EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 6.7.2021

COM(2021) 390 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EMPTY

Strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi

{SWD(2021) 180 final}

Inledning – Stärka EU:s ram för hållbar finansiering

Klimatförändringar och miljöförstöring utgör vår tids globala utmaningar. Länder runt om i världen bekräftar det brådskande behovet av att ta itu med dessa utmaningar, vilket de visar genom sitt stöd för Parisavtalet och FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling 1 , och är i färd med att fastställa ambitiösa mål. EU har på grundval av den europeiska gröna given gjort ett antal ambitiösa åtaganden, särskilt att bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050 och att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % senast 2030 jämfört med 1990 års nivåer 2 . EU strävar också efter att stärka sin resiliens mot klimatförändringarna, vända förlusten av den biologiska mångfalden och den bredare miljöförstöringen och i samband med detta inte lämna någon på efterkälken. För att uppnå dessa mål krävs det att alla källor till finansiering – offentliga och privata, nationella och multilaterala – anpassas. EU behöver samarbeta globalt och arbeta tillsammans med låg- och medelinkomstländer under deras omställning.

EU:s ram för hållbar finansiering kommer att vara viktig för att uppfylla dessa mål och stödja återhämtningen från covid-19-pandemin. Europa kommer att behöva uppskattningsvis 350 miljarder euro utöver ytterligare årliga investeringar detta årtionde för att uppfylla sitt mål om minskade utsläpp senast 2030 bara inom energisystem, samt de 130 miljarder som man kommer att behöva för andra miljömål 3 . Investeringar i icke-hållbara verksamheter och tillgångar löper allt större risk att stranda i takt med att klimat- och miljöutmaningarna blir allt tydligare. Den otillräckliga integreringen av dessa risker hämmar omfördelningen av resurser och riskerar att leda till störande omjusteringar i framtiden samt konsekvenser för den finansiella stabiliteten. Miljölagstiftningen måste i enlighet med detta kompletteras med av ram för hållbar finansiering som kanaliserar finansiering till investeringar som minskar exponeringen för dessa klimat- och miljörisker 4 .

Ramen för hållbar finansiering kan göra det lättare för offentliga myndigheter att samla in hållbart kapital. EU har redan vidtagit viktiga åtgärder på detta område. Unionen strävar efter att inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och Next-Generation-EU 5 spendera upp till 605 miljarder på projekt som avser hanteringen av klimatkrisen och 100 miljarder på projekt till stöd för den biologiska mångfalden. Av de 750 miljarder euro som tilldelats Next-Generation-EU kommer 30 % att samlas in genom utfärdande av gröna obligationer för Next-Generation-EU. Som EU:s klimatbank har Europeiska investeringsbanksgruppen även vidtagit viktiga åtgärder för att stödja omställningen 6 .

Eftersom den investeringsnivå som krävs överskrider den offentliga sektors kapacitet är huvudsyftet med ramen för hållbar finansiering att kanalisera privata finansflöden till relevanta ekonomiska aktiviteter. De privata intressena av hållbar utveckling har ökat avsevärt de senaste åren men kräver en tydlig, konsekvent och robust ram för hållbar finansiering. EU inför nu denna ram.

Ramen för hållbar finansiering och kapitalmarknadsunionen förstärker varandra och skapar fler möjligheter för företag och investerare. Välintegrerade och effektiva kapitalmarknader bör fungera som en katalysator för effektiv mobilisering och tilldelning av kapital för hållbara investeringar 7 . Effekten av den politiska agendan för hållbar finansiering ökar i sin tur betydelsen av och brådskan med insatser för att bygga upp en verkligt gemensam och hållbar marknad för kapital i EU.

Kommissionen antog 2018 sin första handlingsplan för finansieringen av hållbar tillväxt. EU har på grundval av denna plan infört tre byggstenar för en ram för hållbar finansiering 8 . Dessa byggstenar är 1) ett klassifikationssystem, eller en taxonomi, för hållbar verksamhet, 2) en upplysningsram för icke-finansiella och finansiella företag samt 3) investeringsverktyg, inbegripet referensvärden, standarder och märkning 9 .

Den första byggstenen är EU-taxonomin 10 . Taxonomiförordningen syftar till att tillhandahålla ett robust, vetenskapligt baserat klassifikationssystem som ger icke-finansiella och finansiella företag en gemensam definition av hållbarhet och därmed tillhandahålla skydd mot grönmålning 11 .

Den andra byggstenen är ett obligatoriskt upplysningssystem för både icke-finansiella och finansiella företag som förser investerare med information för att fatta välgrundade hållbara investeringsbeslut. Upplysningskraven omfattar effekten av företagens verksamhet på miljön och samhället samt företagsriskerna och de finansiella riskerna för ett företag på grund av dess hållbarhetsexponering (det dubbla väsentlighetsperspektivet). Inom ramen för detta har kommissionen idag antagit en delegerad akt inom ramen för taxonomiförordningen om fastställande av den information som finansiella och icke-finansiella företag ska lämna med avseende på sin miljöprestanda på grundval av EU-taxonomin 12 .

EU:s upplysningssystem för hållbarhet för finansiella och icke-finansiella företag
Regleringsform	Förslag till direktiv om företagens hållbarhetsrapportering 13	Förordningen om upplysningar avseende hållbar finansiering 14	Taxonomiförordningen 15
Tillämpningsområde	Alla stora EU-företag och alla företag som anges (förutom angivna mikroföretag).	Finansmarknadsaktörer som erbjuder investeringsprodukter och finansrådgivare.	Finansmarknadsaktörer. Alla företag som omfattas av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering 16 .
Upplysningar	Lämna rapporter på grundval av formella rapporteringsstandarder som omfattas av extern revision	Upplysning på enhets- och produktnivå om hållbarhetsrisker och huvudsakliga negativa effekter	Omsättning, kapital och driftsutgifter under rapporteringsåret med avseende på produkter eller verksamheter med koppling till taxonomin
Status	Under förhandling. Förväntas träda i kraft från och med 2023.	Gäller från och med den 10 mars 2021	Gäller från och med januari 2022

För att komplettera dessa upplysningskrav ska hållbarhetspreferenser inkluderas i investerings- och försäkringsrådgivningen 17 .

Den tredje byggstenen är en uppsättning investeringsverktyg, däribland referensvärden, standarder och märkning. De gör det lättare för finansmarknadsaktörer att anpassa sina investeringsstrategier till EU:s klimat- och miljömål. De ger marknadsaktörerna större insyn. De ingår som mål i både EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet som inrättats av förordningen om EU-referensvärden för klimat 18 . Kommissionen antar idag ett lagförslag om en standard för europeiska gröna obligationer 19 . Detta förslag kommer att skapa en högkvalitativ frivillig standard som är tillgänglig för alla emittenter för att hjälpa till att locka till sig hållbara investeringar. Utvidgningen av EU-miljömärket till finansiella produkter kommer dessutom att ge icke-professionella investerare en trovärdig, tillförlitlig och allmänt erkänd märkning för icke-professionella finansiella produkter.

På några år har stora framsteg gjorts med att lägga grunden för ramen för hållbar finansiering. De tre byggstenarna är på väg men det finns fortfarande en del arbete kvar att göra. Kommissionen är fast beslutad att slutföra genomförandet av sin ambitiösa handlingsplan för 2018. Sedan 2018 har vår uppfattning av vad som krävs för att uppfylla hållbarhetsmålen dock utvecklats och det globala sammanhanget har förändrats. Det krävs därför en ny fas i EU:s strategi för hållbar finansiering.

I denna strategi fastställs fyra huvudområden där det behövs ytterligare åtgärder för att finanssystemet fullt ut ska stödja ekonomins omställning till hållbarhet.

 

För att inhämta underlag till strategin har kommissionen begärt råd från plattformen för hållbar finansiering och genomfört ett omfattande samråd med berörda parter 2020 20 . Strategin kompletterar även andra initiativ inom ramen för den europeiska gröna given 21 , såsom Fit for 55-paketet 22 .

I.Finansieringen av realekonomins omställning till hållbarhet

Omställningen till EU:s hållbarhetsmål kräver ansträngningar som saknar motstycke för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna, återuppbygga naturkapitalet och stärka resiliensen och det bredare sociala kapitalet som en del av en hållbar återhämtning från covid-19-krisen. Ekonomiska aktörers omställningssätt kommer att skilja sig åt markant på grund av de olika utgångspunkterna och olika affärsstrategier, men alla sätt ska i slutänden vara förenliga med EU:s hållbarhetsmål.

EU:s ansträngningar har främst fokuserat på att stödja investeringsflöden till ekonomisk verksamhet som redan är miljömässigt hållbar och mot planer för att göra dem miljömässigt hållbara. Det behövs en mer stödjande ram för att hantera utmaningen med att finansiera mellanliggande åtgärder inom ramen för den brådskande omställningen av verksamheter på vägen mot ett klimatneutralt EU och för att uppnå EU:s miljömål. Kommissionen har begärt synpunkter från plattformen för hållbar finansiering om alternativ som skulle uppmuntra och erkänna investeringar i ekonomiska verksamheter för omställningen till hållbarhet 23 .

Erkänna omställningsåtgärderna

Företag, emittenter och investerare kan använda sig av EU-taxonomin för att göra sina verksamheter och portföljer gröna men den nuvarande ramen skulle kunna förbättras för att bättre erkänna investeringar gällande mellanliggande åtgärder på vägen mot hållbarhet. Sådana investeringar skulle kunna minska skadliga klimat- och miljöeffekter, om de inte leder till inlåsning av koldioxidintensiva tekniker.

Kommissionen kommer som ett första steg att överväga att föreslå lagstiftning för att erkänna och stödja finansieringen av vissa ekonomiska verksamheter, främst inom energisektorn, vilket även inkluderar gassektorn, som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser på ett sätt som stöder omställningen till klimatneutralitet under det innevarande årtiondet, enligt vad som tillkännagavs i kommissionen meddelande i april 2021 24 .

Kommissionen kommer dessutom att överväga alternativ för en utvidgning av taxonomiramen utöver miljömässigt hållbara verksamheter för att möjligen erkänna verksamheter med en miljöprestanda på mellanliggande nivå Detta skulle kunna hjälpa till att främja öppenheten och mobilisera finansiering för ekonomiska verksamheter där det finns en trovärdig plan för hållbarhet, samtidigt som de sociala aspekterna beaktas. Kommissionen kommer senast i slutet av 2021 att offentliggöra en rapport om de bestämmelser som krävs för att omfatta ekonomiska verksamheter som inte har någon betydande inverkan på den miljömässiga hållbarheten och ekonomiska verksamheter som orsakar betydande skada på den miljömässiga hållbarheten 25 .

Inkludera ytterligare hållbara verksamheter i EU-taxonomin

Enligt vad som tillkännagavs i kommissionens meddelande som offentliggjordes i april 2021 kommer kommissionen att anta en kompletterande delegerad klimatakt inom ramen för EU-taxonomin som omfattar verksamheter som ännu inte omfattas av den första delegerade klimatakten inom ramen för EU-taxonomin, såsom jordbruket och vissa energisektorer, i linje med kraven i taxonomiförordningen. Den delegerade akten kommer även att omfatta kärnenergiverksamhet, som omfattas av och är förenlig med den specifika expertgranskningsprocess som kommissionen föreskrivit för detta syfte 26 . Kommissionen kommer att anta denna nya kompletterande delegerade akt så snart som möjligt efter att den särskilda översynen sommaren 2021 har avslutats. Denna nya kompletterande delegerade akt kommer också att omfatta naturgas och tillhörande teknik som omställningsverksamhet i den mån de omfattas av artikel 10.2 i EU:s taxonomiförordning. Fördelarna med en tidsfristklausul för omställningsverksamhet kommer att övervägas i detta sammanhang.

