EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 10.6.2020
JOIN(2020) 8 final
GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Gripa in mot covid-19-desinformation - Kolla fakta
INLEDNING
Covid-19-pandemin (coronaviruset) har åtföljts av en aldrig tidigare skådad infodemi 1 . En störtflod av information om viruset 2 , ofta falsk eller felaktig och snabbt spridd i sociala medier, kan enligt Världshälsoorganisationen (WHO) skapa förvirring och misstro och undergräva en effektiv folkhälsoreaktion.
Infodemin livnär sig på människors mest grundläggande ängslan. Den sociala isoleringen har tvingat miljontals människor att stanna hemma, där de oftare använder sociala medier som ett sätt att få information, samtidigt som nätplattformarna, faktagranskarna och användarna av sociala medier rapporterar miljontals falska eller vilseledande inlägg 3 . Eftersom viruset är nytt har kunskapsluckorna visat sig leda till idealiska förhållanden för spridning av falska eller vilseledande budskap.
Därför krävs mer samordnade insatser, med utgångspunkt i handlingsplanen mot desinformation 4 och i överensstämmelse med våra demokratiska värden, för att hantera riskerna för det öppna samhället. Våra gemensamma värden och demokratiska institutioner, däribland yttrandefrihet och fria pluralistiska medier, är viktiga faktorer för våra samhällens resiliens mot covid-19-pandemins utmaningar.
Det här meddelandet är ett svar på uppmaningarna från Europeiska rådets ledamöter 5 , EU:s utrikesministrar 6 och Europaparlamentet, och inriktas på de omedelbara insatserna mot desinformation med anknytning till coronaviruspandemin, de åtgärder som redan vidtagits samt de konkreta åtgärder som ska vidtas och som kan sättas in snabbt med hjälp av befintliga resurser.
Här framhålls också var krisen har avslöjat mer grundläggande utmaningar, som behöver analyseras ytterligare i takt med att krisen fortskrider som ett led i den mer övergripande satsningen på att stärka demokratin, vilket kommer att redovisas mer ingående i den europeiska handlingsplan för demokrati som kommissionsordförande Ursula von der Leyen aviserat i sina politiska riktlinjer 7 . Målet är att ytterligare stärka EU:s insatser mot desinformation och att anpassa sig till föränderliga hot och manipulationer, samt att stödja fria och oberoende medier. Lagen om digitala tjänster 8 , som är på kommande, är en del av denna övergripande strategi.
EU:s åtgärder mot desinformation hittills
Kommissionen och utrikesrepresentanten slog 2018 fast sin metod för att motverka desinformation 9 . Åtgärdsplanen mot desinformation är förankrad i europeiska värderingar och grundläggande rättigheter, särskilt yttrandefriheten. I planen togs ett samhälleligt helhetsgrepp med stärkt samarbete mellan nyckelaktörer som myndigheter, journalister, forskare, faktagranskare, nätplattformar och det civila samhället. Planen utgick från de erfarenheter som gjorts sedan 2015 av arbetsgruppen East StratCom, som inrättades vid Europeiska utrikestjänsten för att ta itu med desinformationskampanjer med ursprung i Ryssland. 10 En viktig del av den här åtgärdsplanen var att uppmana plattformarna att genomföra den uppförandekod mot desinformation som de enats om efter kommissionens meddelande från april 2018 11 . I mars 2019 inrättades ett system för snabbt informationsutbyte med desinformationsexperter från EU-institutionerna och medlemsstaterna för att underlätta utbyte av analyser och bästa praxis mellan regeringarna om t.ex. förebyggande kommunikation och effektiva svar. Ett annat viktigt inslag i åtgärdsplanen var ökat internationellt samarbete inom bl.a. G7 och Nato. Dessutom har kommissionen och Europaparlamentet utvecklat en aktiv kommunikationspolicy med mytknäckande som även omfattar verksamhet på regional och lokal nivå.
