Bryssel den 30.6.2022

COM(2022) 316 final

2022/0206(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om vägar till en framgångsrik skolgång

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2022) 176 final}


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

”Jag vill att Europa ska bli ambitiösare när det gäller social rättvisa och välfärd.  
Detta är EU:s grundläggande löfte.” 
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i de politiska riktlinjerna

Utbildningssystemen kan och bör spela en viktig roll för att göra våra europeiska samhällen rättvisare, mer inkluderande och mer välbefinnande. Utbildning kan stärka den sociala sammanhållningen och göra EU:s ekonomi mer motståndskraftig. Forskning visar att när barn och unga från låginkomstgrupper får tillgång till utbildning av god kvalitet bidrar det till att bekämpa arbetslöshet och bryta fattigdomsöverföringen från generation till generation. Dessa mål kan dock endast uppnås om utbildningssystemen verkligen är rättvisa och inkluderande. Skolor måste säkerställa att alla elever har möjlighet att lyckas och nå sin potential, oberoende av personliga egenskaper 1 , familj, kultur och socioekonomisk bakgrund. Detta återspeglas i principerna 1 och 11 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter 2 .

Skolresultat, vad gäller kunskap, färdigheter och attityder som utvecklas under skoltiden, är en stark variabel för ett balanserat, hälsosamt och framgångsrikt liv i vuxen ålder. När de mäts utifrån utbildningsresultat 3 och utbildningsnivå 4 utgör de grunden för ytterligare inlärning, framtida anställning och ett meningsfullt liv. Tillägnandet av grundläggande färdigheter (läs- och skrivkunnighet, matematik och naturvetenskap) 5 är väsentligt för elevernas akademiska och personliga utveckling, samtidigt som de färdigheter och den kompetens som erhålls vid gymnasieutbildning allt mer ses som minimimeriter för en anställning eller grunden för fortsatt lärande och ett meningsfullt liv. Socioekonomiska strukturer och socioekonomisk skiktning har dock ett stort inflytande på enskilda personers utbildningserfarenheter och skolresultat. Elever från mindre gynnade miljöer är överrepresenterade bland de underpresterande, och det är mer sannolikt att de slutar skolan innan de har slutfört sin gymnasieutbildning. Att minska andelen lågpresterande i grundläggande färdigheter och motverka att unga lämnar skolan med högst grundskoleutbildning 6 är viktiga mål för det europeiska utbildningssamarbetet. I kommissionens meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 7 presenteras Vägar till en framgångsrik skolgång som ett flaggskeppsinitiativ för att stärka utbildningens inkluderande dimension. Detta mål delades även av konferensen om Europas framtid i dess slutrapport i maj 2022, där man efterlyste ett inkluderande europeiskt område för utbildning där alla medborgare har lika tillgång till utbildning god kvalitet. I initiativet Vägar till en framgångsrik skolgång läggs fokus på att minska andelen elever som är lågpresterande i grundläggande färdigheter. Det ska ske genom att man ökar andelen med gymnasieutbildning. Denna insats stöds genom rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) 8 , och fastställer även målen på EU-nivå för 2030: andelen 15-åringar som är lågpresterande i läsning, matematik och naturvetenskap bör understiga 15 % 9 och andelen som lämnar skolan i förtid bör understiga 9 % 10 .

Kommissionen lägger därför fram ett förslag till rådets rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång. Den föreslagna rekommendationen kommer att upphäva och ersätta rådets rekommendation från 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid 11 , samtidigt som den bygger på erfarenheter från genomförandet. Sedan rådets rekommendation antogs 2011 har europeiska länder ställts inför nya situationer, utmaningar och möjligheter som har haft en djupgående inverkan på utbildningssystemen. Det gäller bl.a. det ökade antalet migranter i skolåldern från länder utanför EU, däribland flyktingar 12 , som kommit till EU samt covid-19-pandemin. Farhågorna kring de försämrade resultaten i grundläggande färdigheter (som framkom av resultaten från Pisaundersökningen 2018) har blivit framträdande i den politiska debatten. Forskning om utbildning har lett till nya insikter, och det politiska samarbetet på EU-nivå har visat på brister och områden där det behövs ytterligare arbete, vilket gör att det är lämpligt att se över, uppdatera och förbättra 2011 års rådsrekommendation. Det nya förslaget har ett bredare tillämpningsområde eftersom det på en och samma gång hanterar de två målen på EU-nivå om grundläggande färdigheter och unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning. Detta visar hur dessa två utmaningar kompletterar varandra, vad som utlöser dem och vilka åtgärder som behövs för att hantera dem. Förslaget vidgar dessutom perspektivet till att hantera andra aspekter som inte har omfattats tidigare, men som har en stark inverkan på skolresultat, t.ex. välbefinnande i skolan.

Utmaningar som ska hanteras genom rådets föreslagna rekommendation

Omfattande arbete har gjorts på europeisk nivå och i medlemsstaterna sedan rådets rekommendation antogs 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid. En oberoende bedömning av rekommendationens genomförande 13 ger en på det hela taget positiv bild av den inverkan som rekommendationen och tillhörande politiska EU-instrument (övervaknings- och rapporteringsmekanismer inom den europeiska planeringsterminen, ömsesidigt lärande och samarbete mellan medlemsstaterna inom Utbildning 2020, finansiering, särskilt genom Erasmus+ och de europeiska struktur- och investeringsfonderna samt investeringar i forskning och kommunikation). I bedömningen konstateras att genomförandet av rådets rekommendation har bidragit till en minskad andel unga med högst grundskoleutbildning på EU-nivå (från 13,4 % 14 2011 till 9,7 % 2021) och uppmuntrat till förändringar inom utbildningsinstitutioner och utbildningspolitiken.

Trots dessa betydande framsteg är dock andelen unga med högst grundskoleutbildning fortfarande en politisk utmaning i Europa, och i ett antal länder och regioner och för särskilda målgrupper är situationen särskilt allvarlig. I dag har fler än 3,2 miljoner unga i EU (18–24 år) lämnat skolan med högst grundskoleutbildning, och endast 84,3 % (av 20–24-åringarna) har slutfört en gymnasieutbildning. Det finns fortfarande betydande skillnader mellan och inom länder, och ojämlikheter kvarstår bland särskilda befolkningsgrupper. Den genomsnittliga andelen unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning är 3,5 procentenheter högre bland unga män (11,4 %) än hos unga kvinnor (7,9 %) 15 , och även utrikesfödda unga och elever som bor i vissa förorter, landsbygdsområden och avlägsna områden missgynnas markant 16 . På det hela taget har elevernas socioekonomiska bakgrund en stark inverkan på vilka som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning 17 .

Bedömningen visade också på vissa brister och områden där det behövs ytterligare arbete:

Åtgärder och insatser är ofta projektbaserade och kortsiktiga, och behandlar endast en enskild fråga, eller så beaktar de inte alla skoldimensioner och har därmed en begränsad inverkan. Det behövs mer systematiska strategier på såväl skolnivå som systemnivå eftersom de nuvarande ännu inte är tillräckligt utvecklade.

I många länder övervakas och utvecklas de införda politiska åtgärderna inte i tillräckligt hög grad.

Samarbetet över olika politikområden (t.ex. utbildning, hälsa, sociala tjänster, sysselsättning, bostäder, rättsväsende, inkludering av migranter och flyktingar, och icke-diskriminering) och förvaltningsnivåer (nationell, regional och lokal nivå), och dialogen med berörda parter är fortfarande allt för begränsade och uppdelade.

Även om de kompenserande åtgärderna är väl inrättade är de förebyggande och ingripande åtgärderna otillräckligt utvecklade i många länder, eller har brister i genomförandet/verkställigheten.

Allt för ofta hanteras behoven hos särskilda grupper inte på lämpligt sätt (t.ex. grupper med synliga och osynliga funktionsnedsättningar, elever med behov av specialundervisning eller med psykisk ohälsa, mobbningsoffer, elever med migrantbakgrund, även flyktingar, och elever som tillhör en etnisk minoritet såsom romer). Detta är särskilt allvarligt för elever med komplexa behov (t.ex. barn med en förälder i fängelse, offer för våld i nära relationer och omhändertagna barn).

Åtgärder som syftar till att hantera inlärningssvårigheter är otillräckligt integrerade med åtgärder som avser välbefinnande i skolan, mobbning och psykisk ohälsa.

Ofta är elever, familjer och viktiga berörda parter (däribland socialt utestängda föräldrar, migrantsamhällen och icke-statliga organisationer) inte tillräckligt involverade i de politiska strategiernas utformning, genomförande och utvärdering.

Skolledare, lärare, utbildare och annan utbildningspersonal är ofta inte tillräckligt väl förberedda för att klara av underprestationer och unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, eller att anpassa sig till mångfald, ge lämpligt stöd till barn med svårigheter eller som tillhör en riskgrupp eller till elever med särskilda behov och psykisk ohälsa.

Betydande insatser har gjorts för att minska andelen unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning de senaste tio åren, särskilt efter antagandet av rådets rekommendation 2011. På senare tid har underprestationer i grundläggande färdigheter fått ökad uppmärksamhet i den politiska debatten på EU-nivå, särskilt sedan man offentliggjorde resultaten i OECD:s program för internationell utvärdering av elevprestationer (Pisaundersökningen) 2018 18 , vilka avslöjade försämrade resultat på EU-nivå för perioden 2009–2018 19 . Pisaundersökningen 2018 visar på följande:

I dag underpresterar en av fem 15-åriga européer (22,5 % har inte grundläggande kunskaper i läsförståelse, 22,9 % i matematik och 22,3 % i naturvetenskap). EU-genomsnittet har inte förbättrats och det råder stora skillnader mellan medlemsstaterna, även om vissa länder har lyckats förbättra sina resultat över tid.

Den socioekonomiska bakgrunden har en stark inverkan på elevernas resultat och deras akademiska förväntningar i de flesta EU-länderna. Länder med en stor andel elever som underpresterar tenderar också att ha stora resultatskillnader mellan de elever som är socioekonomiskt gynnade och de som kommer från mindre gynnade miljöer.

Andelen underpresterande i läsning var mycket högre bland elever med migrantbakgrund (enligt Pisaundersökningens definition) 20 än bland andra elever i många EU-länder 21 .

På det hela taget tenderar länder med en liten andel elever som underpresterar också att ha en stor andel högpresterande elever, vilket tyder på att skolutbildningssystemens spetskompetens och jämlikhet kan ha ett samband 22 .

Flickor presterar betydligt bättre än pojkar i läskunnighet, och det finns en bestående klyfta mellan könen till flickornas fördel i naturvetenskap 23 . Detta bekräftas av nationella data, som även visar att det är mer sannolikt att pojkar är frånvarande från skolan än flickor 24 .

Resultaten från ICILS (International Computer and Information Literacy Study ) 25 2018 visar att en femtedel av ungdomarna i EU saknar grundläggande digitala färdigheter, och avslöjar samtidigt den socioekonomiska statusens påverkan på den digitala kompetensen. I allmänhet har elever från miljöer med högre socioekonomisk status avsevärt högre resultat i datorkunskap och elever med en förälder som hade en slutförd kandidatexamen eller högre fick också bättre resultat än dem vars föräldrar inte hade någon examen.

I strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 för att stödja medlemsstaterna vid genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, till vilken alla staterna är part 26 , betonar kommissionen klyftan i utbildningsnivå mellan unga med funktionsnedsättning och dem utan, på grund av utbildningssystemets bristande inkludering och tillgänglighet. Många barn och unga med funktionsnedsättning är inskrivna i specialskolor som inte alltid erbjuder effektiva inkörsportar till ordinarie utbildning.

