22.11.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 443/87


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 909/2014 vad gäller avvecklingsdisciplin, gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, tillsynssamarbete, tillhandahållande av anknutna banktjänster och krav på värdepapperscentraler från tredjeland

(COM(2022) 120 final – 2022/0074 (COD))

(2022/C 443/12)

Föredragande:

Kęstutis KUPŠYS

Medföredragande:

Christophe LEFÈVRE

Remisser

Europeiska unionens råd, 12.4.2022

Europaparlamentet, 4.4.2022

Rättslig grund

Artiklarna 114 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig sektion

Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning

Antagande av sektionen

1.7.2022

Antagande vid plenarsessionen

14.7.2022

Plenarsession nr

571

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

185/0/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Kommittén anser att de lösningar som kommissionen föreslår på de fem största problem som fastställdes under översynen av förordningen om värdepapperscentraler överlag är tillräckliga och ändamålsenliga. Med effektivare avvecklingsförfaranden i EU kommer kapitalmarknaderna att bli mer attraktiva för såväl emittenter som investerare, och vi kommer ett steg närmare fullbordandet av kapitalmarknadsunionen.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens proportionerliga initiativ för att ersätta dagens passkrav med ett meddelande samt förslaget om att förbättra tillsynssamarbetet genom inrättandet av lämpliga, men inte dubbla, tillsynskollegier.

1.3

När det gäller tillhandahållandet av anknutna banktjänster anser kommittén att lösningar som bygger på avveckling i centralbankspengar erbjuder fler möjligheter. För att i ännu större utsträckning minska en rad olika risker bör man använda sig mer av den befintliga flervaluteplattformen för avveckling av värdepapper i centralbankspengar, Target2-Securities (T2S).

1.4

EESK ser fördelarna med att kommissionens redan lagda förslag kompletteras med bestämmelser om att den centrala roll som T2S spelar för den europeiska infrastrukturen för värdepappersavveckling ska erkännas samtidigt som man – åtminstone delvis – löser problemet med värdepapperscentralernas outvecklade anknutna banktjänster.

1.5

EESK konstaterar att den mest omstridda delen av förslaget – tillvägagångssättet i två etapper beträffande det eventuella införandet av obligatoriska ersättningsköp – trots allt är ett välbalanserat alternativ. Obligatoriska ersättningsköp bör inte övervägas förrän de bakomliggande orsakerna till uteblivna avvecklingar utvärderats ingående och man fått klarhet i om andra åtgärder för att uppnå färre uteblivna avvecklingar leder till nöjaktiga resultat.

1.6

Kommittén är fullt medveten om att pilotordningen för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare utgör en viktig del av lagstiftningssammanhanget för översynen av förordningen om värdepapperscentraler, men varnar för att skapandet av en regulatorisk sandlåda inte får leda till ett prejudikat när det gäller att sänka befintliga standarder för marknadsuppförande och investerarskydd. Värdepapperscentralerna bör spela en central roll i förvaltningen av nätverk med teknik för distribuerade liggare, som fastställs på ett sätt som minskar motpartsrisken. EESK förespråkar också en kraftfullare tillsynsreglering för att verkställa sanktionerna, och föreslår att det i förordningen föreskrivs att värdepapperscentraler, deras emittenter och deras deltagare ska vara skyldiga att inrätta en hållbar och permanent mekanism för att utbyta och dela data som är av betydelse för tillämpningen av gemensamma europeiska sanktioner.

2.   Bakgrund

2.1

Värdepapperscentraler är enheter som innehar och förvaltar värdepapper och som gör det möjligt att hantera värdepapperstransaktioner genom registrering på konto (1). Dessa centraler sköter den infrastruktur som säkerställer slutförandet av värdepapperstransaktioner. Denna viktigaste tjänst som de tillhandahåller kallas vanligen avveckling. De värdepapperscentraler som i dag finns i EU (2) avvecklar transaktioner till ett värde som väsentligen överstiger 1 000 biljoner euro om året (mer än 70 gånger EU:s bruttonationalprodukt (3) eller 17 gånger mer än det utestående värdet av alla värdepapper som centralerna har på sina konton (4)). Dessa centraler tillhandahåller också andra viktiga tjänster, såsom i) notarietjänster, dvs. registrering av nyemitterade värdepapper, och ii) centrala kontoföringstjänster, dvs. registerföring av varje förändring i innehavet av dessa värdepapper. För värdepapperscentraler som verkar inom nationsgränserna har det i årtionden funnits beprövade och effektiva förfaranden, men det har blivit tydligt att de allt mer sammankopplade marknaderna och det växande antalet gränsöverskridande transaktioner i Europa gör att gränsöverskridande avvecklingar och andra tjänster måste harmoniseras.

