EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 17.9.2021
COM(2021) 548 final
2021/0292(NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande för 2022 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken (förordning (EU) nr 1380/2013) syftar till att säkerställa att levande akvatiska resurser nyttjas på ett hållbart sätt i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende. Ett viktigt verktyg i det sammanhanget är det årliga fastställandet av fiskemöjligheterna. Syftet med alla förordningar om fiskemöjligheter är att begränsa nyttjandet av fiskbestånden till nivåer som är förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens (GFP) allmänna mål.
Syftet med detta förslag är att fastställa fiskemöjligheterna för vissa bestånd och grupper av bestånd i Medelhavet och Svarta havet.
Till följd av antagandet och ikraftträdandet av den fleråriga planen för demersala bestånd i västra Medelhavet fastställs i detta förslag fiskemöjligheterna, uttryckta i form av högsta tillåtna fiskeansträngning, för de berörda medlemsstaterna (Spanien, Frankrike och Italien).
I förslaget fastställs även fiskemöjligheter som följer av avtal som ingåtts inom ramen för Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM), som är en regional fiskeriförvaltningsorganisation som ansvarar för bevarande och förvaltning av levande marina resurser i Medelhavet och Svarta havet. Europeiska unionen är medlem i AKFM tillsammans med Bulgarien, Kroatien, Cypern, Frankrike, Grekland, Italien, Malta, Rumänien, Slovenien och Spanien. De åtgärder som antas inom ramen för AKFM är bindande för medlemmarna.
Slutligen fastställs i förslaget en autonom kvot för skarpsill i Svarta havet i syfte att inte öka den nuvarande fiskeridödligheten. I förslaget införlivas också den totala tillåtna fångstmängden (TAC) och de kvoter för piggvar som fastställts av AKFM.
Det yttersta målet är att se till att bestånden kommer upp och ligger kvar på nivåer som möjliggör maximal hållbar avkastning. Detta mål har uttryckligen fastställts i grundförordningen, i vilken det i artikel 2.2 fastställs att detta mål där så är möjligt ska ”ha uppnåtts senast 2015 och [...] senast 2020 för alla arter”. Detta återspeglar unionens åtagande mot bakgrund av slutsatserna från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 och den därmed sammanhängande genomförandeplanen. Å andra sidan är avsikten med den fleråriga planen för demersala bestånd i västra Medelhavet att uppnå en maximal hållbar avkastning genom en successiv och stegvis anpassning senast 2020, där så är möjligt, och i annat fall senast den 1 januari 2025.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
De föreslagna åtgärderna är utformade i enlighet med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
De föreslagna åtgärderna är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Förslaget omfattas av unionens exklusiva befogenhet i enlighet med artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen därför att den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik. Enligt artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska rådet besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.
Genom föreliggande förslag till förordning fördelas fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna. Enligt artiklarna 16 och 17 i grundförordningen får medlemsstaterna själva bestämma hur de vill fördela fiskemöjligheterna mellan fartyg som för deras flagg. De har därför stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller beslut som rör utnyttjandet av fiskemöjligheterna i linje med deras sociala och ekonomiska modeller.
Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna.
•Val av instrument
Det föreslagna instrumentet är en rådsförordning.
Detta är ett förslag avseende förvaltningen av fisket på grundval av artikel 43.3 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1380/2013.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
•Samråd med berörda parter
Samrådet med berörda parter genomfördes på grundval av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Mot ett mer hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2022.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Bedömningen av beståndens tillstånd i Medelhavet och Svarta havet bygger på det senaste arbetet i vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen, AKFM:s vetenskapliga rådgivande kommitté för fiskerinäringen samt AKFM:s arbetsgrupp för Svarta havet.
•Konsekvensbedömning
Tillämpningsområdet för förordningar om fiskemöjligheter begränsas av artikel 43.3 i EUF-fördraget.
Kommissionens förslag till grundförordning om den gemensamma fiskeripolitiken och till flerårig plan för demersala fisken i västra Medelhavet utarbetades på vederbörligt sätt på grundval av konsekvensbedömningar. Ett av de viktigaste instrumenten för att uppnå de mål som anges i artikel 2 i grundförordningen är fastställandet av fiskemöjligheter. Genom den fleråriga planen infördes en fiskeansträngningsordning för att åtgärda problemet med överfiske inom demersala fisken i västra Medelhavet.
När det gäller de fiskemöjligheter som AKFM har fastställt i Medelhavet och Svarta havet genomför detta förslag i huvudsak internationellt överenskomna åtgärder. Alla faktorer som är relevanta för bedömningen av fiskemöjligheternas eventuella konsekvenser behandlas i förberedelse- och genomförandefaserna för de internationella förhandlingar där unionens fiskemöjligheter fastställs i samförstånd med tredjeparter.
