Bryssel den 2.4.2020

COM(2020) 139 final

2020/0057(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av utbrottet av covid-19


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Sedan de första fallen av covid-19-smitta har EU arbetat outtröttligt för att hjälpa medlemsstaterna och deras medborgare att hantera krisen. Kommissionen har aktiverat sitt allmänna förvarningssystem ”Argus” för att samordna krisinsatserna och krissamordningskommittén sammanträder regelbundet för att samordna det arbete som görs av relevanta avdelningar på kommissionen och av EU-organ. Kommissionen har även inrättat en grupp för att samordna arbetet på politisk nivå som består av de fem kommissionsledamöter som ansvarar för de politikområden som främst berörs. Till följd av EU-ledarnas videokonferenser om åtgärder till följd av utbrottet av covid-19 den 10, 17 och 26 mars 2020 intensifierar kommissionen nu sina insatser för att hantera utbrottet av covid-19 på alla fronter. Kommissionen offentliggjorde i detta sammanhang ett meddelande den 13 mars 2020 till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken och Eurogruppen om en ”samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet”. På det ekonomiska området har kommissionen föreslagit att ett investeringsinitiativ mot effekter av coronaviruset (CRII) ska inrättas för att göra det möjligt att genom ett flexibelt utnyttjande EU:s strukturfonder snabbt kunna hantera de behov som uppstår inom de mest utsatta sektorerna – bl.a. hälso- och sjukvården, små och medelstora företag och arbetsmarknaderna – och för att hjälpa de främst berörda områdena i medlemsstaterna och deras medborgare. Detta förslag antogs och trädde i kraft den 30 mars. Kommissionen har också antagit en tillfällig ram för statliga stödåtgärder som gör det möjligt för medlemsstaterna att maximalt utnyttja den flexibilitet som är möjlig enligt statsstödsreglerna för att stötta sina ekonomier. Kommissionen har vidare uppmanat rådet att se till att EU-institutionerna aktiverar den allmänna undantagsbestämmelsen i stabilitets- och tillväxtpakten och därefter tillämpar den som ett led i unionens strategi att de finansiella åtgärderna mot covid-19-pandemin ska vara snabba, kraftfulla och samordnade.

Förutom de mycket negativa socioekonomiska effekterna har den kris vi står inför på grund av covid-19-pandemin en mycket betydande mänsklig dimension. Det är därför mycket viktigt att EU och dess medlemsstater agerar beslutsamt och tillsammans i en anda av solidaritet för att begränsa virusets spridning och hjälpa patienter, att motverka de ekonomiska följdeffekterna och minska de negativa sociala konsekvenserna. Som ett led i vårt gemensamma och samordnade agerande antogs även kommissionens förslag om att EU:s solidaritetsfond (EUSF) ska utvidgas till att även kunna användas för allvarliga folkhälsohot och att det ska definieras vilka insatser som kan få finansiering, vilket understryker unionens solidaritet med de medlemsstater som befinner sig i en krissituation.

Kommissionen är dessutom, så som aviserades i meddelandet av den 13 mars 2020, redo att där det är möjligt hjälpa medlemsstaterna att mildra sysselsättningseffekterna för enskilda och för de hårdast drabbade branscherna. Det nya instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) som nu föreslås för rådet är ytterligare ett tillfälligt instrument som möjliggör ekonomiskt stöd från EU på upp till 100 miljarder euro i form av lån till drabbade medlemsstater. Den ansvarsförbindelse som blir en följd av dessa lån från EU ska göras förenlig med EU:s budgetbegränsningar genom att medlemsstaterna ska ställa garantier till unionens budget motsvarande 25 % av de beviljade lånen i proportion till varje medlemsstats andel av unionens samlade bruttonationalinkomst. SURE ska vara ett kompletterande stöd utöver nationella åtgärder och det bidragsstöd som normalt beviljas för liknande ändamål från Europeiska socialfonden.

SURE-instrumentet bör vara tillgängligt för medlemsstater som behöver mobilisera betydande ekonomiska medel för att bekämpa de negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna av utbrottet av covid-19. Inrättandet av SURE är ytterligare ett konkret uttryck för solidaritet inom EU som innebär att medlemsstaterna enas om att hjälpa varandra via EU genom att ställa ytterligare ekonomiska medel till förfogande i form av lån. SURE-instrumentet ska ge medlemsstaterna ekonomiskt stöd så att de kan hantera plötsliga ökningar av de offentliga utgifterna för att skydda sysselsättningen. Det ska närmare bestämt fungera som en andra försvarslinje och stödja system för korttidsarbete och liknande åtgärder i syfte att hjälpa medlemsstaterna att skydda sysselsättningen och därmed anställda och egenföretagare mot risken för arbetslöshet och förlust av inkomst. System för korttidsarbete är offentliga program som gör det möjligt för företag som drabbas av ekonomiska svårigheter att införa tillfällig arbetstidsförkortning för sina anställda, som får inkomststöd från staten för de timmar som de inte arbetar. Liknande program för inkomstersättning i krissituationer finns för egenföretagare. Villkor för när en medlemsstat kan få stöd från detta instrument bör fastställas som hänvisar till en plötslig och mycket kraftig ökning av de faktiska, och eventuellt även planerade, offentliga utgifterna för att skydda sysselsättningen som är en följd av utbrottet av covid-19 och som har direkt anknytning till inrättande eller utvidgning av system för korttidsarbete och liknande åtgärder som vidtas för att hantera detta utbrott.

SURE ska ha formen av ett utlåningsprogram och grunda sig på ett system av garantier som ställts av medlemsstaterna. Detta system kommer att göra det möjligt för EU att

(1)utöka volymen av lån som kan ges från SURE-instrumentet till medlemsstater som ansöker om ekonomiskt stöd från instrumentet,

(2)se till att den ansvarsförbindelse för EU som instrumentet ger upphov till är förenlig med unionens budgetbegränsningar.