1.De största utmaningarna i covid-19-infodedemin och kommande motåtgärder
Covid-19-infodemin kräver ett snabbt svar från EU och medlemsstaterna. Desinformation kan få allvarliga konsekvenser: den kan få människor att strunta i officiella hälsoråd och ägna sig åt riskfyllt beteende, eller påverka våra demokratiska institutioner, våra samhällen och vår ekonomi negativt. Krisen har medfört nya risker att enskilda kan utnyttjas eller falla offer för brott, utöver målmedvetna desinformationskampanjer av utländska och inhemska aktörer som försöker undergräva våra demokratier och EU:s och de nationella och regionala myndigheternas trovärdighet. Att bekämpa flödet av desinformation, felaktig information och utländska påverkansoperationer genom bl.a. proaktiv och positiv kommunikation förutsätter åtgärder genom EU:s befintliga verktyg och i samarbete med medlemsstaternas behöriga myndigheter, det civila samhället, de sociala medieplattformarna och världssamfundet så att allmänhetens resiliens stärks 12 . Arbetet måste utföras med full respekt för yttrandefriheten och andra grundläggande rättigheter och demokratiska värden.
Nedan ges några exempel för att illustrera hur komplex situationen är under covid-19-krisen:
·I den information som cirkulerar finns farliga bluffar och vilseledande hälsoinformation med falska påståenden (t.ex. ”det hjälper inte att tvätta händerna” eller ”coronaviruset är bara farligt för äldre”). Sådant material är inte nödvändigtvis olagligt, men kan vara direkt livsfarligt och allvarligt undergräva insatserna för att begränsa pandemin. Ett alternativ är att viktiga aktörer som myndigheter, medier, journalister, nätplattformar, faktagranskare och det civila samhället tillhandahåller och lyfter fram tillförlitligt hälsorelaterat material. Ett annat alternativ är att öka allmänhetens förmåga att känna igen och reagera på sådan desinformation. När sådant beteende är olagligt bör det hanteras av de behöriga myndigheterna i enlighet med tillämpliga rättsliga normer.
·Konspirationsteorier som kan äventyra människors hälsa, skada våra samhällens sammanhållning och leda till våld och oroligheter i samhället (t.ex. konspirationsteorier och myter om att 5G-installationer sprider covid-19 som leder till attacker på mobilmaster, eller att vissa etniska eller religiösa grupper ligger bakom spridningen av covid-19 som den alarmerande ökningen av covid-19-relaterad antisemitism), kräver ett stärkt engagemang från hela samhället, däribland myndigheterna, medierna, journalisterna, faktagranskarna, det civila samhället och nätplattformarna, och bör föranleda exempelvis att man snabbt vederlägger, nedgraderar eller avlägsnar inlägg eller griper in mot konton.
·För olaglig hatpropaganda (t.ex. som ett resultat av desinformation om att en viss etnisk eller religiös grupp ligger bakom spridningen av covid-19, som den alarmerande ökningen av covid-19-relaterat rasistiskt och främlingsfientligt material) gäller regler om avlägsnande av olagligt material av plattformarna och myndigheterna och åtgärder av behörig myndighet enligt medlemsstaternas straffrätt, i enlighet med rekommendationen om åtgärder för att effektivt bekämpa olagligt innehåll online 13 .
·Konsumentbedrägeri (t.ex. försäljning av mirakelprodukter med hjälp av ogrundade hälsopåståenden) är olagligt och måste bekämpas av konsumentskyddsmyndigheter och nätplattformar.
·Cyberbrottslighet (t.ex. hackning/phishing med hjälp av covid-19-relaterade länkar för att sprida skadlig kod) kräver både direkta insatser av polis och informationskampanjer till allmänheten 14 .
·Utländska aktörer och vissa tredjeländer, särskilt Ryssland 15 och Kina 16 , har bedrivit riktade påverkansoperationer och desinformationskampanjer kring covid-19 i EU, i EU:s grannskap och i världen i stort, för att försöka undergräva den demokratiska debatten, förvärra den sociala polariseringen och förbättra sitt eget anseende i samband med covid-19.
