Yttrande från Europeiska regionkommittén – Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

(2021/C 300/06)

Huvudföredragande:

Daniela BALLICO (IT–ECR), borgmästare, Ciampino (storstadsområdet Rom)

Referensdokument:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030

COM(2021) 101 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning enligt artiklarna 2, 9, 10, 19, 168 och 216.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), artiklarna 3, 15, 21, 23 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 3 och 17 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ratificerades den 26 november 2009, måste garanteras och främjas inom alla områden och på alla nivåer i EU och medlemsstaterna.

Kommittén välkomnar meddelandet ”En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030” som en strategisk åtgärd för att främja deras självbestämmande och delaktighet, se till att de kan utöva sina rättigheter på jämlika villkor och skydda de medborgare som löper störst risk att drabbas av diskriminering och social marginalisering.

De lokala och regionala myndigheterna bör, med tanke på deras ansvarsområden och det arbete de bedriver för att fullgöra sitt ansvar, erkännas som strategiska partner i utformningen, genomförandet och övervakningen av strategin.

ReK efterlyser ett större erkännande av de lokala och regionala myndigheterna, med tanke på att många av strategierna för inkludering av personer med funktionsnedsättning måste genomföras och omsättas på lokal och regional nivå, nära personerna med funktionsnedsättning. För att säkerställa fullt egenansvar krävs anpassade nationella, regionala och lokala strategier och medel samt tillräckliga kompletterande resurser inom ramen för de europeiska fonderna för att genomföra en rättvis övergång till självständigt boende och deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning.

Kommittén betonar vikten av strategins politiska ram med dess åtgärder, eftersom den utgör en förnyad möjlighet att uppnå konkreta mål på området för inkludering av och ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning i EU, med utgångspunkt i medlemsstaterna. Strategin läggs fram vid en svår tidpunkt, eftersom covid-19-pandemin allvarligt har äventyrat överlevnaden, hälsan och värdigheten för personer med funktionsnedsättning och synliggjort alla de brister som förekommer i systemen för socialt skydd och social delaktighet.

ReK välkomnar inrättandet av en ram med åtgärder för att garantera rättigheter och möjligheter för den femtedel av Europas befolkning som lever med en fysisk och/eller organisk, sensorisk eller intellektuell funktionsnedsättning, problem med psykisk ohälsa eller flerfunktionsnedsättning. Funktionsnedsättning är en indikator på högre risk för fattigdom, utanförskap och depression, särskilt när omgivningen inte är utformad för hela den mänskliga mångfalden.

Kommittén välkomnar strategin för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som utgör den första universella handlingsplanen för att säkerställa rättigheter och möjligheter för personer med funktionsnedsättning.

ReK stöder inrättandet av plattformen för personer med funktionsnedsättning under 2021, och vill ingå som observatör i denna plattform, som kommissionen ska inrätta, i syfte att se till att personer med funktionsnedsättning faktiskt inkluderas i all politik och alla program. Kommittén betonar behovet av att göra de lokala och regionala myndigheterna fullt delaktiga, eftersom de är nyckelaktörer i förvaltningen av politik som direkt påverkar personer med funktionsnedsättning på lokal och regional nivå.

Vi efterlyser ett förstärkt samarbete med de representativa europeiska institutionella nivåerna, och betonar därför att ReK kan bidra till plattformens arbete genom att mobilisera de lokala och regionala myndigheterna för att öka deras medvetenhet om utmaningarna i den nya strategin i fråga om att bekämpa stereotyper och diskriminering av personer med funktionsnedsättning samt främja lämplig och lika behandling i vardagen.

10.

Kommittén betonar vikten av att arbeta med organisationer i det civila samhället, sammanslutningar för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga för att genomföra principen ”ingenting om oss utan oss” genom att tillhandahålla mekanismer för att ge personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga möjlighet att delta, genom organisationer i sektorn, samtidigt som man skapar särskilda miljöer för deltagande för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

11.

