MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Genom meddelandet om den europeiska gröna given 1 lanserades en ny tillväxtstrategi för EU som syftar till att omvandla EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Däri bekräftas kommissionens ambition att höja sina klimatmål och göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten senast 2050. Vidare syftar den till att skydda människors hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter. Behovet och värdet av den europeiska gröna given har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa och ekonomiska välstånd.

Åtgärder mot klimatförändringarna kan inte vänta. Enligt den särskilda rapporten från FN:s klimatpanel måste det globala nettonollutsläppet av koldioxid ha uppnåtts omkring 2050, och neutralitet i fråga om övriga växthusgaser senare under århundradet. Denna brådskande utmaning kräver att EU intensifierar sina åtgärder och visar prov på globalt ledarskap genom att bli klimatneutralt senast 2050. Detta mål är formulerat i meddelandet ”En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi” 2 .

Med stöd i en omfattande konsekvensbedömning föreslog kommissionen i sitt meddelande av den 17 september 2020 om en höjning av Europas klimatambition för 2030 3 att EU skulle öka sin ambitionsnivå och lägga fram en heltäckande plan för att på ett ansvarsfullt sätt höja EU:s bindande mål för 2030 till en nettoutsläppsminskning på minst 55 %. Att nu höja ambitionsnivån för 2030 bidrar till att ge beslutsfattare och investerare trygghet, så att beslut som fattas under de kommande åren inte låser in utsläppsnivåer som är oförenliga med EU:s mål att bli klimatneutralt senast 2050. Målet för 2030 ligger i linje med Parisavtalets mål att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 °C och helst på 1,5 °C.

I meddelandet föreslås en övergång till ett striktare definierat bidrag från LULUCF-sektorn och, som ännu ett steg, en kombination av utsläpp av växthusgaser från jordbruket som inte omfattar koldioxid med markanvändning samt med förändring av markanvändning och skogsbruk för att därigenom skapa en ny reglerad marksektor (som omfattar utsläpp och upptag från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning). Detta kan främja synergier mellan begränsningsåtgärder på land och möjliggöra ett mer integrerat beslutsfattande och genomförande av politiken på nationell nivå och EU-nivå. Analysen bakom meddelandet visar att marksektorn skulle ha potential att på ett kostnadseffektivt sätt bli klimatneutral fram till omkring 2035 och därefter generera mer koldioxidupptag än utsläpp av växthusgaser.

Vid sitt möte i december 2020 godkände Europeiska rådet EU:s nya bindande mål för 2030 4 . Rådet uppmanade också kommissionen ”att bedöma hur alla ekonomiska sektorer på bästa sätt kan bidra till målet för 2030 och att ta fram de förslag som krävs, åtföljda av en djupgående undersökning av de ekonomiska, miljörelaterade och sociala effekterna på medlemsstatsnivå, genom att beakta nationella energi- och klimatplaner.”

Därför görs EU:s mål om klimatneutralitet rättsligt bindande i den europeiska klimatlagen och ambitionen för 2030 höjs genom att ett mål på minst 55 % nettoutsläppsminskning fram till 2030 fastställs jämfört med 1990 års nivåer.

För att följa den väg som föreslås i den europeiska klimatlagen och uppnå denna höjda ambitionsnivå för 2030 har kommissionen sett över nuvarande lagstiftningen på klimat- och energiområdena, som förväntas sänka utsläppen av växthusgaser med 40 % senast 2030 och med 60 % senast 2050.

55 %-paketet, som tillkännagavs i kommissionens klimatmålsplan, är själva grundbulten i insatserna för att uppnå det ambitiösa nya klimatmålet för 2030, och alla ekonomiska sektorer och politikområden kommer att behöva bidra.

Det ursprungliga regelverket gällande sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), såsom fastställt i förordning (EU) 2018/841, antogs 2018 och omfattar utsläpp och upptag av koldioxid samt utsläpp av växthusgaserna metan och kväve från förvaltning av mark, skog och biomassa under perioden 2021–2030. Det bidrar till unionens tidigare utsläppsminskningsmål på minst 40 % fram till 2030 jämfört med 1990 genom att det säkerställs att summan av de totala utsläppen inte överstiger summan av det totala upptag som genererats av sektorn efter tillämpningen av bokföringsreglerna och av flexibiliteten med den sektor för ”ansvarsfördelning” som fastställs i förordning (EU) 2018/842.

Förslaget om ändring av förordning (EU) 2018/841 som en del av 55 %-paketet syftar till att stärka LULUCF-sektorns bidrag till den ökade övergripande klimatambitionen för 2030. I detta syfte uppnås följande genom förslaget: Ett unionsövergripande mål för upptag av växthusgaser inom LULUCF-sektorn till 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030. Europaparlamentet skärper medlemsstaternas skyldighet att lämna in integrerade begränsningsplaner för marksektorn och skärper övervakningskraven med hjälp av digital teknik. Dessutom anpassas målen till relaterade politiska initiativ för biologisk mångfald och bioenergi, fastställs unionens mål för klimatneutralitet till 2035 inom marksektorn (som kombinerar LULUCF-sektorn och jordbrukssektorn utan koldioxidutsläpp), och åläggs kommissionen att senast 2025 lägga fram förslag till nationella bidrag till målet för 2035.

Genom den föreslagna ändringen införs endast mindre, icke-väsentliga ändringar i LULUCF-regelverket för den första fullgörandeperioden, dvs. 2021–2025. Däremot följer betydande förändringar i början av den andra fullgörandeperioden, 2026–2030. För att förenkla genomförandet och efterlevnaden kommer Kyotoinspirerade markbokföringsregler inte längre att tillämpas efter 2025, och flexibiliteten mellan LULUCF och de ”ansvarsfördelande” sektorerna kommer att anpassas i enlighet med den europeiska klimatlagen. Unionens övergripande mål för nettoupptag av växthusgaser på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter kommer att fördelas mellan medlemsstaterna som årliga nationella mål för perioden 2026–2030 och baseras på de utsläpp och upptag som rapporteras i växthusgasinventeringarna och på områdena för brukad mark. Ett nytt system för styrning av måluppfyllelsen kommer att införas och flexibilitetsmekanismen för markanvändning för kontroll av bristande efterlevnad från medlemsstaternas sida kommer att anpassas. Från och med 2031 kommer förordningens tillämpningsområde att utvidgas till att omfatta andra utsläpp än koldioxid från jordbruket, vilket gör att den för första gången omfattar hela ramen för marksektorn med ett enda klimatpolitiskt instrument.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom politikområdet

55 %-paketet på klimat- och energiområdet är ett omfattande steg i översynen av unionslagstiftningen för att anpassa den till EU:s utökade klimatambitioner. Alla initiativ i paketet hänger tätt ihop med varandra.

Detta lagstiftningsförslag är ett komplement till förslagen i paketet och förenligt med följande:

(a)Översyn av direktiv 2003/87/EG om EU:s utsläppshandelssystem 5 .

(b)Ansvarsfördelningsförordningen (EU) 2018/842 6 ,

(c)Ändring av direktiv (EU) 2018/2001 7 om förnybar energi för att fullfölja ambitionen i det nya klimatmålet för 2030.

Det finns också starka kopplingar till andra kommissionsinitiativ för skydd och förbättring av naturbaserade koldioxidupptag, förbättring av motståndskraften hos EU:s skogar mot klimatförändringar, återställande av skadad mark och skadade ekosystem, restaurering av torvmarker och främjande av bioekonomin, inbegripet användningen av hållbara avverkade träprodukter, med full respekt för ekologiska principer som främjar biologisk mångfald:

a) EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 8 .

b) Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem 9 .

c) [EU:s skogsstrategi 10 ].

d) [EU:s mål för återställande av natur] 11 .

e) EU:s strategi för klimatanpassning 12 .

f) EU:s strategi för att minska metanutsläppen 13 .

g) [EU:s strategi för markskydd 14 ].

h) En hållbar bioekonomi för Europa 15 .

i) Handlingsplan för den cirkulära ekonomin för ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa 16 .

j) Handlingsplanen för nollutsläpp 17 .

k) En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden 18 .

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslagen i 55 %-paketet bör vara förenliga med förslagen och hjälpa EU att uppnå det höjda målet för 2030 och en framgångsrik och rättvis omställning till klimatneutralitet 2050, i enlighet med kommissionens meddelande om den europeiska gröna given. Detta initiativ är i sig kopplat till många andra politikområden, även unionens utrikespolitik.

Kommissionen förbättrar sina riktlinjer för bättre lagstiftning och de tillhörande verktygen, med målet att alla EU-initiativ ska följa en grön princip som går ut på att ”inte vålla skada”.

Instrumentet för tekniskt stöd hjälper medlemsstaterna att utforma och genomföra reformer. Stödet kan ges efter ansökan och omfattar ett brett spektrum av politikområden, däribland återhämtning- och resiliensplanerna, den gröna omställningen och LULUCF-relaterade frågor.

LULUCF-sektorn är kopplad till alla ekosystem och all ekonomisk verksamhet som är beroende av den mark och de tjänster den tillhandahåller. Därmed ger LULUCF-förordningen synergier med annan EU-politik som omfattar markrelaterad verksamhet, främst den gemensamma jordbrukspolitiken 19 , miljöpolitiken och energipolitiken, särskilt när det gäller förnybar energi.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 192 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I enlighet med artiklarna 191 och 192.1 i EUF-fördraget ska Europeiska unionen bidra till att bland annat följande mål uppnås: bevara, skydda och förbättra miljön, och främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Klimatförändringar är ett gränsöverskridande problem som inte kan lösas genom enbart nationella eller lokala åtgärder. Samordning av klimatåtgärder måste vidtas på europeisk nivå och, där så är möjligt, även på global nivå. EU-åtgärder är motiverade av subsidiaritetsskäl i enlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Sedan 1992 har EU arbetat med att ta fram gemensamma lösningar och driva på globala insatser för att ta itu med klimatförändringarna. Mer specifikt kommer åtgärder på EU-nivå att möjliggöra kostnadseffektiv uppfyllelse av de långsiktiga målen för utsläppsminskning, och de mål som fastställts för 2030, och samtidigt säkerställa rättvisa och miljöintegritet. Artiklarna 191 till 193 i EUF-fördraget bekräftar och specificerar EU:s befogenheter i fråga om klimatförändringar.

En höjning av EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp fram till 2030 kommer att påverka de flesta, eller rentav alla, sektorer i EU:s ekonomi. Höjningen av detta mål kan dessutom kräva politiska åtgärder på många områden, även utöver klimat-, skogs- och markanvändningspolitiken. De åtgärder som medlemsstaterna vidtar inom ramen för LULUCF-förordningen har starka kopplingar till andra politikområden, särskilt jordbruket, skyddet av den biologiska mångfalden och livsmiljöerna, anpassningsarbetet och även energipolitiken eftersom vissa aspekter rör förnybar energi. Det ömsesidiga beroendet mellan de olika berörda politikområdena får gränsöverskridande följder, och utsläppsminsknings- och minskningsmål fastställs för varje medlemsstat. Dessutom fastställs principerna för medlemsstaternas rapportering om sina resultat och mätningen av sina framsteg med att uppnå sina enskilda mål och mål för EU som helhet i förordning (EU) nr2018/1999 20 . Åtgärder på EU-nivå är oumbärliga och en samordnad EU-politik har en större möjlighet att leda till en faktisk övergång till en klimatneutral ekonomi senast 2050.

•Proportionalitetsprincipen

Detta förslag är förenligt med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå EU:s mål för minskning av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 på ett kostnadseffektivt sätt, samtidigt som det säkerställer rättvisa och miljöintegritet.

I den europeiska klimatlagen fastställs unionens bindande klimatmål för 2030 om en inhemsk minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer fram till 2030. Detta förslag täcker en stor del av dessa utsläpp av växthusgaser och reviderar direktivet om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk för att uppnå detta mål.

•Val av instrument

Målen för detta förslag kan bäst uppnås genom en ändring av den befintliga LULUCF-förordningen, genom att man inför ändringar av den fastställda rättsliga ramen för att fullfölja unionens ökade klimatambitioner och samtidigt säkerställa en direkt och enhetlig tillämpning av bestämmelserna i hela unionen.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

LULUCF-förordningen trädde i kraft 2018 men är tillämplig först sedan början av 2021, vilket gör att endast de första stegen hittills har tagits för att förbereda genomförandet av den. I samband med detta har vissa problem med genomförandet visat sig. Den analys av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna 21 som lämnades in av medlemsstaterna i slutet av 2019 visade att LULUCF-sektorn hittills inte har behandlats som en integrerad del av medlemsstaternas klimatstrategier. Processen för fastställande av referensnivåerna för skog för varje medlemsstat avslöjade problemen med genomförandet av denna komplexa bokföringsregel, medan kapacitetsuppbyggnadsåtgärder till stöd för ett stort antal medlemsstater i samband med förberedelserna inför genomförandet av LULUCF-förordningen belyste utmaningarna bakom bristerna i de nationella övervaknings- och rapporteringssystemen.