Därför är en av lärdomarna av den här krisen behovet av att tydligt skilja på olika former av falskt eller vilseledande material som infodemin lagt i öppen dager och vidta specialanpassade motåtgärder. I det syftet är det först och främst viktigt att skilja mellan olagligt material, enligt lagens definitioner, och material som är skadligt men inte olagligt. För det andra är det viktigt att fastställa om det föreligger uppsåt att bedra eller vålla allmänheten skada eller att göra ekonomisk vinning. Om det inte finns något sådant uppsåt, till exempel om enskilda i god tro sprider falsk information till släkt och vänner, kan det berörda materialet betraktas som felaktig information, men om uppsåt föreligger kan det däremot i enlighet med kommissionens meddelande från april 2018 17 innebära att materialet bör betraktas som desinformation.
Aktörer i länder utanför EU kan under påverkansoperationer använda en rad metoder, bl.a. ovanstående tekniker, i olika kombinationer. Med andra ord kan desinformation utgöra ett led i en påverkansoperation, men ofta används även andra former av manipulation 18 , exempelvis att det aktuella materialets popularitet stärks på ett konstlat sätt genom samordnad användning av falska eller icke autentiska konton, nätrobotar m.m. En sådan samordning är ett tecken på uppsåt att använda felaktig eller vilseledande information för att orsaka skada.
Välavvägda insatser krävs från alla delar av samhället, beroende på skadans grad av allvar, uppsåtet, spridningsformen samt vilka aktörer som är involverade och var de kommer från. Felaktig information kan alltså hanteras med hjälp av riktade vederläggningar, mytknäckning och initiativ för mediekompetens, medan desinformation däremot måste hanteras på andra sätt, exempelvis av regeringar i enlighet med åtgärdsplanen mot desinformation. Plattformarna behöver motverka samordnade manipulativa aktioner och öka insynen i skadliga påverkansoperationer.
Alla sådana motåtgärder bör naturligtvis genomföras med full respekt för de grundläggande rättigheterna, särskilt yttrandefriheten.
Erfarenheterna av covid-19-krisen har visat att EU:s politiska reaktioner kunde vara snabbare och bättre samordnade. En sund och effektiv strategi för att ta itu med dessa utmaningar förutsätter en grundlig förståelse av problemet och fakta om dess effekter. I takt med att covid-19-krisen utvecklas måste EU utveckla sina åtgärder för att hantera de brister som framkommit och få en bättre bild av och föregripa de nästa utmaningarna. Exempelvis fortsätter desinformation och felaktig information om ett eventuellt covid-19-vaccin att grassera, och kommer sannolikt att göra det svårare att sätta in vaccinet när det blir tillgängligt. Samordning och samarbete med aktörer i och utanför EU, tillsammans med WHO och nätplattformarna, är avgörande för att övervaka och effektivt bemöta dessa utmaningar.
EU kan bygga vidare på de erfarenheter som hittills gjorts med att bekämpa covid-19-relaterad desinformation, och vidta ytterligare konkreta åtgärder i närtid för att hjälpa till ge allmänheten egenmakt och bygga upp ett bättre samarbete i och utanför EU. Alla EU-institutioner måste förena sina krafter, som komplement till medlemsstaterna, och tillföra ett mervärde, t.ex. i form av analyskapacitet och tillgång till plattformar.
Åtgärderna bör också bidra till EU:s framtida arbete mot desinformation, särskilt den kommande utvärderingen av uppförandekoden och den europeiska handlingsplanen för demokrati. Problemets säkerhetsaspekter bör också återspeglas i den nya strategin för säkerhetsunionen.
2.Stärka den strategiska kommunikationen i och utanför EU
Sedan covid-19-krisen började har klar, tydlig och lättillgänglig kommunikation och korrekt information varit av avgörande betydelse för att skydda människors hälsa. Förutom de nationella informationskanalerna har EU spelat en roll på detta område genom EU-institutionerna och informationsförmedlare och nätverk i medlemsstaterna, i EU:s grannskap och i resten av omvärlden. Arbetet har omfattat verkningsfull proaktiv kommunikation för att lyfta fram verifierbart tillförlitlig hälsoinformation 19 , informera allmänheten och partner i länder utanför EU om EU:s insatser för att hantera krisen 20 samt för att öka medvetenheten om riskerna med desinformation. I mars 2020 lanserade kommissionen en särskild webbsida för att åtgärda falska påståenden om covid-19, lyfta fram tillförlitligt material och hjälpa till att skilja på myt och verklighet, t.ex. vederlägga narrativ om bristande solidaritet i EU 21 .