De senaste resultaten från Pisaundersökningen belyste också ytterligare och lika oroande brister i utbildningssystemen, vilket kan påverka skolresultaten: elevernas välbefinnande i skolan 27 (som mäts utifrån i vilken grad eleverna känner tillhörighet i skolan) minskar och mobbning/nätmobbning är vanligt och ökar 28 . Forskning betonar att skolmobbning har förödande konsekvenser för elevernas välbefinnande och akademiska resultat, och ökar risken för att de ska lämna skolan i förtid 29 . Forskning bekräftar också att en förbättring av elevernas välbefinnande, däribland med social och emotionell utbildning 30 och förebyggande åtgärder mot mobbning, är av vikt för att förbättra skolresultaten 31 . Barn och ungas emotionella välbefinnande och psykiska hälsa har också blivit en stor fråga i Europa. Runt 10–20 % av skolbarnen upplever psykisk ohälsa under skolåren, och hälften av dem utvecklar problem före 14 års ålder, särskilt ångest och depression. Detta är ett stort problem som har en negativ inverkan på skolresultaten. Om skolorna inte på egen hand kan lösa dessa problem kan de hjälpa till att hantera frågor kring välbefinnande och psykisk ohälsa i samarbete med lokalsamhället och externa parter 32 .

Fattigdom och socioekonomiska faktorer är en röd tråd som ligger till grund för dessa utmaningar. Eleverna och deras familjs socioekonomiska bakgrund fortsätter att vara den mest utslagsgivande faktorn för skolresultaten, och visar på en ständig risk att sämre förutsättningar överförs till nästa generation och en minskad social rörlighet uppåt för elever från mindre gynnade miljöer.

Resultat av internationell forskning och synpunkter som kommit in under det samrådsförfarande som föregick detta förslag bekräftar behovet att hantera skolresultaten och utbildningsresultaten gemensamt. Underprestationer i grundläggande och digitala färdigheter och unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning är sammanhängande problem som utlöses av en kombination av faktorer (t.ex. enskilda, familjerelaterade, sociala och ekonomiska). Det beror inte endast på själva utbildningen. Det finns dock vissa inslag i utbildningssystemen (såsom begränsad tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet, tidig indelning i olika utbildningsprogram, segregation, elever som går om en årskurs och specialundervisning) 33 som ytterligare kan förvärra omfattningen, med en särskilt negativ inverkan på de elever som tillhör mindre gynnade grupper.

Covid-19-krisen har verkligen ställt dessa utmaningar på sin spets. Även om det behövs mer tid och arbete för att utvärdera vilken långsiktig inverkan de utdragna skolstängningarna har haft på inlärningsprocessen och den akademiska utvecklingen, antyder flera preliminära studier att krisen kan ha hindrat elevernas framsteg och ökat sannolikheten för att de som riskerar att sluta skolan i förtid faktiskt gör det. Studierna visar också att krisen hade konsekvenser för elevernas välbefinnande, vilket bland annat berodde på ökad stress och ångest på grund av isolering och brist på kontakt med skolkamrater, ökad utsatthet för våld i nära relationer och minskad tillgång till grundläggande tjänster. Socioekonomiskt marginaliserade barn, som redan hade lägre genomsnittliga resultat före pandemin, är de som sannolikt drabbades hårdast under nedstängningarna 34 , bland annat på grund av att de saknade tillgång till internet och/eller de elektroniska enheter som behövs för virtuellt lärande 35 . Andelen underpresterande elever i Europa kan därför ha ökat avsevärt under pandemin. På samma sätt förväntas andelen unga med högst grundskoleutbildning att öka under de kommande åren, även om detta inte kommer att synas i statistiken förrän om några år.

Detta uppmanar till förnyade ansträngningar för att främja bättre skolresultat och en inkluderande skolmiljö för alla elever, oberoende av deras personliga egenskaper, familj, kulturella och socioekonomiska bakgrund, och med ett tydligare fokus på förbättrade resultat i grundläggande färdigheter.

Det måste ägnas mer uppmärksamhet åt välbefinnande i skolan, med beaktande av de lärdomar som dragits av genomförandet av rådets rekommendation från 2011 om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid, de senaste insikterna från forskning och samrådsprocessen samt de nya utmaningar som framkom av covid-19-krisen.

Med utgångspunkt i lärdomarna från genomförandet av rådets rekommendation från 2011 fastställs det genom kommissionens förslag till rådets rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång en ny handlingsram för medlemsstaterna så att de kan utveckla en egen integrerad strategi för att förbättra framstegen i skolan, på lämplig nivå utifrån utbildningssystemets struktur, och med hjälp av effektiv datainsamling och övervakning. I den uppdaterade ramen fastställs en uppsättning politiska åtgärder som inbegriper övervakning, förebyggande, ingripande och kompenserande åtgärder 36 , men med ett tydligare fokus på förebyggande åtgärder och tidigt ingripande. Medlemsstaterna kan tillämpa och kombinera de politiska åtgärderna utifrån sina särskilda omständigheter och behov.

Syftet med den föreslagna rådsrekommendationen

Kommissionens förslag till rådets rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång har som mål att:

Bryta sambandet mellan utbildningsnivå och utbildningsresultat och social, ekonomisk och kulturell status.

Minska andelen lågpresterande och unga med högst grundskoleutbildning på EU-nivå för att nå målen på EU-nivå för det europeiska området för utbildning till 2030.

Främja inkluderande utbildning som omfattar rättvisa, kvalitet, akademiska resultat, engagemang, välbefinnande i skolan, mental och psykisk hälsa och respekt för mångfald.

Med ömsesidigt lärande ytterligare utveckla en gemensam förståelse för gynnsamma faktorer för att främja skolresultaten och välbefinnande, med ett särskilt fokus på elever från mindre gynnade miljöer.

Den internationella dimensionen

Förslaget kompletterar arbete som görs på internationell nivå. Det bidrar till åtgärder som stöder FN:s mål för hållbar utveckling till 2030 37 , särskilt mål 4 – God utbildning för alla. Förslaget är förenligt med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 38 , som i artikel 24 föreskriver inkluderande utbildningssystem. Det återspeglar FN:s globala övervakningsrapport om utbildning och inkludering från 2020. Förslaget stöder Unescos verksamheter om våld och mobbning i skolan 39 . Vägar till en framgångsrik skolgång är i linje med OECD:s ram Learning Compass 2030 40 .

Resultaten från Pisaundersökningen fungerar som underlag till förslaget och möjliggör internationella jämförelser, något som kan utforskas ytterligare med avseende på den strategiska ramen för arbetsgrupper för utbildningssamarbetet i EU.

 Verktyg till stöd för genomförandet 

Den föreslagna rådsrekommendationen kommer att stödjas av ett antal olika instrument:

Rapportering och övervakning – särskilt inom ramen för den europeiska planeringsterminen, den sociala resultattavlan och den strategiska ramen för utbildningssamarbetet i EU.

Ömsesidigt lärande, utbyte av information och erfarenheter mellan medlemsstaterna – särskilt genom den strategiska ramen för arbetsgrupper för utbildningssamarbetet i EU.

EU-finansiering (i synnerhet genom bl.a. Erasmus+, faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden, programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, instrumentet för tekniskt stöd, Asyl- och migrationsfonden) genom antagna program/planer.

En uppdaterad praktisk europeisk verktygslåda för skolor så att de kan dela resurser och praxis 41 .

En expertgrupp för att skapa stödjande lärandemiljöer för grupper som riskerar att underprestera och för att stödja välbefinnande i skolan.

Forskning genom programmet Horisont Europa.

Inrättande (från och med december 2022) av Learning Lab om investeringar i utbildning av god kvalitet, som kommer att förbättra utvärderingen och övervakningen av utbildningspolitiken och investeringar i utbildning på europeisk nivå.

Komplementaritet med andra initiativ

Rekommendationen kompletterar andra kommissionsåtgärder som lagts fram i meddelandet om det europeiska området för utbildning och handlingsplanen för digital utbildning. Sådana åtgärder inbegriper följande:

Rådets rekommendation från 2019 om en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning 42 .

Rådets rekommendation från 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet 43 .

Rådets rekommendation från 2018 om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen 44 .

Rådets rekommendation från 2021 om blandat lärande för högkvalitativ och inkluderande grundskole- och gymnasieutbildning 45 .

Strukturerad dialog om gynnsamma faktorer för framgångsrik digital utbildning och utarbetandet av gemensamma riktlinjer för lärare och utbildningspersonal för att främja den digitala kompetensen och motverka desinformation.

Kompetensagendan för Europa 46 .

Rådets rekommendation från 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft 47 föreslås en moderniserad EU-vision för yrkesutbildningen, bland annat när det gäller digitalisering och användning av blandat lärande.

Rådets rekommendation från 2020 om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti och om ersättande av rådets rekommendation från 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti 48 .

Den föreslagna rådsrekommendationen kommer också bidra till att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess handlingsplan, EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (2020) 49 , EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030 (2020) 50 och dess tillhörande rådsrekommendation (2021) 51 , strategin för lika möjligheter för hbtqi-personer 2020–2025 (2020) 52 , handlingsplanen för integration och inkludering för 2021–2027 (2020) 53 , strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (2021) 54 , EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (2020) 55 , EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021) 56 , EU:s strategi för barnets rättigheter (2021) 57 , barngarantin (2021) 58 , Europaåret för ungdomar (2022) 59 , den nya EU-strategin för ett bättre internet för barn (2022) 60 , och initiativet ”En hälsosam livsstil för alla” (2021) 61 .

Programmet Erasmus+ stöder detta initiativ genom att organisationer och deltagare med färre möjligheter är centrala i programmets övergripande prioritering ”inkludering och mångfald”, och särskilda mekanismer och resurser finns till deras förfogande. Erasmus+ stöder också lärare och all skolpersonal när de förvärvar ny kompetens och utarbetar inkluderande strategier och läroplaner med åtgärder såsom de nya lärarakademierna inom Erasmus+.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Den föreslagna rådsrekommendationen är förenlig med artiklarna 165.4 och 166.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

I artikel 165.1 fastställs att unionen ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation. I artikel 165.2 anges vidare att ett av målen för unionens insatser på utbildningsområdet ska vara att främja utvecklingen av distansundervisning. Enligt artikel 166.1 i samma fördrag ska unionen genomföra en yrkesutbildningspolitik som ska understödja och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation.

Initiativet innebär ingen utökning av EU:s föreskrivande befogenheter eller bindande åtaganden för medlemsstaterna. Medlemsstaterna beslutar hur de genomför rådets rekommendation i enlighet med sina nationella omständigheter.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

Medlemsstaterna är fullt ansvariga för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation. Samtidigt finns det belägg för att de står inför ett antal likartade frågor som rör skolresultaten och välbefinnande i skolan.

Denna rådsrekommendation kommer fullt ut att respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt deras kulturella och språkliga mångfald, samtidigt som den återspeglar den kompletterande och stödjande roll som EU har och de frivilliga insatser som det europeiska utbildningssamarbetet bygger på. Vad gäller det europeiska området för utbildning kommer initiativet att stödja medlemsstaternas insatser för att utarbeta och genomföra politiska strategier och mekanismer, enligt vad som är lämpligt utifrån deras nationella system och strukturer.