•Samråd med berörda parter

Den inledande konsekvensbedömningen offentliggjordes den 29 oktober 2020. Synpunkter kunde lämnas under fyra veckor och sammanlagt 93 svar inkom. För att samla in underlag och säkerställa större öppenhet anordnade kommissionen dessutom ett offentligt samråd om vart och ett av förslagen mellan den 13 november 2020 och den 5 februari 2021. Samrådet om översynen av LULUCF-förordningen lockade 235 deltagare. Dessa efterlyste främst ambitiösare mål för LULUCF-sektorn, ett alternativ som valdes av 45 % av de svarande (främst universitetsvärlden, EU-medborgare och icke-statliga organisationer). I andra hand efterlyste 35 % av de svarande integrerade mål för marksektorn, främst från den privata sektorn. En förstärkning av flexibiliteten med förordningen om ansvarsfördelning var det alternativ som främst föredrogs bland 20 % av de svarande, främst myndigheter. En detaljerad sammanfattning av återkopplingen till den inledande konsekvensbedömningen och av resultaten av det offentliga samrådet finns i bilaga 2 till konsekvensbedömningen för detta förslag.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Den kvantitativa bedömningen av de ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenserna bygger på integrerade ekonomiska modeller för markanvändning som används av IIASA med GLOBIOM och G4M. I det strategiska scenariot (MIX) beaktas trolig efterfrågan på biomassa från andra sektorer och i övrigt följs antagandena i 1.5TECH-scenariot för EU:s långsiktiga strategi 22 ” 23 . Enligt MIX-scenariot kommer LULUCF-nettosänkorna 2030 att ligga på ungefär samma nivåer som under perioden 2016–2018. Effekterna av särskilda åtgärder för utsläppsminskning eller ökat upptag modellerades med kurvor för marginella minskningskostnader. Enligt denna analys kan markkolsänkan ökas betydligt till relativt låga kostnader (5–10euro/ton koldioxid). Den visade också att kostnadseffektiva utsläppsminskningar kräver åtgärder för all markanvändning, såsom förbättrad skogsförvaltning, beskogning, undvikande av avskogning på skogsmark, uttag av markanvändning på organiska jordarter och förbättrat bruk av åkermark.

Uppgifter om LULUCF-sektorns bidrag till den gröna given erhölls genom ett tjänstekontrakt med ett konsortium av externa experter som bland annat undersökte problem, mål och alternativ för översynen av LULUCF-förordningen samt analys av rapporter som lämnats in av medlemsstaterna enligt LULUCF-beslutet (529/2013).

Ytterligare information samlades in genom ett stort antal externa studier såsom dem om efterlevnaden av LULUCF-reglerna, om kapacitetsuppbyggnad för växthusgasinventeringar och pilotstudien om koldioxidinlagrande jordbruk osv.

•Konsekvensbedömning

Konsekvensbedömningarna för de olika initiativen bygger på integrerade modellscenarier som återspeglar samspelet mellan olika politiska instrument i fråga om ekonomiska aktörer, i syfte att säkerställa komplementaritet, samstämmighet och effektivitet när det gäller att fullfölja klimatambitionerna för 2030 och 2050.

Den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag kompletterar analysen i 2020 års konsekvensbedömning till stöd för klimatmålsplanen för 2030. Detta utgjorde den analytiska grunden för fastställandet av målet att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % senast 2030 jämfört med 1990, målet om klimatneutralitet inom marksektorn för 2035 och det unionsomfattande klimatneutralitetsmålet senast 2050.

Den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag har vidare utformats och utvecklats i linje med den tillämpliga vägledningen om bättre lagstiftning, och rekommendationer från nämnden för lagstiftningskontroll som den 19 april 2021 avgav ett positivt yttrande med reservationer. De rekommenderade förbättringar som föreslagits av nämnden togs upp i slutversionen.

Problem och mål

I konsekvensbedömningen identifierades tre huvudsakliga problem, med tillhörande drivkrafter och mål.

Det första problemet är att upptaget av koldioxid i marksektorn har minskat under de senaste åren: på grund av ökad avverkning till följd av efterfrågan på trä och skogens åldrande, fortsatta utsläpp från organiska jordarter, naturkatastrofer och brist på politiska och ekonomiska incitament. Det första målet med detta förslag är således att stoppa och vända denna trend, i enlighet med ambitionen att uppnå en klimatneutral marksektor 2035.

Det andra problemet är den otillräckliga integreringen av marksektorn i klimatpolitiken på grund av att jordbruks- och LULUCF-sektorerna saknar integrerat mål, som omfattas av två olika rättsakter och är kopplade till flexibilitetsregler med vissa begränsningar. Målet för dessa sektorer är att få en rättvis, flexibel och integrerad klimatpolitisk ram som kan ge incitament för ett effektivt beslutsfattande och genomförande samt för främjande av kostnadseffektiva begränsningsåtgärder med synergieffekter inom marksektorn. Detta är särskilt viktigt med tanke på de starka utsikterna att fördjupa synergierna mellan åtgärder för begränsning av klimatförändringarna och miljöskyddsåtgärder i samband med markförvaltning i såväl jord- och skogsbruksområden som naturområden och delvis naturliga områden. Återställandet av kolrika ekosystem och en hållbar användning av mark och skogar kommer båda att bidra till hanteringen av krisen på områdena klimat och biologisk mångfald.

Det tredje problemet är att reglerna för bokföring, övervakning och rapportering i den nuvarande LULUCF-förordningen försvårar genomförandet: Särskilt processen för fastställande av referensnivåer för skog har visat sig vara betungande och uppskattningarna av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk innehåller fortfarande brister. Detta problem skulle kunna hanteras med hjälp av ett mål om förenklade bokföringsregler och utnyttjande av möjligheterna med befintlig markövervakningsteknik och befintliga dataset för att bättre övervaka LULUCF-sektorns klimatprestanda.

Alternativ

Enligt denna analys och de frågor som beskrivs i meddelandet Höjning av Europas klimatambitioner för 2030 togs tre alternativ upp i konsekvensbedömningen.

I det första alternativet undersöks alternativa sätt att utforma nationella LULUCF-mål, under förutsättning att det inte finns någon flexibel kanal mellan LULUCF-sektorn och sektorerna för ansvarsfördelning. Ett av de föreslagna sätten att göra detta är med ett förenklat bokföringsriktmärke för brukad skogsmark som skulle bygga på ett historiskt genomsnitt i stället för referensnivån för skog. Ett annat sätt är att fastställa ett enda utsläppsmål som bygger på alla utsläpp och upptag som rapporteras i inventeringen och fördela det mellan medlemsstaterna utifrån den senaste tidens utsläpp och upptag samt området för brukad mark. EU:s mål har fastställts i enlighet med utvecklingen mot en klimatneutral marksektor under 2035.

I det andra alternativet fastställs också ett enda utsläppsmål baserat på rapporterade utsläpp och upptag, men EU-målet för 2030 förslås bli lägre och motsvara den senaste tidens resultat inom LULUCF-sektorn (dvs. genomsnittet för 2016–2018). Genom att möjligheten att generera LULUCF-krediter för att uppfylla målen i förordningen om ansvarsfördelning tillkommer ger detta alternativ incitament att överträffa LULUCF-målen och potentiellt nå ett upptag i linje med en utveckling mot en klimatneutral marksektor 2035.

I det tredje alternativet kombineras utsläpp från jordbrukssektorn med utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn under en enda pelare för marksektorn, och omfattar tre delar: En planeringsprocess för att säkerställa klimatneutralitet på land 2035, nationella bindande mål för marksektorn 2030 och nationella bindande mål för marksektorn 2035.

Det rekommenderade alternativet är att kombinera förenklade och mer ambitiösa nationella LULUCF-mål för 2030 (som i alternativ 1.2 eller alternativ 2, beroende på målen i förordningen om ansvarsfördelning) med ett EU-omfattande mål om markbaserad klimatneutralitet 2035. Det föredragna alternativet innehåller också en planeringsprocess för begränsningsåtgärder på land, nationella landmål för 2035 som ska fastläggas i ett senare skede och uppgraderade övervaknings- och rapporteringskrav.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

I linje med kommissionens åtagande om bättre lagstiftning har förslaget utarbetats i samråd, baserat på öppenhet och fortlöpande kontakter med berörda parter.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i framför allt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 24 . Det bidrar framför allt till målet att uppnå en hög miljöskyddsnivå i enlighet med principen om hållbar utveckling enligt artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Budgetkonsekvenserna för medlemsstaterna är kopplade till möjligheten att handla med överskott när de överträffar sina mål och till behovet av högkvalitativ övervakning och rapportering inom LULUCF-sektorn, t.ex. genom vidareutnyttjande av EU-program (t.ex. Copernicus) och datakällor som redan används på andra politikområden.

I detta förslag föreskrivs en omfattande översyn under 2025 av de nationella inventeringsdata som medlemsstaterna lämnar in i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999 (nedan kallad styrningsförordningen). Tack vare översynen kommer kommissionen att kunna fastställa medlemsstaternas årliga LULUCF-mål för perioden 2026–2030, på grundval av varje medlemsstats genomsnittliga växthusgasutsläpp under åren 2021, 2022 och 2023. Översynen kommer också att uppdatera 2030 års utsläppstilldelningsbana för förordningen om ansvarsfördelning och revidera de årliga tilldelningarna för åren 2026–2030. Dessutom kommer den omfattande översyn av efterlevnaden som föreskrivs i styrningsförordningen 2027 att fortsätta. Sådana uppgifter kommer att kräva stöd från en extern uppdragstagare, till det beräknade priset 2 miljoner euro per granskning (2025 och 2027).

Det kommer också att krävas sekundärlagstiftning med ingående regler angående LULUCF i fråga om unionsregistret samt övervakning och rapportering av utsläpp och verifiering av efterlevnadsrapporter. En förutsättning för genomförandet är en omfattande utveckling av unionsregistrets it-kapacitet för att hantera nya typer av utsläppsrätter kopplade till flexibiliteten i LULUCF-förordningen och nya verksamhetsutövare (medlemsstaterna).

Efter ändringen 2026 av rapporterings- och efterlevnadsmekanismen kommer genomförandet vidare att kräva uppgraderad och förbättrad övervakning med hjälp av Europeiska miljöbyrån och relaterade datatjänster inom Copernicusprogrammet.

Konsekvenserna för EU:s budget beskrivs i den bifogade finansieringsöversikten. Beslut om it-utveckling och upphandling måste godkännas på förhand av Europeiska kommissionens styrelse för informationsteknik och cybersäkerhet.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Transparent, regelbunden rapportering av medlemsstaternas skyldigheter i kombination med robusta efterlevnadskontroller är grundläggande faktorer för att garantera framsteg när det gäller att fullgöra EU:s långsiktiga åtaganden för utsläppsminskning. Detta initiativ bygger på den process för integrerade nationella energi- och klimatplaner och den robusta ram för transparens i fråga om växthusgasutsläpp och annan klimatinformation som återfinns i förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder. Kommissionen kommer bland annat att lägga den information som inrapporteras av medlemsstaterna enligt styrningsförordningen till grund för sin regelbundna bedömning av framstegen. Det rör sig bland annat om uppgifter om växthusgasutsläpp, politiska strategier och åtgärder, prognoser och klimatanpassning. Kommissionen kommer också att använda sig av denna information i granskningen av genomförandet av miljölagstiftningen och övervakningen av miljöhandlingsprogrammen. Informationen från medlemsstaterna kan komma att kompletteras med systematiska atmosfäriska observationer både på platsen och genom fjärranalys, såsom de observationer som görs genom Copernicus.

Bättre övervakning och rapportering av utsläpp och upptag inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk blir mer framträdande i och med införandet av EU:s nettominskningsmål grundat på de uppgifter som rapporterats i växthusgasinventeringarna. Samstämmighet med annan EU-politik som också är beroende av markövervakning – såsom den gemensamma jordbrukspolitiken, politiken för biologisk mångfald och direktivet om förnybar energi – är också av stor betydelse, eftersom det ger viktiga administrativa synergier och kostnadssynergier. Tack vare utvecklingen inom landövervakningstekniken finns det stora möjligheter att övervaka förändringar i markanvändningen till låg kostnad och i rätt tid (t.ex. genom användning av metoder som bygger på fjärranalys, bland annat från Copernicus Sentinelsatelliter eller kommersiellt tillgängliga tjänster). Sådana aktuella, EU-täckande digitala geodata kommer inte bara att underlätta rapporteringen av växthusgaser utan också vara vägledande för begränsningsåtgärder till områden med störst potential för utsläppsminskningar, och mer allmänt möjliggöra miljöåtgärder, biologisk mångfald, naturskydd och markanvändningsplanering. Att uppgradera övervakningsstrategin i LULUCF-förordningen och därmed skapa lika villkor för alla medlemsstater när det gäller användning av jämförbara och standardiserade metoder utifrån tillgängliga verktyg och tekniker är därför av stor betydelse och kommer att säkerställa antagandet av bästa övervakningspraxis.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

De viktigaste ändringarna i den rättsliga ramen för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk som bidrar till att uppnå unionens ökade klimatambitioner rör följande artiklar:

Artikel 2 Tillämpningsområde

Det ursprungliga tillämpningsområdet för ”markbokföringskategorier” gäller endast för perioden 2021–2025 i den ändrade förordningen. Förvaltade våtmarker omfattas av ändringen för 2021–2025 endast i fråga om medlemsstater som anmält sin avsikt att inkludera denna marktyp senast den 31 december 2020 (hittills endast två medlemsstater).

Tillämpningsområdet för perioden 2026–2030 grundar sig direkt på rapporterade utsläpp och upptag för växthusgasinventeringen i enlighet med förordning (EU) 2018/1999 och återspeglar exakt de rapporteringskategorier som anges i det gemensamma rapporteringsformatet enligt UNFCCC:s riktlinjer för rapportering (t.ex. ingår torvmarker och torvutvinning i rapporteringskategorin våtmarker).

Tillämpningsområdet för en kombinerad markanvändning och andra utsläpp än koldioxid från jordbrukssektorn från och med 2031 införs i sista stycket, vilket också återspeglar rapporteringskategorierna i det gemensamma rapporteringsformatet.

