EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.6.2021

COM(2021) 345 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EMPTY

En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden – för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040

{SWD(2021) 166 final} - {SWD(2021) 167 final}

”Våra landsbygdsområden är kittet som binder samman vårt samhälle och pulsen i vår ekonomi. Mångfalden av landskap, kultur och kulturarv är ett av de mest utmärkande och anmärkningsvärda inslagen i Europa. De är en central del av vår identitet och ekonomiska potential.” ”Vi kommer att vårda och bevara landsbygden och investera i dess framtid.” Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – juli 2019(Politiska riktlinjer för 2019–2024)”Våra landsbygdsområden är kittet som binder samman vårt samhälle och pulsen i vår ekonomi. Mångfalden av landskap, kultur och kulturarv är ett av de mest utmärkande och anmärkningsvärda inslagen i Europa. De är en central del av vår identitet och ekonomiska potential.” ”Vi kommer att vårda och bevara landsbygden och investera i dess framtid.” Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – juli 2019(Politiska riktlinjer för 2019–2024)Inledning: kravet på en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden

EU:s landsbygdsområden är av central betydelse för den europeiska livsstilen. Där bor 137 miljoner människor – en siffra som motsvarar nästan 30 % av EU:s befolkning och över 80 % av dess territorium, om man räknar med alla europeiska kommuner med lågt befolkningsantal eller låg befolkningstäthet 1 . Det är allmänt erkänt att landsbygdsområdena är värdefulla för livsmedelsproduktionen, förvaltningen av naturresurser, skyddet av naturlandskap samt för fritidsaktiviteter och turism. Många av våra traditioner, festivaler och kulturer har sina rötter i Europas landsbygdsområden. Som Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen framhållit så skulle Europa inte vara helt utan sin landsbygd 2 .

De senaste årtiondenas sociala och ekonomiska förändringar, till exempel globaliseringen och urbaniseringen, håller emellertid på att förändra landsbygdsområdenas roll och karaktär. Invånarantalet på landsbygden minskar också, samtidigt som befolkningen blir allt äldre 3 . Många européer ser med oro på urholkningen av infrastrukturen och tillhandahållandet av tjänster på landsbygden, bland annat hälso- och sjukvård, sociala tjänster och utbildning samt post- och banktjänster. Andra uttrycker oro över de allt färre arbetstillfällen och eventuella inkomstminskningar i landsbygdsområden, eller över begränsningar i fråga om transporter och digital konnektivitet.

Det finns en växande förståelse för att landsbygdsområdenas roll och betydelse underskattas och inte belönas i tillräcklig utsträckning. Närmare 40 % av dem som svarade på det offentliga samråd som anordnades inför arbetet med detta meddelande sa att de kände sig bortglömda av samhället och beslutsfattarna. Vi måste ta itu med denna uppfattning och de faktorer som ligger bakom den 4 .

Detta meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden syftar till att ta itu med dessa utmaningar och farhågor genom att bygga vidare på de möjligheter som EU:s gröna och digitala omställning ger upphov till lärdomarna från covid-19-pandemin och genom att hitta sätt att förbättra livskvaliteten på landsbygden, uppnå en balanserad territoriell utveckling och stimulera den ekonomiska tillväxten i landsbygdsområdena med hjälp av den nya demografiatlasen. Meddelandet bygger på analyser, framsynsverksamhet, omfattande samråd och bidrag från olika grupper i samhället. Här beskrivs visionen och de politiska verktygen för att uppnå den, inklusive bästa praxis som kan reproduceras. Syftet med meddelandet är att främja och bidra till att uppnå Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling.

Landsbygdsområdena spelar en aktiv roll i EU:s gröna och digitala omställning. Genom att producera hållbara livsmedel, bevara den biologiska mångfalden och bekämpa klimatförändringarna spelar de en viktig roll för att uppnå EU:s mål för den gröna given 5 , från jord till bord-strategin 6 och biologisk mångfald 7 . Samtidigt måste ny teknik införas på landsbygden för att EU:s digitala decennium ska kunna förverkligas. Om målen för EU:s digitala ambitioner för 2030 8 uppnås kan det också ge fler möjligheter till en hållbar utveckling i landsbygdsområden på andra områden än jordbruk och skogsbruk. Det kan bidra till att skapa nya perspektiv på tillväxt och en geografisk fördelning av tillverkning och tjänster.

Europas landsbygdsområden är sinsemellan mycket olika. Skillnader i natur- och klimatförhållanden, geografiska egenskaper, historisk och kulturell utveckling, demografiska och sociala förändringar, nationella och regionala särdrag samt ekonomiskt välstånd innebär att inga landsbygdsområden är precis likadana. Denna mångfald kräver lokalt utformade insatser och lösningar som motsvarar varje territoriums specifika behov och möjligheter. Det innebär också att strategier för territoriell utveckling bör utformas med hänsyn till landsbygdsområdenas särdrag och specifika miljö. I detta avseende måste åtgärderna särskilt inriktas på avlägsna och mindre utvecklade landsbygdsområden.

Samhällsförändringar, inbegripet de senaste till följd av covid-19, bör omvandlas till möjligheter för landsbygdsområden. Vi måste undvika en asymmetrisk återhämtning och se till att alla EU:s territorier har möjlighet att återhämta sig från pandemin i samma utsträckning.

Europeiska kommissionen har, i linje med sitt starka engagemang för demokrati och jämlikhet och med tanke på den demografiska förändringens effekter, åtagit sig att se till att ingen människa eller plats lämnas utanför och att föra EU närmare medborgarna. Med detta meddelande vill kommissionen revitalisera landsbygdsområdena, genom att förändra hur de uppfattas och skapa nya möjligheter där landsbygdssamhällena – som har en viktig roll i att bygga EU:s framtid – ges en starkare röst. Landsbygdssamhällena har också en viktig roll för att genomföra de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter 9 , som bidrar till ett starkt socialt EU som är rättvist, inkluderande och fullt av möjligheter.

För att man ska kunna göra det mesta av landsbygdsområdenas potential krävs en balanserad territoriell utveckling som bygger på platsbaserade strategier och samtliga förvaltningsnivåers delaktighet, i linje med EU:s nyligen antagna territoriella agenda 10 .

Kommissionen är fast besluten att minska de regionala skillnaderna och hjälpa landsbygdsområdena att komma ikapp. Detta åtagande fastställs i artikel 174 i EUF-fördraget, där det föreskrivs att särskild hänsyn ska tas till ”dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner”. De yttersta randområdenas, och deras landsbygdsområdens, särställning erkänns i artikel 349 i EUF-fördraget.

Dessa fördragsprinciper måste respekteras och välkomnas på alla nivåer: ingen politik, insats eller åtgärd ska försvåra den regionala utjämningen eller förvärra de regionala klyftorna.

Mot denna bakgrund innehåller detta meddelande en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden fram till 2040. I meddelandet identifieras områden där åtgärder ska vidtas för att skapa starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden och landsbygdssamhällen. Genom en landsbygdspakt kommer offentliga myndigheter och intressenter att mobiliseras för att tillgodose landsbygdsbefolkningens behov och ambitioner. Den åtföljande EU-handlingsplanen för landsbygden kommer att bana väg för territoriell sammanhållning och skapa nya möjligheter att locka innovativa företag, ge tillgång till arbetstillfällen av god kvalitet, främja nya och förbättrade färdigheter, säkerställa bättre infrastruktur och tjänster samt utnyttja den roll som hållbart jordbruk och diversifierad ekonomisk verksamhet kan spela.

1.Den aktuella situationen i EU:s landsbygdsområden 11

1.1. Trender och utmaningar

EU:s befolkning blir allt äldre och kommer sakta att börja minska under de närmsta tio åren. Befolkningen på landsbygden 12 är redan i genomsnitt äldre än befolkningen i tätorter, förorter och städer. Landsbygdsområdena har, i genomsnitt, sett sin befolkning minska på senare år. Det beror främst på den negativa naturliga befolkningsförändringen 13 , som inte kompenseras av en tillräcklig positiv nettoinvandring. Vissa östliga och sydliga medlemsstater står till och med inför båda dessa utmaningar, eftersom den naturliga befolkningsförändringen och nettorörligheten i landsbygdsområdena har varit negativ 14 . Dessutom är det fler unga kvinnor som lämnar landsbygdsområden än unga män. Dessa demografiska trender kan, i kombination med bristande konnektivitet, infrastruktur- och produktivitetsutmaningar och dålig tillgång till offentliga tjänster, såsom utbildning och omsorg, bidra till att göra landsbygdsområdena mindre attraktiva att leva och arbeta på.

I århundraden var landsbygden synonym med jordbruk, och miljontals jordbrukare närde det europeiska samhället. Livet i många landsbygdsområden, särskilt i mer avlägsna och perifera delar, är fortfarande nära kopplat till jordbruket: mer än 40 % av marken i landsbygdsområden används för jordbruk. Med tiden har dock jordbrukets, skogsbrukets och fiskets betydelse för landsbygden minskat, både i fråga om ekonomi och sysselsättning. Numera står dessa sektorer för 12 % av alla arbetstillfällen och 4 % av bruttoförädlingsvärdet, samtidigt som de upprätthåller den oerhört viktiga livsmedelstryggheten i EU.

Samtidigt har betydelsen av tjänstesektorn (t.ex. turism och rekreation) ökat, vilket har medfört en strukturell förändring i många landsbygdsekonomier, medan konstruktions- och industrisektorerna är oförändrade.

Trots att den ökade tillväxten har gjort det möjligt att minska klyftorna sedan år 2000 var bruttonationalprodukten (BNP) per capita i landsbygdsområden fortfarande betydligt lägre (75 %) än EU-genomsnittet 2018. Den ekonomiska återhämtningen nådde inte avlägsna landsbygdsområden (vars BNP per capita ligger kvar på omkring 70 % av EU:s). Denna övergripande ekonomiska situation förklarar varför det finns ett behov av att fortsätta sträva efter ekonomisk diversifiering i landsbygdsområdena, inom alla dimensioner och sektorer, så att man kan göra det mesta av deras potential när det gäller tjänster och tillverkning.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i EU:s landsbygdsområden ökade mellan 2012 och 2020 (från 67,5 % till 73,1 %, dvs. högre än i städerna). Den genomsnittliga arbetslösheten minskade också (från 10,4 % till 5,9 %, dvs. lägre än i städerna). Bakom denna gynnsamma övergripande dynamik döljer sig olika verkligheter: i synnerhet finns stora skillnader mellan olika medlemsstater och den faktiska situationen för ungdomar. I denna grupp är fler arbetslösa jämfört med den allmänna befolkningen i arbetsför ålder, vilket även gäller på landsbygden. Dessutom är andelen av befolkningen som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning enligt siffror från 2019 högre i landsbygdsområden (22,4 %) jämfört med städer (21,3 %) och mindre orter och förorter (19,2 %). I tio medlemsstater har andelen av befolkningen som riskerar att drabbas av fattigdom i landsbygdsområden ökat sedan 2012 15 .

På landsbygden finns även en klyfta mellan män och kvinnor på 13 procentenheter när det gäller sysselsättningsnivån (jämfört med 10 procentenheter i städerna). I vissa medlemsstater uppgår denna siffra till så mycket som 20 procentenheter. Denna klyfta har varit relativt stabil på EU-nivå sedan 2012. I över hälften av medlemsstaterna är denna skillnad mellan könen större på landsbygden än i städerna. Det bör noteras att många kvinnor har osäkra anställningar (t.ex. säsongsarbete) eller spelar en ”osynlig” roll i landsbygdssamhällen (t.ex. som medhjälpande makar), vilket kan öka deras risk att hamna i en utsatt situation (t.ex. utan tillgång till socialt skydd eller moderskapsförmåner i vissa fall). Samtidigt har kvinnorna en starkt pådrivande roll för att skapa framgång och social inkludering i landsbygdsområden, främst genom entreprenörskap.

