1.

Detta meddelande innehåller riktlinjer för bedömning av offentlig finansiering av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse enligt unionens regler om statligt stöd.

2.

Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kan ge ett mycket viktigt bidrag till hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft och motståndskraft för industrin och ekonomin i unionen och stärka unionens öppna strategiska oberoende genom att möjliggöra banbrytande innovations- och infrastrukturprojekt genom gränsöverskridande samarbete och med positiva spridningseffekter på den inre marknaden och samhället som helhet.

3.

De viktiga projekten gör det möjligt att samla kunskap, expertis, finansiella medel och ekonomiska aktörer i hela unionen i syfte att hantera allvarliga marknadsmisslyckanden, systemfel eller samhällsutmaningar som inte kan åtgärdas på annat sätt. De är utformade för att länka ihop den offentliga och den privata sektorn för att genomföra storskaliga projekt som ger betydande fördelar för unionen och dess medborgare.

4.

Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kan ligga till grund för alla strategier och åtgärder som ska uppnå gemensamma europeiska mål, särskilt den europeiska gröna given (1), den digitala strategin (2), Europas digitala decennium (3), den nya industristrategin för EU (4) och dess uppdatering (5), EU-strategin för data (6) och Next Generation EU (7). Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kan också bidra till en hållbar återhämtning efter allvarliga ekonomiska störningar såsom de som orsakas av covid-19-pandemin och stödja insatser för att stärka unionens sociala och ekonomiska motståndskraft.

5.

Med beaktande av uppdateringen av industristrategin och strategin för små och medelstora företag (8) är det viktigt att små och medelstora företag och nystartade företag kan delta i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och dra nytta av dem. Kommissionen kommer i sin bedömning att ta hänsyn till omständigheter under vilka det är mindre sannolikt att det anmälda stödet otillbörligt kommer att snedvrida konkurrensen, till exempel på grund av dess storlek.

6.

Genomförandet av de viktiga projekten kräver ofta ett betydande deltagande från de offentliga myndigheterna när marknaden annars inte skulle finansiera sådana projekt. I detta meddelande fastställs de regler som gäller när offentlig finansiering av sådana projekt utgör statligt stöd, för att statligt stöd till viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse ska anses vara förenligt med den inre marknaden. Reglerna syftar särskilt till att säkerställa att sådant stöd inte i onödan påverkar handelsvillkoren mellan medlemsstaterna och att begränsa effekterna av sådant stöd på handel och konkurrens till vad som är absolut nödvändigt.

7.

I artikel 107.3 b i EUF-fördraget föreskrivs att stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kan anses vara förenligt med den inre marknaden. Därför innehåller detta meddelande vägledning om de kriterier som kommissionen kommer att tillämpa för att bedöma statligt stöd som beviljats för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse. Först definieras tillämpningsområdet och därefter presenteras en förteckning över kriterier som kommissionen kommer att använda när den bedömer arten och vikten av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse vid tillämpning av artikel 107.3 b i EUF-fördraget. Därefter redogörs för hur kommissionen kommer att bedöma om den offentliga finansieringen av de viktiga projekten är förenlig med reglerna om statligt stöd.

8.

Det här meddelandet utesluter inte att stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt också kan anses förenligt med den inre marknaden på basis av andra bestämmelser i fördraget, särskilt i artikel 107.3 c i EUF-fördraget. Dessa bestämmelser kanske dock inte helt och hållet beaktar projektens relevans, särdrag och egenskaper. Det kan krävas särskilda regler om stödberättigande, förenlighet och förfaranden, i enlighet med detta meddelande.

9.

Kommissionen kommer att tillämpa principerna som fastställs i detta meddelande på viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse inom alla sektorer av ekonomisk verksamhet.

10.

Dessa principer är inte tillämpliga på följande:

11.

För att avgöra om ett projekt omfattas av artikel 107.3 b i EUF-fördraget kommer kommissionen att tillämpa de kriterier som anges i avsnitten 3.1, 3.2 och 3.3 i detta meddelande.

12.

Förslaget till stöd måste gälla ett enskilt projekt som är tydligt definierat vad gäller mål och genomförandevillkor, inbegripet deltagare och finansiering (12).

13.

