EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 9.6.2021
COM(2021) 279 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EMPTY
Mot ett mer hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2022
{SWD(2021) 122 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 9.6.2021
COM(2021) 279 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EMPTY
Mot ett mer hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2022
{SWD(2021) 122 final}
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Mot ett mer hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2022
1.Inledning
I det här meddelandet redogörs för de framsteg som har gjorts mot ett mer hållbart fiske i EU och även för balansen mellan fiskekapacitet, fiskemöjligheter, sektorns socioekonomiska resultat och genomförandet av landningsskyldigheten.
Därefter presenteras huvuddragen i kommissionens förslag och samråd med tredjeländer om fiskemöjligheter för 2022.
2.Framsteg rörande hållbart fiske
I nordöstra Atlanten minskade fisketrycket och fiskbeståndet ökade under 2003–2019. För att säkerställa ett friskt fiskbestånd för framtida generationer, får inte indikatorn för fiskedödlighet (som används för att mäta fiskeverksamhetens hållbarhet) vara högre än 1, dvs. vi fångar inte mer fisk än vad fiskbeståndet kan bygga upp igen varje år. Under det tidiga 2000-talet var medianindikatorn för fiskedödlighet mer än 1,7 gånger större än MSY men det har minskat och sedan 2011 stabiliserat sig på under 1,2, och närmat sig 1 under 2019.
För det bestånd som endast förvaltas av EU i Atlanten, Östersjön och Skagerrak/Kattegatt fortsatte man att göra goda framsteg med antagandet av fiskemöjligheter för 2021. Totala tillåtna fångstmängder (TAC:er) fastställdes till maximal hållbar avkastning (MSY) för alla fiskbestånd i enlighet med MSY-utlåtanden, utom för sill i västra Östersjön. Här genomförde EU mycket stränga åtgärder i enlighet med den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön 1 . För två TAC:er som tidigare fastställts till MSY (sydkummel i nordöstra Atlanten och lax i Östersjön) tillhandahöll Internationella havsforskningsrådet (Ices) inget MSY-utlåtande så dessa bestånd finns inte med i årets analys.
Det antal TAC:er (12 av 21) som fastställdes av rådet i enlighet med Ices 2 förebyggande rekommendationer ökade också stort. Och ytterligare åtgärder vidtogs för torsk i Kattegatt, sill i västra Östersjön och torsk i östra Östersjön 3 .
Det visar att EU behåller sina mål när det gäller hållbart fiske av de bestånd som uteslutande förvaltas av EU. Vi strävar efter att uppnå samma höga standard för bestånd som förhandlas med tredjeländer.
För det gemensamma beståndet av makrill och norsk vårlekande sill, kom de relevanta kuststaterna överens om TAC-nivåer i enlighet med MSY-utlåtanden. För blåvitling följde kuststaterna den långsiktiga förvaltningsstrategin för fastställandet av TAC. Fiske inom ramen för den överenskomna TAC-nivån är inte garanterad för någon av dessa TAC:er eftersom det inte längre finns några system för kvotdelning på plats för någon av dessa tre TAC:er. EU kommer att öka insatserna för att hantera den här frågan med kuststaterna. För makrill och sill/strömming iakttar EU den tidigare kvoten från de senaste kvotdelningssystemen.
EU, Norge och Förenade kungariket kom överens om att fastställa TAC:er för sill i Nordsjön, rödspätta, vitling och gråsej i enlighet med Ices MSY-utlåtanden. För kolja fastställdes TAC under nivån i Ices utlåtande för att begränsa påverkan på torsk som är nedfiskad och fångas vid samma fiske. För torsk försökte EU följa Ices utlåtande, men i anslutning till den övergripande kompromissen om TAC-samråd var det endast möjligt att nå ett TAC-avtal (något) över det gemensamma MSY-utlåtandet. Parterna kom överens om att fortsätta med ytterligare avhjälpande åtgärder. TAC:erna för Skagerrak liknar generellt dem för Nordsjön och för räka och vitling kom EU och Norge överens om att följa Ices utlåtande.
EU skickade en verbalnot till Norge där man uttryckte sina invändningar mot den kvot för nordarktisk torsk som fastställts av Norge och som understiger den traditionella EU-kvoten för det här beståndet, understiger den ensidiga kvot som antagits av EU och inte speglas för norska/ryska fartyg. EU bad Norge att dra tillbaka diskriminerande bestämmelser och uttryckte att man var redo att vidta lämpliga motåtgärder för att säkerställa sina legitima rättigheter.
