P9_TA(2021)0007

Förstärkning av den inre marknaden: framtiden för den fria rörligheten för tjänster

Europaparlamentets resolution av den 20 januari 2021 om förstärkning av den inre marknaden: framtiden för den fria rörligheten för tjänster (2020/2020(INI))

(2021/C 456/02)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (1) (tjänstedirektivet),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (2) (direktivet om yrkeskvalifikationer),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (3),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/957 av den 28 juni 2018 om ändring av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (4),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/958 av den 28 juni 2018 om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken (5) (direktivet om proportionalitetsprövning),

—	med beaktande av förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (6) (förordningen om en gemensam digital ingång),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (7) (direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård),

—	med beaktande av sin resolution av den 12 december 2018 om inremarknadspaketet (8),

—	med beaktande av studien Contribution to Growth: The Single Market for Services – Delivering Economic benefits for citizens and businesses från februari 2019, beställd av utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2018En europeisk detaljhandelssektor som lämpar sig för 2000-talet (COM(2018)0219),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020Kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden (COM(2020)0093),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna (COM(2020)0094),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 maj 2020Covid-19 – Med sikte på ett stegvist och samordnat återställande av den fria rörligheten och avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna (C(2020)3250),

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands (9),

—	med beaktande av skrivelsen av den 26 februari 2019 från medlemsstaternas premiärministrar till Europeiska rådets ordförande om den framtida utvecklingen av den inre marknaden,

—	– med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport av den 14 mars 2016Har kommissionen sett till att tjänstedirektivet genomförs ändamålsenligt?,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A9-0250/2020), och av följande skäl:

A.	Tjänstedirektivet och direktivet om yrkeskvalifikationer är viktiga instrument för att säkerställa den fria rörligheten för tjänster inom Europeiska unionen, men delar av den inre marknadens potential för tjänster är fortfarande outnyttjade.

Tjänster står för 73 procent av EU:s BNP och bidrar med 74 procent av sysselsättningen (10), vilket framhävs av det faktum att så många som nio av tio nya arbetstillfällen i EU skapas inom denna sektor, medan andelen tjänster i handeln inom EU uppgår till bara ungefär 20 procent, vilket motsvarar bara 6,5 procent av EU:s BNP. Studier visar att de potentiella vinsterna med anknytning till en fördjupning av den inre marknaden för tjänster genom ett effektivt genomförande och en bättre harmonisering av lagstiftningen skulle kunna uppgå till uppemot 297 miljarder EUR, vilket motsvarar 2 procent av EU:s BNP. 27 procent (11) av mervärdet av tillverkade varor i EU kommer från tjänster, och 14 miljoner arbetstillfällen till stöd för tillverkningsindustrin kommer från tjänstesektorn. Det finns ett stort antal tjänster som har komplexa leveranskedjor och därför i lägre grad omfattas av handel.

En avvägning mellan ekonomiska friheter, sociala rättigheter, konsumenters, arbetstagares och företags intressen och allmänintresset är avgörande för ramen för den inre marknaden. Åtgärder för att anpassa den ekonomiska tillväxten till kvalitativa utvecklingsaspekter, såsom förbättrad livskvalitet och säkerhet för människoliv och tjänster av hög kvalitet, är avgörande för utvärderingen av utvecklingen av den inre marknaden och bör leda till ytterligare förbättringar när det gäller konsumenters och arbetstagares rättigheter.

Tjänster av hög kvalitet är av intresse för konsumenterna, och fragmenteringen av den inre marknaden genom obefogad nationell reglering och vissa affärsmetoder, som leder till bland annat minskad konkurrens, hämmar inte bara företagen utan skadar även konsumenterna, som får färre valmöjligheter och betalar högre priser.

Tjänstedirektivet, som omfattar omkring två tredjedelar av tjänsterna, utesluter helt eller delvis sociala tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster och andra offentliga tjänster från sitt tillämpningsområde, i enlighet med de särskilda regelverk som ligger i allmänhetens intresse, artikel 2 i protokoll 26 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 14 i EUF-fördraget. Tjänster av allmänt intresse kan behöva tillhandahållas, beställas och organiseras av medlemsstaterna i enlighet med lokala krav och förhållanden för att tillgodose användarnas behov på så lokal nivå som möjligt.

F.	EU står för närvarande inför en recession och ökande arbetslöshet till följd av covid-19-pandemin, och en fördjupning av den inre marknaden för tjänster är en helt avgörande metod för att öka EU:s handelsflöden och förbättra värdekedjorna och på så vis bidra till den ekonomiska tillväxten.

G.	Arbetstagare inom tjänstesektorn som har arbetat outtröttligt under covid-19-pandemin i Europeiska unionen påverkas negativt, på grund av antingen allvarlig ekonomisk osäkerhet eller exponering i frontlinjen. Man måste ta itu med denna fråga på EU-nivå.