Förslaget är inte bara en reaktion på överhängande problem utan avspeglar också en långsiktigare strategi för att gradvis anpassa fiskeansträngningen så att den blir hållbar på lång sikt.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
•Grundläggande rättigheter
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget påverkar inte unionens budget.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Detta förslag kommer att genomföras i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens regler. Övervakning och efterlevnad kommer att säkerställas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1224/2009.
•Förklarande dokument (för direktiv)
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
I förslaget fastställs fiskemöjligheter för 2022 avseende vissa bestånd eller grupper av bestånd i Medelhavet och Svarta havet, särskilt följande:
1.En fiskeansträngningsordning för trålfartyg som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet. Enligt den fleråriga planen för dessa fisken, som trädde i kraft den 16 juli 2019, ska rådet varje år fastställa den högsta tillåtna fiskeansträngningen för varje ansträngningsgrupp per medlemsstat och för de beståndsgrupper som anges i bilaga I till planen. För 2020, fiskeansträngningsordningens första tillämpningsår enligt planen, minskades den med 10 % jämfört med referensvärdet (1 januari 2015–31 december 2017), beräknat per medlemsstat och per ansträngningsgrupp eller geografiskt delområde, För åren 2–5 fastställdes i planen en maximal minskning på 30 %. För 2021 fastställdes i rådets förordning (EU) 2021/90 en minskning med 7,5 %.
[Platshållare för bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning] Minskningen för 2022 bör vara pm %.
2.AKFM-åtgärder som är tillämpliga i Medelhavet, inbegripet följande:
Åtgärder som antogs vid årsmötet 2018
2.1.Fångstbegränsningar och begränsningar för fiskeansträngningen och en fredningstid för ål i hela Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27).
2.2.Begränsningar av antalet fartyg som fiskar efter djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Joniska havet (de geografiska delområdena 19–21) och i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24–27).
Åtgärder som antogs vid årsmötet 2019
2.3.Begränsningar av fiskeansträngning och maximal flottkapacitet för demersala bestånd i Adriatiska havet (de geografiska delområdena 17 och 18).
2.4.Fångstbegränsningar och begränsningar av antalet fisketillstånd för ädelkorall i hela Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27).
2.5.Begränsningar av antalet fartyg som fiskar efter jätteräka och blåröd räka i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16).
2.6.Fångstbegränsningar för fläckpagell i Alboránsjön (de geografiska delområdena 1–3).
2.7.Begränsningar av antalet fisketillstånd för guldmakrill i hela Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27).
3.AKFM-åtgärder som är tillämpliga i Svarta havet, inbegripet följande:
3.1.En autonom kvot för skarpsill, på grundval av vetenskaplig rådgivning.
3.2.Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) och kvottilldelningen för piggvar inom ramen för den fleråriga förvaltningsplanen för fisket efter piggvar, som genomför rekommendation GFCM/43/2019/3 (det geografiska delområdet 29).
AKFM:s rekommendationer genomförs i EU-lagstiftningen genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011, och kommissionen har antagit ett förslag om att genomföra de rekommendationer som antogs av AKFM 2018 och 2019. Åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, såsom lekförbud, bör ingå i denna förordning, eftersom fiskemöjligheterna inte kan fastställas på samma nivå utan sådana fredningstider (t.ex. för piggvar i Svarta havet). Fredningstiden kan variera beroende på beståndets tillstånd enligt den vetenskapliga rådgivningen.
2021/0292 (NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande för 2022 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen, råd som lämnas av de rådgivande nämnder som inrättats för de relevanta geografiska områdena eller kompetensområdena och gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna.
(2)Det åligger rådet att besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.
(3)I artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs att målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning där så är möjligt ska ha uppnåtts senast 2015 och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla bestånd.
(4)De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:erna) bör därför, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.
(5)Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer.
(6)Den fleråriga planen för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet har upprättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 och trädde i kraft den 16 juli 2019. Planen syftar till att säkerställa att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning.
(7)I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/1022 bör fiskemöjligheterna för bestånd som förtecknas i artikel 1 i den förordningen fastställas för att uppnå fiskeridödlighet med maximal hållbar avkastning genom en successiv och stegvis anpassning senast 2020 om så är möjligt, dock senast den 1 januari 2025. Fiskemöjligheterna bör uttryckas som högsta tillåtna fiskeansträngning och fastställas i enlighet med den fiskeansträngningsordning som fastställs i artikel 7 i förordning (EU) 2019/1022.
(8)Därför bör den högsta tillåtna fiskeansträngningen för 2022 minskas med pm % jämfört med referensvärdet vilket ska dras av från den högsta tillåtna fiskeansträngning som fastställts för 2021 genom rådets förordning (EU) 2021/90.