I och med Förenade kungarikets utträde ur EU minskade det antal TAC:er som uteslutande förvaltas av EU i Atlanten, Östersjön och Skagerrak/Kattegatt drastiskt till bara 35 TAC (10 i Östersjön, 4 i Skagerrak/Kattegatt och 21 i Atlanten).
Avtalet om handel och samarbete med Förenade kungariket slutfördes i slutet av 2020 4 . Det innebar att tiden inte räckte till att slutföra samråden mellan EU och Förenade kungariket om fiskekvoter för 2021. Dessutom var samråden mellan Förenade kungariket, Norge och EU samt mellan EU och Norge svåra och hade vid tidpunkten för antaget av denna policyförklaring ännu inte slutförts. I väntan på en överenskommelse om gemensamma bestånd, fastställdes preliminära TAC:er på grundval av vetenskapliga utlåtanden för perioden fram till 31 mars 2021. Dessa förlängdes därefter till 31 juli 2021 5 , medan slutförandet av andra samråd (mellan EU, Förenade kungariket och Norge, mellan EU och Norge, kuststaterna) införlivades i TAC-förordningen för hela året. För vissa bestånd med specifika omständigheter (0-TAC-utlåtanden, blandat fiske och choke-situationer (där den tillgängliga kvoten för en art är uttömd (långt) innan kvoten för andra arter som fångas tillsammans i ett blandat fiske) följdes de vetenskapliga utlåtandena i den mån de stämde med kraven i tillämplig EU-lagstiftning 6 . Andra undantag från metoden är kopplade till fiskets säsongsbundenhet, framför allt för pelagiska bestånd. Relaterade hjälpåtgärder som krävs inom ramen för fleråriga förvaltningsplaner (t.ex. för torsk- och vitlingsbestånd i Keltiska havet) överfördes också från 2020 7 .
I Medelhavet och Svarta havet sjönk indikatorn för fiskedödlighet till runt 2,1. Även om det fortfarande är över två gånger högre än de hållbara nivåerna så har det skett små förbättringar. Kraftfulla bevarandeinsatser måste fortsätta, särskilt med införandet av den fleråriga förvaltningsplanen för västra Medelhavet (WestMed) 8 och MedFish4Ever 9 - och Sofiaförklaringarna. Effekterna av de förvaltningsåtgärder som vidtagits under 2019 och 2020 kommer att synas i nästa års data, eftersom övervakningsindikatorerna omfattar perioden fram till 2018.
Antagandet av 2021 års fristående förordning om fiskemöjligheter 11 i dessa havsområden är ett viktigt steg mot hållbar fiskeförvaltning. Den innehåller ett stort paket åtgärder antagna under 2018 och 2019 av den Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) och fortsätter genomförandet av WestMed-förvaltningsplanen.
Under de första två åren av genomförandet av WestMed-förvaltningsplanen såg man en minskning med 17,5 % av fiskeansträngningen samt ytterligare arbete för att konsolidera och utveckla områdesavstängningar för att säkra minskad bifångst av ungfisk och lekmogen fisk, uppnå bättre redskapsselektivitet och samla in data om fritidsfiske. Kommissionen siktar på att ytterligare minska fiskeansträngningarna i linje med vetenskapliga utlåtanden för att nå MSY senast den 1 januari 2025.
Intensivt arbete inom ramen för AKFM, pådrivet av EU:s konsekventa ståndpunkt i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer ledde till antagandet av den fleråriga förvaltningsplanen för Adriatiska havet 12 , vilken innebar en minskning av fiskeansträngningen med 12 % för trålfiskefartyg och en minskning av fiskeansträngningen med 16 % för bomtrålare under de första två åren. Förvaltningen av Adriatiska havets små pelagiska bestånd fortsatte med en fångstminskning på 15 % över tre år. Flottkapacitetsbegränsningar infördes för bottenlevande och små pelagiska arter och fiskekapaciteten för djuphavsräka frystes i Levanten och Joniska havet. Fångstbegränsningar fastställdes för ädelkorall och genomförandet av åtgärderna för ål fortsatte. För arter i Svarta havet fastställdes TAC:er för piggvar inom ramen för AKFM-planen och en autonom kvot fastställdes för skarpsill.
I nordöstra Atlanten (enbart EU-vatten) har biomassan generellt sett ökat sedan 2007 och 2019 var den i genomsnitt runt 35 % högre än 2003 13 för fullständigt bedömda bestånd. I Medelhavet och Svarta havet har biomassan växt sedan 2015.