För att detta tillvägagångssätt ska tjäna det avsedda syftet måste medlemsstaterna ställa trovärdiga, oåterkalleliga och ianspråktagbara garantier till EU. Garantiernas storlek ska utgå från medlemsstaternas respektive andelar av unionens bruttonationalinkomst. Systemet med garantier innebär att medlemsstaterna inte kommer att behöva lämna direkta kontantbidrag och ger samtidigt den kreditförstärkning som krävs för att säkerställa ett högt kreditbetyg och skydda unionens budget.

Utöver medlemsstaternas garantier byggs andra skyddsåtgärder in i ramen för att säkerställa programmets ekonomiska soliditet:

·En strikt och försiktig ekonomisk förvaltning.

·En låneportfölj som begränsar koncentrationsrisken, den årliga exponeringen och alltför stor exponering mot enskilda medlemsstater, samtidigt som de medlemsstater som har störst behov kan garanteras tillräckliga resurser.

·Möjlighet att förlänga lånen.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag kompletterar en annan EU-rättsakt som möjliggör stöd till medlemsstater i krissituationer, nämligen rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad förordning (EG) nr 2012/2002). Den rättsakten ändras genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/461, som antogs den 30 mars, för att utvidga tillämpningsområdet till stora folkhälsokriser och för att definiera särskilda insatser som ska kunna finansieras.

Medan solidaritetsfonden är ett permanent instrument skulle SURE vara tillfälligt. Det finns även skillnader i fråga om geografiskt tillämpningsområde eftersom SURE är begränsat till medlemsstaterna och inte omfattar länder som förhandlar om anslutning till unionen. I tematisk mening är de båda instrumentens tillämpningsområde dock detsamma, dvs. att hantera större kriser som är en följd av folkhälsohot, där solidaritetsfonden kan användas permanent, medan SURE-instrumentet är begränsat till just utbrottet av covid-19. En annan skillnad är att solidaritetsfonden är bidragsbaserad och möjliggör förskottsbetalningar. SURE-instrumentet är däremot lånebaserat.

Ekonomiskt stöd från EU via SURE-instrumentet skulle kunna mobiliseras sedan kommissionen lagt fram ett förslag för rådet. Den berörda medlemsstaten bör ansöka om stöd. Innan rådet beviljar ekonomiskt stöd från SURE-instrumentet bör kommissionen samråda med den berörda medlemsstaten för att bedöma omfattningen av den (faktiska eller förväntade) plötsliga och mycket kraftiga ökningen av de offentliga utgifterna för att skydda sysselsättningen. Medlemsstaten bör när den ansöker om stöd lägga fram styrkande dokumentation för denna plötsliga och mycket kraftiga ökning av faktiska, och eventuellt även planerade, utgifter. Ett genomförandebeslut om godkännande av det ekonomiska stödet ska fattas av rådet med kvalificerad majoritet, om villkoren för detta instrument är uppfyllda. Kommissionen och den mottagande medlemsstaten ska ingå ett genomförandeavtal. Insatser som räknas som relevanta vid granskningen av den plötsliga utgiftsökningen är uteslutande offentliga krisinsatser för att skydda sysselsättningen med anledning av utbrottet av covid-19. De lån som därefter ges ska hjälpa medlemsstaterna att finansiera sina ökade offentliga utgifter för system för korttidsarbete och liknande åtgärder och på så sätt hjälpa dem att skydda sysselsättningen och därmed anställda och egenföretagare mot risken för arbetslöshet.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är en av flera åtgärder som tagits fram för att hantera den pågående covid-19-pandemin – ett annat exempel är investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset – och det är ett komplement till andra sysselsättningsstödjande instrument som Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)/InvestEU. Upplägget liknar det som användes under den gångna finanskrisen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) för att EU med kort varsel skulle kunna ge ekonomiskt stöd till medlemsstater som har svårigheter eller hotas av svårigheter till följd av en osedvanlig händelse som ligger utanför medlemsstatens kontroll, och bygger på det nya regelverk för att hantera ansvarsförbindelser som anges i 2018 års budgetförordning. Genom att i den specifika situation som uppstått till följd av utbrottet av covid-19 stödja medlemsstaterna genom upp- och utlåning skulle detta instrument i synnerhet kunna användas av medlemsstaterna som en andra försvarslinje för att finansiera system för korttidsarbete och liknande åtgärder för att skydda sysselsättningen och därmed anställda och egenföretagare mot risken för arbetslöshet.

Detta tillfälliga instrument bör ses som en krisåtgärd som inrättar ett europeiskt system för arbetslöshetsåterförsäkring i den specifika krissituation som uppstått till följd av covid-19-utbrottet och påverkar inte ett eventuellt senare inrättande av ett permanent instrument på en annan rättslig grund i EUF-fördraget.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta instrument är artikel 122 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det baseras på både artikel 122.1 och 122.2 i EUF-fördraget.

Utbrottet av covid-19 är en plötslig och osedvanlig händelse med vittgående och störande följdverkningar för medlemsstaternas ekonomier som kräver samlade insatser i en anda av solidaritet. Det garantisystem baserat på frivilliga bidrag från medlemsstaterna till unionen som ska utgöra grunden för det ekonomiska stödet från SURE-instrumentet grundar sig på artikel 122.1 i EUF-fördraget. Denna insats skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att i en anda av solidaritet agera för att göra det möjligt att vidta de åtgärder som är lämpliga i den exceptionella ekonomiska situation som har uppstått till följd av utbrottet av covid-19. Det är därför motiverat att basera det garantisystem som ska ligga till grund för SURE-instrumentet på artikel 122.1 i EUF-fördraget.

Organisationen och förvaltningen av låneordningen ska grundas på artikel 122.2 i EUF-fördraget, enligt vilken rådet har möjlighet att på kommissionens förslag, tillfälligt och på ad hoc-basis, ge ekonomiskt stöd från unionen till en medlemsstat som har svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av naturkatastrofer eller osedvanliga händelser utanför dess kontroll, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Denna rättsliga grund skulle ligga till grund för SURE-instrumentets lånekomponent.