Kommissionen kommer dessutom att anta tekniska granskningskriterier för de övriga fyra miljömålen inom ramen för taxonomiförordningen: vatten, cirkulär ekonomi, begränsning av föroreningar och biologisk mångfald 27 . Kommissionen kommer att ange kriterier för dessa mål i en delegerad akt enligt vad som föreskrivs i taxonomiförordningen, som ska antas under första halvåret 2022 och sedan gälla från och med 2023. Detta kommer att underlätta miljömässigt hållbara investeringar utöver klimat.

Utöka ramen för standarder och märkningar för hållbar finansiering

Standarder och märkningar kan hjälpa till att kanalisera finansiering till företag, emittenter och investerare i samband med deras omställning till mer hållbara verksamheter och affärsmodeller. De kan även hjälpa investerare att skapa en transparent och trovärdig ram för att förhindra grönmålning. För att underlätta ytterligare kapitalflöden till mellanliggande omställningsåtgärder kommer kommissionen att arbeta med andra obligationsmärkningar, såsom omställnings- eller hållbarhetsrelaterade obligationsmärkningar 28 .

I framtiden skulle en mer generell ram för märkningar för finansiella instrument kunna hjälpa till att förtydliga marknaderna för hållbar finansiering och göra dem transparenta och enhetliga. Denna ram skulle möjliggöra och tjäna framtida marknadsinnovation och samtidigt säkerställa en miniminivå av transparens och trovärdighet med hänsyn till hållbarhetsfaktorerna för märkningar som tas fram av marknaden. Utöver finansiella instrument kommer kommissionen att överväga märkningar för ESG-referensvärden och minsta hållbarhetskriterier för finansiella produkter som främjar miljömässiga eller sociala egenskaper. Slutligen kan justeringar av prospektförordningen 29 övervägas för att upprätta minimikrav för jämförbarheten, transparensen och harmoniseringen när det gäller information som finns tillgänglig för alla ESG-värdepapper.

II.För en mer inkluderande ram för hållbar finansiering

Ge icke-professionella investerare samt små och medelstora företag tillgång till hållbara finansieringsmöjligheter

Medborgarna, i egenskap av icke-professionella investerare eller konsumenter, samt små och medelstora företag är viktiga för hållbarhetsomställningen. Många hållbara projekt kommer att vara små och utformas på lokal nivå – men fortfarande vara avgörande för att stödja den gröna återhämtningen. Kapitalmarknadsunionen och ramen för hållbar finansiering kommer tillsammans att sträva efter att ge små och medelstora företag finansieringsmöjligheter och uppmuntra ett större deltagande av icke-professionella investerare på kapitalmarknaderna.

Enskilda personer och hushåll kan spela en viktig roll i ekonomins omvandling genom att få tillgång till hållbar finansiering. Gröna lån kan till exempel hjälpa hushåll samt små och medelstora företag att förbättra energiprestandan i sina fastigheter eller byta till fordon med nollutsläpp. För att uppmuntra gröna privatlån kommer kommissionen att be Europeiska bankmyndigheten (EBA) om ett yttrande om definitionen av och möjliga stödverktyg för gröna privatlån och gröna bostadslån. Kommissionen kommer även att undersöka olika sätt att stödja användningen av energieffektiva bostadslån inom ramen för bostadslånedirektivet 30 .

Finansiella rådgivare är icke-professionella investerares huvudsakliga kontaktpunkt. De behöver vara kvalificerade att stödja spridningen av hållbar finansiering. Kommissionen kommer att uppmuntra till större engagemang från icke-professionella investerare genom att sträva efter att förbättra nivån av hållbarhetsexpertis hos finansiella rådgivare, som ska omfattas av ytterligare bedömning. Kommissionen arbetar dessutom, tillsammans med OECD och dess internationella nätverk för finansiell utbildning, med att förbättra medborgarnas förmåga att förstå finansiell information. De kommer att gemensamt offentliggöra ramar för finansiell kompetens för vuxna och ungdomar som avspeglar den kunskap och de färdigheter som enskilda personer behöver för att stödja deras finansiella välbefinnande och få ytterligare tillgång till hållbar finansiering. 

EU:s ekonomi inkluderar 23 miljoner små och medelstora företag som bör ges större tillgång till hållbara rådgivningstjänster på grundval av deras specifika behov. Covid-19-krisen har gjort det svårare för små och medelstora företag att locka till sig den finansiering som de behöver för sina omställningsåtgärder. Små och medelstora företag saknar ofta kapacitet och kunskap för att ta tillvara de möjligheter som hållbara finansieringsverktyg innebär 31 .

Kommissionen är redo att stödja medlemsstaterna i deras insatser för att tillhandahålla kapacitetsuppbyggnad och teknisk rådgivning om hur små och medelstora företag frivilligt kan rapportera hållbarhetsrisker och hållbarhetseffekter 32 . I detta hänseende och i linje med förslaget om direktivet om företagens hållbarhetsrapportering kommer den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering (Efrag) att utarbeta en förenklad frivillig rapporteringsstandard för hållbarhet som kommer att förse små och medelstora företag med ett proportionerligt verktyg. Invest EU-programmet kommer dessutom att tillhandahålla riskbegränsande mekanismer medan pelaren för små och medelstora företag inom ramen för programmet för den inre marknaden kommer att tillhandahålla rådgivningstjänster för små och medelstora företag genom Enterprise Europe Network och det gemensamma klusterinitiativet 33 .

Stimulera de möjligheter som digital teknik innebär för hållbar finansiering

Digital teknik kan erbjuda lösningar som är avgörande för medborgare, investerare och små och medelstora företag för att genomföra sin omställning till hållbarhet. Kommissionen kommer att möjliggöra och uppmuntra innovativa lösningar för att hjälpa små och medelstora företag att använda sig av digitala verktyg för hållbar finansiering och för att ge icke-professionella investerare en bättre förståelse av finansiella produkters hållbarhetseffekter 34 . Teknisk innovation, såsom artificiell intelligens, blockkedjeteknik, stordata och sakernas internet, har en viktig roll inom hållbar finansiering. Ytterligare EU-initiativ, såsom hållbarhetsrelaterad information inom ramen för en enda europeisk kontaktpunkt och den öppna finansieringsramen, kommer att hjälpa till att frigöra denna potential.

Digital teknik är en viktig förutsättning för omställningen, men det finns en oro över datacentrumens och den distribuerade databasteknikens miljöpåverkan och större energibehov, särskilt när det gäller kryptotillgångar 35 . Kommissionen kommer att bedöma de digitala finansmetodernas hållbarhetseffekter. EU bör ta täten i att göra dessa infrastrukturer klimatneutrala och energieffektiva senast 2030 36 . Den delegerade klimatakten inom ramen för EU-taxonomin fastställer redan de tekniska granskningskriterierna för datacentrum och digitala lösningar som i hög grad bidrar till målen för EU-taxonomin och bör utvidgas till att innefatta fler verksamheter med avseende på framtagningen av hållbara digitala lösningar och användningen av hållbara kryptotillgångar.

Försäkring: erbjuda starkare skydd mot klimat- och miljörisker

Genom att öka försäkringstäckningen kan det finansiella systemet på ett bättre sätt skydda ekonomin och samhället mot vissa klimatrelaterade risker och naturkatastrofrisker. En liten ökning av försäkringstäckningen kan minska skattebetalarnas och regeringarnas ekonomiska kostnader för klimatrelaterade katastrofer väsentligt. Den nyligen antagna strategin för klimatanpassning 37 kommer att skapa förutsättningar för stöd till samhällets resiliens mot klimatförändringar och minska riskerna. En resultattavla för försäkring mot naturkatastrofer från Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) kommer att ange de potentiella luckorna i försäkringstäckningen i medlemsstaterna 38 . Kommissionen kommer dessutom att inleda en dialog om klimatresiliens mellan försäkringsbolag, återförsäkrare, offentliga myndigheter och andra berörda parter för att utbyta bästa praxis och fastställa sätt att hantera klyftan i klimatskyddet, antingen genom rekommendationer eller genom frivilliga åtaganden.

Stödja trovärdiga sociala investeringar

Återhämtningen från pandemin har belyst behovet av en rättvis omställning som stöder arbetstagare och deras samhällen som påverkats av omställningen av ekonomiska verksamheter. Den drastiska ökningen av emissioner av sociala obligationer visar att investerare i allt större utsträckning söker investeringsmöjligheter med positiva sociala resultat och som främjar mänskliga rättigheter. Denna trend uppmuntrar finansinstitut att intensifiera sitt engagemang i företag för att hjälpa dem att integrera mänskliga rättigheter och sociala faktorer i sina strategier och verksamheter.

Krav på upplysning om hållbar finansiering för finansmarknadsaktörer omfattar redan vissa sociala faktorer, men det krävs ytterligare åtgärder. Kommissionen kommer före december 2022 att tillsammans med de europeiska tillsynsmyndigheterna granska de tekniska standarderna för tillsyn inom ramen för förordningen om upplysningar avseende hållbar finansiering 39 för att förtydliga indikatorerna för både klimat- och miljörelaterade huvudsakliga negativa effekter och huvudsakliga negativa effekter inom ramen för sociala frågor och arbetstagarfrågor samt frågor som rör respekt för mänskliga rättigheter, korruptionsbekämpning och bekämpning av bestickning. Kommissionen kommer senast i slutet av 2021 att offentliggöra en rapport om de bestämmelser som krävs för en social taxonomi, enligt vad som krävs av taxonomiförordningen 40 .

Kommissionen kommer dessutom att lägga fram ett förslag om hållbar företagsstyrning för att säkerställa att företag hanterar hållbarhetsrisker och drar nytta av möjligheterna på vägen mot hållbarhet.

Grön budgetering och riskdelningsmekanismer

Även fast enbart offentliga medel inte räcker till för att finansiera alla investeringsbehov har de, tillsammans med privata investeringar, en mycket viktig uppgift.

Kommissionen håller på att stärka integreringen av klimat och biologisk mångfald i EU-budgeten. Kommissionen använder sig redan av gröna budgeteringsverktyg inom ramen för EU:s årliga budgetcykel. Detta arbete kommer att stärkas ytterligare inom ramen för genomförandet av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och det relaterade interinstitutionella avtalet med dess åtaganden avseende utgifterna för klimatet och den biologiska mångfalden. Kommissionen är fast beslutad att ta fram uppdaterade och förstärkta spårningsmetoder för såväl klimatet som den biologiska mångfalden. Dessa spårningsmetoder kommer att vara viktiga för att övervaka att utgifterna för klimatet och den biologiska mångfalden inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027 är i linje med EU:s ambitionsnivå.

Kommissionen bedriver dessutom ett nära samarbete med medlemsstaterna för att öka användningen av gröna budgeteringsverktyg. Kommissionen har redan tagit fram en referensram för grön budgetering och utför årliga undersökningar av befintlig praxis inom grön budgetering i EU för att stödja de många medlemsstater som önskar lägga om sina nationella budgetar till gröna prioriteringar. Analytiskt arbete 41 , tekniskt stöd och utbildning samt en årlig konferens främjar en ömsesidig lärandeprocess för att säkerställa att budgetpolitiken och utgifterna är i linje med miljöåtagandena.

Riskdelning mellan offentliga och privata investerare kan på ett effektivt sätt ta itu med marknadsmisslyckanden som hindrar finansieringen av hållbar infrastruktur och innovationsdriven omställning. Investeringsplanen för ett hållbart Europa, investeringspelaren i den europeiska gröna given, syftar till att mobilisera minst 1 biljon euro i hållbara investeringar under nästa årtionde från privata och offentliga aktörer. InvestEU-programmet kommer att ge EIB-gruppen, nationella stödbanker och andra finansinstitut risktagningskapacitet och stöd till relaterade rådgivningsinitiativ. Kommissionen kommer att anordna ett konstituerande årligt toppmöte om hållbara investeringar före COP 26 för att bedöma vilka framsteg som gjorts inom ramen för olika EU-initiativ som ingår i investeringsplanen för ett hållbart Europa.

