EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.3.2021

COM(2021) 142 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EMPTY

EU:s strategi för barnets rättigheter

Inledning

Barns rättigheter är mänskliga rättigheter. Alla barn i Europa och runtom i världen bör åtnjuta samma rättigheter och kunna leva utan att drabbas av någon form av diskriminering, beskyllningar eller hot.

Det är en social, moralisk och mänsklig nödvändighet som barn – vilka utgör nästan en av fem personer som bor i EU 1 och en av tre personer i världen 2 – och samhället i stort är beroende av. Det handlar om att säkerställa att barn kan förverkliga sin potential och spela en ledande roll i samhället – oavsett om det gäller att kämpa för rättvisa och jämlikhet, stärka demokratin eller driva på de sammanhörande gröna och digitala omställningarna.

Det är anledningen till att skydd och främjande av barnets rättigheter är ett av Europeiska unionens centrala mål för det arbete som förs på hemmaplan och utomlands 3 . Det fastslås i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 4 , som garanterar att barnets rättigheter skyddas när unionens lagstiftning genomförs. Det är en fråga som genomsyrar alla politikområden och utgör en del av Europeiska kommissionens centrala prioriteringar, såsom anges i ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer 5 .

Den övergripande ambitionen med denna strategi består i att skapa bästa möjliga liv för barn i Europeiska unionen och resten av världen. Strategin återspeglar barns rättigheter och roller i vårt samhälle. De inspirerar och står i första ledet för att öka medvetenheten om naturen och kriser kopplade till klimatförändringarna, diskriminering och orättvisa. De är i lika hög grad dagens medborgare och ledare som de är morgondagens ledare. Strategin syftar till att fullgöra vårt gemensamma ansvar att förena krafterna för att respektera, skydda och uppfylla varje barns rättigheter, och att tillsammans med barn bygga upp hälsosammare, motståndskraftiga, rättvisare och jämlika samhällen för alla.

FN:s konvention om barnets rättigheter 6 (barnkonventionen), som samtliga EU-medlemsstater har ratificerat, vägleder fortsatt våra åtgärder på detta område. Mer än 30 år efter det att konventionen trädde i kraft har väsentliga framsteg gjorts och faktumet att barn åtnjuter en egen uppsättning rättigheter erkänns i allt högre grad.

Konventionen erkänner alla barns rätt att få bästa möjliga start i livet, växa upp under lyckliga och hälsosamma förhållanden och utveckla sin fulla potential. Det inbegriper rätten att leva på en ren och hälsosam planet och i en skyddad och omsorgsfull miljö, att vila, leka och delta i kulturella och konstnärliga aktiviteter och att njuta av och respektera naturmiljön. Familjer och samhällen måste även ges nödvändigt stöd, så att de kan säkerställa barns välbefinnande och utveckling.

Aldrig tidigare har barn i hela EU åtnjutit de rättigheter, de möjligheter och den säkerhet de har i dag. Det är i synnerhet tack vare EU:s politiska åtgärder, lagstiftning och finansiering under det senaste årtiondet och samarbetet med medlemsstaterna. Under de senaste årtiondena har kommissionen lagt fram viktiga initiativ i syfte att bekämpa barnhandel, sexuella övergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av barn och försvunna barn och främja ett barnvänligt rättsväsende. Vi har utarbetat och införlivat barnvänliga bestämmelser i asyl- och migrationspolitiken och asyl- och migrationslagstiftningen. Vi har intensifierat arbetet med att se till att internet blir säkrare för barn och fortsätta att bekämpa fattigdom och social utestängning. EU:s uppdaterade riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter från 2017 utgjorde en milstolpe för barns rättigheter globalt sett, tillsammans med de många humanitära program och utvecklingsprogram som främjar rätten till hälsa och utbildning. Dessa initiativs inverkan har till stor del förbättrat livet för barn i EU och den konkreta respekten för deras rättigheter.

Dessa framsteg var svårvunna och bör inte tas för givna. Nu är det dags att bygga vidare på dessa insatser, ta itu med kvarstående och framväxande utmaningar och utarbeta en övergripande strategi för att skydda och främja barns rättigheter i dagens ständigt föränderliga värld.

Alltför många barn drabbas fortfarande av allvarliga och återkommande kränkningar av deras rättigheter. Barn faller fortfarande offer för olika former av våld och drabbas av socioekonomisk utestängning och diskriminering, i synnerhet på grund av deras – eller deras föräldrars – kön, sexuella läggning, ras eller etniska ursprung, religion eller trosuppfattning eller funktionsnedsättning. Vi lyssnar inte tillräckligt mycket på barns oro, och deras åsikter i frågor av vikt för dem beaktas inte i tillräcklig utsträckning.

Covid-19-pandemin har fördjupat befintliga utmaningar och ojämlikheter, och medfört nya. Barn har utsatts för ökat våld i hemmet, mer övergrepp och exploatering online samt nätmobbning 7 , och mer material med sexuella övergrepp mot barn har delats online 8 . Förfaranden såsom asyl och familjeåterförening har försenats. Övergången till distansundervisning har på ett oproportionerligt sätt påverkat mycket unga barn och barn med särskilda behov liksom barn som lever i fattigdom, i marginaliserade samhällen, såsom romska barn, och i avlägsna områden och landsbygdsområden där tillgång till internetanslutning och it-utrustning saknas. Många barn förlorade sitt mest näringsrika dagliga mål mat och tillgång till tjänster som skolorna tillhandahåller. Pandemin har även kraftigt påverkat barns psykiska hälsa: ökande ångest, stress och ensamhet har rapporterats. Många barn har inte haft möjlighet att delta i idrotts-, fritids-, konst- och kulturverksamheter som är absolut nödvändiga för deras utveckling och välbefinnande.

EU behöver en ny, övergripande strategi som tar hänsyn till nya förutsättningar och ihållande utmaningar. Genom att anta denna första övergripande strategi om barnets rättigheter åtar sig kommissionen att sätta barn och deras bästa i centrum för EU:s politik, genom interna och externa åtgärder och i linje med subsidiaritetsprincipen. Strategin syftar till att sammanföra EU:s alla nya och befintliga lagstiftningsinstrument, politiska instrument och finansieringsinstrument i en övergripande ram.

Inom ramen för strategin föreslås en rad riktade åtgärder inom sex tematiska områden som vart och ett definierar prioriteringarna för EU:s åtgärder de kommande åren. Detta kommer att stödjas med hjälp av en stärkt integrering av barns rättigheter i all relevant EU-politik. Särskilda behov när det gäller vissa grupper av barn, däribland de som befinner sig i situationer som är utsatta på flera olika sätt och drabbas av överlappande former av diskriminering, tas vederbörligen i beaktande.

Strategin bygger på tidigare meddelanden från kommissionen: om barnets rättigheter 9 och på den befintliga rättsliga och politiska ramen 10 . Den bidrar även till att uppnå målen med den europeiska pelaren för sociala rättigheter 11 . Strategin är förankrad i barnkonventionen, dess tre fakultativa protokoll och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 12 , och kommer att bidra till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling 13 . Den knyter även an till Europarådets normer för barnets rättigheter och dess strategi för barnets rättigheter (2016–2021) 14 .

Strategin bygger på väsentliga bidrag från Europaparlamentet 15 , medlemsstater, barnrättsorganisationer, andra berörda parter och enskilda personer som har samlats in under den förberedande etappen, bland annat genom ett öppet offentligt samråd 16 och det europeiska forumet för barnets rättigheter 2020 17 .

Strategin har tagits fram för barn och tillsammans med barn. Över 10 000 barns åsikter och förslag har tagits i beaktande när strategin utarbetades 18 . Barn har även varit delaktiga i att ta fram den barnvänliga versionen 19 . Detta utgör början av ett nytt kapitel och ett viktigt steg för EU mot barns verkliga deltagande i beslutsprocesserna.  

1.Deltagande i politiska och demokratiska processer: En union som ger barn förmåga att vara aktiva medborgare och deltagare i demokratiska samhällen

Åsynen av de unga människor som tagit till gatorna i hela världen för att kräva klimatåtgärder eller försvara barns mänskliga rättigheter 20 visar oss att barn är aktiva medborgare och driver på förändring. I de flesta EU-medlemsstater har barn inte rösträtt förrän de fyllt 18 år, men de har rätt att vara aktiva medlemmar i demokratiska samhällen och kan bidra till att utforma, genomföra och utvärdera politiska prioriteringar.

Det finns goda exempel på hur olika förvaltningsnivåer och offentliga myndigheter främjar ett meningsfullt deltagande från barns sida, vilket leder till verkligt inflytande över beslut i det offentliga rummet 21 . På EU-nivå inbegriper dessa EU:s ungdomsdialog 22 och Elev- och lärarhörnan 23 .

Alltför många barn anser dock att det inte tas tillräcklig hänsyn till dem i beslutsfattandet 24 . Utmaningarna inbegriper stereotyper och uppfattningar om att barns deltagande är komplicerat, kostsamt, resurskrävande och kräver expertis. Könsstereotyper i synnerhet begränsar pojkars och flickors ambitioner och skapar hinder för deras deltagande och livsval. En majoritet av barnen tycks vara medvetna om de rättigheter de har, men enbart ett barn av fyra anser att deras rättigheter respekteras i hela samhället 25 . Det inverkar negativt på barns deltagande i skolan, inom idrott, kultur och andra fritidsaktiviteter, i rätts- och migrationssystem och hälso- och sjukvården liksom inom familjer.

Det är anledningen till att EU måste främja och förbättra inkluderande och systematiskt deltagande från barns sida på lokal och nationell nivå och EU-nivå. Det kommer att främjas genom en ny EU-plattform för barns deltagande som ska inrättas i samarbete med Europaparlamentet och barnrättsorganisationer, i syfte att säkerställa att barn görs delaktiga i beslutsfattandet på ett bättre sätt. Konferensen om Europas framtid utgör likaså ett utmärkt tillfälle att omsätta barns deltagande i praktiken.

Kommissionen kommer även att hjälpa barn, yrkespersoner som arbetar med och för barn, media, allmänheten, politiker och beslutsfattare att öka medvetenheten om barns rättigheter och säkerställa barnens rätt att höras och bli lyssnade på. Kommissionen kommer även att främja barns meningsfulla och inkluderande deltagande i beslutsprocessen vid EU:s institutioner och organ, i synnerhet genom barnspecifika samråd där så är relevant.

2.Socioekonomisk inkludering, hälso- och sjukvård och utbildning: En union som bekämpar barnfattigdom och främjar inkluderande samhällen, hälso- och sjukvårdssystem och utbildningssystem som tar hänsyn till barnens behov.

Varje barn har rätt till en skälig levnadsstandard och till lika möjligheter från allra första början av livet. Stärkt socioekonomisk inkludering av barn är avgörande för att ta itu med fattigdom och missgynnade förhållanden som förs vidare från generation till generation. Socialt skydd och stöd till familjer är avgörande i det avseendet.

Varje barn har rätt till bästa möjliga hälso- och sjukvård och utbildning av god kvalitet oberoende av bakgrund eller var de bor. Det är dock mer sannolikt att barn med risk att drabbas av fattigdom och social utestängning har svårigheter att få tillgång till grundläggande tjänster, särskilt i landsbygdsområden, avlägsna områden och mindre gynnade områden.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter 28 och kommissionens rekommendation från 2013 Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid 29 är fortfarande viktiga verktyg för att minska barnfattigdomen och förbättra barns välbefinnande. EU:s finansieringsinstrument är likaså centrala för att stödja dessa politiska mål. Mellan 2021 och 2027 kommer medlemsstater med en andel barn som löper risk för fattigdom eller social utestängning som är högre än EU:s genomsnitt (år 2017–2019) att vara skyldiga att avsätta 5 % av Europeiska socialfonden+ (ESF+) till att bekämpa barnfattigdom. Övriga medlemsstater bör likaså avsätta lämpliga belopp. Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) kommer att bidra till investeringar i infrastruktur, utrustning och tillgång till allmänna tjänster av god kvalitet, med ett starkt fokus på de fattigaste regionerna i unionen där offentliga tjänster brukar vara mindre välutvecklade. Faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att bidra till att uppnå snabb och inkluderande återhämtning från covid-19-pandemin, bland annat genom att främja strategier för barn och unga och stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

2.1Bekämpande av barnfattigdom och främjande av lika möjligheter

Trots minskningen de senaste åren löpte 22,2 % av barnen i EU år 2019 risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Beroende på vilken medlemsstat det rör sig om är fattigdomsrisken för barn som växer upp med en ensamstående förälder, i familjer med tre eller fler barn, barn som bor i landsbygdsområden och de mest avlägsna områdena i EU och barn med invandrarbakgrund eller romsk bakgrund upp till tre gånger högre än för andra barn 30 . Omkring hälften av barnen med föräldrar med låg utbildningsnivå löpte risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning, jämfört med mindre än 10 % för barn med föräldrar med hög utbildningsnivå. Barn i låginkomstfamiljer löper högre risk att bo i bostäder med allvarliga brister eller trångbodda bostäder och drabbas i högre utsträckning av hemlöshet.