Artikel 4 Åtaganden och mål

I den ursprungliga artikel 4 användes termen ”åtaganden” för att uttrycka skyldigheten utan angivande av något specifikt numeriskt mål. Den nya artikel 4 ”Åtaganden och mål” kommer att ses över för att återspegla de tre perioderna:

Åtaganden för 2021–2025

Enligt gällande regler åligger det medlemsstaterna att säkerställa att utsläppen av växthusgaser inte överstiger upptagen, beräknat som summan av de totala utsläppen och de totala upptagen i de bokföringskategorier som definieras inom tillämpningsområdet (artikel 2.1), ”regeln om icke-debitering”. Dessa åtaganden kommer att begränsas till den första tillämpningsperioden för den ändrade förordningen, dvs. 2021–2025.

Medlemsstaternas mål för 2026–2030

För perioden 2026–2030 kommer unionsmålet att fastställas för att nå nettoupptaget 310 miljoner tonkoldioxidekvivalenter senast 2030, grundat på växthusgasinventeringen från åren 2016, 2017 och 2018. Unionens mål på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter av nettoupptag kommer att fördelas mellan medlemsstaterna för att fastställa bindande nationella mål för minsta nettoupptag som ska uppnås under 2030 i enlighet med en tabell i bilaga IIa.

Det finns två skäl till att användningen av nya uppgifter är bättre. För det första bör startpunkten för utvecklingsbanan ligga så nära fullgörandeperioden som möjligt – detta har en teknisk inverkan som eliminerar behovet av att fastställa ett riktmärke som referensnivån för skog. För det andra kommer LULUCF-inventeringarna från och med 2023 att vara de första som omfattas av styrningsförordningen och därmed av en högre standard. Under 2025 kommer kommissionen, utifrån en omfattande granskning av den rapporterade växthusgasinventeringen, att anta en genomförandeakt med fastställda årliga mål på grundval av verifierade utsläpp och upptag från åren 2021, 2022 och 2023 för varje medlemsstat. De senaste granskade uppgifterna kommer därför att ligga till grund för fastställandet av de årliga målen för 2026–2029 för att uppnå de nationella målen för nettoupptag för 2030.

Målet för 2030 kommer att vara utgångspunkten för marksektorns väg mellan 2030 och 2050 för att uppnå klimatneutralitet i hela ekonomin och möjliggöra övervakning av framstegen mot nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050.

Åtaganden för klimatneutralitet 2035

Från och med 2031 kommer LULUCF-sektorn att omfatta andra utsläpp än koldioxid från jordbrukssektorn och den ändrade förordningen kommer att sträva mot målet att uppnå klimatneutralitet i de unionsomfattande utsläppen och upptagen av växthusgaser i de kombinerade sektorerna senast 2035. Minska utsläppen till nettonollutsläpp senast detta datum och därefter generera negativa utsläpp. Medlemsstaterna är skyldiga att bidra till att nå det gemensamma målet och måste senast i juni 2024 redogöra för hur de avser att uppnå detta mål i sina uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner. Mot bakgrund av de inlämnade planerna kommer kommissionen att före utgången av 2025 föreslå enskilda medlemsstaters mål och EU-omfattande åtgärder för perioden efter 2030. De enskilda målen för medlemsstaterna efter 2030 kommer att bli föremål för en konsekvensbedömning och ett nytt lagstiftningsförslag.

Från och med 2036 kommer den kombinerade sektorn att behöva generera ytterligare koldioxidupptag för att balansera de återstående utsläppen i andra sektorer, baserat på ett robust certifieringssystem för koldioxidfällor. Denna politiska ram skulle kunna börja gradvis kombinera marksektorn med andra sektorer (utöver jordbruket) som har uttömt sina möjligheter till utsläppsminskningar eller som till exempel har uppnått utsläppsminskningar på mer än 90 %. Därmed skulle det fortfarande finnas ett incitament att stadigt öka upptaget av koldioxid i de kombinerade sektorerna för perioden fram till 2050.

Artikel 9 Bokföring av avverkade träprodukter

I meddelandet Höjning av Europas klimatambitioner för 2030 framhålls initiativ för koldioxidinlagrande jordbruk och certifiering av upptag av koldioxid som i allt högre grad bör tas i bruk fram till 2030. Därför måste sådana nya affärsmodeller för att öka koldioxidbindningen främjas, samtidigt som markanvändarna måste göra nödvändiga ansträngningar för att undvika ytterligare utarmning av kollagret, särskilt i marken.

Genom förslaget banas en tydligare utstakad väg mot nya produkter (byggmaterial, fibrer/polymerer) och omdirigeras artikelns anda till att fungera som en vägledning för koldioxidupptag/jordbrukscertifiering, med inkapsling av avverkade träprodukter som ett exempel.

Artikel 12 Allmän flexibilitet

Enligt den ändrade förordningen kommer medlemsstaterna inte längre att kunna spara överskottsupptag i slutet av perioden 2021–2025. Genom ändringen säkerställs dock att en andel av medlemsstaternas överskottsuttag i slutet av perioden 2021–2025 överförs till en fastställd flexibilitetsmekanism under den andra perioden 2026–2030 (se den nyligen införda artikel 13b).

Dessutom kommer medlemsstaterna att vara skyldiga att rapportera om användningen av intäkterna från handel och förväntas återinvestera dessa intäkter i klimatprojekt.

Artikel 13 Flexibilitet för brukad skogsmark

Tillämpningsområdet för nuvarande artikel 13 kommer att begränsas till räkenskapsperioden 2021–2025, och den totala tillgängliga flexibiliteten kommer att uppgå till en andel av flexibilitetsöverskottet, som medlemsstaterna inte utnyttjade under perioden 2021–2025 enligt artikel 13.

Ett överskott efter den första perioden är att förvänta eftersom nettoupptaget av skog i de större medlemsstaterna för närvarande är betydligt större än de antagna referensnivåerna för skog. Följaktligen kommer nästan alla skogrika medlemsstater sannolikt att, utan att behöva utnyttja sin flexibilitet, uppfylla sina åtaganden för perioden 2021–2025 enligt LULUCF-förordningen. Därför är det troligt att detta skulle lämna en betydande del av den tillgängliga flexibiliteten outnyttjad, vilken kan överflyttas till den nyligen inrättade mekanismen för omfördelning av eventuell outnyttjad ersättning för brukad skogsmark i fråga om medlemsstater som drabbats av naturliga störningar.

Dessutom kommer den nuvarande bestämmelsen om särskild flexibilitet för Finland att utgå och ersättas med artikel 13a i den ändrade förordningen.

Artikel 13a Ytterligare kompensation

I likhet med artikel 13 kommer tillämpningen av denna artikel att begränsas till bokföringen rörande den första fullgörandeperioden, 2021–2025. Huvudskälet till att artikeln finns är för att undvika oklarheter i tolkningen av omfattningen av den särskilda flexibilitet som tilldelats Finland.

I ändringen kommer den tillgängliga kompensationsvoylmen att fastställas till 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, dvs. hälften av nuvarande volym, eftersom den bara är tillgänglig till 2025. Dessutom kommer ersättningen till skogsmark som rapporterats som omvandlad till annan mark att vara begränsad till slutet av 2017. Kompensationen kommer endast att få användas för att fullgöra åtagandet för 2021–2025, vilket säkerställer att inga krediter används för handel eller sparas till den andra perioden 2026–2030.

Artikel 13b Flexibilitetsmekanismen för markanvändning för åren 2026–2030

Eftersom förändringen mot det rapporteringsbaserade nationella målet gör de nuvarande artiklarna 10 (Naturstörningar) och 13 (Hanterad skogsmarkflexibilitet) överflödiga från och med 2025, införs en ny flexibilitetsmekanism i den ändrade förordningen för perioden 2026–2030 för att hjälpa medlemsstaterna att hantera osäkerheten inom sektorn, särskilt naturkatastrofer. Mekanismen kommer att fungera enligt principer som liknar den nuvarande artikel 13 och utvidgar tillämpningsområdet från skogsmark till all mark som är relevant för måluppfyllelsen. Mekanismen skulle sedan hantera oväntade minskningar av nettoupptaget på alla markkategorier, inte bara skog, på grund av skadedjur, bränder och stormar, under förutsättning att medlemsstaterna lämnar in tydliga bevis i enlighet med befintliga kriterier (bilaga VI).

De nya inslagen (jämfört med den ursprungliga artikel 13) kommer att vara följande:

Under perioden 2026–2030 kan enheter från flexibilitetsmekanismen användas för att täcka hela räckvidden mellan mål och rapportering i varje medlemsstat, inte bara för skogsmark.

Tillgången till flexibilitetsmekanismen under 2032 för perioden 2026–2030 fastställs till hälften av den högsta mängd som anges i bilaga VII, dvs. 178 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Outnyttjade belopp kan, genom kommissionens beslut och genom registret, omfördelas till medlemsstater där deras behov, särskilt när det gäller naturliga störningar, visar sig i enlighet med principerna i bilaga VI, och detta har överskridit de fördefinierade nivåerna per medlemsstat i bilaga VII.

Artikel 13c Styrning av målen

I och med övergången till de nationella årliga målen för nettoupptag under perioden 2026–2030 kommer principer liknande dem i efterlevnadsramen enligt förordning (EU) 2018/842 om ansvarsfördelning att införas, exempelvis en påföljd för bristande efterlevnad på 8 % av klyftan till efterlevnad 2030, med avseende på det efterföljande fastställandet av mål/tilldelning efter 2030. Om en medlemsstat inte uppfyller sitt mål för 2030 i slutet av den andra fullgörandeperioden, trots överföringsalternativet från en annan medlemsstat och den relevanta andelen av flexibilitetsmekanismen, kommer skillnaden mellan dess mål för 2030 och den utsläppsminskning netto som faktiskt uppnåddes 2030 att läggas till det mål som fastställts för 2031.

Ändring av förordning (EU) 2018/1999

Anledningen till att förordning (EU) nr 2018/1999 25 ändras tillsammans med förordning (EU) 2018/841 är att den innehåller regler för övervakning och rapportering av utsläpp och upptag av växthusgaser och för att följa medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå målen enligt förordning (EU) 2018/841.

Genom ändringen av artikel 4 i förordning (EU) 2018/1999 återspeglas i de nationella energi- och klimatplanerna de nationella mål som fastställts för perioden 2026–2030 och åtagandet om klimatneutralitet 2035. Genom ändringen av artikel 38 blir det möjligt att genomföra en omfattande granskning av nationella inventeringsdata under 2025, så att medlemsstaternas nationella årliga mål för 2026–2030 kan fastställas. Genom ändringen av del 3 i bilaga V införs dessutom åtgärder som ökar noggrannheten i övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag av växthusgaser inom LULUCF-sektorn.

2021/0201 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 26 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 27 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Parisavtalet, som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet). Dess parter har enats om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen långt under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer.

(2)Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står i centrum för meddelandet Den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 2019 28 . Behovet och värdet av den europeiska gröna given har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa och ekonomiska välstånd.

(3)I det uppdaterade nationellt fastställda minskningsåtagande som överlämnades till UNFCCC:s sekretariat den 17 december 2020 29 åtog sig unionen att fram till 2030 minska sina nettoutsläpp av växthusgaser i hela ekonomin med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer.

(4)I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 30 har unionen fastställt målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 som lagstiftning. I den förordningen fastställs också ett bindande nationellt unionsåtagande för minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Alla ekonomiska sektorer förväntas bidra till att detta mål uppnås, inbegripet sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Nettoupptaget bidrar till unionens klimatmål för 2030 på högst 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inom ramen för förordning (EU) 2021/1119 har kommissionen i ett motsvarande uttalande bekräftat sin avsikt att föreslå en översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 31 , i enlighet med ambitionen att öka nettoupptaget av koldioxid till nivåer över 300 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk senast 2030.

(5)För att bidra till den ökade ambitionen att minska nettoutsläppen av växthusgaser från minst 40 % till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer bör bindande årliga mål för nettoupptag av växthusgaser fastställas för varje medlemsstat inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk under perioden 2026–2030 (i analogi med de årliga utsläppstilldelningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr2018/842 32 ), vilket leder till ett mål på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för unionen som helhet under 2030. Den metod som används för att fastställa de nationella målen för 2030 bör ta hänsyn till de genomsnittliga utsläpp och upptag av växthusgaser från åren 2016, 2017 och 2018 som rapporteras av varje medlemsstat och återspegla den nuvarande begränsningsprestandan för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt varje medlemsstats andel av den förvaltade markarealen i unionen, med beaktande av medlemsstatens förmåga att förbättra sina resultat inom sektorn genom markförvaltningsmetoder eller förändringar i markanvändningen som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden.

(6)De bindande årliga målen för nettoupptag av växthusgaser bör fastställas för varje medlemsstat enligt en linjär utvecklingsbana. Utvecklingsbanan bör ha sin startpunkt 2022 utifrån de genomsnittliga utsläpp av växthusgaser som rapporterats av den medlemsstaten under 2021, 2022 och 2023, och avslutas 2030 med det mål som fastställts för den medlemsstaten. För medlemsstater som förbättrar sina metoder för beräkning av utsläpp och upptag bör begreppet teknisk korrigering införas. En teknisk korrigering bör, i syfte att respektera miljöintegriteten, läggas till den medlemsstatens mål motsvarande den ändrade metodens inverkan på målen och medlemsstatens ansträngningar för att uppnå dem.