III.Förbättra den finansiella sektorns resiliens och bidrag till hållbarhet: det dubbla väsentlighetsperspektivet

För att anpassa sig till den europeiska gröna given kommer den finansiella sektorn själv att behöva vara mer motståndskraftig mot de risker som klimatförändringarna och miljöförstöring innebär och även bidra mer till hållbarhet. Detta kräver en övergripande strategi som består av en systematisk integrering av både finansiellt väsentliga hållbarhetsrisker (utifrån och in) och hållbarhetseffekter (inifrån och ut) i det finansiella beslutsfattandet. Det är mycket viktigt att båda sidorna av väsentlighetsbegreppet integreras i vederbörlig ordning för att den finansiella sektorn ska kunna bidra proaktivt och fullt ut till den europeiska gröna givens framgång.

Förbättra den ekonomiska och finansiella resiliensen mot hållbarhetsrisker

Hållbarhetsriskerna är redan tydliga och kommer att ha negativa effekter på den finansiella stabiliteten och finansieringen av realekonomin 42 . Den fysiska effekten av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald ger upphov till risker som kan vara systemövergripande och kanske inte syns på nivån för enskilda tillgångar 43 . Det kan också uppstå risker vid en okontrollerad och plötslig reaktion på omställningen. Det är därför mycket viktigt att förstå dessa exponeringars slag och utsträckning och hur de interagerar och utvecklas med tiden. Kompletterande åtgärder krävs för att säkerställa en enhetlig integrering av hållbarhetsfaktorer i den finansiella sektorns riskhantering och riskförvaltning.

Avspegla hållbarhetsriskerna inom standarderna för finansiell rapportering och finansiell redovisning

Kommissionen hyser ett starkt stöd för det internationella arbetet med att integrera hållbarhetsaspekter i den finansiella rapporteringen och redovisningen samt kommer att eftersträva högsta möjliga ambitionsnivå. Kommissionen kommer att arbeta tillsammans med den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering (Efrag), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och International Accounting Standards Board (IASB) för att bedöma om internationella standarder för finansiell rapportering integrerar hållbarhetsrisker på ett lämpligt sätt. Eftersom finansiella rapporteringsstandarder och metoder avgör investeringarnas värde utgör de en viktig del av integreringen av hållbarhetsrisker i finansiella marknadsbeslut. I synnerhet bör det bedömas hur relevanta klimat- och miljörisker i redovisningarna ska kännas igen och rapporteras på ett adekvat sätt och i god tid.

För att uppmuntra utarbetandet av standarder för bedömning av naturkapital i EU och globalt är kommissionen också i färd med att intensifiera sitt engagemang i industrin när det gäller biologisk mångfald och redovisning av naturkapital.

Förbättra insynen i kreditvärderingar och värderingsöversikter

Kreditvärderingsinstitut spelar en viktig roll i det finansiella systemet genom att bedöma finansiella och icke-finansiella emittenters kreditrisk 44 . Berörda parter fortsätter att uttrycka oro över bristen på insyn i hur kreditvärderingsinstituten införlivar hållbarhetsfaktorer i sina metoder, mot bakgrund av den omfattande användningen av kreditvärderingar. Om inte annat följer av Esmas ytterligare bedömning av de befintliga åtgärdernas effektivitet kommer kommissionen att vidta åtgärder för att förbättra insynen och säkerställa att relevanta ESG-aspekter inkluderas i kreditvärderingarna och värderingsöversikterna, samtidigt som metodologisk transparens säkerställs.

Fastställa och hantera hållbarhetsrisker för banker och försäkringsbolag

Bankers och försäkringsbolags förmåga att fastställa och hantera hållbarhetsrisker och absorbera finansiella förluster till följd av dem är viktig för den finansiella stabiliteten och realekonomins motståndskraft under omställningen. Även om enheter i den finansiella sektorn och tillsynsorgan vidtar åtgärder för att införliva klimat- och miljöfaktorer i riskhanteringssystemen och tillsynskapitalkrav är framstegen inte tillräckliga 45 .

-Kommissionen kommer att föreslå ändringar av tillsynsramen för banker för att säkerställa att ESG-aspekterna konsekvent inkluderas i riskhanteringssystemen och tillsynen 46 . För att uppnå detta kommer tydliga krav att fastställas för att identifiera, mäta, hantera och övervaka hållbarhetsrisker i riskhanteringsramarna, däribland klimatförändringsstresstest för banker. För att komplettera detta och som en del av den årliga tillsynsbedömningen kommer tillsynsmyndigheternas roll i bedömningen av sådana risker att förtydligas och stärkas. Kommissionen kommer slutligen att föreslå att Europeiska bankmyndigheten lägger fram sin pågående bedömning av tillsynshanteringen av exponeringar relaterade till tillgångar eller verksamheter med stark koppling till miljömål och/eller sociala mål inom två år, senast 2023.

-Kommissionen kommer konsekvent att integrera hållbarhetsriskerna i försäkringsbolagens riskhanteringssystem och tillsyn. Det kommer att föreslås ändringar av Solvens II-direktivet 47 , däribland analyser av klimatförändringsscenarier som ska genomföras av försäkringsbolag. I likhet med den strategi som tillämpas av banksektorn kommer Eiopa att bedöma riskskillnaderna mellan miljömässiga och/eller socialt hållbara och andra exponeringar när det gäller försäkring.

Hantera hållbarhetsrisker på systemnivå

För att öka de finansiella systemens resiliens mot chocker krävs det att riskerna på systemnivå identifieras, mäts och hanteras. 48  Kommissionen kommer att stärka sitt samarbete med de europeiska tillsynsmyndigheterna och Europeiska centralbanken i syfte att fånga upp, övervaka och begränsa alla systematiska hållbarhetsrisker som påverkar den långsiktiga finansiella stabiliteten. För att uppnå detta kommer arbetet att intensifieras för att ta fram enhetliga och relevanta metoder och scenarier för att kvantifiera hållbarhetsrisker och stresstesta de finansiella systemens resiliens, med inbegripande av relevanta finansiella sektorer 49 . Kommissionen kommer att kräva ett riktat stresstest av det finansiella systemet in Fit for 55-paketet.

Finansinstitut exponeras i allt högre grad för en stadigt ökande förstörelse av ekosystemen och förlust av biologisk mångfald, uttömmande av naturresurserna och föroreningsnivåer i våra vatten, vår luft och våra marker. För att påskynda ansträngningarna för att mäta de finansiella riskerna som en följd av en betydande förlust av biologisk mångfald och förstörelse av ekosystem kommer kommissionen att utarbeta en rapport om mätning och förekomst av sådana risker i EU. Kommissionens rapport kommer även att undersöka strategier och metoder för att mäta dessa risker och beskriva nästa steg på detta område. 

För att ta itu med och hantera de systematiska riskerna krävs lämpliga verktyg för makrotillsynsmyndigheterna. Med stöd av de europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska systemrisknämnden och ECB kommer kommissionen att överväga om makrotillsynsverktyg kan användas för att ta itu med klimatförändringsrelaterade finansiella stabilitetsrisker som en del av en kommande granskning av makrotillsynsramen för bankväsendet. På medellång sikt kommer ytterligare arbete att utföras för att bredda tillämpningsområdet till sektorn utanför bankväsendet och miljörisker på grundval av råd från de europeiska tillsynsmyndigheterna, ESRB och ECB.

Öka den finansiella sektorns bidrag till omställningsinsatserna

Förutom finansinstitutens hantering av hållbarhetsriskerna beror den europeiska gröna givens framgång på alla ekonomiska berörda aktörers bidrag och deras incitament för att uppnå våra mål. Finansinstituten måste därför införliva EU:s hållbarhetsmål i sina långsiktiga finansieringsstrategier och beslutsprocesser. Detta innefattar bättre framsteg när det gäller mätning, övervakning och upplysning på regelbunden basis.

Förbättra den vetenskapsbaserade målsättningen, upplysningen och övervakningen av den finansiella sektorns åtaganden

Finansinstitut bör lämna upplysningar om sin egen hållbarhetsomställning och sina egna planer för koldioxidminskning, däribland mellanliggande och långsiktiga mål och hur de planerar att minska sitt miljöavtryck. Större insyn när det gäller mål, indikatorer, definitioner och metoder kommer att vara avgörande för att övervaka åtgärdernas effektivitet över tid. Förslaget om direktivet om företagens hållbarhetsrapportering kommer att kräva att stora EU-företag och förtecknade företag, däribland banker, försäkringsbolag och investerare, lämnar upplysningar om hållbarhetsmål och framstegen mot att uppnå dem. Kommissionen kommer dessutom, på grundval av den tekniska standarden för tillsyn inom ramen för förordningen om upplysningar avseende hållbar finansiering, att förbättra upplysningen och effektiviteten med avseende på finansmarknadsaktörernas åtgärder för koldioxidminskning för alla investeringsprodukter.

Frivilliga utfästelser från världens finansinstitut att anta strategiska vetenskapsbaserade klimat- och hållbarhetsmål är i detta sammanhang också ett lovvärt första steg. I väntan på eventuella ytterligare politiska åtgärder på detta område kommer kommissionen att undersöka i vilken utsträckning mer vägledning skulle kunna säkerställa att sådana frivilliga utfästelser är trovärdiga och övervaka framstegen över tid i hela EU. I detta skede skulle finansinstituten kunna använda sig av EU-taxonomin och andra verktyg för hållbar finansiering för att uppfylla sina planer på enhets- och portföljnivå.

Förtydliga skyldigheterna som förvaltare och förvaltningsreglerna för investerare för att avspegla den finansiella sektorns bidrag till målen i den gröna given

Anpassning av finansflödena till målen i den europeiska gröna given kräver ytterligare beaktande av hållbarhetseffekterna i investerarnas strategier och investeringsbeslutsfattande. Den 21 april 2021 offentliggjorde kommissionen sex ändrade delegerade akter som innebär att finansiella företag, såsom rådgivare, kapitalförvaltare och försäkringsbolag, måste inkludera finansiellt väsentliga hållbarhetsrisker i sina förfarandet och beakta sina kunders hållbarhetspreferenser 50 . Detta kommer att behöva kompletteras med ytterligare åtgärder för de 125 000 pensionsfonder i EU som hanterar kollektiva system på uppdrag av cirka 75 miljoner européer 51 . För att öka deras bidrag till målen i den gröna given är det viktigt att investerarnas och pensionsfondernas skyldigheter som förvaltare gentemot medlemmarna och mottagarna även avspeglar ESG-riskerna inifrån och ut med investeringar som en del av investeringsbeslutsfattandet.

-Kommissionen kommer att be Eiopa att bedöma det potentiella behovet av att utvidga begreppet ”medlemmars och mottagares långsiktiga bästa intresse” och införa en skyldighet att beakta hållbarhetseffekter i pensionsinvesteringsramen. Syftet skulle vara att säkerställa att ramen bättre avspeglar medlemmarnas och mottagarnas hållbarhetspreferenser och bredare samhälls- och miljömål. Kommissionen kommer i samarbete med de europeiska tillsynsmyndigheterna, att överväga och bedöma ytterligare åtgärder för att ge alla relevanta finansmarknadsaktörer och rådgivare möjlighet att överväga de positiva och negativa hållbarhetseffekterna av sina investeringsbeslut och de produkter som de ger råd om på systematisk basis.

-Kommissionen kommer att granska de relevanta ramarna med avseende på investerares förvaltar- och engagemangsverksamheter. Kommissionen kommer i synnerhet att undersöka hur direktivet om aktieägares rättigheter II 52 bättre kan avspegla EU:s hållbarhetsmål och anpassas till global bästa praxis inom ramen för förvaltningsriktlinjer.