Detta leder till stor ojämlikhet när det gäller möjligheter, vilket fortfarande är ett problem för barn till och med i länder med låga nivåer av fattigdom och social utestängning 31 . Det är mindre troligt att barn med missgynnad bakgrund uppnår goda skolresultat, är vid god hälsa och förverkligar sin fulla potential senare i livet, jämfört med barn som har det bättre ställt.

Alla barn, inklusive barn med funktionsnedsättning och från missgynnade grupper, har lika rätt att bo med sina familjer och i ett samhälle. Integrerade skyddssystem för barn, inbegripet effektivt förebyggande arbete, tidiga åtgärder och familjestöd, bör ge barn som är utan eller riskerar att förlora föräldrars vårdnad nödvändiga förutsättningar för att förhindra familjeseparation. Fattigdom får aldrig vara den enda anledningen till att placera barn i ett hem. Omställningen till samhällsbaserad och familjebaserad vård av god kvalitet, och stöd i övergången till myndig ålder, måste säkerställas.

I handlingsplanen för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter 32 har kommissionen fastställt det ambitiösa målet att lyfta minst 15 miljoner människor ur riskzonen för fattigdom eller social utestängning i EU fram till 2030 – inbegripet minst fem miljoner barn. Ett av de främsta resultaten är kommissionens förslag till rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti 33 , vilken kompletterar denna strategi och kräver specifika åtgärder när det gäller barn som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning. I förslaget rekommenderas medlemsstaterna att garantera tillgång till centrala tjänster av god kvalitet för behövande barn: förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning (inbegripet skolbaserade verksamheter), hälso- och sjukvård, mat och boende.

Kommissionen övervakar hur väl medlemsstaterna hanterar barnfattigdom och social utestängning bland barn inom ramen för den europeiska planeringsterminen och föreslår, när så krävs, relevanta landsspecifika rekommendationer. I den förstärkta ungdomsgarantin 34 fastställs det att alla unga personer från och med 15 års ålder ska få jobberbjudanden, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik inom de första fyra månaderna efter att ha blivit arbetslösa eller ha lämnat den formella utbildningen.

Europeiska kommissionen uppmanar medlemsstaterna att -i rådet skyndsamt anta kommissionens förslag till rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti och genomföra bestämmelserna i den, -genomföra den förstärkta ungdomsgarantin och främja ungdomars deltagande inom ungdomsgarantins tjänster.

2.2Säkerställande av rätten till hälso- och sjukvård för alla barn

Vaccinering är det främsta verktyget för att förebygga allvarliga, smittsamma och ibland dödliga sjukdomar, och utgör en grundläggande del av barnomsorgen. Tack vare utbredd vaccinering har smittkoppor utrotats, och Europa har blivit fritt från polio. Det förekommer dock fortfarande utbrott av sjukdomar som kan förebyggas med hjälp av vaccin på grund av otillräcklig vaccinationstäckning. Covid-19-pandemin har även hotat kontinuiteten för barnvaccinationsprogram i Europa. Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater delar målet att bekämpa desinformation, stärka förtroendet för vacciner och säkerställa likvärdig tillgång till vaccin för alla.

Under 2020 diagnostiserades mer än 15 500 barn och ungdomar med cancer i EU, och mer än 2 000 unga patienter miste livet till följd av sjukdomen, Cancer utgör den främsta dödsorsaken på grund av sjukdom efter ett års ålder. Upp till 30 % av alla barn som drabbas av cancer lider av svåra långsiktiga konsekvenser, och antalet barn som överlever cancer fortsätter att öka.

En hälsosam och aktiv livsstil i ung ålder bidrar till att minska riskerna för cancer senare i livet. Genom Europas plan mot cancer 36 intensifieras tidiga förebyggande åtgärder, och nya initiativ lanseras när det gäller pediatrisk cancer för att hjälpa unga patienters återhämtning och säkerställa bästa möjliga livskvalitet. Barn som är drabbade av cancer har ofta bara tillgång till ett begränsat antal validerade behandlingar. Den reviderade lagstiftningen om läkemedel för barn, ett flaggskeppsinitiativ inom ramen för läkemedelsstrategin för Europa 37 , syftar till att främja riktade läkemedel för barn, däribland pediatrisk onkologi.

Barndomen är ett avgörande skede i livet för den framtida fysiska och psykiska hälsan. Den psykiska ohälsan bland barn är dock utbredd och kan ibland kopplas till isolering, utbildningsmiljö, social inkludering och fattigdom och omfattande användning av digitala verktyg. Upp till 20 % av barnen i hela världen är drabbade av psykisk ohälsa som, om den inte behandlas, har kraftig påverkan på deras utveckling, studieresultat och potential att leva meningsfulla liv. Skolan anses vara en av de mest grundläggande faktorerna när det gäller barns psykiska hälsa 38 . Det europeiska området för utbildning 39 kommer även att behandla psykisk hälsa och välbefinnande inom utbildning. Kulturellt deltagande, tid i naturen och fysisk aktivitet kan ha positiv inverkan på barns psykiska hälsa 40 genom att bygga upp självkänsla, självacceptans och självförtroende.

Migrerande barn lider ofta av psykisk ohälsa på grund av händelser de har upplevt i ursprungslandet eller på migrationsvägen och på grund av otrygghet eller förnedrande behandling i ankomstlandet. Det pågående arbete som utförs av nätverket för sårbarhetsexperter vid Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) fokuserar bland annat på asylsökandes psykiska hälsa. Vissa andra grupper av barn, såsom barn med funktionsnedsättning och hbtqi-barn, kan ha särskilda behov när det gäller psykisk och fysisk hälsa som måste tillgodoses på lämpligt sätt.

Sunda kostvanor, i kombination med regelbunden fysisk aktivitet, är avgörande för barns fullständiga fysiska och psykiska utveckling. Än i dag finns det barn i EU som lider av hunger, i synnerhet romska barn och resandes barn 41 , vilket gör dem mer sårbara för sjukdomar och hindrar hjärnan från att utvecklas normalt. Hemlösa barn och migrerande barn som bor i trångbodda eller undermåliga mottagningsanläggningar drabbas av liknande problem. 

Under de senaste 30–40 åren har å andra sidan tillgängligheten och den ekonomiska överkomligheten när det gäller ”ultra-bearbetade”, ohälsosamma livsmedel lett till ökande övervikt och fetma. Ett av tre barn i EU i åldersgruppen 6–9 år är överviktigt eller lider av fetma. Det kan öka risken för diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och förtida död. Kommissionens insatser inbegriper programmet för frukt, grönsaker och mjölk i skolan 42 och EU:s handlingsplan om barnfetma 2014–2020 43 , som kommer att utvärderas med anledning av en uppföljning.

I kommissionens från jord till bord-strategi 44 uppmanas livsmedelsindustrin och detaljhandeln att göra hälsosamma och hållbart producerade livsmedel mer tillgängliga och överkomliga. I detta sammanhang kommer kommissionen att föreslå en harmoniserad och obligatorisk näringsvärdesmärkning på förpackningens framsida för att underlätta välgrundade val av hälsosamma livsmedel. Kommissionen kommer även att fastställa näringsprofiler som begränsar säljfrämjande åtgärder (genom närings- eller hälsopåståenden) för livsmedel med högt innehåll av fett, socker och salt. HealthyLifestyle4All-kampanjen kommer att främja hälsosamma livsstilar för alla, över generationsgränser och i alla socialgrupper, i synnerhet barn.

2.3Bygga upp inkluderande utbildning av god kvalitet

Alla barn har rätt att utveckla sina nyckelkompetenser och talanger från och med tidig barndom och under hela skol- och yrkesutbildningen (även inom icke-formellt lärande). Tillgång till inkluderande, icke-segregerad utbildning av god kvalitet bör garanteras, bland annat genom icke-diskriminerande behandling oavsett etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, nationalitet, bosättningsstatus, kön eller sexuell läggning.

Förskoleverksamhet och barnomsorg är särskilt gynnsamt för barns kognitiva utveckling, språkutveckling och sociala utveckling. Både riktvärdena för Utbildning 2020 47 och Barcelonamålen 48 om barns deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg har uppnåtts på EU-nivå, men variationerna mellan medlemsstaterna är stora.

När det gäller barn med funktionsnedsättning och barn från missgynnade grupper, barn med invandrarbakgrund och romska barn, är den andel som är inskriven i förskoleverksamhet och barnomsorg mycket mindre, trots att de är några av de barn som skulle gynnas allra mest av att delta. Länder har riktade åtgärder för att främja tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg för barn som lever i fattigdom, men enbart ett fåtal länder riktar stödåtgärderna mot barn med invandrarbakgrund eller barn från regionala eller etniska minoriteter 49 . Detta är särskilt problematiskt för barn med invandrarbakgrund, i och med att tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg är särskilt gynnsamt för deras språkutveckling. Kommissionen kommer att föreslå en översyn av Barcelonamålen för att stödja en ökad konvergens uppåt bland medlemsstaterna i fråga om deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg 50 .

Utformning av inkluderande skolutbildning innebär att bygga upp meningsfullt lärande i olika miljöer. I detta syfte kommer kommissionen att lägga fram förslag för att stödja e-lärande och distansundervisning inom utbildning på låg- och mellanstadiet och inom högstadie- och gymnasieutbildning, vilket kommer att främja utvecklingen av mer flexibel och inkluderande utbildning via en kombination av olika lärandemiljöer (på plats i skolan och på distans) och verktyg (digitala, inbegripet online, och icke-digitala), och samtidigt ta hänsyn till de särskilda problem som missgynnade grupper och samhällen står inför.

Trots de senaste framstegen utgör de unga med högst grundskoleutbildning fortfarande omkring 10 % av de unga i EU (och över 60 % av romska ungdomar), och enbart 83 % har slutfört gymnasial utbildning (enbart 28 % bland romer). Bland romer i grundskolan är det 44 % som går i segregerade grundskolor, vilket undergräver deras möjligheter att lyckas på högre utbildningsnivåer 51 . Barn med funktionsnedsättning lämnar skolan i förtid, och färre studerande med funktionsnedsättning slutför en universitetsutbildning (en skillnad på 14,4 procentenheter). Klyftan mellan könen är ihållande, och fler pojkar än flickor lämnar skolan i förtid. Vidare visar 2018 års resultat från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) program för internationell utvärdering av elevprestationer (Pisa) 52 att en av fem unga européer fortfarande saknar tillräcklig läskunnighet, matematisk eller naturvetenskaplig kompetens. I syfte att bidra till att ta itu med denna trend och stödja alla studenter för att de ska slutföra gymnasieutbildningen kommer kommissionen att lägga fram en rekommendation för att öppna upp vägar till en framgångsrik skolgång, med fokus på missgynnade elever.

Yrkesutbildning kan bidra till att utrusta studenter med en balanserad kombination av yrkesfärdigheter och nyckelkompetenser som gör att de blir framgångsrika på den föränderliga arbetsmarknaden och i samhället och främjar delaktighet och lika möjligheter.

3.Bekämpa våld mot barn och säkerställa skydd av barn: En union som hjälper barn att växa upp utan våld

Våldet mot barn, i alla dess möjliga former, är utbrett. Barn kan vara offer för, vittnen till och själva utöva våld – vilket börjar i det egna hemmet, i skolan, i samband med fritids- och rekreationsaktiviteter och inom rättssystemet, både offline och online.

Uppskattningsvis hälften av alla barn i världen utsätts för någon form av våld varje år. Nästan tre fjärdedelar av världens barn i åldern 2–4 år utsätts regelbundet för fysiska bestraffningar och/eller psykiskt våld från föräldrars och omsorgsgivares sida 55 . I Europa kommer ett av fem barn att utsättas för någon form av sexuellt våld 56 . Samtidigt utgör barn nästan en fjärdedel av offren för människohandel i EU – majoriteten är flickor som faller offer för människohandel för sexuellt utnyttjande 57 . Över 200 miljoner kvinnor och flickor i hela världen har överlevt kvinnlig könsstympning 58 , däribland över 600 000 i EU 59 . Bland intersexpersoner som har genomgått operation angav 62 % 60 att varken de själva eller deras föräldrar gav fullständigt informerat samtycke före medicinsk behandling eller medicinskt ingrepp för att förändra deras könsorgan 61 .