(7)I meddelandet av den 17 september 2020 om att höja Europas klimatambitioner för 2030 33 skisseras en möjlighet att kombinera utsläpp av växthusgaser från jordbruket som inte omfattar koldioxid med markanvändning, förändrad markanvändning och nettoupptag inom skogsbruket, och på så sätt skapa en ny reglerad marksektor. En sådan kombination kan främja synergier mellan begränsningsåtgärder på land och möjliggöra ett mer integrerat beslutsfattande och genomförande av politiken på nationell nivå och unionsnivå. Därför bör medlemsstaternas skyldighet att lämna in integrerade begränsningsplaner för marksektorn skärpas.

(8)Marksektorn har potential att snabbt bli klimatneutral senast 2035 på ett kostnadseffektivt sätt och därefter generera mer växthusgasupptag än utsläpp. Ett kollektivt åtagande på EU-nivå som syftar till att uppnå klimatneutralitet inom marksektorn under 2035 kan ge den planeringssäkerhet som behövs för att på kort sikt påskynda begränsningsåtgärder på land, eftersom det kan ta många år för sådana åtgärder att uppnå de önskade begränsningsresultaten. Dessutom förväntas marksektorn bli den största sektorn i EU:s flödesprofil för växthusgaser under 2050. Därför är det särskilt viktigt att förankra denna sektor i en utvecklingbana som effektivt kan ge nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Senast i mitten av 2024 bör medlemsstaterna lämna in sina uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 34 . Planerna bör innehålla relevanta åtgärder, genom vilka varje medlemsstat på bästa sätt bidrar till det kollektiva målet om klimatneutralitet inom marksektorn på EU-nivå under 2035. På grundval av dessa planer bör kommissionen föreslå nationella mål för att säkerställa att de unionsomfattande utsläppen och upptagen av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och andra utsläpp än koldioxidutsläpp från jordbrukssektorer åtminstone är balanserade fram till 2035. I motsats till EU:s mål om klimatneutralitet för marksektorn senast 2035 kommer sådana nationella mål att vara bindande och verkställbara för varje medlemsstat.

(9)De bokföringsregler som fastställs i artiklarna 6, 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2018/841 utformades för att fastställa i vilken utsträckning begränsningsresultaten inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk skulle kunna bidra till EU:s mål att till 2030 minska nettoutsläppen av växthusgaser med 40 %, vilket inte omfattade sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. För att förenkla regelverket för denna sektor bör de nuvarande bokföringsreglerna inte gälla efter 2025, och efterlevnaden av medlemsstaternas nationella mål bör kontrolleras på grundval av rapporterade utsläpp och upptag av växthusgaser. Därigenom säkerställs metodologisk överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG 35 , Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 36 och fastställandet av det nya målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 %, vilket även omfattar sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk).

(10)För att öka upptaget av växthusgaser behöver enskilda jordbrukare eller skogsförvaltare ett direkt incitament att lagra mer koldioxid i sin mark och sina skogar. Nya affärsmodeller som bygger på incitament för koldioxidinlagrande jordbruk och på certifiering av koldioxidupptag måste i allt högre grad införas under perioden fram till 2030. Sådana incitament och affärsmodeller kommer att öka begränsningen av klimatförändringarna i bioekonomin, bland annat genom användning av hållbara avverkade träprodukter, med full respekt för ekologiska principer som främjar biologisk mångfald och den cirkulära ekonomin. Därför bör nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid införas utöver avverkade träprodukter. Nya affärsmodeller samt jordbruks- och markförvaltningsmetoder för att öka upptaget bidrar till en balanserad territoriell utveckling och ekonomisk tillväxt i landsbygdsområden. Genom dessa modeller kan också nya arbetstillfällen skapas men också incitament till relevant utbildning, omskolning och kompetenshöjning.

(11)Med tanke på särdragen hos sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i varje medlemsstat samt det faktum att medlemsstaterna måste öka sina insatser för att uppnå sina nationella bindande mål, bör en rad flexibilitetsmöjligheter förbli tillgängliga för medlemsstaterna, inbegripet handelsöverskott och utvidgning av skogsspecifik flexibilitet, samtidigt som målens miljöintegritet respekteras.

(12)Avskaffandet av de nuvarande bokföringsreglerna efter 2025 leder till ett behov av alternativa bestämmelser för naturliga störningar såsom bränder, skadedjur och stormar, eftersom osäkerheter till följd av naturliga processer eller klimatförändringar inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk behöver kunna hanteras. Medlemsstaterna bör under 2032 få tillgång till en flexibilitetsmekanism kopplad till naturliga störningar, under förutsättning att de har uttömt all annan flexibilitet som står till deras förfogande, infört lämpliga åtgärder för att minska markens sårbarhet för sådana störningar och att unionens mål för 2030 för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk har uppnåtts.

(13)I och med fastställandet av bindande nationella årliga mål för upptag av växthusgaser på grundval av rapporterade utsläpp och upptag av växthusgaser från och med 2026 bör regler för måluppfyllelse fastställas. Principerna i förordning (EU) 2018/842 bör gälla i tillämpliga delar, med en påföljd för bristande efterlevnad som beräknas på följande sätt: 108 % av skillnaden mellan det tilldelade målet och de nettoupptag som rapporterats för det aktuella året kommer att läggas till den siffra för växthusgasutsläpp som medlemsstaten rapporterat för påföljande år.

(14)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna i förordning (EU) 2018/841 i fråga om fastställandet av de årliga måltilldelningarna för medlemsstaterna, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 37 .

(15)För att fastställa målen för medlemsstaternas nettoupptag av växthusgaser för perioden 2026–2030 bör kommissionen genomföra en omfattande översyn för att verifiera inventeringsdata om växthusgaser för åren 2021, 2022 och 2023. För detta ändamål bör en omfattande översyn genomföras under 2025, utöver de omfattande översyner som kommissionen kommer att genomföra under 2027 och 2032 i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) 2018/1999.

(16)På grund av ändringen av rapporteringsbaserade mål måste utsläppen och upptagen av växthusgaser beräknas med en högre grad av noggrannhet. Dessutom kommer meddelandet från kommissionen om EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 38 , från jord till bord-strategin för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem 39 , EU:s skogsstrategi 40 , Europaparlamentets och rådets reviderade direktiv (EU) 2018/2001 41 och kommissionens meddelande Att skapa ett klimattåligt Europa – EU:s nya strategi för anpassning till klimatförändringar 42 samtliga att kräva ökad markövervakning och därigenom bidra till att naturens koldioxidupptag i hela unionen skyddas och blir mer motståndskraftigt. Övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag måste uppgraderas med hjälp av avancerad teknik tillgänglig inom unionens program, såsom Copernicus, och digitala data som samlas in inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, med tillämpning av den dubbla övergången till grön och digital innovation.

(17)De förväntade antropogena förändringarna av användningen av havsmiljön och sötvattensmiljön, till exempel planerad utbyggnad av havsbaserad energi, den potentiella ökningen av vattenbruksproduktionen och de höjda naturskyddsnivåerna för att uppfylla målen i EU:s strategi för biologisk mångfald kommer att påverka utsläppen av växthusgaser och deras bindning. För närvarande ingår dessa utsläpp och upptag inte i de standardiserade rapporteringstabellerna till UNFCCC. Efter antagandet av rapporteringsmetoden kommer kommissionen att överväga att rapportera om framsteg, genomförbarhet och effekter av att utvidga rapporteringen till havs- och sötvattensmiljö på grundval av de senaste vetenskapliga rönen om dessa flöden vid genomförandet av översynen i enlighet med artikel 17.2 i denna förordning.

(18)Förordningarna (EU) 2018/841 och (EU) 2018/1999 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2018/841 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs regler för

a) medlemsstaternas åtaganden för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk som bidrar till att unionen kan uppnå målen i Parisavtalet och målet för minskning av växthusgasutsläppen under perioden 2021–2025,

b) bokföring av utsläpp och upptag av växthusgaser från sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och för kontroll av medlemsstaternas efterlevnad av de åtaganden för perioden 2021–2025 som avses i led a,

c) ett unionsmål för nettoupptag av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk för perioden 2026–2030,

d) mål för medlemsstaternas nettoupptag av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk för perioden 2026–2030,

e) medlemsstaternas åtaganden att vidta nödvändiga åtgärder för att gemensamt uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2035 inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, inbegripet andra utsläpp än koldioxid från jordbruksektorn.”

(2)Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på utsläpp och upptag av de växthusgaser som förtecknas i avsnitt A i bilaga I, som rapporterats i enlighet med artikel 26.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2018/1999 43 och som äger rum på medlemsstaternas territorier under perioden 2021–2025 inom någon av följande markbokföringskategorier:

a) Markanvändning som rapporterats som åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark, men som omvandlats till skogsmark (”beskogad mark”).

b) Markanvändning som rapporterats som skogsmark omvandlad till åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark (”avskogad mark”).

c) Markanvändning som rapporteras som (”brukad åkermark”):

i) åkermark som fortfarande är åkermark,

ii) betesmark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark som omvandlats till åkermark, eller

iii) åkermark som omvandlats till våtmark, bebyggd mark eller övrig mark.

d) Markanvändning som rapporteras som (”brukad betesmark”):

i) betesmark som fortfarande är betesmark,

ii) åkermark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark som omvandlats till betesmark, eller

iii) betesmark som omvandlats till våtmark, bebyggd mark eller övrig mark.

e) Markanvändning som rapporterats som skogsmark som fortfarande är skogsmark (”brukad skogsmark”).

f) Om en medlemsstat senast den 31 december 2020 har meddelat kommissionen sin avsikt att inkludera sådan markanvändning i sina åtaganden enligt artikel 4.1, rapporteras markanvändning som något av följande (”brukad våtmark”):

— Våtmark som fortfarande är våtmark.

— Bebyggd mark eller övrig mark som omvandlats till våtmark.

— Våtmark som omvandlats till bebyggd mark eller övrig mark.

2. Denna förordning ska också tillämpas på utsläpp och upptag av de växthusgaser som förtecknas i avsnitt A i bilaga I, vilka rapporterats i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999 och uppstår på medlemsstaternas territorier under perioden 2026–2030, inom någon av följande markrapporteringskategorier och/eller -sektorer:

a) Skogsmark.

b) Åkermark.

c) Vall och betesmark.

d) Våtmark.

e) Bebyggd mark.

f) Annan mark.

g) Avverkade träprodukter.

h) Övrigt.

i) Atmosfäriskt nedfall.

j) Kväveläckage och avrinning.

3. Denna förordning ska också tillämpas på utsläpp och upptag av de växthusgaser som förtecknas i avsnitt A i bilaga I, vilka rapporterats i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999 och uppstår på medlemsstaternas territorier från och med 2031, i någon av de markkategorier som anges i punkt 2 a-j och inom någon av följande sektorer:

a) Metanbildning i mag-tarmkanalen.

b) Gödselhantering.

c) Risodling.

d) Jordbruksmark.

e) Föreskriven bränning av savanner.

f) Förbränning på platsen av jordbruksavfall.

g) Kalkning.

h) Tillförsel av urea.

i) ”Andra kolhaltiga gödselmedel”.

j) ”övriga”.”.”.

(3)Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Åtaganden och mål

1. För perioden 2021–2025 ska varje medlemsstat, med beaktande av den flexibilitet som föreskrivs i artiklarna 12, 13 och 13a, säkerställa att utsläppen av växthusgaser inte överskrider upptagen, beräknade som summan av de totala utsläppen och de totala upptagen inom dess territorium i alla de markbokföringskategorier som avses i artikel 2.1.

2. Unionsmålet för 2030 för nettoupptag av växthusgaser är 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summa av de mål som fastställts för medlemsstaterna i enlighet med punkt 3 i denna artikel och ska bygga på genomsnittet av inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2016, 2017 och 2018.

Varje medlemsstat ska, med beaktande av den flexibilitet som föreskrivs i artiklarna 12, 13 och 13b, säkerställa att summan av dess årliga utsläpp och upptag av växthusgaser inom dess territorium och i alla de markrapporteringskategorier som avses i artikel 2.2 a-j under varje år under perioden 2026–2030 inte överskrider den gräns som fastställts genom en linjär utvecklingsbana och 2030 motsvarar det mål som fastställts för medlemsstaten i bilaga IIa. Den linjära utvecklingsbanan i en medlemsstat ska ha 2022 som startår.

3. Kommissionen ska anta genomförandeakter i syfte att fastställa årliga mål baserade på den linjära utvecklingsbanan av nettoupptag av växthusgaser för varje medlemsstat avseende varje år under perioden 2026–2029 uttryckt som ton koldioxidekvivalenter. Dessa nationella utvecklingsbanor ska baseras på de genomsnittliga inventeringsuppgifter om växthusgaser för åren 2021, 2022 och 2023 som rapporteras av varje medlemsstat. Värdet av nettoupptaget av 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter som summan av de mål för medlemsstaterna som anges i bilaga IIa kan bli föremål för en teknisk korrigering på grund av att medlemsstaterna byter metod. Metoden för fastställande av den tekniska korrigering som ska läggas till medlemsstaternas mål ska fastställas i dessa genomförandeakter Vid tillämpningen av dessa genomförandeakter ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsdata som är tillgängliga för åren 2021, 2022 och 2023 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) 2018/1999.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16a.

4. Målet är att de unionsomfattande utsläppen av växthusgaser inom de sektorer som anges i artikel 2.3 a-j ska motsvara nettonollutsläpp senast 2035 och därefter ska unionen uppnå negativa utsläpp. Unionen och medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att göra det möjligt att gemensamt uppnå målet för 2035.

Kommissionen ska senast den 31 december 2025, och på grundval av integrerade nationella energi- och klimatplaner som varje medlemsstat senast den 30 juni 2024 ska lämna in i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999, lägga fram förslag om varje medlemsstats bidrag till nettominskningen av utsläppen.”