Förbättra tillgången till, integriteten för och insynen i ESG-marknadsforskning och ESG-klassificeringar

För att genomföra sina omställningsåtgärder kommer finansinstituten att behöva många olika typer av information för att fastställa hållbarhetsrisker, möjligheter och effekter på de företag som man investerar i och sina kunder. Genom förslaget om direktivet om företagens hållbarhetsrapportering kommer det därför att krävas att stora, förtecknade EU-företag lämnar meningsfulla, jämförbara och framåtblickande hållbarhetsuppgifter om hela finansvärdekedjan 53 . Genom det kommande förslaget om en enda europeisk kontaktpunkt kommer det dessutom att inrättas en EU-omfattande mekanism som erbjuder lättillgängliga och jämförbara databaser som kan användas digitalt om de offentliga rapporteringskraven för företag, bland annat hållbarhetsinformation. 

Med förbehåll för ett offentligt samråd och en konsekvensbedömning kommer kommissionen att vidta åtgärder för att förbättra tillförlitligheten, jämförbarheten och transparensen när det gäller ESG-klassificeringar. ESG-klassificeringar har en allt viktigare effekt på hur kapitalmarknaderna fungerar och på investerares förtroende för hållbara produkter. En sådan åtgärd kommer att bygga på kommissionens undersökning som offentliggjordes i januari 2021 där bristande insyn i verksamheten för tillhandahållare av ESG-klassificeringar, den låga jämförbarhetsnivån mellan miljömässiga, sociala och styresmässiga klassificeringar och potentiella intressekonflikter 54 . Den ökade efterfrågan på hållbara investeringar riktar även fokus mot behovet av opartisk och tillförlitlig ESG-forskning som baserar sig på transparenta och jämförbara metoder.

Hantera grönmålning

EU har vidtagit viktiga åtgärder för att hantera grönmålning på den finansiella marknaden. Försök till grönmålning kan riskera att skapa de involverade aktörernas anseende och leda till att förtroendet för de hållbara finansieringsprodukterna och det finansiella systemet minskar. För att förhindra grönmålning har EU infört upplysningskrav för företag och investerare samt skapat verktyg för att öka öppenheten och hjälpa slutinvesterare att identifiera trovärdiga investeringsmöjligheter 55 . För att de politiska åtgärderna för hållbar finansiering ska vara effektiva krävs dock också på en lämplig verkställighetsnivå i EU. Tillsynsmyndigheterna har en viktig roll i att övervaka efterlevnaden av lagstiftningen om hållbar finansiering och fullt ut utnyttja sina rättsliga mandat och befogenheter för att säkerställa att investerare och konsumenter skyddas mot ogrundade hållbarhetspåståenden.

Med stöd av de europeiska tillsynsmyndigheterna kommer kommissionen att bedöma om tillsynsbefogenheterna, kapaciteten och skyldigheterna är lämpliga. Kommissionen kommer på grundval av denna bedömning och de europeiska tillsynsmyndigheternas övervakning av riskerna för grönmålning kommer kommissionen att överväga åtgärder för att säkerställa en tillräcklig, konsekvent verkställande- och tillsynsnivå för att ta itu med grönmålning.

Övervaka en korrekt omställning av EU:s finansiella system

För att uppnå EU:s klimatmål kommer det att kräva samarbetsorienterade åtgärder bland medlemsstaterna, finansiella tillsynsmyndigheter och relevanta offentliga myndigheter för att övervaka omställningens framsteg. Kommissionen kommer, i samarbete med plattformen för hållbar finansiering, att ta fram en robust övervakningsram för att mäta kapitalflödena till hållbara investeringar. Kommissionen kommer att bistå medlemsstaterna i att bedöma investeringsklyftan och mäta de framsteg som gjorts av de finansiella sektorerna för att uppnå vår klimat- och miljömål 56 .

De europeiska tillsynsmyndigheterna kan ha en viktig uppgift när det gäller att hjälpa till med att göra integreringen av det dubbla väsentlighetsperspektivet i hela det finansiella systemet konsekvent. Kommissionen kommer att stärka samarbetet mellan alla relevanta offentliga myndigheter, däribland tillsynsmyndigheter, för att hjälpa till att fastställa mellanliggande mål för den finansiella sektorn, bättre förstå om framstegen är tillräckliga och därmed bana väg för vidtagande av mer samarbetsorienterade politiska åtgärder av alla relevanta offentliga myndigheter.

Kommissionen kommer slutligen att inrätta ett forskningsforum för hållbar finansiering för att stärka forskningens roll och uppmuntra kunskapsdelning om hållbar finansiering mellan den akademiska världen och industrin. Forumet kommer att ges i uppgift att öka medvetenheten om nyttan med forskning om hållbar finansiering och främja kunskapsutbyte mellan forskare och finansvärlden.

IV.Främja globala ambitioner

Globala utmaningar kräver globala åtgärder, Olika behöriga instanser har dock olika utgångspunkter, ambitionsnivåer och mål. Internationella forum och nätverk arbetar allt mer med att samordna initiativ för hållbar finansiering för att fullt ut dra nytta av den globala potentialen för hållbara finansieringen 57 . Med utgångspunkt i det man uppnått på hemmaplan har EU tagit på sig en ledarroll inom hållbar finansiering globalt och bidrar aktivt till den globala insatsen. Detta ledarskap kan fungera som en inspirationskälla för andra behöriga instanser i världen och skapa affärsmöjligheter för EU:s finansiella sektor globalt. EU-aktörer utgör de största emittenterna av gröna obligationer och har visat sig vara stora hållbarhetsinvesterare. Dynamiska gröna marknader hjälper till att stärka eurons internationella roll och göra EU till ett viktigt globalt nav för hållbar finansiering.

Kommissionen ser ett behov av en ambitiös och robust internationell arkitektur för hållbar finansiering som omfattar begreppet dubbelt väsentlighetsperspektiv och stöder EU:s partnerländer. Denna arkitektur måste innefatta robust internationell styrning, ett gediget regelverk och en övervakningsram. Som en första åtgärd föreslår kommissionen att rådet för finansiell stabilitet utvidgar sitt mandat till att omfatta det finansiella systemets bidrag till de globala klimat- och miljömålen.

Kommissionen uppmanar alla internationella parter att fördjupa samarbetet om hållbar finansiering bilateralt och multilateralt, i synnerhet för att främja konvergensen i fråga om strategierna och förse den privata sektorn med användbara verktyg och mätsystem, såsom taxonomier 58 . Kommissionen har särskilt, som en del av färdplanen från G20:s arbetsgrupp för hållbar finansiering, betonat vikten av att arbeta för att anpassa de finansiella flödena till hållbarhetsmålen.

Främja ett brett samförstånd inom internationella forum

EU kommer att uppmana internationella forum och normgivare, såsom stiftelsen för internationella standarder för finansiell rapportering, att ta fram ambitiösa standarder och principer för inlämning av upplysningar, som där så är lämpligt ska bygga på rekommendationerna från arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella upplysningar och andra internationella initiativ 59 . Internationella upplysningsstandarder kan överlappa varandra, vara inkonsekventa och ha en varierande ambitionsnivå. Kommissionen välkomnar insatserna för ett utgångsvärde för globala standarder för hållbarhetsredovisning och förespråkar övergripande standarder för hållbarhetsredovisning som tar upp alla hållbarhetsfrågor och fångar upp det dubbla väsentlighetsperspektivet, i linje med förslaget om direktivet om företagens hållbarhetsredovisning.

EU kommer att fortsätta att samarbeta med sina partner i internationella forum för att komma överens om gemensamma mål och principer för taxonomier och i framtiden öka jämförbarheten och enhetligheten för taxonomiernas mätsystem och tröskelvärden. Unionen är aktivt engagerad i G20 och den internationella plattformen för hållbar finansiering för att undvika fragmenterade tillvägagångssätt som skulle leda till högre transaktionskostnader, otillräckliga gränsöverskridande kapitalflöden och förseningar av finansiell innovation.

Globala insatser är viktiga för att ta itu med klimat- och miljöriskernas konsekvenser för den finansiella stabiliteten. EU uppmanar rådet för finansiell stabilitet att ta itu med bredare hållbarhetsfrågor och ta hänsyn till att finansinstitutens verksamheter påverkar klimatet och miljön och därför bidrar till de risker som de syftar till att mäta. EU stöder slutligen aktivt det arbete som bedriva av arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella risker i Baselkommittén för banktillsyn för att fastställa och hantera potentiella brister i Baselramen och det arbete som bedrivs av International Association of Insurance Supervisors för att integrera klimatrelaterade risker i försäkringstillsynen.

Utveckla och fördjupa det arbete som bedrivs av plattformen för hållbar finansiering

För att främja internationellt samarbete lanserade Europeiska kommissionen och sju andra behöriga parter den internationella plattformen för hållbar finansiering) i oktober 2019 60 . Den internationella plattformen för hållbar finansiering främjar integrerade marknader för hållbar finansiering och arbete med användbara verktyg och mätsystem 61 . Den har nu 17 medlemmar och erkänns som ett viktigt internationellt initiativ för hållbar finansiering 62 .

Den internationella plattformen för hållbar finansiering kommer att rapportera om sitt arbete med en ”taxonomi med gemensam grund” på grundval av de nya taxonomier som tas fram av dess medlemmar och om hållbarhetsupplysningar. Kommissionen kommer att främja begreppet dubbelt väsentlighetsperspektiv inom den internationella plattformen för hållbar finansiering. Den kommer även att föreslå att förbättra kunskapsdelningen om viktiga områden för hållbar finansiering, såsom synergieffekter mellan finansiering för klimat och biologisk mångfald samt det finansiella systemet omställning till delade hållbarhetsmålsättningar. Kommissionen kommer även att stödja tillväxten för medlemskapet i plattformen för hållbar finansiering, en förstärkt styrningsstruktur och föreslå en ny arbetsplan senast hösten 2021. Plattformen för hållbar finansiering erkänns också som en kunskapspartner till G20:s arbetsgrupp för hållbar finansiering och en viktig bidragande aktör i arbetet med att anpassa investeringarna till hållbarhetsmålen.

Stöd till låg- och medelinkomstländer för att påskynda deras tillgång till hållbar finansiering

Kommissionen kommer att ta fram en övergripande strategi för att hjälpa till att öka hållbar finansiering i EU:s partnerländer. Låg- och medelinkomstländer har ett stort behov av investeringar för att finansiera sin hållbara utveckling 63 . Snabbare privata finansflöden till våra partnerländer kommer att vara mycket viktigt för att tillsammans uppfylla vår globala hållbarhetsagenda. Detta kommer dock att kräva särskilt stöd. Kommissionen kommer att stödja insatserna för att påskynda hållbarhetsrelaterade finansiella instrument i våra partnerländer och hjälpa till att bygga upp bättre globalt, särskilt genom Europa i världen – instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen.

Slutsatser – genomförandet och vägen framåt

Kommissionen har på grundval av 2018 års åtgärdsplan om hållbar finansiering vidtagit helt nya åtgärder för att lägga grunden för hållbar finansiering. Denna ambitiösa ram behöver slutföras och konsolideras så att vi kan uppfylla de stora investeringsbehoven i samband med omställningen, för att säkerställa att omställningen är rättvis och för att anpassa sig till det globala sammanhanget. Denna strategi tar upp dessa utmaningar och gör ramen praktisk och enhetlig.