Initiativet innebär ingen utökning av EU:s föreskrivande befogenheter eller bindande åtaganden för medlemsstaterna. Det europeiska mervärdet ligger främst i EU:s förmåga att mobilisera politiskt engagemang på nationell nivå och att stödja utbildningssystemen genom politiska riktlinjer, gemensamma verktyg och instrument (t.ex. Erasmus+, faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden, programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, instrumentet för tekniskt stöd, Asyl-, migrations- integrationsfonden), samtidigt som man fullt ut respekterar subsidiariteten.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i EU-fördraget.

Varken innehållet i eller utformningen av denna föreslagna rådsrekommendation går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. De åtaganden som medlemsstaterna gör är frivilliga och varje medlemsstat har frihet att besluta om vilken strategi de ska anta.

Val av instrument

För att bidra till att förverkliga de mål som avses i artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs i samma fördrag att rådet ska anta rekommendationer på förslag av kommissionen.

En rådsrekommendation är ett lämpligt instrument på utbildningsområdet, där EU har en stödjande skyldighet, och det är ett instrument som ofta används för åtgärder på EU-nivå inom detta område. Som rättsligt instrument markerar det medlemsstaternas åtagande när det gäller de presenterade åtgärderna och ger en starkare politisk grund för samarbete på området, samtidigt som man fullt ut respekterar medlemsstaternas befogenhet på utbildningsområdet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

En oberoende bedömning av genomförandet av 2011 års rådsrekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid offentliggjordes 2019 62 . Studien omfattade 37 länder, både i och utanför EU. Den handlade om:

Situationen och tendenser på europeisk och nationell nivå, och de nationella arrangemangen för övervakning och utvärdering av andelen unga med högst grundskoleutbildning.

Översyn av och exempel på de åtgärder som genomförts på nationell nivå för förebyggande, ingripande och kompenserande åtgärder, samt belägg på ändamålsenlighet.

En analys av den uppgift och det inflytande som 2011 års rekommendation och tillhörande EU-verktyg har haft vad gäller relevans, effektivitet, ändamålsenlighet och hållbarhet.

Behovet av framtida stöd på EU-nivå för att motverka att unga lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, och hur sådant stöd ska se ut.

Samråd med berörda parter

Förslaget bygger på synpunkter som samlats in under ett omfattande samrådsförfarande 63 . Detta inbegrep följande:

Ett öppet offentligt samråd under 14 veckor om det nya initiativet, som pågick den 24 juni till den 30 september 2021.

Diskussioner under mötena med skolgeneraldirektörerna.

Ett antal särskilda digitala arbetsseminarium mellan maj och september 2021 med företrädare för ministerier och intresseorganisationer (däribland företrädare för lärare och utbildare, elever, föräldrar och unga, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer som företräder många olika berörda parter) samt med experter på området.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget bygger på följande:

Lärdomarna från genomförandet av den strategiska ramen för politiskt samarbete om utbildning 2020 (t.ex. rapporter från arbetsgrupper och praxis som samlats in och delats genom Europeiska verktygslådan för skolor).

En oberoende bedömning av genomförandet av 2011 års rådsrekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid (se ovan).    

Ett brett utbud av befintliga och nyligen beställda rapporter och studier om t.ex. covid-19-krisens förväntade inverkan på skolresultat, jämlikhet i utbildning, inkluderande system, skolmobbning, social och emotionell utbildning, välbefinnande i skolan, föräldraengagemang, kvalitet på skollivet, politiska reformer som kan förklara förbättrade resultat i Pisaundersökningen.

Kartläggning av projekt inom Erasmus+ som avser att främja bättre skolresultat, bekämpa underprestationer och att unga lämnar skolan med högst grundskoleutbildning samt stöd till välbefinnande i skolan.

Sakkunnigutlåtanden från den akademiska världen och andra externa experter som har bidragit med evidensbaserad kunskap och rådgivning genom expertnätverket som arbetar med utbildningens sociala aspekter (Neset) 64 och redaktionsgruppen för Europeiska verktygslådan för skolor.

Analysen av rapporter och studier från OECD, Unesco och Europarådet samt arbetet från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, Cedefop och Eurydice.

Denna information finns i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

Konsekvensbedömning

Med tanke på att aktiviteterna kompletterar medlemsstaternas initiativ, de föreslagna aktiviteternas frivilliga karaktär och omfattningen av de förväntade konsekvenserna genomfördes ingen konsekvensbedömning. Utarbetandet av förslaget underbyggdes av tidigare studier 65 , samråd med medlemsstaterna och det offentliga samrådet.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt.

Grundläggande rättigheter

Detta förslag till rådets rekommendation är i linje med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns genom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till skydd av personuppgifter i artikel 8, akademisk frihet i enlighet med artikel 13, rätten till utbildning enligt artikel 14 samt rätten till icke-diskriminering enligt artikel 21.

Åtgärderna ska genomföras i enlighet med EU:s lagstiftning om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 66 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning).

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta initiativ kommer inte att kräva ytterligare resurser från EU:s budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Till stöd för genomförandet föreslår kommissionen att man tillsammans med medlemsstaterna utarbetar aktiviteter för ömsesidigt lärande och identifiering av god praxis samt forskning, vägledande material, handböcker och andra konkreta evidensbaserade produkter. Kommissionen planerar att ytterligare utveckla Europeiska verktygslådan för skolor inom den nya europeiska plattformen för skolutbildning för att informera om resultat, framgångsrika exempel och eventuella andra relevanta resurser.

Kommissionen har för avsikt att rapportera om användningen av rådets rekommendation i arbetet med att genomföra den strategiska ramen för europeiskt samarbete på området utbildning inför och bortom ett europeiskt område för utbildning.

Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

Huvuddragen i förslaget till rådets rekommendation och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar

Föreslaget till rådets rekommendation bygger på erfarenheter av rådets rekommendation från 2011, kombinerar nya inslag med kontinuitet, erbjuder nya lösningar samt utökar och uppdaterar vissa delar av den text som den upphäver.

Precis som i 2011 års rekommendation betonas i förslaget behovet av att kombinera förebyggande, ingripande och kompenserande åtgärder. Det lägger däremot större vikt på förebyggande åtgärder och erkänner att olika behov/målgrupper kräver olika slags åtgärder. Det inbegriper aspekter som inte (eller inte i tillräcklig grad) hanterades i rekommendationen från 2011, t.ex. skolförvaltning och kvalitetssäkringsmekanismer, konceptet ”hela skolan-ansats”, samarbete och partnerskap i och kring skolan, den centrala rollen för att säkerställa välbefinnande, social och emotionell utbildning samt säkra, mer hälsosamma och mer stödjande utbildningsmiljöer.

I förslaget till rådets rekommendation föreslås vägledning och åtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att främja skolresultaten för unga européer, och fastställer Europeiska kommissionens åtagande om att stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder på detta område.

I det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar fastställs forskningsrön, berörda parters yttranden och erfarenheter som samlats in under samrådsfasen, och där ges exempel på befintliga politiska strategier och projekt som ligger till grund för den politik som främjas i den föreslagna rådsrekommendationen.

2022/0206 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om vägar till en framgångsrik skolgång

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)I den första och elfte principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter 67 framhålls vikten av att garantera god och inkluderande utbildning för alla, från tidig ålder. Det faktiska genomförandet av dessa principer är beroende av medlemsstaternas beslutsamhet och åtgärder. Nationella åtgärder kan komplettera åtgärder på EU-nivå och kommissionen presenterade sitt bidrag i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 68 .

(2)Den 30 september 2020 antog Europeiska kommissionen ett meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 och där presenteras inkludering som en av de sex dimensionerna 69 . Den 18 februari 2021 antog rådet rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) 70 .

(3)I sitt tal om tillståndet i Europeiska unionen 2021 föreslog kommissionens ordförande att 2022 skulle bli Europaåret för ungdomar, för att ge unga människor bättre möjligheter att vara med och utforma Europas framtid och engagera sig i beslut som påverkar deras liv.

(4)I slutrapporten från konferensen om Europas framtid uppmanar medborgarna unionen att senast 2025 inrätta ett inkluderande europeiskt område för utbildning där alla medborgare har lika tillgång till utbildning av god kvalitet och livslång lärande, inbegripet dem i landsbygdsområden och avlägsna områden 71 . I kommissionens meddelande från 2020 anges inkludering och jämställdhet som viktiga dimensioner av det europeiska området för utbildning som ska förverkligas senast 2025, och medlemsstaterna uppmanas att bryta sambandet mellan skolresultat och socioekonomisk bakgrund. Rådet enades om att senast 2030 bör andelen 15-åringar som är lågpresterande i läsning, matematik och naturvetenskap vara under 15 % och åtog sig att minska andelen unga med högst grundskoleutbildning till under 9 %.

(5)Även om andelen unga med högst grundskoleutbildning har minskat avsevärt på EU-nivå och minskade med 3,9 procentenheter under perioden 2010–2021, är det fortfarande många som slutar skolan i förtid. Andelen unga med högst grundskoleutbildning var i genomsnitt 9,7 % i EU 2021, strax under Utbildning 2020-målet på 10 % för 2020. Fortfarande är det 3,2 miljoner ungdomar i EU (18–24 år) som har högst grundskoleutbildning och som därför inte har någon rättvis chans att få en framgångsrik yrkeskarriär. Det finns fortfarande avsevärda skillnader mellan och inom länder, med kvarstående ojämlikheter i specifika grupper (t.ex. presterar migranter, yngre män, etniska minoriteter som romer, ungdomar på landsbygden och i avlägsna områden mindre bra).

(6)Resultaten från OECD:s Pisaundersökning 2018 visar på en försämrad trend när det gäller antalet lågpresterande elever i grundläggande färdigheter under perioden 2009–2018. En av fem 15-åringar i EU saknar fortfarande tillräckliga kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap. Resultaten från ICILS (International Computer and Information Literacy Study) 2018 visar dessutom att en femtedel av ungdomarna i EU saknar grundläggande digitala färdigheter, samtidigt som de avslöjar allvarliga skillnader vad gäller socioekonomisk status, vilket utgör en risk för att den digitala klyftan ska fördjupas 72 .

(7)Det finns data som bekräftar att den socioekonomiska bakgrunden är den starkaste variabeln när det gäller skolresultat. Elever från mindre gynnade miljöer är i de flesta EU-länder överrepresenterade bland dem som slutar skolan utan någon gymnasieutbildning. Pisaundersökningen 2018 avslöjade att andelen underpresterande i läsning i de flesta EU-länder är mycket större i den nedre fjärdedelen av indexet för ekonomisk, social och kulturell status jämfört med elever i den övre fjärdedelen, i vissa EU-länder upp till över 40 procentenheter. I akademisk litteratur bekräftas att elever med låg socioekonomisk bakgrund tenderar att ha större svårigheter med att utveckla akademiska och språkliga färdigheter. De uppvisade oftare inlärningsrelaterade beteendeproblem, visade lägre motivation för inlärning, slutade skolan tidigare och med lägre kvalifikationer och med otillräckliga färdigheter för att kunna delta i samhället fullt ut.

(8)Under de senaste åren har medlemsstaterna i sina utbildningssystem integrerat ett stort antal migranter i skolåldern från tredjeländer (däribland flyktingar 73 ). Ytterligare utmaningar uppstår med personer som flyr undan kriget i Ukraina, varav en stor del är barn i skolåldern som behöver särskilt studiestöd (inbegripet att lära sig undervisningsspråket) och psykosocialt stöd.