Andelen invånare 16 med högre utbildning på landsbygden är fortfarande låg, trots att den ökat från 18 % 2012 till 22 % 2019. Skillnaden mellan landsbygden och städerna ökade också från 17 procentenheter 2012 till 19 procentenheter 2019 (denna skillnad är antingen stabil eller ökar i de flesta medlemsstater). När det gäller grundläggande färdigheter (läsförståelse, matematik och naturvetenskap) är skillnaden i resultat mellan stad och landsbygd också stor i många länder, vilket framgår av Pisaundersökningens resultat från 2018. När det gäller åtminstone grundläggande digitala färdigheter låg skillnaden på 14 procentenheter (48 % för landsbygdsområden jämfört med 62 % för städer) under 2019, och denna har varit stabil sedan 2015. På EU-nivå är dessutom andelen unga med högst grundskoleutbildning högre i landsbygdsområden och tätorter än i städerna. Skolorna i vissa landsbygdsområden kämpar ofta för att tillhandahålla utbildning av god kvalitet, på grund av sin geografiska isolering och ringa storlek. De har problem med otillräcklig infrastruktur och otillräckliga stödtjänster för utbildningsväsendet, ett begränsat utbildningsutbud och brist på erfarna lärare. Det kan begränsa användningen av e-tjänster och möjligheten att studera och arbeta på distans, vilket i sin tur påverkar tillgången till kvalitetsjobb på landsbygden.

Livet på landsbygden är helt beroende av tillgång till offentliga tjänster och infrastruktur av hög kvalitet. I det offentliga samrådet identifierades infrastruktur, tillgång till faciliteter och bekvämligheter, digital konnektivitet och sysselsättning som de mest akuta behoven. Särskilt tillgången till väsentliga tjänster och relaterad infrastruktur – till exempel vatten, sanitet, energi, transporter, finansiella tjänster och digitala kommunikationer – är avgörande för att man ska kunna garantera social och ekonomisk inkludering. De kompletterar och underlättar tillgången till andra tjänster som fyller en möjliggörande funktion, såsom barnomsorg, utbildning, långvarig vård och omsorg, bostäder, arbetsmarknad och sociala tjänster, och de kan också vara en viktig källa till jobbskapande 17 .

Tillgången till offentliga tjänster och infrastruktur påverkas av befolkningstätheten och invånarnas närhet till varandra, och dessa skiljer sig åt mellan olika landsbygdsområden i medlemsstaterna och mellan landsbygdsområden som ligger nära en stad och de som är avlägset belägna 18 . Ju mindre urbaniserat och ju mer avlägset ett område är, desto längre är den genomsnittliga vägsträckan till närmaste tjänst 19 .

En tredjedel av befolkningen i landsbygdsområden bor i en gränsregion. I genomsnitt har dessa landsbygdsområden sämre väg- och järnvägsnät och tillgång till färre passagerarflyg än andra landsbygdsområden. Människor i gränsområden på landsbygden måste resa längre för att nå en grundskola, ett gymnasium eller ett sjukhus jämfört med i andra landsbygdsområden.

Längre avstånd, lägre befolkningstäthet och större betjäningsområden gör det svårare både att tillhandahålla och att få tillgång till tjänster i landsbygdsområden. Att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse i landsbygdsområden med en kvalitet som kan jämföras med den i stadsområden är emellertid avgörande för att upprätthålla rättvisa levnadsstandarder för alla medborgare och i alla territorier, inbegripet i de mest avlägsna landsbygdsområdena och i de yttersta randområdena.

Landsbygdssamhällena kommer eventuellt också att ha större kostnader i samband med klimatomställningen. Längre reseavstånd till exempelvis sjukhus, skolor och butiker, i kombination med ett större beroende av personbilar på grund av knapp kollektivtrafik, leder till högre resekostnader 20 . Detaljhandel, läkare, apotek, banker, postkontor, kollektivtrafik, barnomsorg och skolor är avgörande för livet och arbetstillfällena på landsbygden samt för att se till att ingen människa eller plats hamnar på efterkälken. Frånvaron av dessa tjänster kan snabbt ge upphov till en känsla av avlägsenhet och social utestängning. Småstäder och tätorter kan fungera som drivkrafter för landsbygdens attraktionskraft och utveckling genom att ge tillgång till ett flertal tjänster för de omgivande landsbygdsområdena. Det är viktigt att reflektera över och pröva nya sätt att organisera nationella och regionala offentliga tjänster och att utnyttja digitaliseringen i denna process.

Affärsmodeller och affärsmetoder såsom e-tjänster, lösningar för mobila tjänster, offentlig-privata partnerskap, sociala företag, kulturella och kreativa näringar samt kooperativ kan göra det lättare att nå ut till mer glesbefolkade områden och är generellt sett en nyckelfaktor för den socioekonomiska utvecklingen på landsbygden. De är i hög grad beroende av graden av digitala färdigheter och tillgången till tillräcklig och rimligt prissatt digital infrastruktur, liksom av förmågan att effektivt införa digital teknik, till exempel plattformar för digitala tjänster. Den viktigaste förutsättningen för den digitala omställningen är internetuppkoppling. Trots den uppkopplingen via höghastighetsbredband har ökat på senare tid har endast 59 % av hushållen i landsbygdsområden tillgång till nästa generations accessnät för bredband (> 30 Mbit/s), jämfört med 87 % av hushållen i EU.

Slutligen står landsbygdsområdena inför särskilda utmaningar som är kopplade till klimatförändringar och miljöförstöring. Jordbruket och skogsbruket är till exempel mer sårbara än den ekonomiska verksamheten i städerna för en ökad frekvens av ogynnsamma väderförhållanden såsom stormar, översvämningar och torka. Dessa sektorer är bland de första att känna av konsekvenserna när den biologiska mångfalden går förlorad, vilket utgör ett hot mot de långsiktiga ekonomiska utsikterna för de landsbygdssamhällen som är beroende av de sektorerna.

1.2. Möjligheter i landsbygdsområden

Nya samhällskrav, den gröna ekonomins möjligheter, de möjligheter som den digitala tekniken medför samt konsekvenserna av covid-19-pandemin och ökningen av distansarbete har satt nytt fokus på landsbygdsområdena som platser för välbefinnande, säkerhet, en miljövänlig livsstil och nya möjligheter till social och ekonomisk förnyelse.

Naturresurserna på landsbygden är avgörande för att vi ska kunna skapa en hållbar framtid med välstånd. Landskapet på landsbygden, med skogar och naturområden hjälper, när det förvaltas väl, till att reglera vattenflöden, fånga in koldioxid och luftföroreningar från atmosfären och förhindra markerosion samt tillhandahålla ekosystemtjänster 21 . Hållbar förvaltning av jord- och skogsbruk som omfattar miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, bidrar till att värna om rättvisa arbets- och försörjningsmöjligheter, ekologiska system och biologisk mångfald samtidigt som den förbättrar klimat- och riskresiliensen. Dessutom är det mycket viktigt att öka kvaliteten på de erhållna produkterna och stötta jordbrukare, skogsbrukare och företagare som bidrar till att möjliggöra omställningen till ett grönare samhälle och en grönare ekonomi. 

Den ökade tonvikten på begränsning av klimatförändringarna, bland annat genom produktion av förnybar energi, är en möjlighet för landsbygdsområdena för att bekämpa energifattigdomen. För detta krävs dock att ekosystemtjänsterna värderas på ett lämpligt sätt och att affärsmodellerna gör det möjligt att behålla värde i landsbygdssamhällena.

Inom ramen för den europeiska gröna given 22 – EU:s nya tillväxtstrategi – kommer landsbygdsområdena att spela en viktig roll för att göra EU till den första klimatneutrala kontinenten senast 2050. För att möjliggöra den gröna omställningen krävs det att partnerskap utvecklas inom all ekonomisk verksamhet på landsbygden, mellan företag inom alla sektorer, lokala myndigheter, forskare och tjänster baserade på innovation, kunskapsutbyte och samarbete, även inom processer för smart specialisering 23 .

Bioekonomin är en av unionens största sektorer. Den omfattar jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenbruk och produktion av livsmedel, foder, bioenergi och biobaserade produkter. Den kan hjälpa EU att påskynda framstegen mot en cirkulär och koldioxidsnål ekonomi och kommer att bidra till att modernisera och stärka livsmedelssektorn och den industriella basen i landsbygdsområdena. Hållbar bioekonomi och en cirkulär ekonomi kommer dessutom att leda till nya, mer diversifierade värdekedjor och grönare, mer kostnadseffektiva processer, samtidigt som den biologiska mångfalden och miljön skyddas. Under 2017 genererade bioekonomin 614 miljarder euro i mervärde och sysselsatte omkring 17,5 miljoner människor i EU 24 . I landsbygdsområden kan bioekonomin driva på innovativa affärslösningar och stödjas genom initiativ såsom uppstartsbyar för nya företag 25 och stöd till små och medelstora företag.

Vid sidan av dessa nya ekonomiska möjligheter, och i syfte att skapa sysselsättning i de påverkade områdena, måste man också identifiera hållbara och innovativa sätt att använda före detta gruvor och mineralutvinningsanläggningar, särskilt genom att återställa skadade ekosystem och de tjänster som de bidrar med till lokalsamhällena.

Den växande efterfrågan från konsumenterna på bättre kvalitet och mer hållbara och hälsosamma livsmedel, inklusive ekologiska produkter, kan skapa nya möjligheter för jordbrukarna och landsbygdsekonomin. Omställningen till ekologiska produktionsmetoder, utvecklingen av korta leveranskedjor, lokal bearbetning och innovativa produkter, i linje med EU:s från jord till bord-strategi och handlingsplanen för utvecklingen av ekologisk produktion 26 , kan bidra till att stärka jordbrukarnas roll och öka deras inkomster.

Sektorer såsom turism gynnas också av ett bredare utbud av kvalitativ turistverksamhet, inbegripet aktiviteter på bondgårdar, produktion av lokala kvalitetsprodukter, lämplig förvaltning av landskap och verksamhet som kopplar samman hav och land i kustnära landsbygdsområden. Ekodistrikt – geografiska områden där jordbrukare, allmänhet, turistnäring, sammanslutningar och myndigheter ingår avtal om hållbar förvaltning av lokala resurser på grundval av ekologiska principer och metoder – är ett lovande koncept i detta sammanhang, särskilt i kombination med Natura 2000-nätet. Därför är det viktigt att ta hänsyn till behoven hos små och medelstora jordbrukare, att locka unga, nya och kvinnliga jordbrukare och att förhindra att mark överges samt underlätta tillgången till mark. Detta bör även omfatta arbetstagare inom jordbruket, inklusive säsongsarbetare och arbetstagare med invandrarbakgrund. Utveckling och förvaltning av utbudet för turister, på ett sätt som fullt ut utnyttjar teknik och digitala tjänster, bör också stödjas.

Den digitala konnektiviteten är viktig för att kunna skapa en mer diversifierad ekonomisk verksamhet i landsbygdsområdena. Den gör det enklare för företagare och nystartade företag att starta och utöka sina verksamheter för att på så sätt skapa nya ekonomiska möjligheter i landsbygdsområden. Utvecklingen av innovationsekosystem kommer att göra det möjligt för landsbygdsområden att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet inom alla sektorer på landsbygden.

En annan viktig uppsättning möjligheter för landsbygden har att göra med livskvalitet och lokalsamhällenas delaktighet i beslutsfattandet. Möjligheter till aktivt deltagande i det offentliga och sociala livet, inklusive konstnärlig och kulturell verksamhet, kommer också sannolikt att påverka landsbygdsområdenas relativa attraktionskraft.

