EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.1.2022
COM(2022) 19 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
Slutrapport – branschutredning av sakernas internet för konsumenter
{SWD(2022) 10 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.1.2022
COM(2022) 19 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
Slutrapport – branschutredning av sakernas internet för konsumenter
{SWD(2022) 10 final}
1Inledning och huvudsteg i branschutredningen
(1)Den 16 juli 2020 inledde kommissionen en branschutredning om ”sakernas internet för konsumenter” i EU. Syftet var att få en bättre uppfattning om sektorn för sakernas internet för konsumenter 1 , dess konkurrenslandskap, framväxande trender och möjliga konkurrensproblem. Sakernas internet för konsumenter är en sektor som fortfarande är i ett tidigt utvecklingsstadium, och branschutredningen inleddes efter tecken på företags ageranden som medför snedvriden konkurrens.
(2)Konsumentprodukter där sakernas internet ingår håller allt mer på att bli en del av vardagen för européerna, och sektorn för sakernas internet för konsumenter förväntas växa avsevärt de närmaste åren. De totala intäkterna från sakernas internet för konsumenter världen över förväntas öka från 105,7 miljarder euro 2019 till ca 404,6 miljarder euro 2030 2 . Intäkterna från europeiska smarta hem kommer också att mer än fördubblas mellan 2020 och 2025 (från ca 17 miljarder euro till ca 38,1 miljarder euro) 3 .
(3)Branschutredningen bygger på förfrågningar om information (”frågeformulär”) som skickades till berörda parter i juli 2020. Olika frågeformulär riktades till företag aktiva i fyra segment inom sakernas internet för konsumenter i EU: i) tillverkning av enheter för smarta hem, ii) tillhandahållande av röstassistenter, iii) tillhandahållande av konsumenttjänster med sakernas internet samt iv) tillverkning av kroppsburna enheter. Ett femte frågeformulär skickades till standardorganisationer och branschorganisationer.
(4)Typerna av frågor och antalet frågor varierade mellan de olika formulären, men de handlade i huvudsak om följande ämnen, som är av särskilt stort intresse för att utreda möjliga konkurrensproblem i sektorn för sakernas internet för konsumenter:
a.Vad som utmärker de konsumentprodukter och konsumenttjänster som uppgiftslämnarna erbjuder och där sakernas internet ingår.
b.Vad som främst kännetecknar konkurrensen i sektorn för sakernas internet för konsumenter, däribland möjliga tillträdeshinder och olika affärsstrategiers roll.
c.Vad standarder har för roll i sektorn för sakernas internet för konsumenter, däribland standarders och standardorganisationers betydelse (villkor för tillgång och konkurrens mellan standarder).
d.Interaktionen mellan enheter, tjänster och röstassistenter i sektorn för sakernas internet för konsumenter, däribland frågor om interoperabilitet, förinstallation och standardinställningar, exklusivitet och annan fördelaktig behandling.
e.Vad uppgifter/data spelar för roll i sektorn för sakernas internet för konsumenter, med frågor om hur uppgifter samlas in, hur de rör sig mellan parter, hur de används och potentiellt omsätts i pengar av företagen, samt uppgifternas interoperabilitet och portabilitet.
(5)Urvalet av adressater var inte tänkt att motsvara något statistiskt representativt urval av sektorn för sakernas internet för konsumenter i EU, men det omfattade ett antal olika konsumentprodukter och konsumenttjänster med sakernas internet, och representerade olika slags företag sett till storlek, verksamhet och erbjudet produktsortiment.
(6)Kommissionen fick in svar på frågeformulären från över 200 företag som aktivt tillverkar smarta enheter, tillhandahåller röstassistenter och/eller tillhandahåller konsumenttjänster med sakernas internet. Dessutom kom det svar från 14 standardorganisationer och branschorganisationer. Dessa svar utgjorde den huvudsakliga informationskällan till den preliminära rapporten om branschutredningen, som offentliggjordes 9 juni 2021 4 och där kommissionens preliminära resultat presenterades.
(7) Offentliggörandet av den preliminära rapporten följdes av ett offentligt samråd, som var öppet för alla berörda intressenter. Det avslutades den 1 september 2021, med 26 inkomna bidrag 5 .
(8)Denna rapport åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar, med en sammanfattning av huvudresultaten från branschutredningen om sakernas internet för konsumenter, och kommentarer från berörda parter under det offentliga samrådet.