I denna strategi anges hur målen för den europeiska gröna given omsätts i finanssystemet och säkerställer att aktörer inom alla sektorer i ekonomin kan finansiera sin omställning oavsett utgångspunkt. Dessa politiska åtgärder kompletterar de viktiga ändringarna i klimat-och miljöåtgärderna som fastställs i den europeiska gröna given. Den bygger på kommissionens samarbete och partnerskap med externa privata och offentliga initiativ för att främja finanssektorns ledarskap mot att uppnå EU:s hållbarhetsmål. Kommissionen kommer att rapportera om genomförandet av denna strategi senast i slutet av 2023 och aktivt stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar.

Kommissionen uppmanar alla relevanta berörda parter, från centralbanker och tillsynsmyndigheter till medlemsstater, medborgare, lokala myndigheter samt finansiella och icke-finansiella företag att vidta åtgärder inom sina respektive områden och maximera effekterna av denna strategi.

(1)

 EU:s agenda för hållbar finansiering bidrar även till att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt mål nr 10.5: Förbättra regleringen och övervakningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar.

(2)

 Meddelande från kommissionen – Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final), 11.12.2019.

(3)

Se meddelandet Stepping up Europe’s 2030 climate ambition Investing in a climate-neutral future for the benefit of our people, SWD/2020/176 final, 17.9.2020. Det finns dessutom ett stort behov av investeringar för att säkerställa omskolning och kompetenshöjning samt stödja omställningar på arbetsmarknaden för att uppnå energi- och klimatmålen. Se t.ex. analysen i granskningen 2020 Employment and Social Developments in Europe (ESDE).

(4)

”Hållbar finansiering” innebär generellt att klimat, miljö och samhällsansvar vägs in i investeringsbesluten, vilket leder till ökade investeringar i mer långsiktig och hållbar verksamhet.

(5)

Se webbplatsen för Next-Generation-EU.

(6)

Europeiska investeringsbanksgruppen, Climate Bank Roadmap 2021-2025, november 2020, tillgänglig här .

(7)

Det finns belägg för att kapitalmarknader, precis som marknaden för gröna obligationer och aktiemarknaden, är effektiva när det gäller att påskynda finansieringen av omställningen. Se bland annat Ralph De Haas och Alexander Popov, Finance and decarbonisation: why equity markets do it better, Research Bulletin nr 64, 27.11.2019, tillgänglig här .

(8)

 Meddelande från kommissionen, Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, COM(2018) 97 final, 8.3.2018.

(9)

Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som bifogas strategin för närmare uppgifter om genomförandet av 2018 års handlingsplan om finansieringen av hållbar tillväxt, SWD(180) final, 6.7.2021.

(10)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088, EUT L 198, 22.6.2020.

(11)

Användningen av marknadsföring för att framställa en organisations produkter, verksamhet eller åtgärder som miljövänliga när de inte är det.

(12)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom att ange innehållet och presentationen av den information som ska lämnas av företag som omfattas av artiklarna 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU rörande miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter och fastställandet av den metod som ska användas för att uppfylla upplysningskravet, som antogs den 6 juli 2021 och ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(13)

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och förordning (EU) nr 537/2014 vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, COM/2021/189 final, 21.4.2021.

(14)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).

(15)

 Se fotnot 10.

(16)

Till dess att det finns ett avtal om direktivet om företagens hållbarhetsrapportering gäller denna skyldighet företag enligt artikel 19a eller 29a i direktivet om icke-finansiell rapportering (direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy).

(17)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 87, 31.3.2017, s. 1). Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2359 av den 21 september 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller informationskrav och uppföranderegler för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter (EUT L 341, 20.12.2017, s. 8).

(18)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2089 av den 27 november 2019 om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller EU-referensvärden för klimatomställning, EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet och hållbarhetsrelaterade upplysningar för referensvärden (EUT L 317, 9.12.2019, s. 17). Mer information finns här .

(19)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska gröna obligationer, COM/2021/391 final, 6.7.2021.

(20)

 Mer uppgifter om enkäten och sammanfattningen av svaren från detta samråd med berörda parter finns här .

(21)

Mer information finns här .

(22)

Kommissionen kommer snart att lägga fram ett Fit for 55-paket som syftar till att uppdatera EU:s klimat- och energilagstiftning för 2030 för att avspegla det mål för minskningen av nettoutsläppen på 55 % som EU har fastställt för 2030.

(23)

 Se rapporten från plattformen för hållbar finansiering, rapport om finansieringen av omställningen, mars 2021, tillgänglig här . I sin rapport om finansieringen av omställningen tillhandahöll plattformens experter de första rekommendationerna om hur omställningsfinansiering ska uppmuntras i hela ekonomin.

(24)

 Detta förslag skulle syfta till att fastställa tidsramar och mellanliggande åtgärder för dessa ekonomiska verksamheter, även för befintliga investeringar, som bidrar till omställningsprocessen på ett sätt som är förenligt med den europeiska gröna given, och som en uppföljning av Europeiska rådets slutsatser av den 11–12 december 2020, som erkänner omställningsteknikens, såsom naturgas, roll.

(25)

Rapporten föranleds av artikel 26.2 i taxonomiförordningen.

(26)

Denna process grundar sig på den oberoende och vetenskapliga tekniska rapport som offentliggjordes i mars 2021 av Gemensamma forskningscentrumet, kommissionens vetenskaps- och kunskapstjänst, samt rapporterna från Euratoms expertgrupp som avses i artikel 31 och den vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker. För mer information, se kommissionens webbplats .

(27)

I artikel 9 i EU:s taxonomiförordning fastställs följande sex miljömål: a) begränsning av klimatförändringar, b) anpassning till klimatförändringar, c) hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, d) omställning till en cirkulär ekonomi, e) förebyggande och begränsning av föroreningar samt f) skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

(28)

International Capital Market Association definierar hållbarhetsrelaterade obligationsmärkningar som en typ av obligationsinstrument där de finansiella och/eller strukturella egenskaperna kan variera beroende på om emittenten uppnår de förangivna hållbarhetsmålen/ESG-målen. Denna metod skiljer sig från metoden där man använder sig av intäkterna.

(29)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, s. 12).

(30)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/ЕU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 60, 28.2.2014, s. 34).

(31)

 Kommissionens tekniska expertgrupp med berörda parter för små och medelstora företag betonar behovet av att arbeta med små företag och hjälpa dem att uppfylla de hållbarhetsrelaterade rapporteringskraven och öka sin synlighet för investerare, samtidigt som proportionaliteten i deras upplysningsinsatser skyddas.

(32)

Kommissionen kommer att tillhandahålla detta stöd genom sitt instrument för tekniskt stöd inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021).

(33)

Se webbplatserna för InvestEU och Enterprise Europe Network . Kommissionen har även inlett flera initiativ som syftar till att begränsa riskerna för specifika investeringar, exempelvis de riskbegränsande projekt som utförs tillsammans med finansinstitutsgruppen för energieffektivitet för energieffektivitetsprojekt.

(34)

Beslut om it-utveckling och upphandling måste godkännas på förhand av Europeiska kommissionens styrelse för informationsteknik och cybersäkerhet.

(35)

 EU:s observatorium och forum för blockkedjeteknik planerar att offentliggöra en studie av olika blockkedjemekanismers energiförbrukning senast i mitten av 2021.

(36)

Meddelande från kommissionen, Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet, COM(2021) 118 final, 9.3.2021.

(37)

 Meddelande från kommissionen, Att bygga upp ett klimateresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning, COM(2021) 82 final, 24.2.2021.

(38)

 Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, The pilot dashboard on insurance protection gap for natural catastrophes, december 2020. Mer information finns här .

(39)

Se slutrapporten , bland annat utkastet till teknisk standard för tillsyn, om innehållet, metoderna och presentationen av upplysningar inom ramen för EU-förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn.

(40)

 Plattformen för hållbar finansiering kommer att tillhandahålla råd om utvidgningen av EU:s taxonomiram för att inkludera en social taxonomi i oktober 2021, som tar hänsyn till både sociala mål och styrningsaspekter.

(41)

 Green Budgeting Practices in the EU: A First Review, diskussionsunderlag från GD Ekonomi och finans nr 140, den 21 maj 2021, finns här .

(42)

Se publikationerna från Network of central banks and supervisors for Greening the Financial System (NGFS).

(43)

Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är också sammanlänkande, se Workshop Report on Biodiversity and Climate Change, som offentliggjorts av den mellanstatliga vetenskapspolitiska plattformen för biologisk mångfald och ekosystemstjänster och den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, 10.6.2021, tillgänglig här .

(44)

 Kreditvärderingsinstitut inkluderar i sina utlåtanden och metoder de ESG-aspekter som de anser är viktiga för de finansiella instrumentens eller företagens kreditvärdering. Kreditvärderingar och värderingsöversikter är utlåtanden om kreditvärderingens sannolika riktning på kort sikt, medellång sikt eller båda, och de syftar inte till att ge en holistisk bedömning av ESG-effekterna.

(45)

 BlackRock och Financial Markets Advisory (FMA), interimstudie Development of tools and mechanisms for the integration of environmental, social and governance (ESG) factors into the EU banking prudential framework and into banks' business strategies and investment policies, december 2020, tillgänglig här . Dessutom bedömer bankerna själva att 90 % av de rapporterade metoderna endast delvis eller inte alls är i linje med ECB:s förväntningar när det gäller tillsyn med avseende på klimatrelaterade risker och miljörisker. Huvudanförande av Frank Elderson, ledamot i ECB:s styrelse vid ECB:s och EBRD:s gemensamma konferens om tillsynen av nya klimatrelaterade risker och deras effekter på finansinstitut, den 16 juni 2021.

(46)

Kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 respektive Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013).

(47)

 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II).

(48)

Se ECB:s/ESRB:s projektgrupp för övervakning av klimatrisker, rapporten Climate-related risk and financial stability , 2021.

(49)

Tillsynsmyndigheterna att börjat ta fram ramar för klimatstresstest. ECB utför exempelvis ett klimatstresstest för hela ekonomin för att bedöma euroområdets bankers exponering för framtida klimatrisker genom att analysera deras motparters resiliens vid olika klimatscenarier.

(50)

Se förteckningen över ändrade delegerade akter här .

(51)

Skyldigheter som förvaltare säkerställer att de som förvaltar andra personers pengar handlar i sina mottagares intressen istället för att tjäna sina egna intressen. Beslut som fattas av förvaltare får effekter långt ner i investeringskedjan och påverkar beslutsfattandet, ägarpraxis och i slutänden det sätt på vilket företag förvaltas.

(52)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 av den 17 maj 2017 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang (EUT L 132, 20.5.2017).

(53)

Alla stora företag och alla företag som är noterade på reglerade marknader i EU, med undantag för börsnoterade mikroföretag, skulle omfattas av dessa redovisningskrav.

(54)

 Europeiska kommissionen och Environmental Resources Management (ERM), Study on sustainability-related ratings, data and research, 6.1.2021, tillgänglig här .

(55)

Upplysningskrav enligt förordningen om upplysningar avseende hållbar finansiering, EU-taxonomiförordningen och krav om hållbarhetsrapportering inom ramen för direktivet om icke-finansiell rapportering, som sedan ska kompletteras av det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsrapportering som för närvarande behandlas av EU:s medlagstiftare.

(56)

Se till exempel Dashboard on scaling up green finance som offentliggjordes av Network for Greening the Financial System (NGFS) i mars 2021, som har tagit fram en uppsättning indikatorer som gör det möjligt att spåra framstegen mot att göra det finansiella systemet grönare.

(57)

Som exempelvis G20 och G7, rådet för finansiell stabilitet, Baselkommittén för banktillsyn, Network for Greening the Financial System (NGFS), koalitionen av finansministrar för klimatåtgärder.

(58)

Uttalande från toppmötet mellan EU och Förenta staterna, Towards a renewed Transatlantic partnership, 15.6.2021, punkt 10.

(59)

Medlemmarna i alliansen för globala initiativ för hållbarhetsrapportering, däribland det globala rapporteringsinitiativet och stiftelsen för värderapportering.