2.En vision för landsbygdsområdena fram till 2040

Visionen utarbetades med hänsyn till de utmaningar och möjligheter som landsbygdsområdena står inför, varav flera sannolikt kommer att kvarstå även i framtiden. Medborgare och organisationer från landsbygdsområden 27 visade starkt engagemang vid utarbetandet av denna vision genom att berätta var landsbygdsområdena vill befinna sig år 2040. Dessutom genomfördes en särskild framsynsövning 28 . Där undersöktes megatrender 29 som kommer att driva på omvandlingar fram till 2040. Viktiga underliggande förändringsfaktorer, nämligen de drivkrafter som förväntas forma landsbygdsområdenas framtid, identifierades också (se diagram 1). Demografi och samhällsstyrning framhölls som de mest osäkra drivkrafterna med den största inverkan, och med dessa som utgångspunkt togs fyra scenarier fram. Vart och ett av dessa visar en möjlig framtid för landsbygdsområdena 2040, beroende på om de lockar nya invånare eller inte och beroende på kvaliteten på flernivåstyret. Scenarierna tar också upp de ömsesidiga beroendeförhållandena mellan stad och landsbygd 30 .

På grundval av de identifierade drivkrafterna, scenarierna och ett stort antal samråd kunde fyra kompletterande åtgärdsområden fastställas. Dessa utgör en långsiktig vision från, av och för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040.

Diagram 1: De viktigaste drivkrafter som kommer att forma landsbygdsområdenas framtid fram till 2040 och de fyra kompletterande åtgärdsområdena

       Källa: Europeiska kommissionen.

2.1. Starkare landsbygdsområden

Landsbygdsområdena bör vara platser med livskraftiga lokalsamhällen. Det är viktigt att alla människor ges möjlighet att delta aktivt i det politiska livet och i beslutsfattandeprocesser, tillsammans med ett brett spektrum av intressenter och nätverk samt samtliga förvaltningsnivåer för att man ska kunna utveckla skräddarsydda, platsbaserade och integrerade politiska lösningar och investeringar. Nya möjligheter till aktivt deltagande från allmänheten, såsom samråd med valkretsar på landsbygden eller omröstningar online, kan göra landsbygdsområden – särskilt avlägsna områden eller områden där befolkningen minskar – mer attraktiva genom att människor görs delaktiga i beslut som påverkar deras egen framtid och i sätt att göra det mesta av sitt områdes kulturella och ekonomiska styrkor.

Situationen varierar visserligen mellan medlemsstaterna, men i många av EU:s landsbygdsområden minskar befolkningen och blir allt äldre, vilket kan göra det svårare att tillhandahålla offentliga och privata tjänster. Att göra landsbygdsområden till attraktiva platser att bo och arbeta på är av avgörande betydelse. I detta avseende måste effektiv tillgång till grundläggande tjänster av tillräcklig kvalitet, till exempel vatten, sanitet, hälso- och sjukvård, energi, transport, finansiella tjänster och digital kommunikation kunna garanteras för alla 31 . Det bör också utvecklas innovativa lösningar för tillhandahållande av tjänster, som på bästa sätt utnyttjar de möjligheter som erbjuds av digitala verktyg och på ett kraftfullt sätt uppmuntrar till social innovation.

2.2. Sammanlänkade landsbygdsområden

För att landsbygdsområdena ska kunna fortsätta att utvecklas krävs det att de är väl sammanlänkade, både med varandra och med stadsperifera områden och stadsområden. Det gör dem lättare att nå, samtidigt som det ökar lokalsamhällenas tillgång till ett bredare utbud av tjänster.

När det gäller transporter innebär detta att upprätthålla eller förbättra 32 kollektivtrafik till rimliga priser och infrastruktur såsom järnvägar, inre vattenvägar och vägar, laddnings- och tankningsstationer för att stötta e-mobilitetslösningar, cykelvägar, multimodala förbindelser inklusive aktiva transportsätt, samt närsjöfart och lufttransportlänkar, som ofta är de enda förbindelserna för att binda samman öar och vissa randområden. Landsbygdsområdenas möjligheter att fungera som nav för utveckling, testning och utveckling av hållbara och innovativa mobilitetslösningar bör undersökas ytterligare.

Digital infrastruktur är grundläggande för att landsbygdsområden ska kunna bidra till och utnyttja den digitala omställningen 33 på bästa sätt. Utveckling av digital kapacitet i landsbygdsområden kommer att göra dem mer attraktiva. Digital teknik kommer att användas för tjänster som multimodala intelligenta transportsystem, snabb nödhjälp vid olyckor, fler riktade lösningar för avfallshantering, smarta energi- och belysningslösningar, resursoptimering och mycket mer.

2.3. Resilienta landsbygdsområden som främjar välbefinnande

Landsbygdsområden kan och bör spela en central roll i den europeiska gröna given. Bevarande av naturresurser, återställande av landskap, däribland kulturlandskap, miljöanpassning av jordbruksverksamheten och förkortning av leveranskedjorna kommer att göra landsbygdsområdena mer resilienta när det gäller klimatförändringar, naturkatastrofer och ekonomiska kriser. Landsbygdsområdena tillhandahåller tjänster som skyddar ekosystem och lösningar för koldioxidneutralitet och har därför en allt viktigare roll att spela för att bekämpa klimatförändringarna och för att skapa en hållbar bioekonomi och en cirkulär ekonomi. Landsbygdsområden bör bygga på hållbart jordbruk, skogsbruk, ekonomisk verksamhet inom jordbruksbaserade livsmedel och ett diversifierat spektrum av miljövänligare ekonomiska verksamheter 34 som främjar kolinlagrande jordbruk och lokal, samhällsbaserad produktion av hög kvalitet.

För att skapa fördelar för landsbygdsområdena bör olika hållbara verksamheter kunna samexistera. Familjens jordbruk bör utföras i harmoni med annan ekonomisk verksamhet, samtidigt som man respekterar och bevarar de ekonomiska sektorernas oberoende genom lämplig planering av markanvändning och zonindelning. Likaså bör jordbruksproduktionens aktörer vara medvetna om sin inverkan på vatten och marina ekosystem.

Den gröna och digitala omställningen bör vara rättvis och ta hänsyn till behoven hos alla i landsbygdssamhället, även personer i missgynnade grupper, i syfte att göra landsbygdsområdena mer socialt resilienta.

Det kräver att man utnyttjar alla de begåvningar och all den mångfald som finns i våra samhällen. Alla bör kunna få tillgång till omskolning och kompetensutveckling, vilket ger en chans till jobb och möjligheter av hög kvalitet. De bör även representeras i beslutsfattandet på nationell, regional och lokal nivå i lika utsträckning. Man bör ta itu med könsrelaterat våld och könsstereotyper. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas ungdomar och äldre, personer med funktionsnedsättning, barn, hbtqi+-personer, personer med invandrarbakgrund och romska befolkningsgrupper, som ibland saknar tillgång till grundläggande tjänster såsom lämpliga sociala tjänster och utbildningstjänster samt hälso- och sjukvård.

2.4. Välmående landsbygdsområden

Landsbygdsområdena kan bli mer välmående genom att den ekonomiska verksamheten diversifieras för att omfatta nya sektorer med positiva effekter på sysselsättningen 35 och genom att mervärdet ökas i den jordbruksbaserade livsmedelssektorn.

Diversifieringen av den ekonomiska verksamheten bör bygga på hållbara lokala ekonomiska strategier, bland annat åtgärder som gör områden attraktiva för företag. Ekonomisk diversifiering kräver också att lokalsamhällen får tillgång till digital utbildning och hybridutbildning, för att främja ny kompetens och företagaranda. Förbättrade nätverk mellan mindre företag kan vara ett alternativ till konsolidering, vilket ofta leder till att makt och vinster slussas bort från landsbygdsområden.

Jordbrukets, skogsbrukets och fiskets viktiga ekonomiska roll bör bevaras. Utveckling av korta leveranskedjor och användning av märkningssystem som erkänner kvaliteten och mångfalden hos lokala och traditionella livsmedelsprodukter kommer att inverka positivt på lokala ekonomier. Producentorganisationer kan bidra till att främja produkter och sina regioner genom aktiviteter såsom reklamkampanjer. Det skulle dessutom bidra till att tillgodose den ökande efterfrågan på lokala produkter med koppling till de specifika landsbygdsområden som de kommer ifrån till att bevara den europeiska livsmedelsproduktionens förmåga till självförsörjning och hållbarhet.

3.Landsbygdspakten och EU:s handlingsplan för landsbygden

En landsbygdspakt och en EU-handlingsplan för landsbygden med konkreta flaggskeppsprojekt och nya verktyg kommer att bidra till att uppnå visionens mål (se punkt 3.1). De kommer att driva på revitaliseringen av landsbygdsområden, mildra effekterna av negativa trender och göra det möjligt att övervaka och rapportera om resultaten fram till 2040.

 

3.1.Landsbygdspakten – starkare styrning i EU:s landsbygdsområden

En landsbygdspakt kommer att tas fram i samarbete med alla förvaltningsnivåer och intressenter för att stödja de gemensamma mål för visionen som föreslås i detta meddelande (se nedan). Pakten kommer att fungera som en gemensam ram för engagemang och samarbete för ett brett spektrum av aktörer på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå. Den kommer att skapa ökade synergier, komplementaritet och samstämmighet mellan EU:s och de nationella, regionala och territoriella nivåernas politik och åtgärder för att uppnå målen för denna långsiktiga vision och främja landsbygdssamhällenas gemensamma ambitioner. Samverkan mellan alla förvaltningsnivåer och intressenter inom landsbygdsutveckling kommer att uppmuntras genom befintliga nätverk, vilka kommer att mobiliseras för att involvera intressenter på landsbygden.

Kommissionen kommer att ha en underlättande roll och verka för att pakten ska bli en framgångsrik ram. Nationella myndigheter och intressenter kommer att kunna utbyta idéer om hur visionens gemensamma mål kan uppnås. Utbyte av erfarenheter och bästa praxis vid utarbetandet av strategier, handlingsplaner och konkreta åtgärder som har vidtagits kommer att bidra till att göra alla landsbygdsområden starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående till 2040. Medlemsstater samt regionala och lokala myndigheter som ännu inte har tagit fram en strategi och en handlingsplan för att ta itu med landsbygdsområdenas utmaningar kommer att uppmanas att göra detta. Särskild tonvikt kommer att läggas på hanteringen av strukturella övergångar och på flernivåstyrning och delaktighetsbaserad styrning för att utforma och tillämpa de lösningar som fungerar bäst för landsbygdsområden.

De fyra målen om starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden sammanfattar landsbygdssamhällenas och intressenternas gemensamma ambitioner för landsbygden till år 2040. Landsbygdsområdena ska göras till

3.2.EU:s handlingsplan för landsbygden

Som ett bevis på kommissionens förnyade engagemang för landsbygdssamhällen och utvecklingen av landsbygdsområden föreslås i detta meddelande en handlingsplan för landsbygden som är uppbyggd kring ett antal flaggskeppsinitiativ. Flera av EU:s politikområden tillhandahåller redan stöd för att ta itu med utmaningar och möjligheter på landsbygden och bidra till en balanserad, rättvis, grön och innovativ utveckling i landsbygdsområden.

Den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) 36 , särskilt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), är en av de viktigaste källorna till EU-finansiering för landsbygdsområden genom att främja en smart, resilient och diversifierad jordbrukssektor, stödja miljö- och klimatåtgärder och stärka landsbygdsområdenas socioekonomiska struktur.

Sammanhållningspolitiken 37 är den andra stora källan till stöd för landsbygdsområden. Den främjar och stöder en harmonisk övergripande utveckling i medlemsstater, regioner och territorier. För att uppnå dessa mål används Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden plus (ESF+) för att mobilisera betydande investeringar i människor och infrastruktur i landsbygdsområden. Sammanhållningspolitiken gör det också möjligt att utforma strategier som är särskilt anpassade till behoven i varje territorium genom det nya politiska målet för sammanhållningspolitiken 2021–2027: ”Ett Europa närmare medborgarna”. Den ger medlemsstaterna och regionerna en flexibel och anpassningsbar ram för att stödja integrerad territoriell utveckling med flernivåstyre. Dessutom ges möjlighet till stöd för platsbaserade lösningar som tagits fram i och av landsbygdsområden.