Medlemsstaterna bör genomföra och övervaka det reviderade direktivet om utstationering av arbetstagare (12) på ett korrekt sätt och så snart som möjligt för att skydda utstationerade arbetstagare under deras utstationering och undvika otillbörliga begränsningar med avseende på friheten att tillhandahålla tjänster genom att fastställa obligatoriska bestämmelser rörande arbetsvillkor och skyddet av arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

I.	En mer integrerad och sammanlänkad tjänstemarknad är nödvändig för att uppfylla målen för den europeiska pelaren om sociala rättigheter, ta itu med klimatförändringarna, skapa en hållbar ekonomi, inbegripet elektronisk handel, och frigöra den fulla potentialen i den europeiska gröna given.

Olika regleringsbeslut på både EU-nivå och nationell nivå samt bristfälligt och inadekvat införlivande och genomförande av den befintliga lagstiftningen skapar luckor när det gäller att kontrollera efterlevnaden, eftersom bestämmelser som inte genomförs på ett korrekt sätt också kan vara omöjliga att kontrollera med avseende på efterlevnaden. En konsekvent och tydlig lagstiftning är en förutsättning för att man ska kunna ta itu med hindren för den fria rörligheten för tjänster. Överträdelser av lagstiftningen om tjänster kan vara svåra att identifiera och hantera med befintliga mekanismer för kontroll av efterlevnaden, särskilt på lokal nivå.

Administrativa förfaranden, motstridiga nationella bestämmelser och framför allt hinder för att få tillgång till nödvändig information har gjort den gränsöverskridande handeln mer komplicerad, särskilt för små och medelstora företag. Befintliga verktyg för att stödja mindre företags behov, såsom portalen Ditt Europa – Företag, Solvit-centrumen för handläggning av ärenden, de gemensamma kontaktpunkterna för e-förvaltningsportaler, den gemensamma digitala ingången och andra instrument, bör främjas bättre för att öka den gränsöverskridande handeln med tjänster.

Det finns ingen EU-omfattande, systematisk datainsamling som syftar till att tillhandahålla adekvata uppgifter om mobila arbetstagare eller göra det möjligt för dem att fastställa sin socialförsäkringsstatus och göra anspråk på olika intjänade rättigheter. Tillgång till information om tillämpliga regler samt effektiv efterlevnad, övervakning och verkställighet är nödvändiga förutsättningar för rättvis rörlighet och kampen mot missbruk av systemet. Digital teknik, som kan underlätta tillsyn och verkställighet av lagstiftning som skyddar mobila arbetstagares rättigheter, bör därför främjas och användas, i enlighet med dataskyddsbestämmelserna.

Avsaknaden av verktyg för automatiskt erkännande av examensbevis, kvalifikationer, färdigheter och kompetenser mellan medlemsstaterna inverkar negativt på rörligheten för studerande, lärlingar, högskoleutbildade och yrkesarbetare samt utgör ett hinder för flödet av idéer inom EU, den europeiska ekonomins innovationspotential och utvecklingen av en verkligt integrerad europeisk inre marknad.

Insatser för att åtgärda hinder på den inre marknaden

Europaparlamentet understryker att åtgärder för att främja den inre marknaden, inbegripet den fria rörligheten för tjänster och personer under rättvisa och säkra former, konsumentskyddet och en strikt efterlevnad av unionsrätten, är avgörande för att man ska kunna ta itu med den ekonomiska kris som orsakats av covid-19. Samtliga medlemsstater uppmanas med eftertryck att så snart som möjligt lätta på obefogade och oproportionella hinder för den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden. Parlamentet beklagar att den återhämtningsplan som kommissionen föreslagit inte innehåller någon särskild finansiering med anknytning till rörligheten för tjänster och därmed inte erkänner den betydelse som rörligheten för tjänster har som ett verktyg för ekonomisk återhämtning.

Europaparlamentet betonar att företag och arbetstagare i hela Europeiska unionen bör kunna röra sig fritt för att erbjuda sina tjänster, men att otillräckliga åtgärder för genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna, inadekvata elektroniska förfaranden, obefogade rättsliga begränsningar för tjänsteleverantörer och hinder för tillträde till reglerade yrken fortsatt skapar barriärer som tar ifrån medborgarna arbetstillfällen, konsumenterna valmöjligheter samt företagarna – särskilt små och medelstora företag, mikroföretag och egenföretagare – affärsmöjligheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra ned på onödiga krav och digitalisera dokumentationsprocessen för gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster. Parlamentet betonar den ökande betydelsen av tjänstefiering – dvs. den växande rollen för tjänster inom tillverkningsindustrin – och betonar att hinder för tjänstehandel i allt större utsträckning utgör hinder för tillverkning. Parlamentet framhåller att ett fullständigt genomförande och verkställande av tjänstedirektivet har potential att minska handelshindren och öka handeln inom EU i tjänstesektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en tidsplan för specifika åtgärder avseende slutsatserna i sina meddelanden av den 10 mars 2020Kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden (COM(2020)0093) och Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna (COM(2020)0094).