2.2

2014 års förordning, som infördes efter finanskrisen 2008, trädde i kraft den 17 september 2014 och har genomförts i etapper (5). Detta förbättrade avsevärt efterhandeln, bland annat genom att en standardiserad avvecklingsperiod fastställdes, den gränsöverskridande avvecklingsdisciplinen förbättrades, enhetliga regler infördes för värdepapperscentraler i EU (t.ex. licensiering, auktorisation, tillsyn) och värdepappersemittenternas möjlighet att fritt välja värdepapperscentral säkerställdes.

2.3

Ett av de stora framstegen med förordningen gällde avvecklingsdisciplinen – åtgärder för att förhindra utebliven avveckling och hantera sådana situationer om de skulle uppstår. Vid efterföljande granskning visade det sig dock att dessa åtgärder inte var tillräckliga, eftersom EU:s indikatorer för utebliven avveckling förblev mycket sämre än de i andra finanscentrum, även om man tar hänsyn till att EU:s kapitalmarknader är mycket fragmenterade jämfört med de extremt homogena marknaderna på annat håll (6).

2.4

En annan betydande förbättring som syftade till att underlätta gränsöverskridande kapitalflöden – friheten att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat (eller så kallade passförfaranden, i samma stil som den välfungerande EU-omfattande ramen för bankverksamhet) – ingick också i förordningen, vilket gav värdepapperscentralerna incitament att utvidga sin verksamhet över nationsgränserna. I förordningen fastställdes också värdepapperscentralers tillhandahållande av anknutna banktjänster (tjänster som stöder värdepappersavveckling), med strikt efterlevnad av de särskilda stabilitetskraven för de kreditrisker som är förknippade med dessa tjänster. Den rättsliga ramen ledde emellertid inte till att EU:s system för avvecklingstjänster integrerades i den utsträckning som eftersträvades, eftersom värdepapperscentralerna var ovilliga att utföra anknutna tjänster eller att inleda kostsamma passförfaranden.

2.5

I mars 2022 lade kommissionen, i linje med artikel 75 om översyn i förordningen, fram ett förslag till översyn av 2014 års förordning (nedan kallad ”översynen”). I den tas följande fem större problem upp:

(i)

De betungande kraven för passförfaranden.

(ii)

Det otillräckliga tillsynssamarbetet.

(iii)

De oproportionerliga kraven för att tillhanda anknutna banktjänster.

(iv)

Brister som leder till utebliven avveckling.

(v)

Otillräcklig information om den verksamhet som bedrivs i EU av värdepapperscentraler från tredjeland.

2.6

Nästan samtidigt som förordningen om värdepapperscentraler trädde i kraft, men som en separat utveckling, sjösattes den 22 juni 2015 T2S som den första flervaluteplattformen för avveckling av värdepapper i centralbankspengar (7). För kunderna (vanligen banker) till de värdepapperscentraler som är anslutna till T2S-plattformen innebär detta att de kan välja mellan avveckling i euro i affärsbankspengar och/eller i centralbankspengar. Genom att avveckla värdepapper i centralbankspengar via T2S kan värdepapperscentralerna erbjuda sina kunder tillgång till den gemensamma likviditetspoolen för Eurosystemets Target-tjänster för säkerhet, betalningar och värdepappersavveckling. Därmed har den mängd likvida medel som krävs för att avveckla transaktioner runtom i EU kraftigt minskat. Av olika skäl har detta emellertid inte haft någon inverkan på kostnaderna, främst på grund av att marknaderna fortfarande är splittrade längs valutagränserna: 2019 ökade T2S-avgifterna från 0,15 euro till 0,235 euro för varje transaktion av typen leverans mot betalning (8). T2S ingår inte i tillämpningsområdet för kommissionens förslag till översyn av förordningen om värdepapperscentraler från mars 2022.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Såsom EESK anger i sitt yttrande ”En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan” (9) välkomnar kommittén kommissionens initiativ för att förverkliga den ambitiösa visionen om en kapitalmarknadsunion, det vill säga att göra det möjligt för kapital att flöda fritt i EU till gagn för såväl konsumenter som investerare och företag. Av de 16 åtgärderna i handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen är åtgärd 13 för bättre gränsöverskridande avvecklingstjänster en av de viktigaste, eftersom bristerna i den gällande förordningen är uppenbara och snabba lagstiftningsåtgärder anses kunna föra kapitalmarknadsunionen framåt.