(9)Pisaundersökningarna 2015 och 2018 visade också på att elevernas känsla av tillhörighet i skolan minskar och på att mobbningen/nätmobbningen är utbredd och ökande. Forskningen belyser vikten av emotionellt, socialt och fysiskt välbefinnande i skolan för att öka barns och ungdomars chanser att lyckas med utbildningen och i livet. Den bekräftar att psykisk ohälsa liksom våld och mobbning, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans har förödande effekter på barns och ungdomars emotionella välbefinnande och skolresultat. Forskningen visar också att mindre gynnade grupper löper större risk att mobbas, och elever från socioekonomiskt mindre gynnade skolor har en svagare känsla av tillhörighet än deras mer välbärgade kamrater.

(10)Med covid-19-pandemin blev det ännu viktigare att motverka dessa problem. Många studier visar att krisen kan ha ökat sannolikheten för att elever som riskerar att sluta skolan i förtid faktiskt gör det och att den hade negativa effekter på elevernas psykiska hälsa och välbefinnandet i allmänhet.

(11)Rådet antog 2011 en rekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid 74 . Ett omfattande arbete har gjorts på EU-nivå och nationell nivå för att genomföra rekommendationen, särskilt genom ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna inom ramen för Utbildning 2020 för politiskt samarbete 75 . Många olika resurser, exempel på lyckade åtgärder och resursmaterial finns tillgängligt på nätet via Europeiska verktygslådan för skolor 76 och Cedefops verktygslåda mot tidiga avhopp från skolan. En oberoende bedömning av genomförandet av rekommendationen från 2019 77 ger tydliga tecken på att denna rådsrekommendation och de åtföljande politiska verktygen har uppmuntrat till omställningar inom utbildningsinstitutioner och av utbildningspolitiken och bidragit till att minska andelen elever med högst grundskoleutbildning. Den belyser också områden där det krävs ytterligare arbete.

(12)Programmet Erasmus+ har gett stöd till flera gränsöverskridande projekt om inkludering inom olika utbildningssektorer som handlat om underpresterande elever och unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning. För perioden 2021–2027 är inkludering en av de övergripande prioriteringarna i Erasmus+. Programmet omfattar också en särskild politisk prioritering för att hantera inlärningssvårigheter, andelen unga med högst grundskoleutbildning och bristande grundläggande färdigheter, vilket gör det möjligt för berörda parter att genomföra politiska rekommendationer med hjälp av finansiering från Erasmus+.

(13)De europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) 2014–2020 har mobiliserat betydande investeringar för att hantera problemet med unga med högst grundskoleutbildning och stöder många storskaliga projekt i linje med rådets rekommendation från 2011. Europeiska socialfonden+ ger stöd åt enskilda personer, regioner och medlemsstater som står inför särskilda utmaningar – från återhämtningen från covid-19-pandemin till att uppnå EU:s mål för sysselsättning, social inkludering, utbildning och klimat. Användningen av medel för insatser inom ramen för ESI-fonderna och de sammanhållningspolitiska fonderna 2021–2027 bygger bland annat på de landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(14)Instrumentet för tekniskt stöd ger medlemsstaterna möjlighet att på begäran få stöd för anpassade reformer på olika områden. Det kan handla om att förbättra skolresultaten för barn, förbättra förskoleverksamhet och barnomsorg, utarbeta nationella strategier och handlingsplaner för att hantera och förebygga att unga lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, utveckla verktyg för att stödja lärarrekrytering och yrkesutveckling eller att förbereda och genomföra en reform av läroplanen. Instrumentet för tekniskt stöd och stödprogrammet för strukturreformer, som var dess föregångare, har använts av många medlemsstater till stöd för reformer som ska förhindra att elever lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, särskilt när det gäller barn från utsatta förhållanden.

(15)Barn och ungdomar behöver balanserade kognitiva, sociala och emotionella kompetenser för att uppnå positiva resultat i skolan och i livet. I rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande 78 definieras personliga och sociala kompetenser samt kompetens att lära sig att lära. I detta ingår förmågan att hantera osäkerhet och komplexitet, ta hand om sitt fysiska och emotionella välbefinnande, bibehålla god fysisk och psykisk hälsa, utveckla samarbetsbaserade och positiva relationer, leva ett hälsomedvetet, framtidsorienterat liv och hantera konflikter i ett inkluderande och understödjande sammanhang.

(16)I rådets slutsatser om europeiska lärare och utbildare inför framtiden 79 konstateras att lärare, utbildare och skolledare utgör en oumbärlig drivkraft för utbildningen och man betonar behovet av att vidareutveckla och uppdatera deras kompetens. I meddelandet och rådets resolution om det europeiska området för utbildning erkänns lärarnas och utbildarnas avgörande roll.

(17)I rådets rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet 80 betonas att tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet för alla barn bidrar till en sund utveckling och en lyckad skolgång och till att begränsa social ojämlikhet, och det minskar också kompetensklyftorna mellan barn med olika socioekonomisk bakgrund.

(18)I rådets rekommendation om blandat lärande för högkvalitativ och inkluderande grundskole- och gymnasieutbildning 81 främjas strategier för blandat lärande, att kombinera klassrumsundervisning och distansundervisning och digitala och icke-digitala verktyg, i syfte att bygga upp mer motståndskraftiga och inkluderande utbildningssystem. På så sätt blir det möjligt att diversifiera metoder och verktyg för att bättre stödja elever med särskilda behov eller från mindre gynnade grupper och öka deras inlärningsmotivation.

(19)I den europeiska kompetensagendan 82 fastställs åtgärder för att stärka hållbar konkurrenskraft och bygga upp motståndskraft för att kunna reagera i krislägen och hjälpa enskilda personer och företag att utveckla fler och bättre färdigheter, utifrån erfarenheterna från covid-19-pandemin. I rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft 83 föreslås en moderniserad EU-vision för yrkesutbildningen, som har en viktig uppgift för att förebygga och motverka att unga lämnar skolan med högst grundskoleutbildning och för att främja lika möjligheter.

(20)I handlingsplanen för digital utbildning 84 fastställs åtgärder för att förbättra de digitala färdigheterna och den digitala kompetensen inför den digitala omställningen, för att säkerställa att inga elever lämnas utanför och att utexaminerade har den kompetens som krävs på arbetsmarknaden. Där förutses gemensamma riktlinjer för lärare och utbildningspersonal för att främja digital kompetens och hantera desinformation, en uppdatering av den europeiska ramen för digital kompetens och ett planerat förslag till rådets rekommendation om att förbättra tillhandahållandet av digitala färdigheter i utbildningen. Handlingsplanen uppmuntrar också till att minska skillnaderna mellan könen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

(21)I rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti uppmanas medlemsstaterna att garantera faktisk och kostnadsfri tillgång till utbildning och skolbaserade aktiviteter för behövande barn (d.v.s. barn som löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning, särskilt romer). I EU-strategin för barnets rättigheter uppmanas till inkluderande utbildning av god kvalitet. I den nya EU-strategin för ett bättre internet för barn uppmanas man att skapa en digital miljö där barn skyddas men ändå får möjligheter och respekteras, och där framhävs att barn i utsatta situationer bör få lika möjligheter att utnyttja det digitala årtiondets möjligheter.

(22)En ny generation av EU-strategier för jämställdhet och inkludering antogs 2020 och 2021 85 och där läggs stor vikt vid att med riktat stöd till de mest utsatta och diskriminerade främja rättvisa och inkludering och bekämpa diskriminering i utbildning.

(23)I rådets rekommendation om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti 86 rekommenderas att unga personers väg tillbaka till utbildning ska underlättas genom att man diversifierar fortbildningsutbudet och vid behov säkerställer validering av icke-formellt och informellt lärande. Utsatta ungdomar i åldern 18–30 år som varken arbetar eller studerar kan genom Alma-initiativet 87 (Aim, Learn, Master, Achieve) få hjälp att komma in på arbetsmarknaden i sitt hemland. Det sker med hjälp av ett stöd till utbildning, yrkesutbildning eller arbete som kombineras med praktik i en annan medlemsstat, för att ungdomarna på så sätt ska förbättra sina färdigheter, kunskaper och erfarenheter.

(24)Lärdomarna från genomförandet av rådets rekommendation från 2011 och nya insikter från forskning och samråd med berörda parter kräver en bredare, mer inkluderande och systematisk strategi för en framgångsrik skolgång, en strategi som hanterar EU-målen om grundläggande färdigheter men också målet om unga som slutar skolan med högst grundskoleutbildning, och som fullt ut tar hänsyn till aspekten välbefinnande. En sådan strategi bör säkerställa att eleverna utvecklar den kompetens som behövs för att lyckas med utbildningen och i livet, och bör leda till meningsfull inlärning, engagemang, ökat deltagande i samhället och övergång till ett stabilt vuxenliv.

(25)Målet att minska underprestationer och antalet unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning och att främja en framgångsrik skolgång måste hanteras systematiskt med hjälp av utbildning i hela EU. På systemnivå krävs samstämmighet i de politiska åtgärderna, samordning med andra relevanta politikområden såsom hälsa, sociala tjänster, sysselsättning, bostad, rättsväsende, migration och integration. Det behövs också ändamålsenligt samarbete mellan olika aktörer på alla nivåer – nationell, regional, lokal och i skolan – för att få ett samordnat stöd till barn, ungdomar och deras familjer. Parallellt med detta bör man på skolnivå främja en hela skolan-ansats, som omfattar alla verksamhetsområden (t.ex. undervisning och lärande, planering och styrning) och engagerar alla viktiga aktörer: elever, skolledare, undervisningspersonal och annan personal, föräldrar och familjer samt lokalsamhället och samhället i stort 88 .

(26)Denna rådets rekommendation respekterar till fullo principerna om subsidiaritet och proportionalitet.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS ATT MEDLEMSSTATERNA

1.Senast 2025 utvecklar eller ytterligare stärker en integrerad och övergripande strategi för en framgångsrik skolgång, på lämplig nivå, i enlighet med strukturen på utbildningssystemet, i syfte att bryta sambandet mellan skolresultat och socioekonomisk status, främja inkludering inom utbildningen (bland annat genom att motverka segregering inom utbildningen) och ytterligare minska antalet unga som slutar skolan med högst grundskoleutbildning och som underpresterar i grundläggande färdigheter. Särskild uppmärksamhet bör ägnas välbefinnande i skolan som en viktig del av en framgångsrik skolgång. En sådan strategi bör omfatta förebyggande, ingripande och kompenserande åtgärder (däribland åtgärder som erbjuds som en del av ungdomsgarantin). Den bör vara evidensbaserad och kombinera allmänna åtgärder med riktade och/eller individuellt anpassade insatser för elever som behöver ytterligare uppmärksamhet och stöd i en inkluderande miljö (t.ex. elever från mindre gynnade socioekonomiska miljöer, med migrantbakgrund, inbegripet flyktingbakgrund eller romsk bakgrund, elever med synliga eller icke-synliga funktionsnedsättningar, med särskilda utbildningsbehov eller med psykisk ohälsa). En sådan strategi bör också bygga på strukturerat samarbete mellan aktörer som företräder olika politikområden, förvaltningsnivåer och utbildningsnivåer, få del av lämplig finansiering och åtföljas av en tydlig plan för genomförande och utvärdering.