Covid-19-pandemin har lett till en ökning av vissa former av våld, såsom våld i hemmet, och anmälnings- och rapporteringsmekanismerna måste anpassas till de nya omständigheterna. Kapacitet hos och tillgång till hjälptelefoner för barn (116 111) och journummer för försvunna barn (116 000) måste förbättras.

När barn utsätts för våld påverkas deras fysiska, psykiska och emotionella utveckling på ett allvarligt sätt. Det kan påverka deras förmåga att gå till skolan, att interagera socialt och att må bra. Det kan leda till psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar och självskadetendenser, t.o.m. självmord. Barn i utsatta situationer kan drabbas särskilt hårt.

Våld i skolan och bland barn är vanligt förekommande. Enligt 2018 års Pisa-resultat angav 23 % av studenterna att de blev mobbade i skolan (fysisk, verbal eller relationell mobbning) åtminstone några gånger per månad. Enligt en hbti-undersökning som nyligen utfördes av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter rapporterade 51 % av de svarande i åldern 15–17 trakasserier i skolan.

År 2019 var 12 % (eller 33 miljoner) av de internationella migranterna i världen barn. Migrerande barn, inbegripet flyktingbarn, utsätts mycket ofta för risker för övergrepp och har blivit offer för extrema former av våld – krig, våldsamma konflikter, utnyttjande, människohandel samt fysiska, psykiska och sexuella övergrepp – innan och/eller efter att de anländer till EU:s territorium 62 . Barn kan försvinna eller skiljas från sina familjer. Riskerna förhöjs när barn reser ensamma eller tvingas dela överfulla lokaler med vuxna främlingar. Barns särskilda sårbarhet i migrationssammanhang eller på grund av deras invandrarbakgrund kräver extra och riktat skydd och stöd. Det är även fallet för barn som befinner sig utanför EU, såsom de nästan 30 000 barn (däribland barn till utländska stridande) som uppskattas bo i Al Hol-lägret i Syrien och lider av trauma efter konflikten och ytterst prekära levnadsvillkor 63 .

Kommissionen kommer att ta itu med och stödja medlemsstaterna för att bekämpa våld, inbegripet könsrelaterat våld, mot alla barn. Som en del av detta kommer kommissionen att fortsätta att stödja medlemsstaterna och övervaka genomförandet av de åtgärder som fastställs i meddelandet om att skydda migrerande barn från 2017 64 .

Kommissionen kommer även att arbeta med alla berörda parter för att öka medvetenheten om samtliga former av våld, i syfte att säkerställa effektivt barnvänligt förebyggande, skydd och stöd till barn som fallit offer för och bevittnat våld. Programmet för rättigheter och värden 65 kommer fortsatt att finansiera projekt för att skydda barn.

Kommissionen kommer att söka lösningar för att åtgärda bristen på jämförbara, ålders- och könsuppdelade uppgifter om våld mot barn på nationell nivå och EU-nivå och stödja sig på expertisen vid Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter när så är lämpligt.

Denna strategi kommer att komplettera, och där så krävs stärka, de åtgärder som fastställs i den nya EU-strategin för bekämpning av människohandel liksom EU:s strategi för en effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn 66 . Som en del av detta undersöker kommissionen även inrättandet av ett europeiskt centrum för förebyggande och motverkande av sexuella övergrepp mot barn som ska arbeta med företag och brottsbekämpande organ för att identifiera offer och ställa gärningsmän inför rätta.

Främjande av integrerade system för skydd av barn är nära kopplat till förebyggande av och skydd mot våld. Barnet ska stå i centrum och alla relevanta myndigheter och organ bör samarbeta för att skydda och stödja barnet, i barnets bästa intresse. Kommissionen kommer att ge ytterligare stöd till att inrätta barnahus 67 i EU. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid förebyggande åtgärder, inbegripet familjestöd.

4.Rättsväsendets hänsyn till barns behov: En union där rättssystemet upprätthåller barns rättigheter och behov

Barn kan vara offer för, vittnen till samt misstänkta eller anklagade för att ha begått ett brott, eller vara part i rättsliga förfaranden – inom civil-, straff- eller förvaltningsrätt. Barn bör alltid känna sig bekväma och säkra så att de faktiskt kan delta och göra sig hörda. Rättsliga förfaranden måste anpassas till barnets ålder och behov, respektera alla barnets rättigheter 69 och sätta barnets bästa främst. EU:s åtgärder på det här området har hittills varit betydande och standarder har inrättats inom Europarådets ram 70 , men de nationella rättssystemen måste vara bättre utrustade för att hantera barns behov och rättigheter. Ibland saknar de yrkesverksamma utbildning för att interagera med barn på ett sätt som passar barnens ålder, inbegripet när resultat av ett förfarande kommuniceras, och för att respektera barnets bästa intressen. Barnets rätt att göra sig hörd iakttas inte alltid och ibland saknas mekanismer för att undvika att barn förhörs flera gånger eller utsätts för upprepade bevisinsamlingar 71 .

Barn har svårt att få sin sak prövad och svårt att få tillgång till effektiva rättsmedel vid kränkningar av deras rättigheter, inbegripet på europeisk och internationell nivå. Sårbara barn utsätts ofta för ett flertal sammanfallande typer av diskriminering. Barn med funktionsnedsättningar drabbas av svårigheter på grund av begränsad tillgång till rättssystem och rättsliga förfaranden och saknar tillgänglig information om rättigheter och rättsmedel. Insamling av uppgifter om barn som deltar i rättsliga förfaranden, inbegripet inom ramen för specialdomstolar, bör förbättras.

Covid-19-pandemin har förstärkt utmaningarna vad gäller barn och rättvisa. Vissa domstolsförfaranden har stoppats eller blivit försenade. Rätten att besöka familjemedlemmar som sitter i fängelse har påverkats.

Barn kommer i kontakt med det civilrättsliga systemet när deras föräldrar separerar eller skiljer sig eller om barnen adopteras eller tas om hand. En stor del av familjerätten är en nationell behörighet. I gränsöverskridande fall är Bryssel IIa-förordningen (och omarbetningen från 2019) eller underhållsförordningen och ett närmare rättsligt samarbete avgörande för att skydda barns rättigheter och säkerställa deras rätt att få sin sak prövad. Onödiga familjeseparationer bör förhindras, men alla beslut om att barn ska tas om hand bör säkerställa respekt för barnets rättigheter 72 . Om domstolar eller nationella myndigheter känner till att barnet har en nära koppling till en annan medlemsstat bör lämpliga åtgärder för att säkerställa dessa rättigheter beaktas så tidigt som möjligt i processen.

Under 2022 kommer kommissionen att uppdatera den praktiska handledningen för tillämpning av Bryssel IIa-förordningen (omarbetning). Särskilda utmaningar uppstår i gränsöverskridande situationer, också för familjer där föräldrarna är skilda eller separerade samt för regnbågsfamiljer.

Under 2020 var en tredjedel av det totala antalet asylsökande barn 73 . Principen om barnets bästa måste komma i främsta rummet vid alla åtgärder eller beslut som rör migrerande barn. Trots de framsteg som hittills gjorts, bland annat när det gäller genomförandet av 2017 års meddelande om att skydda migrerande barn, får barn fortfarande inte alltid åldersanpassad information om förfaranden eller faktisk vägledning och stöd under asyl- eller återvändandeförfaranden. I migrations- och asylpakten underströks behovet av att både genomföra och stärka EU-lagstiftningens skyddsåtgärder och skyddsnormer för migrerande barn. När de nya bestämmelserna har antagits kommer de att påskynda utnämningen av en företrädare för ensamkommande barn och säkerställa resurser till stöd för deras särskilda behov, inbegripet deras övergång till vuxenlivet och ett självständigt leverne. Barn kommer alltid att erbjudas lämpligt boende och stöd, inbegripet rättsligt bistånd, under förfarandena. De nya bestämmelserna kommer att stärka solidariteten mellan medlemsstaterna när det gäller att säkerställa fullständigt skydd för ensamkommande barn.

Till och med i dagens Europa finns det barn som är statslösa, antingen sedan födseln eller ofta på grund av migration. Att inte ha någon nationalitet gör det svårt att få tillgång till vissa grundläggande tjänster såsom hälso- och sjukvård och utbildning och kan leda till situationer med våld och exploatering.

För barn som faller offer för våld finns det ofta en allvarlig underrapportering på grund av offrets ålder, brist på medvetenhet om sina rättigheter och brist på tillgängliga samt ålders- och könsanpassade rapporterings- och stödtjänster. Särskilda utmaningar uppstår vid identifiering av offer för vissa brott, såsom människohandel eller sexuella övergrepp, vilket betonas i EU-strategin för brottsoffers rättigheter 74 .

I FN:s globala studie av frihetsberövade barn från 2019 75 betonades att alltför många barn fortfarande berövas sin frihet eftersom de står i konflikt med rättvisan eller på grund av migrations- och asylförfaranden. Nationella myndigheter, inbegripet i EU:s medlemsstater, måste tillgängliggöra och öka användningen av gångbara och effektiva åtgärder som inte är frihetsberövande, i linje med EU:s regelverk, och säkerställa att kvarhållande endast används som en sista utväg och under kortast möjliga tid. När föräldrar fängslas bör politik och praxis som respekterar deras barns rättigheter också främjas. Fullständigt och korrekt genomförande och fullständig och korrekt tillämpning i praktiken av direktivet om rättssäkerhetsgarantier 76 kommer att säkerställa bättre skydd för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden.

5.Den digitala sfären och informationssamhället: En union där barn kan ta del av den digitala miljön på ett säkert sätt och utnyttja dess möjligheter

Den digitala miljöns utveckling och användningen av ny teknik har öppnat upp många möjligheter. Barn leker, skapar, lär sig, interagerar och uttrycker sig i en uppkopplad onlinemiljö från en mycket ung ålder. Digital teknik gör det möjligt för barn att ingå i globala rörelser och spela den aktiva medborgarens roll. Som digitala infödingar har de bättre förutsättningar att blomstra i ett allt mer digitaliserat och uppkopplat utbildningssystem och framtida arbetsmarknadssystem. Användningen av digitala verktyg kan hjälpa barn med funktionsnedsättningar med att lära sig, få kontakter, kommunicera och delta i fritidsaktiviteter på nätet, om de är tillgängliga.

Barns närvaro på nätet ökar dock deras exponering för skadligt eller olagligt innehåll, såsom material med sexuella övergrepp mot eller exploatering av barn, pornografi och innehåll för vuxna, sexting, hatpropaganda på nätet eller vilseledande information och desinformation, på grund av bristen på effektiva föräldrakontroller/system för ålderskontroll. Exponering på nätet innebär också risker för skadliga och olagliga kontakter, såsom nätgromning och kontaktsökning i sexuellt syfte, nätmobbning eller utnyttjande och trakasserier på nätet. Nästan en tredjedel av flickorna och 20 % av pojkarna hade upplevt störande innehåll en gång per månad under det senaste året. Barn från minoriteter påträffar upprörande innehåll på nätet ännu oftare 83 . Bland hbti-personer i 15–17-års åldern hade 15 % upplevt trakasserier på nätet på grund av sin sexuella läggning 84 . Allt fler människohandlare använder internetplattformar för att rekrytera och exploatera offer, och barn är en särskilt sårbar målgrupp 85 . 

Inom ramen för EU-strategin för en effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn 86 lade kommissionen fram ett tillfälligt förslag för att göra det möjligt för informations- och kommunikationsteknikföretag (IKT-företag) att fortsätta att frivilligt rapportera sexuella övergrepp mot barn till myndigheterna, i den utsträckning sådana åtgärder är lagliga, och uppmanar medlagstiftarna att komma överens om ett snabbt antagande. På längre sikt kommer kommissionen att presentera ett lagförslag för att effektivt hantera sexuella övergrepp mot barn på nätet.

Den stora exponeringen för skärmar och nätaktiviteter är oroande för barns hälsa och psykiska välbefinnande, då det leder till ökad stress, uppmärksamhetsproblem, problem med synen och en brist på fysisk aktivitet och idrott.

Covid-19-pandemin har inneburit en avsevärd ökning av den tid som barn spenderar på nätet, då skolor samt det kulturella och sociala livet har växlat till bedrivas online. Det här har lett till fler risker på nätet och ökade digitala ojämlikheter. Ett barn av tio har rapporterat att det inte har genomfört några aktiviteter online och sällan haft kontakt med lärare under vårens nedstängning 87 . Tillgången till internet är fortfarande en utmaning för ett stort antal barn i EU: den är 20 % högre för höginkomsthushåll och är avsevärt lägre i landsbygdsområden 88 . I kommissionens nya meddelande om Europas digitala decennium tillkännagavs ambitiösa konnektivitetsmål för alla hushåll i Europa 89 .