3.Läget vad gäller EU:s flotta
Antalet fartyg i EU-flottan har fortsatt att minska. Registret över unionens fiskeflotta (med undantag för de yttersta randområdena) innehöll 70 756 fartyg, en minskning med 0,4 %. Totalt ligger EU-flottans kapacitet, både vad gäller bruttotonnage och maskinstyrka, kvar under de tak för fiskekapacitet som fastställs i GFP-förordningen 14 men kapaciteten hos vissa nationella flottor, särskilt i Medelhavet och Svarta havet, ligger väldigt nära taken. Kommissionen kommer att fortsätta att följa den här situationen noga eftersom man observerat en liten ökning både vad gäller bruttotonnage och maskinstyrka och man fortfarande har betänkligheter mot ett utbrett åsidosättande av den angivna maskinstyrkan 15 . Analysen av balansen mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter visar att det i alla havsområden finns ett betydande antal flottsegment som antagligen fortfarande inte är i balans med fiskemöjligheterna. För hela EU-flottan var 145 av de 182 bedömda flottsegmenten under 2018 inte i balans enligt en av de centrala biologiska indikatorerna (indikatorn för hållbart nyttjande). När det gäller de segment som hade en identifierad strukturell överkapacitet, påminde kommissionen medlemsstaterna om deras skyldighet att upprätta en handlingsplan.
När det gäller ekonomiska resultat, så har covid-19-utbrottet och den därav följande minskade efterfrågan samt störningar i leveranskedjan brutit den positiva trend som man sett under de senaste åren. Uppskattningar tyder på att EU-flottornas ekonomiska resultat sjönk under 2020, med minskningar på 17 % i landningsvärde, 19 % i sysselsättning och 29 % i nettovinst jämfört med 2019.
Kommissionen tillhandahöll snabbt stöd till sektorn genom ändringar av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) för att möjliggöra kompensationsbetalningar. I 22 medlemsländer planerades 136 miljoner för covid-19-stödåtgärder inom ramen för EHFF. Av de medlen gick 61 % till stöd för tillfälligt upphörande, 17 % till kompensation till vattenbruksproducenter och 14 % till stöd till bearbetningssektorn. Över 8 200 verksamheter valdes ut, och omfattade allt från diversifiering av en odling av marina växter till produktion av handsprit till innovativa fiskleveranstjänster via varuautomater och onlineverktyg. Ett tillfälligt ramverk för statligt stöd och stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden gjordes också tillgängligt.
Totalt fortsatte EU-flottan att vara lönsam under 2020 och rapporterade sunda brutto- och nettovinstmarginaler på runt 26 % respektive 14 % eller närmare 1,5 miljarder euro i bruttovinst och 800 miljoner euro i nettovinst. Det visar på en påfallande motståndskraft, tack vare en kombination av låga bränslepriser och sektorns arbete under tidigare år för att uppnå MSY. Det är en tydlig illustration av fördelarna med en blå EU-ekonomi som drivs av hållbarhet. EU-flottan nådde en nivå av relativ lönsamhet, före pandemin, som var högre än den i andra sektorer inom den blå ekonomin så som kustturismen.
Socioekonomiska data tyder särskilt på att de ekonomiska resultaten och lönerna för EU-fiskare tenderar att förbättras där flottorna är beroende av bestånd som fångas hållbart och tenderar att stagnera där bestånden är överfiskade eller överexploaterade.
Det finns tydliga skillnader i resultaten mellan flottkategorier och fiskeregioner. Flottsegment som bedrev sin verksamhet i Atlanten och Nordsjön registrerade högre ekonomiska resultat än de i Östersjön och Medelhavet, där flera bestånd fortfarande har problem med överfiske och överexploatering.
4.Landningsskyldigheten
Kontroll och verkställighet är fortfarande en utmaning. De första resultaten av granskningar som inleddes av kommissionen under 2020 visar att de medlemsstater där granskningsrapporterna har slutförts ännu inte har antagit de nödvändiga åtgärderna för att säkerställa kontroll och verkställighet av denna skyldighet och visar på en betydande odokumenterad kassering av fångster från operatörerna. Detta styrks av andra rapporter, däribland tre utvärderingar av efterlevnaden från Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) 16 . Kommissionen överväger olika alternativ för att följa upp dessa granskningsresultat.