(4)I artikel 6 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från beskogad mark och avskogad mark, beräknade som de totala utsläppen och totala upptagen för vart och ett av åren under perioden 2021–2025.

2. Genom undantag från artikel 5.3, och senast 2025, får en medlemsstat, om markanvändning har omvandlats från åkermark, gräsmark, våtmark, bebyggd mark eller annan mark till skogsmark, upp till 30 år efter dagen för den omvandlingen, ändra kategoriseringen av sådan mark från mark som ställts om till skogsmark till skogsmark som fortfarande är skogsmark, om en sådan ändring är vederbörligen motiverad på grundval av IPCC:s riktlinjer.”

(5)I artikel 7 ska punkterna 1, 2 och 3 ersättas med följande:

”1. Varje medlemsstat ska bokföra utsläpp och upptag från brukad åkermark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioden 2021–2025 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad åkermark under basperioden 2005–2009 multipliceras med fem.

2. Varje medlemsstat ska bokföra utsläpp och upptag från brukad betesmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioden 2021–2025 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad betesmark under basperioden 2005–2009 multipliceras med fem.

3. Under perioden 2021–2025 ska varje medlemsstat som inbegriper brukad våtmark i sitt åtagande bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under den perioden minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2009 multipliceras med fem.

(6)Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Varje medlemsstat ska bokföra utsläpp och upptag från brukad skogsmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioden 2021–2025 minus det värde som erhålls genom att den berörda medlemsstatens referensnivå för skog multipliceras med fem.”

(b)I punkt 3 ska den första meningen ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna sina nationella bokföringsplaner för skogsbruket, inbegripet en föreslagen referensnivå för skog, senast den 31 december 2018 för perioden 2021–2025.”

(c)Punkterna 7, 8, 9 och 10 ska ersättas med följande:

”7. Om det behövs på grundval av de tekniska bedömningarna och i tillämpliga fall av de tekniska rekommendationerna ska medlemsstaterna meddela kommissionen sina reviderade föreslagna referensnivåer för skog senast den 31 december 2019 för perioden 2021–2025. Kommissionen ska offentliggöra de föreslagna referensnivåer för skog som medlemsstaterna har meddelat kommissionen.

8. På grundval av de föreslagna referensnivåer för skog som medlemsstaterna lämnat in, den tekniska bedömning som gjorts i enlighet med punkt 6 i den här artikeln och, i förekommande fall, den reviderade föreslagna referensnivå för skog som lämnats in i enlighet med punkt 7 i den här artikeln ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 om ändring av bilaga IV i syfte att fastställa referensnivåer för skog som ska tillämpas av medlemsstaterna under perioden 2021–2025.

9. Om en medlemsstat inte lämnar in sin referensnivå för skog till kommissionen inom de datum som anges i punkt 3 i denna artikel, och i tillämpliga fall punkt 7 i denna artikel, ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 om ändring av bilaga IV i syfte att fastställa den referensnivå för skog som ska tillämpas av den medlemsstaten för perioden 2021–2025 på grundval av eventuella tekniska bedömningar som utförts i enlighet med punkt 6 i den här artikeln.

10. De delegerade akter som avses i punkterna 8 och 9 ska antas senast den 31 oktober 2020 för perioden 2021–2025.”

(7)Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

(a)Rubriken ska ersättas med följande:

”Produkter för lagring av koldioxid”

(b)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra punkt 1 i denna artikel och bilaga V genom att lägga till nya kategorier av produkter för lagring av koldioxid, inbegripet avverkade träprodukter med koldioxidlagrande effekt, på grundval av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, och säkerställa miljömässig integritet.”

(8)Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”I slutet av perioden 2021–2025 får medlemsstaterna från sin bokföring för beskogad mark och brukad skogsmark exkludera växthusgasutsläpp som är en följd av naturliga störningar och som överskrider de genomsnittliga utsläppen från naturliga störningar under perioden 2001–2020, med undantag för statistiska avvikande värden ( bakgrundsnivå). Denna bakgrundsnivå ska beräknats i enlighet med denna artikel och bilaga VI.”

(b)I punkt 2 b ska ”2030” ersättas med ”2025”:

(9)Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

(a)Rubriken ska ersättas med följande:

”Flexibilitet och styrning”

(b)Punkt 1 ersättas med följande:

(c)”1. En medlemsstat får använda

a) den allmänna flexibilitet som anges i artikel 12, och

b) för att fullgöra åtagandet i artikel 4, den flexibilitet för brukad skogsmark som anges i artikel 13 och 13b.

Finland får, utöver den flexibilitet som avses i första stycket leden a och b, använda ytterligare kompensation i enlighet med artikel 13a.”

(10)Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 3 ska utgå.

(b)Följande punkter ska läggas till som punkterna 5 och 6:

”5. Medlemsstaterna får använda intäkter som genererats genom överföringar i enlighet med punkt 2 för att bekämpa klimatförändringar i unionen eller i tredjeländer och ska underrätta kommissionen om alla sådana åtgärder som vidtagits.

6. En överföring i enlighet med punkt 2 får vara resultatet av ett projekt eller program för begränsning av växthusgaser som genomförs i den säljande medlemsstaten och finansieras av den mottagande medlemsstaten, under förutsättning att dubbelräkning undviks och att spårbarhet säkerställs.”

(11)Artikel 13 ska ersättas med följande:

”Artikel 13

Flexibilitet för brukad skogsmark

”1. Om de totala utsläppen i en medlemsstat under perioden 2021–2025 överstiger de totala upptagen i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2.1, [redovisade i enlighet med denna förordning,] får den medlemsstaten använda flexibiliteten för brukad skogsmark som anges i den här artikeln för att uppfylla villkoren i artikel 4.1.

2. Om resultatet av den beräkning som avses i artikel 8.1 är positivt under perioden 2021–2025, ska den berörda medlemsstaten ha rätt att kompensera för de utsläpp som beräkningen resulterar i, under förutsättning att

a) medlemsstaten i sin strategi som lagts fram i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999, inkluderat några pågående eller planerade specifika åtgärder för att säkerställa att sänkor och reservoarer i skogar i förekommande fall bevaras eller förbättras, och

b) de totala utsläppen inom unionen inte överstiger det totala upptaget i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2.1 i den här förordningen för perioden 2021–2025.

När kommissionen bedömer huruvida de totala utsläppen inom unionen överstiger de totala upptagen på det sätt som avses i första stycket led b, ska kommissionen säkerställa att dubbelräkning undviks av medlemsstaterna, i synnerhet genom utnyttjandet av flexibilitet som anges i artikel 12 i den här förordningen och artiklarna 7.1 och 9.2 i förordning (EU) 2018/842.

3. Den kompensation som avses i punkt 2 får endast omfatta sänkor som redovisats som utsläpp i förhållande till referensnivån för skog i den medlemsstaten och får inte överstiga 50 % av det maximala kompensationsbeloppet för den berörda medlemsstaten som anges i bilaga VII för perioden 2021–2025.

4. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med belägg för effekterna av naturliga störningar beräknade enligt bilaga VI. Detta krävs för att de ska ha rätt till kompensation för återstående sänkor som redovisas som utsläpp i förhållande till referensnivån för skog, upp till den fulla mängd outnyttjad kompensation från andra medlemsstater som anges i bilaga VII för perioden 2021–2025. Om begäran om ersättning överstiger det tillgängliga beloppet för outnyttjad kompensation, ska kompensationen fördelas proportionellt mellan de berörda medlemsstaterna.”.

(12)Följande artikel ska införas som artikel 13a:

”Artikel 13a

Ytterligare kompensationsformer

1. Finland får kompensera för utsläpp av ytterligare högst 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter redovisade inom markbokföringskategorierna brukad skogsmark, avskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark, under perioden 2021–2025, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) Finland har i sin strategi som lagts fram i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999 inkluderat pågående eller planerade specifika åtgärder för att säkerställa att sänkor och reservoarer i skogar i förekommande fall bevaras eller förbättras.

b) De totala utsläppen inom unionen överstiger inte det totala upptaget i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2.1 i denna förordning under perioden 2021–2025.

När kommissionen bedömer huruvida de totala utsläppen inom unionen överstiger de totala upptagen på det sätt som avses i första stycket led b, ska den säkerställa att dubbelräkning undviks av medlemsstaterna, i synnerhet genom utnyttjandet av den flexibilitet som anges i artiklarna 12 och 13 i den här förordningen och artiklarna 7.1 och 9.2 i förordning (EU) 2018/842.

2. De ytterligare kompensationsformerna begränsar sig till följande:

a) Det belopp som överstiger den flexibilitet för brukad skogsmark som Finland har tillgång till under perioden 2021–2025 i enlighet med artikel 13.

b) De utsläpp som uppstår till följd av historisk förändring från skogsmark till en annan markanvändningskategori som inträffat senast den 31 december 2017.

c) Överensstämmelse med artikel 4.

3. De ytterligare kompensationsformerna får inte bli föremål för överföring i enlighet med artikel 12 i den här förordningen eller artikel 7 i förordning (EU) 2018/842.

4. Ytterligare outnyttjad kompensation inom mängden 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter i punkt 1 ska annulleras.

5. Den centrala förvaltaren ska genomföra punkterna 2 a, 3 och 4 i den här artikeln i det unionsregister som inrättats i enlighet med artikel 40 i förordning (EU) 2018/1999.”

(13)Följande artikel ska införas som artikel 13b:

”Artikel 13b

Flexibilitetsmekanismen för markanvändning för perioden 2026–2030

1. En flexibilitetssmekanism för markanvändning motsvarande en kvantitet på högst 178 miljoner ton koldioxidekvivalenter ska införas i unionsregistret, vilket inrättats i enlighet med artikel 40 i förordning (EU) 2018/1999, med förbehåll för att det mål för unionen som anges i artikel 4.2 uppnås. Flexibilitetsmekanismen ska vara tillgänglig utöver de flexibiliteter som föreskrivs i artikel 12.

2. Om skillnaden mellan den årliga summan av växthusgasutsläpp och upptag under perioden 2026–2030 på en medlemsstats territorium i alla de markrapporteringskategorier som avses i artikel 2.2 a-j , och det motsvarande målet är positivt, bokfört och rapporterat i enlighet med denna förordning, får den medlemsstaten använda flexibiliteten i denna artikel för att uppnå det mål som fastställts i enlighet med artikel 4.2.

3. Om resultatet av den beräkning som avses i punkt 2 är positivt under perioden 2026–2030, ska den berörda medlemsstaten ha rätt att kompensera för de extra utsläppen under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) Medlemsstaten har i sin uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplan som lämnats in i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999 inkluderat pågående eller planerade särskilda åtgärder för att säkerställa bevarande eller förbättring, beroende på vad som är lämpligt, av alla marksänkor och reserver, samt minskning av markens sårbarhet för naturliga störningar.

b) Medlemsstaten har uttömt all annan tillgänglig flexibilitet i enlighet med artikel 12 i den här förordningen eller artikel 7.1 i förordning(EU) 2018/842.

c) Skillnaden i unionen mellan den årliga summan av alla utsläpp och upptag av växthusgaser på dess territorium och i alla de markrapporteringskategorier som avses i artikel 2.2 a-j och unionens mål [dvs. nettoupptag 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter] är negativ under perioden 2026–2030.

Vid bedömningen av huruvida de totala utsläppen inom unionen överskrider det totala upptag som avses i första stycket led c ska kommissionen fastställa huruvida 20 % av det nettoupptag som medlemsstaterna inte har sparat från perioden 2021–2025 på grundval av effekterna av naturliga störningar ska inkluderas, och de uppgifter som medlemsstaterna lämnat i enlighet med punkt 5 i denna artikel ska användas. I den bedömningen ska kommissionen också säkerställa att dubbelräkning undviks av medlemsstaterna, i synnerhet genom utnyttjande av den flexibilitet som anges i artikel 12 i denna förordning och artikel 7.1 i förordning (EU) 2018/842.

4. Omfattningen av den kompensation som avses i punkt 3 i denna artikel får endast omfatta sänkor som redovisas som utsläpp i förhållande till medlemsstatens mål i bilaga IIa till förordningen och får inte överstiga 50 % av det maximala kompensationsbeloppet för den berörda medlemsstaten enligt bilaga VII för perioden 2026–2030.

5. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med belägg för effekterna av naturliga störningar beräknade enligt bilaga VI. Detta krävs för att de ska kunna berättigas kompensation för återstående sänkor som redovisas som utsläpp i förhållande till målet för en berörd medlemsstat enligt bilaga IIa, upp till det hela belopp för outnyttjad kompensation av andra medlemsstater som anges i bilaga VII för perioden 2026–2030. Om begäran om kompensation överstiger det tillgängliga beloppet för outnyttjad kompensation, ska denna fördelas proportionellt mellan de berörda medlemsstaterna.”

(14)Följande artikel ska införas som artikel 13c:

”Artikel 13c

Styrning av målen

Om en medlemsstats granskade utsläpp och upptag av växthusgaser under 2032 överskrider den medlemsstatens årliga mål för något specifikt år under perioden 2026–2030, med beaktande av den flexibilitet som tillämpas i enlighet med artiklarna 12 och 13b, ska följande åtgärd tillämpas:

En mängd som är lika med mängden ton koldioxidekvivalenter av nettoutsläppet av växthusgaser, multiplicerad med faktorn 1,08, ska, i enlighet med de åtgärder som antagits enligt artikel 15, under det närmaste påföljande året läggas till det värde för växthusgasutsläppen som rapporterats av den medlemsstaten.”