EU har tagit fram rättsliga instrument och politiska initiativ för att bemöta barns rättigheter i den digitala miljön 90 . Vid behov bör dessa anpassas och uppdateras när nya hot uppstår eller utveckling sker och teknik förändras. Det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster har stärkt barns skydd mot skadligt innehåll och olämpliga kommersiella meddelanden. I den nya rättsakten om digitala tjänster 91 föreslås skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet för tjänsteleverantörer för att säkerställa säkerheten för onlineanvändare, inbegripet barn. I uppförandekoden om desinformation 92 fastställs samreglerande system som har skräddarsytts för att hantera riskerna kopplade till att sprida desinformation. Den nya handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027) 93  främjar digital kompetens i syfte att hantera desinformation och sätter utbildning i centrum för den här insatsen. Internationellt har det precis kommit vägledning om hur barnets rättigheter ska tolkas i den digitala miljön 94 .

När det gäller uppgiftsskydd och sekretessregler förespråkar barn att företag ska ta fram begripliga integritetspolicyer för digitala tjänster och applikationer och vill vara involverade i utformningen och utvecklingen av nya digitala produkter som de ska använda. Kommissionen står redo att stödja dessa insatser, i synnerhet genom ungdomens vädjan om ett bättre internet 95 och ungdomens uppmaning till åtgärder 96 .

Kommissionen kommer att fortsätta att tillhandahålla stöd till centrumen för ett säkrare internet och Better Internet for Kids-plattformen 97 genom det digitala programmet, för att öka medvetenheten och bygga upp kapaciteten kring nätmobbning, identifiering av vilseledande information och desinformation samt främjande av hälsosamt och ansvarsfullt beteende på nätet. Det kommande initiativet Pathways to School Success 98 kommer att främja förebyggande av nätmobbning. Erasmus+-programmet 99 kommer att finansiera initiativ för att stödja att alla barn ska kunna förvärva digitala kompetenser.

Artificiell intelligens (AI) har och kommer att ha en stor påverkan på barn och deras rättigheter 100 , till exempel på områdena utbildning, fritid och tillhandahållande av hälso- och sjukvård. Dock kan den också medföra vissa risker vad gäller integritet, säkerhet och trygghet. Kommissionens kommande förslag om en horisontell rättslig ram för AI kommer att identifiera användningen av AI-system med hög risk som utgör betydande risker för grundläggande rättigheter, inbegripet för barn.

6.Den globala dimensionen: En union som stöder, skyddar och stärker barn i hela världen, även under kriser och konflikter.

EU:s åtagande att främja, skydda, efterleva och respektera barnets rättigheter är ett globalt åtagande. Genom den här strategin syftar EU till att stärka sin ställning som en viktig global aktör på detta område. EU spelar redan en ledande roll i att skydda och stödja barn globalt genom att stärka tillgången till utbildning, tjänster och hälsa och i att skydda från alla typer av våld, vanvård eller försumlig behandling, inbegripet i en humanitär kontext.

Trots betydande framsteg under de senaste årtiondena är det fortfarande alltför många barn världen över som drabbas eller riskerar att drabbas av kränkningar av mänskliga rättigheter, humanitära kriser, miljö- och klimatkriser, bristande tillgång till utbildning, undernäring, fattigdom, ojämlikhet och bristande delaktighet. Flickors situation är särskilt svår. De utsätts fortfarande för diskriminering och könsrelaterat våld, inbegripet barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, samt kvinnlig könsstympning så tidigt som vid fyra års ålder.

Nästan två tredjedelar av världens barn lever i ett land som påverkas av konflikt. Av dessa lever ett av sex barn inom 50 km från ett konfliktområde 105 . Det här hotar inte bara barnens fysiska och psykiska hälsa, utan det kan ofta beröva dem utbildning 106 och negativt påverka deras framtida möjligheter i livet samt möjligheterna i de samhällen de kommer från.

Barn rekryteras och används också i väpnade konflikter. Deras deltagande i konflikter påverkar allvarligt deras fysiska, psykiska och emotionella välbefinnande. Både flickor och pojkar som används som barnsoldater faller också ofta offer för sexuellt våld, vilket alldeles för ofta används som vapen i krig.

Uppskattningsvis dör 5,2 miljoner barn 107 under fem års ålder varje år, mestadels av orsaker som går att förhindra och behandla, varav många drivs av fattigdom, socialt utanförskap, diskriminering, könsroller och kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter. Covid-19-pandemin och klimatförändringarna har ytterligare förvärrat den diskriminering mot barn som redan finns samt barns och familjers exponering för utsatta situationer världen över. När pandemin var som värst var det ungefär 1,6 miljarder barn världen över som inte gick i skolan 108 .

EU:s åtgärder i den yttre dimensionen kommer att ligga i linje med de åtaganden som fastställs inom ramen för EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 109   och stödjas av riktade åtgärder som ingår i andra relevanta initiativ, såsom riktlinjerna för främjande och skydd av barnets rättigheter 110 , riktlinjerna om barn och väpnad konflikt 111 , EU:s handlingsplan för jämställdhet för yttre åtgärder (2021–2025) 112 samt verktygslådan för barns rättigheter 113 .

I alla sammanhang kommer EU att fortsätta att bidra till att säkerställa säker och inkluderande utbildning av hög kvalitet, socialt skydd, hälso- och sjukvård, näring, rent dricksvatten, boende, ren inomhusluft och lämplig sanitet. I synnerhet kommer EU:s utvecklingspolitik att i) främja allmän hälso- och sjukvård för att säkerställa grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster för mödrar, nyfödda, barn och ungdomar, inbegripet psykisk hälsa och psykosocialt stöd, ii) uppmana livsmedelssystem att tillhandahålla näringsrik, säker, ekonomiskt överkomlig och hållbar kost som uppfyller barnens behov och rättigheter och iii) investera ytterligare i att utveckla tillgängliga utbildningssystem av hög kvalitet, inbegripet under tidig barndom, grundskola och gymnasium. Dessutom kommer ekonomiskt stöd att stödja tillgång till ekonomiskt överkomlig och hållbar konnektivitet för skolor samt inkludera digital kompetens i läroplaner och lärarutbildning.

Under humanitära kriser kommer EU att fortsätta att stödja barn, samtidigt som man tillämpar ett behovsbaserat tillvägagångssätt i enlighet med de humanitära principerna, och säkerställa att hjälpen tar hänsyn till kön och ålder. EU kommer att fortsätta att lägga tonvikten på skydd av barn och ta itu med alla typer av våld mot barn samt tillhandahålla stöd för psykisk hälsa och psykosocialt stöd. Dessutom är det av stor vikt med fortsatt tillgång till säker och inkluderande utbildning av hög kvalitet för att utrusta barn och ungdomar med grundläggande färdigheter, ge dem skydd och en känsla av normalitet samt bidra till fred och vara en drivkraft bakom återintegration och motståndskraft.

Sammanlagt faller 152 miljoner barn (9,6 % av alla barn världen över) offer för barnarbete och 73 miljoner utför farligt arbete som sannolikt skadar deras hälsa, säkerhet och utveckling 114 . I kommissionens politiska riktlinjer fastställdes nolltolerans mot barnarbete, vilket bidrar till de globala insatserna inom ramen för FN:s internationella år för avskaffande av barnarbete 2021 115 . EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 116 innefattar också en åtgärd för att avsevärt minska den globala förekomsten av barnarbete, i linje med FN:s mål att fullständigt avskaffa barnarbete världen över 2025. Det här omfattar stöd till kostnadsfri och lättillgänglig obligatorisk utbildning för barn tills de når minimiåldern för arbete samt utökade sociala välfärdsprogram för att hjälpa familjer bort från fattigdom.

EU:s handels- och investeringsavtal samt det allmänna preferenssystemet har spelat en viktig roll för att främja respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, vilket återspeglas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner. Genomförande av dessa åtaganden kommer att prioriteras särskilt, inbegripet åtgärder mot barnarbete. EU kommer att insistera på att tredjeländer regelbundet uppdaterar nationella förteckningar över farliga arbeten som aldrig ska utföras av barn. EU kommer också att intensifiera insatserna för att säkerställa att EU-företags leveranskedjor är fria från barnarbete, i synnerhet genom att främja hållbar bolagsstyrning.

I linje med handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati kommer EU att intensifiera sina insatser för att säkerställa att barn deltar på ett meningsfullt sätt, för att förhindra, bekämpa och hantera alla typer av våld mot barn, inbegripet könsrelaterat våld, och för att avskaffa tidiga äktenskap, tvångsäktenskap och barnäktenskap, kvinnlig könsstympning, handel med barn, smuggling och tiggeri, (sexuellt) utnyttjande och försumlig behandling. Arbetet för att förebygga och sätta stopp för allvarliga kränkningar av barn som påverkas av väpnad konflikt kommer också att intensifieras, inbegripet opinionsbildande verksamhet som främjar efterlevnad av internationell humanitär rätt. Handlingsplanen hjälper också partnerländer att bygga och stärka ett barnvänligt rättsväsende och system för skydd av barn, inbegripet för migrerande barn, flyktingbarn och tvångsförflyttade barn samt barn som hör till minoriteter, särskilt romer. EU kommer att fortsätta att ge sitt stöd till vidarebosättning av barn och andra utsatta personer som behöver internationellt skydd till EU. EU kommer att stödja åtgärder för att ta itu med problemet med gatubarn samt investera i att utveckla alternativ omsorg av hög kvalitet och övergången från institutionsbaserad till familje- och samhällsbaserad omsorg av hög kvalitet för barn som saknar föräldraomsorg och barn med funktionsnedsättningar.

EU kommer att fortsätta att inkludera barns rättigheter i den politiska dialogen med partnerländer och i synnerhet i samband med anslutningsförhandlingar och stabiliserings- och associeringsprocessen. EU kommer också att främja åtgärder för att hantera våld och diskriminering, i synnerhet mot utsatta barn, inbegripet stöd till organisationer i det civila samhället. EU kommer att stödja övervakning och insamling av disaggregerade data om situationen för barn i regionen och fortsätta att rapportera om detta i landsrapporternas årliga utvidgningspaket.

För att uppnå dessa mål kommer EU att samordna användningen av alla dess tillgängliga utgiftsprogram inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027, särskilt instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI), instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) och instrumentet för humanitärt bistånd.

Unionen kommer också att främja åtgärder i multilaterala och regionala människorättsforum, opinionsbildning och medvetandehöjande kampanjer, samt med det civila samhället, barn och ungdomar, nationella människorättsinstitutioner, den akademiska världen, näringslivet och andra relevanta aktörer.

7.Införliva ett barnperspektiv i alla EU-åtgärder

För att nå de mål som anges i strategin kommer kommissionen att säkerställa att ett barnrättsperspektiv integreras i all relevant politik och lagstiftning och i alla relevanta finansieringsprogram 117 . Detta kommer att vara en del av insatserna för att skapa en barnvänlig kultur inom EU:s beslutsfattande och kommer att stödjas genom att tillhandahålla utbildning och kapacitetsuppbyggnad till EU:s personal och stärkt intern samordning med hjälp av den arbetsgrupp som tillhör kommissionens samordnare för barnets rättigheter. En integreringschecklista för barnets rättigheter kommer att tas fram.

Tillförlitliga och jämförbara uppgifter krävs för att utarbeta evidensbaserad politik. Kommissionen kommer att uppmana FRA att fortsatt bistå medlemsstaterna med tekniskt stöd och metodstöd, bland annat vid utformning och genomförande av datainsamling. Mer ålders- och könsuppdelning av Eurostats uppgifter, och uppgifter från andra EU-organ, kommer likaså att eftersträvas. Detsamma gäller forskning om specifika tematiska områden som omfattas av strategin. Detta kommer att göras genom Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation (2021–2027) 118 .

Strategin kommer även bidra till att integrera och samordna initiativ på nationell nivå och mellan viktiga berörda parter för att säkerställa ett bättre genomförande av befintliga rättsliga skyldigheter på EU-nivå och internationell nivå. För detta ändamål kommer kommissionen även att inrätta ett EU-nätverk för barns rättigheter senast i slutet av 2021. Nätverket kommer att bygga vidare på arbetet inom den befintliga informella expertgruppen för barnets rättigheter 119 och stärka dialogen och det ömsesidiga lärandet mellan EU och medlemsstaterna när det gäller barns rättigheter. Det kommer även att stödja genomförandet, övervakningen och utvärderingen av strategin. Nätverket kommer att bestå av nationella företrädare och, inom ramen för vissa verksamheter, bland annat innefatta internationella och icke-statliga organisationer, företrädare för lokala och regionala myndigheter och barn. Kommissionen kommer även att utveckla ett närmare samarbete med regionala och lokala myndigheter och med andra relevanta institutioner, regionala och internationella organisationer, civilsamhället och ombudsmän för barn.