2.Utvecklar och ytterligare stärker datainsamlings- och övervakningssystem på nationell, regional och lokal nivå som gör det möjligt att genomföra systematisk insamling av kvantitativa och kvalitativa uppgifter om elever och om faktorer som påverkar läranderesultaten, särskilt socioekonomisk bakgrund. De här systemen måste vara förenliga med skyddet av personuppgifter och med nationell lagstiftning. De bör garantera att disaggregerade data och uppgifter om många olika aspekter finns tillgängliga på olika politiska nivåer och används för förebyggande åtgärder och tidiga insatser, analys och utformning av politik, styrning, övervakning och utvärdering av ovannämnda strategier.

3.När det gäller en integrerad och övergripande strategi kombinerar förebyggande, ingripande och kompenserande åtgärder som dem som anges i den politiska ramen i bilagan för att stödja följande grupper:

3.1.Elever, genom att på ett systematiskt sätt kombinera olika åtgärder som sätter elevernas intressen och behov i centrum.

3.2.Skolledare, lärare, utbildare och annan personal, genom att se till att de har kunskaper, färdigheter och kompetens samt tid, utrymme och lämpligt stöd för att arbeta ändamålsenligt med elever som riskerar att stängas ute, underprestera eller lämna skolan med högst grundskoleutbildning.

3.3.Skolor, med att utveckla en ”hela skolan-ansats” för framgångsrik skolgång, där alla i skolgemenskapen (skolledare, lärare, utbildare och annan personal, elever, föräldrar och familjer och lokalsamhället) liksom externa intressenter aktivt engagerar sig och samarbetar för att främja en framgångsrik utbildning för alla elever.

3.4.Åtgärder på systemnivå, för att ge alla elever utbildning och framgångsrik skolgång, däribland genom att motverka strukturer och mekanismer som kan ge särskilt negativa konsekvenser för elever som tillhör mindre gynnade grupper.

4.Optimerar användningen av resurser på nationell nivå och på EU-nivå för investeringar i infrastruktur, utbildning, verktyg och resurser för att öka inkludering, jämlikhet och välbefinnande i utbildningen, inbegripet EU-fonder och expertis avseende reformer och investeringar i infrastruktur, verktyg, pedagogik och skapande av hälsosamma lärandemiljöer, framför allt Erasmus+, faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden, programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, instrumentet för tekniskt stöd, Asyl-, migrations- och integrationsfonden och säkerställa att användningen av fonderna överensstämmer med den övergripande strategin.

5.Rapporterar om strategin, vidtagna åtgärder, relevanta övervaknings- och utvärderingsåtgärder och anslagen budget inom rapporteringsarrangemangen inom ramen för det europeiska området för utbildning och den europeiska planeringsterminen.

HÄRIGENOM UPPMANAS KOMMISSIONEN

1.Att stödja genomförandet av rådets rekommendation och av tillhörande initiativ såsom den europeiska barngarantin, genom att underlätta ömsesidigt lärande och utbyten mellan medlemsstaterna och alla relevanta aktörer på området lyckad skolgång för alla genom

1.1.den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete inför och bortom det europeiska området för utbildning (2021–2030), där de främsta prioriteringarna är att minska antalet unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, öka de grundläggande färdigheterna och främja välbefinnandet bland elever, lärare och utbildare,

1.2.att inrätta och stödja verksamheten i en expertgrupp för stöd till inlärningsmiljöer för grupper som riskerar att underprestera och för välbefinnande i skolan, som ska fortsätta arbetet med att fastställa god praxis vad gäller utvecklingen av stödjande och hälsosamma lärandemiljöer, främja psykisk hälsa, en hälsosam livsstil och fysiskt och emotionellt välbefinnande (inbegripet genom att hantera posttraumatisk stress), förebygga mobbning och våld i skolan, lägga fram förslag till ändamålsenlig användning av framgångsrika metoder i skolan och rekommendationer om upplysningsverksamhet i EU och på nationell nivå,

1.3.att aktivt involvera ungdomar i genomförandet av rådets rekommendation, däribland genom EU:s ungdomsdialog, för att säkerställa att unga människors åsikter, synpunkter och behov beaktas fullt ut, även för dem från mindre gynnade miljöer,

1.4.att utbyta framgångsrika metoder (t.ex. ömsesidigt lärande och mentorskap), riktlinjer och praktiska verktyg till stöd för utformning, genomförande och utvärdering av nationella, regionala och lokala politiska åtgärder och metoder, inbegripet sådant som är inriktat på elever från mindre gynnade miljöer, med hjälp av EU:s digitala plattformar och grupper för utbildning, däribland eTwinning, den nya europeiska skolplattformen, alumninätverk inom Erasmus+, Cedefops ambassadörer för att hantera förtida avhopp från skolan och Elev- och lärarhörnan för flerspråkigt utbildningsmaterial om EU,

1.5.att sprida och uppmuntra utnyttjandet av möjligheter att främja, stödja och möjliggöra inkludering, jämlikhet och välbefinnande i utbildningen inom EU-fonder som t.ex. Erasmus+, faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska socialfonden +, Europeiska regionala utvecklingsfonden, programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, instrumentet för tekniskt stöd, Asyl-, migrations- och integrationsfonden.

1.6.att stödja EU-omfattande forskning och undersökningar, att uppmuntra forskningsnätverk och stödja dialogen mellan forskning och politik, och mellan forskning och yrkesverksamma,

1.7.att beakta den strukturerade dialogen om digital utbildning och digitala färdigheter inbegripet förslagen till rådets rekommendationer som följer av den.

2.Att stödja utveckling och spridning av vägledningsmaterial och resurser om framgångsrik utbildning för alla elever (inbegripet om integrering av migranter och om språkinlärning), i samarbete med medlemsstaterna, bland annat genom att ytterligare utveckla och främja Europeiska verktygslådan för skolor ”Insatser för att främja inkluderande utbildning och minska andelen elever med högst grundskoleutbildning”, Compendium of Inspiring Practices on Inclusive and Citizenship Education och Cedefops verktygslåda mot förtida avhopp från skolan.

3.Att stödja möjligheter till fortbildning för utbildningspersonal och andra intressenter genom att

3.1.utbyta god praxis från personalutbyten, projekt och nätverk inom Erasmus+, bland annat via nätgemenskapen eTwinning, lärarakademier inom Erasmus+ och yrkeskunskapscentrum,

3.2.göra storskaliga öppna nätkurser (mooc) och mikromeriter tillgängliga för lärare, utbildare, skolledare och lärarutbildare, via den nya europeiska skolplattformen och främja en bred användning av dessa kurser.

4.Att övervaka och rapportera om genomförandet av rådets rekommendation inom ramen för den europeiska planeringsterminen (även genom den reviderade sociala resultattavlan) och av det europeiska området för utbildning.

5.Att övervaka och regelbundet rapportera framsteg mot målen på EU-nivå inom ramen för rapporterna om det europeiska området för utbildning, beakta hur övervakningen på EU-nivå kan förbättras, särskilt genom att bedöma befintliga indikatorer på EU-nivå och föreslå nya, särskilt om inkludering och jämlikhet, efter behov.

6.Rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid ska upphöra att gälla. [Denna rekommendation upphäver och ersätter rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid, EUT C 191, 1.7.2011]

Utfärdad i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    Se hela analysen i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.
(2)     https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/economy-works-people/jobs-growth-and-investment/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-20-principles_sv  
(3)    Utbildningsresultaten är inriktade på elevernas kunskapsinhämtning och deras faktiska funktionella läs- och skrivkunnighet, såsom läsning, skrivande, räkneförmåga och vetenskaplig förmåga (grundläggande färdigheter). 
(4)    Utbildningsnivå avser framgångsrikt slutförande av särskilda utbildningsnivåer, t.ex. utbildning på låg- och mellanstadiet, högstadieutbildning eller gymnasieutbildning.
(5)    Grundläggande färdigheter ska förstås i enlighet med Pisaundersökningen, som mäter 15-åringars förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap för att möta utmaningar i verkligheten. Lågpresterande är därför de 15-åriga elever som fortfarande går i skolan men som inte uppnår Pisaundersökningens kunskapsnivå 2, som anses vara den lägsta nivå som behövs för att kunna delta i samhället. Även om digitala färdigheter anses vara en grundläggande färdighet tas de inte direkt upp i Vägar till en framgångsrik skolgång, eftersom de redan är en central del av andra initiativ såsom handlingsplanen för digital utbildning.
(6)    EU:s indikator för unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning mäter andelen 18–24-åringar med högst grundskoleutbildning (dvs. ISCED 0–2) som inte längre deltar i någon formell eller informell utbildning.
(7)    COM(2020) 625 final.
(8)    EUT C 66, 26.2.2021.
(9)    Datakälla är Pisaundersökningen.
(10)    Datakälla är Eurostat, EU:s arbetskraftsundersökning. Denna viktiga indikator kommer att kompletteras med en tillhörande indikator om gymnasieutbildning för att mäta andelen personer i åldern 20–24 år med minst gymnasieutbildning med hjälp av uppgifter som tillgängliggörs via Eurostat och EU:s arbetskraftsundersökning.
(11)    EUT C 191, 1.7.2011, s. 1.
(12)

   Ordet flykting används i denna text i en vidare politisk mening, snarare än enligt definitionerna i Genèvekonventionen och EU:s asylregler.

(13)    Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur (2019), Donlevy, V., Day, L., Andriescu, M., Downes, P., Assessment of the implementation of the 2011 Council recommendation on policies to reduce early school leaving: final report, Publikationsbyrån.
(14)    EU28. För EU27 är siffran 13,2 %.
(15)    Uppgifter för 2021.
(16)    Elever som är födda utanför det rapporterande landet löper ännu större risk att lämna skolan med högst grundskoleutbildning (22,4 %), i synnerhet om det är ett land utanför EU27 (23,2 %). I genomsnitt är det mer sannolikt att unga män som är födda utanför EU27 lämnar skolan med högst grundskoleutbildning (25,2 %) än vad det är för unga kvinnor som är födda utanför EU27 (20,9 %). Urbaniseringsgraden spelar också en roll, och städer har i allmänhet den lägsta andelen unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning (8,6 %). För unga män är det mer sannolikt att de lämnar skolan med högst grundskoleutbildning om de bor i städer och förorter (13,5 %) än i landsbygdsområden (11,7 %), medan unga kvinnor faktiskt löper högre risk i landsbygdsområden (9,2 %) än i städer och förorter (8,7 %). Det är värt att notera att dessa EU-genomsnitt döljer att situationen ser mycket olika ut i de olika medlemsstaterna. Dessa uppgifter avser 2020.
(17)    En grundlig trendanalys finns i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar och i 2021 års utbildningsöversikt.
(18)    Var tredje år mäter Pisaundersökningen 15-åringars förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap för att möta utmaningar i verkligheten.
(19)    En grundlig trendanalys finns i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar och i 2021 års utbildningsöversikt.
(20)    Begreppet ”personer med migrantbakgrund” omfattar både migranter och deras inrikesfödda barn (den så kallade andra generationen). Medan kommissionen menar att migranter endast är tredjelandsmedborgare, omfattar Pisaundersökningens definition av elever med migrantbakgrund alla elever som är födda utomlands (både i och utanför EU) samt inrikesfödda elever med utrikesfödda föräldrar.
(21)    Situationen är vanligtvis värre för elever som är födda utomlands än för inrikesfödda elever med föräldrar som är födda utomlands. En mindre gynnad socioekonomisk status ses ofta i kombination med en migrantbakgrund.
(22)    Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur (2019), PISA 2018 and the EU: striving for social fairness through education, Publikationsbyrån, https://data.europa.eu/doi/10.2766/964797 . En detaljerad analys finns i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.
(23)

   Vad gäller matematik är bilden mer blandad, och Pisaundersökningen från 2018 visar att pojkar i genomsnitt har marginellt bättre resultat än flickor, men att klyftan stadigt minskar flickor har bättre resultat än pojkar i allt fler länder. Se OECD (2019) PISA 2018 results (volume II) – Where all students can succeed. PISA, OECD publishing. Finns på: https://www.oecd-ilibrary.org/education/pisa-2018-results-volume-ii_b5fd1b8f-en .