(15)I artikel 14 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Senast den 15 mars 2027 för perioden 2021–2025, och senast den 15 mars 2032 för perioden 2026–2030, ska medlemsstaterna överlämna en efterlevnadsrapport till kommissionen om mängden totala utsläpp och totala upptag under den berörda perioden för varje markbokföringskategori som anges i artikel 2.1 a–f för perioden 2021–2025 och i artikel 2.2 a-j för perioden 2026–2030, med tillämpning av de bokföringsregler som fastställs i denna förordning.

Efterlevnadsrapporten ska innehålla en bedömning av

a) politiken och åtgärderna när det gäller för- och nackdelar vid avvägningar,

b) synergierna mellan begränsning av och anpassning till klimatförändringar,

c) synergier mellan begränsning av klimatförändringar och biologisk mångfald.

Rapporterna ska även, i tillämpliga fall, innehålla uppgifter om avsikten att använda den flexibilitet som avses i artikel 11 och dithörande mängd eller om användningen av sådan flexibilitet och dithörande mängd.”

(16)I artikel 15 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Kommissionen ska, som ett komplement till den här förordningen, anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 i denna förordning för att fastställa regler för registrering och korrekt utförande av följande operationer i det unionsregister som inrättats i enlighet med artikel 40 i förordning (EU) 2018/1999:

a) Mängden utsläpp och upptag för varje markbokförings- respektive rapporteringskategori i varje medlemsstat.

b) Genomförandet av den tekniska korrigeringen enligt artikel 4.3 i denna förordning.

c) Utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt artiklarna 12, 13, 13a och 13b.

d) Överensstämmelse med målen enligt artikel 13c.”

(17)Följande artikel ska införas som artikel 16a:

”Artikel 16a

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för klimatförändringar som inrättats genom artikel 44.3 i förordning (EU) 2018/1999. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 44 .

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.”

(18)I artikel 17 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Kommissionen ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet senast sex månader efter [...] övergripande översyn som överenskommits i enlighet med artikel 14 i Parisavtalet om tillämpningen av denna förordning, inbegripet, i förekommande fall, en bedömning av effekterna av den flexibilitet som avses i artikel 11 samt av denna förordnings bidrag till unionens övergripande mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, särskilt vad gäller behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder för de ytterligare utsläppsminskningar och upptag av växthusgaser i unionen som krävs.

Efter rapporten ska kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag när så anses lämpligt. Förslagen ska särskilt innehålla årliga mål och exempel på styrning som syftar till att uppnå det klimatneutralitetsmål för 2035 som fastställs i artikel 4.4, ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder samt en ram för perioden efter 2035, inbegripet utsläpp och upptag av växthusgaser från ytterligare sektorer, såsom havs- och sötvattensmiljön.”

(19)Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

(20)Texten i bilaga II till denna förordning ska införas som bilaga IIa.

Artikel 2

Förordning (EU) 2018/1999 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 2 ska följande punkter läggas till som punkterna 63 och 64:

”63. geografiskt informationssystem: ett datasystem som kan samla in, lagra, analysera och visa geografiskt baserad information.

”64. geospatial ansökan: ett elektroniskt ansökningsformulär som innehåller en it-applikation som bygger på ett geografiskt informationssystem som gör det möjligt för stödmottagarna att rumsligt deklarera jordbruksföretagens jordbruksskiften och andra arealer än jordbruksarealer för vilka stöd begärts.”

(2)I artikel 4 a.1 ska led ii ersättas med följande:

”Medlemsstatens åtaganden och nationella mål för nettoupptag av växthusgaser i enlighet med artikel 4.1 och 4.2 i förordning (EU) 2018/841 och dess bidrag syftar till att uppnå unionens mål att minska växthusgasutsläppen till nettonollutsläpp senast 2035 och därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 4.4 i den förordningen.”

(3)Artikel 38 ska ändras på följande sätt:

(a)Följande punkt ska införas som punkt 1a:

”Under 2025 ska kommissionen genomföra en omfattande granskning av de nationella inventeringsdata som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 26.4 i den här förordningen, i syfte att fastställa medlemsstaternas årliga mål för nettominskning av växthusgasutsläppen i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2018/841 och för att fastställa medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2018/842”.

(b)I punkt 2 ska den inledande meningen ersättas med följande:

”Den omfattande granskning som avses i punkterna 1 och 1a ska inbegripa”

(c)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”När kommissionen har avslutat den omfattande översyn som utförts enligt punkt 1, ska den genom genomförandeakter fastställa den totala mängd utsläpp för de relevanta åren som framgår av korrigerade inventeringsdata för varje medlemsstat, uppdelat mellan utsläppsdata som är relevanta för tillämpningen av artikel 9 i förordning (EU) 2018/842 och utsläppsdata som avses i del 1 punkt c i bilaga V till den här förordningen, samt fastställa den totala mängd utsläpp och upptag som är relevanta för tillämpningen av artikel 4 i förordning (EU) 2018/841.”

(4)Bilaga V ska ändras i enlighet med bilaga III till denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Innehåll

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Förslaget eller initiativet avser

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergier med andra lämpliga instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/841 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030.

1.2.Berörda politikområden

Klimatåtgärd

Rubrik 3 Naturresurser och miljö

Avdelning 9 – Miljö och klimatpolitik

1.3.Förslaget eller initiativet avser

◻ en ny åtgärd

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 45

✓ en förlängning av en befintlig åtgärd

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

Ändra LULUCF-förordningen 2018/841 på ett sätt som står i proportion till klimatambitionen för 2030 att uppnå nettominskningar av växthusgasutsläppen med minst 55 % senast 2030 jämfört med 1990 års nivåer och med en gradvis och balanserad utveckling mot klimatneutralitet senast 2050, på ett kostnadseffektivt och konsekvent sätt samtidigt som hänsyn tas till behovet av en rättvis omställning och behovet av att alla sektorer bidrar till EU:s klimatinsatser.

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

Specifikt mål nr 1

En klimatneutral marksektor senast 2035: I kommissionens meddelande En ren jord åt alla från 2018 klargörs det att vi behöver upptag av koldioxid om vi ska kunna uppnå klimatneutralitet 2050. För att EU ska kunna vara på rätt väg mot klimatneutralitet 2050 måste därför den senaste tidens minskning av upptaget på land minskas och åtgärder för att öka upptaget redan under detta årtionde inledas för att ta hänsyn till de långa ledtiderna för åtgärder på land så att klimatförändringarna kan begränsas.

Specifikt mål nr 2

En rättvis, flexibel och integrerad klimatpolitisk ram för marksektorn: Eftersom möjligheterna att öka upptaget av koldioxid är ojämnt fördelade mellan medlemsstaterna och eftersom markens multifunktionalitet skapar synergier och kompromisser, kommer översynen av LULUCF-förordningen att behöva säkerställa en rättvis, flexibel och integrerad politisk ram, inbegripet specificering av de årliga tilldelningarna för perioden 2026–2030 inom både LULUCF-sektorn och sektorerna i förordningen om ansvarsfördelning.

Specifikt mål nr 3

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Den viktigaste effekten av översynen kommer att vara en ökning av LULUCF-upptaget för att öka sektorns bidrag till EU:s ambitiösare klimatmål för 2030 som tillkännagavs i klimatmålsplanen (-55 %). Detta är kopplat till det första målet för denna konsekvensbedömning, en klimatneutral marksektor senast 2035. Denna inverkan påverkar medlemsstaternas myndigheter, som måste utforma en ambitiös markpolitik för att uppnå dessa mål, och markförvaltare (jordbrukare, skogsförvaltare) som kommer att vara aktörer på fältet. Mer allmänt påverkar detta alla i EU och världen eftersom klimatåtgärder är en kollektiv nyttighet som är gränsöverskridande till sin natur.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Indikator 1: Nivån på minskningen av växthusgasutsläppen i EU under 2030 (nettominskningsmålet 55 % jämfört med 1990, i enlighet med den europeiska klimatlagen).

Indikator 2: Nivån på upptaget av växthusgaser i LULUCF-sektorerna 2030 (utsläppsmålet 3XX mt koldioxidekvivalenter 2030)

Indikator 3: Det kombinerade målet för klimatneutralitet inom marksektorn (LULUCF och andra utsläpp än koldioxid från jordbruket) 2035.

Nivåerna för minskade växthusgasutsläpp i EU rapporteras enligt förordning (EU) 2018/1999 och annan sekundärlagstiftning som rör övervakning och rapportering enligt LULUCF-förordningen.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa denna förordning, och kommissionen kommer att utarbeta lämpliga genomförandeåtgärder. Medlemsstaterna ska därför genomföra politiska strategier och åtgärder samt de rättsliga och administrativa bestämmelser som är nödvändiga på nationell nivå för att följa förslaget.

I samband med detta kommer kommissionen att se över och anta ett begränsat antal sekundärrättsakter samt göra en omfattande översyn av inventeringsdata senast 2025. Genom översynen – av både LULUCF-sektorn och sektorerna enligt förordningen om ansvarsfördelning – kommer kommissionen att kunna fastställa de genomsnittliga växthusgasutsläppen för varje medlemsstat under åren 2021, 2022 och 2023, uppdatera utsläppstilldelningsbanan för 2030 och revidera de årliga tilldelningarna för åren 2026–2030.

Till följd av ändringen 2026 av rapporterings- och efterlevnadsmekanismen kommer genomförandet dessutom att kräva att övervakningen uppgraderas och förbättras med hjälp av Europeiska miljöbyrån och relaterade datatjänster inom Copernicusprogrammet.

Klimatförändringarna är ett gränsöverskridande problem och EU-åtgärder kan effektivt komplettera och stärka regionala, nationella och lokala åtgärder. En höjning av 2030-målet för EU:s minskning av växthusgasutsläppen kommer att påverka många sektorer i EU:s ekonomi. Därför krävs det samordnade åtgärder på EU-nivå som har en mycket större chans att leda till den nödvändiga omställningen, eftersom de fungerar som en stark drivkraft för kostnadseffektiv förändring och konvergens uppåt.

Utöver sin kapacitet att lagra och binda koldioxid ger marken många andra viktiga produkter och tjänster: Den förser sektorerna inom bioekonomin med livsmedel, foder och råvaror, tillhandahåller livsmiljöer för biologisk mångfald och många ekosystemtjänster som är avgörande för livet (t.ex. vatten- och luftrening) och skyddar oss mot vissa av klimatförändringarnas konsekvenser (t.ex. översvämningar och ökenspridning). Det ömsesidiga beroendet mellan dessa funktioner och LULUCF-sektorns kapacitet att binda koldioxid från atmosfären kräver en integrerad strategi för klimatåtgärder inom marksektorn för att optimera planeringen av markanvändningen och identifiera metoder som alla vinner på.

Potentialen att öka koldioxidupptaget på land och de därmed sammanhängande kostnaderna är dessutom ojämnt fördelade mellan medlemsstaterna. En viktig faktor är det tillgängliga området för klimatåtgärder, vilket är beroende av topografiska eller ekonomiska faktorer. Dessutom inkräktar mark- och markanvändningstypen, i kombination med andra klimatrelaterade faktorer och deras omfattning, på potentialen att öka upptaget.

LULUCF-förordningen skapar därför synergier med många andra av EU:s politiska initiativ som omfattar markrelaterad verksamhet.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

LULUCF-förordningen är ett befintligt EU-politiskt instrument som antogs 2018. Kommissionen har dock vunnit värdefulla erfarenheter sedan 2013, då beslut 529/2013 46 trädde i kraft, börjat kräva av medlemsstaterna de bokför mark på sina territorier.

Detta förslag bygger på erfarenheterna från dessa två lagstiftningsinitiativ, meddelandet om att höja Europas klimatambitioner för 2030, den långsiktiga strategin för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi och andra berörda initiativ inom ramen för den europeiska gröna given. Initiativet bygger också på den process som grundar sig i integrerade nationella energi- och klimatplaner och den ram som ingår i styrningsförordningen.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergier med andra lämpliga instrument

Detta förslag ingår i 55 %-paketet för klimat och energi Det övergripande målet med paketet är att anpassa unionslagstiftningen till EU:s förhöjda klimatambitioner. Alla initiativ i paketet är nära sammankopplade, och vart och ett beror på utformningen av de andra. Detta lagstiftningsförslag kompletterar förslagen i paketet och är förenligt med dem.

Det finns också starka kopplingar till andra kommissionsinitiativ för att skydda och förbättra naturbaserade koldioxidupptag, förbättra motståndskraften hos EU:s skogar mot klimatförändringar, återställa skadad mark och skadade ekosystem, restaurera torvmarker och främja bioekonomin, inbegripet användningen av hållbara avverkade träprodukter, med full respekt för ekologiska principer som främjar biologisk mångfald:

a) EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 47 .

b) Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem 48 .

c) EU:s skogsstrategi 49 .

d) [EU:s mål för återställande av natur] 50 .

e) Ny EU-strategi för klimatanpassning 51 .

f) EU:s strategi för att minska metanutsläppen 52 .

g) EU:s strategi för markskydd 53 ].

h) En hållbar bioekonomi för Europa 54 .

i) En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin för ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa 55 .

j) Handlingsplanen för nollutsläpp 56 .

k) En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden 57 .

LULUCF-sektorn är kopplad till alla ekosystem och all ekonomisk verksamhet som är beroende av den mark och de tjänster den tillhandahåller. Genom LULUCF-förordningen skapas därför synergier med annan EU-politik som omfattar markrelaterad verksamhet, främst den gemensamma jordbrukspolitiken 58 och energipolitiken, särskilt när det gäller förnybar energi.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

◻ begränsad varaktighet

◻ verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

◻ budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

✓ obegränsad varaktighet

Genomförandet samt en inledande period 2023–2024.