Precis som själva pandemin är infodemin kring covid-19 en global utmaning. Sedan början av krisen har kommissionen, utrikesrepresentanten och medlemsstaterna samarbetat nära i internationella forum som G7 (särskilt mekanismen för snabbinsatser) och Nato. Utrikestjänsten har också intensifierat sina insatser för att hantera utländska påverkansoperationer, och har regelbundet lagt fram rapporter om informationsmiljön i detta avseende och spridit sina resultat till civilsamhället, medierna och experterna 22 . EU:s system för snabbt informationsutbyte har använts för att sprida information och analyser och därigenom ge en helhetsbild av informationsmiljön kring covid-19. Europol har lagt fram en särskild rapport 23 och övervakar systematiskt hur covid-19-pandemin påverkar cyberbrottsligheten genom att tillhandahålla aktuella hotbilder och bedömningar av den potentiella fortsatta utvecklingen på detta område. Mer allmänt har EU arbetat för att motverka vilseledande budskap, t.ex. EU:s påstådda brist på stöd till partnerländerna, genom riktade kommunikationskampanjer runt om i världen. De har samordnats med Världshälsoorganisationen. Med tanke på de risker och hot som utländska påverkansoperationer medför, finns det fortfarande, även om åtgärder har vidtagits sedan krisens början, ett behov av att ytterligare förbättra EU:s kapacitet att förmedla aktuella, konsekventa, samstämmiga och tydliga budskap till målgrupper i omvärlden, särskilt i EU:s närmaste grannskap och i Afrika, Asien och Latinamerika.
|
Åtgärder ·Kommissionen och utrikesrepresentanten ska göra följande: oBygga ut sin strategiska kommunikationskapacitet ytterligare, enligt åtgärdsplanen mot desinformation, och öka samarbetet och samordningen med medlemsstaterna. oIntensifiera användningen av befintliga mekanismer för att underlätta konkret samarbete med medlemsstaterna och internationella partner i fråga om strategisk kommunikation, bl.a. genom kommissionens samarbete med medlemsstaterna och utrikestjänstens arbetsgrupper för strategisk kommunikation. oEn särskild del i systemet för snabbt informationsutbyte ska inrättas för att underlätta utbyte av kommunikationsmaterial om covid-19 mellan medlemsstaterna och EU-institutionerna. oYtterligare stärka kapaciteten för strategisk kommunikation och offentlig diplomati vid EU:s delegationer, i nära samarbete med medlemsstaternas diplomatiska nätverk och med tredjeländernas regeringar och det civila samhället. ·Kommissionens representationskontor i medlemsstaterna kommer att spela en mer aktiv roll i de nationella debatterna med faktabaserad information som är anpassad till den lokala situationen, bl.a. via sociala medier. |
3.Bättre samarbete inom EU
Under kampen mot desinformation, felaktig information och utländska påverkansoperationer under covid-19-krisen har det visat sig att samarbetet mellan EU-institutionerna och medlemsstaterna är avgörande för samstämmighet i budskapet och konsekvens i insatserna. Mer bör göras för att rationalisera och stärka kapaciteten 24 25 , förbättra riskanalyserna och vidareutveckla den regelbundna rapporteringen. Samarbetet inom EU måste också omfatta plattformarna och andra nyckelaktörer, t.ex. nationella myndigheter, forskare och faktagranskare.
