Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Mot en asbestfri framtid: en europeisk strategi för att hantera hälsoriskerna med asbest

(COM(2022) 488 final)

och om Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/148/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet

(COM(2022) 489 final – 2022/0298 (COD))

(2023/C 100/18)

Föredragande:

Ellen NYGREN

Remiss	Europaparlamentet, 6.10.2022 Europeiska unionens råd, 7.10.2022
Rättslig grund	Artikel 153.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	23.11.2022
Antagande vid plenarsessionen	15.12.2022
Plenarsession nr	574
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	155/9/49

1. Sammanfattning och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens ambition att minska förekomsten av cancer och specifika insatser för att minimera förekomsten av exponering för asbest i arbetet.

1.2

Vetenskapen visar att det inte finns någon nivå av asbestexponering som kan anses vara säker att utsättas för utan att riskera cancer. Därför förordar EESK, liksom Europaparlamentet, att det tekniska gränsvärdet för asbestexponering enligt direktivet om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet på sikt sätts till en lägre nivå än den som kommissionen nu föreslår, och att en färdplan med kompletterande åtgärder utöver vad som nu föreslås av kommissionen upprättas för att uppnå det målet. Färdplanen bör innefatta finansiellt stöd till företag och regioner som behöver det för att uppfylla målsättningarna.

1.3

EESK föreslår en bred informationskampanj till allmänheten angående asbest och dess dödliga risker. Därtill måste alla arbetstagare som riskerar att exponeras för asbest ges utbildning på sitt modersmål eller ett annat språk som vederbörande behärskar.

1.4

EESK förordar att alla arbetstagare som misstänks riskera exponering för asbest får genomgå kontroller och att en journal/ett pass med dokumentation om exponering för asbest följer arbetstagarna när de byter arbetsplats, för att följa upp arbetstagarnas hälsa.

1.5

Internationellt regelsamarbete behövs för att effektivt komma åt de risker som asbest medför. EESK pekar särskilt på ILO:s konvention nummer 162 samt Rotterdamkonventionen. I sammanhang där dessa diskuteras och tillämpas bör EU och dess medlemsstater inta en aktiv och ledande roll för att främja en bättre utveckling i världens alla länder och i internationella handelskedjor. EU:s frihandelsavtal med andra länder och regioner bör ta upp krav på ökade insatser för att förbjuda användning av asbest och minska dess skadliga effekter i alla världens länder. EESK uppmanar EU och dess medlemsländer att aktivt verka för ett internationellt förbud mot användning av asbest och skydd för de arbetstagare som har att hantera befintlig asbest vid exempelvis renovering, rivning och avfallshantering.

2. Bakgrund och allmänna kommentarer

2.1 Asbestsförbud i EU

2.1.1

Asbest är en farlig substans som orsakar cancer. Detta är känt sedan årtionden. I över 40 år har EU vidtagit åtgärder för att begränsa och sedermera förbjuda all användning av asbest. 1999 förbjöd EU alla sorters asbestfibrer. Förbudet trädde i full kraft 2005 och gäller både varor som produceras i EU och varor som importeras till EU. Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG (1) kodifierades dittills gällande regler om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet.

2.1.2

Eftersom asbest har använts inom byggindustrin under förhållandevis lång tid finns det ännu en stor mängd byggnader som innehåller asbest. Beroende på vilken typ av arbete som utförs kan de farliga substanserna aktiveras vid renoveringar och rivningar. Asbest förekommer också i andra sektorer, såsom gruv- och utvinningsindustri, avfallshantering och underhåll av fordon. Trots det nu gällande förbudet mot användning av ny asbest förekommer således fortfarande omfattande mängder arbete där arbetstagare exponeras för asbest. Förutom de arbetstagare som rapporteras in i offentlig statistik, finns ett mörkertal i form av tredjelandsmedborgare som inte alltid omfattas av EU:s och medlemsländernas offentliga statistik. Direktivet från 2009 om skydd för arbetstagare mot exponering för asbest i arbetet är enligt kommissionen till största delen fortfarande relevant, men föreslås uppdateras till följd av den senaste vetenskapliga kunskapen på området.

2.1.3

EESK har antagit två yttranden på näraliggande teman: CCMI/130 ”Ett asbestfritt EU” (2) och CCMI/166 ”Arbete med asbest vid energirenovering” (3). EESK anför att EU måste ha som prioriterad målsättning att fullständigt avlägsna all använd asbest och alla asbesthaltiga produkter. EESK uppmuntrar EU att tillsammans med arbetsmarknadens parter och övriga intressenter, inklusive relevanta civilsamhällesorganisationer, på europeisk, nationell och regional nivå arbeta för att ta fram och utbyta handlingsplaner om asbestsanering och asbesthantering. Under rådande omständigheter är det dock fortfarande svårt att snabbt nå ett mål om ”asbestfrihet”. I vissa länder eller regioner i EU har beslutsfattarna därför valt en strategi för ”asbestsäkerhet”.