Elektroniska fjärrövervakningsverktyg är den mest effektiva och kostnadseffektiva metoden för att övervaka landningsskyldigheten. Kommissionen stödde användningen av sådana moderna kontrollverktyg i sitt förslag om ett omarbetat system för fiskerikontroll 17 och kommer att fortsätta att arbeta med medlagstiftarna för att nå en överenskommelse.
Insamling och rapportering av fångstuppgifter är också avgörande för kvaliteten på de vetenskapliga utlåtandena och därmed uppnåendet av MSY-målet.
För att garantera en bättre efterlevnad av landningsskyldigheten vid blandat fiske, är det enligt förordningen om fiskemöjligheter tillåtet att införa en pool för utbyte av kvoter för att täcka oundvikliga bifångster för de medlemsstater som inte har någon kvot 18 . Medlemsstaternas regionala grupper lyckades framgångsrikt genomföra den här kvotutbytesmekanismen.
Närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten måste fastställas antingen inom ramen för de fleråriga förvaltningsplanerna eller, om sådana inte finns, i tillfälliga utkastplaner. De flesta av dessa utkastplaner nådde slutet på sin sexåriga giltighetstid under 2020. Dessa bestämmelser övergår gradvis från utkastplaner till specificering som antagits inom ramen för de fleråriga förvaltningsplanerna. I båda ramverken infördes det 2020 totalt sju delegerade förordningar med bestämmelserom genomförandet av landningsskyldigheten 19 .
Kommissionen välkomnar medlemsstaternas ökade fokus på projekt för att förbättra selektiva fiskemetoder för att minska eller eliminera oönskade fångster i så stor utsträckning som möjligt. I slutet av 2020 valde medlemsstaterna ut 4 110 verksamheter med en total EHFF-finansiering på 147,4 miljoner euro tillägnade landningsskyldigheten (jämfört med 2 957 verksamheter och 116,6 miljoner euro förra året). Liknande projekt finansierades också inom ramen för Horisont 2020. Den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STEFC) noterade dock att selektiviteten ändå inte har förbättrats inom vissa fisken. Användningen av mer selektiva redskap är, även om den är på uppgång, fortfarande låg och övergången från försök med selektiva redskap till antagande och sedan lagstiftning är en utdragen process. Ytterligare insatser krävs av medlemsstaterna för att minska oönskade fångster, särskilt med förbättrade selektiva fiskemetoder, i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 20 . Europeiska havs-, fiskeri-och vattenbruksfonden (EHFVF) kan ge stöd till sådana investeringar.
5.Huvudbudskap och huvuddrag i förslagen till fiskemöjligheter för 2022
5.1Viktiga åtgärder för att fastställa fiskemöjligheter för 2022
Kommissionen kommer att grunda sina förslag på Ices vetenskapliga utlåtanden om fångster som publiceras i maj/juni och delvis uppdateras efter höstens forskningsstudier till havs. Utlåtanden om stora pelagiska bestånd kommer att utfärdas i september och STEFC:s vetenskapliga utlåtanden för Medelhavet/Svarta havet kommer under hösten. Kommissionen kommer att se till att de inledande förslagen omfattar så många bestånd som möjligt.
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna och berörda parter att beakta de vetenskapliga utlåtandena så snart de är allmänt tillgängliga. Berörda parter kan också lämna rekommendationer via de rådgivande nämnderna och nationella myndigheter.
För bestånd som förvaltas med internationella partner och fiskemöjligheter där de vetenskapliga utlåtandena kommer senare under året kommer förslagen att fortsätta omfatta fiskemöjligheter i pro memoria. Möjligheterna för bestånd som förvaltas med Förenade kungariket och med Förenade kungariket och Norge kommer också att presenteras på det här sättet, beroende på tiden för och resultaten av dessa samråd.
Tid och form för dessa utlåtanden kan komma att påverkas av covid-pandemins konsekvenser för utfärdandet av vetenskapliga utlåtanden och kontinuiteten i uppgiftsinlämningen.
Den största nyheten i år är att ett stort antal bestånd i Atlanten och Nordsjön inte längre uteslutande kommer att beslutas av EU efter ingåendet av avtalet om handel och samarbete med Förenade kungariket.
Det kommer att vara avgörande att eftersträva en hög nivå av samstämmighet med internationella partner om fiskemöjligheter och relaterade åtgärder med hög hållbarhetsstandard för att säkerställa ett hållbart nyttjande av resurserna och sträva mot lika villkor för EU-industrin med tanke på de starka kopplingarna mellan flottorna i de berörda vattnen.
