Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2020/C 83/14)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Coteaux d’Aix-en-Provence”

Referensnummer: PDO-FR-A0159-AM03

Datum för meddelandet: 20 december 2019

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Avgränsning av det geografiska området och det omedelbara närområdet

En hänvisning till 2019 års officiella geografiska kodex har införts i punkt IV i produktspecifikationen, för att precisera listan över de kommuner som det geografiska området och det omedelbara närområdet består av.

Preciseringen har införts i punkten ”ytterligare villkor” i det sammanfattande dokumentet.

2. Druvbestånd

I punkt V i produktspecifikationen har den sekundära druvsorten caladoc noir N införts i listan över sorter som är tillåtna för produktion av röda viner och roséviner. Tillägget är en följd av de experiment som gjorts på årgångarna 2005–2017 av sorten caladoc N.

Caladoc noir N ändrar inte profilen på vinerna med den kontrollerade ursprungsbeteckningen, och sorten kan därför läggas till som sekundär druvsort och utgöra upp till 10 % av druvbeståndet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Produktens namn

Coteaux d’Aix-en-Provence

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

De röda vinerna är balanserade och fruktiga och blir som fylligast efter två eller tre års lagring på flaska. Doften innehåller toner av blommor, så som viol, eller växter, så som hö, lagerblad och tobak, som sedan följs av mer förfinade nyanser, så som kanel och läder. Dessa särskilda drag får vinet efter en period av behandling, från det att jäsningen är klar till att vinet tappas på flaskor, som sträcker sig åtminstone till den 15 april året efter skördeåret. Vinerna framställs huvudsakligen av druvsorterna grenache N, mourvèdre N och syrah N, som ofta förknippas med sorterna cabernet-sauvignon N och carignan N.

Rosévinerna är lätta, mjuka, fruktiga och blommiga, och dricks ofta unga. De framställs huvudsakligen av druvsorterna grenache N, cinsaut N och counoise N. De har en vacker blekrosa färg med glänsande skiftningar.

De vita vinerna görs på sorten vermentino B, som ofta förknippas med sorterna ugni blanc B och clairette B. De är friska med blommiga och fruktiga toner.

Vinernas naturliga alkoholhalt är minst 11 volymprocent.

De röda vinerna har när de förpackas en högsta halt av äppelsyra på 0,4 gram per liter.

Efter jäsning har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 4 gram per liter.

De analytiska egenskaper som inte informerats om är i enlighet med EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

a. Grundläggande oenologiska metoder

Odlingsmetoder

—	Varje stock ges en yta på maximalt 2,5 kvadratmeter. Man kan räkna fram ytan genom att multiplicera avstånden mellan raderna med avståndet mellan vinstockarna.

—	Avståndet mellan raderna får vara högst 2,5 meter och avståndet mellan plantorna i samma rad måste vara minst 0,8 meter.

—	Vinerna beskärs med kortskottsbeskärning (enligt metoden gobelet eller cordon Royat). Varje stock har högst åtta grenar med en till två skott.

—	Druvsorterna cabernet-sauvignon N, sauvignon B, sémillon B och syrah N kan beskäras med Guyotbeskärning med högst åtta skott per stock.

—	Bevattning är tillåten i enlighet med bestämmelserna i artikel D.645-5 i den franska lagen om jordbruk och havsfiske (Code rural et de la pêche maritime).

Specifika oenologiska metoder

—

Vid framställning av roséviner är det tillåtet att använda kol för oenologiskt bruk i must eller i nya viner som fortfarande jäser från pressning, men i högst 20 % av den totala volymen roséviner som bereds hos den berörda vinmakaren under den aktuella skörden, och med högst 60 gram kol per hektoliter.

—	All användning av träspån är förbjuden.

b. Högsta avkastning

60 hektoliter per hektar.

6. Avgränsat geografiskt område

Vinodlingen, druvskörden och framställningen av viner sker inom följande kommuner, på grundval av 2019 års officiella geografiska kodex:

—

I departementet Bouches-du-Rhône: Aix-en-Provence, Alleins, Aurons, La Barben, Les Baux-de-Provence, Berre-l’Etang, Charleval, Châteauneuf-les-Martigues, Cornillon-Confoux, Coudoux, Eguilles, Ensuès-la-Redonne, Eygalières, Eyguières, La Fare-les-Oliviers, Fontvielle, Gignac-la-Nerthe, Istres, Jouques, Lamanon, Lambesc, Lançon-Provence, Mallemort, Martigues, Maussane-les-Alpilles, Meyrargues, Mouriès, Paradou, Pelissanne, Peyrolles-en-Provence, Port-de-Bouc, Le Puy-Sainte-Réparade, Rognac, Rognes, Saint-Cannat, Saint-Chamas, Saint-Estève-Janson, Saint-Etienne-du-Grès, Saint-Marc-Jaumegarde, Saint-Mitre-les-Remparts, Saint-Rémy-de-Provence, Salon-de-Provence, Vauvenargues, Velaux, Venelles, Ventabren och Vernègues.

—	I departementet Var: Artigues och Rians.