(60)

Se alla uppgifter om plattformen för hållbar finansiering, dess mål, medlemskap och arbetsplan i SWD (2021)180 final, 6.7.2021.

(61)

Hösten 2021 kommer plattformen för hållbar finansiering att tillhandahålla i) en rapport om en taxonomi med gemensam grund där de gemensamma dragen mellan de befintliga taxonomierna som tagits fram av offentliga myndigheter beskrivs, ii) en rapport om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska ge en övergripande och holistisk jämförelse av upplysningskraven för företag, kapitalförvaltare och institutionella investerare samt iii) sin årsrapport.

(62)

Medlemmarna står för 55 % av växthusgasutsläppen, 50 % av världens befolkning och 55 % av världens BNP. Mer information om medlemskap i plattformen för hållbar finansiering finns här .

(63)

Enligt OECD:s beräkningar ökade det årliga finansiella underskottet för målen för hållbar utveckling på 2,1 biljoner euro i utvecklingsländerna 2020 oerhört på grund av covid-19, och uppgick till 3,6 biljoner euro (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, Global Outlook on Financing for Sustainable Development 2021, 2020, tillgänglig här ).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 6.7.2021

COM(2021) 390 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi

{SWD(2021) 180 final}

Detaljerade åtgärder och ordlista

Finansieringen av realekonomins omställning till hållbarhet

Åtgärd 1: Kommissionen kommer att utveckla en mer omfattande ram och bidra till finansieringen av mellanliggande steg mot hållbarhet.

1 a: Kommissionen kommer att överväga att föreslå lagstiftning för att stödja finansieringen av vissa ekonomiska verksamheter som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.

·Kommissionen kommer att överväga att föreslå lagstiftning för att stödja finansieringen av vissa ekonomiska verksamheter, främst inom energisektorn, vilken även inkluderar gassektorn, som under det innevarande årtiondet bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser på ett sätt som stöder omställningen till klimatneutralitet 1 .

1 b: Kommissionen kommer att överväga alternativ till en utvidgning av EU:s taxonomiram för att erkänna övergångsinsatser.

·Kommissionen kommer att överväga alternativ till en utvidgning av EU:s taxonomiram för att möjligen erkänna ekonomisk verksamhet som bedrivs på medelhög nivå i syfte att öka öppenheten och mobilisera finansieringen för verksamhet som befinner sig på en trovärdig väg mot hållbarhet. ·Senast i slutet av 2021 kommer kommissionen att offentliggöra en rapport med vilka de bestämmelser som skulle behövas för att omfatta ekonomisk verksamhet som inte har betydande inverkan på den miljömässiga hållbarheten och ekonomiska verksamheter som orsakar avsevärd skada på den miljömässiga hållbarheten.

1 c: Kommissionen kommer att införa tekniska granskningskriterier för hållbara verksamheter som ännu inte omfattas i den första delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet.

·Kommissionen kommer att anta en ny kompletterande delegerad akt om klimattaxonomi som ska omfatta verksamheter som ännu inte omfattas i den första delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet, såsom jordbruk och vissa energisektorer, i linje med kraven i taxonomiförordningen. Den delegerade akten kommer även att omfatta kärnenergiverksamhet, som omfattas av och är förenlig med den specifika expertgranskningsprocess som kommissionen föreskrivit för detta syfte. Kommissionen kommer att anta denna nya kompletterande delegerade akt så snart som möjligt efter att den särskilda översynen sommaren 2021 har avslutats. Denna nya kompletterande delegerade akt kommer också att omfatta naturgas och tillhörande teknik som omställningsverksamhet i den mån de omfattas av artikel 10.2 i EU:s taxonomiförordning. Fördelarna med en tidsfristklausul för omställningsverksamhet kommer att övervägas i detta sammanhang.

1 d: Kommissionen kommer att anta ytterligare en delegerad akt om taxonomi som ska omfatta de övriga fyra miljömålen.

·Enligt det som föreskriv s i EU:s taxonomiförordning kommer kommissionen att anta ytterligare en delegerad akt som ska omfatta de övriga fyra miljömålen (vatten, biologisk mångfald, förebyggande av miljöföroreningar och cirkulär ekonomi) under första halvan av 2022. ·Kommissionen kommer samtidigt att anta tekniska granskningskriterier för ytterligare verksamheter som bidrar till klimatmålen (t.ex. ytterligare tillverkning och transport).

1 e: Kommissionen kommer att utvidga standarder och märkningar för hållbara finanser som bidrar till finansieringen av övergången till hållbarhet och stegvisa övergångsinsatser.

Standarder och märkning för finansiella instrument

·I samarbete med de europeiska tillsynsmyndigheterna och plattformen för hållbar finansiering kommer okommissionen senast 2022 att utarbeta ytterligare obligationsmärkning, såsom övergångs- eller hållbarhetsrelaterade obligationer, okommissionen senast 2023 att bedöma behoven och fördelarna med en allmän ram för märkning för finansiella instrument som finansierar ekonomins övergång.

Märkning för finansiella produkter och referensvärden

·Enligt det som föreskrivs i referensvärdesförordningen kommer kommissionen att bedöma möjligheten att skapa ett ESG-referensvärde, med beaktande av utvecklingen av hållbarhetsindikatorer och de metoder som använts för att mäta dem. Kommissionens bedömning kommer att stödjas av en studie om befintliga ESG-relaterade referensvärden, bästa praxis och brister samt minimistandarder för EU:s ESG-referensvärde. ·Senast den 31 december 2022 kommer kommissionen därtill att se över minimistandarderna för både EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet för att säkerställa att urvalet av underliggande tillgångar är förenligt med EU:s taxonomi. ·Kommissionen kommer att föreslå minimikriterier för hållbarhet, eller en kombination av kriterier för finansiella produkter som omfattas av artikel 8 i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar, för att garantera en lägsta hållbarhet för sådana produkter i syfte att ytterligare stärka en harmoniserad tillämpning av förordningen och uppmana till övergångsinsatser.

Upplysningar om prospekt

·Inom ramen för förordningen om prospekt och under loppet av 2022 kommer kommissionen att introducera riktade upplysningar om prospekt för gröna, sociala och hållbara värdepapper i syfte att öka jämförbarheten, öppenheten och harmoniseringen av informationen för sådana instrument och för att motarbeta grönmålning.

Mot en mer inkluderande hållbar finansram

Åtgärd 2: Kommissionen kommer att utarbeta en hållbar finansram som inkluderar alla.

2 a: Kommissionen kommer att sträva efter att göra det möjligt för icke-professionella investerare och små och medelstora företag att få tillgång till hållbara finansieringsmöjligheter.

Gröna lån och hypotekslån

·Kommissionen kommer senast under andra kvartalet 2022 att be EBA om ett yttrande om definitionen och möjliga stödverktyg för gröna lån och gröna hypotekslån för icke-professionella investerare. ·Kommissionen kommer senast i slutet av 2022 att undersöka sätt att stödja upptagningen av energieffektiva hypotekslån som en del av översynen av direktivet om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet. ·Kommissionen kommer att inleda en informationskampanj i hela EU riktad till företag och hushåll avseende funktionerna och fördelarna med sådana lån. ·Kommissionen kommer genom sitt instrument för tekniskt stöd 2 att hjälpa medlemsstaterna i utvecklingen av kapacitetsuppbyggnad och tekniska råd i syfte att stödja upprättandet av projekt, exempelvis för att ge råd om tekniska lösningar och finansieringslösningar, däribland genom gröna låneprodukter.

Finanskunskap och investeringsrådgivare

·Om inget annat följer av ytterligare bedömningar kommer kommissionen att överväga att vidta åtgärder för att öka investeringsrådgivares sakkunskap om och kvalifikationer för hållbarhet, i enlighet med handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion. ·Kommissionen kommer att integrera hållbara finansaspekter i utvecklingen av den kommande gemensamma ramen för individers finansiella kompetens från EU/OECD-INFE, till en början med vuxna från och med slutet av 2021.

Verktyg och rådgivningstjänster för företag, särskilt små och medelstora företag och exportörer

·Kommissionen kommer att erbjuda tekniskt stöd åt medlemsstater för att tillhandahålla små och medelstora företag tillgång till rådgivningstjänster om hållbarhet i hela EU och få tillgång till hållbar finansiering med låg administrativ börda från och med 2023 3 . Detta stöd kommer att bidra till att förbättra kapacitetsuppbyggnaden av hållbarhet som skräddarsys åt små och medelstora företags särskilda behov inom deras ansvarsområden, däribland för rapportering av EU-taxonomi. ·För att förenkla användbarheten och tillämpningen av ramar för hållbarhetsupplysningar, däribland för mindre företag, offentliggjorde kommissionen nyligen en kompass för EU-taxonomi 4 . Detta digitala verktyg hjälper användare att förstå och bedöma potentiell täckning och överensstämmelse och underlättar integreringen av EU:s taxonomikrav i företagsdatabaser och rapporteringssystem. ·I fråga om offentliga exportkrediter kommer kommissionen att, utöver att upphöra med stödet till kolkraftssektorn 5 , föreslå en översyn av OECD-överenskommelsen i syfte att öka den positiva effekten av incitament som klimatvänliga projekt tilldelats (detta inkluderar att bedöma användbarheten EU-taxonomins principer för hållbara verksamheter i detta syfte).

2 b: Kommissionen kommer att utforska hur de möjligheter som digital teknik erbjuder ska utnyttjas för hållbara finanser.

·Kommissionen kommer att integrera data relaterade till hållbara finanser i dataområdena i EU-strategin för data och fundera, tillsammans med plattformen för digitalisering av finanssektorn, över möjliga ytterligare åtgärder för att möjliggöra och främja innovativa lösningar med digital teknik för att stödja små och medelstora företag och icke-professionella investerare. ·Kommissionen uppmanar till utvecklingen av och investeringar i datacentraler med låga eller inga utsläpp och teknik för distribuerade liggare, däribland kryptotillgångar, och den kommer senast 2023 även att undersöka om EU-taxonomin bör utvidgas till att omfatta ytterligare stödverksamhet.

2 c: Kommissionen kommer att arbeta för ökat skydd från klimat- och miljörisker genom att utöka försäkringsskyddet, utöver att minska dessa risker.

·Kommissionen kommer att be Eiopa att fortsätta med utvecklingen av resultattavlan med naturkatastrofer till mitten av 2022, och den kommer att undersöka användningen av resultattavlan för diagnostikbedömning per medlemsstat. ·Kommissionen kommer senast 2022 att inleda en dialog om klimatresiliens, med stöd från försäkringsbranschen, nationella och lokala myndigheter och andra intressenter, för att utbyta bästa praxis och hitta sätt att behandla klimatskyddsluckan och öka klimatresiliensen med hjälp av antingen rekommendationer eller frivilliga åtaganden. ·Kommissionen kommer att uppmana kommissionen att fortsätta sitt arbete med att identifiera försäkringssektorns bästa praxis inom det bredare sammanhanget för tillhandahållande av produkter (däribland prissättning och teckning) eller tjänster för kunders hantering av klimatförändringsrelaterade risker. Eiopa bör särskilt uppmärksamma innovativa lösningar och potentiella risker eller möjligheter med en bredare användning av dessa. ·Med grund i Eiopas arbete kommer kommissionen att undersöka huruvida lagstiftningsåtgärder eller åtgärder som inte är lagstiftning avseende stabilitetsregler eller andra regler skulle kunna underlätta upptagningen av identifierad bästa praxis.

2 d: Kommissionen kommer att stödja trovärdiga sociala investeringar.