2Vad som utmärker konsumentprodukter och konsumenttjänster där sakernas internet ingår
(9)Resultaten från branschutredningen bekräftar att det på det hela taget är fler och fler enheter och tjänster som blir ”smarta” 6 . På så sätt kan användarna få åtkomst till ett allt större antal sammankopplade enheter och tjänster i och utanför sina hem. Svaren från deltagarna tyder också på att det tenderar att överlag bli fler tillgängliga konsumenttjänster med sakernas internet i smarta hem, i kroppsburna enheter och via röstassistenter. Dessutom visar svaren att trenden går mot större tillgång till röstassistenter som ett användargränssnitt för att kunna interagera med smarta enheter och tjänster med sakernas internet.
(10)De främsta röstassistenterna i EU är Alexa från Amazon, Google Assistent från Google och Siri från Apple. De är allmäninriktade röstassistenter, då de kan användas för att få åtkomst till många olika funktioner som att spela musik, lyssna på radio, nyheter eller poddar, kontrollera enheter för smarta hem, ge information eller få hjälp att planera och utföra vardagsrutiner.
(11)Andra röstassistenter anses vara specialiserade röstassistenter, då de har mer begränsade funktioner. De gör det främst möjligt att få åtkomst till och interagera med leverantörens egna smarta enheter och/eller tjänster.
(12)Trots att röstassistenter blir allt mer populära är fortfarande appar i smarta mobiler eller companion-appar de mest populära användargränssnitten för att få åtkomst till smarta enheter och konsumenttjänster med sakernas internet. På så vis spelar också smarta mobilenheter och deras operativsystem en viktig roll i sektorn för sakernas internet för konsumenter. Googles Android och Apples iOS är de främsta operativsystemen för smarta mobilenheter.
3Huvuddragen i konkurrensen
(13)Enligt de flesta av uppgiftslämnarna är de främsta hindren för att expandera eller komma in i sektorn för sakernas internet för konsumenter kostnaderna för den tekniska investeringen samt konkurrenssituationen. Dessutom nämndes olika interoperabilitetsproblem, bristande åtkomst till uppgifter samt regelverkshinder.
(14)Kostnaden för den tekniska investeringen ses som ett särskilt betydande hinder för att komma in eller expandera på marknaden för röstassistenter. Uppgiftslämnarna ser det som osannolikt att nya aktörer på kort sikt skulle kunna komma in på marknaden för allmäninriktade röstassistenter. Kostnaderna för att utveckla och driva nya sådana röstassistenter ses som nästan omöjligt höga.
(15)De flesta uppgiftslämnare har därför som affärsstrategi för den närmaste tiden att utöka sina erbjudanden med sakernas internet för konsumenter, och i synnerhet göra sina smarta enheter och konsumenttjänster med sakernas internet tillgängliga, genom de stora allmäninriktade röstassistenterna 7 . Det förväntas allmänt att tillväxten för konsumenttjänster med sakernas internet, och i segmenten för smarta hem och kroppsburna enheter, kommer att fortgå eller öka.
(16)Angående konkurrenssituationen är det ett stort antal uppgiftslämnare som anser det omöjligt att konkurrera effektivt med de ledande leverantörerna av operativsystem och röstassistenter för smarta (mobila) enheter, och detta ses som det främsta hindret mot att utveckla nya produkter och tjänster. Det beror på att företagen i fråga är vertikalt integrerade och har byggt upp sina egna ekosystem inom och bortom sektorn för sakernas internet för konsumenter, genom att kombinera sina egna och tredje parters integrerade produkter och tjänster till ett erbjudande med ett stort antal användare.
4Interoperabiliteten hos ekosystemen för sakernas internet för konsumenter
(17)Att kunna sammankoppla och kommunicera med olika komponenter i ett ekosystem, d.v.s. interoperabilitet mellan smarta enheter, röstassistenter och konsumenttjänster med sakernas internet, är nödvändigt för att fullständigt kunna bygga ut de funktioner som ett ekosystem för sakernas internet för konsumenter kan erbjuda användarna. Lika viktigt är det med interoperabilitet mellan olika märken, eftersom användarna som bygger upp ekosystem för sakernas internet då kan använda olikartade produkter för detta, och därmed förbättra konsumenternas valmöjlighet och förhindra att de blir låsta till bara en viss leverantörs produkter.
(18)Det finns två viktiga noder för att sammankoppla de olika maskin- och programvarukomponenterna i ett ekosystem för sakernas internet för konsumenter. Det är a) operativsystemet, som körs på de smarta enheterna eller deras användargränssnitt, och b) röstassistenterna, genom vilka användarna kan komma åt olika konsumenttjänster och enheter med sakernas internet. Båda är tekniska plattformar för sakernas internet för konsumenter 8 , som möjliggör kommunikation mellan dessa maskin- och programvarukomponenter och får dem att komplettera varandra bättre. Dessa tekniska plattformar för sakernas internet för konsumenter möjliggör också centraliserad åtkomst till och kontroll av de produkter och tjänster de integrerar, och har i och med detta spelat en betydande roll för framstegen med teknisk integrering.