(9)Vid sitt 42:a årsmöte, 2018, antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) en rekommendation (GFCM/42/2018/1) om fastställande av förvaltningsåtgärder för ål (Anguilla anguilla) i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27). Dessa åtgärder omfattar också fångstbegränsningar eller begränsningar av fiskeansträngningen och en årlig tre månader lång sammanhängande fredningstid som fastställs av varje medlemsstat i enlighet med bevarandemålen i rådets förordning (EG) nr 1100/2007, de nationella förvaltningsplanerna för ål och ålens tidsmässiga vandringsmönster i medlemsstaten. I fall där nationella förvaltningsplaner som innebär fångstbegränsningar eller begränsningar av fiskeansträngningen på minst 30 % har införts före rekommendationens ikraftträdande bör de redan fastställda och genomförda begränsningarna inte överskridas. Fredningstiden bör tillämpas i alla marina vatten i Medelhavet och i bräckt vatten, t.ex. flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner, i enlighet med den rekommendationen. Fredningstiden är funktionellt knuten till fiskemöjligheterna, eftersom fångstnivån eller fiskeansträngningen, utan den, bör minskas för att säkerställa beståndets återhämtning. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
(10)[Platshållare för små pelagiska bestånd i Adriatiska havet.]
(11)Vid sitt 42:a årsmöte, 2018, antog AKFM rekommendation GFCM/42/2018/3 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart trålfiske efter djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Levantiska sjön (AKFM:s geografiska delområden 24, 25, 26 och 27), genom vilken en frysning av fiskeansträngningen infördes, uttryckt i ett högsta antal fiskefartyg. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
(12)Vid sitt 42:a årsmöte, 2018, antog AKFM rekommendation GFCM/42/2018/4 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart trålfiske efter djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Joniska sjön (AKFM:s geografiska delområden 19, 20 och 21), genom vilken en frysning av fiskeansträngningen infördes, uttryckt i ett högsta antal fiskefartyg. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
(13)Vid sitt 43:a årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/6 om förvaltningsåtgärder för hållbart trålfiske efter djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet (AKFM:s geografiska delområden 12, 13, 14, 15 och 16), genom vilken en frysning av fiskeansträngningen infördes, uttryckt i ett högsta antal fiskefartyg. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
(14)Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart demersalt fiske i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom en fiskeansträngningsordning och ett tak för flottkapaciteten infördes för vissa demersala bestånd. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
(15)Med beaktande av den slovenska flottans särdrag och dess marginella inverkan på bestånden av små pelagiska arter och demersala bestånd, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta mängd små pelagiska arter och en minsta ansträngningskvot för demersala bestånd.
(16)Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM även rekommendation GFCM/43/2019/4 om en förvaltningsplan för hållbart nyttjande av ädelkorall (Corallium rubrum) i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27), genom vilken en frysning av fiskeansträngningen, uttryckt i ett högsta antal fisketillstånd, och begränsningar för skörd av ädelkorall infördes. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
(17)Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/2 om en förvaltningsplan för hållbart nyttjande av fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Alboránsjön (AKFM:s geografiska delområden 1–3), varigenom en fångstbegränsning och en begränsning av fiskeansträngningen infördes, baserat på den genomsnittliga tillåtna och uppnådda nivån under perioden 2010–2015. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
(18)Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/1 om en rad förvaltningsåtgärder för användning av förankrade anordningar som samlar fisk i fiske efter guldmakrill (Coryphaena hippurus) i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27), genom vilken en frysning av fiskeansträngningen infördes, uttryckt i ett högsta antal fiskefartyg som fiskar efter guldmakrill. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
(19)Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/3 om ändring av rekommendation GFCM/41/2017/4 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29). Genom den rekommendationen införs en aktualiserad regional total tillåten fångstmängd (TAC) och ett kvotfördelningssystem för piggvar samt ytterligare bevarandeåtgärder, främst en fredningstid på två månader och en begränsning av fiskedagarna till 180 dagar per år. [Dessa ytterligare åtgärder är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, eftersom TAC-nivån för piggvar, utan dessa åtgärder, bör sänkas för att säkerställa beståndets återhämtning.] Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
(20)Enligt de vetenskapliga utlåtandena från AKFM är det nödvändigt att bevara den nuvarande fiskeridödlighetsnivån för att säkerställa hållbarhet för beståndet av skarpsill i Svarta havet. Det är därför lämpligt att fortsätta att fastställa en autonom kvot för det beståndet.
(21)Fiskemöjligheterna bör fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.
(22)Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.
(23)Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i denna förordning omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 om genomförande av vissa bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde.