För att alla initiativ ska komplettera varandra är det viktigt att öka medlemsstaternas medvetenhet om de instrument som finns tillgängliga, men krisen har visat att så inte alltid är fallet. Det har gjorts försök att förbättra samordningen mellan aktörerna, t.ex. genom att korshänvisa till webbsidor om desinformation om covid-19, men försöken är fortfarande blygsamma i jämförelse med behoven.
|
Åtgärder ·Kommissionen tänker lägga fram förslag till de övriga EU-institutionerna om att inrätta och testa mekanismer 26 för att förbättra samordningen kring covid-19-relaterad desinformation genom befintliga strukturer och sprida bedömningar och analyser. ·Medlemsstaterna bör oftare använda systemet för snabbt informationsutbyte och andra lämpliga sätt att stärka samarbete med EU-institutionerna och sinsemellan, särskilt när det gäller informationslägesbedömningar och lägesbilder. ·Med utgångspunkt i erfarenheterna från det europeiska nätverket för valsamarbete tänker kommissionen underlätta utbytet av bästa praxis i specifika frågor som rör desinformation, t.ex. mikromålstyrning. |
4.Samarbete med tredjeländer och internationella organisationer
Desinformation och utländska påverkansoperationer med anknytning till covid-19 riktas inte enbart mot EU eller enskilda medlemsstater. Länder utanför EU, internationella samarbetsorganisationer och det multilaterala systemet i största allmänhet har också blivit måltavlor 27 .
Med tanke på de risker och hot som desinformationskampanjerna utgör har EU börjat tillhandahålla snabba, konsekventa, samstämmiga och synliga budskap till målgrupper världen över, särskilt i EU:s närmaste grannskap, på västra Balkan och i Afrika. För att exempelvis motverka budskap om EU:s brist på stöd till andra länder har kommunikationskampanjer genomförts i flera länder, bl.a. i EU:s grannskap. Kommissionen och utrikestjänsten har också ett nära samarbete med Världshälsoorganisationen och andra internationella partner för att säkerställa största möjliga synlighet för EU:s covid-19-bistånd och dess positiva effekter på fältet, bl.a. genom Team Europe.
Dessutom har EU i sina befintliga utrikespolitiska instrument redan fördelat om medel till stöd till regeringar för att hantera krisen och avslöjat desinformation som kan leda till ytterligare spänningar och stridigheter i konflikt- och krisdrabbade regioner som Sahel, området kring de stora sjöarna, Afrikas horn, Mellanöstern och Latinamerika. Vidare finansierar det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter projekt till stöd för journalister, främjar faktagranskning och bekämpar desinformation med anknytning till covid-19.
Samarbetet med bl.a. G7:s mekanism för snabba insatser och Nato har lett till ökat utbyte av information, verksamheter och bästa praxis. Det har möjliggjort snabbare informationsutbyte och banat väg för ytterligare gemensamma insatser i framtiden.
|
Åtgärder ·Kommissionen och utrikesrepresentanten ska inom ramen för sina respektive ansvarsområden göra följande: oSamarbeta med WHO för att stärka den epidemiologiska övervakningen genom effektiv mediebevakning och främja upptäckt och motåtgärder mot vilseledande och skadliga budskap. oStödja samarbete och utbyte av bästa praxis i kampen mot desinformation och utländska påverkansoperationer i världen, med konkreta samarbetes- och stödprogram 28 som utgår från befintliga program för offentlig diplomati 29 och informationsverksamhet. oIntensifiera informationsutbytet med parter från det civila samhället och näringslivet i tredjeländer om lägesbild och hotutveckling genom bl.a. samråd, konferenser och offentliga evenemang 30 ; oIntensifiera befintliga partnerskap med bl.a. G7 och Nato och utvidga samarbetet till FN och regionala organisationer som OSSE, Europarådet och Afrikanska unionen. ·Som en del av satsningen Team Europe hjälpa partnerorganisationerna att hantera pandemins konsekvenser, främja tillgången till tillförlitlig information, bekämpa desinformation, samarbeta med journalister och medier och stödja initiativ för att motverka desinformation och felaktig information i tredjeländer genom EU:s delegationer och medlemsstaternas diplomatiska beskickningar 31 . 32 |
5.Större öppenhet på nätplattformarna om desinformation och påverkansoperationer
Samarbete med de sociala medieplattformarna är centralt för att ta fram både en övergripande bedömning av utmaningen och ett effektivt svar på infodemin. Ända sedan krisens början har kommissionen framhävt behovet av att nätplattformarna håller vad de lovat i uppförandekoden. Plattformarnas hantering av denna utmaning har följts noga, även om det är svårt att göra en tillförlitlig bedömning av hur snabbt och fullständigt de agerat och vilket genomslag deras åtgärder fått 33 .