Europaparlamentet välkomnar att harmoniseringen av kvalifikationer genom ömsesidigt erkännande inspirerat av direktivet om yrkeskvalifikationer har varit framgångsrik när det gäller ett antal yrken, och uppmuntrar medlemsstaterna att ompröva och samordna reglerna för inresa och utövande av specifika verksamheter eller yrken. Parlamentet betonar hur viktigt det är att förbättra jämförbarheten när det gäller nivån på yrkeskvalifikationer i syfte att säkerställa en enklare övergång till ömsesidigt erkännande av kvalifikationer från utbildning och fortbildning med avseende på tjänstesektorn i hela EU.

Europaparlamentet betonar att det europeiska yrkeskortet bara används för fem reglerade yrken och därmed inte utnyttjas fullt ut. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka det antal yrken som omfattas av det europeiska yrkeskortet, särskilt när det gäller ingenjörsyrken.

Europaparlamentet påminner om den särskilda status som reglerade yrken har på den inre marknaden och deras roll när det gäller att skydda allmänintresset. Parlamentet betonar att denna särskilda status inte bör användas för att upprätthålla obefogade nationella monopol inom tjänstesektorn med en fragmentering av den inre marknaden till följd.

Europaparlamentet påpekar att ett automatiskt ömsesidigt erkännande av examensbevis, kvalifikationer, färdigheter och kompetenser mellan medlemsstaterna också skulle ha en positiv inverkan på den inre marknaden och den fria rörligheten för arbetstagare och tjänster. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas beredvillighet att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer som förvärvats utomlands och studieperioder som tillbringats utomlands. Parlamentet uppmanar emellertid medlemsstaterna att utvidga det ömsesidiga erkännandet till att omfatta samtliga utbildningsnivåer och att så snart som möjligt förbättra eller införa de förfaranden som krävs.

Europaparlamentet efterlyser åtgärder som främjar den europeiska referensramen för kvalifikationer och underlättar tillämpningen av den i hela Europeiska unionen för att se till att den blir ett allmänt accepterat verktyg för erkännande. Parlamentet välkomnar kommissionens insatser för att undanröja otillbörliga begränsningar av yrkeskvalifikationer och anser att den bör förbli aktiv och vaksam i sin överträdelsepolitik när medlemsstaterna inte följer EU-lagstiftningen om erkännande av kvalifikationer.

Europaparlamentet beklagar att obefogade rättsliga svårigheter och administrativa hinder för offentlig upphandling på tjänsteområdet inom EU kvarstår på grund av skillnader på nationell nivå i genomförandet av direktiv 2014/24/EU (13). Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och uppmuntra ytterligare sektorsspecifik harmonisering av och vägledning i fråga om förfaranden för offentlig upphandling med det slutliga målet att uppnå de potentiella fördelarna och minska kostnaderna vid gränsöverskridande upphandling för små och medelstora företag, mikroföretag och egenföretagare. Parlamentet betonar vikten av tjänster som underlättar en mätbar minskning av EU:s miljöavtryck (”gröna tjänster”) och uppmanar med kraft medlemsstaterna att öka medvetenheten om och bättre utnyttja befintliga system för att främja hållbara tjänster vid offentlig upphandling i syfte att uppnå en cirkulär och hållbar ekonomi.

Europaparlamentet påminner om att tjänstedirektivet syftar till att säkerställa högkvalitativa tjänster, minska fragmenteringen på den inre marknaden, fördjupa integrationen och stärkandet av den inre marknaden baserat på öppenhet och rättvis konkurrens och bereda vägen för företag så att de kan nå sin fulla potential samtidigt som konsumenterna gagnas, samt till att bidra till en hållbar utveckling och öka EU-ekonomins konkurrenskraft.

10.

Europaparlamentet anser att utvecklingen av tjänster med anknytning till omstörtande eller framväxande teknik kräver marknader av en lämplig storlek för att motivera investeringar och stödja de berörda företagens tillväxt. Parlamentet konstaterar att fragmenteringen av den inre marknaden ofta avskräcker från sådana investeringar.

11.

Europaparlamentet beklagar att många innovativa eller växande företag försöker etablera sig utanför EU när de når en viss storlek samtidigt som de fortsätter att vara verksamma på den inre marknaden. Parlamentet anser att uppnåendet av friheten att tillhandahålla tjänster kan bidra inte bara till ett återförande av produktionen tillbaka till Europeiska unionen, utan även till EU-företagens konkurrenskraft på de globala marknaderna.

12.

Europaparlamentet noterar att två tredjedelar av tjänsterna omfattas av tjänstedirektivet, och uppmuntrar kommissionen att utvärdera och förbättra dess genomförande för att stärka den rättsliga ramen för den inre marknaden.

13.