(24)Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland, genom artiklarna 3 och 4 i den förordningen, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC:erna fastställs, bestämma för vilka bestånd artikel 3 eller 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd, bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.
(25)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2022. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.
(26)Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i full överensstämmelse med unionsrätten.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVDELNING 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
Genom denna förordning fastställs, för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd, de fiskemöjligheter som är tillgängliga i Medelhavet och Svarta havet för 2022.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1.Denna förordning tillämpas på unionsfiskefartyg som nyttjar följande bestånd:
(a)Ål (Anguilla anguilla), ädelkorall (Corallium rubrum) och guldmakrill (Coryphaena hippurus) i Medelhavet, enligt definitionen i artikel 4 b.
(b)Blåröd räka (Aristeus antennatus), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris, djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea, kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus) och rödmulle (Mullus barbatus) i västra Medelhavet, enligt definitionen i artikel 4 c.
(c)Ansjovis (Engraulis encrasicolus) och sardin (Sardina pilchardus) i Adriatiska havet, enligt definitionen i artikel 4 d.
(d)Kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus), tunga (Solea solea), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och rödmulle (Mullus barbatus) i Adriatiska havet, enligt definitionen i artikel 4 d.
(e)Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet, enligt definitionen i artikel 4 e, i Joniska havet, enligt definitionen i artikel 4 f, och i Levantiska sjön, enligt definitionen i artikel 4 g.
(f)Fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Alboránsjön, enligt definitionen i artikel 4 h.
(g)Skarpsill (Sprattus sprattus) och piggvar (Psetta maxima) i Svarta havet, enligt definitionen i artikel 4 i.
2.Denna förordning tillämpas även på fritidsfiske, om det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.
Artikel 3
Definitioner
I denna förordning ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:
(a)internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.
(a)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet med nyttjande av levande marina akvatiska resurser för rekreation, turism eller sport.
(b)total tillåten fångstmängd (TAC):
(i)i fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får landas varje år,
(ff)i alla övriga fisken, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får fångas under ett år.
(c)kvot: en andel av TAC:en som tilldelas unionen eller en medlemsstat.
(d)unionens autonoma kvot: en fångstbegränsning som, i avsaknad av en överenskommen TAC, tilldelas unionsfiskefartyg autonomt.
(e)analytisk kvot: unionens autonoma kvot, för vilken det gjorts en analytisk bedömning.
(f)analytisk bedömning: en kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd baserad på uppgifter om beståndets biologi och nyttjandegrad, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig vägledning om framtida fångstalternativ.
(g)anordning som samlar fisk: förankrad utrustning som flyter på havsytan och som har till syfte att dra till sig fisk.
Artikel 4
Fiskezoner
I denna förordning gäller följande definitioner av zoner:
(a)AKFM:s geografiska delområden: de områden som definieras i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011.
(b)Medelhavet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1–27, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(c)västra Medelhavet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(d)Adriatiska havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 17 och 18, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(e)Siciliensundet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 12, 13, 14, 15 och 16, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(f)Joniska havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 19, 20 och 21, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(g)Levantiska sjön: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 24, 25, 26 och 27, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(h)Alboránsjön: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1–3, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(i)Svarta havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområde 29, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
AVDELNING II
FISKEMÖJLIGHETER
KAPITEL I
Medelhavet
Artikel 5
Ål
1.Denna artikel är tillämplig på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och unionens övriga fiskeverksamhet som avser fångst av ål (Anguilla anguilla), nämligen riktat och oavsiktligt fiske och fritidsfiske, i alla marina vatten i Medelhavet, inbegripet sötvatten och övergångszoner med bräckt vatten, såsom laguner och flodmynningar.
2.Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter ål i unionens vatten och internationella vatten i Medelhavet under en sammanhängande tremånadersperiod som ska fastställas av varje medlemsstat. Fredningstiden ska vara förenlig med de bevarandemål som anges i förordning (EG) nr 1100/2007, med de nationella förvaltningsplaner som inrättats och med ålens tidsmässiga vandringsmönster i de berörda medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska senast en månad före fredningens ikraftträdande, dock senast den 31 januari 2022, meddela kommissionen vilken period som fastställts.
3.Medlemsstaterna får inte överskrida de högsta fångst- eller fiskeansträngningsnivåer för ål som fastställs och genomförs genom deras nationella förvaltningsplaner, som antagits i enlighet med artiklarna 2 och 4 i förordning (EG) nr 1100/2007.
Artikel 6
Ädelkorall
1.Denna artikel är tillämplig på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och unionens övriga fiskeverksamhet som avser skörd av ädelkorall (Corallium rubrum), nämligen riktat fiske och fritidsfiske i Medelhavet.