Medlemsstaterna bör därför utnyttja de möjligheter som erbjuds genom den gemensamma jordbrukspolitikens strategiska planer och de sammanhållningspolitiska programmen för perioden 2021–2027 för att påskynda en hållbar och integrerad landsbygdsutveckling. Dessutom bör de utnyttja den mycket stora potentialen hos faciliteten för återhämtning och resiliens, InvestEU och andra EU-program samt Europeiska investeringsbanken för att täcka befintliga investeringsluckor i landsbygdsområden. Finansieringen måste mobiliseras på ett sammanhängande sätt och komplettera medlemsstaternas egna nationella och regionala insatser, som fortfarande är mycket viktiga för att landsbygdsområdena ska få tillgång till omfattande stöd.

Utöver dessa huvudsakliga finansieringsmöjligheter kommer EU:s handlingsplan för landsbygden, som ligger till grund för denna vision, att omfatta konkreta projekt och initiativ som bygger på de fyra åtgärdsområdena och för samman olika EU-politikområden för att förverkliga visionen. För att genomföra visionen har åtgärderna delats in i ett antal flaggskeppsinitiativ som ska påbörja det gemensamma arbetet mot visionens gemensamma mål. I varje flaggskeppsinitiativ ingår ett antal samverkande åtgärder. Flaggskeppsinitiativen är genomförbara projekt som förstärks genom kompletterande åtgärder som beskrivs närmare i bilagan 38 .

”Landsbygdsområdenas avgörande betydelse för samhället som helhet måste erkännas, deras anseende och rykte bland stadsbor och beslutsfattare måste förbättras och stereotyper måste bekämpas.”(Från samråden om den långsiktiga visionen)”Landsbygdsområdenas avgörande betydelse för samhället som helhet måste erkännas, deras anseende och rykte bland stadsbor och beslutsfattare måste förbättras och stereotyper måste bekämpas.”(Från samråden om den långsiktiga visionen)Flaggskeppsinitiativ för starkare landsbygdsområden

Lokalsamhällen är de som är bäst lämpade att bedöma och bygga vidare på sina territoriers relativa styrkor. Under de senaste 30 åren har samhällena fått befogenhet att utveckla lokala strategier med GJP-finansiering genom Leader. Så kallad lokalt ledd utveckling (LLU) är också en väletablerad del av sammanhållningspolitiken, särskilt i stadsnära områden, i kustområden och på öar. Genom att bygga vidare på befintliga och framtida lokala utvecklingsstrategier bör utökat nätverkande öka tillgången till rådgivning för lokalsamhällen, särskilt om tillgången till finansiering och utformningen av sådana strategier. Strategin med smarta byar kommer även i fortsättningen att främjas i detta sammanhang.

För att göra landsbygdsområden mer dynamiska föreslås följande initiativ:

·Plattform för revitalisering av landsbygden

Kommissionen kommer att inrätta en gemensam kontaktpunkt som en plattform med information om befintliga projekt och finansieringsmöjligheter där landsbygdssamhällen, projektägare på landsbygden och lokala myndigheter kan samarbeta. Plattformen kommer att ge invånare och samhällen på landsbygden möjlighet att förmedla hur de har kunnat omvandla sina territoriers särdrag till nya ekonomiska möjligheter eller tjänster för lokalbefolkningen. Projektägare och myndigheter på landsbygden kommer därigenom att ges möjlighet att anpassa dessa strategier till sin egen verklighet.

Plattformen kommer främst att stödja landsbygdsområden som berörs av befolkningsminskning, en åldrande befolkning och bristande ekonomiska möjligheter och ge dem tillgång till information och bästa praxis för verktyg och strategier.

·Forskning och innovation för landsbygdssamhällen

Starka innovationsekosystem som sammanför offentliga och privata aktörer kan vara en viktig del i att få landsbygdsområden att blomstra på nytt och göra dem till attraktiva platser där innovatörer kan arbeta och leva. De är också viktiga för att Europa ska kunna mobilisera de många innovationsfickor, talanger och kreativa människor som befinner sig utanför de centrala kunskapsnaven. Åtgärderna inom detta flaggskeppsinitiativ kommer att inriktas på att stärka sådana ekosystem. Landsbygdsinriktad FoI-verksamhet inom Horisont Europa kommer att stödja utvecklingen av innovationer av och för landsbygdssamhällen, utbildning samt kunskapsutbyte mellan landsbygdens innovatörer genom årliga forum för uppstartsbyar för nya företag. Förhoppningen är att detta ska påskynda spridningen och utnyttjandet av innovationer.

Dessa flaggskeppsinitiativ kommer att åtföljas av kompletterande åtgärder. Kommissionen kommer att bedöma hur man på bästa sätt kan ge incitament till optimal planering av markanvändning och zonindelning, i syfte att skydda och främja hållbar jordbruksverksamhet och annan ekonomisk verksamhet och ytterligare stärka nätverken kring Leader och smarta byar. Nya program såsom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren kommer också att nå ut till fler människor på landsbygden genom åtgärder för att öka inkluderingen.

”Oavsett hur stora ansträngningar som görs för utbildning, främjande av turism, utveckling av nya ekonomiska initiativ osv. är och förblir tillgänglighet en nyckel till framgång för alla utvecklingsinitiativ. Bristande tillgänglighet och konnektivitet påverkar alla utvecklingsstrategier som genomförs i landsbygdsområden.” (Från samråden om den långsiktiga visionen)”Oavsett hur stora ansträngningar som görs för utbildning, främjande av turism, utveckling av nya ekonomiska initiativ osv. är och förblir tillgänglighet en nyckel till framgång för alla utvecklingsinitiativ. Bristande tillgänglighet och konnektivitet påverkar alla utvecklingsstrategier som genomförs i landsbygdsområden.” (Från samråden om den långsiktiga visionen)Flaggskeppsinitiativ för sammanlänkade landsbygdsområden

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna och regionerna att utveckla strategier för hållbar mobilitet på landsbygden. De bör inriktas på särskilda utmaningar när det gäller mobiliteten på landsbygden 39 och ta hänsyn till gränsöverskridande och makroregionala transportlänkar för att utnyttja befintliga nätverk på bästa sätt. De bör utgå från de europeiska riktlinjerna för planer för hållbar mobilitet i städer 40 . Stadsområden uppmuntras också att anta planer för hållbar mobilitet som inkluderar deras omgivande stadsperiferiska områden och landsbygdsområden.

Bredbandstäckning, inklusive 5G, är avgörande för att företag och människor ska kunna arbeta på distans och anpassa sig till innovationer och ny ekonomisk verksamhet. Det möjliggör även innovativa sätt att inhämta ny kompetens och är också en förutsättning för att kunna tillhandahålla tillgängliga e-tjänster såsom e-hälsa, detaljhandel, banktjänster online, reseinformation och tillgång till offentliga förvaltningar. En kombination av markbaserad och rymdbaserad konnektivitet som möjliggör höghastighetsbredband överallt och därmed motståndskraftiga och kostnadseffektiva tjänster kommer att bidra till att uppnå detta. Att främja utbredd digital kompetens är också avgörande för att säkerställa tillgängligheten. Slutligen bör data användas på ett sätt som är fördelaktigt för landsbygdsområdena. Det kan stödja förbättrade och effektiva tjänster, medborgarengagemang och innovation inom sektorer såsom mobilitet, energi, livsmedelsförsörjning och hälsa.

För att främja konnektivitet på landsbygden föreslås följande initiativ:

·Bästa praxis för hållbar multimodal mobilitet på landsbygden 

Det är av största vikt att de befintliga transportförbindelserna förbättras. Därför bör hållbara multimodala mobilitetslösningar och transportförbindelser optimeras genom digitalisering. Mot bakgrund av erfarenheter av nätverk för mobilitet i städer kommer kommissionen att stötta kommuner på landsbygden genom diskussioner om och identifiering av mobilitetslösningar. Genom att visa upp initiativ på lokal nivå kommer lokala myndigheter att kunna diskutera mobilitetsfrågor för landsbygden och anpassa sådana initiativ till mobiliteten i sina territorier, så att transporterna blir mer hållbara och landsbygdsområdena mer tillgängliga 41 .

·”En digital framtid på landsbygden”

Landsbygdsområden och landsbygdssamhällen måste stå i centrum för digitaliseringsarbetet. Genom projektet ”En digital framtid på landsbygden” föreslås en integrerad uppsättning åtgärder för att främja en hållbar digital omvandling av landsbygdsområden och göra dem mer attraktiva, så att människor och företag stannar eller återvänder. Detta projekt kommer att omfatta följande:

1.Digital konnektivitet: Minska klyftan mellan landsbygd och städer och möjliggöra allmän tillgänglighet till höghastighetsanslutning. Detta kommer att uppnås genom mobilisering av investeringar från den privata sektorn.

2.Digital teknik: digital innovation och ny teknik såsom artificiell intelligens, robotteknik, sakernas internet och digitala innovationsnav som bidrar till utvecklingen av landsbygdsområden.

3.Människor: främja den kompetens som behövs för den digitala omställningen på landsbygden, inbegripet tillgång till och delaktighet i ett högpresterande digitalt ekosystem för utbildning i enlighet med de strategiska målen i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 42 , samt främja digital kompetens och digitalt entreprenörskap så att alla kan dra nytta av den digitala omställningen.

4.Mäta framstegen mot att överbrygga den digitala klyftan mellan landsbygden och städerna genom att återanvända befintliga indikatorer, främst från indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle, i ett index om digitalisering av landsbygden.

EU:s mål är att alla medborgare ska ha tillgång till demokratiskt liv och offentliga tjänster på nätet 2030. Enligt den digitala kompassen 2030 ska samtliga viktiga offentliga tjänster vara tillgängliga på nätet för medborgare och företag i Europa. 100 % av EU-medborgarna bör ha tillgång till sina patientjournaler (e-journaler). Dessutom ska 80 % av medborgarna ha tillgång till en digital id-lösning 2030 43 .

EU-finansiering från Ejflu, Eruf, ESF+ och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), faciliteten för återhämtning och resiliens samt nationell och privat finansiering bör utnyttjas på ett samlat sätt för att göra investeringar i infrastruktur, teknik och människor. Dessa investeringar kommer att bidra till att nå målet om 100 % täckning för snabbt bredband i landsbygdsområden senast 2025. Det bör noteras att minst 20 % av faciliteten för återhämtning och resiliens bör användas för att stödja den digitala omställningen. Såsom nämns i meddelandet om det digitala decenniet bör alla europeiska hushåll täckas av ett gigabitnät och alla befolkade områden täckas av 5G senast 2030.

Vid sidan av dessa flaggskeppsinitiativ kommer kommissionen också att ge stöd till EU-nätverk för bredbandskompetens (Broadband Competence Offices, BCO) för att underlätta utbyggnaden av bredband. Den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken, Horisont 2020 och Horisont Europa kommer att möjliggöra ytterligare digitalisering, särskilt inom jordbrukssektorn. När det gäller transporter kommer transportlänkar mellan stad och landsbygd att tas upp i EU:s nya ram för mobilitet i städer, och landsbygdens behov kommer att beaktas i en ”drönarstrategi 2.0”.