(19)Tillgång till ledande tekniska plattformar för sakernas internet för konsumenter och bra prestanda för dem anses nödvändigt för att kunna konkurrera. Resultaten från branschutredningen visar att integrationsprocesser, som möjliggör interoperabilitet mellan olika komponenter i ett ekosystem för sakernas internet, i praktiken i hög grad drivs av de ledande leverantörerna av operativsystem och röstassistenter för smarta (mobila) enheter, nämligen Amazon, Google och Apple. Dessa leverantörer styr integreringen med sina produkter genom att införa certifieringsprocesser, som de i de flesta fall kontrollerar ensidigt. De olika specifikationerna och typerna av programvara 9 som möjliggör interoperabilitet med de främsta operativsystemen och/eller röstassistenterna görs vanligen tillgängliga för tredje parter genom att det ingås avtal. Sådana avtal är vanligen standardiserade villkor som i allmänhet inte är öppna för förhandling med motparterna, med undantag för framstående aktörer med stor förhandlingskraft.
5Standarder och processen för att fastställa sådana
(20)Standarderna i sektorn för sakernas internet för konsumenter är bland annat sådana som behövs för att integrera och ansluta enheter och applikationer, plus standarder som säkerställer kvalitet och säkerhet i kommunikationen med sakernas internet.
(21)Ett betydande antal formella standardiseringsorgan såsom Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) 10 , Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi) 11 , samt privata partnerskap/oberoende allianser, håller just nu på att aktivt utarbeta teknik som konsumentenheter och konsumenttjänster med sakernas internet kan använda sig av så att det säkerställs och underlättas interoperabilitet i sektorn. De främsta aktörerna i sektorn för sakernas internet för konsumenter brukar vanligen delta både i formella standardiseringsorgan och i privata partnerskap/oberoende allianser som Matter 12 eller Voice Interoperability Initiative.
(22)Dessa standardiseringsorgan och privata partnerskap/oberoende allianser tillämpar olika regler för immateriella rättigheter för licensieringen av de specifikationer de utvecklar. Många organisationer, däribland de formella standardiseringsorganen, håller sig till definitioner på hög nivå som vanligen är begränsade till ett allmänt åtagande för FRAND-licensiering 13 , men ett antal standardiseringsorgan har gått ett steg längre med sina immateriella rättigheter. En del av dem ger åtaganden för resultatet (till exempel när de garanterar ett royaltyfritt resultat), medan andra inför olika regler utan åtaganden för något speciellt resultat, t.ex. genom att erbjuda en valmöjlighet (vanligen åtagande för (F)RAND eller ett avtal utan royalties eller avtal om att inte hävda sina rättigheter 14 ) 15 .
(23) Resultaten från branschutredningen visar att sektorn för sakernas internet för konsumenter är en ytterst heterogen miljö när det gäller standarder: enheter och tjänster beror på en kombination av öppna standarder, protokoll, proprietär 16 teknik och teknik med öppen källkod. Kombinationen av standarder, proprietär teknik och teknik med öppen källkod varierar beroende på de olika tekniska lager som är inbyggda i enheter och programvara.
(24)Standardiserad teknik i sektorn för sakernas internet för konsumenter ligger i regel kvar på den grundläggande aktiverande teknikens nivå (t.ex. anslutningsstandarder som Wi-Fi eller Bluetooth), samtidigt som formella standarder för närvarande inte effektivt kan konkurrera med proprietär teknik från de främsta leverantörerna av operativsystem och röstassistenter för andra typer av teknik som enhetsdefinitioner, tillämpningsprogram och användargränssnitt. Viss proprietär teknik på de områden som omfattas av branschutredningar har dessutom uppmärksammats som faktiska standarder. Det gäller vissa röstassistenter, enheter för smarta hem och kroppsburna enheter. Nästan alla uppgiftslämnare anser att konkurrensen kräver fullständig interoperabilitet med denna teknik och dessa ekosystem.
(25)Ägarna till denna ”nödvändiga” teknik betonar dock i allmänhet att den visserligen är proprietär, men att det inte innebär att immaterialrätten hindrar tredje parter från att utveckla och/eller införa teknik med jämförbar funktion.
(26)När det gäller den framtida utvecklingen av standarder i sektorn för sakernas internet för konsumenter, har de berörda parterna olika uppfattningar. Vissa efterlyser vidare standardisering, medan andra hävdar att standardisering inte nödvändigtvis är den bästa lösningen för interoperabilitet i den här sektorn 17 .