Kommissionen kan också anse att ett ”integrerat projekt” är berättigat till stöd, dvs. en grupp enskilda projekt som ingår i en gemensam struktur, färdplan eller ett gemensamt program som syftar till samma mål och som bygger på ett enhetligt systematiskt tillvägagångssätt. De enskilda delarna i det integrerade projektet kan avse olika nivåer i leverantörskedjan men måste vara kompletterande och tillföra avsevärt mervärde genom sitt bidrag mot att uppnå EU-målen (13).

14.

Projektet måste representera ett konkret, tydligt och identifierbart viktigt bidrag till unionens mål eller strategier och måste ha en tydlig inverkan på hållbar tillväxt, t.ex. genom att ha stor betydelse för b.la. den Europeiska gröna given, den digitala strategin, det digitala decenniet, EU-strategin för data, den nya industristrategin för EU och dess uppdatering, Next Generation EU, europeiska hälsounionen (14), det nya europeiska området för forskning och innovation (15), EU:s nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin (16), eller unionens mål att bli klimatneutral till 2050.

15.

Projektet måste vara utformat för att avhjälpa viktiga marknadsmisslyckanden eller systemfel som hindrar projektet från att utföras i samma omfattning eller på samma vis utan stöd, eller samhällsutmaningar som annars inte på lämpligt sätt skulle kunna åtgärdas eller avhjälpas.

16.

Om inte ett mindre antal motiveras av projektets art (17) måste projektet vanligtvis involvera minst fyra medlemsstater och dess fördelar får inte begränsas till de finansierande medlemsstaterna utan måste omfatta en större del av unionen. Fördelarna med projektet ska anges klart på ett konkret och påvisbart sätt (18).

17.

Alla medlemsstater måste ges en faktisk möjlighet att delta i ett framväxande projekt. Anmälande medlemsstater måste visa att alla medlemsstater har informerats om att ett projekt eventuellt kommer att skapas, till exempel genom kontakter, allianser, möten eller kontaktskapande evenemang, även med deltagande av små och medelstora företag och nystartade företag, och att alla medlemsstater har fått möjlighet att delta.

18.

Fördelarna med projektet får inte vara begränsade till företagen eller den berörda sektorn utan måste vara relevanta för och användas i ett bredare sammanhang inom unionens ekonomi och i samhället genom positiva spridningseffekter (t.ex. genom att få systemeffekter på flera nivåer i värdekedjan eller i föregående eller efterföljande marknadsled, eller ha alternativa användningsmöjligheter i andra sektorer eller trafikomställning) som är klart definierade på ett konkret och påvisbart sätt.

19.

Projektet måste inbegripa omfattande samfinansiering från stödmottagaren (19).

20.

Medlemsstaterna måste styrka att projektet är förenligt med principen om att ”inte vålla någon betydande skada” i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, eller med andra jämförbara metoder (20). Vid den övergripande avvägningen mellan stödets positiva effekter och dess negativa effekter på konkurrens och handel kommer kommissionen att betrakta efterlevnaden av denna princip som en viktig faktor i sin bedömning. I allmänhet är det osannolikt att investeringar som allvarligt skadar miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 har tillräckliga positiva effekter för att uppväga deras negativa effekter på konkurrens och handel. De positiva effekterna av ett projekt när det gäller att ta itu med viktiga marknadsmisslyckanden, systemfel eller samhällsutmaningar som annars inte skulle kunna åtgärdas är i samtliga fall föremål för en individuell bedömning.

21.

Utöver de kumulativa kriterierna i avsnitt 3.2.1, kommer kommissionen att med bifall notera om följande element föreslås av medlemsstaterna:

22.

Projekt om forskning, utveckling och innovation (FoUI) måste ha en starkt innovativ karaktär eller tillföra ett viktigt mervärde i fråga om FoUI mot bakgrund av den senaste utvecklingen inom den berörda sektorn (23).

23.

Projekt som omfattar en första industriell användning måste göra det möjligt att utveckla en ny produkt eller tjänst med högt forsknings- och innovationsinnehåll eller användning av en genuint innovativ produktionsprocess. Regelbundna uppdateringar utan ett innovativt inslag av befintliga anläggningar och utveckling av nyare versioner av befintliga produkter räknas inte som en första industriell användning.

24.