ReK upprepar att det är viktigt att anta ett intersektionellt helhetsperspektiv, och uppmanar till att man inkluderar särskilda åtgärder som rör utsatta grupper av personer med funktionsnedsättning som möter hinder på grund av en kombination av faktorer, såsom kön, könsidentitet, sexuell läggning, ras, etniskt ursprung, ålder, religion och övertygelse, eller svåra socioekonomiska eller andra förhållanden. Kommissionen rekommenderas därför att vidareutveckla detta intersektionella synsätt och utarbeta initiativ vars genomförande kommer att påverka planeringen, förvaltningen och utvärderingen av den offentliga politiken.

12.

Kommittén framhåller behovet av att anta principen om att offentliga förvaltningar ska föregå med gott exempel när det gäller att strukturera den sociala delaktigheten och garantera rättigheter och lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning, i fråga om både integration på den öppna arbetsmarknaden och produktion av tillgängliga tjänster. I detta syfte bör ReK, i egenskap av arbetsgivare och institutionell aktör, följa principen om att föregå med gott exempel och inrätta en tidsplan för detta.

13.

Kommittén betonar behovet av att, särskilt när det gäller integration på arbetsmarknaden och varors och tjänsters tillgänglighet, lyfta fram hur den privata sektorn kan medverka genom offentlig-privata partnerskap.

14.

I strategin beaktas pandemin enbart när det gäller självständigt boende och marginellt när det gäller inkluderande utbildning. ReK noterar dessutom avsaknaden av ett ordentligt erkännande av anhörigvårdare (informell vård), som framför allt är kvinnor. Denna företeelse har ökat starkt under pandemin, till följd av att anhörigservicen begränsades, vilket har belyst det grundläggande vård- och omsorgsarbetets betydelse samt behovet av bättre tillgång till och användning av teknik för privat bruk.

15.

Medlemsstaterna uppmanas att inkludera särskilda åtgärder för personer med funktionsnedsättning i sina nationella reformprogram och nationella planer för återhämtning och resiliens.

Tillgänglighet, oberoende och jämlikhet

16.

Kommittén ställer sig bakom kommissionens initiativ att under 2022 lansera AccessibleEU, ett resurscentrum som ska samla alla berörda parter. ReK uppmanar dessutom till att senast 2023 granska hur den inre marknaden för tekniska hjälpmedel fungerar, stödja fullgörandet av skyldigheterna beträffande tillgänglighet enligt direktiven om offentlig upphandling, utvärdera tillämpningen av direktivet om webbtillgänglighet samt upprätta en förteckning över tillgångar avseende järnvägsinfrastruktur och deras tillgänglighet.

17.

ReK välkomnar EU:s och medlemsstaternas ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och uppmanar rådet och alla medlemsstater att underteckna det fakultativa protokollet till konventionen.

18.

Kommittén håller med kommissionen om att man måste övervaka genomförandet av de olika tillgänglighetsdirektiven så att EU och alla institutioner kan verkställa lämpliga genomförandestrategier. Lagstiftningen om tillgänglighet måste följas noga och förbättras så att tillgängligheten till miljöer underlättas, när det gäller såväl bostadshus som alla de aspekter som hör samman med tillgänglighet.

19.

Kommittén påminner om att personer med funktionsnedsättning bör ha samma möjligheter till ett självständigt liv och vara garanterade rätten till oberoende genom hela livet. Det är mycket viktigt att reglera den personliga assistansen för de personer med fysisk funktionsnedsättning som är mer beroende av hjälp.

20.

ReK understryker den grundläggande roll som alla personer med funktionsnedsättning spelar som experter på sig själva. I detta avseende spelar de lokala och regionala myndigheterna en nyckelroll när det handlar om att erkänna dessa personers aktiva deltagande i beslutsfattandet, bland annat kring tillgänglighetsfrågor. Vi påminner i detta sammanhang om det europeiska priset för tillgängliga städer (Access City-priset), som kommissionen varje år delar ut till tre europeiska städer som har utmärkt sig när det gäller att göra stadsmiljön mer tillgänglig för alla invånare, med särskilt fokus på problem med koppling till ålder och rörlighetsnivå i allmänhet, och uppmuntrar till liknande initiativ som belönar tillgänglighet i landsbygds- och naturmiljöer.