6Uppgifter på sakernas internet för konsumenter: användar- och företagsrelaterade aspekter
(27)Tillverkare och leverantörer av konsumentprodukter och konsumenttjänster med sakernas internet samlar in många olika uppgifter/data. Det sker genom att användare lämnar dem manuellt, i samband med att de använder en viss enhet eller tjänst, eller automatiskt, t.ex. genom att de är verksamma i bakgrunden.
(28)Vilka slags uppgifter som samlas in varierar beroende på segment inom sakernas internet. Uppgifterna kan utgöras av personuppgifter eller andra användaruppgifter, både i form av information som anges av användarna eller information om användares beteende som samlas in genom att man använder enheten eller skaffar åtkomst till tjänsten. Smarta enheter och konsumenttjänster med sakernas internet samlar dessutom in uppgifter om hur de själva fungerar och om sina omgivningar. Exempelvis kan en smart termostat eller ett smart värmesystem samla in uppgifter om ett hushålls temperatur och luftkvalitet, rörelse och när värmesystemet slås på och av, och registrera när användare går hemifrån och kommer hem. De uppgifter som samlas in ligger i många fall inom den definition av personuppgifter som används i EU:s allmänna dataskyddsförordning 18 . Insamling av uppgifter från terminalutrustning, alltså en enhet som är ansluten till ett offentligt kommunikationsnät, är underställd reglerna i artikel 5.3 i direktivet om integritet och elektronisk kommunikation 19 .
(29)Resultaten från branschutredningen visar att företagen ger användarna tillgång till deras uppgifter på olika sätt (till exempel via användarkonton, användargränssnitt eller olika särskilda verktyg eller teknik), beroende på faktorer som vilken typ av smart enhet eller konsumenttjänst med sakernas internet som företaget tillhandahåller och hur den är avsedd att användas. De flesta av de tillfrågade leverantörerna av konsumenttjänster med sakernas internet och tillverkarna av smarta enheter uppgav att de låter användarna komma åt och ladda ner sina personuppgifter så att de kan föra dem vidare till andra tjänsteleverantörer och enhetstillverkare i enlighet med artikel 20 i dataskyddsförordningen.
(30)Några leverantörer av konsumenttjänster med sakernas internet säger också att deras uppgifter kan föras direkt från en tjänsteleverantör till en annan genom att uppgifterna överförs automatiskt mellan de två leverantörernas program, i enlighet med artikel 20.2 i dataskyddsförordningen. Sådan direkt dataportabilitet mellan olika företag (eller personuppgiftsansvariga) är dock inte så vanlig.
(31)Framför allt verkar möjligheterna till dataportabilitet vara mer begränsade för uppgifter som samlats in via röstassistenter. Ett skäl till det som lagts fram är att röstkommandon inte är så lätta att importera till andra röstassistenter. Åtskilliga uppgiftslämnare förklarar också att leverantörerna av röstassistenter är delar i sitt eget ekosystem och begränsar all uppgiftsöverföring och dataportabilitet utanför det ekosystemet.
(32)När det gäller vad uppgifter från sakernas internet för konsumenter har för affärsrelaterade aspekter 20 , visar resultaten av branschutredningen att uppgiftsflödena mellan de olika delarna i ett ekosystem för sakernas internet normalt är av ett mycket funktionellt slag. De är utformade för att få systemet att fungera korrekt för användaren, t.ex. genom att behandla och köra ett röstkommando.
(33)Andra typer av uppgifter som kan utbytas mellan företag är icke-aggregerade uppgifter om fel, och aggregerade prestandauppgifter. När uppgifter som samlas in av ett företag blir tillgängliga för en tredje part, görs dessa uppgifter vanligen tillgängliga genom centrala paneler. När personuppgifter delas, t.ex. genom att flera användarkonton länkas ihop, krävs samtycke från den användaren.
(34)Även när det inte förekommer aktiv delning av uppgifter är det vissa aktörer inom sakernas internet för konsumenter som har tillgång till uppgifter om en tredje parts aktiviteter. Det rör sig vanligtvis om leverantören av operativsystem för en smart enhet och/eller leverantören av en röstassistent, som genom sin position i ett ekosystem för sakernas internet kan samla in viss information om en användares interaktion med t.ex. en konsumenttjänst.
(35)Det finns inga branschomfattande standardiserade format för att samla in och dela uppgifter mellan företag inom sakernas internet för konsumenter. Uppgifterna behandlas normalt antingen i ett företagsspecifikt proprietärt format eller i ett icke-proprietärt filformat som inte är standardiserat men allmänt använt. Det är ofta ett företags (t.ex. röstassistentleverantörens) applikationsprogrammeringsgränssnitt 21 och/eller programvaruutvecklingskit 22 som avgör vilka dataformat som bör användas och som kanske också innehåller relevanta villkor för behandling och delning av uppgifter.