Europaparlamentet påminner om att gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster omfattas av friheten att tillhandahålla tjänster i enlighet med direktivet om yrkeskvalifikationer, direktivet om proportionalitetsprövning och domstolens rättspraxis, förutsatt att hälso- och sjukvårdstjänsternas särskilda karaktär erkänns och folkhälsan skyddas. Parlamentet konstaterar att direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård också antogs på grundval av artikel 114 i EUF-fördraget. Parlamentet betonar att nationell reglering inte får skapa ytterligare hinder för tillhandahållandet av gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster jämfört med direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i enlighet med domstolens rättspraxis i fråga om tillämpningen av fördragets bestämmelser om fri rörlighet för tjänster. Parlamentet understryker behovet att även undanröja obefogade och oproportionella hinder på nationell nivå, samtidigt som man säkerställer en hög hälso- och sjukvårdsnivå för alla unionsmedborgare.

14.

Europaparlamentet påminner om att principerna i tjänstedirektivet och direktivet om yrkeskvalifikationer underlättar den fria rörligheten för tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda uppdaterade riktlinjer för tjänstedirektivet i syfte att stärka verkställigheten, harmoniseringen och efterlevnaden bland medlemsstater och tjänsteleverantörer.

15.

Europaparlamentet erkänner den särskilda statusen för tjänster av allmänt intresse och behovet att garantera dem på grund av allmänintresset, i överensstämmelse med domstolens rättspraxis och med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i enlighet med protokoll nr 26 till EUF-fördraget om tjänster av allmänt intresse. Parlamentet beklagar dock att vissa medlemsstater fortfarande använder omotiverade skäl som rör allmänintresset för att isolera sin hemmamarknad för tjänster som eventuellt inte betraktas som tjänster av allmänt intresse eller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

16.

Europaparlamentet betonar att krav såsom ogrundade territoriella begränsningar, omotiverade språkkrav och prövningar av det ekonomiska behovet kan skapa obefogade och oproportionella hinder för gränsöverskridande utbyten, om de tillämpas i alltför hög grad.

17.

Europaparlamentet motsätter sig bestämt att covid-19 används för att motivera begränsningar av den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden, såvida detta inte är motiverat på lämpligt sätt, och uppmanar kommissionen att fortsatt vara vaksam mot missbruk av denna motivering.

18.

Samtidigt som det är viktigt att erkänna den särskilda statusen för tjänster av allmänt intresse liksom behovet att garantera dem på grund av allmänintresset beklagar Europaparlamentet att medlemsstaterna ibland använder begreppet icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse för att utesluta vissa sektorer från tillämpningsområdet för inremarknadsreglerna, trots att detta inte motiveras av något allmänintresse. Parlamentet understryker behovet att ytterligare definiera termen för att undvika nationell fragmentering och olika tolkningar.

19.

Europaparlamentet välkomnar de riktlinjer om säsongsarbetare som kommissionen antog den 16 juli 2020 avseende utövandet av den fria rörligheten för gränsarbetare, utstationerade arbetstagare och säsongsarbetare i EU i samband med covid-19-pandemin, och uppmanar medlemsstaterna att se till att gränsarbetare och säsongsarbetare kan passera gränser, samtidigt som säkra arbetsförhållanden säkerställs.

20.

Europaparlamentet noterar att kommissionen har beslutat att dra tillbaka sitt förslag om ett anmälningsförfarande avseende tjänster. Parlamentet beklagar att inget lagstiftningsresultat kunnat uppnås baserat på parlamentets ståndpunkt, som hade som mål att förhindra införande av onödiga regleringshinder inom tjänstesektorn genom en partnerskapsstrategi mellan medlemsstaterna och kommissionen.

21.

Europaparlamentet noterar att kommissionen nyligen beslutade att dra tillbaka sina förslag om elektroniska tjänstekort. Parlamentet påminner om att utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd förkastade dessa förslag, som var avsedda att ta itu med kvarstående administrativa svårigheter för leverantörer av gränsöverskridande tjänster. Parlamentet efterlyser en ny bedömning av situationen för att lösa de befintliga administrativa problemen, med samtidig respekt för både tjänstedirektivet och proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna.

22.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att se till att gällande lagstiftning genomförs och efterlevs korrekt, att i enlighet med artikel 15.7 i tjänstedirektivet till kommissionen anmäla alla förslag till nya lagar och andra författningar i vilka sådana krav som avses i artikel 15.6 i tjänstedirektivet ingår, samt skälen till kraven i fråga, att undvika obefogade krav och att införa okomplicerade elektroniska förfaranden för att erhålla de dokument som krävs för tillhandahållande av tjänster över gränserna, och därigenom säkerställa lika villkor för företag och arbetstagare samtidigt som högsta möjliga nivå på konsumentskyddet garanteras.

23.