”Idén om hållbarhet måste införlivas i alla aspekter på landsbygdsutveckling.” – ”För jordbrukare skapar klimatvänliga produktionsmetoder nya nischer och möjligheter för framtiden.””Covid-19 har visat de olika territoriernas svagheter och möjligheter. Risken för sjukdomsspridning kan visserligen förefalla lägre i landsbygdsområden än i tätbefolkade områden, men det är i synnerhet invånarna på landsbygden som har tvingats hantera en brist på närbelägna institutioner och tjänster för hälso- och sjukvård, samtidigt som deras befolkning överlag är äldre och därmed mer sårbar”.(Från samråden om den långsiktiga visionen)”Idén om hållbarhet måste införlivas i alla aspekter på landsbygdsutveckling.” – ”För jordbrukare skapar klimatvänliga produktionsmetoder nya nischer och möjligheter för framtiden.””Covid-19 har visat de olika territoriernas svagheter och möjligheter. Risken för sjukdomsspridning kan visserligen förefalla lägre i landsbygdsområden än i tätbefolkade områden, men det är i synnerhet invånarna på landsbygden som har tvingats hantera en brist på närbelägna institutioner och tjänster för hälso- och sjukvård, samtidigt som deras befolkning överlag är äldre och därmed mer sårbar”.(Från samråden om den långsiktiga visionen)Flaggskeppsinitiativ för resilienta landsbygdsområden

Åtgärderna på detta område kommer att bidra till att öka landsbygdsområdenas miljömässiga, klimatmässiga och sociala resiliens. De kommer att inriktas på företag och myndigheter, eftersom dessa kan komma att tvingas uppbära en oproportionerligt stor del av kostnaderna för omställningen Åtgärderna bör säkerställa att EU-medborgare som riskerar att berövas sina rättigheter inkluderas samt främja jämställdhet, jämlikhet och inkludering av personer från etniska minoriteter som lever i landsbygdsområden liksom säsongsarbetare. De bör också ge lika stor vikt åt ekonomiska och sociala framsteg.

För att bidra till resilienta landsbygdsområden föreslås följande:

·Stöd till landsbygdskommuner för energiomställningen och för att bekämpa klimatförändringarna

Borgmästaravtalet för klimat och energi är världens största nätverk för kommuner. Ett arbetsflöde för landsbygden kommer att skapas, där undertecknare i landsbygdsområden kan utbyta bästa praxis, få tillgång till medel och öka medvetenheten om sitt bidrag till kampen mot klimatförändringarna. EU-medel kan användas för att finansiera renovering av byggnader på landsbygden, stödja den EU-omfattande återhämtningen från covid-19-pandemin genom att tillhandahålla arbetstillfällen 44 och bidra till målen för den gröna given genom att öka energieffektiviteten och den lokala produktionen av förnybar energi samt minska energifattigdomen i EU. Landsbygdsområdena kommer också att vara fullt företrädda i det nya europeiska Bauhaus 45 , som kopplar samman den europeiska gröna given med våra bostäder genom anpassning av byggnader och offentliga utrymmen.

·Klimatåtgärder på torvmark med hjälp av kolinlagring i jordbruket

Återställande, restaurering och bevarande av våtmarker och torvmarker har stor potential att skapa klimatfördelar, eftersom det kan leda till omedelbara och omfattande utsläppsminskningar i ett relativt litet område samtidigt som det ger sidovinster när det gäller vattenförvaltning och biologisk mångfald.

Denna omställning skulle bli mer effektiv genom användning av territoriella strategier, särskilt i de landsbygdsområden där det finns stora torvmarker. Dessa regioner skulle kunna utnyttja stöd från Fonden för en rättvis omställning. Initiativ för kolinlagrande jordbruk skulle kunna bli en ytterligare inkomstkälla för deras jordbrukare och skogsbrukare, genom att belöna dessa för koldioxidbindning. Såsom anges i från jord till bord-strategin kommer ett nytt EU-initiativ för kolinlagrande jordbruk att främja denna nya affärsmodell. Stöd kan ges genom den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken och Life-programmet för att utveckla pilotinitiativ för kolinlagrande jordbruk i de berörda regionerna. Det kommer att vara särskilt viktigt att se till att jordbrukare och skogsbrukare får tillgång till omfattande stödtjänster i form av rådgivning.

·Förslag till EU-uppdrag för markhälsa och livsmedel

Uppdraget som föreslagits inom Horisont Europa för markhälsa och livsmedel syftar till att genomföra ett ambitiöst forsknings- och innovationsprogram. Uppdraget ska bidra till att hantera utmaningar med mark i landsbygdsområden, men även i städerna, vilket kan skapa samverkan mellan praxis i städerna och på landsbygden. Uppdraget ska även innehålla aktiviteter för medborgardeltagande och arbete för att sprida kunskaper om markhälsa.

·Social resiliens och kvinnor i landsbygdsområden

Stöd till kvinnor kommer att tillhandahållas för entreprenörskap, deltagande i beslutfattande och investeringar i tjänster som kan skapa balans mellan arbetsliv och privatliv, som förskoleverksamhet och barnomsorg, samt tjänster för äldre människor. Det kan även finnas möjligheter för att öka kvinnors delaktighet på arbetsmarknaden.

Såsom fastställts i jämställdhetsstrategin för 2020–2025 46 kommer kommissionen att fortsätta att stödja medlemsstaternas arbete för att öka tillgången till och tillgängligheten hos högkvalitativa och ekonomiskt överkomliga utbildnings- och omsorgstjänster för barn 47 och andra familjemedlemmar i landsbygdsområden genom investeringar från ESF+, Eruf, InvestEU-programmet och Ejflu. Särskilt fokus kommer även att läggas på människor i utsatta situationer.

Dessa fyra flaggskeppsinitiativ kommer att kompletteras med andra åtgärder för demografisk och social resiliens. Det kommer bland annat att omfatta åtgärder för att stödja analysen av drivkrafterna bakom befolkningsminskningen i de landsbygdsområden i EU som drabbats av sådan, samt åtgärder för inkludering och integration av människor med invandrarbakgrund och andra minoriteter.

”Att diversifiera ekonomin, främja innovation i landsbygdsföretag, särskilt mikroföretag, och –i slutändan – öka företagens konkurrenskraft i landsbygdsområden är avgörande för deras framtid.”(Från samråden om den långsiktiga visionen) ”Att diversifiera ekonomin, främja innovation i landsbygdsföretag, särskilt mikroföretag, och –i slutändan – öka företagens konkurrenskraft i landsbygdsområden är avgörande för deras framtid.”(Från samråden om den långsiktiga visionen) Flaggskeppsinitiativ för välmående landsbygdsområden 

Åtgärderna på detta område bör bidra till ekonomisk diversifiering i landsbygdsområden i samband med den gröna och digitala samhällsomställningen och leda till stärkta värdekedjor både inom tillverkningsindustrin och de kulturella och kreativa näringarna. Relevanta åtgärder bör vara väl anpassade till regionala strategier för smart specialisering och bör säkerställa att landsbygdsområdena förblir attraktiva för investeringar i industri och annan ekonomisk verksamhet.

Diversifiering inom områden utanför livsmedels- och jordbrukssektorn bör också stödjas. Synergieffekter mellan turism 48 och saluföring och bearbetning av jordbruksprodukter, däribland främjande av geografiska beteckningar, kommer att bidra till landsbygdsområdenas utveckling. Det skulle kunna omfatta saluföring av produkter med geografiska beteckningar med en stark koppling mellan en produkt och dess territoriella ursprung. Varor som produceras i välförvaltade Natura 2000-områden, vars produktion bevisligen inte står i motsats till naturskydd, skulle också kunna gynnas.

Regionerna kommer att får stöd vid utarbetandet av strategier som gör det mesta av deras inneboende styrkor, samtidigt som en hållbar livsmedelsproduktion med kapacitet till självförsörjning bevaras. Det gäller särskilt områden med koppling till den gröna given samt inom tillverkningsindustrin, tjänstesektorn och den kreativa sektorn. Det är därför mycket viktigt att landsbygdens industri- och tjänstesektorer utvecklas och ställer om, vid sidan av de värdekedjor som är kopplade till råvaru- och energisektorn. Detta får emellertid inte minska jordbruksproduktionen eller inkräkta på den hållbara användningen av jordbruksmark. Tillverkningsindustrin, energisektorn och de kulturella och kreativa näringarna har nära kopplingar till och stöder produktivitet och sysselsättningstillväxt inom andra sektorer på landsbygden.

I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 49 fastställs ett mål om att 78 % av befolkningen i åldern 20–64 år ska ha ett arbete senast 2030. För att uppnå detta måste delaktigheten på arbetsmarknaden bland människor i landsbygdsområden (bland annat) säkerställas. I handlingsplanen anges även att alla vuxna fram till 2030 bör delta i utbildning varje år. Medel från ESF+ kommer att användas för att finansiera utbildning för människor på landsbygden, så att de får de verktyg som krävs för att blir konkurrenskraftiga på en föränderlig arbetsmarknad. De initiativ som planeras inom det europeiska området för utbildning kommer att hjälpa till att öka kvaliteten på och inkluderingen inom nationella utbildningssystem, vilket även har effekter för landsbygden och avlägsna områden.

Följande omfattande åtgärder kommer att främjas:

·Entreprenörskap och social ekonomi i landsbygdsområden.

Kommissionen ska vidta ett antal åtgärder, som inkluderar finansieringsverksamhet för forskning och innovation, med särskild inriktning på små och medelstora företag som finns i landsbygdsområden eller som planerar att flytta dit. Detta kommer att göra det möjligt för entreprenörer och små företag att flytta till landsbygdsområden och bidra till anpassningen till den förändrade ekonomiska miljön som ger möjlighet till innovativt företagande, samarbete och partnerskap samtidigt som det kan innebära att nya ekonomiska sektorer utvecklas. Detta kommer delvis att uppnås genom finansiering från Horisont Europa samt kommissionens program för den inre marknaden, som särskilt kommer att fokusera på behoven hos små och medelstora företag på landsbygden.

Organisationer inom den sociala ekonomin har stora möjligheter att locka fler att bosätta sig på landsbygden och stärka medborgare och samhällen. Den europeiska handlingsplanen för social ekonomi och den europeiska plattformen för klustersamarbete kommer att användas för att hantera utmaningar och möjligheter genom att främja den sociala ekonomin och innovation inom sociala företag, samt hjälpa till att samordna affärsresurser i landsbygdsområden och stötta aktörer inom social ekonomi för innovation, skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet och social inkludering. Nätverkande mellan företag på landsbygden kommer också att förbättras genom det europeiska företagsnätverket, Europas största nätverk för små och medelstora företag, samt genom uppmaningar till interregionalt samarbete genom de europeiska uppdragen för social ekonomi. Särskilt fokus kommer att riktas på korta leveranskedjor för jordbruksbaserade livsmedel som kopplar samman producenter och konsumenter.

Flaggskeppsinitiativet kommer att kompletteras med åtgärder för att bland annat utveckla utbildningsmöjligheter för ungdomar och för att skapa en hållbar utveckling av bioekonomin.

4.Genomförande av EU:s handlingsplan för landsbygden

Kommissionen ska stötta och övervaka genomförandet av EU:s handlingsplan för landsbygden och uppdatera den regelbundet för att se till att den är relevant och att den omfattar nya EU-politiska åtgärder. Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna, intressenter, organ och institutioner regelbundet för att kunna erbjuda en plattform för utbyte om landsbygdsfrågor. De befintliga landsbygdsnätverken inom EU och på nationell nivå, nätverken för sammanhållningspolitik, nätverket Inform EU och kommande nätverk inom GJP beräknas ha en aktiv roll för att engagera aktörer, dela med sig av bästa praxis och vidta åtgärder för att komma vidare i flera av de föreslagna frågorna och åtgärderna.

4.1. Landsbygdssäkring

Mot bakgrund av den flerdimensionella utformningen av landsbygdsutvecklingen och det faktum att man i fördragen syftar till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, finns det ett behov av att göra en översyn av EU-politiken ur ett landsbygdsperspektiv för att beakta de möjliga effekterna och begränsningarna för jobb och tillväxt i landsbygdsområden samt utvecklingsplaner, social välfärd och lika möjligheter för alla, samt miljökvaliteten i landsbygdsområden.