Denna strategi bör läsas i anslutning till strategin för att stärka tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU och EU:s handlingsplan för demokrati. Den kompletterar riktade insatser för att se till att EU:s rättigheter och värden blir mer konkreta inom områden såsom 120 skydd av migrerande barn, jämlikhet och inkludering, jämställdhet, antirasism och mångfald, EU-medborgares rättigheter, brottsoffers rättigheter, kampen mot sexuella övergrepp mot barn, sociala rättigheter och inkluderande utbildning 121 . Strategin ligger även i linje med de prioriteringar som fastställs i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 122 .

7.1 EU-medlens bidrag till strategins genomförande

EU-finansiering är avgörande för att stödja genomförandet av EU:s politik i medlemsstaterna. Med den här strategin stöder kommissionen medlemsstaterna att på bästa sätt använda EU-medlen i sina initiativ för att skydda och uppfylla barnets rättigheter. Den bör också uppmana till budgetering för barns rättigheter och utforska sätt att spåra utgifterna när det gäller EU:s budget på detta område, så att finansieringen hamnar där behoven är som störst. Finansiering för barns rättigheter bör prioriteras av medlemsstaterna i EU:s finansieringsprogram, i enlighet med de behov som har identifierats på nationell och regional nivå. Inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027,

Europeiska socialfonden+ och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) stöder investeringar i utveckling av mänsklig kapacitet och infrastruktur, utrustning och tillgång till tjänster inom utbildning, sysselsättning, boende, social omsorg, hälso- och sjukvård och barnomsorg, samt övergången från institutionella till familje- och samhällsbaserade tjänster.

Medlemsstater med en andel barn som löper risk för fattigdom eller social utestängning som är högre än EU:s genomsnitt (2017–2019) måste öronmärka 5 % av Europeiska socialfonden+ till att bekämpa barnfattigdom. Övriga medlemsstater måste öronmärka ett lämpligt belopp. Under programperioden 2021–2027 bör medlemsstaterna uppfylla flera förutsättningar som kan ha en nära koppling till åtgärder för barnets rättigheter. Det här innefattar politiska ramar på området fattigdomsminskning, integrering av romer och efterlevnad av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt stadgan. Nya Amif kommer att stärka skyddet av ensamkommande barn genom att erkänna och tillhandahålla ekonomiskt stöd och ekonomiska incitament som passar barnens mottagande, boende och andra särskilda behov, med en medfinansieringsgrad på upp till 75 %, vilket kan ökas till 90 % för projekt som genomförs inom ramen för särskilda åtgärder.

Andra EU-medel och EU-program kan användas för att förverkliga barns rättigheter, inbegripet programmet Rättsliga frågor, programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, Erasmus+, Horisont 2020, det digitala programmet, faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), React-EU och InvestEU. Dessutom kan instrumentet för tekniskt stöd på förfrågan tillhandahålla tekniskt stöd till medlemsstaterna för att ta fram kapacitetsbyggande åtgärder.

Medlemsstaterna uppmanas att säkerställa en samordnad strategi på nationell, makroregional 123 , regional och lokal nivå vid programplanering och genomförande av EU-medel samt att involvera lokala och regionala myndigheter, organisationer i det civila samhället, inbegripet organisationer som arbetar med och för barn, och arbetsmarknadens parter i att förbereda, se över, genomföra och övervaka program för EU-medlen 2021–2027.

I denna strategi beaktas även den ojämlikhet som har förvärrats genom covid-19-krisen, vilken i oproportionerligt stor omfattning har drabbat utsatta barn. Som en del av detta arbete uppmanar kommissionen medlemsstaterna att till fullo utnyttja de möjligheter som NextGenerationEU ger att mildra krisens oproportionerliga effekter och hjälper medlemsstaterna att integrera barns rättigheter i utformningen och genomförandet av reformer genom instrumentet för tekniskt stöd.

För att verkliga framsteg ska göras ute på fältet måste den här strategin åtföljas av åtaganden och investeringar på nationell nivå. Kommissionen uppmanar EU:s medlemsstater att ta fram robusta och evidensbaserade nationella strategier för barnets rättigheter, om sådana inte redan finns, i samarbete med alla relevanta aktörer, inbegripet barn, och i synergi med andra relevanta nationella strategier och planer. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att ratificera alla fakultativa protokoll till barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att vederbörligen beakta de avslutande iakttagelserna från kommittén för barnets rättigheter 124 och kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 125 . Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att stödja alla åtgärder som rekommenderas i den här strategin genom lämpliga ekonomiska resurser, inbegripet EU-finansiering.

Slutsatser

Europeiska kommissionen är fast besluten att hjälpa barn att utveckla sin potential som engagerade, ansvarstagande medborgare. För att det ska bli verklighet måste deltagandet i det demokratiska livet börja under barndomen. Alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem och att få sina åsikter respekterade. För att barn ska kunna delta aktivt måste vi också ta itu med fattigdom, ojämlikhet och diskriminering för att bryta det sociala arvet mellan generationerna.

Den här strategin är inkluderande till sin utformning och kommer att vara inkluderande i sitt genomförande. Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av strategin på EU-nivå och nationell nivå och rapportera om framstegen vid det årliga europeiska forumet om barnets rättigheter. Barn kommer att ingå i övervakningen och utvärderingen, i synnerhet genom den framtida plattformen för barns deltagande. Strategins åtgärder kommer att anpassas vid behov.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att stödja denna strategi och samarbeta för att genomföra den. Kommissionen uppmanar Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att främja dialog med lokala och regionala myndigheter och det civila samhället.

Vi ansvarar alla för att lyssna på barnen och agera nu. För att uttrycka det som en av ledamöterna i Eurochilds råd för barn: ”Bra gjort är bättre än bra sagt”. 

(1)

Ett barn är en person under 18 år. Befolkningsdata. [ yth_demo_010 ], [ yth_demo_020 ], Eurostat, 2020

(2)

Demografi. State of the World’s Children 2019 Statistical Tables , Unicef  

(3)

I artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) fastställs EU:s mål att främja skyddet av barnets rättigheter. I artikel 3.5 i EU-fördraget anges att unionen, i sina förbindelser med den övriga världen, ska bidra till skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter.

(4)

  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna , 2012/C 326/02

(5)

  En ambitiösare union. Min agenda för Europa . Av kandidaten till posten som ordförande för Europeiska kommissionen Ursula von der Leyen Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission, 2019–2024 .

(6)

  Konventionen om barnets rättigheter , Förenta nationerna, 1989.

(7)

  How children (10-18) experienced online risks during the COVID-19 lockdown in spring 2020 , JRC, Europeiska kommissionen, 2020

(8)

  Exploiting Isolation: Offenders and victims of online child sexual abuse during the COVID-19 pandemic , Europol, 2020

(9)

  Mot en EU:s strategi för barnets rättigheter , KOM(2006) 367 och En EU-agenda för barns rättigheter , KOM(2011) 60. 

(10)

Se bilaga 2 – Barnets rättigheter – EU:s regelverk och politik.

(11)

  20 principer i den europeiska pelaren för sociala rättigheter .

(12)

  Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning , Förenta nationerna, 2006

(13)

  FN:s mål för hållbar utveckling: Agenda 2030 . Se bilaga 1: Jämförelsetabell som specificerar de relevanta rättigheter som slås fast i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter och målen och delmålen i FN:s mål för hållbar utveckling och som skyddas och främjas genom de olika delarna av denna strategi.

(14)

  Europarådets strategi för barnets rättigheter (2016–2021). Europarådet håller även på att ta fram den framtida strategiska ramen för perioden 2022–2027.

(15)

Europaparlamentets resolution av den 26 november 2019 om barnets rättigheter med anledning av 30-årsjubileet för konventionen om barnets rättigheter (2019/2876(RSP)) – Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2021 om barns rättigheter mot bakgrund av kommissionens strategi för barns rättigheter (2021/2523(RSP)).

(16)

  Sammanfattande rapport om det öppna offentliga samrådet om EU-strategin om barnets rättigheter , 2021

(17)

  Det 13:e europeiska forumet om barnets rättigheter , 2020.

(18)

 Unicef, Eurochild, Rädda Barnen, ChildFund Alliance och World Vision: Our Europe, Our Rights, Our Future . – SOS Barnbyars samråd med barn på särskilt boende och barn som får familjestödstjänster samt den sammanfattande rapporten , Defence for Children International, Terre des Hommes och partner.

(19)

  EU:s strategi för barnets rättigheter: barnvänliga versioner .

(20)

  Report of the 2018 Day of General Discussion on Protecting and Empowering Children as Human Rights Defenders , FN:s kommitté för barnets rättigheter, 2018, Implementation Guide on the Rights of Child Human Rights Defenders , Child Rights Connect, 2020

(21)

  Study on child participation in EU political and democratic life , Europeiska kommissionen, 2021 och den tillgängliga versionen

(22)

  EU:s ungdomsdialog (16–30 år)

(23)

  Elev- och lärarhörnan . 

(24)

   Europe Kids Want survey, Sharing the view of children and young people across Europe , Unicef och Eurochild, 2019

(25)

  Our Europe. Our Rights. Our Future , a.a.

(26)

  En europeisk grön giv . 

(27)

  Bedömningsverktyg för barns deltagande , Europarådet.

(28)

  20 principer i den europeiska pelaren för sociala rättigheter . 

(29)

  Kommissionens rekommendation Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid (2013/112/EU)

(30)

Kommissionens förslag till gemensam sysselsättningsrapport 2021 Kommissionens förslag till gemensam sysselsättningsrapport , 2021

(31)

  Combating child poverty: an issue of fundamental rights , FRA, 2018

(32)

  Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter , COM(2021) 102 final

(33)

Förslag till rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti, COM(2021) 137.

(34)

  Rådets rekommendation om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti , (2020/C 372/01)

(35)

EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030, COM(2021) 101 final.

(36)

  Meddelandet Europas plan mot cancer , COM(2021) 44 final.

(37)

  Meddelandet En läkemedelsstrategi för Europa , COM(2020) 761 final.

(38)

  European Framework for Action on Mental Health and Wellbeing , Joint Action on Mental health and Well-being 2013-2016

(39)

  Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (2021/C 66/01)

(40)

  What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being? , WHO, 2019.

(41)

  Roma and Travellers in six countries , FRA, 2020.

(42)

  Programmet för frukt, grönsaker och mjölk i skolan , Europeiska kommissionen

(43)

  EU:s handlingsplan om barnfetma 2014–2020 , Europeiska kommissionen

(44)

  Från jord till bord-strategin , COM(2020) 381 final

(45)

  Rådets rekommendation om stärkt samarbete mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination (2018/C 466/01).

(46)

  Portalen för bästa praxis, folkhälsa , Europeiska kommissionen.

(47)

  Utbildningssamarbete i Europa – Utbildning 2020 , utbildning, Europeiska kommissionen

(48)

  Barcelona objectives on the development of childcare facilities for young children with a view to increase female labour participation, strike a work-life balance for working parents and bring about sustainable and inclusive growth in Europe (the ”Barcelona objectives”) , Europeiska kommissionen, 2018.

(49)

  Key data on early childhood education and care in Europe - 2019 Edition , Eurydice, 2019.

(50)

  Meddelande om jämställdhetsstrategin för 2020–2025 (COM(2020) 152 final).

(51)

  Analytical document accompanying the EU Roma Strategic framework, SWD(2020) 530 final, bilaga 2 – Baselines for EU headline indicators , Europeiska kommissionen.

(52)

PISA 2018 Results What School Life Means for Students’ Lives , OECD. Genomsnitt i OECD-länderna.

(53)

  Toolkit for inclusion in early childhood education and care , Europeiska kommissionen, 2020.

(54)

  Handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027 , COM(2020) 758 final.

(55)

  Global status report on preventing violence against children , Unicef/WHO, 2020.

(56)

  One in Five campaign , Europarådet.

(57)

  Tredje rapporten om framsteg i kampen mot människohandel (2020) i enlighet med artikel 20 i direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer , COM(2020) 661 final SWD(2020) 226 final. 

(58)

  Female Genital mutilation/cutting: a global concern , Unicef, 2016.

(59)

  FGM in Europe . End FGM

(60)

 Intersexpersoner: människor som är födda med atypiska könsorgan som inte passar in i den typiska definitionen av manligt eller kvinnligt, Jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer .

(61)

  A long way to go for LGBTI equality , FRA, 2020.

(62)

  Meddelande om att skydda migrerande barn , COM(2017) 211 final.

(63)

  Protect the rights of children of foreign fighters stranded in Syria and Iraq , Unicef, 2019.