✓beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 59

✓ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

✓ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

◻ av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

✓ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Såsom redan framgår av artikel 14.4 i den nuvarande förordningen ger miljöbyrån hjälp med inventeringskontroll och efterlevnad.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Kommissionen kommer att fortsätta sin övervakning och utvärdering av framstegen med tillämpningen av LULUCF-förordningen, enligt vilken medlemsstaterna ska lämna in en årlig rapport till kommissionen om strategier för utsläpp, upptag och åtgärder. Övervakningen och rapporteringen samt verifieringsdata som erhålls tack vare regleringen av sektorn/sektorerna genom Europeiska miljöbyrån kommer att vara en viktig informationskälla för kommissionen när det gäller att utvärdera framstegen inom de berörda sektorerna.

Slutligen genomför kommissionen regelbundet studier om olika relevanta aspekter av EU:s klimatpolitik.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Ej tillämpligt – Genom förslaget genomförs inte något finansieringsprogram, i stället utformas en långsiktig politik. Genomförandemetod, finansieringsmekanismer, betalningsvillkor och kontrollstrategi rörande felkvot är inte tillämpliga. Genomförandet av detta förslag kommer att kräva en omfördelning av personalresurser inom kommissionen. Lämpliga förfaranden finns redan.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Detta initiativ leder inte till några nya väsentliga kontroller eller risker som inte skulle omfattas av befintliga ramar för internkontroll. Inga särskilda åtgärder förutom tillämpning av budgetförordningen har planerats.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff. [1]	från Efta-länder [2]	från kandidatländer[3]	från tredjeländer	enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen
3	09 01 01 01	Icke-diff.	JA	NEJ	NEJ	NEJ
3	09 02 03	Diff.	JA	NEJ	NEJ	NEJ
3	09 10 02	Diff.	JA	JA	JA	NEJ
7	20 01 02 01	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
7	20 02 06 01	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
7	20 02 06 02	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
7	20 02 06 03	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås Ej tillämpligt.

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–✓ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen					3		”naturresurser och miljö

067			2023	2024		2025		2026	2027	TOTALT
Driftsanslag
09 02 03	Åtaganden	1)	1,000	1,000		3,000			2,000	7,000
	Betalningar	(2)		0,400		1,000		1,800	1,800	5,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
09 01 01 01		(3)				0,192		0,042	0,067	0,301
TOTALA anslag TOTALT GD CLIMA	Åtaganden	= 1 + 3	1,000	1,000		3,192		0,042	2,067	7,301
	Betalningar	= 2 + 3	-	0,400		1,192		1,842	1,867	5,301

TOTALA driftsanslag	Åtaganden	4)	1,000	1,000		3,192		0,042	2,067	7,301
	Betalningar	(5)		0,400		1,192		1,842	1,867	5,301
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program		(6)
TOTALA anslag för RUBRIK 3 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	= 4+ 6	1,000	1,000		3,192		0,042	2,067	7,301
	Betalningar	= 5+ 6	-	0,400		1,192		1,842	1,867	5,301

Rubrik i den fleråriga budgetramen

7

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			2023		2024		2025		2026		2027		TOTALT
GD: CLIMA
Ÿ Personalresurser				0,608		0,608		0,760		0,760		0 912		3,648
Ÿ Övriga administrativa utgifter				0,055		0,107		0,107		-		-		0,269
TOTALT GD CLIMA	Anslag			0,663		0,715		0,867		0,760		0,912		3,917
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		(summa åtaganden = summa betalningar)	0,663		0,715		0,867		0,760		0,912		3,917


			2023		2024		2025		2026		2027		TOTALT
TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1 till 7 i den fleråriga budgetramen		Åtaganden	1,663		1,715		4,059		0,802		2,979		11,218
		Betalningar	0,663		1,115		2,059		2,602		2,779		9,218

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output

⇩

År
2023

År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

TOTALT

OUTPUT

Typ 60

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1… 61

- Uppdatering och drift av registret

0,000

0,000

0,192

0,042

0,067

0,301

- Studieläge

0,300

0,300

0,300

0,900

Delsumma för specifikt mål nr 1

1,201

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Rättvist genomförande

0,300

0,300

2,300

2,000

4,900

Delsumma specifikt mål nr 2

SPECIFIKT MÅL nr 3…

- Förenkling

0,400

0,400

0,400

1,200

Delsumma för specifikt mål nr 3

TOTALT

1,000

1,000

3,192

0,042

2,067

7,301

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–✓ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

0,608

0,608

0,760

0,760

0,912

3,648

Övriga administrativa utgifter

0,055

0,107

0,107

-

-

0,269

Delsumma RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

0,663

0,715

0,867

0,760

0,912

3,917

Belopp utanför RUBRIK 7[1] i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

-

-

-

-

-

-

Andra utgifter av administrativ natur

-

-

0,192

0,042

0,067

0,301

Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

-

-

0,192

0,042

0,067

0,301

TOTALT

0,663

0,715

1,059

0,802

0,979

4,218

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–✓ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		2023	2024	2025	2026	2027
Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		4	4	5	5	6
20 01 02 03 (vid delegationer)
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[1]
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 xx yy zz [2]	- vid huvudkontoret

	- vid delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT		4	4	5	5	6

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Ytterligare personalresurser krävs för följande:

Utarbetande av lagstiftning och godkännande av ändringar av sekundärlagstiftning med detaljerade genomförandebestämmelser om auktionering. Unionsregistret Övervakning och rapportering Kontroll av rapporter.

- Genomförandeuppgifter i samband med utvidgningen av marksektorn till att omfatta andra utsläpp än koldioxid från jordbruket.

- Övervakning av det uppgraderade och förbättrade genomförandet av övervaknings-, rapporterings- och kontrollskyldigheterna. Övervakning av Europeiska miljöbyråns arbete

- Verksamhetsanalys för it-anpassningar och efterföljande drift av de nya delarna i unionsregistret. Underrättelse- och rapporteringsskyldigheter för företag. Hantering av kundrelationer och samordning av nya serviceavdelningars resurser.

Extern personal

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

–✓ kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Utgifterna kommer att uppstå inom Life-anslaget.

–◻ kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetrubriker, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.

–◻ kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.

3.2.5.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

–✓ innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻ innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–✓ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på andra inkomster

–ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter◻

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 62
		År 2023	År 2024	År 2025	År 2026	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

[…]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[…]

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT – ”BYRÅER”

Innehåll

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Förslaget avser

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergier med andra lämpliga instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på [organets] anslag

3.2.3.Beräknad inverkan på [organets] personalresurser

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT – ”BYRÅER”

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

Klimatåtgärd

Rubrik 3 Naturresurser och miljö Avdelning 9 – Miljö och klimatpolitik (FBR 2021/27)

1.3.Förslaget avser

◻ en ny åtgärd

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 63

✓ en förlängning av en befintlig åtgärd

◻ en sammanslagning av en eller flera åtgärder mot en annan/ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

Specifikt mål nr 1

Mål för EES: Ytterligare kvalitetskontroller av inventeringar av utsläpp från jordbruk och LULUCF-verksamhet, inbegripet konsekvenskontroller mellan EU:s och medlemsstaternas inventeringsdata för växthusgaser och system för koldioxidcertifiering.

Åtgärder:

Med högre förväntningar på de metoder som ska tillämpas av medlemsstaterna kommer den mängd information som ska kvalitetskontrolleras vid de inledande kontrollerna av LULUCF-inventeringarna att öka, medan tidsramen för dessa kontroller förblir densamma.

Överensstämmelsen mellan medlemsstaternas inventeringsdata för växthusgaser och information om koldioxidcertifiering på gårdsnivå (om lagstiftning antas) måste säkerställas.

Från och med 2024: inför genomförandet av den kombinerade marksektorn integreras processen för kvalitetsbedömning/kvalitetskontroll av andra utsläpp än koldioxid inom jordbruket, så att en konsekvent kontroll av inventeringsdata från jordbruks- och LUCLUF-områdena kan utföras.

Specifikt mål nr 2

En rättvis, flexibel och integrerad klimatpolitisk ram för marksektorn: Eftersom möjligheterna att öka upptaget av koldioxid är ojämnt fördelade mellan medlemsstaterna, och eftersom markens multifunktionalitet skapar synergier och kompromisser, kommer översynen av LULUCF-förordningen att behöva säkerställa en rättvis, flexibel och integrerad politisk ram.

Mål för EES: Stödja en omfattande översyn av utsläppsinventeringar inom jordbruket och LULUCF-sektorn.

Åtgärder: Inrätta och fungera som granskningssekretariat för att tillsammans med kontrakterade granskare genomföra en omfattande översyn av jordbruks- och LULUCF-sektorn för att både fastställa efterlevnadsmål (2025) och utföra kontrollen av måluppfyllelse (2027 och 2032).

Specifikt mål nr 3

Förenkling av LULUCF-reglerna: De nuvarande LULUCF-reglerna är ofta komplexa och inte längre nödvändiga med tanke på den nya formuleringen av 55 %-målet. På grundval av de lärdomar som dragits, särskilt när det gäller fastställandet av referensnivån för skog, kan ett antal redovisningsprinciper optimeras och förenklas. I och med att den reviderade LULUCF-förordningen medför högre Tier-metoder för medlemsstaterna, och i synnerhet för att göra tydligare åtskillnad mellan olika typer av landområden, såsom mark med stora kollager, skyddsområden och områden med klimatförändringsrisk, måste ytterligare geospatiala datamängder tas fram för att stödja medlemsstaterna. Detta kan minska genomförandekostnaderna och förbättra integreringen av LULUCF-sektorn i de övergripande nationella klimatstrategierna. Övervaknings- och rapporteringssystemen måste dessutom bättre återspegla sektorns klimatresultat.

Mål för EES: Underlätta förbättrad och årlig geografisk spårning av kolpooler och utveckla ett alleuropeisk dataset för spårning och bedömning av framsteg, Säkerställa att ökade upptag av koldioxid inte leder till negativa konsekvenser för miljön

Åtgärder:

Stödja medlemsstaterna i användningen av sådana data (kapacitetsuppbyggnad), vilket möjliggör en alleuropeisk bedömning av dessa landområden och en användning av sådana stratifierade markanvändningsområden under kvalitetsbedömningen/kvalitetskontrollen och översynen av medlemsstaternas data.

Upprätta och genomföra en bedömning vartannat år för att säkerställa att den ökade efterfrågan på koldioxidupptag inom jordbruks- och LULUCF-sektorn inte leder till negativa miljöeffekter, särskilt inte för den biologiska mångfalden.

Regelbundet bedöma klimatförändringarnas inverkan på tillståndet inom skogsbruket och jordbruket för att skydda sektorernas kapacitet när det gäller koldioxidsänkor.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Indikator 1: Nivån på minskningen av växthusgasutsläppen i EU under 2030 (nettominskningsmålet 55 % jämfört med 1990, i enlighet med den europeiska klimatlagen).

Indikator 2: Nivån på upptaget av växthusgaser i LULUCF-sektorerna 2030 (utsläppsmålet 3XX mt koldioxidekvivalenter 2030)

Indikator 3: Det kombinerade målet för klimatneutralitet inom marksektorn (LULUCF och andra utsläpp än koldioxid från jordbruket) 2035.

Nivåerna för minskade växthusgasutsläpp i EU rapporteras enligt förordning (EU) 2018/1999 och annan sekundärlagstiftning som rör övervakning och rapportering enligt LULUCF-förordningen.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa denna förordning, och kommissionen kommer att utarbeta lämpliga genomförandeåtgärder.

I den reviderade LULUCF-förordningen fastställs ambitiösa och trovärdiga mål för LULUCF- och jordbrukssektorn till stöd för uppnåendet av en nettominskning av växthusgasutsläppen på minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990, i enlighet med den europeiska klimatlagen. Förslaget till reviderad LULUCF-förordning syftar till att öka koldioxidbindningen inom jordbruks- och LULUCF-sektorerna, med målet att de två kombinerade sektorerna ska vara koldioxidneutrala senast 2035. Samtidigt bör det säkerställas att detta ökade upptagande av koldioxid inte leder till några negativa konsekvenser för miljön, särskilt inte för den biologiska mångfalden, folkhälsan eller sociala eller ekonomiska mål.

Den reviderade LULUCF-förordningen kommer därför att kräva att medlemsstaterna använder exaktare metoder för att uppskatta utsläpp och upptag från sina jordbruks- och LULUCF-sektorer, bland annat genom att i högre grad använda geospatiala data till stöd för dessa beräkningar på högre Tier-nivå. För att kunna fastställa och spåra kolpooler i mark med stora kollager, skyddsområden och områden med klimatförändringsrisk kommer det särskilt att behövas högt utvecklade metoder som kräver snabba, standardiserade och EU-harmoniserade dataset och tjänster, tillämpade i enlighet med IPCC:s riktlinjer.

Till följd av denna ändring från en förordning om icke-debitering till ett nettoutsläppsbidrag från LULUCF-sektorn till EU:s övergripande klimatmål, som kommer att träda i kraft 2026, blir det nödvändigt att fastställa efterlevnadsmål som kräver ytterligare omfattande granskningar av inventeringen av växthusgaser. Detta kommer att kräva en förberedande fas under 2024/25.

Den reviderade LULUCF-förordningen kommer att behöva underbyggas av ett robust och transparent system för övervakning, rapportering och verifiering som måste gå längre än det nuvarande systemet för övervakning, rapportering och verifiering, inrättat genom den befintliga LULUCF-förordningen. Den måste också kunna koppla samman de markförvaltningsval som görs inom jordbruks- och LULUCF-sektorn och effekterna på koldioxidbindningen och skyddet av den biologiska mångfalden.