·Före december 2022 kommer kommissionen att arbeta med de europeiska tillsynsmyndigheterna europeiska tillsynsmyndigheterna för att se över de tekniska standarderna för tillsyn enligt förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar i syfte att förtydliga indikatorer för både klimat- och miljörelaterade huvudsakliga effekter och huvudsakliga negativa effekter inom områdena sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor. ·Kommissionen kommer att offentliggöra en rapport om social taxonomi, enligt taxonomiförordningen, senast i slutet av 2021. ·Kommissionen kommer att föreslå ett initiativ för hållbar företagsstyrning under 2021.

2 e: Kommissionen kommer att utarbeta mekanismer för grön budgetering och riskdelning.

·Kommissionen kommer att stärka spårningen av utgifter för klimat och biologisk mångfald och stödja medlemsstater som vill rikta om sin nationella budget mot gröna prioriteringar. ·Kommissionen kommer att anordna en öppnande årlig konferens för hållbar investering före den 26:e partskonferensen.

Förbättring av den finansiella sektorns resiliens och bidrag till hållbarheten: det dubbla väsentlighetsperspektivet

Åtgärd 3: Kommissionen kommer att vidta ytterligare åtgärder vad gäller redovisning, kreditbetyg och mikro- och makrotillsyn för att förbättra den ekonomiska och finansiella resiliensen mot hållbarhetsrisker.

3 a: Kommissionen kommer att arbeta för att ta fram standarder för finansiell rapportering som speglar standarderna för hållbarhetsriskerna på ett lämpligt sätt och kommer att uppmana till redovisning av naturkapital.

·Kommissionen kommer att arbeta fram tillsammans med Efrag, Esma och IASB (International Accounting Standards Board) hur standarderna för finansiell rapportering bäst kan täcka relevanta hållbarhetsrisker. ·För att uppmuntra utarbetandet av standarder för bedömning av naturkapital i EU och globalt är kommissionen också i färd med att intensifiera sitt engagemang i industrin när det gäller biologisk mångfald och redovisning av naturkapital.

3 b: Kommissionen kommer att vidta åtgärder för att säkerställa att relevanta ESG-risker systematiskt tas upp i kreditbetyg och kreditutsikter på ett transparent sätt.

·Kommissionen uppmanar Esma att dela följande: oSenast tredje kvartalet 2021, sin bedömning av tillämpningen av de uppdaterade riktlinjer som är avsedda att förbättra utlämnandet av uppgifter om hur ESG-faktorer beaktas i kreditbetyg och kreditutsikter. oSenast andra kvartalet 2022, sina slutsatser om hur kreditvärderingsinstitut införlivar ESG-faktorer i sina metoder. ·Mot bakgrund av Esmas slutsatser och resultaten av en konsekvensbedömning kommer kommissionen senast första kvartalet 2023 att vidta åtgärder för att säkerställa att relevanta ESG-risker systematiskt tas upp i kreditbetyg och för att öka transparensen kring kreditvärderingsinstituts medtagande av ESG-risker i kreditbetyg och kreditutsikter.

3 c: Kommissionen kommer att föreslå ändringar av kapitalkravsförordningen för att säkerställa att ESG-faktorer kontinuerligt tas med i bankers riskhanteringssystem.

Riskhantering och tillsynsbefogenheter

·I den kommande översynen av kapitalkravsförordningen kommer kommissionen att föreslå bindande krav och uppdrag för Europeiska bankmyndigheten för integrering av ESG-risker i bankers riskhanteringsregler och krav på att tillsynsmyndigheterna säkerställer att banker hanterar ESG-risker på ett lämpligt sätt som visar de olika typerna av hållbarhetsrisker. Detta kommer att innehålla förbättringar och införa nya uppdrag för EBA att utfärda riktlinjer vad gäller bankers identifiering, hantering och övervakning av ESG-risker. ·Kommissionen kommer att föreslå att uttryckligen ge tillsynsmyndigheterna befogenhet att införa ESG-risker i översyns- och utvärderingsprocessen. ·Bankerna kommer också att vara skyldiga att själva genomföra interna stresstester för att testa sin resiliens mot klimatförändringsrelaterade risker och långsiktiga negativa effekter. Kommissionen kommer att ge EBA i uppdrag att utfärda riktlinjer om detta.

Riskskillnader och kapitalkrav

·Kommissionen kommer att föreslå att man erkänner att åtgärder för att öka energieffektiviteten av pantförskrivningar kan anses att otvetydigt öka egendomars värde. ·Kommissionen kommer att föreslå att till 2023 skjuta upp EBA:s uppdrag att bedöma huruvida det skulle vara motiverat med en avsedd tillsynsbehandling av exponeringar som avser tillgångar och verksamhet som är väsentligt förknippad med miljömål och/eller sociala mål.

Offentliggörande och rapportering av uppgifter

·Kommissionen kommer att bedöma om information om finansinstituts hållbara verksamhet och deras exponeringar för ESG-risker bör integreras i tillsynsrapporteringen. ·Kommissionen kommer att utöka utlämningskrav som avser miljörisker till att omfatta fler banker utifrån en lämplig metod för att undvika onödiga bördor för små banker.

3 d: Kommissionen kommer att föreslå ändringar i den kommande översynen av Solvens II (2021) för att kontinuerligt integrera hållbarhetsrisker i stabilitetsregelverket för försäkringsgivare.

Riskhantering

·För att förbättra hanteringen av hållbarhetsrisker inom försäkringssektorn kommer försäkringsgivare att få genomföra analyser av klimatförändringsscenarier av stabilitetsskäl.

Riskskillnader och kapitalkrav

·I den kommande översynen av Solvens II kommer kommissionen att föreslå att ge Eiopa i uppdrag att senast 2023 undersöka huruvida det skulle vara motiverat med en avsedd tillsynsbehandling av exponeringar som avser tillgångar och verksamhet som är väsentligt förknippad med miljömål och/eller sociala mål. ·Kommissionen kommer dessutom att föreslå att ge Eiopa i uppdrag att bedöma det befintliga stabilitetssystemets ändamålsenlighet, särskilt vad gäller tillgångsallokering och den resulterande inverkan på kapitalkostnaden för företag som bedriver verksamhet i sektorer med olika koldioxidintensitet. ·Med grund i Eiopas arbete kommer kommissionen att överväga huruvida Solvens II delegerade akter behöver ändras.

3 e: Kommissionen kommer att stärka sina insatser för att övervaka och ta itu med potentiella systemrisker från hållbarhetsfrågor i syfte att vidhålla långsiktig finansiell stabilitet och begränsa systemrisker.

Övervakning av risker för den finansiella stabiliteten

·I nära samarbete med ESRB, ECB, de europeiska tillsynsmyndigheterna, EEA och relevanta nationella myndigheter kommer kommissionen att systematiskt övervaka klimatrelaterade risker för den finansiella stabiliteten, beroende på tillgängligheten av data och metoder, och utöka tillämpningsområdet för övervakningen till att omfatta andra miljörisker. ·Senast i slutet av 2023 kommer kommissionen att lämna en rapport om dessa risker för den finansiella stabiliteten och deras troliga utveckling med förslag till ytterligare politiska åtgärder, om så är lämpligt. ·Senast 2022 kommer kommissionen att upprätta en rapport för att lägga fram en metodisk ram och bedöma potentiella finansiella risker förknippade med förlusten av biologisk mångfald och förstörelse av ekosystem på både mikro- och makronivå samt utforska eventuella ändringar av den hållbara finanspolitiken.

Stresstest inom ramen för tillsynen

·Kommissionen kommer att ge de behöriga tillsynsmyndigheterna i uppdrag och be ECB att genomföra regelbundna stresstester eller scenarioanalyser för klimatförändringar med hjälp av bottom-up- respektive top-down-metoder. ·Kommissionen kommer dessutom att som engångsuppgift ge de europeiska tillsynsmyndigheterna i uppdrag, och be ECB, att genomföra ett gemensamt bottom-up- och top-down-stresstest på EU-nivå för klimatförändringar i hela den finansiella sektorn för att bedöma den finansiella sektorns resiliens i enlighet med 55 %-paketet. Året, tillämpningsområdet och de sektorspecifika aspekterna för denna uppgift kommer att fastställas av de europeiska tillsynsmyndigheterna och ECB. ·Kommissionen kommer att ge de europeiska tillsynsmyndigheterna i uppdrag att utarbeta metoder, parametrar och scenarier för bottom-up-stresstester för klimatet som ska användas av tillsynsmyndigheter och enheter som omfattas av tillsyn inom sina specifika sektorer. Kommissionen kommer även att be ECB, med stöd från ESRB, att ytterligare utveckla metoderna, parametrarna och scenarierna för top-down-stressternerna för klimatet samtidigt som det pågående arbete som nätverket av centralbanker och tillsynsmyndigheter för ett grönt finanssystem genomför används. I detta ingår bred delning av denna praxis för att säkerställa snabbt gränsöverskridande lärande bland tillsynsmyndigheter och finansinstitut. ·Kommissionen kommer att analysera hur de risker som identifierats genom stresstest eller scenarioanalyser kan införas i tillsyn och reglering på mikro- och makronivå.

Verktyg för makrotillsyn

·Med hjälp av yttrandena från ESRB, ECB och EBA kommer kommissionen att bedöma om den befintliga verktygslådan för makrotillsyn är lämplig för att ta itu med klimatförändringsrelaterade risker för den finansiella stabiliteten och kommer att överväga ett lagstiftningsförslag som en del av en kommande översyn av stabilitetsregelverket på makronivå för banker. ·Kommissionen har på medellång sikt avsikten att bredda betänkanden som avser systemrisker till miljörelaterade finansiella risker, omfatta andra finansförmedlare än banker och bedöma behandlingen av tillgångar med okända miljöexponeringar.

Åtgärd 4: Kommissionen kommer att öka den finansiella sektorns bidrag till miljömålen.

4 a: Kommissionen kommer att förstärka det vetenskapliga fastställandet, offentliggörandet och övervakningen av mål för den finansiella sektorns åtaganden.

Offentliggörande och rapportering av uppgifter

·Förslaget till direktivet om företags hållbarhetsredovisning och den åtföljande standard som Efrag ska utarbeta skulle innebära att finansinstitut, däribland banker, investerare och försäkringsgivare, måste offentliggöra sina planer för övergång och utfasning av fossila bränslen och hur de avser minska sitt miljöavtryck. ·Med grund i den tekniska standarden för tillsyn enligt förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska kommissionen stärka offentliggörandet och ändamålsenligheten av finansmarknadsaktörers åtgärder för utfasning av fossila bränslen för alla finansiella produkter.

Hållbarhetsåtaganden   ·I detta hänseende anses frivilliga åtaganden av finansiella institut i hela världen att anta strategiska vetenskapliga klimat- och hållbarhetsmål även vara ett lovvärt första steg. I väntan på möjliga ytterligare politiska åtgärder inom detta område kommer kommissionen att undersöka i vilken utsträckning ytterligare vägledning skulle kunna säkerställa att sådana frivilliga åtaganden är trovärdiga samt övervaka utvecklingen med tiden i hela EU. I detta skede skulle finansinstituten kunna använda sig av EU-taxonomin och andra verktyg för hållbar finansiering för att uppfylla sina planer på enhets- och portföljnivå.

4 b: Kommissionen kommer att tydliggöra förvaltaruppdragen och reglerna för förvaltning för investerare för att spegla den finansiella sektorns bidrag till målen i den gröna given.