Avtalet om handel och samarbete är en solid grund för en hållbar förvaltning av fiskbestånd. EU kommer att försöka nå upp till denna ambitionsnivå i samråden om fiskemöjligheter och via den specialiserade kommitté för fiske som inrättats inom ramen för avtalet om handel och samarbete. Genomförandet av avtalet om handel och samarbete kommer att avspegla EU:s ståndpunkter i den specialiserade kommittén, bland annat eftersom det senast den 1 juli 2021 ska ha tagits fram riktlinjer som ska följas vid fastställandet av preliminära TAC för ”särskilda bestånd”, dvs. bestånd för vilka Ices rekommenderar en TAC på noll; bestånd som fångas i blandfiske om det beståndet eller ett annat bestånd inom samma fiske är sårbart; andra bestånd som parterna anser kräva särskild behandling.
Samråden med Förenade kungariket och Norge kommer att äga rum mellan september och november, med målet att slutföra dem i tid före rådets sammanträde i december där kommissionen hoppas kunna införliva resultaten i TAC-förordningen för 2022. Om ingen överenskommelse nås med Förenade kungariket före den 20 december 2021, förskrivs det i avtalet om handel och samarbete att var och en av parterna ska fastställa preliminära TAC:er som ska gälla från den 1 januari motsvarande den nivå som rekommenderas av Ices, med TAC:er för särskilda bestånd fastställda i enlighet med de riktlinjer som ska antas av den specialiserade kommittén för fiske senast den 1 juli 2021.
Kommissionen avser att anta fyra förslag om fiskemöjligheter för 2022, som ska diskuteras vid separata möten i rådet i enlighet med vad som beskrivs i den tidplan för arbetet som återfinns i slutet på detta meddelande.
5.2Mål för fiskemöjligheterna för 2022
För de bestånd i Östersjön, Skagerrak/Kattegatt och de sydvästra vattnen där förvaltningen fortfarande beslutas uteslutande av EU 21 , kommer syftet med kommissionens förslag att vara att upprätthålla/minska fiskedödligheten i linje med MSY för MSY-bedömda bestånd och till att fullt ut genomföra förvaltningsplaner där man fastställer MSY-intervall för dödligheten.
Kommissionen kommer att föreslå att man använder antingen det MSY-referensvärde eller den MSY-intervall som anges av Ices förutsatt att de motsvarande fleråriga förvaltningsplanerna erbjuder denna grad av flexibilitet 22 . Den övre intervallen av MSY-värdena kan användas för att föreslå TAC:er för sunda bestånd, på villkor att de vetenskapliga utlåtandena bedömer det vara nödvändigt för att uppnå målen i den fleråriga förvaltningsplanen för blandat fiske 23 . Ett annat mål kommer att vara att återuppbygga målbestånd där Ices rekommenderar noll fångst, med hjälpåtgärder inom ramen för de fleråriga förvaltningsplanerna. Ytterligare uppmärksamhet kommer att ägnas åt att få en fullständig vetenskaplig MSY-utvärdering för dessa bestånd så snart som möjligt.
När det gäller landningsskyldigheten så kommer miniminivån eller rätterna på grund av hög överlevnadsgrad att dras av från STEFC:s utlåtanden när så är lämpligt. Kommissionen kommer också att utvärdera medlemsstaternas framsteg i genomförandet av de nuvarande åtgärderna för att minska bifångster.
För Medelhavet och Svarta havet kommer förslaget till förordningen om fiskemöjligheter syfta till att fortsätta genomföra WestMed-förvaltningsplanen, däribland ytterligare minskningar för att uppnå MSY senast till januari 2025. Det kommer att omfatta AKFM-åtgärder som innebär en utökning av dem som redan trätt i kraft 24 och dessutom innehålla ytterligare åtgärder som antagits vid AKFM:s 44:e årsmöte. Adriatiska havet kommer att ha en framträdande plats i fiskemöjligheterna för 2022.
När det gäller gemensamma resurser och bestånd som även nyttjas av tredjeländer kommer kommissionen att samarbeta med dessa tredjeländer på EU:s vägnar för att säkerställa ambitiösa hållbara fiskekvoter inom ramen för internationella instrument (avtalet om handel och samarbete, EU-Norge-avtalet från 1980 25 , framtida avtal mellan EU-Förenade kungariket-Norge 26 , Unclos).
För bestånd som förvaltas av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer kommer kommissionen att föreslå fiskemöjligheter på grundval av de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas beslut. Huvudsyftet med EU:s deltagande i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer är att främja bevarande och hållbar förvaltning av fiskbestånd, vetenskapligt baserade beslut och stärka de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas resultat.