(64)

  Meddelande om att skydda migrerande barn , a.a.

(65)

Programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (2021–2027), Europeiska unionen

(66)

  EU-strategi för en effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn , COM(2020) 607 final.

(67)

  Barnahus  

(68)

  Kommissionens beslut om att reservera den nationella nummerserien som börjar med ”116” för harmoniserade nummer för harmoniserade tjänster av samhälleligt värde, (2007/116/EG),   därefter ändrat, och direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation , 2018/1972/EU, artikel 96 – Jourlinjer för anmälan av försvunna barn och för stöd till barn.

(69)

  Rapporter om barn och rättvisa , FRA.

(70)

  Riktlinjer för ett barnvänligt rättsväsende , Europarådet.

(71)

  Resultattavlan för rättskipningen i EU , barnvänligt rättsväsende.

(72)

 I detta ingår respekt för barns rätt att i lämpliga fall upprätthålla kontakten med föräldrarna eller andra släktingar, i enlighet med artikel 9 i barnkonventionen.

(73)

Asylsökande och förstagångssökande av asyl efter medborgarskap, [ migr_asyappctza ], Eurostat, 2020.

(74)

  EU-strategi för brottsoffers rättigheter (2020–2025) , COM(2020) 258 final

(75)

  UN Global Study on Children Deprived of Liberty , Manfred Nowak, 2019

(76)

  Direktiv om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden , (EU) 2016/800.

(77)

  En strategi för europeisk rättslig utbildning 2021–2024 , COM(2020) 713 final.

(78)

  Europeiska nätverket för rättslig utbildning . 

(79)

  E-juridikportalen , plattformen för europeisk juridikutbildning.

(80)

Ska antas i slutet av juni/början av juli 2021.

(81)

  Rekommendation om barn till föräldrar som sitter i fängelse , Europarådet, CM/Rec(2018)5.

(82)

  European Guardianship Network . 

(83)

  Our Europe. Our Rights. Our Future. , a.a. 

(84)

  A long way to go for LGBTI equality, FRA, 2020.

(85)

  Tredje rapporten om framsteg i kampen mot människohandel COM(2020) 661 final och SWD(2020) 226 final, The challenges of countering human trafficking in the digital era , Europol, 2020.

(86)

  EU-strategi för en effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn , a.a.

(87)

  How families handled emergency remote schooling during the COVID-19 lockdown in spring 2020 , 2020, JRC.

(88)

Eurostat. Undersökning av IKT-användning i hushåll och efter individ [ isoc_i, ci_in_h ], 2019

(89)

Kommissionens meddelande Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet , COM(2021) 118 final.

(90)

  Direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi , 2011/93/EU, rambeslut om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen , 2008/913/RIF , direktiv om audiovisuella medietjänster , (EU) 2018/1808 , förordning om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter , (EU) 2016/679 , direktiv om otillbörliga affärsmetoder , 2005/29/EG , meddelandet om bekämpande av desinformation online: en europeisk strategi , COM(2018)236, europeisk strategi för ett bättre internet för barn , COM(2012)196.

(91)

  Kommissionens förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster (rättsakten om digitala tjänster) , COM/2020/825 final).

(92)

Uppförandekoden om desinformation innehåller en uppsättning åtaganden som stora onlineplattformar och handelsorganisationer som företräder annonsbranschen och annonsörer har undertecknat för att begränsa effekterna av desinformation på nätet. Undertecknarna av koden kommer att ombes stärka koden till följd av en vägledning som kommissionen utfärdar under våren 2021.

(93)

  Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027 , COM(2020)624.

(94)

  General Comment No. 25 (2021) on Rights of children in relation to the digital environment , FN:s kommitté för barnets rättigheter.

(95)

  Youth Pledge for a Better Internet .

(96)

Youth Call for Action .

(97)

  Better internet for kids .

(98)

Tillkännagavs i meddelandet om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 , COM(2020) 625 final.

(99)

  Programmet Erasmus+ .

(100)

  Förslag till politisk vägledning om AI för barn , Unicef, 2020.

(101)

Genom att bygga på det kommande förslaget om en uppsättning digitala principer i enlighet med meddelandet om ett digitalt decennium.

(102)

Harmoniserade europeiska standarder, tillgänglighetskrav för IKT-produkter och IKT-tjänster , Etsi, 2018.

(103)

  Direktivet om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster , (EU) 2019/882.

(104)

  Digital Competence Framework 2.0 , EU Science Hub, Europeiska kommissionen.

(105)

  Children affected by armed conflict, 1990-2019 , Peace Research Institute Oslo, Conflict trends, 2020.

(106)

  Inter-agency Network for Education in Emergencies , 2020.

(107)

  Children: improving survival and well-being , Världshälsoorganisationen, 2019.

(108)

  Policy Brief: Education during COVID-19 and beyond , FN, augusti 2020.

(109)

 Gemensamt meddelande om EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 (JOIN/2020/5 final).

(110)

  Riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter , 2017.

(111)

  EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt , 2008 .

(112)

  EU:s handlingsplan för jämställdhet för yttre åtgärder (2021–2025).

(113)

  Child Rights Toolkit. Integrating Child Rights in Development Cooperation .

(114)

  Global estimates of child labour , Internationella arbetsorganisationen, 2017.

(115)

Internationella arbetsorganisationen .  

(116)

  EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 , a.a.

(117)

Se bilaga 2.

(118)

  Horisont Europa .

(119)

  Informell expertgrupp om barnets rättigheter , Europeiska kommissionen.

(120)

  Meddelande om att skydda migrerande barn , COM(2017) 211 final, meddelande om jämställdhetsstrategin för 2020–2025 , COM(2020) 152 final, meddelande om EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande , COM(2020) 620 final och rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (2021/C 93/01), meddelande om en jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 , COM(2020) 698 final , Handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027 , COM(2020) 758 final och strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, meddelande om EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, COM(2020) 565 final,   och den kommande strategin för att bekämpa antisemitism som planeras för 2021, Rapport om EU-medborgarskapet 2020 – Stärka medborgarna och skydda deras rättigheter , COM(2020) 730 final, EU-strategi för brottsoffers rättigheter (2020-2025) , COM(2020) 258, EU-strategi för en effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn , COM(2020) 607.

(121)

Kommissionens rekommendation Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid (2013/112/EU), den europeiska pelaren för sociala rättigheter , Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021) 102 final), förslag till rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti, COM(2021) 137, meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 , COM(2020) 625 final och Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027 , COM(2020) 624.

(122)

  EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 ,  JOIN(2020) 5 final.

(123)

  Makroregional strategi , Europeiska kommissionen.

(124)

  Kommittén för barnets rättigheter , avslutande iakttagelser

(125)

  Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning , avslutande iakttagelser