Artikel 122.2 i EUF-fördraget har använts en gång tidigare. Under finanskrisen utgjorde den rättslig grund för inrättandet av en tillfällig europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EFSM) för att hjälpa medlemsstater som helt eller delvis förlorade sin tillgång till marknaden på grund av kraftigt försämrade upplåningsvillkor. EU använde detta instrument för att ge lån till Irland och Portugal samt bryggfinansiering till Grekland.

Artikel 122.2 i EUF-fördraget kan användas för alla typer av exceptionella krishändelser, inte bara finanskriser eller kriser som rör den finansiella stabiliteten. Rådet har betydande frihet i sin bedömning av om villkoren i denna rättsliga grund är uppfyllda. Detta är uppenbart fallet för de medlemsstater som drabbats hårdast av det stora folkhälsohot som utbrottet av covid-19 innebär samt av dess ekonomiska och sociala konsekvenser.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Syftet med förslaget är att hjälpa medlemsstater som har drabbats av allvarliga ekonomiska störningar till följd av den osedvanliga händelse som utbrottet av covid-19 utgör och att visa europeisk solidaritet med de medlemsstater som är hårt drabbade genom att ge ekonomiskt stöd från unionen i form av tillfälliga lån. Det ekonomiska stödet ska vara en andra försvarslinje och tillfälligt bidra till att täcka dessa medlemsstaters ökade offentliga utgifter för system för korttidsarbete och liknande åtgärder så att de kan skydda sysselsättningen och därmed anställda och egenföretagare mot risken för arbetslöshet och förlust av inkomst.

Stödet skulle hjälpa den drabbade befolkningen, bidra till en snabb återgång till normala levnadsvillkor i de drabbade regionerna och mildra de direkta konsekvenserna för samhället och ekonomin av den pågående covid-19-krisen.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Det går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen med detta instrument.

Val av instrument

Denna rättsakt har formen av en förordning eftersom den skapar ett nytt, specifikt och tillfälligt instrument som kan användas av alla medlemsstater och som måste vara till alla delar bindande och direkt tillämpligt i samtliga medlemsstater. En rådsförordning för att inrätta ekonomiskt stöd till medlemsstater med stöd av artikel 122.2 i EUF-fördraget har tidigare antagits i samband med finanskrisen för att fastställa förfaranden och praxis för utformning och bedömning av ansökningar från relevanta medlemsstater och för att snabbt och effektivt genomföra sådant ekonomiskt stöd. Detta säkerställer att senare genomförandebeslut som fattas av rådet om ekonomiskt stöd till medlemsstater sker inom en lämplig och enhetlig ram. En förordning som är tillämplig på alla medlemsstater är också det lämpligaste rättsliga instrumentet för att organisera det garantisystem som ska utgöra grunden för utlåningen från SURE-instrumentet med tanke på att det bygger på frivilliga bidrag från alla medlemsstater.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Samråd med berörda parter

Det brådskande behovet av att sammanställa förslaget så att det utan onödigt dröjsmål kan antas av rådet innebar att det inte var möjligt att genomföra ett samråd med berörda parter.

Konsekvensbedömning

På grund av förslagets brådskande karaktär gjordes ingen konsekvensbedömning.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Kommissionen bör kunna ta upp lån på de finansiella marknaderna i syfte att låna vidare till den medlemsstat som ansöker om ekonomiskt stöd från SURE-instrumentet.

SURE ska ha formen av ett utlåningsprogram om upp till 100 miljarder euro och grunda sig på ett system av garantier från medlemsstaterna. Detta system kommer att göra det möjligt för EU att

(1)utöka volymen av lån som kan ges från SURE-instrumentet till medlemsstater som ansöker om ekonomiskt stöd från instrumentet,

(2)säkerställa att den ansvarsförbindelse för EU som instrumentet ger upphov till är förenlig med unionens budgetbegränsningar.

För att detta tillvägagångssätt ska tjäna det avsedda syftet måste medlemsstaterna ställa trovärdiga, oåterkalleliga och ianspråktagbara garantier till EU. Garantiernas storlek ska utgå från medlemsstaternas respektive andelar av unionens bruttonationalinkomst. Systemet med garantier innebär att medlemsstaterna inte kommer att behöva lämna direkta kontantbidrag och ger samtidigt den kreditförstärkning som krävs för att säkerställa ett högt kreditbetyg och skydda unionens budget.

Utöver medlemsstaternas garantier byggs andra skyddsåtgärder in i ramen för att säkerställa programmets ekonomiska soliditet:

·En strikt och försiktig ekonomisk förvaltning.

·En låneportfölj som begränsar koncentrationsrisken, den årliga exponeringen och alltför stor exponering mot enskilda medlemsstater, samtidigt som de medlemsstater som har störst behov kan garanteras tillräckliga resurser.

·Möjlighet att förlänga lånen.

5.ÖVRIGA INSLAG

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Genom artikel 1 i förslaget till rådets förordning inrättas ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av utbrottet av covid-19. Det handlar om ett instrument som med tanke på dess rättsliga grund skulle vara tillfälligt och av ad hoc-karaktär. Det skulle ge ekonomiskt stöd med stöd av artikel 220 i budgetförordningen till medlemsstater som har drabbats av allvarliga ekonomiska störningar till följd av den osedvanliga händelse som utbrottet av covid-19 utgör.

I artikel 2 i förslaget till förordning framhålls att SURE-instrumentet ska ses som ett komplement. Det bör komplettera ansträngningar som medlemsstater gör på nationell nivå och täcka en del av den plötsliga och mycket kraftiga ökning av offentliga utgifter som sker i dessa medlemsstater på grund av insatser för att hantera de direkta negativa konsekvenserna av covid-19-krisen. Användningen av SURE-instrumentet utgör inget hinder för tillämpning av andra relevanta EU-instrument för att hantera specifika aspekter av allvarliga folkhälsohot eller instrument för ekonomiskt stöd, t.ex. Europeiska unionens solidaritetsfond.