Förvaltaruppdrag

·Före granskningen av förordningen om tjänstepensionsinstitut II kommer kommissionen att be Eiopa analysera pensionsramen, särskilt i följande syften: oBedöma det eventuella behovet att bredda konceptet medlemmars och betalningsmottagares långsiktiga bästa intressen och införa begreppet dubbelt väsentlighetsperspektiv, med hänsyn till medlemmars och betalningsmottagares hållbarhetspreferenser och bredare samhälleliga och miljömässiga mål. oBedöma huruvida aktsamhetsprincipen bör förtydligas och/eller utforska möjliga sätt att kräva att konsekvenserna för hållbar utveckling integreras i investeringsbesluten.  ·I samarbete med de europeiska tillsynsmyndigheterna och med utgångspunkt i ändringarna av de regler för förvaltaruppdrag som införts genom paketet från april 2021 kommer kommissionen att överväga fördelarna med ytterligare ändringar för att göra det möjligt för finansmarknadsaktörer och rådgivare att systematiskt överväga de positiva och negativa konsekvenser som de produkter som de rådger om och deras investeringsbeslut har för hållbar utveckling, bland annat för enheter inom ramen för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper, Mifid II, direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder och direktivet om försäkringsdistribution. En sådan översyn skulle utarbetas i samband med den potentiella översynen av förvaltaruppdrag genom förordningen om tjänstepensionsinstitut II.

Förvaltning och åtagande

·Genom direktivet om aktieägares rättigheter ges en minsta referens för förvaltningsverksamhet, ändamålsenlig förvaltning och långsiktigt beslutsfattande om investeringar. Med beaktande av översynen av direktivet om aktieägares rättigheter kommer kommissionen senast 2023 att utforska hur direktivet bättre kan spegla frågor om inverkan och den global bästa praxisen i förvaltningsriktlinjerna.  ·Kommissionen kommer att be de europeiska tillsynsmyndigheterna och nationella regleringsmyndigheter att utveckla ytterligare vägledning för att säkerställa att handling i samförstånd inte förhindrar investerares samarbete med gemensamma hållbarhetsmål 6 .

4 c: Kommissionen kommer att vidta åtgärder för att förbättra tillgängligheten till, riktigheten av och öppenheten för ESG-marknadsundersökningar och ESG-betyg.

·Senast under fjärde kvartalet 2021 kommer kommissionen att anordna ett riktat offentligt samråd om marknadsfunktionen för ESG-betyg. ·Mot bakgrund av en konsekvensbedömning kommer kommissionen senast första kvartalet 2023 att vidta åtgärder för att öka ESG-betygens tillförlitlighet och jämförbarhet. ·Kommissionen kan bedöma särskilda aspekter av ESG-forskning för att avgöra huruvida intervention behövs och om möjliga lämpliga åtgärder.

Åtgärd 5: Kommissionen kommer att övervaka en ordnad övergång för och säkerställa integriteten hos EU:s finansiella system.

5 a: Kommissionen kommer att göra det möjligt för tillsynsmyndigheter att motarbeta grönmålning.

·I samarbete med de europeiska tillsynsmyndigheterna kommer kommissionen att bedöma huruvida de behöriga myndigheternas tillsynsbefogenheter, kapacitet och skyldigheter och de verkställighetsåtgärder som behöriga myndigheter vidtar är ändamålsenliga för bekämpning av grönmålning. Detta omfattar de europeiska behöriga myndigheternas och behöriga myndigheters övervakning av risker för grönmålning. ·Som en del av denna bedömning kommer de europeiska behöriga myndigheterna att bedöma och rapportera till kommissionen om den befintliga verktygslåda för tillsyn och verkställighet som finns tillgänglig för behöriga myndigheter för övervakning, utredning och sanktionering av grönmålning är tillräckligt effektiv, konsekvent och avskräckande i hela EU och om den är ändamålsenlig för att identifiera möjliga risker för grönmålning under produktens livscykel. ·Kommissionen kommer därefter att överväga om det behövs ytterligare steg för att göra det möjligt för tillsynsmyndigheter att säkerställa att tillsynen och verkställigheten är tillräcklig och konsekvent i hela EU. Kommissionen kommer att överväga om det finns ett behov av en större samordnande och konvergerande roll för de europeiska tillsynsmyndigheterna eller andra ändringar av EU-lagstiftningen.

5 b: Kommissionen kommer att utarbeta en robust övervakningsram för att mäta de framsteg som görs av EU:s finansiella system.

·För att bedöma EU:s finansiella sektors överensstämmelse kommer kommissionen, tillsammans med plattformen för hållbar finansiering, att utarbeta en robust övervakningsram och ett antal indikatorer för att mäta kapitalflöden till hållbara investeringar. ·Kommissionen kommer att hjälpa medlemsstater med att bedöma investeringsluckan och mäta deras finansiella sektorers framsteg med att anpassa sig till våra klimat- och miljömål. För detta ändamål kommer kommissionen att senast i juni 2023 uppmana medlemsstaterna till att förbereda en bedömning av deras finansiella marknaders anpassning till klimat- och miljömålen, vilken ska omfatta banker, kapitalförvaltare, pensionsfonder och försäkringsföretag. ·För att förbättra bedömningen av investeringsluckan så att den uppfyller våra klimat- och miljömål kommer kommissionen senast första kvartalet 2023 att genomföra en uttömmande analys av långsiktiga behov och investeringsluckor med hänsyn till kommande lagstiftningsförslag och kommande studier av investeringsbehov. ·Mot bakgrund av det som anges ovan kommer kommissionen att senast i slutet av 2023 lägga fram en konsoliderad lägesrapport om EU:s finansiella marknaders övergång. Kommissionen kommer dessutom att bedöma konsekvenserna av EU:s agenda om hållbara finanser senast i slutet av 2023.

5 c: Kommissionen kommer att förbättra myndigheternas samarbete för att arbeta mot en gemensam strategi för att övervaka en ordnad övergång och övervaka anpassningen av EU:s finansiella system till målen i den gröna given.

·Kommissionen kommer senast 2022 att stärka sitt samarbete med ECB, ESRB, de europeiska tillsynsmyndigheterna och EEA i syfte att utveckla en gemensam metodbas och för att integrera det dubbla väsentlighetsperspektivet i hela EU:s finansiella system på ett konsekvent och sammanhängande sätt. ·Detta samarbete bör bidra till fastställandet av mellanliggande mål för den finansiella sektorn, bättre förståelse för huruvida de pågående och planerade framstegen är tillräckliga och därmed förenkla att relevanta offentliga myndigheter vid behov vidtar samverkande politiska åtgärder. Detta skulle kunna leda till rekommendationer av politiska åtgärder, verktyg och metoder för att genomföra framåtsyftande strategier för anpassning och för att ta itu med risker för den finansiella stabiliteten, vilka ska användas av tillsynsmyndigheter, regleringsmyndigheter och enheter i den finansiella sektor i EU.

5 d: Kommissionen kommer att stärka forskningen av hållbara finanser och kunskapsöverföring.

·Kommissionen kommer att inrätta ett forum om forskning för hållbara finanser för att stärka rollen för forskning och kunskapsdelning mellan den finansiella sektorn och forskningssamhället. ·Forumet om forskning för hållbara finanser kommer att arbeta med att öka medvetenheten kring användningen av data från hållbarhetsrelaterad vetenskap, forskning och innovation från EU:s FoI-finansieringsprogram, öka investerarnas intresse för hållbarhetsforskning och öka kunskapsutbytet mellan forskare och det finansiella samhället.

Främja globala ambitioner

Åtgärd 6: Kommissionen kommer att åta sig att fastställa en hög ambitionsnivå vid utvecklingen av internationella insatser och standarder för hållbar finans, integrera konceptet begreppet dubbelt väsentlighetsperspektiv och stödja EU:s partnerländer.

6 a: Kommissionen kommer att uppmuntra till ambitiöst samförstånd i internationella forum.

·Med utgångspunkt i denna strategi kommer kommissionen att fastställa en hög ambitionsnivå i utvecklingen av internationella insatser och standarder för hållbar finans, särskilt genom att integrera begreppet dubbelt väsentlighetsperspektiv och godkänna gemensamma mål och principer för hållbara taxonomier. ·Kommissionen kommer att förespråka utvecklingen av en fast internationell styrning av hållbar finans och föreslår att uppdraget för rådet för finansiell stabilitet utökas till att omfatta det dubbla väsentlighetsperspektivet. ·Kommissionen uppmanar alla internationella partner till att stärka samarbetet om hållbara finanser, särskilt att tillhandahålla den privata sektorn användbara verktyg och metoder, exempelvis taxonomier.

6 b: Kommissionen kommer att föreslå att arbetet för den internationella plattformen för hållbar finansiering påskyndas och fördjupas.

·Under hösten 2021 kommer den internationella plattformen för en hållbar finansmarknad att offentliggöra följande: oEn rapport om en gemensam taxonomi, i vilken man fastställer de gemensamma egenskaperna i befintliga taxonomier som offentliga myndigheter har utvecklat. oEn rapport om hållbarhetsrelaterade uppgifter som ger en heltäckande jämförelse av kraven för företag, kapitalförvaltare och institutionella investerare. oSin årliga rapport. ·Den internationella plattformen för en hållbar finansmarknad kommer att rapportera sitt arbete om en gemensam taxonomi genom att omfatta ny taxonomi allteftersom de utvecklas av dess medlemsjurisdiktioner, och om hållbarhetsuppgifter. ·Kommissionen kommer att föreslå att den internationella plattformen för en hållbar finansmarknad utökar sitt arbete till att omfatta nya frågor, såsom biologisk mångfald och övergångsfinanser. ·Kommissionen kommer att föreslå en starkare styrningsstruktur för den internationella plattformen för en hållbar finansmarknad. ·För att säkerställa inverkan på fältet kommer kommissionen att föreslå att den internationella plattformen för en hållbar finansmarknad utökar samarbetet och interaktionen med den privata sektorn.

6 c: Kommissionen kommer att hjälpa låg- och medelinkomstländer med att öka sin tillgång till hållbara finanser.

·Kommissionen kommer att utveckla en övergripande strategi som ska bidra till att öka de hållbara finanserna i våra partnerländer. En särskild högnivåexpertgrupp kommer att bildas i detta syfte för att identifiera de utmaningar och möjligheter som förekommer för våra partnerländer till följd av hållbara finanser. Gruppen kommer även att lämna rekommendationer till kommissionen för att snabba upp de privata kapitalrörelserna för genomförandet av den gröna givens externa dimension och en grön, rättvis och resilient återhämtning i våra partnerländer. ·Kommissionen kommer även att stödja insatser för att öka hållbarhetsrelaterade finansiella instrument samt bidra till bättre återuppbyggnad i hela världen, särskilt med hjälp av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, den nya Europeiska fonden för hållbar utveckling och instrumentet för stöd inför anslutningen.

Ordlista

		Mifid-direktivet	Direktivet om marknader för finansiella instrument
EBA	Europeiska bankmyndigheten
ECB	Europeiska centralbanken
EEA	Europeiska miljöbyrån	OECD	Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
Efrag	European Financial Reporting and Advisory Group
		FoI	Forskning och innovation
Eiopa	Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
	Europeiska tillsynsmyndigheterna
ESG-kriterier	Miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning
Esma	Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	SMF	Små och medelstora företag
ESRB	Europeiska systemrisknämnden
EuGB	Europeisk grön obligation
		Fondföretag	Företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper
IFRS	IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards)

(1)

Man kommer att gå vidare enligt beskrivningen i meddelandet EU:s taxonomi, hållbarhetsredovisning för företags, hållbarhetspreferenser och förvaltaruppdrag: Styra kapital mot den europeiska gröna given, COM(2021) 188 final, 21.4.2021.

(2)

 Kommissionen kommer att tillhandahålla detta stöd genom sitt instrument för tekniskt stöd inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021).

(3)

 Kommissionen kommer att tillhandahålla detta stöd genom sitt instrument för tekniskt stöd inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021).

(4)

Se här .

(5)

Exportkrediter är statsstödda finansiella instrument som tillhandahålls av nationella exportkreditinstitut. Se översynen av handelspolitiken .

(6)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens offentliga uttalande om information om intressenters samarbete och handlande i samförstånd enligt direktivet om uppköpsbud (ESMA/2014/677-REV, 8.1.2019). Texten finns tillgänglig här .