3.2

När det gäller de fem största problem som kommissionen konstaterat, och som legat till grund för översynen, anser kommittén att den föreslagna vägen framåt är tillräcklig och ändamålsenlig.

3.3

Förslaget att ersätta dagens passkrav, som anses vara antingen otydliga eller betungande, med ett meddelande (vilket innebär att medlemsstaterna inte kan avslå en värdepapperscentrals ansökan) är ett stort steg på vägen mot ett mer harmoniserat och sammankopplat avvecklingssystem som kommer att leda till lägre kostnader för de värdepapperscentraler som vill tillhandahålla gränsöverskridande tjänster. Det återstår dock att se vilka kostnadsbesparingar dessa stödjande åtgärder i praktiken kommer att leda till för emittenter och investerare. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att se till att värdländernas tillsynsmyndigheter bibehåller kontrollen av marknaden.

3.4

Behovet av att minska kostnaderna och samtidigt förbättra tillsynssamarbetet låg till grund för kommissionens förslag att inrätta tillsynskollegier, vilket EESK ger sitt fulla stöd som en lämplig och välbalanserad åtgärd. Kommittén välkomnar införandet av ett enda kollegium för värdepapperscentraler i stället för två åtskilda kollegier, vilket säkerställer att värdepapperscentralerna inte på en och samma gång omfattas av både passkollegiet och koncernkollegiet. Detta torde minska kostnaderna och bidra till att man uppnår betydande synergieffekter i tillsynsarbetet.

3.5

En av de största förbättringarna av ramen för tillhandahållandet av anknutna banktjänster är ändringen av artikel 54.4 i förordningen, som EESK stöder starkt eftersom den innebär att värdepapperscentraler kan efterfråga sådana tjänster inte bara från utsedda kreditinstitut utan även från andra värdepapperscentraler.

3.5.1

Kommittén är dock medveten om att detta skulle kunna leda till större risker för den finansiella stabiliteten. EESK ser förvisso förtjänsterna med målet att förbättra tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster genom sänkta hinder för tillhandahållandet av anknutna banktjänster, och delar denna strävan, men anser att det finns fördelar med lösningar som bygger på avveckling i centralbankspengar, som i sig är säkrare. Detta skulle onekligen till stor del behöva hanteras utanför förordningen om värdepapperscentraler, såsom genom en utvidgning av T2S, utveckling av digitala centralbanksvalutor för grossistledet och undanröjande av rättsliga hinder.

3.5.2

Det är emellertid oklart om den väg som kommissionen valt, att ge Europeiska bankmyndigheten (EBA) i uppdrag att utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att fastställa ett tröskelvärde under vilket kreditinstitut får tillhandahålla dessa anknutna banktjänster, är rätt väg att gå. Vad som är positivt är att denna myndighet borde vara bäst lämpad att kalibrera ett tröskelvärde, och kommissionen har större manöverutrymme om så skulle krävas. Trots ovanstående har EESK vid flera tillfällen (10) lyft problemet med att medlagstiftarna berövas befogenheten att fatta beslut i viktiga frågor i den aktuella lagstiftningsakten. Kommittén anser därför att viktiga ekonomiska frågor bör behandlas i ett ordinarie lagstiftningsförfarande (11).