I artikel 3 i förslaget till förordning fastställs villkoren för aktivering av instrumentet. Medlemsstaterna får ansöka om ekonomiskt stöd om deras faktiska, och eventuellt även planerade, offentliga utgifter på sysselsättningsområdet har ökat plötsligt och mycket kraftigt till följd av åtgärder på nationell nivå för att hantera utbrottet av covid-19. Stöd från SURE-instrumentet bör särskilt användas för att lätta den ökade ekonomiska bördan för medlemsstaterna när det gäller system för korttidsarbete och liknande åtgärder som bidrar till att skydda sysselsättningen och därmed anställda och egenföretagare mot risken för arbetslöshet och förlust av inkomst.

I artikel 4 i förslaget till förordning fastställs för det första att ekonomiskt stöd från det föreslagna SURE-instrumentet ska ges i form av ett lån till den berörda medlemsstaten. Det fastställs också att kommissionen ska ha befogenhet att ta upp lån på finansmarknaderna i syfte att låna vidare till den berörda medlemsstaten.

I artikel 5 i förslaget till förordning fastställs det maximala ekonomiska stöd som unionen kan ge via SURE-instrumentet. Det rör sig om ett belopp på högst 100 miljarder euro.

I artikel 6 i förslaget till förordning fastställs förfarandet för att snabbt bevilja medlemsstaterna ekonomiskt stöd. Efter en ansökan från en medlemsstat skulle kommissionen samråda med medlemsstaten för att kontrollera i vilken grad offentliga utgifter som har direkt anknytning till inrättande eller utvidgning av system för korttidsarbete och liknande åtgärder för särskilt egenföretagare har ökat. Samrådet gör det även lättare för kommissionen att fastställa villkoren för lånet. Sådant som bör fastställas är t.ex. belopp, maximal genomsnittlig löptid, prissättning, under vilken tidsperiod stödet ska vara tillgängligt och bestämmelser om det praktiska genomförandet.

Artiklarna 7–10 i förslaget till förordning innehåller förfaranderegler för utbetalning och genomförande av lånestödet från SURE-instrumentet. De handlar mer specifikt om regler för utbetalning, upp- och utlåning, försiktighetsregler för instrumentets låneportfölj och förvaltningen av lånen.

Artikel 11 i förslaget till förordning handlar om finansieringsmekanismen för instrumentet. Grunden för utlåningen till medlemsstaterna från instrumentet ska vara ett system med garantier som medlemsstaterna ställer till unionen på frivillig basis. Systemet ska göra det möjligt för unionen att utöka volymen av ekonomiskt stöd genom lån till medlemsstaterna från SURE-instrumentet. De garantier som ställs till unionen bör vara oåterkalleliga, ovillkorliga och tillgängliga på begäran samt fastställas i ett avtal som ingås mellan kommissionen och medlemsstaterna. Sådana bidrag skulle utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

I artikel 12 i förslaget till förordning fastställs en regel om instrumentets tillgänglighet. Unionens ekonomiska stöd via SURE-instrumentet ska vara tillgängligt först när alla medlemsstater har ställt sina garantier till unionen.

I artiklarna 13 och 14 i förslaget till förordning fastställs regler om kontroller, revisioner och rapportering.

I artikel 15 i förslaget till förordning förklaras slutligen att instrumentet inte ska vara tillämpligt på Förenade kungariket, eftersom Förenade kungariket enligt artikel 143.1 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 1 bara ska vara betalningsskyldigt för sin andel av unionens finansiella ansvarsförbindelser som är en följd av finansiella transaktioner som unionen genomfört före dagen för Förenade kungarikets utträde ur unionen. Alla ansvarsförbindelser för unionen som är en följd av ekonomiskt stöd som ges enligt denna förordning skulle uppstå efter dagen för Förenade kungarikets utträde ur unionen. Förenade kungariket bör därför inte delta i det ekonomiska stödet enligt denna förordning.

2020/0057 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av utbrottet av covid-19

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 122,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Artikel 122.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) gör det möjligt för rådet att på förslag av kommissionen i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna besluta om lämpliga åtgärder för att hantera den ekonomiska och sociala situation som uppstått till följd av utbrottet av covid-19.

(2)Enligt artikel 122.2 i EUF-fördraget kan rådet bevilja en medlemsstat ekonomiskt stöd från unionen om medlemsstaten har svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av osedvanliga händelser utanför dess kontroll.

(3)SARS-coronavirus-2 (SARS-CoV-2), som orsakar den coronavirussjukdom som Världshälsoorganisationen (WHO) gett namnet covid-19, är en ny stam av coronavirus som inte tidigare påträffats hos människor. Det globala utbrottet av denna sjukdom utvecklas snabbt och har förklarats vara en pandemi av WHO. Sedan utbrottet i unionen började och fram till och med den 30 mars 2020 har 334 396 sjukdomsfall och 22 209 dödsfall rapporterats i medlemsstaterna.

(4)Medlemsstaterna har vidtagit extraordinära åtgärder för att begränsa utbrottet av covid-19 och dess följdverkningar. Risken att covid-19 sprider sig ytterligare i unionen betraktas som hög. Förutom att utbrottet av covid-19 har en inverkan på folkhälsan med hög dödlighet får det även vittgående och störande följdverkningar för medlemsstaternas ekonomier, orsakar störningar i samhället och leder till ökade offentliga utgifter i allt fler medlemsstater.

(5)Denna exceptionella situation, som ligger utanför medlemsstaternas kontroll och som har immobiliserat en stor del av deras arbetskraft, har lett till en plötslig och mycket kraftig ökning av medlemsstaternas offentliga utgifter för system för korttidsarbete för anställda och för liknande åtgärder för särskilt egenföretagare. Det är nödvändigt att göra det möjligt för medlemsstaterna att hantera denna plötsliga och mycket kraftiga ökning av de offentliga utgifterna tills utbrottet av covid-19 och dess följdverkningar för arbetskraften är under kontroll.