2.För riktat fiske får det högsta antalet fisketillstånd och de maximala mängder av ädelkorall som skördas av unionsfiskefartyg och genom unionens skördeverksamhet inte överskrida de nivåer som anges i bilaga I.
3.Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg som omfattas av punkt 2 att omlasta ädelkorall till havs.
4.För fritidsfiske ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förbjuda fångst, behållande ombord, omlastning och landning av ädelkorall.
Artikel 7
Guldmakrill
1.Denna artikel är tillämplig på all kommersiell verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och unionens övriga fiskeverksamhet med användning av anordningar som samlar fisk för att fånga guldmakrill (Coryphaena hippurus) i internationella vatten i Medelhavet.
2.Det högsta antal fartyg som får fiska efter guldmakrill anges i bilaga II.
KAPITEL II
Västra Medelhavet
Artikel 8
Demersala bestånd
1.Denna artikel är tillämplig på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och unionens övriga fiskeverksamhet som avser fångst av demersala bestånd som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) 2019/1022 i västra Medelhavet.
2.Den högsta tillåtna fiskeansträngningen fastställs i bilaga III till denna förordning. Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2019/1022.
Artikel 9
Överföring av uppgifter
Medlemsstaterna ska registrera uppgifter om fiskeansträngningen och överföra dem till kommissionen i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) 2019/1022.
När medlemsstaterna lämnar uppgifter om ansträngning till kommissionen i enlighet med denna artikel ska de använda de koder för fiskeansträngningsgrupp som anges i bilaga III.
KAPITEL III
Adriatiska havet
Artikel 10
[Platshållare för små pelagiska bestånd]
Artikel 11
Demersala bestånd
1.Denna artikel är tillämplig på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och unionens övriga fiskeverksamhet som avser fångst av kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus), tunga (Solea solea), djuphavsräkanParapenaeus longirostris och rödmulle (Mullus barbatus) i Adriatiska havet.
2.Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för demersala bestånd och den maximala flottkapaciteten som omfattas av tillämpningsområdet för denna artikel fastställs i bilaga IV.
3.Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 12
Överföring av uppgifter
När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de fångstkvantiteter från varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga IV.
KAPITEL IV
Joniska havet, Levantiska sjön och Siciliensundet
Artikel 13
1.Denna artikel är tillämplig på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och unionens övriga fiskeverksamhet som avser fångst av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Joniska havet, Levantiska sjön och Siciliensundet.
2.Det högsta antal bottentrålare som får fiska efter demersala bestånd anges i bilaga V.
KAPITEL V
Alboránsjön
Artikel 14
1.Denna artikel är tillämplig på kommersiellt fiske med långrevar och handlinor efter fläckpagell (Pagellus bogaraveo) som bedrivs av unionsfiskefartyg i Alboránsjön.
2.Den högsta fångstnivån får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga VI.
KAPITEL VI
Svarta havet
Artikel 15
Fördelning av fiskemöjligheter avseende skarpsill
1.Denna artikel är tillämplig på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och unionens övriga fiskeverksamhet som avser fångst av skarpsill (Sprattus sprattus) i Svarta havet.
2.I bilaga VII fastställs unionens autonoma kvot för skarpsill, fördelningen av denna kvot mellan medlemsstaterna samt, i tillämpliga fall, de villkor som är funktionellt knutna till den.
Artikel 16
Fördelning av fiskemöjligheter avseende piggvar
1.Denna artikel är tillämplig på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och unionens övriga fiskeverksamhet som avser fångst av piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet.
2.I bilaga VII fastställs TAC:en för piggvar som är tillämplig i unionens vatten i Svarta havet och fördelningen av TAC:en mellan medlemsstaterna samt, i tillämpliga fall, de villkor som är funktionellt knutna till den.
Artikel 17
Förvaltning av fiskeansträngningen avseende piggvar
Unionsfiskefartyg som har tillstånd att fiska efter piggvar inom tillämpningsområdet för artikel 16 får, oberoende av fartygets största längd överallt, inte fiska under mer än 180 fiskedagar per år.
Artikel 18
Fredningstid för piggvar
Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att bedriva någon form av fiskeverksamhet, inbegripet omlastning, bevarande ombord, landning och första försäljning, när det gäller piggvar i unionens vatten i Svarta havet mellan den 15 april och den 15 juni.
Artikel 19
Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter i Svarta havet
1.Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheter enligt artiklarna 15 och 16 i denna förordning ska inte påverka
(a)utbyten i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,
(b)reduceringar och omfördelningar i enlighet med artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009, och
(c)avdrag i enlighet med artiklarna 105 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.
2.Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat utnyttjar den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 20
Överföring av uppgifter
När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, sänder uppgifter till kommissionen om de fångstkvantiteter från varje bestånd av skarpsill och piggvar som landats i unionens vatten i Svarta havet, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga VII.