3.6

Alla åtgärder för att förbättra avvecklingsdisciplinen är ytterst välkomna. Kommittén uppskattar också att översynen på många ställen bidrar med förtydliganden och undantag i fråga om avvecklingsdisciplin. Särskilt viktigt är kommissionens beslut att inte genast införa obligatoriska ersättningsköp; dessa skulle kunna börja tillämpas om och när sanktionssystemet inte är tillräckligt för att minska de uteblivna avvecklingarna i EU. Införandet av överföringsmekanismer, som skulle förhindra en kaskad av obligatoriska ersättningsköp, tycks mildra de bakomliggande svagheterna (eller rädslan för en otillfredsställande tillämpning) i det föreslagna systemet med obligatoriska ersättningsköp. Kommittén anser att ett tillvägagångssätt i två etapper beträffande obligatoriska ersättningsköp är klokt och att de europeiska kapitalmarknaderna på detta sätt kommer att bli mer attraktiva för både emittenter och investerare på lång sikt.

3.7

Bestämmelserna om värdepapperscentraler från tredjeland är särskilt viktiga med tanke på EU:s strävan efter öppet strategiskt oberoende. EESK välkomnar det krav som införs i den ändrade artikel 25 i förordningen om värdepapperscentraler, där det anges att de centraler som avser att tillhandahålla avvecklingstjänster enligt en medlemsstats rätt ska anmäla detta till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Kommittén stöder också de åtgärder som införs genom översynen och som reglerar andra aspekter av den verksamhet som värdepapperscentraler från tredjeland bedriver i EU, vilket leder till lika villkor och en bättre konkurrensmiljö.

4.   Särskilda kommentarer

T2S roll

4.1

Med tanke på T2S stora betydelse anser EESK att man bör skapa en samstämmig tillsyns- och kontrollram med avseende på plattformens roll i det övergripande avvecklingssystemet. Dagens frivilliga överenskommelser mellan Europeiska centralbanken (ECB), Esma, de nationella behöriga myndigheterna för de värdepapperscentraler som deltar i T2S och de centralbanker som utöver tillsyn över värdepapperscentralerna bör uppgraderas för att se till att den nya lagstiftningsramen föreskriver tydliga roller för alla deltagande myndigheter: de nationella behöriga myndigheterna, centralbankerna och ECB som främsta kontrollinstanser och Esma som tillsynsansvarig. Denna förstärkta ram skulle förslagsvis kunna utgöras av ett tillsynskollegium.

4.2

EESK uppmanar därför medlagstiftarna att låta den systemiska T2S-avvecklingsplattformen omfattas av tillämpningsområdet för förordningen om värdepapperscentraler och att skapa förutsättningar för att avveckling via T2S-verktyget ska få en bred tillämpning i EU (12). Detta är nödvändigt för att detta flervalutesystem äntligen ska uppnå sin fulla kapacitet, även om det är fullt förståeligt att centralbanker och värdepapperscentraler i länder som inte har euron är tveksamma. T2S roll i harmoniseringen av data- och informationsflöden – en avgörande aspekt för värdepapperscentralernas ändamålsenliga tillhandahållande av tjänster – bör också erkännas och inbegripas i lagstiftningsförslaget.

4.3

För närvarande bygger övervakningen av T2S på ett antal principer för finansmarknadsinfrastruktur i ECB:s tillsynsram – ett ”milt” tillvägagångssätt som erkänner plattformens systemiska betydelse för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Kommittén kan inte se några regleringskonflikter som skulle kunna påverka ECB:s obestridda oberoende, eftersom T2S kan anses vara ett infrastrukturverktyg för finansmarknadsaktörer som av flera skäl hellre bör utvecklas under ECB:s tak än någon annanstans. ECB:s medverkan i värdepappersavveckling via plattformen är dessutom ett avsteg från de klassiska centralbanksfunktionerna, och det är uppenbart att T2S därför måste omfattas av förordningen om värdepapperscentraler så att regelverket blir både samstämmigt och ändamålsenligt.

Övervakning av avvecklingsdisciplin

4.4

EESK konstaterar att den mest omstridda delen av förslaget – det eventuella införandet av obligatoriska ersättningsköp, som ska genomföras med ett tillvägagångssätt i två etapper – trots allt är ett välbalanserat alternativ som bör övervägas fram till dess att man fått klarhet i om andra åtgärder för att uppnå färre uteblivna avvecklingar leder till nöjaktiga resultat.