(6)Inrättandet av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av utbrottet av covid-19 bör göra det möjligt för unionen att hantera krisen på arbetsmarknaden på ett samordnat, snabbt och effektivt sätt i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna och därmed mildra effekterna på sysselsättningen för både enskilda och de hårdast drabbade ekonomiska sektorerna, samt även de direkta effekterna av denna exceptionella situation för medlemsstaternas offentliga utgifter.

(7)Enligt artikel 220 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 2 kan unionen ge medlemsstaterna ekonomiskt stöd i form av lån. Sådana lån bör beviljas medlemsstater där utbrottet av covid-19 lett till en plötslig och mycket kraftig ökning av faktiska, och eventuellt även planerade, offentliga utgifter till följd av nationella åtgärder som vidtagits från och med den 1 februari 2020. Detta datum säkerställer att alla medlemsstater behandlas lika och gör det möjligt att täcka deras faktiska, och eventuellt även planerade, ökade utgifter till följd av effekterna på deras arbetsmarknader oavsett när utbrottet av covid-19 inträffade i varje enskild medlemsstat. De nationella åtgärder som antas från och med detta datum bör ha direkt anknytning till inrättandet eller utvidgningen av system för korttidsarbete och liknande åtgärder för bland annat egenföretagare. System för korttidsarbete är offentliga program som under vissa omständigheter gör det möjligt för företag som drabbas av ekonomiska svårigheter att införa tillfällig arbetstidsförkortning för sina anställda, som får inkomststöd från staten för de timmar som de inte arbetar. Liknande program för inkomstersättning finns för egenföretagare. En medlemsstat som ansöker om ekonomiskt stöd bör lägga fram styrkande dokumentation för den plötsliga och mycket kraftiga ökningen av faktiska, och eventuellt även planerade, utgifter för system för korttidsarbete eller liknande åtgärder.

(8)Unionens upp- och utlåning inom ramen för SURE bör vara tillräckligt omfattande för att drabbade medlemsstater ska kunna få de finansiella medel som de behöver för att hantera följdverkningarna på sina arbetsmarknader av utbrottet av covid-19. Unionens utlåning bör därför finansieras via de internationella kapitalmarknaderna.

(9)Utbrottet av covid-19 får vittgående och störande följdverkningar för alla medlemsstaters ekonomier. Det är därför nödvändigt att medlemsstaterna kollektivt bidrar genom att ställa garantier för lånen från unionens budget. Sådana garantier krävs för att unionen ska kunna bevilja medlemsstater lån som är tillräckligt stora för de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är mest akuta. För att säkerställa att den ansvarsförbindelse som unionens lån via SURE ger upphov till är förenliga med den gällande fleråriga budgetramen och taken för egna medel, bör medlemsstaternas garantier vara oåterkalleliga, ovillkorliga och kunna tas i anspråk på begäran, samtidigt som systemets stabilitet bör förstärkas genom ytterligare skyddsåtgärder.

(10)De ytterligare skyddsåtgärderna för att förstärka systemets stabilitet bör bestå i en försiktig ekonomisk förvaltning, en maximal årlig exponering och tillräcklig diversifiering av låneportföljen.

(11)Lån som beviljas från detta instrument utgör ekonomiskt stöd i den mening som avses i artikel 220 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. I enlighet med artikel 282.3 g i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 kommer artikel 220 att vara tillämplig på lån som beviljas från detta instrument från och med den dag då den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020 börjar tillämpas. Kraven i artikel 220.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 bör emellertid vara tillämpliga på upp- och utlåningstransaktioner redan från och med den här förordningens ikraftträdande.

(12)För att säkerställa att den ansvarsförbindelse som unionens lån via detta instrument ger upphov till är förenlig med den gällande fleråriga budgetramen och taken för egna medel är det nödvändigt att fastställa försiktighetsregler, bland annat en möjlighet att förlänga lån som tas upp för unionens räkning.

(13)Med tanke på deras särskilda finansiella konsekvenser kräver besluten om att bevilja ekonomiskt stöd från unionen enligt denna förordning utövande av genomförandebefogenheter, vilka bör tilldelas rådet.

(14)Enligt artikel 143.1 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 3
är Förenade kungariket betalningsskyldigt för sin andel av unionens finansiella ansvarsförbindelser endast med avseende på sådana ansvarsförbindelser som följer av finansiella transaktioner som unionen genomfört före dagen för Förenade kungarikets utträde ur unionen. Alla ansvarsförbindelser för unionen som är en följd av ekonomiskt stöd som ges enligt denna förordning skulle uppstå efter dagen för Förenade kungarikets utträde ur unionen. Förenade kungariket bör därför inte delta i det ekonomiska stödet enligt denna förordning.

(15)Eftersom instrumentet är tillfälligt och införs för att hantera utbrottet av covid-19 bör kommissionen var sjätte månad kontrollera om de exceptionella omständigheter som orsakar allvarliga ekonomiska störningar i medlemsstaterna fortfarande föreligger.

(16)Med tanke på följdverkningarna av utbrottet av covid-19 och vikten av att snabbt hantera dess konsekvenser bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation ( nedan kallat instrumentet)

1. Härmed inrättas ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE), nedan kallat instrumentet, i syfte att hantera följdverkningarna av utbrottet av covid-19 och dess socioekonomiska konsekvenser.

2. I denna förordning fastställs villkor och förfaranden som gör det möjligt för unionen att ge ekonomiskt stöd till en medlemsstat som genomgår, eller allvarligt hotas av, stora ekonomiska störningar på grund av utbrottet av covid-19 i syfte att finansiera system för korttidsarbete eller liknande åtgärder som har till syfte att skydda anställda och egenföretagare och därmed minska arbetslöshet och förlust av inkomst.