(24)    OECD (2015). The ABC of Gender Equality in Education. Aptitude, Behaviour, Confidence. PISA, OECD publishing. Finns på: https://www.oecd-ilibrary.org/docserver/9789264229945-en.pdf?expires=1610634769&id=id&accname=guest&checksum=66B1763A84CB2A7C21B3829FBC7B8E3B  
(25)    https://www.iea.nl/news-events/news/icils-2018-results
(26)    COM(2021) 101 final: En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.
(27)    Begreppet välbefinnande i skolan är komplext och omfattar många dimensioner (t.ex. fysisk, emotionell och psykisk hälsa). Definitionerna finns i ordlistan i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.
(28)    Enligt Pisaundersökningen 2018 rapporterade mer än en av fem elever i 19 av EU:s medlemsstater att de hade mobbats minst några gånger per månad. Dessutom ökade procentandelen mobbade elever betydligt i de flesta länderna mellan 2015 och 2018.
(29)    Se https://www.oecd-forum.org/posts/can-children-believe-in-us-to-invest-in-mental-health
(30)    Socialt och emotionellt lärande är en del av en av de åtta kompetenserna för livslångt lärande (personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig att lära), och definieras i rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande, EUT C 189, s. 1.
(31)    Uppgifter från 2019 års Timss-studie om tendenser i matematik och naturvetenskap och Pisaundersökningen 2018 bekräftar att högre grad av välbefinnande (som mäts utifrån i vilken grad eleverna känner tillhörighet i skolan) i allmänhet leder till högre utbildningsambitioner, lägre frånvaro och bättre läranderesultat i matematik.
(32)    Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur, Simões, C., Caravita, S., Cefai, C., A systemic, whole-school approach to mental health and well-being in schools in the EU: analytical report, 2021,  https://data.europa.eu/doi/10.2766/50546
(33)    Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice (2020), Equity in school education in Europe: structures, policies and student performance, Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.
(34)    En detaljerad analys och referenser finns i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.
(35)    Under covid-19-krisen drabbades exempelvis exkluderade och mindre gynnade romska grupper av allvarliga negativa hälsoeffekter och socioekonomiska konsekvenser. Rådets rekommendation från 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet förespråkar en minskning av den strukturella ojämlikhet som drabbar romer genom åtgärder för att, i förekommande fall, komma till rätta med bristen på utrustning och digitala färdigheter som skulle göra det möjligt för romer att aktivt delta i samhället, däribland i distansundervisning, samt genom att undanröja betydande ekonomisk otrygghet, trångboddhet, segregerade bosättningar eller läger.
(36)

   Förebyggande åtgärder syftar till att skapa förutsättningar för att hantera problem med t.ex. bristande engagemang, underprestationer, unga med högst grundskoleutbildning och psykisk ohälsa innan de uppstår, bland annat genom att aktivt främja och stödja välbefinnande och psykisk hälsa i skolan. Ingripande åtgärder avser att hantera uppkomna svårigheter i ett tidigt skede, även i förskoleverksamhet och barnomsorg, med effektiva stödåtgärder för grupper eller enskilda personer. Kompenserande åtgärder ger möjligheter att stödja de elever som underpresterar, har bristande engagemang eller som har hoppat av skolan.

(37)     https://sdgs.un.org/ .
(38)     https://www.un.org/development/desa/disabilities/convention-on-the-rights-of-persons-with-disabilities/convention-on-the-rights-of-persons-with-disabilities-2.html .
(39)     https://en.unesco.org/themes/school-violence-and-bullying/action , https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000374794?posInSet=4&queryId=N-EXPLORE-c62a920d-2b9e-49c7-92cd-fb700d28f564 .
(40)    OECD:s Learning Compass 2030 är en föränderlig ram för lärande som fastställer en målsättning för utbildningens framtid. Ramen innehåller en bred vision för de slags färdigheter som studerande kommer att behöva för att lyckas år 2030 och därefter. Den utvecklar också ett gemensamt språk och en gemensam förståelse som är globalt tillämplig och som baseras på fakta (https://www.oecd.org/education/2030-project/teaching-and-learning/learning/learning-compass-2030/)
(41)    https://www.schooleducationgateway.eu/sv/pub/resources/toolkitsforschools.htm
(42)    EUT C 189, 5.6.2019, s. 15.
(43)    EUT C 189, 5.6.2019, s. 4.
(44)    EUT C 195, 7.6.2018, s. 1.
(45)    COM(2021) 455 final.
(46)    COM(2020) 274 final.
(47)    EUT C 417, 2.12.2020, s. 1.
(48)    EUT C 372, 4.11.2020, s. 1.
(49)    COM(2020) 152 final.
(50)    COM(2020) 620 final.
(51)    COM(2020) 620 final.
(52)    COM(2020) 698 final.
(53)    COM(2020) 758 final.
(54)    COM(2021) 101 final.
(55)    COM(2020) 565 final.
(56)    COM(2021) 615 final.
(57)

   COM(2021) 142 final.

(58)    COM(2021) 137 final.
(59)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022), EUT L 462, 28.12.2021, s. 1.
(60)     https://www.betterinternetforkids.eu/en/home och COM(2012) 196 final.
(61)    Tartu-uppropet för en hälsosam livsstil, https://sport.ec.europa.eu/sites/default/files/ewos-tartu-call_en.pdf  
(62)    Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur (2019), Donlevy, V., Day, L., Andriescu, M., Downes, P., Assessment of the implementation of the 2011 Council recommendation on policies to reduce early school leaving: final report, Publikationsbyrån.
(63)    En kort sammanfattande rapport bifogas till arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. Hela den sammanfattande rapporten finns via följande länk: https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13019-Pathways-to-school-success-tackling-underachievement-in-basic-skills-and-early-leaving-from-education-and-training/public-consultation_sv.
(64)    https://nesetweb.eu/en/.
(65)    Fullständiga hänvisningar finns i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.
(66)    EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(67)    COM(2017) 250.
(68)    COM(2021) 102.
(69)    COM(2020) 625 final.
(70)    EUT C 66, 26.2.2021, s. 1.
(71)    Konferensen om Europas framtid – Rapport om det slutliga resultatet, maj 2022, förslag 46 (s. 88).
(72)    Även om digitala färdigheter ska betraktas som grundläggande färdigheter behandlas de inte uttryckligen i initiativet Vägar till en framgångsrik skolgång, eftersom de redan står i centrum för andra initiativ såsom handlingsplanen för digital utbildning.
(73)    Termen flykting används i denna text i en vidare politisk mening, snarare än enligt definitionerna i Genèvekonventionen och EU:s asylregler.
(74)    EUT C 191, 1.7.2011, s. 1.
(75)    Se https://education.ec.europa.eu/sv/education-levels/school-education/school-education-initiatives/early-school-leaving
(76)    https://www.schooleducationgateway.eu/sv/pub/resources/toolkitsforschools.htm
(77)    Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur (2019), Donlevy, V., Day, L., Andriescu, M., Downes P., Assessment of the implementation of the 2011 Council recommendation on policies to reduce early school leaving: final report, Publikationsbyrån.
(78)    EUT C 189, 4.6.2018, s. 1.
(79)    EUT C 193, 9.6.2020, s. 11.
(80)    EUT C 189, 5.6.2019, s. 4.
(81)    COM(2021) 455 final.
(82)    COM(2020) 274 final.
(83)    EUT C 417, 2.12.2020, s. 1.
(84)    COM(2020) 624 final.
(85)    Jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (2020), EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (2020), EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande 2020–2030 (2020) och den tillhörande rådets rekommendation (2021), EU:s jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (2020), EU:s handlingsplan om integration och inkludering 2021–2027 (2021), Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (2021), EU:s strategi för bekämpning av antisemitism och främjande av judiskt liv (2021).
(86)    EUT C 372, 4.11.2020, s. 1.
(87)    Se https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1549&langId=sv
(88)    Se definitionen i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

Bryssel den 30.6.2022

COM(2022) 316 final

BILAGA

till

Förslag till rådets rekommendation

om vägar till en framgångsrik skolgång

{SWD(2022) 176 final}


BILAGA

En politisk ram för en framgångsrik skolgång

Den här politiska ramen handlar om att förbättra skolgången för alla elever, oavsett deras personliga egenskaper, familj och kulturella och socioekonomiska bakgrund. I den anges de viktigaste villkoren och åtgärderna för att minska andelen ungdomar med högst grundskoleutbildning och underprestationer i fråga om grundläggande färdigheter. Den bygger på en bred och inkluderande strategi för en framgångsrik skolgång, som inte bara handlar om akademiska resultat utan också beaktar aspekter som personlig, social och emotionell utveckling och elevernas välbefinnande i skolan. Här beskrivs några övergripande villkor (punkterna 1 och 2) och ett antal åtgärder som ska genomföras på skol- och systemnivå.

(1)En framgångsrik skolgång för alla elever, oavsett personliga egenskaper, familj och kulturell och socioekonomisk bakgrund, kräver en integrerad och övergripande strategi på lämplig politisk nivå (nationell, regional, lokal), i enlighet med utbildningssystemets struktur. En sådan strategi innebär framför allt att följande:

(a)Säkerställa samordning med olika politikområden (såsom hälsa, socialtjänst, sysselsättning, bostäder, rättsväsende, inkludering av flyktingar och andra migranter, icke-diskriminering) och skapa ett varaktigt samarbete mellan olika förvaltningsnivåer inom utbildningssystemet, men också att ha en systematisk dialog med alla berörda parter (inklusive elever, föräldrar och familjer och dem som företräder mer marginaliserade grupper) från utformningsfasen hela vägen till genomförandet och utvärderingen.

(b)Ha en balanserad, konsekvent och samordnad uppsättning politiska åtgärder som kombinerar förebyggande, ingripande och kompenserande åtgärder, med ett tydligt fokus på förebyggande och ingripande åtgärder.

(c)Integrera nationella, regionala och lokala strategier (när så är lämpligt) för att förhindra att ungdomar lämnar skolan med högst grundskoleutbildning med strategier som syftar till att främja grundläggande färdigheter, motverka mobbning och nätmobbning (inbegripet genusrelaterad mobbning och sexuella trakasserier) och stödja välbefinnande.

(d)Systematiskt kombinera, i inkluderande miljöer, allmänna heltäckande åtgärder för alla elever med riktade åtgärder för vissa elever eller grupper med liknande behov eller som löper måttlig risk för att underprestera, och mer individuellt anpassade åtgärder för dem med komplexa eller ständiga behov och som löper högre risk för detta.

(e)Ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar som riskerar att missgynnas eller diskrimineras, säkerställa en intersektionell strategi och inbegripa lämpliga åtgärder för riskgrupper, såsom barn med en socioekonomiskt mindre gynnad bakgrund, migrantbakgrund eller romsk bakgrund, flyktingar, elever med synliga eller inte synliga funktionsnedsättningar, t.ex. långvarig fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning, och barn med särskilda utbildningsbehov eller psykiska ohälsa.