2.1.4

Kommissionens nuvarande förslag innebär en sänkning av det tekniska gränsvärdet för asbest i luften från 0,1 fibrer per cm3 till 0,01 fibrer per cm3, som tidsvägt genomsnitt under åtta timmar (TWA).

2.2 EU:s ambition att bekämpa cancer

2.2.1

EU:s plan mot cancer presenterades 2021 som ett mångfasetterat sätt att bekämpa cancer. EESK välkomnade i yttrandet SOC/677 (4) denna plan, där en viktig del är insatser för primär prevention för att undvika uppkomst av cancer. I linje därmed bör det anses vara effektivt att vidta åtgärder mot exponering för asbest som det redan finns kunskap kring, eftersom det konkret minskar risken för nya cancerfall och befintlig forskning redan fastslagit asbestexponering som den främsta orsaken till arbetsrelaterad cancer. Eftersom det finns många riskfaktorer för mesoteliom (t.ex. nanofibrer utöver asbest) föreslår EESK att personer som exponeras för asbest i arbetet ska få ett dokument om exponeringen.

2.2.2

I sammanhanget är det värt att påpeka att även allmänheten kan komma att exponeras för asbest utan att vara arbetstagare, till exempel genom att befinna sig på en plats nära en pågående renovering eller rivning. Det kan även vara fråga om privatpersoner som renoverar sitt eget hem utan att ha kännedom eller kunskap om de risker detta medför. Därtill kan det hända att asbest frigörs i ventilationsanläggningar och att personer som är ovetande om detta exponeras för den. EESK förordar därför utbildning av allmänheten genom alla möjliga kanaler, inklusive media som har ett stort ansvar.

2.3 Allmänna kommentarer

2.3.1

EESK stöder kommissionens ambition om att bekämpa cancer på diverse olika sätt. Att begränsa riskerna med exponering för asbest är ett konkret steg för att minska antalet cancerfall. Det finns omfattande vetenskaplig kunskap om farorna med asbest och den direkta kopplingen mellan asbestexponering och cancer. Baserat på den senaste vetenskapliga kunskapen på området som kommissionen samlat, föreslås det nu att gå vidare med att uppdatera det rättsliga regelverket i enlighet därmed.

2.3.2

Varje cancerfall medför kostnader för samhället samt lidande och förlust för individen. Genom begränsning av exponering för asbest i arbetet kan ett betydande antal cancerfall undvikas. EESK uppmanar därför alla berörda aktörer att göra vad de kan för att motverka exponering för asbest. Det gäller i synnerhet insatser till skydd för arbetstagare som i sitt arbete utsätts för asbestexponering, men även allmän kunskapsspridning så att medvetenheten om de risker som finns med asbest ökar bland allmänheten.

3. Särskilda kommentarer

3.1

Sänkt tekniskt gränsvärde för tolererad mängd asbestfiber i luften är den mest ambitiösa åtgärden som EU kan vidta vid ändring av direktivet. EESK välkomnar kommissionens initiativ och menar att det utgör en god bas för att på sikt gå vidare mot en nolltolerans i fråga om asbestexponering i arbetet.

3.1.1

Kommissionen föreslår att artikel 8 ändras så att gränsvärdet sänks från 0,1 fibrer per cm3, som tidsvägt genomsnitt under åtta timmar (TWA). Direktivet anger också att arbetstagarnas exponering för damm från asbest eller asbesthaltiga material på arbetsplatsen ska reduceras till ett minimum och under alla omständigheter till en så låg nivå som är tekniskt möjlig under det gränsvärde som fastställs i artikel 8. Här påminner EESK om att arbetsmarknadens parter kan gå längre än det nya gränsvärde som kommer att gälla enligt direktivet, och vidta lämpliga åtgärder för att ytterligare minska förekomsten av asbestfibrer på arbetsplatser.

3.1.2

Enligt International Commission of Occupational Health (ICOH), finns ingen nivå som kan anses vara säker att utsättas för utan att riskera cancer. Professor Jukka Takala förklarade vid EESK:s hearing den 31 oktober 2022 att cirka 90 370 personer dör varje år inom EU till följd av asbestrelaterad cancer, vilket visar på behovet av ett sänkt gränsvärde. Därför anser EESK att EU bör gå längre än vad som föreslås av kommissionen och på sikt sätta det tekniska gränsvärdet till 0,001 fiber/cm3 efter en rimlig övergångsperiod. En färdplan för att uppnå detta bör upprättas med förslag till åtgärder, inklusive finansiella sådana, som stöd för företag och regioner som behöver sådana åtgärder för att uppfylla målen.

3.2

Innan renoverings- eller rivningsarbete påbörjas förväntas arbetsgivaren identifiera vilka material som kan tänkas innehålla asbest. Det förutsätter att arbetsgivaren får tillgång till och kan använda informationskällor från den som äger fastigheten och andra tillgängliga källor, alternativt screening av byggnaden. EESK förordar att register införs för insamlande av information om respektive fastighet i detta avseende, till att börja med avseende de fastigheter som genomgår renovering för att stegvis gå vidare till övriga fastigheter. Denna information bör organiseras av medlemsstaterna på ett sätt som man kommit överens om gemensamt inom EU för att erhålla jämförliga data i fråga om var asbesten bedöms finnas (land/ort/byggnadens funktion/del av byggnaden) och i vilka mängder (uppskattning av former av asbest och mängd per kvadratmeter) etcetera. Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) skulle kunna ombes att bidra till utvecklandet av ett harmoniserat regelverk avseende fastighetsregistret.