(36)De affärsmässiga aspekterna av uppgifter på sakernas internet för konsumenter verkar styras av åtskilliga kontraktsvillkor. Avtalen i fråga kan innehålla paragrafer om skydd för och behandling, lagring och användning av personuppgifter. Även respektive företags integritetspolicy är relevant för hanteringen av uppgifter (och uppgiftsflöden). Resultaten från branschutredningen visar att vissa aktörer inom sakernas internet för konsumenter, i synnerhet de främsta leverantörerna av röstassistenter, kan införa standardvillkor som begränsar åtkomsten till och användningen av uppgifter för tredje parter, samtidigt som de själva har omfattande åtkomst till uppgifterna och möjlighet att använda dem därefter.
(37)När det gäller hur företagen för sakernas internet för konsumenter använder uppgifter internt, rapporterar uppgiftslämnarna att de använder de uppgifter som samlas in i) för att konsumentprodukter och konsumenttjänster med sakernas internet ska fungera normalt, ii) för att personanpassa användarupplevelsen, iii) till affärsanalys, iv) till produktunderhåll och produktutveckling, v) till diverse andra användningsområden (exempelvis marknadsföringskommunikation, säkerhet och förebyggande av bedrägerier).
(38)Uppgiftslämnarna rapporterar att de inte debiterar tredje parter för att göra uppgifter tillgängliga. De nämner emellertid digital annonsering och användarprofilering som möjligheter att omsätta uppgifterna i pengar. Att använda konsumentuppgifter från sakernas internet till digital annonsering kan vara särskilt värdefullt för de ledande aktörer inom sakernas internet för konsumenter som redan har en verksamhet för just denna annonsering. Genom att smarta enheter och konsumenttjänster med sakernas internet har ett sådant genomslag i användarnas bostäder och privatliv, kan konsumentuppgifter från sakernas internet öka i värde för användarprofileringssyften. Uppgiftslämnarna anger dock att denna affärsmöjlighet inte är särskilt utvecklad ännu och att det behövs efterlevnad av dataskyddsreglerna.
7Huvudsakliga konkurrensrelaterade och övriga orosmoment som konstateras
(39)Svaren i branschutredningen visar på ett antal olika orosmoment beträffande metoder som skulle kunna inverka negativt på konkurrensen, innovationen och konsumenternas valfrihet i EU:s sektor för sakernas internet för konsumenter.
(40)När det inledningsvis gäller interoperabilitet har uppgiftslämnarna uttryckt särskild oro för två huvudsakliga problem. Det första är att integreringsprocesserna i hög grad är beroende av några få leverantörer av ledande proprietära röstassistenter och operativsystem som är relevanta för sektorn för sakernas internet för konsumenter. Genom ensidigt styrda villkor, tekniska krav och certifieringsprocesser kan dessa företag på egen hand bestämma kraven för att uppnå interoperabilitet med deras proprietära teknik. Det andra problemet, som hör ihop med det första, är att företagen genom att ensidigt styra interoperabilitets- och integreringsprocesserna även kan se till att tredje parters smarta enheter och konsumenttjänster med sakernas internet får begränsade funktioner jämfört med deras egna. Detta genom att införa tekniska begränsningar som t.ex. begränsade applikationsprogrammeringsgränssnitt.
(41)Vidare har uppgiftslämnarna i de olika frågeformulären lyft fram orosmoment när det gäller standardisering. Det rör sig i synnerhet om standardiseringsprocessen, standardiseringsorganens regler för medlemskap och deltagande, standardessentiella patentkrav 23 , regler för immateriella rättigheter och licensieringsvillkor. Dessa orosmoment är inte unika för de segment som omfattas av branschutredningen, men det komplexa standardiseringslandskapet tillsammans med ett lika uppsplittrat landskap för proprietär teknik rapporteras inverka negativt på segmenten inom sakernas internet, sett till tillväxtpotential. Överlag uttrycker uppgiftslämnarna åsikten att det mestadels är de stora teknikföretagen som tar ledningen när det gäller tekniska lösningar. På så sätt kan de utnyttja sin makt på marknaden som patentägare för att komma in på nedströmsmarknader, och kan låsa in användare i proprietära ekosystem. Detta kan göra att ett uppsplittrat tekniskt landskap blir permanent, och förvärra hindren för kommunikation mellan system. Dessutom menar många uppgiftslämnare att sådana permanenta parallella ekosystem skulle ge stora ekosystem avsevärt utrymme att kontrollera hur interoperabiliteten mellan systemen ser ut, sett till nivå och kvalitet.