I detta meddelande avses med en första industriell användning utvidgning av pilotanläggningar, demonstrationsanläggningar eller första utrustning och anläggningar i sitt slag som omfattar åtgärder efter pilotfasen, inklusive testfasen och att skala upp serietillverkning, men varken massproduktion eller kommersiell verksamhet (24). Slutet på den första industriella användningen fastställs med beaktande av bland annat de relevanta resultatindikatorerna för forskning, utveckling och innovation som pekar på förmågan att inleda massproduktion. Verksamhet som gäller den första industriella användningen kan finansieras med statligt stöd så länge som den industriella användningen är en uppföljning av FoUI-verksamhet, och i sig innehåller en viktig FoUI-komponent som utgör en integrerad och nödvändig förutsättning för ett framgångsrikt projektgenomförande. Den första industriella användningen behöver inte utföras av samma företag som utförde FoUI-verksamheten, så länge som företaget förvärvar rättigheterna att utnyttja resultaten från den tidigare FoUI-verksamheten, och FoUI-verksamheten och den första industriella användningen båda omfattas av projektet.

25.

Infrastrukturprojekt inom miljö-, energi-, transport- eller hälsosektorn eller inom den digitala sektorn måste, i den omfattning som de inte omfattas av punkterna 22 och 23, vara av stor betydelse för unionens strategier för miljö, klimat, energi (inklusive trygg energiförsörjning), transport, hälsa, industri eller dess digitala strategier, eller bidra väsentligt till den inre marknaden, inbegripet men inte begränsat till dessa specifika sektorer, och kan stödjas under perioden fram till dess att de är fullt operativa efter att de har blivit sammansatta.

26.

För att räknas som ett viktigt projekt, måste ett projekt vara viktigt kvantitativt eller kvalitativt. Det bör vara osedvanligt stort eller ha omfattande räckvidd, eller innebära en mycket stor teknisk eller ekonomisk risk, eller båda delarna. För att fastställa ett projekts betydelse kommer kommissionen att beakta de kriterier som anges i avsnitt 3.2.

27.

Vid bedömning av om stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt är förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget kommer kommissionen att ta hänsyn till de kriterier (25) som anges i avsnitten 4.1, 4.2 och 4.3 i detta meddelande.

28.

Kommissionen kommer, i den mening som avses i avsnitt 4.2, att utföra ett avvägningstest för att bedöma om de förväntade positiva effekterna av stödet uppväger möjliga negativa effekter.

29.

Med tanke på projektets art kan kommissionen anse att förekomsten av betydande marknadsmisslyckanden, systemfel eller samhällsutmaningar, liksom bidrag till ett gemensamt europeiskt intresse, kan förutsättas för de enskilda delarna av ett integrerat projekt om projektet uppfyller de kriterier för stödberättigande som anges i avsnitt 3.

30.

Stödet får inte subventionera sådana kostnader för ett projekt som företaget i alla händelser skulle ådra sig och får inte kompensera för den normala affärsrisken vid ekonomisk verksamhet. Utan stöd bör projektet vara omöjligt att genomföra, eller bör endast vara möjligt i mindre skala, med snävare tillämpningsområde eller med för långsam genomförandetakt eller på annat sätt som i hög grad skulle minska de förväntade fördelarna (26). Ett stöd anses vara proportionellt endast om samma resultat inte hade kunnat uppnås med mindre stöd.

31.

Medlemsstaten måste förse kommissionen med lämplig information avseende det projekt som stöds, samt en utförlig beskrivning av det kontrafaktiska scenariot som motsvarar en situation där inga stöd beviljas av en medlemsstat (27). Det kontrafaktiska scenariot kan bestå av avsaknaden av alternativa projekt, i de fall där bevisningen ger stöd för att detta är det mest troliga scenariot, eller ett alternativt projekt som stödmottagarna övervägt i sin interna beslutsprocess, och kan avse ett alternativt projekt som helt eller delvis utförs utanför unionen. För att visa trovärdigheten i det kontrafaktiska scenario som stödmottagarna lägger fram uppmanas den anmälande medlemsstaten att tillhandahålla relevanta interna dokument från stödmottagarna, såsom styrelsepresentationer, analyser, rapporter och studier där sådana alternativa projekt diskuteras (28).

32.