3.3

Utbildning av arbetstagare som riskerar att exponeras för asbest är viktigt. EESK påtalar att det är av yttersta vikt att utbildningen ges på arbetstagarnas modersmål eller ett annat språk som de behärskar, också i de fall då arbetstagarna kommer från ett annat land än där de arbetar och därmed kan ha bristande kunskaper i arbetslandets språk. Det gäller såväl EU-medborgare som arbetstagare från tredje land.

3.4

EESK rekommenderar också bredare information om asbest och dess risker till allmänheten för att öka medvetenheten om detta bland såväl arbetstagare som beställare av arbete som kan innefatta hantering av asbest samt privatpersoner och myndigheter som saknar djupare kunskap om ämnet. Kommissionen uppmanas att arrangera en informationskampanj om asbest och dess dödliga risker i samverkan med medlemsländerna, arbetsmarknadens parter och relevanta civilsamhällesorganisationer. EESK skulle kunna vara plattform för en internationell konferens för ökad kunskap om asbest och dess skadeverkningar samt hur dessa kan undvikas.

3.5

Företagshälsovården är skyldig att utföra tjänstbarhetsbedömningar (inledande, regelbundna och slutliga) av arbetstagare som blivit exponerade för asbest, och dessa intyg uppvisas för arbetsgivaren. När asbestexponeringen är över läggs resultatet av den slutliga bedömningen fram för både arbetsgivaren och arbetstagaren och särskild dokumentation, en journal/ett pass med dokumentation om exponering för asbest, följer arbetstagaren genom hela livet för att följa upp arbetstagarens hälsa och för att kunna fastställa arbetsrelaterade sjukdomsfall på grund av eventuella sena effekter av asbestexponeringen vid behov. Denna dokumentation måste presenteras för både arbetsgivare och arbetstagare, och omfatta även papperslösa och migrerande arbetstagare, och den ska ges till arbetstagaren så att den kan läggas fram vid alla kommande läkarundersökningar för att säkerställa livslång uppföljning av eventuella sena effekter av asbestexponeringen. EESK uppmanar EU och medlemsländerna att främja tillgången till företagshälsovård med specialistkompetens inom området.

3.6

Arbetsskadeförsäkringar måste täcka de sjukdomsfall som uppstår till följd av asbestexponering. EESK förordar att EU och medlemsländerna verkar för att de cancerfall som uppkommer efter misstänkt exponering för asbest behandlas med en presumtion för samband vid bedömningen av rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen, eftersom det finns omfattande och tydlig vetenskaplig evidens för sambandet mellan asbestexponering och cancer. En internationell solidaritetsfond bör inrättas för att säkerställa rätten till ersättning.

3.7

Samarbete mellan medlemsstaterna via arbetsmiljöinspektörerna rekommenderas för att kontrollera att adekvat utbildning ges arbetstagare som riskerar att exponeras för asbest inom byggbranschen, gruv- och utvinningsindustrin, transportsektorn, väg- och tunnelbyggen samt avfallshanteringen. Samarbetet kan säkerställa att relevanta register över byggnader med asbestinnehåll förs och görs tillgängliga nationellt och inom EU. EESK påminner om att antalet arbetsinspektörer (dvs. arbetsmiljöinspektörer) måste vara tillräckligt för att utföra dessa arbetsuppgifter.

3.8

Internationellt regelsamarbete behövs för att effektivt komma åt de risker som asbest medför. I sammanhanget kan vi peka på att ILO:s konvention nummer 162 samt Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel är exempel på befintliga regelverk, inom vilka EU och dess medlemsstater kan och bör inta en aktiv och ledande roll för att främja en bättre utveckling i fråga om asbest i alla världens länder och i internationella handelskedjor. EU:s frihandelsavtal med andra länder och regioner bör ta upp krav på ökade insatser för att förbjuda användning av asbest och minska dess skadliga effekter i alla världens länder. EESK uppmanar EU och dess medlemsländer att aktivt verka för ett internationellt förbud mot användning av asbest och skydd för de arbetstagare som har att hantera befintlig asbest vid exempelvis renovering, rivning och avfallshantering.

Bryssel den 15 december 2022.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (Text av betydelse för EES) (EUT L 330, 16.12.2009, s. 28).

(2) Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Ett asbestfritt EU” (EUT C 251, 31.7.2015, s. 13).

(3) Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Arbete med asbest vid energirenovering (yttrande på eget initiativ) EESC 2018/04791 (EUT C 240, 16.7.2019, s. 15).

(4) Yttrande från Europeiska regionkommittén – Europas plan mot cancer (EUT C 97, 28.2.2022, s. 17).

För:	68
Emot:	106
Nedlagda röster:	16