(f)Ägna uppmärksamhet åt att identifiera skillnader mellan könen inom utbildning, inbegripet genom förstärkt övervakning av pojkars och flickors resultat, och vid behov införa särskilda åtgärder.

(g)Vara evidensbaserad, underbyggd med tillförlitliga system för datainsamling och övervakning (se punkt 2 nedan) och stödjas av den senaste kvantitativa och kvalitativa forskningen, beakta metoder och verktyg som har visat sig vara framgångsrika när det gäller att uppnå en framgångsrik skolgång för alla elever. Detta omfattar också att hämta inspiration från resurser på EU-nivå, såsom Europeiska verktygslådan för skolor 1 , Compendium of Inspiring Practices on Inclusive and Citizenship Education 2 och Cedefops verktygslåda mot förtida avhopp från skolan 3 och Inventory of lifelong guidance systems and practices 4 .

(h)Tilldela proportionerliga resurser, inklusive användning av nationella medel och EU-medel, liksom annat stöd för reformer och investeringar i utbildningsverktyg, infrastruktur och pedagogik (särskilt Erasmus+, faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden, programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, instrumentet för tekniskt stöd, Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för ett sammanlänkat Europa, FSE).

(i)Ta fram en genomförandeplan med tydliga mål och delmål, en övervaknings- och utvärderingsplan och en samordningsmekanism eller samordningsstruktur, på lämplig nivå beroende på de nationella förhållandena, för att underlätta samarbete, stödja genomförandet och möjliggöra övervakning, utvärdering och politisk översyn.

(2)För att en integrerad strategi ska vara ändamålsenligt bör den grundas på kraftfulla system för datainsamling och övervakning, som bör

(a)tillåta analys på alla politiska nivåer (nationell, regional och lokal) av omfattningen och förekomsten av och möjliga orsaker till underprestation och att ungdomar lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, inbegripet genom att samla in synpunkter från marginaliserade elever och familjer,

(b)användas för att utforma och styra politikutvecklingen, övervaka genomförandet och utvärdera ändamålsenligheten hos de vidtagna åtgärderna,

(c)möjliggöra tidig upptäckt och identifiering av elever som löper risk att underprestera och av dem som har lämnat skolan tidigt, för att tillhandahålla lämpligt stöd i rätt tid, utan att peka ut eller stigmatisera dessa elever,

(d)ge en grund för utvecklingen av ändamålsenlig vägledning och stöd till skolorna.

Data och uppgifter bör helst omfatta alla nivåer (förskoleverksamhet och barnomsorg, grundskola och gymnasium) och alla typer av utbildning, vara tillgängliga på olika politiska nivåer och följa lagstiftningen om skydd av personuppgifter. Kvantitativa och kvalitativa uppgifter bör samlas in, när så är lämpligt, med en hög grad av uppdelning (exempelvis efter kön, socioekonomisk bakgrund, migrantbakgrund, romsk bakgrund och regionala skillnader) men också utifrån en rad olika faktorer som har negativ eller positiv inverkan på läranderesultaten (såsom deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg, närvaro, engagemang i inlärningsprocesser, resultat i grundläggande färdigheter, välbefinnande i skolan, psykisk hälsa, känsla av tillhörighet, beteendeproblem, erfarenhet av diskriminering, osv.).

(3)För att stödja elever har följande goda praxis identifierats, men hur väl genomförandet lyckas beror i högsta grad på engagemanget hos alla relevanta aktörer (skolledare, lärare, utbildare och annan relevant personal) på nationell, regional och lokal nivå och på skolnivå, i enlighet med utbildningssystemets struktur:

Förebyggande åtgärder

(a)Säkerställa tidig upptäckt av utvecklingsproblem, språkfärdighet och behov av specialundervisning, inbegripet sociala och emotionella svårigheter, och tidig upptäckt av elever som riskerar att underprestera och sluta skolan, samtidigt som man undviker att peka ut och stigmatisera eleverna.

(b)Ta fram läroplaner som är elevcentrerade och bygger på en inkluderande och relationsinriktad pedagogik, och möjliggöra diversifierade och personligt anpassade undervisnings- och inlärningsformer. Att framställa undervisningsmaterial tillsammans med barn och ungdomar bör övervägas, när så är lämpligt, särskilt när det gäller resurser för att förebygga mobbning, social och emotionell träning, konfliktlösning och att undanröja fördomar.

(c)Inkludera social och emotionell träning, förebyggande av mobbning, psykisk och fysisk hälsa i läroplanerna, från förskoleverksamhet och barnomsorg till gymnasieskolan.

(d)Stärka kompetensen i undervisningsspråket, samtidigt som man värdesätter och stöder elevernas språkliga mångfald som en pedagogisk resurs för vidareutbildning och utbildningsresultat. Detta kan exempelvis omfatta bedömning av tidigare språkkunskaper, starkt stöd inom elevens modersmål och undervisningsspråk, tillgång till hemspråksundervisning, mekanismer för att stödja övergången mellan mottagningsklasser och vanliga klasser på olika utbildningsnivåer.

(e)Framför allt stödja flyktingars och nyanlända migranters tillägnande av undervisningsspråket genom tidigt språkbad i vanliga klasser och med vanliga läroplaner, med extra individuellt stöd på lämplig nivå för att påskynda det sociala och akademiska lärandet. Fortlöpande tillgång till språkligt och akademiskt stöd och yrkesvägledning, tillsammans med föräldraengagemang och interkulturell utbildning, kan också spela en viktig roll.

(f)Främja interaktiva och experimentella pedagogiska metoder för att bygga upp elevernas självständighet och ansvarstagande i inlärningen och för att ge dem möjlighet att aktivt engagera sig i sin kompetensutveckling. Sådana metoder kan omfatta möjligheter till blandat lärande (däribland digitala resurser, tillgång till bibliotek, laboratorier, museer, samlingslokaler och till naturen) med beaktande av behoven hos elever med funktionsnedsättning, flexibel och differentierad organisation av undervisningstid och undervisningsmiljö, ämnesövergripande undervisning och inlärning, kooperativt lärande och ömsesidigt stöd, liksom användning av tekniska hjälpmedel för elever med funktionsnedsättning.

(g)Främja bedömningsmetoder som återspeglar och stöder individuella inlärningsbehov och inlärningssätt, särskilt genom omfattande användning av formativ och kontinuerlig bedömning, och genom att kombinera flera olika digitala och icke-digitala former och verktyg (t.ex. portfolio, inbördes bedömning och självbedömning) som är inkluderande, kulturanpassade och deltagarorienterade.

Ingripande åtgärder

(h)Tillhandahålla ramar i skolor som erbjuder riktat stöd till alla elever som har inlärningssvårigheter eller löper risk att underprestera, genom en tvärvetenskaplig och teambaserad strategi (t.ex. mentorskap, däribland ömsesidigt mentorskap, mobilisering av stödpersonal, extra undervisningstid under läsåret och/eller lovperioder, tillgång till ytterligare lärandemiljöer).

(i)I inkluderande och tillgängliga miljöer erbjuda ökat individanpassat stöd till elever med mångfasetterade och komplexa behov, inklusive sociala och emotionella behov och psykiska hälsobehov (t.ex. personlig handledning, individuella läroplaner, insatser av en specialist på emotionell rådgivning, psykoterapeutiska insatser, tvärvetenskapliga team, familjestöd).

(j)Tillhandahålla lösningar på skolnivå eller i partnerskap med andra aktörer för elever som har svårt att tillgodose sina grundläggande behov på grund av sin socioekonomiska bakgrund (t.ex. brist på undervisningsmaterial, svårigheter med transporter, hunger, närings-och sömnbrist).

(k)Tillhandahålla riktade ekonomiska stödsystem för mindre gynnade elever för att underlätta övergången till gymnasium och högre utbildning, och för att de ska kunna avsluta gymnasiestudier som leder till relevanta kvalifikationer.

(l)Tillhandahålla finansiering för flyktingar och nyanlända migranter för att säkerställa att de får tillgång till handledning eller förberedelseklass, efter behov, och en smidig övergång till utbildningssystem på alla nivåer.

En kombination av ingripande och kompenserande åtgärder:

(m)Tillhandahålla socialt och emotionellt stöd till elever, särskilt till dem som har haft svåra upplevelser som barn, trauma och allvarliga sociala eller känslomässiga påfrestningar som hindrar dem från att engagera sig i skolan. Detta kan omfatta en förstärkning av handledarens och mentorns roll i personalen, att underlätta elevernas tillgång till personal och tjänster inom psykisk hälsa i skolan och dess närhet, liksom tidiga ingripanden för mobbningsoffer och mobbare. Skapa ömsesidigt och lokalt stöd för att förebygga mobbning/nätmobbning och hantera alla former av diskriminering.

(n)Säkerställa tillgång till rättvist, lyhört och lämpligt stöd till flyktingar och nyanlända migranter, däribland socialt och emotionellt stöd, hjälp att hjälpa dem att övervinna utmaningar i samband posttraumatisk stress, migrationen eller upplevelser vid integrationen. Socialt och emotionellt stöd ska integreras i ett bredare och sektorsövergripande system för att ta hänsyn till alla särskilda behov, i samarbete med socialtjänst och hälso- och sjukvården, psykisk vård och andra relevanta tjänster och organ, och i nära samarbete med elever och familjer.

(o)Underlätta tillgången till aktiviteter utanför skolan (t.ex. idrott, humaniora, volontärs- eller ungdomsarbete) och förbättra dokumentationen och valideringen av deras skolresultat.

(p)Stärka utbildningshandledning, studie- och yrkesvägledning och utbildningshandledning för att stödja förvärvet av karriärplaneringsförmåga och kompetens. Detta bör omfatta aktiviteter inom och utanför läroplanen, såsom arbetsplatsförlagt lärande, arbetsplatsbesök, jobbskuggning, rollspel och prova på-kurser.

(4)Skolledare, lärare, utbildare och annan personal spelar en avgörande roll i strategin. De måste få stöd och vara rustade för detta utmanande ansvar, för att kunna förstå och hantera ojämlikhet i utbildningen, underprestation och bristande engagemang. Förutom att de måste få nödvändiga kunskaper, färdigheter och kompetens, krävs också lämpliga arbetsvillkor i fråga om tid, utrymme och resurser. Följande har fastställts som god praxis:

Förebyggande åtgärder:

(a)Integrera inkludering, rättvisa och mångfald, kunskap om underprestation och bristande engagemang, och behandla välbefinnande, psykisk ohälsa och mobbning i all grundläggande lärarutbildning.

(b)Säkerställa att grundläggande lärarutbildning och kontinuerlig fortbildning förbereder skolledare, lärare, utbildare och annan utbildningspersonal för följande:

·Förstå risk- och skyddsfaktorer som kan påverka prestationen i skolan, bristande engagemang eller förtida avhopp från utbildning och också orsaka sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter.

·Förstå problem som rör välbefinnande, funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, inbegripet posttraumatisk stress, och stödja utvecklingen av elevernas sociala och emotionella kompetens.

·Utveckla kompetens för att undervisa i flerspråkiga och mångkulturella miljöer.

·Kunna identifiera och motverka könsstereotyper i undervisning och lärande (inbegripet låga förväntningar på pojkars resultat) och utveckla genusmedvetna undervisningsmetoder som är mer gynnsamma för att motivera och engagera pojkar och flickor.