Som en del av agendan för en bättre lagstiftning kommer en mekanism för landsbygdssäkring att inrättas, främst för att bedöma eventuella effekter av större lagstiftningsinitiativ i EU som gäller landsbygdsområden. Syftet med landsbygdssäkringen är att säkerställa samstämmighet, konsekvens och komplementaritet mellan politiska områden för att gynna landsbygdsområden och -samhällen. De politiska initiativen för landsbygdssäkring kommer att öka effekten av mekanismen ute på fältet. I Cork 2.0-förklaringen om ett bättre liv i landsbygdsområden 50 som bekräftades genom kommissionens meddelande 2017 om framtiden för livsmedel och jordbruk 51 rekommenderades inrättandet av en sådan mekanism, samt i det nyligen antagna meddelandet om bättre lagstiftning 52 som betonades av lokala och regionala myndigheter samt landsbygdsaktörer under samråden. Bland annat kommer mekanismen att fokusera på territoriella konsekvensbedömningar och en bättre övervakning av situationen i landsbygdsområden. Sättet som landsbygdsområden integreras i EU:s politik kommer att övervakas, främst genom regelbundna rapporter om hur relevant politik genomförs.

Kommissionen bjuder även in medlemsstaterna att beakta genomförandet av principen för landsbygdssäkring på nationell, regional och lokal nivå.

4.2.EU:s observationsorgan för landsbygden

Mer och bättre data är avgörande för att kunna förstå landsbygdsområdens perspektiv på de ekonomiska, sociala och demografiska förhållandena för att kunna agera därefter. Ett observationsorgan för landsbygden kommer att inrättas inom kommissionen för att ytterligare förbättra insamling och analys av data från landsbygdsområden. Observationsorganet kommer också att tillhandahålla underlag för beslutsfattande när det gäller landsbygdsutveckling samtidigt som man stöttar det övergripande genomförandet av handlingsplanen för landsbygden. Observationsorganet kommer att ha följande uppgifter:

·Centralisering och analys av data, för att säkerställa samverkan mellan datakällor via en dataportal för landsbygden. Könsuppdelade data kommer att användas där sådan finns.

·Informera om relevanta EU-initiativ för landsbygdsområden.

·Analysera framstegen med EU:s handlingsplan för landsbygden.

Samtidigt som observationsorganets fokus ligger på landsbygden kommer det av naturliga skäl även bidra till analys av olika territorier (gränsöverskridande områden, de yttersta randområdena, bergsområden, öar, glesbefolkade områden etc.) för att spegla landsbygdsområdenas varierande utformning och deras koppling till andra territorier. I detta avseende kommer observationsorganet att samverka med Eurostat, det gemensamma forskningscentrumets kunskapscentrum för territoriell politik 53 samt Espon 54 . Landsbygdsfokuserade forsknings- och innovationsverksamhet som inrättats genom Horisont Europa kommer också att stötta observationsorganet för landsbygden med ytterligare resultat.

Därför kommer kommissionen att inrätta en gemensam metod för att använda geospatiala informationssystem. Detta kommer att öka offentliggörandet av georefererad statistik och geospatial information kommer att inkluderas när statistik framställs. Detta innebär att kommissionen kan framställa mer detaljerad statistik på regional och lokal nivå samt över gränserna inom områden som demografi, hälsa, utbildning, turism och jordbruk.

4.3.Verktygslåda för EU:s finansieringsmöjligheter i landsbygdsområden

För att målen i visionen ska kunna uppnås behöver det befintliga EU-politiska stödet förbättras och stärkas ytterligare. Ett första steg är att förbättra synergier och skapa komplement mellan fonder som bidrar till landsbygdsutveckling.

Kommissionen kommer att utveckla en verktygslåda som ger tillgång till EU:s finansieringsmöjligheter på bästa möjliga sätt för landsbygdsområden. Syftet är att vara en vägledning till de olika finansieringsmöjligheterna, centralisera information i ett dokument som är tillgängligt för lokala myndigheter, aktörer, projektansvariga och förvaltningsmyndigheter. Verktygslådan kommer att ge stöd till integrerade territoriella och lokala utvecklingsstrategier, skapa inspirerande lösningar och exempel på landsbygdsområden som kan förnyas genom att använda de nya möjligheterna till fullo som fått utrymme i budgeten 2021–2027.

5.Nästa steg

Detta meddelande, som även bidrar till arbetet med konferensen om Europas framtid, är bara första steget i en process som genom landsbygdspakten och pågående EU-handlingsplanen för landsbygden slutligen bör uppfylla målen med den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden 2040. Målen med visionen och anpassningen till förändrade ekonomiska och sociala verkligheter kan endast uppnås i samverkan med medborgare i landsbygdsområden, nationella och regionala förvaltningar, lokala myndigheter och samtliga landsbygdsaktörer.

I slutet av 2021 kommer kommissionen att tillsammans med intressenter och i samarbete med Regionkommittén lansera landsbygdspakten för att undersöka hur vägen för att uppnå visionens mål ska se ut. I processen kommer man att diskutera landsbygdsfrågor vid särskilda evenemang, vilket även inkluderar nätverk inom GJP, och andra befintliga nätverk inom sammanhållningspolitiska fonder. Kommissionen kommer att fortsätta sitt engagemang i europeiska landsbygdsparlament, som kan fungera som forum för informationsutbyte om visionens genomförande.

I mitten av 2023 ska kommissionen sammanställa vilka åtgärder som har genomförts och planerats i stödsystem för landsbygdsområden som finansieras av EU och medlemsstaterna under programperioden 2021–2027 för GJP och sammanhållningspolitiska fonder. Då kommer man vid behov att lyfta fram eventuella brister. En uppsättning reflektioner om eventuella inriktningar för bättre stödåtgärder och finansiering för landsbygdsområden, samt vägen framåt, kommer att inkluderas i en offentlig rapport i slutet av första kvartalet 2024, mot bakgrund av genomförandet av EU:s handlingsplan för landsbygden. Diskussionerna om rapporten kommer att kompletteras av utarbetandet av förslag för programperioden 2028–2034. 

(1)    Enligt 2018 års modellering på LAU-nivå (local administrative unit, lokal administrativ enhet) som utförts av JRC med demografiska data från Eurostat. Demografiatlas: https://migration-demography-tools.jrc.ec.europa.eu/atlas-demography/ .

(2)    Webbinarium på temat ”En vision för landsbygden i Europa – Att utnyttja landsbygdsområdenas potential att bidra till ett hållbart och välmående Europa”.

(3)    Se kommissionens rapport om de demografiska förändringarnas konsekvenser (COM(2020) 241 final) och grönboken om åldrande (COM(2021) 50 final).

(4)    Mer information finns i den sammanfattande rapporten om samrådet med berörda parter (SWD(2021) 167 final).

(5)    Meddelandet Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).

(6)     Meddelandet , Från jord till bord-strategin (COM(2020) 381 final).

(7)    Meddelandet EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 (COM(2020) 380 final).

(8)     https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/europe-fit-digital-age/europes-digital-decade-digital-targets-2030_sv .

(9)     https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/economy-works-people/jobs-growth-and-investment/european-pillar-social-rights_sv .

(10) https://www.territorialagenda.eu/files/agenda_theme/agenda_data/Territorial%20Agenda%20documents/TerritorialAgenda2030_201201.pdf  

(11)    Ytterligare uppgifter finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar (SWD(2021) 166 final) som åtföljer detta meddelande.

(12)    I olika dataset definieras ”landsbygd” på olika sätt. Den viktigaste skillnaden i detta kapitel är mellan Degurba-uppgifter (som skiljer mellan städer, tätorter och förorter samt landsbygdsområden) och Nuts-indelningen av städer och landsbygd (som skiljer på stadsregioner, mellanliggande regioner och landsbygdsregioner). Mer information finns i metodkapitlet i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

(13)    Detta innebär att antalet dödsfall varit större än antalet födslar.

(14)    Baserat på de genomsnittliga årliga förändringarna mellan 2014 och 2019.

(15)    Ungdomsarbetslösheten är högre än den allmänna arbetslösheten i hela EU och inom alla sorters områden. Se åtföljande arbetsdokument (SWD(2021) 166 final s. 58–59 och bild 11) och File:Share of people at risk of poverty or social exclusion, analysed by degree of urbanisation, 2019 (%) LCIE20.png - Statistics Explained (europa.eu) .

(16)    Den andel av den totala befolkningen som anges här omfattar personer i olika åldersgrupper.

(17)    Rätten att få tillgång till dessa tjänster – och särskilt ett krav på att stödja dem som behöver det – fastställs i princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

(18)    Det totala antalet personer inom en radie av 120 km.

(19)    Här ingår bland annat detaljhandel, låg- och mellanstadieskolor, apotek och banker.

(20)    OECD, Delivering Quality Education and Health Care to All: Preparing Regions for Demographic Change, OECD Rural Studies, OECD Publishing, Paris, 2021. https://doi.org/10.1787/83025c02-en .

(21)    Maes, J., m.fl., More green infrastructure is required to maintain ecosystem services under current trends in land-use change in Europe, Landscape Ecology 30:517–534, 2015.

(22)     https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv .

(23)     https://s3platform.jrc.ec.europa.eu/what-is-smart-specialisation- .

(24)    Ronzon, T., m.fl., Developments of Economic Growth and Employment in Bioeconomy Sectors across the EU, Sustainability 12, nr 11:4507, 2020. https://doi.org/10.3390/su12114507 .

(25)     https://ec.europa.eu/commission/commissioners/2019-2024/suica/announcements/launch-global-eu-campaign-rural-50-strategy_en .

(26)    Meddelandet om en handlingsplan för utvecklingen av ekologisk produktion (COM(2021) 141 final).

(27)    Baserat på deltagandebaserade metoder med den tematiska gruppen inom europeiska nätverket för landsbygdsutveckling. Se portalen för europeiska nätverket för landsbygdsutveckling och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar (SWD(2021) 166 final) som åtföljer detta meddelande.

(28)    Framsyn handlar om att utforska, förutse och forma framtiden och bidrar till att bygga upp och använda kollektiv intelligens på ett strukturerat och systematiskt sätt för att föregripa utvecklingen och bättre förbereda sig för förändringar.

(29)    Med ”megatrender” avses långsiktiga drivkrafter som kan ses redan nu och som med största sannolikhet kommer att få en global inverkan. Mer information finns i Europeiska kommissionens Megatrends Hub.

(30)    Fler förklaringar finns i avsnittet om framsyn i SWD(2021) 166 final.

(31)    Handlingsplanens princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter: https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/economy-works-people/jobs-growth-and-investment/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-20-principles_sv  

(32)    En del av detta är att säkerställa tillgången till kollektivtrafik och infrastruktur i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning .

(33)    Meddelandet Strategisk framsynsrapport 2020: Strategisk framsyn – med riktning mot ett mer resilient Europa (COM(2020) 493 final).

(34)    Se meddelandet om en handlingsplan för utvecklingen av ekologisk produktion (COM(2021) 141 final).

(35)    Fritsche, U., m.fl., Future transitions for the Bioeconomy towards Sustainable Development and a Climate-Neutral Economy - Knowledge Synthesis Final Report, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2020. https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/54a1e679-f634-11ea-991b-01aa75ed71a1/language-en .

(36)     https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/key-policies/common-agricultural-policy/cap-glance_sv#legalfoundations .

(37)     https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/recovery-coronavirus/recovery-and-resilience-facility_sv .

(38)    Se bilagan för en fullständig förteckning över kompletterande åtgärder.

(39)    Här ingår de särskilda utmaningar som hänger samman med landsbygdsområdenas demografi, t.ex. en åldrande befolkning som har behov av transportmedel och infrastruktur som är utformade med tillgänglighet i åtanke.

(40)     https://www.eltis.org/sites/default/files/sump_guidelines_2019_interactive_document_1.pdf .

(41)    Resultaten av projektet Smarta 1 visade att ett nätverk för landsbygdstransporter kan lyfta fram lokala initiativ som andra lokala myndigheter skulle kunna reproducera i sina territorier och fungera som ett forum för diskussioner om mobilitet på landsbygden. Se: https://ruralsharedmobility.eu/wp-content/uploads/2021/01/SMARTA-2nd-Brochure-EN.pdf .

(42)    Meddelandet Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern (COM(2020) 624 final).

(43)    Meddelandet Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021) 118 final).