4.5

Kommittén anser dock att ju tidigare man tar itu med problemet desto bättre, eftersom det skulle leda till en bättre och djupare förståelse av orsakerna till uteblivna avvecklingar. EESK vill därför se att en förfallodag fastställs för utvärderingen av framstegen när det gäller indikatorerna för utebliven avveckling och de bakomliggande orsakerna till att avveckling uteblir, i form av en offentlig rapport som utarbetas av den behöriga myndigheten, helst inom tolv månader efter sanktionssystemets ikraftträdande.

4.6

Det finns de som förespråkar ett fullständigt avskaffande av de obligatoriska ersättningsköpen, men EESK intar en mer försiktig hållning med tanke på det oacceptabelt höga antalet (även i jämförelse med andra stora finansiella jurisdiktioner) uteblivna avvecklingar. Denna situation skulle inte förbättras av att ett viktigt politiskt alternativ försvinner från kommissionens verktygslåda. Antagandet av en genomförandeakt tycks i just detta fall vara ett lämpligt alternativ.

4.7

Kommittén är medveten om att det finns ett mycket effektivt sätt att uppnå en snabb nedgång av antalet uteblivna avvecklingar: en höjning av de gällande sanktionerna till dess att den önskade balansen uppnås. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt uteblivna avvecklingar med blankning. De obligatoriska ersättningsköpen skulle kunna bli en sista utväg, som kan tillämpas med yttersta försiktighet efter lämpliga samråd med marknadsaktörerna om inget annat fungerar.

4.8

Innan åtgärder vidtas bör särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder som syftar till att förkorta mellanhandskedjorna. Orsakerna till den utbredda användningen av ”förmatchningsmetoden” måste undersökas grundligt. Eftersom många (tekniska) utebliva avvecklingar beror på fördröjningar i långa avvecklingskedjor kan obligatoriska ersättningsköp inte införas utan att denna faktor beaktas och innan man vidtar lämpliga åtgärder för att uppmuntra kortare ”befälsordningar” för avveckling.

Avveckling av ”digitala tillgångar” inom en värdepapperscentrals avvecklingssystem

4.9

Den ökade mängden digitala tillgångar har belyst hur funktionellt sammankopplade handels- och avvecklingstjänsterna är för en viss tillgång. Användningen av teknik för distribuerade liggare, både inom och utanför finanssektorn, har en enorm potential. Om handeln med och avvecklingen av ”traditionella” tillgångar ska förbli konkurrenskraftig jämfört med handeln med och avvecklingen av digitala tillgångar bör värdepapperscentralerna enkelt kunna inrätta sina egna handelsfaciliteter för de instrument de avvecklar handeln i. Kommittén är fullt medveten om att pilotordningen för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare utgör en viktig del av lagstiftningssammanhanget för översynen av förordningen om värdepapperscentraler. Kommittén ser gärna att alla ändringar av förordningen om värdepapperscentraler som syftar till att denna tekniks fulla potential ska uppnås skjuts upp fram till dess att kommissionens förslag om denna pilotordning har antagits. Som en tillfällig åtgärd föreslår kommittén dock en möjlighet att inrätta en multilateral handelsplattform för instrument som avvecklas inom ramen för en värdepapperscentrals avvecklingssystem. Upprätthållandet av en sådan handelsplattform bör anses vara en anknuten tjänst i den mening som avses i avsnitt B del 1 i bilagan till förordningen om värdepapperscentraler.

4.10

Kommittén varnar för att skapandet av en regulatorisk sandlåda inte får leda till ett prejudikat när det gäller att sänka befintliga standarder för marknadsuppförande och investerarskydd. Om avvecklingsprocesserna till fullo flyttas till nätverk som möjliggörs med hjälp av teknik för distribuerade liggare ökar effektiviteten eftersom de tillhörande överföringskostnaderna minskar, liksom riskerna när de alltför långa mellanhandskedjorna förkortas. Motpartsrisken försvinner dock inte bara för att ovannämnda nätverk möjliggörs. Det är mycket viktigt att man säkerställer att kraven för medverkan i dessa nätverk fastställs på ett sätt som minskar motpartsrisken. Värdepapperscentralerna bör spela en central roll i förvaltningen av infrastrukturen.