För närvarande har miljöbyrån begränsade resurser att stödja övervakning, rapportering och verifiering av LULUCF-utsläppsinventeringen, i enlighet med kraven i förordningarna (EU) 2018/841 (LULUCF-förordningen) och EU 2018/1999 (styrningsförordningen).

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

LULUCF-förordningen är ett befintligt EU-politiskt instrument som antogs 2018. Kommissionen har dock vunnit värdefulla erfarenheter sedan 2013, då beslut 529/2013 64 trädde i kraft och krävde att medlemsstaterna på prov skulle genomföra bokföring av mark på sina territorier. Kommissionens avdelningar och miljöbyrån har direkt erfarenhet av att utvärdera medlemsstaternas LULUCF-inventeringar med nuvarande begränsade tillgång till resurser (eftersom det regelverket är begränsat till LULUCF-området). Detta arbete har visat var luckorna finns och vilka uppgraderingar som krävs för att inventeringens överensstämmelse med regelverket ska kunna moderniseras, med hjälp av verktyg och tjänster som byggts upp genom EU-program förvaltade av miljöbyrån (främst Copernicus).

Detta förslag bygger därför på erfarenheterna från dessa tidigare lagstiftningsinitiativ, meddelandet om att höja Europas klimatambitioner för 2030, den långsiktiga strategin för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi och andra relevanta initiativ inom ramen för den europeiska gröna given, såsom det digitala Europa. Initiativet bygger också på den process som grundar sig i integrerade nationella energi- och klimatplaner och ramen i förordningen om styrning och som kommer att utgöra kärnan i det framtida arbetet med att fastställa nya mål. […]

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergier med andra lämpliga instrument

Detta förslag ingår i 55 %-paketet om klimat och energi. Det övergripande målet med paketet är att anpassa unionslagstiftningen till EU:s förhöjda klimatambitioner. Alla initiativ i paketet är nära sammankopplade, och vart och ett beror på utformningen av de andra. Detta lagstiftningsförslag kompletterar förslagen i paketet och är förenligt med dem.

a) EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 65 .

b) Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem 66 .

c) EU:s skogsstrategi 67 .

d) EU:s plan för återställande av natur.

e) Ny EU-strategi för klimatanpassning 68 .

f) EU:s strategi för att minska metanutsläppen 69 .

g) EU:s strategi för markskydd 70 ].

h) En hållbar bioekonomi för Europa 71 .

i) Handlingsplan för den cirkulära ekonomin för ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa 72 .

j) Handlingsplanen för nollutsläpp 73 .

k) En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden 74 .

LULUCF-sektorn är kopplad till alla ekosystem och all ekonomiska verksamhet som är beroende av den mark och de tjänster den tillhandahåller. Genom LULUCF-förordningen skapas därför synergier med annan EU-politik som omfattar markrelaterad verksamhet, främst den gemensamma jordbrukspolitiken 75 och energipolitiken, särskilt när det gäller förnybar energi.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

◻ begränsad varaktighet

–◻ Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

◻ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 76

✓ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

✓ organ som avses i artiklarna 70 och 71,

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Anmärkningar

Kommissionen kommer att stödjas av Europeiska miljöbyrån (EEA) enligt beskrivningen ovan i enlighet med dess årliga arbetsprogram. Miljöbyrån kommer att utföra detta arbete som en del av sitt nuvarande uppdrag och i enlighet med det samlade programdokumentet med ett flerårigt och ett årligt arbetsprogram för Europeiska miljöbyrån (artikel 32 i förordning 2019/715 – rambudgetförordningen).

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Slutligen genomför kommissionen regelbundet studier om olika relevanta aspekter av EU:s klimatpolitik.

[…]

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

[…]

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

[…]

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

För att bekämpa bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet gäller bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för de europeiska tillsynsmyndigheterna utan begränsningar. Europeiska miljöbyrån har en särskild strategi mot bedrägerier och en handlingsplan. I förordningen om inrättande av EEA fastställs dessutom bestämmelser om genomförande och kontroll av EEA:s budgetar och tillämpliga finansiella bestämmelser, däribland bestämmelser som syftar till att förhindra bedrägerier och oegentligheter.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff. [1]	från Efta-länder [2]	från kandidatländer[3]	från tredjeländer	enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen
3	09 02 03	Diff.	JA	NEJ	NEJ	NEJ
3	09 10 02	Diff.	JA	JA	JA	NEJ
7	20 01 02 01	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
7	20 02 06 01	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
7	20 02 06 02	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
7	20 02 06 03	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås Ej tillämpligt

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen			3		Naturresurser och miljö

[Organ]: EES			2023		2024		2025	2026	2027	TOTALT
Avdelning 1:	Åtaganden	1)		1,967		2,006		2,046	2,087	8,106
	Betalningar	2)		1,967		2,006		2,046	2,087	8,106
Avdelning 2:	Åtaganden	(1a)		0,177		0,181		0,184	0,198	0,740
	Betalningar	(2 a)		0,177		0,181		0,184	0,198	0,740
Avdelning 3:	Åtaganden	(3 a)		0,153		1,156		0,159	1,162	2,631
	Betalningar	(3b)		0,153		1,156		0,159	1,162	2,631
TOTALA anslag för EEA	Åtaganden	= 1 + 1a + 3a		2,297		3,343		2,390	3,447	11,476
	Betalningar	= 2 + 2a + 3b		2,297		3,343		2,390	3,447	11,476

Rubrik i den fleråriga budgetramen

7

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

GD: CLIMA

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Personalresurser

0,608

0,608

0,760

0,760

0,912

3,648

Övriga administrativa utgifter

0,055

0,107

0,107

-

-

0,269

TOTALT GD CLIMA

0,663

0,715

0,867

0,760

0,912

3,917

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

0,663

0,715

0,867

0,760

0,912

3,917

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–7 i den fleråriga budgetramen *

Åtaganden

0,663

3,012

4,209

3,150

4,359

15,393

Betalningar

0,663

3,012

4,209

3,150

4,359

15,393

* Budgetkonsekvenserna av de ytterligare ekonomiska resurserna för Europeiska miljöbyrån kommer att kompenseras genom en kompenserande minskning från Life-budgeten.

3.2.2.Beräknad inverkan på [organets] anslag

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–✓ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output

⇩

År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

OUTPUT

Typ 77

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 2… 78

— övergripande översyn – resultat

Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALKOSTNAD

3.2.3.Beräknad inverkan på [organets] personalresurser

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–✓ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT

Tillfälligt anställda (AD-tjänster)		1,636	1,669	1,702	1,736	6,742
Tillfälligt anställda (AST-tjänster)		-	-	-	-	-
Kontraktsanställda		0,331	0,338	0,344	0,351	1,364
Utstationerade nationella experter		-	-	-	-	-

TOTALT		1,967	2,006	2,046	2,087	8,106

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT

Tillfälligt anställda (AD-tjänster)	4	8	8	8	8	36
Tillfälligt anställda (AST-tjänster)						0
Kontraktsanställda	1	3	3	3	3	13
Utstationerade nationella experter						0

TOTALT	5	11	11	11	11	49

Ange planerat anställningsdatum och anpassa beloppet enligt detta (om rekrytering sker i juli beaktas endast 50 % av de genomsnittliga kostnaderna) och ge ytterligare förklaringar.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–✓ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

		2023	2024	2025	2026	2027
Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		4	4	5	5	6
20 01 02 03 (vid delegationer)
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
Extern personal (i heltidsekvivalenter)[1]
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 xx yy zz [2]	- vid huvudkontoret

	- vid delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT		4	4	5	5	6

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Ytterligare personalresurser krävs för följande:

- Utarbetande av lagstiftning och godkännande av ändringar av sekundärlagstiftning med detaljerade genomförandebestämmelser om auktionering. Unionsregistret Övervakning och rapportering Kontroll av rapporter.

- Genomförandeuppgifter i samband med utvidgningen av marksektorn till att omfatta andra utsläpp än koldioxid från jordbruket.

- Övervakning av det uppgraderade och förbättrade genomförandet av övervaknings-, rapporterings- och kontrollskyldigheter

- It-anpassningar i unionsregistret (tillsammans med utsläppshandelssystemet)

Extern personal

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenten bör införas i avsnitt 3 i bilaga V.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–◻ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

–✓ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka omfördelningar som krävs, och ange berörda budgetrubriker och motsvarande belopp.

Budgetkonsekvenserna av de ytterligare ekonomiska resurserna för Europeiska miljöbyrån kommer att kompenseras genom en kompenserande minskning från Life-budgeten. Ökningen av EU:s bidrag till Europeiska miljöbyrån och minskningen av Life-budgeten kommer att återspeglas i budgetplaneringen för kommande år.

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 79 .

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.

[…]

3.2.5.Bidrag från tredje part

–✓ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

–Förslaget eller initiativet kommer att samfinansieras enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–✓ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på andra inkomster

–◻ ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 80
		2023	2024	2025	2026	2027
Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) COM(2019) 640 final.

(2) COM(2018) 773 final.

(3) COM(2020) 690 final.

(4) Europeiska rådets slutsatser av den 10–11 december 2020 (EUCO 22/20 CO EUR 17 CONCL 8).

(5) Direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(8) COM(2020) 380 final.

(9) COM(2020) 381 final.

(10) […]

(11) […]

(12) COM(2021) 82 final.

(13) COM(2020) 663 final.

(14) […]

(15) COM(2018) 673 final.

(16) COM(2020) 98 final.

(17) COM(2021) 400 final.

(18) COM(2021) [345] final.

(19) COM(2018) 392 final.

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(21) COM/2020/564 final, https://europa.eu/!xc64CH

(22) COM(2018) 773 final : En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi,

(23) Djupanalys till stöd för kommissionens meddelande COM(2018) 773 final.

(24) EUT C 326, 26.10.2012, s. 391.

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(26) EUT C […], […], s. […].

(27) EUT C […], […], s. […].

(28) COM(2019) 640 final.

(29) https://www4.unfccc.int/sites/ndcstaging/PublishedDocuments/European%20Union%20First/EU_NDC_Submission_December%202020.pdf

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s.1).

(31) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

(33) COM(2020) 562 final.

(34) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(35) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).

(36) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

(37) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(38) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final):

(39) COM(2020) 381 final.

(40) […]

(41) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(42) COM(2021) 82 final.

(43) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(44) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(45) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(46) http://data.europa.eu/eli/dec/2013/529/oj

(47) COM(2020) 380 final.

(48) COM(2020) 381 final.

(49) […]

(50) […]

(51) COM(2021) 82 final.

(52) COM(2020) 663 final.

(53) […]

(54) COM(2018) 673 final

(55) COM(2020) 98 final.

(56) COM(2021) 400 final.

(57) COM(2021) [345] final.

(58) COM(2018) 392 final.

(59) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

(60) Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(61) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(62) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

(63) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(64) http://data.europa.eu/eli/dec/2013/529/oj

(65) COM(2020) 380 final.

(66) COM(2020) 381 final.

(67) […]

(68) COM(2021) 82 final.

(69) COM(2020) 663 final.

(70) […]

(71) COM(2018) 673 final.

(72) COM(2020) 98 final.

(73) COM(2021) 400 final.

(74) […]

(75) […]

(76) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .

(77) Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(78) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(79) Se artiklarna 12 och 13 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 2093/2020 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

(80) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

	Medlemsstat	Värde av nettominskningen av växthusgaser på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030
	Belgien	-1 352
	Bulgarien	-9 718
	Tjeckien	-1 228
	Danmark	5 338
	Tyskland	-30 840
	Estland	-2 545
	Irland	3 728
	Grekland	-4 373
	Spanien	-43 635
	Frankrike	-34 046
	Kroatien	-5 527
	Italien	-35 758
	Cypern	-352
	Lettland	-644
	Litauen	-4 633
	Luxemburg	-403
	Ungern	-5 724
	Malta	2
	Nederländerna	4 523
	Österrike	-5 650
	Polen	-38 098
	Portugal	-1 358
	Rumänien	-25 665
	Slovenien	-146
	Slovakien	-6 821
	Finland	-17 754
	Sverige	-47 321
	EU-27	-310 000

Ange mål och output ⇩			År 2023		År 2024		År 2025		År 2026		År 2027						TOTALT
	OUTPUT
	Typ 60	Genomsnittliga kostnader	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Totalt antal	Total kostnad
SPECIFIKT MÅL nr 1… 61
- Uppdatering och drift av registret				0,000		0,000		0,192		0,042		0,067						0,301
- Studieläge				0,300		0,300		0,300										0,900
Delsumma för specifikt mål nr 1																		1,201
SPECIFIKT MÅL nr 2…
- Rättvist genomförande				0,300		0,300		2,300				2,000						4,900
Delsumma specifikt mål nr 2
SPECIFIKT MÅL nr 3…
- Förenkling				0,400		0,400		0,400										1,200
Delsumma för specifikt mål nr 3
TOTALT				1,000		1,000		3,192		0,042		2,067						7,301

Rubrik i den fleråriga budgetramen		7	”Administrativa utgifter”
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
GD: CLIMA		2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
Personalresurser		0,608	0,608	0,760	0,760	0,912	3,648
Övriga administrativa utgifter		0,055	0,107	0,107	-	-	0,269
TOTALT GD CLIMA		0,663	0,715	0,867	0,760	0,912	3,917

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	(summa åtaganden = summa betalningar)	0,663	0,715	0,867	0,760	0,912	3,917

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
		2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–7 i den fleråriga budgetramen *	Åtaganden	0,663	3,012	4,209	3,150	4,359	15,393
	Betalningar	0,663	3,012	4,209	3,150	4,359	15,393