Artikel 2

Instrumentets kompletterande karaktär

Instrumentet ska komplettera de nationella åtgärder som vidtas av berörda medlemsstater genom att ge ekonomiskt stöd för att hjälpa dem att klara av den plötsliga och mycket kraftiga ökningen av faktiska, och eventuellt även planerade, offentliga utgifter som syftar till att mildra de direkta ekonomiska och sociala negativa effekterna av den osedvanliga händelse som utbrottet av covid-19 utgör.

Artikel 3

Villkor för användning av instrumentet

1.    En medlemsstat får ansöka om ekonomiskt stöd från unionen om dess faktiska, och eventuellt även planerade, offentliga utgifter ökade plötsligt och mycket kraftigt från och med den 1 februari 2020 på grund av antagandet av nationella åtgärder med direkt anknytning till system för korttidsarbete och liknande åtgärder i syfte att hantera de ekonomiska och sociala effekterna av den osedvanliga händelse som utbrottet av covid-19 utgör.

2. Mottagande medlemsstater ska använda unionens ekonomiska stöd via detta instrument för nationella system till stöd för korttidsarbete eller liknande åtgärder.

Artikel 4

Typer av ekonomiskt stöd

Det ekonomiska stöd som avses i artikel 3 ska ges i form av ett lån till den berörda medlemsstaten. För detta ändamål och i enlighet med ett genomförandebeslut som rådet antar enligt artikel 6.1, ska kommissionen ges befogenhet att på unionens vägnar ta upp lån på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut vid den tidpunkt som är mest lämplig för att optimera finansieringskostnaderna och skydda dess anseende som unionens emittent på marknaderna.

Artikel 5

Högsta belopp för ekonomiskt stöd

Det ekonomiska stöd som avses i artikel 3 får inte överstiga 100 000 000 000 EUR för samtliga medlemsstater.

Artikel 6

Förfarande för ansökan om ekonomiskt stöd

1.Det ekonomiska stöd som avses i artikel 3 ska på kommissionens förslag göras tillgängligt genom ett beslut som antas av rådet i form av en genomförandeakt.

2.Innan kommissionen lägger fram ett förslag för rådet ska den utan onödigt dröjsmål samråda med den berörda medlemsstaten för att kontrollera den plötsliga och mycket kraftiga ökningen av faktiska, och eventuellt även planerade, utgifter med direkt anknytning till system för korttidsarbete och liknande åtgärder i den medlemsstat som ansöker om stöd i samband med den osedvanliga händelse som utbrottet av covid-19 utgör. Den berörda medlemsstaten ska för detta ändamål tillhandahålla kommissionen lämplig styrkande dokumentation. Kommissionen ska dessutom kontrollera att de försiktighetsregler som avses i artikel 9 följs.

3.Beslutet om att bevilja det ekonomiska stöd som avses i artikel 3 ska innehålla följande:

(a)Lånebeloppet, lånets längsta genomsnittliga löptid, dess prissättningsformel, dess maximala antal delbetalningar, hur länge det är tillgängligt och andra närmare regler för beviljande av det ekonomiska stödet.

(b)En bedömning av medlemsstatens uppfyllande av de villkor som avses i artikel 3.

(c)En beskrivning av de(t) nationella system för korttidsarbete eller liknande åtgärder som får finansieras.

Artikel 7
Utbetalning av lånet

Det lån som avses i artikel 6.3 ska betalas ut i delbetalningar.

Artikel 8
Upp- och utlåningstransaktioner

1.De upp- och utlåningstransaktioner som avses i artikel 4 ska genomföras i euro.

2.Villkoren för det lån som avses i artikel 6.3 a ska fastställas i ett låneavtal mellan den mottagande medlemsstaten och kommissionen. Avtalet ska innehålla de bestämmelser som avses i artikel 220.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

3.På den mottagande medlemsstatens begäran och om omständigheterna gör det möjligt att förbättra räntan på lånet får kommissionen refinansiera hela eller delar av sin ursprungliga upplåning eller omstrukturera motsvarande finansiella villkor.

4.Ekonomiska och finansiella kommittén ska informeras om den refinansiering eller omstrukturering som avses i punkt 3.

Artikel 9
Försiktighetsregler för låneportföljer

1.Lånen till de tre medlemsstater som står för den största andelen av de beviljade lånen får inte överstiga 60 % av det belopp som avses i artikel 5.

2.De utbetalningar som unionen ska göra ett visst år får inte överstiga 10 % av det belopp som avses i artikel 5.

3.Om en medlemsstat underlåter att göra en återbetalning får kommissionen förlänga motsvarande lån som tagits upp på unionens vägnar.

Artikel 10
Låneadministration

1.Kommissionen ska fastställa den ordning som behövs för att administrera lånen tillsammans med ECB.

2.Den mottagande medlemsstaten ska öppna ett särskilt konto hos sin nationella centralbank för det ekonomiska stödet från unionen. Den ska också överföra lånebelopp och ränta enligt låneavtalet till unionens konto hos Europeiska centralbanken tjugo Target2-bankdagar före förfallodagen.

Artikel 11
Bidrag i form av garantier från medlemsstaterna

1.Medlemsstaterna kan bidra till instrumentet genom att ställa en motgaranti till den risk som bärs av unionen.

2.Medlemsstaternas bidrag ska tillhandahållas i form av garantier som är oåterkalleliga, ovillkorliga och kan tas i anspråk på begäran.

Kommissionen ska ingå ett avtal med den bidragande medlemsstaten om garantier som är oåterkalleliga, ovillkorliga och kan tas i anspråk på begäran. Betalningsvillkoren ska anges i avtalet.

3.Anspråk på garantier som ställs av medlemsstaterna ska göras på pari passu-basis. Om en medlemsstat inte infriar ett anspråk i tid ska kommissionen ha rätt att göra ytterligare anspråk på garantier som ställts av andra medlemsstater på pari passu-basis upp till de totala tillhandahållna beloppen. Sådana ytterligare bidrag ska återbetalas till medlemsstaterna från återvunna belopp.