7. Huvudsakliga druvsorter

Ugni blanc B

Cinsaut N – cinsault

Counoise N

Grenache N

Mourvèdre N – monastrell

Syrah N – shiraz

Vermentino B – rolle

Clairette B

Grenache blanc B

Sauvignon B – sauvignon blanc

8. Beskrivning av samband

Området med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Coteaux d’Aix-en-Provence” ligger i den västra delen av det nedre, kalkrika Provence. Det sträcker sig från floden Durance i norr till Medelhavet i söder och från Rhônedalen i väst till bergsmassivet Sainte-Victoire i öst. Området är exakt avgränsat till 47 kommuner i departementet Bouches-du-Rhône och två kommuner i departementet Var.

Vinodlingen sker antingen på märgel- och kalkstensformationer med steniga jordar på en grundmassa av lera och silt, eller på formationer av molass och sandsten med mycket sandiga jordar eller sand- och siltrika, steniga jordar. Trots att landskapet sträcker sig från kusten till norr om bergsmassivet Sainte-Victoire har det en enhetlig, karaktäristisk morfologi bestående av en rad av små bergsmassiv och sänkor, med litologiska formationer och likartade jordar.

Odlingsområdet som är noga avgränsat för druvskörden består av jordlotter med steniga jordar på en grundmassa av lera och silt som utvecklats på märgelsten, och mycket sandiga jordar eller sand- och siltrika, steniga jordar som utvecklats på molass och sandsten. Den stora mängden sten i jorden skyddar mot avdunstning och främjar dessutom vattenavrinningen, vilket gör att vinstockarna inte får för mycket vatten.

Jordlotterna med jord som utvecklats på märgelsten lämpar sig extra bra för framställning av feta viner med hög alkoholhalt, en rik arom och en tanninstruktur som är en utmärkt grund för bearbetning av vinet.

Jordlotterna med sandig jord som utvecklats på molass och sandsten är bättre lämpade för framställning av lätta, fruktiga viner med lägre alkoholhalt.

Det soliga, varma medelhavsklimatet med de starka mistralvindarna är mycket gynnsamt för det krävande druvbeståndet, som har anpassats under generationer och ger vinerna kvalitet och identitet. Druvan grenache N ger viner med hög alkoholhalt och tydlig rondör, cinsaut N ger finess och elegans, syrah N ger fruktiga aromer och av mourvèdre N görs viner som är särskilt lämpliga för lagring.

Precis som i övriga Provence är vinodlingarna i området mer än 2 000 år gamla. Vinodlingen i Aix-en-Provence lär ha varit mycket utbredd redan 100 år f.Kr. Vid denna tid etablerades vinodlingen som en av hörnstenarna i medelhavsområdets jordbruk, vid sidan om vetet och olivodlingen.

En första utvecklingsperiod inleddes med romarnas införande av vinplantan och fortsatte med handeln som sköttes av de religiösa ordenssamfunden under medeltiden. René av Anjou, greve av Provence, hade en stor inverkan på att vinernas anseende förbättrades och att odlingsmarkerna utvidgades från och med 1400-talet. Man fortsatte att odla vin i området, och under mitten av 1800-talet inleddes en andra utvecklingsfas, när fler och fler sluttningar odlades upp. Denna utbredning av vinodlingen hängde också samman med att handelsrelationerna utvecklades. Tendensen förstärktes av frihandeln som etablerades under det andra kejsardömet.

Ursprungsbeteckningen VDQS (vins delimité de qualité supérieur) godkändes den 23 januari 1956.

Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Coteaux d’Aix-en-Provence” godkändes genom ett dekret den 24 december 1985, vilket innebar ett erkännande av producenternas och producentsamfundets ihärdiga arbete för att förbättra vinets kvalitet.

Producenternas kunskaper har utvecklats i generationer och resulterat i en uppsättning viner gjorda på olika druvor som växt under olika förhållanden. Dessa kunskaper har anpassats till de särskilda förutsättningar som finns i området, där man i början främst framställde röda viner, men har sedan på ett naturligt sätt kunnat överföras till produktionen av roséviner och vita viner.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, som definieras av undantag för vinodling och framställning av viner, omfattar följande kommuners territorium på grundval av 2019 års officiella geografiska kodex:

—

I departementet Bouches-du-Rhône: Arles, Aureille, Beaurecueil, Bouc-Bel-Air, Cabriès, Carry-le-Rouet, Eyragues, Fos-sur-Mer, Gardanne, Grans, Maillane, Meyreuil, Miramas, Mollégès, Noves, Orgon, Les Pennes-Mirabeau, La Roque-d’Anthéron, Marignane, Le Rove, Saint-Antonin-sur-Bayon, Saint-Martin-de-Crau, Saint-Paul-les-Durance, Sausset-les-Pins, Sénas, Tarascon, Le Tholonet och Vitrolles.

—	I departementet Var: Esparron och Ollières.

Märkning

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange den större geografiska enheten ”Vin de Provence”.

De teckensnitt som används för denna större geografiska enhet får varken på höjden eller på bredden vara större än de tecken som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-9620d36b-5963-4fa1-81df-458a8ea0c236

(1) EGT L 9, 11.1.2019, s. 2.