21.

ReK uppmanar kommissionen att betrakta tillgänglighet som ett bindande kriterium under den översyn av lagstiftningsramen för byggnaders energiprestanda som planeras till 2021 för att göra byggnaderna mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning;

Åtnjutande av EU-rättigheter

Fri rörlighet och bosättning

22.

Kommittén instämmer i att det är nödvändigt att anta EU-intyget om funktionsnedsättning senast i slutet av 2023 för att se till att EU-rättigheterna kan åtnjutas fullt ut och även med sikte på ett ömsesidigt erkännande av funktionsnedsättning i alla medlemsstater. ReK ser fram emot kommissionens kommande förslag om EU-intyget och hoppas att det kan bidra till att övervinna de svårigheter som uppstått under experimentfasen.

23.

ReK stöder kommissionens avsikt att samarbeta mer effektivt med medlemsstaterna, så att intyget kan införas så snart som möjligt, och samtidigt verka för en harmonisering av erkännandet av funktionsnedsättning, vilket är nödvändigt för att garantera rätten till rörlighet inom EU på grundval av rätten till liknande förmåner och stödåtgärder, samt för att undanröja hinder.

Främja deltagande i den demokratiska processen

24.

Kommittén håller med om att det, såsom nämns i strategin, är nödvändigt att främja deltagandet i samhällslivet och det politiska livet för personer med funktionsnedsättning, som fortfarande diskrimineras även när det gäller att utöva rösträtten.

25.

Kommissionen uppmanas att överväga en europeisk överenskommelse om rätten för personer med funktionsnedsättning att rösta, för att undanröja hinder av alla slag och bekräfta den fulla rätten för personer med funktionsnedsättning att uttrycka sin politiska preferens på samma sätt som alla andra EU-medborgare. För närvarande har kommissionen antagit ett samrådsprogram om inkluderande val till Europaparlamentet, som dock inte omfattar frågan om funktionsnedsättning. Detta program bör snarast utvidgas till att omfatta även personer med funktionsnedsättning och samtliga områden där det hålls val.

26.

ReK instämmer i behovet av att förbättra tillgången till all hälso- och sjukvård för personer med funktionsnedsättning. Kommittén instämmer även i kommissionens bedömning att de sociala tjänsterna och hälso- och sjukvårdstjänsterna, som under pandemin visat sig ha sina begränsningar, är otillfredsställande. ReK betonar att situationen är särskilt svår i avlägsna områden och på landsbygden. ReK konstaterar att det är första gången som frågan om segregering tas upp i ett EU-dokument av denna betydelse och välkomnar detta. Det är absolut rätt att ta itu med frågan om segregering av personer med funktionsnedsättning och deras avinstitutionalisering med sikte på att ge dem möjlighet att utnyttja rätten till ett helt och faktiskt självständigt boende i samhället, genom utveckling av närtjänster, inbegripet hälsoövervakning, digitalisering av stödtjänster för att uppnå självständighet och personlig assistans, med möjlighet att få välja var, med vem och hur man vill bo.

Utveckling av ny kompetens för nya arbetstillfällen

27.

I hela EU har pandemikrisen lett till förlorade arbetstillfällen, inte minst bland personer med funktionsnedsättning. Detta gäller också för anhöriga till personer med funktionsnedsättning som vårdar dem, en företeelse som främst rör mödrar, partner och döttrar.

28.

Kommittén instämmer i att en påskyndad digital omvandling och grön omställning erbjuder möjligheter genom användningen av informations- och kommunikationsteknik, artificiell intelligens och robotteknik som anpassas till behoven hos personer med funktionsnedsättning och behovet att satsa på deras digitala färdigheter.

29.

Kommittén framhåller behovet av att samla in jämförbara uppgifter om funktionsnedsättning för att bättre kunna bedöma situationen för personer med funktionsnedsättning i olika sammanhang, mäta politik och insatser, övervaka deras utveckling och vidta lämpliga åtgärder.