Verkställande av sanktioner

4.11

Översynen av förordningen om värdepapperscentraler görs i en oerhört utmanande tid – mitt under Rysslands krig mot Ukraina. Den europeiska finansmarknadsinfrastrukturen har utformats för att kunna stå emot chocker som denna, och dess (systemiskt) viktigaste del – nätverket av värdepapperscentraler – spelar nu dessutom en avgörande roll när det gäller att säkerställa att västs sanktioner mot Ryssland genomförs korrekt på operativ nivå. EESK uppmanar kommissionen att tillhandahålla den vägledning som krävs i de fall då sanktionsrelaterade åtgärder bryter ny mark och därför leder till osäkerhet bland marknadsaktörerna. Vissa bestämmelser i sådan vägledning för ”snabblösningar” skulle också kunna övervägas för att ytterligare förbättra förslaget till översyn och därmed göra det mer anpassat till framtida utmaningar.

4.12

Med tanke på den internationella utvecklingen föreslår EESK att det i förordningen om värdepapperscentraler föreskrivs att värdepapperscentraler, deras emittenter och deras deltagare ska vara skyldiga att inrätta en hållbar och permanent mekanism för att utbyta och dela data som är av betydelse för tillämpningen av gemensamma europeiska sanktioner. Det bör inte få uppstå en situation där en åtgärd inte vidtas enbart på grund av att de olika deltagarna inte kan nå en överenskommelse som annars borde vara enkel eller åtminstone möjlig att nå (dvs. om den övervägs gemensamt). Det är berättigat att ställa sig frågan om förordningen om värdepapperscentraler är ett lämpligt rättsligt instrument för detta. Kommittén förespråkar dock en kraftfullare tillsynsreglering för att verkställa sanktionerna.

Bryssel den 14 juli 2022.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  Värdepapper kan innehas i fysisk eller dematerialiserad form.

(2)  Det finns 26 värdepapperscentraler, plus två internationella. Källa: Esmas register.

(3)  Enligt Eurostats BNP-data från 2021, dvs. 14,4 biljoner euro.

(4)  I slutet av 2020 uppgick värdet på värdepapperen i EU:s avvecklingssystem för värdepapper till över 56 biljoner euro. Uppgifterna har genererats med hjälp av Europeiska centralbankens statistikdatabas för värdepappershandel, clearing och avveckling. De hämtades den 4 maj 2022.

(5)  EUT C 299, 4.10.2012, s. 76.

(6)  De uteblivna aktieavvecklingarna, beräknat som en procentandel av det totala antalet transaktioner, sjönk till 3 % innan covid-19-krisen skakade marknaden, men har därefter återigen stigit till 4,5 %. Sett till procentandelen av värdet steg kvoten till 9 % i januari 2021, från 6 % före mars 2020. Källa: konsekvensbedömningsrapporten. Marknadserfarenheterna visar dock att merparten av de ”uteblivna” avvecklingarna beror på att avvecklingsinstruktionen når avvecklingssystemet, genom kedjan av mellanhänder, efter den dag som slutparterna angett som ”avsedd avvecklingsdag”.

(7)  Target2-Securities-systemet. För närvarande är 19 värdepapperscentraler från 20 europeiska länder anslutna till T2S. Sedan oktober 2018 har det gått att genomföra avvecklingar i danska kronor i T2S.

(8)  Prissättning i Target2-Securities-systemet.

(9)  EUT C 155, 30.4.2021, s. 20.

(10)  Senast i EESK:s yttrande ”Översyn av Solvens II”, som antogs i februari 2022; se punkt 2.3 (EUT C 275, 18.7.2022, s. 45).

(11)  EESK:s yttrande ”Översyn av Solvens II” (EUT C 275, 18.7.2022, s. 45).

(12)  Avvecklingar genom T2S-systemet kan inte göras i några andra valutor än euro och danska kronor, eftersom berörda aktörer utanför euroområdets avvecklingssystem tvekar och har intagit en ”vänta och se”-attityd.