(42)Angående uppgifter uttrycker sedan tillverkarna av smarta enheter och leverantörerna av konsumenttjänster med sakernas internet oro över att det vid insamling av uppgifter från sakernas internet för konsumenter är röstassistenterna som är centrala. En särskild källa till oro är att leverantörerna av röstassistenter inte bara kan kontrollera uppgiftsflöden och användningsförhållanden, utan också kan utnyttja dessa fördelar för att komma in på närliggande marknader, d.v.s. tillhandahålla andra konsumentprodukter och konsumenttjänster med sakernas internet. Dessutom anser tredjepartstillverkarna och tredjepartstjänsteleverantörerna att begränsningarna för de uppgifter de tar emot från de stora röstassistentleverantörerna hindrar dem i deras egen affärsutveckling.
(43)Sett till delning av uppgifter är det viktigt att ta hänsyn till integritet som ett sätt att bibehålla konsumenternas förtroende, konfidentialitet och tillgång till uppgifterna och att hålla dem intakta. Påståenden om integritets- och privatlivsskydd kan dock också användas av marknadsaktörer som motivering till att de ”låser in” vissa uppgifter åt sig själva.
(44)Genom denna privilegierade tillgång till väldiga datavolymer kan också ledande röstassistentleverantörer lättare förbättra kvaliteten på sin röstassistent-/röstigenkänningsteknik, genom algoritmträning och maskininlärning. Att inte ha tillgång till sådana uppgifter kan medföra hinder för nya aktörer på marknaden för röstassistenter och hindra att det utvecklas mindre konkurrenter på marknaden. Som ett sista uppgiftsrelaterat orosmoment angav ett antal uppgiftslämnare att det är de ledande leverantörerna av tekniska plattformar med sakernas internet för konsumenter, i synnerhet de få aktörer som redan finns på marknaden för digital annonsering, som väntas gynnas av de konstaterade möjligheterna att göra pengar av uppgifter. Enligt vissa uppgiftslämnare kan dessa företag, med hjälp av de uppgifter de samlar in från konsumentprodukter och konsumenttjänster med sakernas internet, avsätta annonseringsutrymme till tredjepartsannonsörer på ett mer exakt sätt genom att uppmärksamma användarinställningar.
(45)Vissa uppgiftslämnare har också lyft fram ett antal möjliga konkurrensproblem när det gäller de färdiga funktioner som finns för användarna. Resultaten från branschutredningen visar att det finns metoder för att förinstallera, ställa in som standard och synligt placera ut konsumenttjänster med sakernas internet på smarta enheter eller i röstassistenter. Sådana metoder kan ha fördelar för användarna (t.ex. sett till bekvämlighet), men de avgör också i hög grad hur lätt det går att upptäcka, se och hitta en konsumenttjänst med sakernas internet, och de ger konkurrensfördelar till leverantören av en tjänst som är förinstallerad, inställd som standard eller på annat sätt framträdande placerad. De tjänster som påstås vara gynnade på det här sättet är ofta de proprietära tjänsterna från de ledande leverantörerna av tekniska plattformar för sakernas internet för konsumenter, eller de från stora internationella leverantörerna av kreativa tjänster, och det är till nackdel för mindre och/eller lokala aktörer.
(46)Det har också uttryckts oro över att ledande röstassistentleverantörer har försökt se till att deras röstassistenter används exklusivt på vissa smarta enheter eller förhindra att andra röstassistenter används samtidigt. Vissa tillverkare av smarta enheter lyfter också att röstassistentleverantörer bara licensierar sina röstassistenter tillsammans med andra typer av programvara, teknik eller applikationer, och inte fristående.
(47)Uppgiftslämnarna har även i hög grad uttryckt oro över att de ledande leverantörerna av röstassistenter och operativsystem för smarta enheter har en roll som mellanhänder mellan användaren och de smarta enheter eller konsumenttjänster med sakernas internet som kontrolleras och hämtas genom röstassistenten och/eller operativsystemet. Till att börja med gäller oron den kontroll som dessa leverantörer har över användningsförhållandet och användarupplevelsen. Följden blir att uppgiftslämnarna fruktar att deras eget märke ska sluta uppmärksammas och att de ska förlora sitt eget direkta förhållande till användarna. Ett andra orosmoment gäller att leverantörerna i fråga kontrollerar tillgången till konsumenttjänster med sakernas internet och tillhörande uppgifter. Ett tredje gäller tekniska prestanda och processer. Exempelvis tycker uppgiftslämnarna att de är beroende av den tekniska supporten från leverantörerna av röstassistenter och operativsystem, och av att i tid få förvarningar om programvaruuppdateringar och andra uppdateringar. Däremot har de ledande leverantörerna av tekniska plattformar för sakernas internet full kontroll över upplevelsen av sina egna förstapartsprodukter och förstapartstjänster, ända från att användaren först börjar interagera med dem. De samlar in relevanta användaruppgifter och är för det mesta inte beroende av någon tredje part för att lösa tekniska problem.