30.

Kommissionen uppmanas att systematiskt ta itu med frågan om informationsbristen avseende personer med funktionsnedsättning, särskilt på landsbygden. I enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och såsom bekräftats av FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna, är det nödvändigt att åtgärda informationsbristen, inte bara genom uppdelade uppgifter utan även med hjälp av inkluderingsindikatorer som kan användas för att övervaka politiken och respekten för rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

31.

ReK instämmer i behovet av att anpassa kompetensen hos personer med funktionsnedsättning genom allmän och yrkesinriktad utbildning samt nästa handlingsplan för digital utbildning 2021–2027. Vi stöder också strategin att genomföra dessa åtgärder genom ett starkt engagemang med medlemsstaterna för att se till att de har inkluderande och tillgängliga program samt de resurser som krävs, och att man utnyttjar de befintliga resurserna och säkerställer komplementaritet mellan dem. ReK vill även förtydliga behovet av att i högre grad möjliggöra även universitetsstudier för personer med funktionsnedsättning.

32.

Kommittén betonar behovet av särskilda åtgärder som möjliggör kompetensutveckling och omskolning för personer med funktionsnedsättning, för att framför allt utnyttja digitaliseringens potential. I detta sammanhang välkomnas användningen av lärlingsutbildningar som ett verktyg för social delaktighet inom ramen för ungdomsgarantiprogrammet.

33.

ReK stöder kommissionens initiativ att uppmana medlemsstaterna att fastställa tydliga mål för att öka sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning, i synnerhet på den öppna arbetsmarknaden, och stärka arbetsförmedlingarnas kapacitet. Vi upprepar att man måste underlätta egenföretagande och entreprenörskap för personer med funktionsnedsättning. Medlemsstaterna uppmanas att överväga skattelättnader för företag som anställer arbetstagare med funktionsnedsättning eller förmånlig beskattning för egenföretagare med funktionsnedsättning och särskilt entreprenörskap.

34.

Kommittén välkomnar offentliggörandet av handlingsplanen för den sociala ekonomin, som syftar till att förbättra förutsättningarna för den sociala ekonomin, vilket inbegriper möjligheter för personer med funktionsnedsättning. Vi efterlyser större investeringar i sociala företag med fokus på integration. Sociala företag kan främja en marknadsorienterad modell för verksamhet som, om den förvaltas framgångsrikt, kan utvidgas och bli ekonomiskt hållbar på den öppna arbetsmarknaden (1).

Lika tillgång och icke-diskriminering

35.

Frågan om tillgång till rättslig prövning är inte sekundär och rör i synnerhet institutionell diskriminering av personer med intellektuell funktionsnedsättning, psykosocial funktionsnedsättning eller psykiska hälsoproblem. ReK uppmanar medlemsstaterna att synliggöra den goda praxis som har utvecklats så att den sprids och uppnår en multiplikatoreffekt.

36.

Kommittén erinrar om att ett stort antal EU-medborgare med utvecklingsstörning och/eller psykiska sjukdomar skulle kunna bli föremål för förvaltarskap (plenary guardianship) eller godmanskap (partial guardianship). Vi framhåller dock vår oro kring förvaltarskap, som innebär att man kan förlora så gott som alla sina juridiska rättigheter och att beslut som rör det mesta i den enskildes liv överlåts på ett juridiskt ombud. Det finns många vuxna som mot sin vilja har blivit placerade på institution av ett juridiskt ombud som utsetts av en domstol. ReK uppmanar medlemsstaterna att anta lagstiftning för att genomföra artikel 12 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2) och att involvera brukarna, deras familjer, organisationer som verkar för brukarnas rättigheter samt specialister i beslutsfattandet.

37.

Det är mycket viktigt att ta itu med frågan om att bekämpa våld mot personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, barn och ungdomar med funktionsnedsättning, och frågan om personer med intellektuella funktionsnedsättningar och psykiska funktionsnedsättningar som påverkar samspelet med andra människor. Det är nödvändigt att stärka insatserna i detta avseende i den nya strategin. Exempelvis bör skyddade boendeinstitutioner övervakas bättre, och alla rådgivningscentrum och skyddade boenden för kvinnor bör göras fullt tillgängliga.