(44)    Bl.a. genom åtgärder som rekommenderas av kommissionen som en del av effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder (Ease-åtgärder).

(45)     https://europa.eu/new-european-bauhaus/index_sv .

(46)    Meddelandet En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020) 152 final).

(47)    Meddelandet En EU-strategi om barnets rättigheter 2021–2024 (COM(2021) 142 final).

(48)    Covid-19-krisen har lett till beteendeförändringar i riktning mot en mer hållbar turism ( https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC121262 ).

(49)    Cork 2.0-förklaringen om ett bättre liv i landsbygdsområden. https://enrd.ec.europa.eu/sites/default/files/cork-declaration_en.pdf .

(50)    Meddelandet Framtiden för livsmedel och jordbruk (COM(2017) 713 final).

(51)     https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_21_1902 .

(52)     https://knowledge4policy.ec.europa.eu/territorial_en .

(53)     https://www.espon.eu/programme/espon/espon-2020-cooperation-programme .

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.6.2021

COM(2021) 345 final

BILAGA

till

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén

En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden – för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040

{SWD(2021) 166 final} - {SWD(2021) 167 final}

Åtgärdens titel	Inledningsdatum	Beskrivning
Starkare landsbygdsområden
Flaggskeppsinitiativ: Skapa en plattform för att förnya landsbygden	2022/2023	Plattformen för att förnya landsbygden kommer att vara en enda kontaktpunkt för att grupper på landsbygden, projektledare för landsbygdsprojekt och lokala myndigheter ska kunna samarbeta. Den kommer att vara ett stort stöd för landsbygdsområden som påverkats av befolkningsförlust, åldrande och bristande ekonomiska möjligheter, genom att utbyta information och bästa praxis kring verktyg och strategier. Genom plattformen kommer man att lyfta fram Leader, smarta byar, Interreg och integrerade territoriella strategier för att göra landsbygdsområden mer attraktiva och göra service tillgänglig för alla. Plattformen kommer att samordnas med pilotprojektet ”Small Places Matter” inom den territoriella agendan och projektet ”Smart Rural 21” för att kunna utveckla metoder för smarta byar.
Flaggskeppsinitiativ: Forskning och innovation för landsbygdssamhällen	2021	Forsknings- och innovationsverksamhet kommer att stötta utvecklingen av innovationer genom och för landsbygdssamhällen samt för utbildning och kunskapsutbyte för att påskynda spridningen och arbetet med dessa innovationer. Dessa kommer, under Horisont Europas första två år, att inkludera inrättandet av ett ”expert- och utbildningscentrum för innovation på landsbygden” tillsammans med åtgärder kring smarta lösningar för smarta landsbygdssamhällen, och innovationer i jordbruks- och landsbygdsområden samt företagens sociala samhällsansvar för att förbättra hälsa och säkerhet inom jordbruket. Utvecklingen av innovationsekosystem på landsbygden och tillhörande analyser av utlösande faktorer kommer att stöttas genom inrättandet av ett årligt forum för nystartade byar för innovation på landsbygden och samordning av aktörer inom landsbygdsinnovation i EU.
Ett förbättrat nätverk för Leader/LLU och smarta byar.	2021	Under de senaste 30 åren har samhällen fått befogenhet att utveckla lokala strategier med GJP-finansiering genom Leader, som har utökats till andra fonder genom så kallad lokalt ledd utveckling (LLU). Ett förbättrat nätverk kommer att främja dessa metoder, tillsammans med andra som smarta byar och hållbara kustsamhällen, och tillhandahålla fler verktyg till lokalsamhällen, främst när det gäller tillgång till finansiering och uppfattningen av sådana strategier.
Utveckla en undersökning om markanvändning kopplad till hållbart jordbruk.	2022	Kommissionen kommer att utveckla en undersökning om markanvändning kopplad till hållbart jordbruk, och kommer att bedöma hur den kan skapa ytterligare incitament för optimal planering och indelning av markanvändning.
Stötta utbildning, ungdomsverksamhet, idrott och volontärverksamhet i landsbygdsområden.	2021	De nya programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren (2021–2027) kommer att nå ut till fler människor i landsbygdsområden genom inkluderande åtgärder som omfattar alla områden av utbildning, ungdomsverksamhet, idrott och volontärverksamhet som t.ex. följande: ·Särskilda finansiella mekanismer. ·Riktad kommunikation. ·Mer tillgänglig mobilitet och format för samarbete. ·Flera digitala åtgärder (särskilt lämpade för samarbeten och initiativ på lokal och regional nivå). ·Möjligheter till utbildning och att skapa nätverk.