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.3.2021

COM(2021) 142 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉN

EU:s strategi för barnets rättigheter

Barnets rättigheter – EU-ramverk och internationella ramverk I denna bilaga beskrivs i detalj de relevanta rättigheter som slås fast i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter och målen och delmålen i FN:s mål för hållbar utveckling och som skyddas och främjas genom de olika delarna av EU:s strategi för barnets rättigheter.
EU:s strategi för barnets rättigheter	Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 1	FN:s konvention om barnets rättigheter 2	FN:s mål för hållbar utveckling (hållbarhetsmål) fram till 2030
Inledning	Artikel 24: Barnets rättigheter Artikel 24.2: Barnets bästa Artikel 24.1.1: Barnets rätt till skydd och omsorg Artikel 20: Likhet inför lagen Artikel 21: Icke-diskriminering Artikel 23: Jämställdhet mellan kvinnor och män Artikel 26: Integrering av personer med funktionshinder Artikel 2: Rätt till liv	Artikel 1: Definition av begreppet barn Allmänna principer: ·Artikel 2: Icke-diskriminering ·Artikel 3: Barnets bästa ·Artikel 6: Rätten till liv, överlevnad och utveckling Artikel 23: Barn med funktionsnedsättning och åtgärder som säkerställer värdighet, självförtroende och ett aktivt deltagande i samhället, genom tillgång till alla slags tjänster, transporter och inrättningar, och i synnerhet utbildning och kultur Artikel 7 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Barn med funktionsnedsättning Artikel 30: Barn som tillhör minoriteter eller en urbefolkning; Allmänna genomförandeåtgärder ·Artikel 4: Genomförande av konventionen ·Artikel 4: Internationellt samarbete ·Artikel 44.6: Göra rapporter om FN:s barnkonvention tillgängliga för allmänheten	Hållbarhetsmål 10: Minskad ojämlikhet Delmål 10.3: Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende Delmål 10.2: Möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet Hållbarhetsmål 5: Jämställdhet Delmål 5.1: Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt. Delmål 5.c: Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer Hållbarhetsmål 17: Partnerskap för målen Delmål 17.2. Fullfölja alla åtaganden i fråga om offentligt utvecklingsbistånd Delmål 17.3. Mobilisera finansiella resurser till utvecklingsländer
Barns deltagande i politiska och demokratiska processer	Artikel 24.1: Barnets rätt att uttrycka sina åsikter Artikel 10: Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet Artikel 12: Mötes- och föreningsfrihet Artikel 22: Kulturell, religiös och språklig mångfald	Artikel 12: Respekt för barnets åsikter Artikel 7.3 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Rätt för barn med funktionsnedsättning att uttrycka sina åsikter Artikel 13: Yttrandefrihet och rätten att söka, motta och sprida information Artikel 14: Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet Artikel 15: Rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster Artikel 42: Kunskap om rättigheter	Hållbarhetsmål 16: Fred, rättvisa och starka institutioner Delmål 16.7: Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer Delmål 16.10: Säkerställa allmän tillgång till information (...), i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal Hållbarhetsmål 4: God utbildning för alla Delmål 4.7: Säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling
Socioekonomisk inkludering	Artikel 7: Respekt för privatlivet och familjelivet Artikel 9: Rätt att ingå äktenskap och rätt att bilda familj (i förhållande till sina föräldrar) Artikel 24.3: Barnets rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och att ha direkt kontakt med föräldrarna Artikel 33: Skydd av familjeliv och yrkesliv Artikel 34: Social trygghet och socialt stöd Artikel 32: Skydd av ungdomar i arbetslivet Artikel 36: Tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse Artikel 38: Konsumentskydd	Artikel 5: En familjemiljö och vägledning från föräldrar på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga Artikel 18: Föräldrarnas gemensamma ansvar, bistånd till föräldrar och tillhandahållande av barnomsorg Artikel 23 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – Respekt för hem och familj Artikel 26 och artikel 18.3: Social trygghet, barnomsorg och inrättningar för barnomsorg Artikel 27.1–27.3: Levnadsstandard och åtgärder som vidtagits, inklusive materiellt bistånd och stödprogram i fråga om mat, kläder och bostäder, för att säkerställa barnens fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling, och för att minska fattigdom och orättvisa Gatubarn;	Hållbarhetsmål 1: Ingen fattigdom Delmål 1.1: Avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt; med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag Delmål 1.2: Halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner Delmål 1.3: Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta Delmål 1.5: Bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer Hållbarhetsmål 7: Energi Delmål 7.1: Säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster Hållbarhetsmål 11: Hållbara städer Delmål 11.1: Säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden Delmål 11.2: Tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla; förbättra vägtrafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, (...) barn (...) Delmål 11.7: Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn (...) Delmål 8.b: Senast 2020 utarbeta och börja tillämpa en global strategi för ungdomssysselsättning
Hälsa	Artikel 3: Människans rätt till integritet Artikel 35: Hälsoskydd Artikel 37: Miljöskydd	Artikel 6.2: Överlevnad och utveckling Artikel 24: Hälsa och sjukvård, i synnerhet primärhälsovård Artikel 33: Insatser för att ta itu med de vanligaste hälsoutmaningarna, för att främja barns fysiska och psykiska välmående och förhindra och hantera överförbara och icke-överförbara sjukdomar Artikel 33: Ungdomars rättigheter i fråga om reproduktiv hälsa och åtgärder för att främja en hälsosam livsstil; Artikel 33: Åtgärder för att skydda barn från narkotikamissbruk	Hållbarhetsmål 2: Ingen hunger Delmål 2.1: Avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om Delmål 2.2: Avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nå de internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors näringsbehov Hållbarhetsmål 3: Ett hälsosamt liv Delmål 3.1: Minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn Delmål 3.2: Säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas; alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda Delmål 3.7: Säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program Delmål 3.8: Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla (...), tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet Hållbarhetsmål 5: Jämställdhet Delmål 5.6: Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser Hållbarhetsmål 6: Vatten och sanitet Delmål 6.1: Uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla Delmål 6.2: Säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus; särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer Delmål 6.b: Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen Hållbarhetsmål 13: Klimatförändringar Delmål 13.3: Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning Delmål 13.b: Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen
Utbildning	Artikel 14: Rätt till utbildning	Artikel 28: Rätten till utbildning, inklusive yrkesutbildning och vägledning Artikel 29: Utbildningens syfte, även utbildningen kvalitet; Artikel 30: Kulturella rättigheter för barn som tillhör urbefolkningar eller minoriteter Utbildning om mänskliga rättigheter och medborgarutbildning; Artikel 24 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Utbildning Artikel 31: Vila, fritid, lek, rekreation och kulturell och konstnärlig verksamhet	Hållbarhetsmål 4: God utbildning för alla Delmål 4.1: Säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper Delmål 4.2: Säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan Delmål 4.4: Väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap Delmål 4.5: Avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden Delmål 4.6: Säkerställa att alla ungdomar (...) lär sig läsa, skriva och räkna   Delmål 4.a: Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla Hållbarhetsmål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Delmål 8.5: Uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete Delmål 8.6: Senast 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar
Bekämpa våld mot barn och säkerställa skydd av barn	Artikel 1: Människans värdighet Artikel 3: Människans rätt till integritet Artikel 24.1: Barnets rätt till skydd och omsorg Artikel 4: Förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling Artikel 5: Förbud mot slaveri/tvångsarbete Artikel 32.1: Förbud mot barnarbete	Artikel 19: Vanvård eller försumlig behandling Artikel 9: Separation från föräldrarna Artikel 20: Barn som berövats sin familjemiljö Artikel 25: Regelbunden översyn av omhändertagandet Artikel 24.3: Åtgärder för att förbjuda och avskaffa alla sedvänjor som är skadliga för barns hälsa, vilket inbegriper men inte är begränsat till kvinnlig könsstympning samt tidiga äktenskap och tvångsäktenskap Artikel 34: Sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp Artikel 37 a och artikel 28.2: Rätten att inte utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, inklusive fysisk bestraffning Artikel 39: Åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av barn Tillgänglighet till hjälptelefonlinjer för barn Artikel 22: Barn utanför sitt ursprungsland som söker flyktingstatus, ensamkommande asylsökande barn, barn som är internflyktingar, migrantbarn och barn som påverkas av migration; Barn i situationer som innebär att de utnyttjas, inklusive åtgärder för deras fysiska och psykosociala rehabilitering och social återanpassning: ·Artikel 32: Ekonomiskt utnyttjande, inklusive barnarbete med specifik hänvisning till tillämpliga minimiåldrar; ·Artikel 33: Användning av barn vid olaglig framställning och handel med narkotika och psykotropa ämnen ·Artikel 34: Sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp ·Artikel 35: Bortförande, försäljning av och handel med barn ·Artikel 36: Andra former av utnyttjande ·Barn som offer och vittnen till brott: – Artikel 39: Fysisk och psykosocial rehabilitering och social återanpassning – Utbildningsverksamheter som tas fram för alla yrkesverksamma (…) inom området ungdomsrättvisa, inklusive riktlinjerna för rättsskipning i ärenden med barn som offer och vittnen till brott ·Artikel 38: Barn i väpnade konflikter Uppföljning av de fakultativa protokollen I och II till FN:s barnkonvention som gäller handel med barn, barnprostitution och barnpornografi och barn i väpnade konflikter Artikel 16 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp	Hållbarhetsmål 16: Fred, rättvisa och starka institutioner Delmål 16.2: Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn Hållbarhetsmål 5: Jämställdhet Delmål 5.2: Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering Delmål 5.3: Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning Delmål 8.7: Vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att avskaffa tvångsarbete, modernt slaveri och människohandel och säkra att de värsta formerna av barnarbete, inklusive rekrytering och användning av barnsoldater, förbjuds och upphör; avskaffa alla former av barnarbete senast 2025
Ett rättsväsende som tar hänsyn till barns behov	Artikel 24.1.2: Barnets rätt att uttrycka sina åsikter Artikel 24.3:  Barnets rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och att ha direkt kontakt med föräldrarna Artikel 6: Rätt till frihet och säkerhet Artikel 18: Rätt till asyl Artikel 19: Skydd vid avlägsnande, utvisning och utlämning Artikel 43: Europeiska ombudsmannen Artikel 45: Rörelse- och uppehållsfrihet Artikel 46: Diplomatiskt och konsulärt skydd Artikel 47: Rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol Artikel 48: Presumtion för oskuld och rätten till försvar Artikel 49: Principerna om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff	Artikel 7: Registrering av födelse, namn och medborgarskap Artikel 8: Bevarande av identitet Artikel 9: Separation från föräldrarna Artikel 10: Familjeåterförening Artikel 11: Olovligt bortförande och kvarhållande; Åtgärder för att säkerställa skyddet av barn med fängslade föräldrar och barn som lever i fängelse med sina mödrar Artikel 27.4: Indrivning av underhåll för barnet Artikel 21: Adoption (nationell och internationell) Artikel 23 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – Respekt för hem och familj Barn i konflikt med lagen, barn som offer och vittnen till brott samt ungdomsrätt: ·Artikel 40: Rättsskipning rörande ungdomsbrottslighet, förekomst av särskilda och separata domstolar och tillämplig lägsta straffbarhetsålder ·Artikel 37 b–d: Barn som frihetsberövats och åtgärder för att säkerställa att gripande, anhållande, häktning och fängslande sker i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid, och att annan hjälp snabbt tillhandahålls ·Artikel 37 a: Straff som utdöms mot barn, i synnerhet förbud mot dödsstraff och livstids fängelse utan möjlighet till frigivning och förekomsten av alternativa påföljder som baseras på ett reparativt tillvägagångssätt ·Artikel 39: Fysisk och psykosocial rehabilitering och social återanpassning	Hållbarhetsmål 16: Fred, rättvisa och starka institutioner Delmål 16.3: Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla Delmål 16.9: Tillhandahålla juridisk identitet för alla, inklusive födelseregistrering Delmål 16.10: (…) Skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal Hållbarhetsmål 10: Minskad ojämlikhet 10.7 Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik
Den digitala sfären och informationssamhället	Artikel 8: Skydd av personuppgifter Artikel 11: Yttrandefrihet och informationsfrihet	Artikel 16: Skydd av privatliv och skydd av bilder Artikel 17: Tillgång till information från olika nationella och internationella källor och skydd mot material som är skadligt för barnets välmående	Hållbarhetsmål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Delmål 9.c: Väsentligt öka tillgången till informations- och kommunikationsteknik samt eftersträva allmän och ekonomiskt överkomlig tillgång till internet i de minst utvecklade länderna senast 2020
Global dimension	Ovannämnda rättigheter som slås fast i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter och målen och delmålen i FN:s mål för hållbar utveckling är också relevanta för alla åtgärder som omfattas av strategins avsnitt om den globala dimensionen.

(1)

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är endast tillämplig på medlemsstaterna när de genomför unionsrätten.

(2)

 EU är part i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De relevanta artiklarna i denna konvention nämns också i denna kolumn

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.3.2021

COM(2021) 142 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉN

EU:s strategi för barnets rättigheter

EU:s regelverk och policydokument om barnets rättigheter

I detta dokument förtecknas de rättsliga instrument och policyinstrument på EU-nivå som har mest relevans 1 för barnets rättigheter. De har organiserats enligt de tematiska avsnitten i EU:s strategi för barnets rättigheter. Hyperlänkar ges till alla rättsliga instrument och policyinstrument

Primärrätt

Fördraget om Europeiska unionen (2012/C 326/01) – särskilt artikel 3.3 och 3.5

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt  (2012/C 326/01)

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2012/C 326/02) – särskilt artikel 24 om barnets rättigheter och artikel 7 om rätten till familjeliv; artikel 14 om rätt till utbildning, artikel 32 om förbud mot barnarbete och skydd av ungdomar i arbetslivet och artikel 33 om familjeliv och yrkesliv

Policydokument om barnets rättigheter

Europeiska kommissionens politiska riktlinjer för 2019–2024 En ambitiösare union – Min agenda för Europa av ordförande Ursula von der Leyen, juli 2019

Europaparlamentets resolution om barnets rättigheter med anledning av 30-årsjubileet för konventionen om barnets rättigheter (2019/2876(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2021 om barns rättigheter mot bakgrund av kommissionens strategi för barns rättigheter (2021/2523(RSP))

Tidigare strategier för barnets rättigheter

Kommissionens meddelande Mot en EU-strategi för barnets rättigheter (KOM(2006) 367 slutlig)  

Kommissionens meddelande En EU-agenda för barns rättigheter (KOM(2011) 60 slutlig)      

Horisontella instrument, inklusive sådana som påverkar olika grupper av barn

·Social inkludering

Kommissionens rekommendation om den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2017/761/EU)

·Ras eller etniskt ursprung, även romer

Rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung  (2000/43/EG) 

Rådets rambeslut om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (2008/913/RIF)  

Kommissionens meddelande En jämlikhetsunion:  EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (COM(2020) 565 final)  

Kommissionens meddelande En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (COM(2020) 620 final)

Rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (2021/C 93/01)

Funktionsnedsättning

Rådets beslut om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2010/48/EG)

Direktivet om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster(2019/882/EU)

En jämlikhetsunion – EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021) 101 final)

·Hbtqi

Kommissionens meddelande En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020) 698 final)  

·Jämställdhet

Kommissionens meddelande En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020) 152 final)  

·Skydd och integration av migranter

Kommissionens meddelande Att skydda migrerande barn (COM(2017) 211 final)

Kommissionens meddelande Handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027 (COM(2020)758 final)

·Ungdomar

Rådets resolution om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet:  Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (2018/C456/01)  

1.Deltagande i politiska och demokratiska processer: En union som ger barn förmåga att vara aktiva medborgare och deltagare i demokratiska samhällen

Kommissionens meddelande 2020 års rapport om rättsstatsprincipen – Rättsstatssituationen i EU (COM(2020) 580 final)

Kommissionens meddelande En handlingsplan för demokrati (COM(2020) 790 final)  

Kommissionens meddelande Strategi för att stärka tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU (COM(2020) 711 final)  

2.Socioekonomisk inkludering, hälso- och sjukvård och utbildning: En union som bekämpar barnfattigdom och främjar inkluderande samhällen, hälso- och sjukvårdssystem och utbildningssystem som tar hänsyn till barnens behov.

2.1. Social inkludering

2.1.1.Övergripande instrument

Kommissionens rekommendation Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid (2013/112/EU)

Kommissionens meddelande En europeisk pelare för sociala rättigheter (COM(2017) 250 final)  

Kommissionens rekommendation om den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2017/761/EU)  

Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2017/C 428/09)

Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021) 102 final)

2.1.2. Familjeliv

Rådets direktiv om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (92/85/EG)

Rådets rekommendation om barnomsorg (92/241/EEG)

Rådets direktiv om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG (2010/18/EU)

Direktiv om balans mellan arbete och privatliv och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (2019/1158/EU)

2.1.3.Minderåriga i arbetslivet

Direktiv om skydd av minderåriga i arbetslivet (94/33/EG)

Direktiv om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt (2009/52/EG)

Rådets direktiv om genomförande av avtalet om genomförande av Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 som ingicks den 21 maj 2012 mellan Organisationen för lantbrukskooperativ i Europeiska unionen (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom Europeiska unionen (Europêche) (2017/159/EU)

2.2.Utbildning

2.2.1.Utbildning

Rådets rekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid (2011/C191/01)

Rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2018/C 189/01)

Rådets rekommendation om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen (2018/C 195/01)

Rådets rekommendation om en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning (2019/C 189/03)

Kommissionens meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 (COM(2020) 625 final)

Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (2021/C 66/01)

2.2.2.Förskoleverksamhet

Kommissionens meddelande Förskola – en bättre grund för framtiden (KOM(2011) 66 slutlig)

Rådets rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet (2019/C189/02)

2.2.3.Fritid

Direktiv om leksakers säkerhet (2009/48/EG)

2.3.Bostäder

Kommissionens rekommendation om energifattigdom (2020/1563/EU)

2.4.Hälsa

2.4.1.Sjukdomar och förebyggande

Rådets rekommendation om stärkt samarbete mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination (2018/C 466/01)

Kommissionens meddelande Europas plan mot cancer (COM(2021) 44 final)

Kommissionens meddelande En läkemedelsstrategi för Europa (COM(2020) 761 final)

2.4.2.Mat  

Kommissionens direktiv om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (2006/125/EG)

Förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel  (1924/2006/EG)

Förordning om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (1169/2011/EU)

Förordning om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och komplett kostersättning för viktkontroll (609/2013/EG)

Förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter  (1308/2013/EG)

Förordning om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter (1370/2013/EU)