AVDELNING III
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 21
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2022.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 17.9.2021
COM(2021) 548 final
BILAGOR
till Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande för 2022 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet
BILAGA I
FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG INOM RAMEN FÖR AKFM:s FLERÅRIGA FÖRVALTNINGSPLAN FÖR ÄDELKORALL I MEDELHAVET
I tabellerna i denna bilaga fastställs högsta tillåtna antal fisketillstånd och största skörd när det gäller ädelkorall i Medelhavet.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpningen av denna bilaga gäller följande tabell över de latinska namnen och motsvarande svenska namn på fiskbestånd:
Vetenskapligt namn
|
Trebokstavskod
|
Svenskt namn
|
Corallium rubrum
|
COL
|
Ädelkorall
|
Tabell 1. Högsta antal fisketillstånd
Medlemsstater
|
Ädelkorall
COL
|
Grekland
|
12
|
Spanien
|
0 ()
|
Frankrike
|
32
|
Kroatien
|
28
|
Italien
|
40
|
Tabell 2. Största skördemängd uttryckt i ton levande vikt
Art:
|
Ädelkorall
|
|
Zon:
|
Unionens vatten i Medelhavet – de geografiska delområdena 1–27
|
|
|
Corallium rubrum
|
|
COL/GF1-27
|
Grekland
|
|
1 844
|
Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
|
Spanien
|
|
0 (*)
|
|
Frankrike
|
|
1 400
|
|
Kroatien
|
|
1 226
|
|
Italien
|
|
1 378
|
|
Unionen
|
5 848
|
|
|
TAC
|
Ej relevant/Ej fastställd
|
|
|
BILAGA II
FISKEANSTRÄNGNING FÖR UNIONSFISKEFARTYG INOM RAMEN FÖR FÖRVALTNINGEN AV GULDMAKRILL I MEDELHAVET
I tabellen i denna bilaga fastställs det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter guldmakrill i internationella vatten i Medelhavet.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till internationella vatten i Medelhavet.
Vid tillämpningen av denna bilaga gäller följande tabell över de latinska namnen och motsvarande svenska namn på fiskbestånd:
Vetenskapligt namn
|
Trebokstavskod
|
Svenskt namn
|
Coryphaena hippurus
|
DOL
|
Guldmakrill
|
Högsta antal fisketillstånd för fartyg som fiskar i internationella vatten
Medlemsstat
|
Guldmakrill DOL
|
Italien
|
797
|
Malta
|
130
|
BILAGA III
FISKEANSTRÄNGNING FÖR UNIONSFISKEFARTYG INOM RAMEN FÖR FÖRVALTNINGEN AV DEMERSALA BESTÅND I VÄSTRA MEDELHAVET
I tabellerna i denna bilaga fastställs den högsta tillåtna fiskeansträngningen (i fiskedagar) per beståndsgrupp, enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) 2019/1022, samt fartygens största längd för alla typer av trålar som används för fiske efter demersala bestånd i västra Medelhavet.
Alla högsta tillåtna fiskeansträngningar som fastställs i denna bilaga ska omfattas av reglerna i förordning (EU) 2019/1022 och artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpningen av denna bilaga gäller följande tabell över de latinska namnen och motsvarande svenska namn på fiskbestånd:
Vetenskapligt namn
|
Trebokstavskod
|
Svenskt namn
|
Aristaeomorpha foliacea
|
ARS
|
Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea
|
Aristeus antennatus
|
ARA
|
Blåröd räka
|
Merluccius merluccius
|
HKE
|
Kummel
|
Mullus barbatus
|
MUT
|
Rödmulle
|
Nephrops norvegicus
|
NEP
|
Havskräfta
|
Parapenaeus longirostris
|
DPS
|
Djuphavsräkan Parapenaeus longirostris
|
Högsta tillåtna fiskeansträngning i fiskedagar
a) Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten (de geografiska delområdena 1-2-5-6-7)
Beståndsgrupp
|
Fartygets största längd
|
Spanien
|
Frankrike
|
Italien
|
Kod för fiskeansträngningsgrupp
|
Rödmulle i de geografiska delområdena 1, 5, 6 och 7; kummel i de geografiska delområdena 1, 5, 6 och 7; djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i de geografiska delområdena 1, 5 och 6; havskräfta i de geografiska delområdena 5 och 6.
|
< 12 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF1/MED1_TR1
|
|
≥ 12 m och < 18 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF1/MED1_TR2
|
|
≥ 18 m och < 24 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF1/MED1_TR3
|
|
≥ 24 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF1/MED1_TR4
|
Beståndsgrupp
|
Fartygets största längd
|
Spanien
|
Frankrike
|
Italien
|
Kod för fiskeansträngningsgrupp
|
Blåröd räka i de geografiska delområdena 1, 5, 6 och 7.