38.

ReK håller med om att en av de främsta utmaningar som EU för närvarande måste ta itu med när det gäller funktionsnedsättningar är behovet av att bekämpa diskriminering på alla livets alla områden för personer med funktionsnedsättning.

39.

Kommittén är medveten om att utbildning är det viktigaste verktyget för att bekämpa ojämlikhet, även när det gäller personer med funktionsnedsättning. Vi håller med om att garantin om en inkluderande utbildning omfattar barn, ungdomar och även vuxna med funktionsnedsättning. De europeiska programmen på detta område stöder och främjar sådan verksamhet. De lokala och regionala myndigheterna samt sammanslutningar för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga bör delta i programmen för lärande för personer med funktionsnedsättning för att främja utbytet av god praxis, och ReK anser att man bör främja ett aktivt deltagande av de lokala och regionala myndigheterna i integreringen av politiken för social delaktighet i utbildningspolitiken;

Förbättrad tillgång till konst och kultur, rekreation, fritidsaktiviteter, idrott och turism

40.

Kommittén ställer sig positiv till att främja den personliga utvecklingen hos personer med funktionsnedsättning, i synnerhet barn och ungdomar, såsom hos alla andra personer, genom tillgång till konst, kultur, rekreation, fritidsaktiviteter, idrott och turism.

41.

ReK betonar särskilt idrottens roll när det gäller att främja inkludering av personer med funktionsnedsättning, och uppmanar medlemsstaterna att främja program där barn, ungdomar och personer med en funktionsnedsättning som innebär större begränsningar kan delta.

Föregå med gott exempel

42.

Kommittén är medveten om vikten av att anta ett strukturerat system för ett effektivt genomförande av strategin. Det första steget är att systematiskt inkludera personer med funktionsnedsättning i beslutsfattandet.

43.

ReK framhåller behovet av att i praktiken effektivt undanröja stereotyper vad gäller fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i den offentliga debatten, i media och inom utbildning, detta genom att tillämpa nolltolerans mot fördomar och stigmatisering i fråga om fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, inbegripet diskriminerande språkbruk. De lokala och regionala myndigheterna har mycket goda möjligheter att föregå med gott exempel, både som arbetsgivare och som tjänsteleverantörer, och med tanke på deras närhet till medborgarna.

44.

ReK ställer sig bakom kommissionens åtagande att stärka personalstrategin så att personer med funktionsnedsättning får anställning och genom rimlig anpassning får stöd så att de kan vara lika produktiva som sina kollegor. Detta inbegriper byggnaders och alla arbetsverktygs tillgänglighet, med särskilt fokus på utformning, utveckling och användning av teknik i personernas tjänst.

45.

Kommittén håller med om att man måste stärka övervakningsramen för genomförandet av strategin genom att införa effektiva indikatorer som bygger på befintliga data för att mäta och bedöma effekterna av den sociala inkluderingen av personer med funktionsnedsättning samt föreslå och genomföra åtgärder efter denna utvärdering. Det är viktigt att utarbeta årliga rapporter om medlemsstaternas framsteg beträffande inkludering av personer med funktionsnedsättning, som även omfattar god praxis från de lokala och regionala myndigheternas sida samt från sammanslutningar för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga.

46.

Kommittén uppmanar EU, medlemsstaterna och deras regionala och lokala myndigheter att i större utsträckning beakta funktionsnedsättningsaspekten i de nationella och regionala statistiksystemen så att tillförlitliga och regelbundna uppgifter kan tillhandahållas i samråd med Eurostat.

Bryssel den 7 maj 2021.

Apostolos TZITZIKOSTAS

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) Eurofound (2021), Disability and labour market integration: Policy trends and support in EU Member States, https://www.eurofound.europa.eu/sites/default/files/ef_publication/field_ef_document/ef20013en.pdf

(2) https://www.un.org/disabilities/documents/convention/convention_accessible_pdf.pdf