·Känna igen och hantera olika typer av inlärningssvårigheter.

·Använda samarbetsmetoder och arbeta i ämnesövergripande team i skolan och med externa partner.

·Använda en mängd olika strategier, verktyg och miljöer för lärande, efter behov, och aktivt genomföra t.ex. blandat lärande som kombinerar inomhus- och utomhusaktiviteter, individualiserad undervisning och gruppundervisning, digitala och icke-digitala resurser.

·Använda formativa bedömningsmetoder och bedömningsverktyg i undervisningen.

·Främja ett positivt inlärningsklimat med hjälp av klassrumsledarskap, mobbningsförebyggande strategier och konfliktlösningsmetoder, och skapa tillitsfulla relationer med elever, föräldrar, familjer och vårdnadshavare, särskilt med dem med en mindre gynnad bakgrund.

(c)Ge lärare, utbildare, skolledare och annan utbildningspersonal incitament till att arbeta i skolor med stor andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar. Uppmuntra lärarstudenterna att göra praktik i sådana skolor.

(d)Säkerställa att all personal som arbetar med utbildningshandledning och studie- och yrkesvägledning är utbildade och kvalificerade och har tillgång till grundläggande utbildning och fortbildning.

(e)Stödja välbefinnandet för lärare, utbildare, skolledare och annan skolpersonal, bland annat genom att säkerställa lämpliga arbetsvillkor, god grundläggande utbildning och kontinuerlig fortbildning, tillgång till stöd och personal och tjänster inom psykisk hälsa, samarbete och ömsesidigt stöd.

Ingripande åtgärder:

(f)Underlätta personalutbyten, ömsesidigt lärande och ömsesidigt stöd bland lärare, utbildare och annan skolpersonal, genom nätverkande, seminarier och multiprofessionella lärgemenskaper, och tillgång till kunskapscentrum och lämpliga resurser som kan bidra till att anpassa undervisning och lärande efter alla elevers särskilda behov. Särskilt säkerställa tillgång till specialiserade resurscentrum eller rådgivningsteam som kan tillhandahålla de verktyg och den pedagogik som krävs för att stödja flyktingar och nyanlända migranter och arbeta på flera orter och skolor.

(g)Undersöka hur alternativa vägar till läraryrket kan främja större mångfald bland utbildningspersonalen och öppna läraryrket för personer med olika bakgrund, däribland kandidater som själva har haft mindre gynnade socioekonomiska förutsättningar.

(5)För att främja att alla elever får en framgångsrik skolgång har en hela skolan-ansats visat sig särskilt ändamålsenlig. Det krävs dock att alla i skolgemenskapen (skolledare, lärare, utbildare och annan utbildningspersonal, elever, föräldrar och familjer) och en rad andra aktörer (t.ex. socialtjänst och hälso- och sjukvård, ungdomstjänster, utåtriktad vårdpersonal, psykologer, specialister på emotionell rådgivning/terapeuter, sjuksköterskor, logopeder, yrkesvägledare, lokala myndigheter, icke-statliga organisationer, företag, fackföreningar, volontärer) och samhället i stort engagerar sig aktivt och även samarbetar. Följande strategier kan vara framgångsrika:

Förebyggande åtgärder:

(a)Ge skolledare och styrelser tillräckligt självbestämmande när det gäller beslut, i kombination med stort ansvarstagande.

(b)Säkerställa att en framgångsrik skolgång för alla och välbefinnande (däribland mobbningsförebyggande, antidiskriminerande, genusmedvetenhet och hälsofrågor) är integrerat i planering och styrning av skolan (skolutvecklingsplaner, uppdragsbeskrivning, årliga eller fleråriga pedagogiska planer osv.) och uppmuntra skolorna att utforma, övervaka och utvärdera särskilda integrationsplaner.

(c)Säkerställa att en framgångsrik skolgång för alla och välbefinnande i skolan tas upp i alla interna och externa kvalitetssäkringsmekanismer och innehåller mål och indikatorer på områden som inlärningsklimat, mobbning och välbefinnande. Säkerställa att extern utvärdering/inspektion leder till råd och stöd till de inspekterade skolorna, stöder skolans självutvärdering och främjar en kultur av självreflektion och förbättring av strategier och praxis för inkludering och välbefinnande.

(d)Ge möjlighet till yrkesmässig utveckling och vägledning för att hjälpa skolledare att hantera organisatoriska förändringar och främja inkluderande metoder.

(e)Uppmuntra en deltagandebaserad och demokratisk skolmiljö som involverar eleverna i beslutsfattandet i skolan och klassrummet och använder deltagandebaserade metoder som är anpassade till barn och ungdomar, inbegripet dem med marginaliserad bakgrund.

(f)Främja en skolkultur som värdesätter mångfald, främjar elevers välbefinnande, utvecklar deras känsla av tillhörighet och skapar en trygg miljö för dialog om kontroversiella frågor.

En kombination av förebyggande och ingripande åtgärder:

(g)Uppmuntra samarbete och ämnesövergripande metoder i skolan och partnerskap med lokala tjänster, personal från socialtjänst och hälso- och sjukvård, företag och samhället i stort.

(h)Främja skolor som lokala centrum för livslångt lärande där utbildning och det sociala livet är nära sammanflätade med grannskapet och där samhället tar gemensamt ansvar för skolan som en plats för lärande.

(i)Främja nätverkande mellan skolor och multiprofessionella lärgemenskaper på lokal, regional, nationell och internationell nivå för att främja ömsesidigt lärande. Uppmuntra skolor att använda de resurser som finns i Europeiska verktygslådan för skolor, i Compendium of Inspiring Practices on Inclusive and Citizenship Education och i Cedefops verktygslåda mot förtida avhopp från skolan.

(j)Främja ”språkmedvetenhet” i och runt skolan och uppmuntra eleverna att reflektera över normer, värden och attityder i fråga om språk och kulturell mångfald, däribland genom att upptäcka alla språk som talas i skolan, engagera föräldrar och familjer, vårdnadshavare och samhället i stort i språkundervisningen, skapa bibliotek med resurser på olika språk eller underlätta språkaktiviteter efter skolan.

(k)Hjälpa skolor att tillämpa ändamålsenlig praxis i varje skede av språkinlärningsprocessen för nyanlända migranter (inbegripet flyktingar), inkluderande mottagning och bedömning (t.ex. genom en omfattande och mångdimensionell bedömning av läs- och skrivkunnighet, språkförmåga och annan viktig kompetens), placering och antagning (t.ex. genom att säkerställa tidsbegränsade inledande förberedelseklasser, när så krävs, och införa stöd för välbefinnande och inlärning för att underlätta en smidig övergång till vanlig klass), och övervakning (för att förebygga geografisk segregation av migrantelever genom kriterier för tillträde och antagning).

(l)Uppmuntra ändamålsenlig kommunikation och effektivt samarbete med föräldrar, vårdnadshavare och familjer om barnens framsteg och välbefinnande i skolan, även med hjälp av kulturtolkar från lokalsamhället. Engagera föräldrar, familjer och vårdnadshavare i aktiviteter som rör läroplaner och andra aktiviteter (t.ex. volontärsarbete i klassrummet, läs- och läxhjälp, bibliotekshandledning och program utanför skoltid, liksom jobbklubbar, jobbmässor, arbetsplatsbesök, besök på karriärcentrum).

(m)Främja aktivt engagemang från föräldrar och familjer i beslut som rör skolan, bland annat om läroplaner, planering och utvärdering, välbefinnande och psykisk ohälsa, social och emotionell träning, studie- och yrkesvägledning, främja och stödja deltagande av föräldrar med marginaliserad socioekonomisk bakgrund.

(n)Stödja föräldrars engagemang i barnens tidiga läsförmåga och matematikkunskaper, exempelvis genom att tillhandahålla skolböcker i hemmet och genom läs- och skrivkunnighetsinitiativ för familjen. Öka möjligheterna för familjeundervisning och föräldrautbildning, särskilt för dem med låg utbildningsnivå och som löper risk för fattigdom, i partnerskap med lokala tjänster och icke-statliga organisationer.

(o)Ge extra stöd till skolor i socioekonomiskt mindre gynnade områden, som har ett stort antal elever med marginaliserad bakgrund. Detta skulle kunna inbegripa minskat antal elever per lärare i sådana skolor, där det behövs, liksom riktade resurser vad gäller material, utrustning och infrastruktur.

(6)För att främja en framgångsrik skolgång för alla elever är det viktigt att angripa funktioner på systemnivå som på olika sätt kan påverka rättvisa och inkludering i utbildningen. Följande strukturella åtgärder kan beaktas vid utvecklingen av en integrerad och övergripande strategi:

(a)Säkerställa allmän och rättvis tillgång till ett överkomligt pris till förskola och barnomsorg av hög kvalitet och med tillräckligt mycket personal, vilket kan förbättra barns välbefinnande och kognitiva utveckling, liksom deras bredare sociala och emotionella utveckling och ge dem de förutsättningar som krävs för att de ska kunna lyckas med utbildning och i livet.

(b)Stärka högkvalitativ, attraktiv och flexibel yrkesutbildning, som kombinerar yrkeskunskaper och viktig kompetens.

(c)Främja en aktiv politik mot segregering, särskilt genom att anta antagningsregler som gör det möjligt med en heterogen skolsammansättning och en politik inriktad på inlärningskvalitet, och öka medvetenheten om fördelarna med mångfald i klassrummet för att förbättra skolresultaten för alla elever.

(d)Stödja inkludering av elever med funktionsnedsättning i vanliga skolor, med ändamålsenligt stöd av utbildade lärare och annan utbildningspersonal/rådgivare, eller hälso- och sjukvårdspersonal. Detta bör åtföljas av att fysiska hinder avlägsnas i skolmiljön, undervisningsmaterial i lämpligt format tillhandahålls liksom diversifierade undervisnings- och inlärningsmetoder.

(e)I möjligaste mån undvika att elever går om en årskurs och i stället erbjuda verktyg som på ett tidigt stadium övervakar och flaggar barns och ungdomars inlärningsbehov och svårigheter och genom att erbjuda riktat och mer individanpassat stöd.

(f)Hitta alternativ till tidig spårning för att främja för att främja positiv interaktion mellan elever på olika nivåer i heterogena grupper och minska den socioekonomiska bakgrundens påverkan på elevernas resultat genom akademisk segregering.

(g)Öka utbildningsvägarnas flexibilitet och genomtränglighet, exempelvis genom att modulera kurser, erbjuda yrkesinriktade kurser eller främja flexibilitet vad gäller varaktighet och antagningstider. Underlätta övergångar mellan nivåer och typer av utbildning och mellan skola och framtida jobb, bland annat genom erkännande- och valideringssystem, studie- och yrkesvägledning från kvalificerade yrkesutövare och aktivt samarbete med berörda parter, inbegripet företag.

(h)Erbjuda vägar tillbaka till den allmänna utbildningen och säkerställa fri tillgång till program som ger en andra chans för dem som lämnat utbildningen i förtid, vilket också kan föreslås som en del av ungdomsgarantin.

(1)     https://www.schooleducationgateway.eu/sv/pub/resources/toolkitsforschools.htm
(2)     https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/2edab132-7fbe-11eb-9ac9-01aa75ed71a1
(3)     https://www.cedefop.europa.eu/en/toolkits/vet-toolkit-tackling-early-leaving
(4)     https://www.cedefop.europa.eu/en/publications-and-resources/country-reports/inventory-lifelong-guidance-systems-and-practices