I avsaknad av ett alternativt projekt kommer kommissionen att kontrollera att stödbeloppet inte överstiger det minimum som krävs för att det understödda projektet ska vara tillräckligt lönsamt, till exempel genom att göra det möjligt att uppnå en internränta som motsvarar det bransch- eller företagsspecifika riktmärket eller tröskelvärdet för avkastning. För detta ändamål kan man även använda den normala avkastning som krävs av stödmottagarna i andra investeringsprojekt av liknande slag, deras kapitalkostnader som helhet eller en avkastning som är vanligt förekommande i den berörda branschen. Alla relevanta förväntade kostnader och fördelar under projektets löptid måste beaktas.

33.

Det högsta tillåtna stödbeloppet kommer att fastställas med hänsyn till det identifierade finansieringsunderskottet i förhållande till de stödberättigande kostnaderna. Om det är motiverat genom analys av finansieringsunderskottet kan stödnivån täcka alla stödberättigande kostnader. Med finansieringsunderskott avses skillnaden mellan de positiva och negativa kassaflödena under investeringens livslängd, diskonterat till sitt verkliga värde på grundval av en lämplig diskonteringsfaktor som återspeglar den avkastning som är nödvändig för att stödmottagarna ska genomföra projektet, särskilt med tanke på riskerna. De stödberättigande kostnaderna fastställs i bilagan (29).

34.

Om det visas, till exempel genom företagets interna handlingar, att stödmottagaren har ett tydligt val mellan att antingen utföra ett projekt som får stöd eller ett alternativt projekt utan stöd kommer kommissionen att jämföra det förväntade nettonuvärdet av investeringen i det understödda projektet och det kontrafaktiska projektet, med hänsyn tagen till sannolikheterna för att de olika affärsscenarierna inträffar.

35.

Statligt stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kan kombineras med unionsfinansiering eller annat statligt stöd förutsatt att det sammanlagda beloppet offentlig finansiering i förhållande till samma stödberättigande kostnader inte överstiger den mest fördelaktiga finansieringsgrad som fastställs i tillämpliga bestämmelser i unionsrätten.

36.

Som en ytterligare skyddsåtgärd för att säkerställa att det statliga stödet förblir proportionerligt och begränsat till vad som är nödvändigt får kommissionen begära att den anmälande medlemsstaten genomför en clawback-mekanism (30). Clawback-mekanismen bör säkerställa en balanserad fördelning av ytterligare vinster när projektet är lönsammare än vad som förutsågs i den anmälda likviditetsgapanalysen och bör endast tillämpas på de investeringar som, baserat på retroaktiva kassaflödesresultat och utbetalningarna av statligt stöd, uppnår en avkastning som överstiger stödmottagarnas kapitalkostnad. Alla sådana clawback-mekanismer bör definieras tydligt i förväg för att ge stödmottagarna finansiell förutsägbarhet när de fattar beslut om att delta i projektet. En sådan mekanism bör utformas på ett sådant sätt att stödmottagarna behåller ett starkt incitament att maximera sina investeringar och projektresultaten.

37.

I sin bedömning tar kommissionen hänsyn till följande omständigheter:

38.

För att hantera faktisk eller potentiell direkt eller indirekt snedvridning av den internationella handeln, får kommissionen ta hänsyn till det faktum att konkurrenter utanför unionen – direkt eller indirekt – under de senaste tre åren har tagit emot eller kommer att ta emot stöd på motsvarande nivå för liknande projekt. Om det med tanke på den aktuella sektorns särskilda karaktär är troligt att snedvridning av den internationella handeln uppkommer efter mer än tre år, kan referensperioden komma att förlängas i motsvarande mån. Om det är möjligt ska den berörda medlemsstaten ge kommissionen den information den behöver för att kunna göra en lägesbedömning, särskilt vad gäller behovet av att ta hänsyn till den konkurrensfördel som en konkurrent i ett tredjeland åtnjuter. Om kommissionen inte har bevis gällande det stöd som beviljats eller föreslagits, kan den också fatta sitt beslut utifrån indicier. Kommissionen får också vidta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med snedvridningar av konkurrensen till följd av subventioner som mottagits utanför unionen.

39.

Vid insamling av bevis kan kommissionen använda sina utredningsbefogenheter (31).

40.