|
< 12 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF2/MED1_TR1
|
|
≥ 12 m och < 18 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF2/MED1_TR2
|
|
≥ 18 m och < 24 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF2/MED1_TR3
|
|
≥ 24 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF2/MED1_TR4
|
b) Korsika, Liguriska havet, Tyrrenska havet och Sardinien (de geografiska delområdena 8-9-10-11)
Beståndsgrupp
|
Fartygets största längd
|
Spanien
|
Frankrike
|
Italien
|
Kod för fiskeansträngningsgrupp
|
Rödmulle i de geografiska delområdena 9, 10 och 11; kummel i de geografiska delområdena 9, 10 och 11; djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i de geografiska delområdena 9, 10 och 11; havskräfta i de geografiska delområdena 9 och 10.
|
< 12 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF1/MED2_TR1
|
|
≥ 12 m och < 18 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF1/MED2_TR2
|
|
≥ 18 m och < 24 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF1/MED2_TR3
|
|
≥ 24 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF1/MED2_TR4
|
Beståndsgrupp
|
Fartygets största längd
|
Spanien
|
Frankrike
|
Italien
|
Kod för fiskeansträngningsgrupp
|
Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i de geografiska delområdena 9, 10 och 11.
|
< 12 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF2/MED2_TR1
|
|
≥ 12 m och < 18 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF2/MED2_TR2
|
|
≥ 18 m och < 24 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF2/MED2_TR3
|
|
≥ 24 m
|
pm
|
pm
|
pm
|
EFF2/MED2_TR4
|
BILAGA IV
FISKEMÖJLIGHETETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I ADRIATISKA HAVET
I tabellerna i denna bilaga fastställs fiskemöjligheterna per bestånd eller fartygsansträngningsgrupp och, i tillämpliga fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa, samt det högsta antal fiskefartyg som får fiska efter små pelagiska arter.
Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpningen av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över de latinska namnen och de svenska namnen:
Vetenskapligt namn
|
Trebokstavskod
|
Svenskt namn
|
Engraulis encrasicolus
|
ANE
|
Ansjovis
|
Merluccius merluccius
|
HKE
|
Kummel
|
Mullus barbatus
|
MUT
|
Rödmulle
|
Nephrops norvegicus
|
NEP
|
Havskräfta
|
Parapenaeus longirostris
|
DPS
|
Djuphavsräkan Parapenaeus longirostris
|
Sardina pilchardus
|
PIL
|
Sardin
|
Solea solea
|
SOL
|
Tunga
|
1.[Platshållare för bestånd av små pelagiska arter – de geografiska delområdena 17 och 18]
2.Demersala bestånd – de geografiska delområdena 17 och 18
Högsta tillåtna fiskeansträngning (i fiskedagar) per typ av trålfiske efter demersala bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18 (Adriatiska havet).
|
|
|
|
|
Fiskedagar 2022
|
Red-skaps-typ
|
Geo-grafiskt område
|
Berörda bestånd
|
Far-tyg-ets stör-sta längd
|
Kod för ansträngningsgrupp
|
ITALIEN
|
KROATIEN
|
SLOVENIEN
|
Trålar (OTB)
|
AKFM:s delområden 17–18
|
Röd mulle Kummel Djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och havskräfta
|
< 12 m
|
EFF/MED3_OTB_TR1
|
pm
|
pm
|
|
|
|
|
≥ 12 m och < 18 m
|
EFF/MED3_OTB_TR2
|
pm
|
pm
|
|
|
|
|
≥ 18 m och < 24 m
|
EFF/MED3_OTB_TR3
|
pm
|
pm
|
|
|
|
|
≥ 24 m
|
EFF/MED3_OTB_TR4
|
pm
|
pm
|
|
Bomtrålar (TBB)
|
AKFM:s delområde 17
|
Tunga
|
< 12 m
|
EFF/MED3_TBB_TR1
|
pm
|
|
|
|
|
|
≥ 12 m och < 18 m
|
EFF/MED3_TBB_TR2
|
pm
|
|
|
|
|
|
≥ 18 m och < 24 m
|
EFF/MED3_TBB_TR3
|
pm
|
|
|
|
|
|
≥ 24 m
|
EFF/MED3_TBB_TR4
|
pm
|
|
|
(٭) Fiskefartyg som för Sloveniens flagg och som använder OTB-redskap i det geografiska delområdet 17 får inte överskrida ansträngningsbegränsningen på 3 000 fiskedagar per år.