Europaparlamentet understryker att en ökad gränsöverskridande rörlighet kan uppnås genom genomförande av principen om ömsesidigt erkännande och genom samordning av bestämmelser mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar att Europeiska unionen understöder och kompletterar medlemsstaternas verksamhet på det socialpolitiska området i enlighet med artikel 153 i EUF-fördraget, där det uttryckligen anges att de EU-bestämmelser som antagits enligt artikel 153 inte ska påverka medlemsstaternas rätt att fastställa de grundläggande principerna för sina system för social trygghet och inte i väsentlig grad ska påverka den finansiella jämvikten i dessa, och inte ska hindra någon medlemsstat från att bibehålla eller införa sådana mera långtgående skyddsåtgärder som är förenliga med fördragen.

24.

Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning fortsatt står inför flera olika hinder som gör det svårt eller omöjligt att fullt ut dra nytta av den fria rörligheten för tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål genomföra den europeiska rättsakten om tillgänglighet, för att på ett effektivt sätt undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning och säkerställa åtkomst till tillgängliga tjänster samt lämpliga villkor för tillhandahållande av tjänster. Parlamentet betonar hur viktigt det är att uppnå en fullständigt tillgänglig inre marknad som garanterar likabehandling och inkludering av personer med funktionsnedsättning.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna ett strukturerat stöd och utfärda riktlinjer till dem om hur de ska genomföra proportionalitetsbedömningar på förhand av ny nationell reglering med anknytning till tjänster i enlighet med direktivet om proportionalitetsprövning.

26.

Europaparlamentet uppmanar de nationella parlamenten att aktivt engagera sig i upprätthållandet av befintliga regler och att utöva sina kontrollbefogenheter gentemot nationella myndigheter.

27.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck berörda parter, näringslivet och arbetsmarknadens parter att fortsatt verka för att regeringarna ska blåsa nytt liv i EU:s tjänstesektor och stärka både den sektorsvisa och den sektorsövergripande driftskompatibiliteten på områden som miljö, transport och hälso- och sjukvård, i syfte att verka för sammanlänkade gränsöverskridande tjänster. Parlamentet understryker att en hållbar, rättvis och regelbaserad inre marknad för tjänster med höga sociala och miljömässiga standarder, tjänster av god kvalitet och rättvis konkurrens bör främjas av alla berörda parter.

Åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av gällande lagstiftning

28.

Europaparlamentet noterar att den fria rörligheten för tjänster står i centrum för den inre marknaden och skulle kunna ge betydande ekonomiska vinster – liksom höga standarder för skydd av miljön, konsumenterna och arbetstagarna – när den balans mellan marknadsekonomin och den sociala dimensionen i EU som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen respekteras, förutsatt att de ansvariga myndigheterna, de nationella domstolarna och kommissionen utövar tillräcklig och aktiv kontroll av efterlevnaden och att företagen följer gällande bestämmelser på nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet betonar att gränserna mellan medlemsstaterna bör förbli öppna för att garantera EU:s grundläggande principer. Parlamentet betonar att varje tillfälligt återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna under en krissituation, såsom en hälsokris, måste ske med försiktighet och endast som en sista utväg, på grundval av noggrann samordning mellan medlemsstaterna, eftersom stängningar av gränserna hotar EU:s grundläggande principer. Parlamentet betonar också att man, när de nationella isoleringsåtgärderna hävs, omedelbart måste fokusera på att avskaffa gränskontrollerna.

29.

Europaparlamentet påpekar att företag och konsumenter i hela Europeiska unionen gynnas av att befintlig lagstiftning genomförs och efterlevs på ett adekvat sätt. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att använda alla tillgängliga medel för att till fullo upprätthålla befintliga regler och att snabbt fatta beslut om klagomål för att se till att relevanta frågor ur ett slutanvändarperspektiv hanteras på ett effektivt sätt. Parlamentet begär att bedömningen av alternativa tvistlösningsmekanismer och överträdelseförfaranden ska tillämpas strikt och utan onödigt dröjsmål när överträdelser av relevant lagstiftning vilka strider mot den inre marknadens funktion fastställs och oproportionella bördor införs.

30.

Europaparlamentet betonar att tvingande hänsyn till allmänintresset får åberopas av medlemsstaterna endast när de är legitima. Parlamentet understryker dock medlemsstaternas rätt att reglera tjänstesektorn på grundval av ett allmänintresse för att skydda konsumenterna och tjänsternas kvalitet.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra övervakningen av resultaten och kvaliteten i medlemsstaterna när det gäller att införliva, genomföra och upprätthålla lagstiftning, inbegripet genom en årsrapport om dessa frågor, och att tillsammans med medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter utarbeta insynsvänliga och deltagarbaserade utvärderingar som bygger på både kvantitativa och kvalitativa kriterier.

32.