(48)Resultaten från branschutredningen visar dessutom att de relevanta avtalen för sakernas internet för konsumenter innehåller ett antal olika paragrafer, t.ex. när det gäller uppsägning. Enligt uppgiftslämnarna försämrar dessa den kommersiella balansen mellan mindre aktörer och de ledande leverantörerna av tekniska plattformar för sakernas internet för konsumenter.
8Politiska slutsatser av branschutredningen om sektorn för sakernas internet för konsumenter
(49)Resultaten från branschutredningen bekräftar att marknaderna för sakernas internet för konsumenter växer snabbt, men de visar också på potentiella problem som lyfts fram i frågeformulären och i bidragen till det offentliga samrådet.
(50)När det gäller möjliga uppföljningsåtgärder för att behandla dessa orosmoment har det i flera bidrag till samrådet understrukits att det behövs både kraftigare tillämpad konkurrenslagstiftning och regelverk för de problem som konstateras.
(51)I fråga om konstaterade problem som verkar bero på potentiellt konkurrensbegränsande metoder, kan kommissionen besluta att inleda ärendespecifika utredningar i enlighet med artikel 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Alla konkurrensåtgärder till följd av branschutredningen måste bygga på bedömning från fall till fall.
(52)Resultaten från branschutredningen präglar också kommissionens vidare arbete med att införa sin digitala strategi 24 . Framför allt kommer de att bidra till kommissionens standardiseringsstrategi 25 och kommande lagstiftningsinitiativ och andra initiativ i syfte att klarlägga och förbättra regelverket för standardessentiella patent 26 . Resultaten från branschutredningen kommer också att användas som underlag till den pågående lagstiftningsdebatten om vad rättsakten om digitala marknader 27 ska omfatta, särskilt vissa av de skyldigheter som föreslås.
Sakernas internet för industri omfattas inte av branschutredningen. Vad som kännetecknar sakernas internet för konsumenter är bl.a. att de typer av uppgifter/data som samlas in av smarta enheter brukar innefatta personuppgifter. Utvecklingen i denna sektor kan därför väntas påverka både konsumenterna och samhället som helhet på ett betydande sätt. Uppkopplade bilar ingår inte heller i denna branschutredning, på grund av de särskilda regelverk och omständigheter som finns för dem.
Transforma Insights (22 December 2020), ”Internet of Things (IoT) revenue worldwide from 2019 to 2030 (in billion U.S. dollars), by vertical” [graf], Statista, läst den 23 mars 2021, från https://www.statista.com/statistics/1183471/iot-revenue-worldwide-by-vertical/ .
Statista (11 september 2020), ”Smart Home - revenue forecast in Europe from 2017 to 2025 (in million U.S. dollars)” [diagram], Statista, läst den 23 mars 2021, från https://www.statista.com/forecasts/528116/revenue-in-the-smart-home-market-in-europe .
Europeiska kommissionen, arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Preliminary Report – Sector Inquiry into consumer Internet of Things (SWD(2021) 144 final) (inte översatt till svenska), Europeiska kommissionen, Bryssel, 9 juni 2021, finns på https://ec.europa.eu/competition-policy/system/files/2021-06/internet_of_things_preliminary_report.pdf.
Europeiska kommissionen, Offentliga samråd – arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Preliminary Report - Sector Inquiry on Consumer Internet of Things (inte översatt till svenska), finns på https://ec.europa.eu/competition-policy/public-consultations/2021-internet-things_en.
Exempelvis har ”smarta enheter” för denna branschutredning definierats som trådlösa elektroniska enheter med sakernas internet avsedda för konsumenter, såsom kroppsburna enheter, smarta högtalare och andra enheter för smarta hem, med kapacitet att ansluta till andra enheter eller nätverk, utbyta uppgifter med dem och i viss grad fungera interaktivt och självständigt. Denna definition innefattar inte smarta mobilenheter (d.v.s. smarta mobiler och datorplattor).
Allmäninriktade röstassistenter kan användas för att få åtkomst till många olika funktioner, till exempel att lyssna på musik, kontrollera enheter för smarta hem, ge information eller få hjälp att planera och utföra vardagsrutiner.