Maximal flottkapacitet för bottentrålare och bomtrålare som får fiska efter demersala bestånd
Medlemsstat
|
Redskap
|
Antal fartyg
|
kW
|
Bruttodräktighet
|
Kroatien
|
OTB
|
495
|
79 867,99
|
13 267,99
|
Italien
|
OTB-TBB
|
1 363
|
260 618,37
|
47 148
|
Slovenien*
|
OTB
|
11
|
1 813,00
|
168,67
|
(*) Bestämmelserna i punkterna 9 c och 28 i rekommendation GFCM/43/2019/5 ska inte tillämpas på nationella flottor som använder OTB-redskap och fiskar färre än 1 000 dagar under den referensperiod som nämns i punkt 9 c. Fiskekapaciteten för den aktiva flottan som fiskar med OTB får öka med högst 50 % jämfört med referensperioden.
BILAGA V
FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I JONISKA HAVET, LEVANTINSKA SJÖN OCH SICILIENSUNDET
I tabellerna i denna bilaga fastställs det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter demersala bestånd i Joniska havet, Levantinska sjön och Siciliensundet.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpningen av denna bilaga gäller följande tabell över de latinska namnen och motsvarande svenska namn på fiskbestånd:
Vetenskapligt namn
Trebokstavskod
Svenskt namn
Aristaeomorpha foliacea
|
ARS
|
Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea
|
Aristeus antennatus
|
ARA
|
Blåröd räka
|
a) Högsta antal bottentrålare som får fiska i Joniska havet (de geografiska delområdena 19-20-21)
Medlemsstat
|
Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i unionens vatten i de geografiska delområdena 19, 20 och 21
|
Blåröd räka i unionens vatten i de geografiska delområdena 19, 20 och 21
|
Grekland
|
263
|
263
|
Italien
|
410
|
410
|
Malta
|
15
|
15
|
b) Högsta antal bottentrålare som får fiska i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24-25-26-27)
Medlemsstat
|
Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i unionens vatten i de geografiska delområdena 24-25-26-27
|
Blåröd räka i unionens vatten i de geografiska delområdena 24-25-26-27
|
Italien
|
80
|
80
|
Cypern
|
6
|
6
|
c) Högsta antal bottentrålare som får fiska i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12-13-14-15-16)
Medlemsstat
|
Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i unionens vatten i de geografiska delområdena 12-13-14-15-16
|
Blåröd räka i unionens vatten i de geografiska delområdena 12-13-14-15-16
|
Spanien
|
2
|
2
|
Italien
|
320
|
320
|
Cypern
|
1
|
1
|
Malta
|
15
|
15
|
BILAGA VI
FISKEMÖJLIGHETETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I ALBORÁNSJÖN
Högsta fångstnivå för fångster gjorda med långrevar och handlinor uttryckt i ton levande vikt
Art:
|
Fläckpagell
|
|
Zon:
|
Unionens vatten i Alboránsjön – de geografiska delområdena 1–3
|
|
|
Pagellus bogaraveo
|
|
SBR/GF1-3
|
Spanien
|
|
225
|
Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Unionen
|
|
225
|
|
TAC
|
Ej relevant/Ej fastställd
|
|
|
BILAGA VII
FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I SVARTA HAVET
I tabellerna i denna bilaga fastställs TAC:er och kvoter i ton levande vikt per bestånd samt, i tillämpliga fall, de villkor som är funktionellt knutna till dem.
Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpningen av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över de latinska namnen och de svenska namnen:
Vetenskapligt namn
|
Trebokstavskod
|
Svenskt namn
|
Sprattus sprattus
|
SPR
|
Skarpsill
|
Scophthalmus maximus
|
TUR
|
Piggvar
|
Art:
|
Skarpsill
|
|
|
Zon:
|
Unionens vatten i Svarta havet – det geografiska delområdet 29
|
|
|
|
Sprattus sprattus
|
|
(SPR/F3742C)
|
Bulgarien
|
|
|
8 032,50
|
Analytisk kvot
Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas
|
Rumänien
|
|
|
3 442,50
|
|
|
|
|
|
|
Unionen
|
|
|
11 475
|
|
|
|
|
|
|
TAC
|
|
Ej relevant/Ej fastställd
|
|
|
Art:
|
Piggvar
|
Zon:
|
Unionens vatten i Svarta havet – det geografiska delområdet 29
|
|
Scophthalmus maximus
|
|
(TUR/F3742C)
|
|
|
|
Bulgarien
|
75
|
|
Analytisk TAC
Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas
|
Rumänien
|
75
|
|
|
|
|
|
|
Unionen
|
150
|
(*)
|
|
|
|
|
|
TAC
|
857
|
|
_________
|
|
|
|
(*)
Ingen fiskeverksamhet, inbegripet omlastning, bevarande ombord, landning och första försäljning, ska vara tillåten under perioden 15 april–15 juni 2021.
|