Europaparlamentet beklagar att så många som tjugo medlemsstater var försenade med att införliva tjänstedirektivet i sin nationella lagstiftning. Parlamentet påminner om att antalet instrument, till exempel de gemensamma kontaktpunkterna, fortfarande är begränsat och att tjänsteleverantörerna inte är tillräckligt informerade om alla möjligheter som står till deras förfogande. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att till exempel genom annonsering på internet informera berörda parter om de möjligheter som direktivet medför.

33.

Europaparlamentet betonar att upprättandet av en dynamisk marknad och lika villkor för gränsöverskridande tillhandahållande av informationssamhällets tjänster är ett centralt inslag i EU-ekonomins framtida konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med de återstående hindren för gränsöverskridande tillhandahållande av informationssamhällets tjänster i lagstiftningspaketet för digitala tjänster.

34.

Europaparlamentet efterlyser kraftfullare åtgärder från kommissionens sida för att säkerställa effektiv samordning och tillhörande utbyte av information mellan medlemsstaterna för att undvika dubbelarbete med avseende på förfaranden och kontroller i samband med gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster.

35.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att fastställa strukturen och arbetssättet för den nyligen inrättade arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden, inklusive dess praktiska dimension, och att lägga fram en tidsplan för specifika åtgärder i linje med de prioriteringar som fastställts av arbetsgruppen (14) genom att upprätta en ny långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna i syfte att maximera potentialen hos den inre marknaden för tjänster. Parlamentet anser att arbetsgruppen kan tillföra ett mervärde genom att säkerställa ett konsekvent genomförande av alla strategier för den inre marknaden och utbyte av uppgifter och mått i fråga om resultat. Parlamentet uppmuntrar arbetsgruppen att upprätta en öppen och insynsvänlig databas med specifika nationella icke-tariffära hinder och pågående överträdelseförfaranden.

36.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av förhandsavgöranden för utformningen av unionsrätten. Parlamentet beklagar att genomsnittet på 14,4 månader (15) fortfarande är högt, även om längden på förfarandena för förhandsavgöranden redan har förkortats avsevärt. Parlamentet uppmanar domstolen att bedöma hur man kan minska tidsåtgången ytterligare för att undvika problem för leverantörer och mottagare av tjänster på den inre marknaden. Parlamentet betonar att förhandsavgöranden har en betydande inverkan när det gäller att utveckla den inre marknaden och minska förekomsten av omotiverade hinder inom den.

Ökad rättslig information och klarhet genom stärkande av de gemensamma kontaktpunkternas roll

37.

Europaparlamentet noterar att covid-19-pandemin har belyst bristen på rättslig klarhet och bristen på effektiv kommunikation mellan medlemsstaterna om bestämmelser som ändras i rask takt. Parlamentet understryker den stora vikten av den gemensamma digitala ingången och de gemensamma kontaktpunkterna som en åtkomstpunkt online för upplysningar, förfaranden och stödtjänster på EU-nivå och nationell nivå i fråga om den inre marknaden, i enlighet med tjänstedirektivet.

38.

Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna genomför den gemensamma digitala ingången på ett sätt som främjar konsumenterna och små och medelstora företag, och omvandlar sina gemensamma kontaktpunkter från enkla rättsliga portaler till fullt fungerande portaler. Parlamentet anser att detta bör uppnås genom att tillhandahålla användarcentrerade upplysningar, stödtjänster och förenklade förfaranden genom ingången och genom att sammanlänka den gemensamma digitala ingången med de gemensamma kontaktpunkterna så att den i möjligaste mån blir till en enda virtuell kontaktpunkt och så att man säkerställer en maximal nivå av användarcentrering. Parlamentet föreslår att designstandarderna från Europa Web Guide antas för att garantera ett användarvänligt och igenkänningsbart gränssnitt för alla gemensamma kontaktpunkter.

39.

Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna systematiskt tillhandahåller användarvänlig information via den gemensamma digitala ingången för all ny EU-lagstiftning som medför rättigheter eller skyldigheter för konsumenter och företag. För detta ändamål rekommenderar parlamentet att kommissionen och medlemsstaterna för täta samråd med berörda parter. Parlamentet betonar att transparens, likabehandling och icke-diskriminering är avgörande för den fria rörligheten för tjänster.

40.

Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna måste se till att alla tänkbara administrativa förfaranden när det gäller företagsetablering och friheten att tillhandahålla tjänster kan slutföras på digital väg, i enlighet med förordningen om en gemensam digital ingång. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att påskynda sitt digitaliseringsarbete, i synnerhet vad gäller förfaranden som påverkar företag och konsumenter, för att göra det möjligt för dessa att hantera administrativa förfaranden på distans och online. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fördubbla de involverades ansträngningar, och i synnerhet att aktivt stödja underpresterande medlemsstater.

41.

Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen bistår de nationella myndigheterna i varje medlemsstat i arbetet med att förbättra de gemensamma kontaktpunkterna för att underlätta kommunikationen på engelska mellan de berörda myndigheterna, utöver deras lokala språk, och fungera som mellanhand om tidsfristerna inte respekteras eller förfrågningar inte besvaras. Parlamentet understryker att den gemensamma kontaktpunkten bör ge konsumenter, anställda och företag följande information och stöd, med korta tidsfrister:

—

De nationella regler och EU-regler som företagen måste tillämpa inom den berörda medlemsstaten och information till anställda, bland annat om arbetsrätt, hälso- och säkerhetsprotokoll, tillämpliga kollektivavtal, arbetsmarknadsparter och rådgivningsstrukturer för arbetstagare och anställda genom vilka de kan informera sig om sina rättigheter och rapportera missbruk.

—	De åtgärder som företagen måste vidta för att följa dessa regler, sammanfattade per förfarande, åtföljt av stegvis vägledning.

—	De handlingar som företagen måste ha tillgängliga, och inom vilken tidsram.

—	De myndigheter som företagen måste kontakta för att erhålla nödvändiga tillstånd osv.

42.

Europaparlamentet understryker att de gemensamma kontaktpunkterna bör tillhandahålla all nödvändig information om eventuella företagsrelaterade krav för företag i den berörda medlemsstaten. Parlamentet konstaterar att exempel på ovanstående bland annat är krav på yrkeskvalifikationer, mervärdesskatt (skattesatser, registreringskrav, rapporteringskrav osv.), inkomstskatt samt socialförsäkringsskyldigheter och arbetsrättsliga skyldigheter. Parlamentet betonar att all relevant lagstiftningsrelaterad och administrativ information, liksom alla relevanta handlingar som tillhandahålls av var och en av de gemensamma kontaktpunkterna, om möjligt och lämpligt bör finnas tillgängliga på engelska, utöver det lokala språket.

43.

Europaparlamentet rekommenderar att de gemensamma kontaktpunkterna sammanlänkas bättre till varandra och utbyter information om krav och förfaranden som företagen måste följa i respektive medlemsstat, samt sektorsspecifik information om yrkeskvalifikationer. Parlamentet rekommenderar även att de gemensamma kontaktpunkterna bistår utländska företag som vill bedriva verksamhet i den berörda medlemsstaten samt lokala företag som vill exportera tjänster och varor till andra medlemsstater genom att ge dem den information som utbytet resulterat i samt nödvändiga kontaktuppgifter. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende kommissionen att undersöka ytterligare synergier med exempelvis Europeiska arbetsmyndigheten för att främja detta informationsutbyte. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna bedöma om de gemensamma kontaktpunkterna kommer att behöva ytterligare resurser för att utföra dessa uppgifter.

44.

Europaparlamentet efterlyser med eftertryck samarbete mellan medlemsstaternas gemensamma kontaktpunkter för att säkerställa att företag, anställda och andra berörda parter utan dröjsmål får korrekt, fullständig och aktuell information på såväl det lokala språket som engelska.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera samordnare i informationsutbytet mellan de gemensamma kontaktpunkterna och vid behov ge vägledning till medlemsstaterna för att effektivisera förfarandena, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet understryker att ett sådant samarbete även bör säkerställa kunskapsutbyte mellan medlemsstaterna, också i fråga om mobila arbetstagare, när det gäller både bästa kommunikationsmetoder och administrativa och onödiga inremarknadskrav.

46.

Europaparlamentet betonar att alla gemensamma kontaktpunkter bör vara lättillgängliga genom den gemensamma digitala ingången och bör tillhandahålla information och erbjuda medlemsstaternas administrativa tjänster med hjälp av insynsvänlig terminologi och med full tillgänglighet, inbegripet utbildad supportpersonal som tillhandahåller effektivt användarvänligt stöd.

47.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att helhjärtat engagera sig i arbetet med att digitalisera offentliga tjänster och att genomföra alla delar av systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter för att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och socialförsäkringsinstitutionerna och underlätta fri och rättvis rörlighet för arbetstagare inom EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samarbetet och informationsutbytet när det gäller de sociala trygghetssystemen.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja användningen av digitala verktyg och medlemsstaterna att förse yrkesinspektionerna med tillräckliga resurser för att ta itu med alla former av missbruk. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett initiativ för ett EU-socialförsäkringsnummer som skulle ge rättssäkerhet åt arbetstagare och företag, och samtidigt möjliggöra effektiv kontroll av underentreprenader och bekämpande av sociala bedrägerier, såsom falskt egenföretagande och utstationerings- och brevlådeföretag. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att säkerställa att de kontroller som utförs är proportionella, motiverade och icke-diskriminerande. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att så snart som möjligt göra Europeiska arbetsmyndigheten fullständigt operativ för att säkerställa en bättre samordning mellan de nationella yrkesinspektionerna och ta itu med gränsöverskridande social dumpning.

49.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att alla nya direktiv, förordningar och rekommendationer om den inre marknaden för tjänster innehåller ett krav på att stärka de gemensamma kontaktpunkternas funktioner och avsätta tillräckliga resurser för fullgörande av eventuella ytterligare funktioner inom ramen för tjänstedirektivet, utan att det påverkar tilldelningen av funktioner och befogenheter bland myndigheterna inom de nationella systemen.