Generellt sett, även om den dåliga statusen för vissa bestånd också är resultatet av andra faktorer som måste hanteras såsom klimatförändringar och föroreningar, så måste fisketrycket ändå minska. Tillsammans med forskare kommer kommissionen att ytterligare snabba på arbetet med ekosystemens konsekvenser på fisket för att införliva dessa faktorer i fiskeförvaltningen.
6.Slutsats
Fiskena i EU ökar i hållbarhet. Sunda bestånd bidrar ytterligare till sektorns socioekonomiska resultat, vilka fortsatte att vara lönsamma trots konsekvenserna av covid-19-utbrottet.
EU:s fiskeresurser behöver dock ytterligare skydd. Detta är avgörande både för att öka livsmedelssystemens hållbarhet och för att säkerställa hållbara inkomstkällor för EU:s fiskare. Trots förbättringar i alla havsområden krävs fler insatser, särskilt i Medelhavet och Svarta havet där nyttjandegraden är dubbelt så hög som de hållbara nivåerna. Kommissionen kommer också senast i slutet av 2021 att föreslå en handlingsplan för att bevara fiskeresurser och skydda marina ekosystem.
I och med Förenade kungarikets utträde ur EU har en stor majoritet av fiskemöjligheterna i Atlanten och Nordsjön blivit ett gemensamt ansvar för EU tillsammans med Förenade kungariket, Norge och kuststaterna. Det kommer att innebära betydande förändringar i år i processen för att fastställa fiskemöjligheterna, där internationella samråd blir standarden för ett stort antal TAC:er Kommissionen kommer att bygga vidare på de hållbarhetsmål som finns inskrivna i avtalet om handel och samarbete för att eftersträva att fortsätta förvalta de gemensamma resurserna hållbart och fortsätta att arbeta för att minimera skillnaderna i förvaltningsprogram som skulle kunna påverka fiskemöjligheterna och flottornas verksamhet.
Kommissionen kommer också att arbeta vidare med insatser för att bidra till ambitiösa hållbarhetsmål i de regionala förvaltningsorganisationernas beslutsfattande.
Vi uppmanar medlemsstater, rådgivande råd, berörda parter och allmänheten att lämna återkoppling gällande detta meddelande senast den 31 augusti 2021.
Planerad tidsplan för arbetet
|
När |
Vad |
|
Maj/juni/oktober |
Ices-utlåtande om bestånd |
|
Juni–augusti |
Offentligt samråd |
|
1 juli |
Tidsfrist i avtalet om handel och samarbete för den specialiserade kommittén för fiske inom ramen för avtalet om handel och samarbete mellan EU och Förenade kungariket för att komma överens om riktlinjerna för ”särskilda bestånd” |
|
Augusti |
Kommissionen antar förslagen om fiskemöjligheter för Östersjön |
|
September |
Kommissionen antar förslagen om fiskemöjligheter för Medelhavet/Svarta havet |
|
Oktober |
STEFC:s beståndsbedömning/utlåtande om ansträngning Rådets möte: Fiskemöjligheter för Östersjön Kommissionen antar förslagen om fiskemöjligheter för Atlanten/Nordsjön |
|
September–december |
Årliga samråd om fiskemöjligheter med Förenade kungariket, med Förenade kungariket och Norge, med Norge |
|
November |
AKFM:s årsmöte |
|
December |
Rådets möte: Fiskemöjligheter för Atlanten/Nordsjön och för Medelhavet/Svarta havet |
Avtal om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, ST/5198/2021/INIT (EUT L 149, 30.4.2021, s. 10.)
Se fotnot 6.
ST/7401/2021/INIT (EUT L 146, 29.4.2021, s. 1).
Ministerförklaringen från Malta om MEDFISH4EVER (30 mars 2017).
Ices uppmanas att avge utlåtanden som gör det möjligt att utvärdera behovet av och möjligheten att utnyttja denna flexibilitet.
För att undvika att ett bestånd tar allvarlig skada på grund av dynamiken inom eller mellan bestånd av samma eller olika arter eller för att begränsa stora fluktuationer mellan olika år.
EU och Norge har inlett preliminära samtal om ett nytt fiskeavtal, på grundval av RÅDETS BESLUT av den 26 februari 2021 om bemyndigande att inleda förhandlingar med Konungariket Norge om ett nytt fiskeavtal mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge (ej offentliggjort).