I denna branschutredning gäller att en teknisk plattform för sakernas internet för konsumenter är den bakomliggande tekniska lösningen för att konsumenttjänster med sakernas internet ska kunna integreras med smarta enheter i ett anslutet system, i synnerhet röstassistenter och operativsystem för smarta enheter. Aktörer inom sakernas internet för konsumenter utvecklar särskilda program för att göra sina tjänster och enheter kompatibla med dessa plattformar för sakernas internet för konsumenter.
Även om det inte finns något gemensamt sätt att arbeta med integrering, bygger interoperabilitet ur ett tekniskt perspektiv i allmänhet på applikationsprogrammeringsgränssnitt (API), som utvecklats eller gjorts tillgängligt av en av parterna, och som gör det möjligt att utbyta uppgifter och funktioner genom programvarugränssnitt. Parterna gör ofta programvaruutvecklingskit (SDK) och tekniska specifikationer för maskinvara tillgängliga för att underlätta införandet.
CEN och Cenelec är två olika privata ideella internationella organisationer. De är även officiella europeiska standardiseringsorganisationer som är erkända av EU och av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som ansvariga för att utveckla och definiera frivilliga standarder på europeisk nivå. Medlemmarna i CEN och Cenelec är de nationella standardorganen och de nationella elektrotekniska kommittéerna i EU, Efta och de officiella EU-kandidatländerna.
Etsi är en ledande standardiseringsorganisation för standarder för informations- och kommunikationsteknik (IKT). Den är en officiellt erkänd europeisk standardiseringsorganisation. Etsi har över 900 medlemsorganisationer världen över, hämtade från 65 länder och fem världsdelar. Medlemmarna utgör en mångsidig grupp med små och stora privata företag, forskningsorgan, akademiker och statliga och offentliga organisationer.
Kallades tidigare för CHIP-projektet.
Fair, reasonable, and non-discriminatory licensing (rättvis, rimlig och icke-diskriminerande licensiering). Det är också vanligt att ge licenser med villkor som är RAND (reasonable and non-discriminatory: rimliga och icke-diskriminerande).
Avtal om att inte försöka genomdriva ett patent eller annan immaterialrätt mot en annan part eller parter.
De mest typiska metoderna på standardiseringsorgan är i) FRAND/RAND eller annat rimligt och icke-diskriminerande licensieringsåtagande, ii) endast royaltyfri licensiering där övriga villkor normalt är (F)RAND, iii) royaltyfri licensiering som kan väljas bort, samt iv) åtagande för antingen FRAND/RAND eller royaltyfri licensiering eller avtal om att inte hävda sina rättigheter.
I denna rapport menas med proprietär (äganderättsskyddad) teknik sådan teknik som ägs av ett företag och inte är föremål för en öppen källkodslicens. Proprietär teknik kan vara licensierbar eller inte licensierbar för tredje parter.
Cirka 60 % av uppgiftslämnarna menar att det behövs vidare standardisering inom sakernas internet för konsumenter (vanligen leverantörerna av telekommunikationstjänster, men även olika tillverkare av smarta enheter och leverantörer av tjänster med sakernas internet). Samtidigt är det ca 40 % som inte skulle prioritera vidare standardisering framför proprietär utveckling (vanligen ägarna till framstående proprietär teknik, men även diverse andra uppgiftslämnare).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation), EGT L 201, 31.7.2002, s. 37, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november 2009, EUT L 337, 18.12.2009, s. 11.
Sådana affärsrelaterade aspekter är bl.a. i) under vilka omständigheter uppgifter flödar mellan enheter, tjänster och/eller röstassistenter från tredje part, ii) hur uppgifterna behandlas och vilket format de intar, iii) för vilka ändamål de mottagande företagen använder uppgifterna samt iv) om och i vilken omfattning mottagarna omsätter i pengar de uppgifter de samlar in.
Se fotnot 9.
Se fotnot 9.
Standardessentiella patentkrav är patent som omfattar teknik som det hänvisas till i en standard och som de som inför standarden inte kan undvika att använda.
Branschutredningen tillkännagavs i kommissionens meddelande Communication on Shaping Europe’s digital future (inte översatt till svenska), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2020, finns på https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/communication-shaping-europes-digital-future-feb2020_en_4.pdf.
I juni 2021 offentliggjorde kommissionen sin färdplan för den kommande standardiseringsstrategin, som finns på https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13099-Standardisation-strategy_sv.
Mer information om dessa initiativ finns på https://ec.europa.eu/growth/industry/policy/intellectual-property/patents/standards_sv .
Europeiska kommissionen. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (rättsakten om digitala marknader) (COM(2020) 842 final). Europeiska kommissionen, Bryssel, 15 december 2020, finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=COM%3A2020%3A842%3AFIN.