Utvärdering: Resultattavlan för den inre marknaden samt indikatorer för reglering

50.

Europaparlamentet stöder kommissionens preliminära initiativ att uppdatera resultattavlan för den inre marknaden med en ny uppsättning indikatorer för att utvärdera medlemsstaternas genomförande av relevant inremarknadslagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att komplettera de uppgifter som offentliggörs med relevanta uppgifter från IMI, Solvit, CHAP:s centrala klagomålsregister och andra relevanta resurser. Parlamentet understryker att man bör fokusera på kvaliteten i genomförandet.

51.

Europaparlamentet rekommenderar att den uppdaterade resultattavlan för den inre marknaden betonar rapportering av relevanta frågor ur ett slutanvändarperspektiv, inbegripet utvärderingar av huruvida problem och klagomål åtgärdats, till exempel inom ramen för Solvit eller nätverket av europeiska konsumentcentrum. Parlamentet beklagar vidare att man i många medlemsstater knappt utnyttjar Solvit-verktyget och att det ofta råder brist på avancerad digital kapacitet i detta sammanhang. Parlamentet understryker att det behövs större öppenhet i fråga om kränkningar av friheten att tillhandahålla tjänster. Parlamentet anser att resultattavlan för den inre marknaden bör innehålla lämplig information, bland annat om antalet klagomål, antalet inledda ärenden, de sektorer som berörs av kränkningarna, antalet avslutade ärenden samt ärendets resultat eller skälet till att ärendet avslutats.

52.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att införa en kvantitativ och kvalitativ utvärderingsmetod med deltagande av alla berörda parter, särskilt med avseende på målen av allmänt intresse och kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls. Parlamentet understryker att metoden med kvalitativa indikatorer bör vara transparent och inbegripa en bedömning av skillnaderna i förhands- och efterhandsreglering. Parlamentet framhåller vikten av att utvärdera huruvida relevanta EU-direktiv genomförts i tid och på det sätt som EU:s medlagstiftare avsett.

53.

Europaparlamentet rekommenderar att man i den uppdaterade resultattavlan för den inre marknaden kopplar genomförandekvaliteten till de befintliga indikatorerna för reglering och gör en kartläggning av begränsningar gällande tjänster inom nya och befintliga politikområden samt de olika nivåerna av genomförande och kontroll av efterlevnaden av EU:s lagstiftning. Parlamentet rekommenderar vidare att den europeiska planeringsterminen också utnyttjas för att stärka den inre marknaden, eftersom undanröjandet av de största rättsliga och administrativa bördorna är ett ständigt problem. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att inkludera de medelfristiga åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att fortsatt undanröja kvarstående administrativa hinder och rättsliga hinder på den inre marknaden för tjänster när den lägger fram landsspecifika rekommendationer.

54.

Europaparlamentet anser att kommissionen vid bedömningen av medlemsstaternas framsteg i arbetet med att genomföra strukturreformer bör analysera deras resultat med avseende på att förverkliga den inre marknadens potential och arbeta för en mer hållbar ekonomi.

55.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera de befintliga indikatorerna och införa nya indikatorer som ska hjälpa medlemsstaterna att se var insatser kan göras i syfte att förbättra deras politiska resultat, samt att övervaka deras åtgärder för att minska begränsningarna.

56.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fastställa årliga nationella mål när det gäller att göra handeln med tjänster öppnare, och att genomföra utvärderingar i detta avseende. Parlamentet rekommenderar kommissionen att använda resultattavlan för den inre marknaden för att visa på medlemsstaternas öppenhet i fråga om handeln med tjänster, likt den europeiska resultattavlan för innovation, eftersom medlemsstaterna då skulle kunna göra trovärdiga, konkreta och mätbara åtaganden för att förbättra sitt genomförande och sin efterlevnad när det gäller handeln med tjänster inom EU.

o o

57.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.

(2) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.

(3) EUT L 159, 28.5.2014, s. 11.

(4) EUT L 173, 9.7.2018, s. 16.

(5) EUT L 173, 9.7.2018, s. 25.

(6) EUT L 295, 21.11.2018, s. 1.

(7) EUT L 88, 4.4.2011, s. 45.

(8) EUT C 388, 13.11.2020, s. 39.

(9) EUT C 444, 10.12.2018, s. 1.

(10) Eurostat, The European economy since the start of the millennium, Europeiska unionen, Bryssel, 2018.

(11) Rytter Synesen, E., och Hvidt Thelle, M., Making EU Trade in Services Work for All, Copenhagen Economics, Köpenhamn, 2018.

(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).

(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(14) Kommissionens meddelande Kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden (COM(2020)0093).

(15) Europeiska unionens domstol, Årsöversikt: Årsrapport 2019.