Valet av stödinstrument måste göras med hänsyn till det marknadsmisslyckande eller till det andra allvarliga systemfel som ska avhjälpas. Om till exempel det bakomliggande problemet är brist på tillgång till finansiering, bör medlemsstaterna i normalfallet använda stöd i form av likviditetsstöd, t.ex. ett lån eller en garanti (32). Om det dessutom är nödvändigt att företaget får tillgång till en viss grad av riskdelning bör ett förskott med återbetalningsskyldighet normalt sett vara det stödinstrument som är att föredra. Återbetalningspliktiga stödformer betraktas i allmänhet som en positiv indikator.

41.

Urvalet av stödmottagare via ett konkurrensbetonat, öppet och icke-diskriminerande förfarande kommer att betraktas som en positiv indikator.

42.

Medlemsstaten måste bevisa att de föreslagna stödåtgärderna är ett lämpligt politikinstrument för att uppnå projektmålet. En stödåtgärd anses vara olämplig om samma resultat kan uppnås med andra, mindre snedvridande politikinstrument eller andra, mindre snedvridande stödinstrument.

43.

För att stödet ska vara förenligt måste de negativa effekterna av stödåtgärden när det gäller snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstater vara begränsade och uppvägas av de positiva effekterna i form av bidrag till målet av det gemensamma europeiska intresset.

44.

När kommissionen bedömer de negativa effekterna av stödet, kommer den att inrikta sin analys av den överblickbara påverkan stödet kan ha på konkurrensen mellan företagen på de berörda produktmarknaderna, inklusive föregående eller efterföljande marknadsled, och på risken för överkapacitet.

45.

Kommissionen kommer att bedöma risken för avskärmning av marknaden och marknadsdominans. Projekt som omfattar uppförandet av en infrastruktur (33) måste följa principerna om öppet och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen och icke-diskriminerande prissättning och nätdrift, inbegripet de principer som fastställs i unionsrätten (34).

46.

Kommissionen kommer att utvärdera möjliga negativa effekter på handeln, däribland risken för att medlemsstaterna kapplöper om stöd, där risken är störst vid valet av placeringsort.

47.

I sin bedömning av de potentiella negativa effekterna på handeln kommer kommissionen att överväga om stödet är villkorat av att en produktionsverksamhet eller någon annan verksamhet som bedrivs av stödmottagaren flyttas från en annan avtalsslutande part i EES-avtalet till territoriet av den medlemsstat som beviljar stödet. Ett sådant villkor förefaller vara skadligt för den inre marknaden, oavsett hur många arbetstillfällen som faktiskt förlorats vid stödmottagarens första etablering i EES och kommer förmodligen inte att kompenseras av positiva effekter.

48.

Medlemsstaterna ska se till att följande information offentliggörs på Europeiska kommissionens modul för stödtransparens eller på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå:

49.

Kravet på att offentliggöra information är tillämpligt när det gäller tilldelning av ett individuellt stöd på mer än 100 000 euro. Informationen måste offentliggöras när beslutet om att bevilja stöd har fattats, sparas i minst 10 år och vara tillgänglig för allmänheten utan begränsningar (37).

50.

Enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna underrätta kommissionen på förhand om alla planer på att bevilja eller ändra statligt stöd, även stöd till ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse.

51.

Medlemsstater som är inblandade i samma viktiga projekt uppmanas att om möjligt lämna in en gemensam anmälan till kommissionen som ska inbegripa en gemensam text som beskriver projektet och visar att det är berättigat.

52.

Det ska ske regelbunden rapportering av genomförandet av projektet. Om så är lämpligt kan kommissionen begära att en efterhandsutvärdering ska utföras.

53.

Kommissionen kommer att tillämpa principerna i detta meddelande från och med den 1 januari 2022.

54.

Den kommer att tillämpa dessa principer på alla anmälda stödåtgärder den har att fatta beslut om efter den 1 januari 2022, även om projekten anmälts före det datumet.

55.

I enlighet med kommissionens tillkännagivande om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd (38) är olagligt, kommer kommissionen, i fråga om oanmält stöd, att tillämpa de principer som fastställs i detta meddelande om stödet beviljades den 1 januari 2022 eller senare, och, i alla andra fall, de regler som gällde vid den tidpunkt när stödet beviljades.