4.De bidrag som avses i punkt 1 ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 för detta instrument.

Artikel 12
Instrumentets tillgänglighet

1.Det ekonomiska stöd som avses i artikel 3 ska bli tillgängligt först efter det att alla medlemsstater har bidragit till instrumentet med de bidrag som avses i artikel 11.1 till ett belopp motsvarande minst 25 % av det belopp som avses i artikel 5, förutsatt att varje medlemsstats relativa andel av medlemsstaternas totala bidrag motsvarar medlemsstaternas relativa andelar av unionens totala bruttonationalinkomst, vilka framgår av kolumn 1 i tabell 3 i del A. ”Inledning och finansiering av den allmänna budgeten” i inkomstdelen av den budget för 2020 som fastställs i Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020, vilken antogs den 27 november 2019 4 .

2.Kommissionen ska underrätta rådet när instrumentet blir tillgängligt.

Artikel 13
Kontroller och revisioner

Det avtal som avses i artikel 8.1 ska innehålla de bestämmelser om kontroller och revisioner som krävs enligt artikel 220.5 i förordning (EU, Euratom ) 2018/1046.

Artikel 14
Rapportering

Kommissionen ska inom sex månader efter denna förordnings ikraftträdande och vid behov var sjätte månad därefter lämna en rapport till Europaparlamentet, Ekonomiska och finansiella kommittén, Sysselsättningskommittén och rådet i enlighet med artikel 250 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 om användningen av ekonomiskt stöd och om huruvida den osedvanliga händelse som motiverat tillämpningen av denna förordning kvarstår.

Artikel 15
Tillämplighet

Denna förordning ska inte tillämpas på och i Förenade kungariket. Hänvisningar till medlemsstaterna i denna förordning ska inte innefatta Förenade kungariket.

Artikel 16
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.6.Varaktighet för och budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till rådets förordning om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av utbrottet av covid-19

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 5  

Ej tillämpligt.

1.3.Typ av förslag eller initiativ

X Ny åtgärd 

 Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 6  

 Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

 Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Ej tillämpligt.

Förslaget till förordning är en krisåtgärd som kommissionen lägger fram för rådet för att göra det möjligt för unionen att i en anda av solidaritet ge ekonomiskt stöd till medlemsstater för att hjälpa dem att skydda sysselsättningen genom stöd till system för korttidsarbete för anställda och liknande åtgärder för egenföretagare efter utbrottet av covid-19.

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr…

Ej tillämpligt.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Ej tillämpligt.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Syftet med det föreslagna SURE-instrumentet är att fastställa regler som gör det möjligt för unionen att ge ekonomiskt stöd till en medlemsstat som genomgår, eller allvarligt hotas av, stora ekonomiska störningar till följd av covid-19-krisen för att finansiera system för korttidsarbete eller liknande åtgärder för att skydda anställda och egenföretagare och därmed minska arbetslösheten.

Det ska mer specifikt fungera som en andra försvarslinje och stödja system för korttidsarbete och liknande åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna att skydda sysselsättningen och därmed anställda och egenföretagare mot risken för arbetslöshet. Villkor för när en medlemsstat kan få stöd från detta instrument bör fastställas som hänvisar till en plötslig och mycket kraftig ökning av de faktiska, och eventuellt även planerade, offentliga utgifterna som är en följd av utbrottet av covid-19 och som har direkt anknytning till inrättande eller utvidgning av system för korttidsarbete och liknande åtgärder som vidtas för att hantera detta utbrott.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Ej tillämpligt.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Det föreslagna SURE-instrumentet grundas på artikel 122.1 och 122.2 i EUF-fördraget.

Enligt denna rättsliga grund kan

– unionen i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att hantera en specifik ekonomisk situation,

– ekonomiskt stöd från unionen beviljas på vissa villkor när en medlemsstat är, eller riskerar att hamna, i en svår situation på grund av en osedvanlig händelse utanför dess kontroll.

Medlemsstaterna upplever för närvarande allvarliga ekonomiska störningar på grund av utbrottet av covid-19, som får mycket negativa socioekonomiska effekter i medlemsstaterna.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

Syftet med förslaget är att i en anda av europeisk solidaritet ge ekonomiskt stöd till hårt drabbade medlemsstater. Det ekonomiska stödet ska ges via en lånefacilitet för att tillfälligt stödja medlemsstaternas ökade offentliga utgifter för att inrätta eller utvidga system för korttidsarbete och liknande åtgärder. Det ska fungera som en andra försvarslinje för medlemsstater som ställs inför ökade offentliga utgifter för att skydda sysselsättningen för anställda och egenföretagare. Ett sådant EU-stöd hjälper befolkningen i berörda medlemsstater, bidrar till en snabb återgång till normala levnadsvillkor i berörda regionerna och mildrar de direkta konsekvenserna för samhället och ekonomin av just covid-19-krisen.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

När unionen stod inför en allvarlig finanskris för tio år sedan visade sig artikel 122 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) vara lämplig för att med kort varsel mobilisera ekonomiskt stöd från unionen till medlemsstater som drabbats av svårigheter till följd av en osedvanlig händelse utanför deras kontroll. Det var på denna rättsliga grund som unionen antog rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism. Med stöd av denna rättsakt gav unionen ekonomiskt stöd till Portugal och Irland samt bryggfinansiering till Grekland via back-to-back-lån. Denna rättsliga grund och detta tillvägagångssätt kan emellertid inte bara utnyttjas i finansiella kriser utan i samband med alla osedvanliga händelser som ligger utanför medlemsstaternas kontroll, varför den även kan användas i den särskilda krissituation som utbrottet av covid-19 utgör.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Det föreslagna SURE-instrumentet kompletterar investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset, dvs. den föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet för Europeiska unionens solidaritetsfond, och andra instrument för att stödja sysselsättningen, t.ex. Europeiska socialfonden och InvestEU.