Sammanlänkade landsbygdsområden
Flaggskeppsinitiativ: Utveckla mobiliteten på landsbygden genom 1) stöd till landsbygdskommuner för att identifiera bästa praxis2) multimodala digitala mobilitetstjänster	2021	Det är av största vikt att de befintliga transportförbindelserna förbättras. Därför bör hållbara multimodala mobilitetslösningar och transportförbindelser optimeras genom digitalisering. Mot bakgrund av erfarenheter av nätverk för mobilitet i städer kommer kommissionen att stötta kommuner på landsbygden genom diskussioner om och identifiering av mobilitetslösningar. Nätverket kommer att lyfta fram lokala initiativ som de lokala myndigheterna skulle kunna reproducera i sina territorier. Dessutom fungerar det som ett diskussionsforum för frågor kring mobilitet på landsbygden. Genom att förbättra anslutningarna mellan vägar, järnvägar, vattenvägar och flygtransporter kan man göra dem mer tillgängliga i landsbygdsområden. Digitala plattformar bör också användas för att skapa multimodal realtidsinformation, biljettsystem eller bokningstjänster, som gör det enkelt för människor att nå sin slutdestination med det mest hållbara transportsättet.
Flaggskeppsinitiativ: En digital framtid på landsbygden	2021	1. Digital konnektivitet: Minska klyftorna mellan landsbygd och städer och möjliggöra allmän tillgänglighet till höghastighetsbredband inklusive 5G. Detta kommer att uppnås genom mobilisering av investeringar från den privata sektorn samt kompletterande offentlig finansiering från nationella och europeiska källor, främst från faciliteten för återhämtning och resiliens, ESI-fonderna och fonden för ett sammanlänkat Europa. 2. Digital teknik: Digital innovation och ny teknik som artificiell intelligens, robotteknik, sakernas internet och digitala innovationsknutpunkter bidrar till utvecklingen av landsbygdsområden genom att verkställa åtgärderna för Europas digitala decennium. Nya europeiska program som Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa kommer att användas för att stötta innovation och driftsätta digitala funktioner. 3. Människor (”humankapital”): Främja kompetens som krävs för den digitala omställningen i landsbygdsområden, inklusive digitala färdigheter och entreprenörskap. Europeiska socialfonden+, Ejflu och andra europeiska program kommer att bidra till att genomföra detta. 4. Mäta framstegen för att kunna minska den digitala klyftan mellan landsbygd och städer genom att återskapa befintliga indikatorer, främst från indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle i ett index för digital landsbygd.
Stötta bredbandsutbyggnaden i landsbygdsområden.	2022	Nätverken för bredbandskompetens (Broadband Competence Offices – BCO) är kontaktpunkterna i medlemsstaterna eller regionerna. De tillhandahåller vägledning och råd för bredbandsprojektansvariga, investerare och användare (lokala och regionala offentliga myndigheter, medborgare, operatörer, företag och andra berörda aktörer). En förstärkt stödenhet kommer att stötta nätverket för bredbandskompetens för att förbättra bredbandsutbyggnaden och möjliggöra investeringar.
Fortsätta att främja digitaliseringen av jordbrukssektorn genom kapacitetsuppbyggnad (inklusive inom digitala färdigheter), forskning och innovation, samt demonstration inom områdena sakernas internet, robotteknik och automation samt förvaltning och användning av stordata.	2021	GJP och Horisont Europa kommer att fortsätta sitt stöd för digitaliseringen av jordbruket genom utbildning, rådgivning och innovationsåtgärder inom GJP. Dessutom kommer man att finansiera storskaliga pilotprojekt för åtgärder från Horisont 2020 och FoI-åtgärder under Horisont Europa.
Lyfta fram kopplingar mellan stad och landsbygd i EU:s nya ram för mobilitet i städerna.	2021	EU:s nya ram för mobilitet i städerna kommer att inkludera särskilda åtgärder för bättre samordning av stadsområden, stadsnära områden samt landsbygdsområden. Detta kommer att genomföras genom att vidareutveckla planer för hållbar mobilitet i städer, där särskild uppmärksamhet ska läggas på bättre stöd till anslutning mellan landsbygdsområden, stadsnära områden och stadsområden. Detta ska ske genom säkra och hållbara alternativ för mobilitet.
Förbättrad tillgänglighet till landsbygdsområden genom strategin för drönare 2.0.	2022	Utöver de allmännyttiga tjänsterna (fältinspektioner och mätningar) kan drönarna förbättra tillgängligheten i avlägsna landsbygdsområden. De kan användas för att leverera små varor i landsbygdsområden (t.ex. mindre paket, läkemedel till vårdhem, post, livsmedel, små fordonsdelar etc.). Europeiska kommissionen kommer att beakta detta i sin strategi för drönare 2.0.
Resilienta landsbygdsområden
Flaggskeppsinitiativ: Stöd till landsbygdskommuner för energiomställningen och för att bekämpa klimatförändringarna	2022	1) Inrättandet av ett arbetsflöde i landsbygdsområden i borgmästaravtalet Ett arbetsflöde för landsbygden kommer att inrättas i borgmästaravtalet för att sprida bästa praxis och stötta landsbygdskommunerna att söka EU-medel till stöd för den gröna omställningen. 2) Användning av strukturfonder för att finansiera renoveringsvågen Medlemsstater, regioner och lokala myndigheter bör vidare gripa möjligheten att finansiera investeringar genom de territoriella instrumenten i Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Integrerade territoriella investeringar, lokalt ledd utveckling (LLU) och Leader. 3) Lyfta fram landsbygdsområden i det nya europeiska Bauhaus-initiativet  Det nya europeiska Bauhaus, som kopplar samman den europeiska gröna given med våra bostäder genom anpassning av byggnader och offentliga utrymmen, kommer också att spela en viktig roll och lyftas fram i detta avseende.
Flaggskeppsinitiativ: Klimatåtgärder på torvmark med hjälp av kolinlagring i jordbruket	2021	Landsbygdsområden kan bli viktiga aktörer för att kunna hantera klimatförändringarna och för att återskapa den biologiska mångfalden. Därför bör jordbrukares och skogsbrukares ekosystemtjänster lyftas fram ytterligare. Till exempel har återställande, restaurering och bevarande av våtmarker och torvmarker stora klimatfördelar eftersom arbetet innebär direkta utsläppsminskningar på en relativt liten yta, samtidigt som det ger flera andra fördelar kring vattenförvaltning och biologisk mångfald. Denna omställning skulle bli mer effektiv genom användning av territoriella strategier, särskilt i de landsbygdsområden där det finns stora torvmarker. Dessa regioner skulle kunna dra nytta av stödet från fonden för en rättvis omställning. Initiativ för kolinlagrande jordbruk skulle kunna bli en ytterligare inkomstkälla för deras jordbrukare och skogsbrukare, genom att belöna dessa för koldioxidbindning. Såsom anges i från jord till bord-strategin kommer ett nytt EU-initiativ för kolinlagrande jordbruk att främja denna nya affärsmodell. Stöd kan ges genom den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken och Life-programmet för att utveckla pilotinitiativ för kolinlagrande jordbruk i de berörda regionerna. Det kommer att vara särskilt viktigt att se till att jordbrukare och skogsbrukare får tillgång till omfattande stödtjänster i form av rådgivning. Stödet är grunden för att lyckas med miljömässig markskötsel för jordbruk i alla storlekar.
Flaggskeppsinitiativ: förslag till EU-uppdrag för markhälsa och livsmedel.	2021	Syftet med det här föreslagna uppdraget som finansieras av Horisont Europa är att inrätta ett ambitiöst forsknings- och innovationsprogram som finansieras som en del av Horisont Europa, inklusive utvecklingen av innovation i ”levande laboratorier”, som inkluderar intressenter, medborgare, vetenskapsmän och andra aktörer (t.ex. lokala myndigheter) och centrum (platser med exempel på utmärkt praxis) med målet att förbättra markhälsan och tydliga sociala dimensioner. Det föreslagna uppdraget bör bidra till att hantera utmaningar med mark i landsbygdsområden, men även i städerna, vilket kan skapa samverkan mellan praxis i städerna och på landsbygden. I uppdraget bör det även ingå aktiviteter för medborgardeltagande och arbete för att sprida kunskaper om markhälsa. Synergieffekter bör eftersträvas med Horisont Europas uppdrag för friska hav och vatten, för att göra EU:s vattensystem friskare, och i synnerhet att uppnå nollföroreningar.
Flaggskeppsinitiativ: Social resiliens och kvinnor i landsbygdsområden.	2021	Stöd till kvinnor kommer att tillhandahållas för entreprenörskap, deltagande i beslutfattande och investeringar i tjänster som kan skapa balans mellan arbetsliv och privatliv, som förskoleverksamhet och barnomsorg, samt tjänster för äldre människor. Det kan även omfatta möjligheter för att öka kvinnors delaktighet på arbetsmarknaden, särskilt inom jordbruk, enligt den gemensamma jordbrukspolitiken, eller genom program och stöd från europeiska institutet för innovation och teknik (EIT). Kommissionen kommer även i fortsättningen att stötta medlemsstaternas arbete för att öka tillgången till och tillgängligheten hos högkvalitativa och ekonomiskt överkomliga utbildnings- och omsorgstjänster för barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning i landsbygdsområden genom investeringar från den Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden, InvestEU-programmet och europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Särskilt fokus kommer även att läggas på människor i utsatta situationer.
Analys av geografisk mobilitet i europeiska områden med befolkningsminskning.	2021	Kommissionen kommer att analysera orsaken bakom åsidosatta europeiska områden och befolkningsminskning, och kommer att undersöka de demografiska, ekonomiska och sociala effekterna samt effekterna på arbetsmarknaden och kulturen av mobiliteten mellan stad och landsbygd i både avsändande och mottagande områden. Kommissionen kommer att främja utveckling på landsbygden, hållbarhet och socioekonomisk jämlikhet och ska identifiera politiska rekommendationer där man fokuserar på att individer ska kunna återvända till sina hemområden.
Utarbeta en undersökning om arbetsvillkoren för säsongsarbetare inom jordbruket.	2022	Kommissionen kommer att lansera en undersökning av arbetsvillkoren för säsongsarbetare inom jordbruket. I undersökningen kommer man att ta upp arbetsvillkor i EU i allmänhet, och fokusera på att identifiera tillämpliga regler och förordningar.
Lyfta fram inkludering och integrering av människor med invandrarbakgrund i landsbygdsområden.	2022	Som en del av genomförandet av handlingsplanen för integration och inkludering 2021–2027 kommer kommissionen att undersöka möjligheterna att bygga upp partnersamarbeten på landsbygden för att främja inkludering och integration av invandrare i landsbygdsområden.
Säkerställa lika möjligheter för barn i landsbygdsområden.	2021	Säkerställa lika möjligheter för barn i landsbygdsområden genom att tillämpa den europeiska barngarantin och ge barn i behov av stöd fri tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning och skolbaserade verksamheter, minst ett näringsrikt mål mat varje skoldag, sjukvård samt tillgång till rätt näring och en fullgod bostad.
Uppmärksamma behoven hos personer med funktionsnedsättning i landsbygdsområden.	2021	Genom att genomföra den nya strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 tillsammans med medlemsstaterna ger kommissionen stöd för att dessa personer ska kunna utöva sina rättigheter på ett bättre sätt i landsbygdsområden.
Välmående landsbygdsområden
Flaggskeppsinitiativ: Entreprenörskap och social ekonomi i landsbygdsområden.	2021	Genom flaggskeppsinitiativet främjas utbyten och stöd i den inre marknaden för att förnya landsbygdsområden genom samarbete, bästa praxis och kunskapsutbyten. Flera åtgärder föreslås för att göra det möjligt för industrientreprenörer, små och medelstora företag samt organisationer inom den sociala ekonomin att återvända till, ställa om och växa i landsbygdsområden. Utveckla små och medelstora företag genom att främja kluster, skapa nätverk och samarbeten inom programmet för den inre marknaden, Cosme och det europeiska företagsnätverket. Främja socialekonomiska affärsmodeller i landsbygdsområden genom den europeiska handlingsplanen för social ekonomi. Främja detaljhandel och lokala leverantörskedjor genom att till exempel förbättra förutsättningarna för lokala producenter och detaljhandel samt skapa lokala livsmedelsnav. Skapa och stötta innovativa miljöer i landsbygdsområden genom att utbilda och stärka framtida entreprenörer så att de kan utarbeta samhällsmodeller eller affärsmodeller och lösningar som löser behoven i lokalsamhället, med hjälp, expertis och tjänster från EIT:s KI-grupper.
Fortsätta att uppmuntra medlemsstaterna att öka möjligheterna till utbildning och anställning för ungdomar i landsbygdsområden och i avlägsna områden genom den förbättrade ungdomsgarantin och det europeiska utbildningsområdet.	2021	Den förbättrade ungdomsgarantin är ett åtagande där EU:s medlemsstater ska se till att alla ungdomar under 30 år får ett högkvalitativt anställningserbjudande, fortbildning, lärlingsutbildning eller praktik. Som en del av detta åtagande bör medlemsstaterna lyfta fram ungdomars behov på landsbygden och i avlägsna områden. Särskild uppmärksamhet kommer att fästas vid att skapa jobb och andra möjligheter. Kommissionen övervakar genomförandet av den förbättrade ungdomsgarantin, inklusive framstegen som görs för ungdomar i landsbygdsområden. Kommissionens meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 beskriver kommissionens vision och anger viktiga initiativ för att främja kvalitet och inkludering i nationella utbildningssystem, som kommer att ha betydelse i landsbygdsområden och i avlägsna områden.
Främja utvecklingen av en hållbar bioekonomi, inklusive ramen för EU:s skogsstrategi och initiativet för koldioxidlagring i jordbruket.	2021	Kommissionen kommer att föreslå en skogsstrategi för EU med ett antal åtgärder, inklusive plantering av tre miljarder träd senast 2030. Detta kommer att innebära jobbmöjligheter och tillväxt genom återställande av skogar. Dessutom kommer strategin att fungera som stöd till jordbrukare och landsbygdssamhällen så att de kan anpassa sig till klimatförändringar, skydda sina grödor från mer frekventa allvarliga väderhändelser (översvämningar, torka, värmeböljor etc.) och öka sina intäkter. Ett nätverk av landsbygdsområden och kommuner med mycket skogsmark kommer också att lyftas fram, för att ge dessa områden en röst och för att säkerställa att de kommer med synpunkter i viktiga frågor, och för att underlätta särskilda bedömningar av verkligheten och behoven i skogsområden i hela EU.
Lyfta fram producentorganisationernas roll i landsbygdsutvecklingen och stärka producentgruppen för geografiska beteckningar.	2022	Producentorganisationerna kan stärka den sociala sammanhållningen i landsbygdsområden genom att skapa en känsla av tillhörighet bland sina medlemmar och genom att öka det sociala kapitalet och förtroendet i de områden där de är verksamma. De kan bidra till att öka levnadsstandarden i landsbygdsområden genom att säkerställa jobb och försörjning. Utöver att producentorganisationerna anställer människor bidrar de även indirekt genom att hjälpa producenter att tjäna pengar på sitt jordbruk. Kommissionen kommer att lyfta fram producentorganisationernas roll och deras insatser för landsbygdsutvecklingen i kommande evenemang i syfte att främja och synliggöra deras bidrag. Kommissionen kommer även att förse producentgrupper för geografiska beteckningar med fler verktyg så att de kan stärka sin ställning i leverantörskedjan för livsmedel ytterligare så att deras produkter kan ge en rimlig avkastning.
Genomförande av handlingsplanen och förvaltning
Tillämpa landsbygdssäkring främst på kommissionens omfattande förslag till lagstiftning som påverkar landsbygdsområden.	2022	Mekanism för att bedöma effekterna av omfattande lagstiftning och initiativ för landsbygdsområden.
Inrätta ett observationsorgan för landsbygden för att sammanställa alla uppgifter som kommissionen samlat in om landsbygdsområden, inklusive officiell statistik.	2022	Observationsorganet kommer att inrättas genom en forskningsgrupp från Europeiska kommissionen som ansvarar för att förbättra och centralisera uppgiftsinsamling och analys särskilt för landsbygdsområden. Detta sker i samverkan och som komplement till andra befintliga initiativ som Kompetenscentrum för regionalpolitik och Kunskapscentrum för migration och demografi, samt övervakning och insamling av data inom de olika delarna av den europeiska pelaren för sociala rättigheters handlingsplan. Observationsorganet kommer också att stödja spridningen av data från landsbygdsområden.
Förbättra tillgången på statistik om landsbygdsområden genom följande:1) Tillgängliggöra nya detaljerade uppgifter som samlats in inom ramen för 2021 års befolknings- och bostadsräkningar i EU som sprids via Census statistikatlas för 2021. 2) Öka tillgängligheten och kvaliteten ytterligare för officiell statistik om landsbygdsområden genom att modernisera den rättsliga ramen för demografisk statistik. 3) Utveckla paneuropeiska geospatiala dataserier. 4) Samordna graden av urbanisering.	2021	Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete för att förbättra den insamling och tillhandahållandet av statistiska uppgifter från landsbygdsområden. 1) Medan publikationer av befolkningsstatistik på Nuts3-nivå enligt förordning (EG) nr 1260/1230 fortsätter kommer 2021 års befolknings- och bostadsräkningar att ge detaljerad regional information, inklusive insamling av geografiska befolkningsdata i ett rutnät på en kvadratkilometer från samtliga medlemsstater för första gången. 2) I väntan på resultatet från den pågående utvärderingen och konsekvensbedömningen av den europeiska befolkningsstatistiken kommer kommissionen att föreslå en ny ramförordning som integrerar befolkningsräkning, demografi och migrationsstatistik samt utökar datakraven sett till de geografiska detaljerna för att förbättra den statistik som är relevant för landsbygdsområden. 3) Europeiska kommissionen kommer att skapa en harmoniserad metod för användningen av geospatiala informationssystem, utveckla paneuropeiska datauppsättningar (till exempel om allmänna transporter, utbildning, hälsa och sjukvård etc.) och möjliggöra att mer georefererad statistik och tillhörande indikatorer används (tillgång till skolor, sjukhus etc.).
Arbeta på definitionen av fungerande landsbygdsområden.	2022	Europeiska kommissionen kommer att fortsätta diskussionen med aktörer för att definiera fungerande landsbygdsområden.
Föreslå en landsbygdspakt för nationella, regionala och lokala myndigheter som arbetar för att uppfylla de särskilda behoven som finns i landsbygdsområden.	2021	En landsbygdspakt föreslås för de nationella, regionala och lokala myndigheterna samt andra aktörer. Syftet med pakten är att möta behov på landsbygden, med särskild inriktning på avlägsna områden och områden med stor utflyttning, som ofta är de som påverkas mest.
Offentliggöra en verktygslåda med kombinationen av EU-medel för att förnya landsbygdsområden.	2022	Vägledning som ger operativa och praktiska lösningar till aktörer på landsbygden om hur de ska kunna använda möjligheterna med EU-medel efter 2020 på ett bra sätt. Man kommer även att ge praktiska exempel på innovativa investeringar där man kombinerar finansieringskällor och skapar bättre värde genom stödet. Länkar med metodstöd för integrerade regionala strategier enligt sammanhållningspolitiken planeras.