EU:s handlingsplan om barnfetma 2014–2020  

Kommissionens förordning vad gäller gränsvärden för tropanalkaloider i vissa spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn (2016/239/EU)

Kommissionens genomförandeförordning om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsstöd till utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk vid utbildningsanstalter (2017/39/EU)

Kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller unionsstöd till utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk vid utbildningsanstalter (2017/40/EU)

Kommissionens meddelande Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020) 381 final)

2.4.3.Alkohol, tobak och narkotika

Direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om reklam för och sponsring till förmån för tobaksvaror (2003/33/EG)

Rådets rekommendation om förebyggande av rökning och om initiativ för en effektivare tobakskontroll (2003/54/EG)

Kommissionens meddelande En EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna (COM(2006) 625 final)

Rådets rekommendation om rökfria miljöer (2009/C 296/02)

Direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter (2014/40/EU)

Kommissionens genomförandebeslut om förlängning av giltighetstiden för beslut 2006/502/EG om en förpliktelse för medlemsstaterna att förbjuda att icke barnsäkra eller leksaksliknande tändare släpps ut på marknaden (2016/575/EU)

2.4.4.Konsumenter/säkerhet

Direktiv om allmän produktsäkerhet (2001/95/EG)

Direktiv om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (”direktivet om otillbörliga affärsmetoder”) (2005/29/EG)

Förordning om läkemedel för pediatrisk användning (1901/2006/EG)

Förordning om typgodkännande av motorfordon med avseende på skydd av fotgängare och andra oskyddade trafikanter, om ändring av direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 2003/102/EG och 2005/66/EG (78/2009/EG)

Förordning om tillämpningsbestämmelser för bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 78/2009 om typgodkännande av motorfordon med avseende på skydd av fotgängare och andra oskyddade trafikanter (631/2009/EG)

Förordning om typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem  (661/2009/EG)

Rådets beslut om Europeiska unionens ståndpunkt i förhållande till utkastet till föreskrifter från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa om fotgängarsäkerhet och utkastet till föreskrifter från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa om lysdiodljuskällor (LED) (2012/143/EU)

Kommissionens genomförandedirektiv om ändring av rådets direktiv 91/671/EEG om obligatorisk användning av bilbälten och fasthållningsanordningar för barn i fordon (2014/37/EU)

Kommissionens genomförandebeslut om överensstämmelsen av Europastandard EN 16281:2013 för eftermonterade öppningsbegränsande beslag för fönster och balkongdörrar (2014/358/EU)

Kommissionens rekommendation om principer för att skydda konsumenter och spelare i samband med onlinespeltjänster och för att förhindra att underåriga spelar onlinespel om pengar (2014/478/EU)  

2.4.5.Miljö

Kommissionens meddelande Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final)

3.Bekämpa våld mot barn och säkerställa skydd av barn: En union som hjälper barn att växa upp utan våld

Kommissionens beslut om att reservera den nationella nummerserien som börjar med ”116” för harmoniserade nummer för harmoniserade tjänster av samhälleligt värde (2007/116/EG), därefter ändrat, och direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation  (2018/1972/EU)

Direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi  (2011/93/EU)

Direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer (2011/36/EU)

Kommissionens meddelande EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012–2016 (COM(2012) 286 final)  

Kommissionens meddelande om utrotande av kvinnlig könsstympning (COM(2013) 833 final)

Kommissionens meddelande Rapport om uppföljningen av EU:s strategi för utrotande av människohandel och ytterligare konkreta åtgärder (COM(2017) 728 final)

Kommissionens meddelande Strategi för EU:s säkerhetsunion (COM(2020) 605 final)

Kommissionens meddelande EU-strategi för en effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn (COM(2020) 607 final)

4.Ett rättsväsende som tar hänsyn till barnens behov: En union där rättssystemet respekterar barns rättigheter och behov

4.1. Rättssystem

Kommissionens meddelande Säkerställa rättvisa i EU – En europeisk strategi för rättslig utbildning 2021–2024 (COM(2020) 713 final)

4.2.Privaträtt

4.2.1.Föräldraansvar

Rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i gemenskapens intresse underteckna 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (2003/93/EG)

Rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar (2201/2003/EG)  

Rådets beslut om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn samt om bemyndigande för vissa medlemsstater att avge en förklaring om tillämpningen av gemenskapsrättens relevanta interna regler (2008/431/EG)

Rådets förordning om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (2019/1111/EU)

4.2.2.Underhållsskyldighet

Rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (4/2009/EG)

Rådets direktiv om godkännande på Europeiska unionens vägnar av Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2011/432/EU)

4.2.3.Andra civilrättsliga instrument

Förordning om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg och rättelsen om tidsfristerna för införlivande (650/2012/EU)

Direktiv om vissa aspekter på medling på privaträttens område (2008/52/EG)

Förordning om främjande av medborgares fria rörlighet genom förenkling av kraven på framläggande av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (2016/1191/EU)

4.3. Straffrätt

4.3.1.Ungdomsrättvisa

Direktiv om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (2016/800/EU)

4.3.2.Brottsoffrens rättigheter

Direktiv om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem (2012/29/EU)  

Kommissionens meddelande EU-strategi för brottsoffers rättigheter (2020–2025) (COM(2020) 258 final)

4.3.3.Lagstiftning om processuella rättigheter

Rådets rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på domar och övervakningsbeslut i syfte att övervaka alternativa påföljder och övervakningsåtgärder (2008/947/RIF)

Rådets rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fängelse eller andra frihetsberövande åtgärder i syfte att verkställa dessa inom Europeiska unionen (2008/909/RIF)

Rådets rambeslut om organisation av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll (2009/315/RIF)

Rådets beslut om inrättande av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) i enlighet med artikel 11 i rambeslut 2009/315/RIF (2009/316/RIF)

Rådets rambeslut om tillämpning mellan Europeiska unionens medlemsstater av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om övervakningsåtgärder som ett alternativ till tillfälligt frihetsberövande (2009/829/RIF)

Direktiv om den europeiska skyddsordern (2011/99/EU)

Direktiv om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (2012/13/EU)

Direktiv om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet (2013/48/EU)

Direktiv om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (2016/343/EU)

Direktiv om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i samband med en europeisk arresteringsorder (2016/1919/EU)

4.4. Fri rörlighet

Direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (2004/38/EG)  

Kommissionens meddelande om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (KOM(2009) 313 slutlig)

Förordning om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (2011/492/EU)

Direktiv om åtgärder som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet för arbetstagare (2014/54/EU)

4.5.Migration

4.5.1.Mottagningsförhållanden

Direktiv om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (omarbetning) (2013/33/EU)

4.5.2.Familjeåterförening

Direktivet om rätt till familjeåterförening (2003/86/EG)

4.5.3.Dublinförordningen och Eurodacförordningen

Förordning om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (343/2003/EG)

Förordning om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (1560/2003/EG)

Direktiv om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning) (2013/32/EU)

Förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (603/2013/EU)

Förordning om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (604/2013/EU)

Kommissionens genomförandeförordning om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (118/2014/EU)

Berättigande

Direktiv om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning) (2011/95/EU)

4.5.4.Invandring och asyl

Kommissionens meddelande EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter (2015–2020) (COM(2015) 285 final)

Kommissionens meddelande om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan (COM(2016) 85 final)

Kommissionens meddelande om genomförandet av mottagningscentrum (hotspots) i Grekland (COM(2016) 141 final)

Kommissionens meddelande För en reform av det gemensamma asylsystemet och ökade möjligheter till laglig inresa till Europa (COM(2016) 197 final)

4.5.5.Omplacering och vidarebosättning

Kommissionens meddelande Lägesrapport om genomförandet av den europeiska migrationsagendan (COM(2019) 126 final) 

Kommissionens rekommendation om lagliga vägar till skydd i EU:  främja vidarebosättning, inresa av humanitära skäl och andra kompletterande vägar (C/2020/6467)

4.5.6.Återvändande

Direktiv om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (2008/115/EG)

Kommissionens meddelande om EU:s återvändandepolitik (COM(2014) 199 final)

Kommissionens meddelande EU:s handlingsplan för återvändande (COM(2015) 453 final)

Kommissionens rekommendation om upprättande av en gemensam ”Handbok om återvändande” som ska användas av medlemsstaternas behöriga myndigheter när de utför uppgifter i samband med återvändande (C/2015/6250 final)

Kommissionens meddelande om en effektivare återvändandepolitik inom Europeiska unionen – En förnyad handlingsplan (COM(2017) 200 final)  

Kommissionens rekommendation om effektivare återvändanden vid genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG (2017/432/EU)  

4.5.7.Viseringar

Förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar (810/2009/EG)

Kommissionens beslut och efterföljande ändringar om införande av en handledning för handläggning av viseringsansökningar och ändring av utfärdade viseringar (K(2010 1620 slutlig)

4.5.8.Gränsförvaltning

Kommissionens rekommendation om inrättande av en gemensam ”Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal (Schengenhandbok)” som medlemsstaternas behöriga myndigheter skall använda när de utför personkontroller vid gränserna (C/2006/5186 final)

Ändrad genom kommissionens rekommendation (C/2008/2976 final )

Ändrad genom kommissionens rekommendation (C/2009/7376 final)

Ändrad genom kommissionens rekommendation (C/2010/5559 final)

Ändrad genom kommissionens rekommendation (C/2011/3918 final)

Ändrad genom kommissionens rekommendation(C/2012/9330 final)

Ändrad genom kommissionens rekommendation (C/2015/3894 final)

Förordning om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) (1052/2013/EU)

Kommissionens meddelande Bedömning av Greklands handlingsplan för att avhjälpa de allvarliga brister som konstaterats i samband med 2015 års utvärdering av tillämpningen av Schengenregelverket på området förvaltning av de yttre gränserna (COM(2016) 220 final)

Förordning om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (2016/399/EU)

Kommissionens meddelande Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet (COM(2016) 205 final)

Förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen (2019/1896/EU)

4.5.9.Laglig migration

Direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (omarbetning) (2016/801/EU)

5.Den digitala sfären och informationssamhället: En union där barn kan ta del av den digitala miljön på ett säkert sätt och ta tillvara på dess möjligheter

Direktiv om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (2009/136/EG)      

Direktiv om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (2010/13/EU)

Kommissionens meddelande Europeisk strategi för ett bättre internet för barn (COM(2012) 196 final)

Förordning om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (2016/679/EU)  

Kommissionens meddelande Bekämpande av desinformation online: en europeisk strategi (COM(2018) 236 final)

Direktiv om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster) mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (2018/1808/EU)  

Direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) (2018/1972/EU)

Kommissionens förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster (rättsakten om digitala tjänster) och om ändring av direktiv 2000/31/EG (COM(2020) 825 final)  

Kommissionens meddelande Europas medier i det digitala decenniet: En handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling (”handlingsplanen för Europas medier”) (COM(2020) 784 final)

Kommissionens meddelande Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027  Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern (COM(2020) 624 final)

6.Den globala dimensionen: En union som stöder, skyddar och stärker barn i hela världen, även under kriser och konflikter.

6.1.Övergripande instrument

EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter (2017) – Inget barn ska lämnas utanför

Nytt europeiskt samförstånd om utveckling (2017), som en del av EU:s svar på FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling

Gemensamt meddelande EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 (JOIN(2020) 5 final)  

Verktygslådan för barns rättigheter

6.2.Tematiska instrument

EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt (uppdaterad 2008)

EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och kampen mot alla former av diskriminering av kvinnor (2008)

Riktlinjer för EU:s politik gentemot tredjeländer i fråga om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (uppdaterades 2019)

Kommissionens meddelande Bättre nutrition för mödrar och barn i det externa biståndet (COM(2013) 141 final)

GD ECHO: Verktygslådan för köns-/åldersmarkörer (2014)

Kommissionens meddelande Ett värdigt liv: Från biståndsberoende till självständighet – Tvångsförflyttning och utveckling (COM(2016) 234 final)

Rådets förordning om tillhandahållande av krisstöd inom unionen (2016/369/EU)

Kommissionens meddelande Utbildning i nödsituationer och utdragna kriser (COM(2018) 304 final)

Gemensamt meddelande EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet – En ambitiös agenda för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2020) 17 final)

Relevanta internationella konventioner som rör barnets rättigheter

Internationella arbetsorganisationen

Konvention om minimiålder för tillträde till arbete, nr 138 (1973)  

Konvention om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete, nr 182 (1999)

Haagkonferensen för internationell privaträtt

Konvention av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn  

Konvention av den 19 oktober 1996 om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn

Konvention av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar  

(1)

Förteckningen är inte är uttömmande och framför allt innehåller den inte några finansieringsinstrument.