1.6.Varaktighet för och budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

X Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

   Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

   Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

 Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 7

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

   av genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

tredjeländer eller organ som de har utsett

internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

EIB och Europeiska investeringsfonden

organ som avses i artiklarna 208 och 209 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046

offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Den rättsliga grunden för detta förslag till förordning är artikel 122 i EUF-fördraget. Det kan därför endast vara av tillfällig karaktär. Det är under rådande exceptionella omständigheter till följd av utbrottet av covid-19 dock omöjligt att säga hur länge denna situation kommer att kvarstå och hur länge den kommer att få ekonomiska följder för människors arbetssituation i medlemsstaterna.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

I den föreslagna förordningen föreskrivs en rapporteringsklausul (artikel 14). Kommissionen bör inom ett år efter denna förordnings ikraftträdande och, vid behov, varje år därefter, lämna en rapport till Ekonomiska och finansiella kommittén, Sysselsättningskommittén och rådet om användningen av det ekonomiska stödet och om de osedvanliga händelser som motiverar antagande och tillämpning av denna förordning kvarstår.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats:

I förslaget till förordning fastställs försiktighetsregler för att hantera riskerna i låneportföljen (artiklarna 6 och 9).

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet:

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

I förslaget till förordning fastställs kontroll- och revisionsregler (artikel 13). Kommissionen ska säkerställa att nödvändiga bestämmelser om kontroller och revisioner fastställs i det avtal som ingås med den mottagande medlemsstaten om unionens ekonomiska stöd via SURE-instrumentet. Reglerna i artikel 220 i budgetförordningen är tillämpliga.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Number
[…][Rubrik…]

Diff./Icke-diff 8 .

från Efta-länder 9

från kandidatländer 10

från tredjeländer

i den mening som avses i artikel 21.2 b i förordning (EU, Euratom) 2018/1046

[…][XX.ÅÅ.ÅÅ.ÅÅ]

Diff./Icke-diff.

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Number
[…][Rubrik…]

Diff./Icke-diff.

från Efta-länder

från kandidat-länder

från tredjeländer

i den mening som avses i artikel 21.2 b i förordning (EU, Euratom) 2018/1046

[…][XX.ÅÅ.ÅÅ.ÅÅ]

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

[Dessa uppgifter ska anges på  databladet för budgetuppgifter av administrativ natur (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt), vilket ska laddas upp i CISNet som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.]

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Nummer

I enlighet med artikel 2.3 i förslaget till RÅDETS FÖRORDNING om den fleråriga budgetramen 2021–2027 11 ,  ska nödvändiga belopp mobiliseras utöver de tak som fastställs i den fleråriga budgetramen

GD: <…….>

Year
N 12

Year
N+1

Year
N+2

Year
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

   Driftsanslag 

Budgetrubrik (nr)

Åtaganden

(1)

Betalningar

(2)

Budgetrubrik (nr)

Åtaganden

(1a)

Betalningar

(2 a)

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 13  

Budgetrubrik (nr)

(3)

TOTALA anslag
för GD<…….>

Åtaganden

= 1+1 a +3

Betalningar

=2+2a

+3






TOTALA driftsanslag

Åtaganden

(4)

Betalningar

(5)

• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program

(6)

TOTALA anslag
för RUBRIK <….> i den fleråriga budgetramen

Åtaganden

-

Betalningar

-

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

• TOTALA driftsanslag

Åtaganden

(4)

Betalningar

(5)

• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program

(6)

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga budgetramen

(referensbelopp)

Åtaganden

=4+ 6

Betalningar

=5+ 6





Rubrik i den fleråriga
budgetramen

5

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Year
N

Year
N+1

Year
N+2

Year
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

GD: <…….>

• Personalresurser

• Övriga administrativa utgifter

GD TOTALT <…….>

Anslag

TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen
 

(summa åtaganden = summa betalningar)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Year
N 14

Year
N+1

Year
N+2

Year
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–5
i den fleråriga budgetramen
 

Åtaganden

Betalningar

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

X    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output

Year
N

Year
N+1

Year
N+2

Year
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

OUTPUT

Typ 15

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 16

- Output

- Output

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma specifikt mål nr 2

TOTALA KOSTNADER

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

X     Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Year
N 17

Year
N+1

Year
N+2

Year
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

HEADING 5
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Övriga administrativa utgifter

Subtotal HEADING 5
i den fleråriga budgetramen

Outside HEADING 5 18
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Other expenditure
av administrativ natur

Subtotal
Utanför RUBRIK 5
of the multiannual financial framework

TOTALT

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

X     Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

Year
N

Year
N+1

År n+2

År n+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

2

2

2

2

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

Extern personal (i heltidsekvivalenter) 19

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

1

1

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 04 yy  20

- vid huvudkontoret

- vid delegationer

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

3

3

2

2

GD BUDG motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Emission av värdepapper på kapitalmarknaderna (marknadsanalys, prospekt, registrering, investeringsförhållande), förvaltning av intäkter, utbetalningar och återbetalningar

Extern personal

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

X     Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

   Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.

[…]

   Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.

[…]

3.2.5.Bidrag från tredje part

Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Year
N

Year
N+1

Year
N+2

Year
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Totalt

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen 

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering



3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

X     Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

   Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

   Påverkan på egna medel

   Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Belopp som förts in för det innevarande budgetåret

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 21

Year
N

Year
N+1

Year
N+2

Year
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

[…]

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[…]

(1)    EUT L 384, 12.11.2019, s. 1.
(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(3)    EUT L 29, 31.1.2020, s. 7.
(4)    Slutgiltigt antagande (EU, Euratom) 2020/227 av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 (EUT L 57, 27.2.2020, s. 1).
(5)    Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.
(6)    I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.
(7)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html
(8)    Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag.
(9)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(10)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(11)    COM/2018/322 final - 2018/0132.
(12)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
(13)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(14)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
(15)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(16)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
(17)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
(18)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(19)    [I denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
(20)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
(21)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.