Nätplattformarna 34 uppger att de ändrat policy för att möta hotet från covid-19-relaterad desinformation. De har främjat korrekt och tillförlitlig information om covid-19 från WHO, nationella hälsomyndigheter och professionella medier 35 . De har nedgraderat material som efter en faktagranskning konstaterats vara falskt eller vilseledande, och begränsat reklam för falska produkter och tjänster. I enlighet med sina normer har de avlägsnat material som kan skada folkhälsan eller samhällets säkerhet 36 .
Faktagranskare, forskare och organisationer i det civila samhället spelar en avgörande roll, men plattformarna har inte gett dem tillräckligt inflytande under den här folkhälsokrisen, t.ex. genom att göra mer data tillgängliga eller genom att lägga vederbörlig vikt vid faktagranskning på plattformarnas tjänster i alla medlemsstater. Det föreligger alltså ett behov av ytterligare insatser och informationsutbyte från medieplattformarnas sida, liksom ökad öppenhet och mer ansvarsutkrävande 37 . Detta understryker behovet av att genomföra och stärka den policy som plattformarna har åtagit sig att genomföra enligt uppförandekoden.
5.1.En förstärkt roll för nätplattformarna under krisen
Plattformarna bör fördjupa sitt arbete för att bekämpa de risker som krisen medför. Med utgångspunkt i erfarenheterna av uppförandekoden inför valet till Europaparlamentet 2019 har kommissionen för avsikt att inrätta ett smidigt övervaknings- och rapporteringsprogram enligt uppförandekoden för plattformar, med inriktning på covid-19-relaterad desinformation och felaktig information. Detta bör även omfatta plattformar som för närvarande inte har anslutit sig till uppförandekoden 38 . Kommissionen kan sedan med hjälp av den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medier (Erga) 39 bedöma hur plattformarnas policy påverkar spridningen av covid-19-relaterad desinformation och felaktig information. Det skulle också ge relevant information för insatser för att begränsa skadorna. Det skulle också bidra till EU:s framtida arbete, särskilt den europeiska handlingsplanen för demokrati och lagen om digitala tjänster.
|
Åtgärder Plattformarna kommer att uppmanas att rapportera varje månad om sin policy och sina åtgärder mot covid-19-relaterad desinformation, enligt följande: ·Initiativ för tillförlitligt material på EU-nivå och i medlemsstaterna 40 . Plattformarna bör tillhandahålla data om vad de gjort för att lyfta fram information från nationella och internationella hälsomyndigheter, nationella myndigheter och EU-myndigheter samt professionella medier. ·Initiativ och verktyg för att öka användarnas medvetenhet. Plattformarna bör tillhandahålla data om tillämpningen av policyn för information till användare som kommer i kontakt med desinformation. ·Manipulativt beteende. Plattformarna bör rapportera alla fall av manipulation av sociala medier, skadliga påverkansoperationer och samordnat icke autentiskt beteende som upptäcks i deras tjänster. Plattformarna bör också samarbeta med medlemsstaterna och EU-institutionerna för att underlätta bedömning och kartläggning av ursprung för desinformationskampanjer och påverkansoperationer. ·Data om reklam med anknytning till covid-19 desinformation 41 . De som anslutit sig till uppförandekoden bör lämna data, om möjligt uppdelat efter medlemsstat, om vilken policy som tillämpas för att begränsa reklamplaceringar relaterade till desinformation om covid-19 i deras tjänster. Plattformarna och reklamoperatörerna bör också lämna data om policyer för att begränsa reklamplaceringar på tredje mans webbplatser som innehåller desinformation om covid-19 för att attrahera reklamintäkter 42 . Kommissionen tänker starkt uppmuntra andra relevanta aktörer som för närvarande inte anslutit sig till uppförandekoden att frivilligt delta i övervakningsprogrammet. |
5.2.Stöd till faktagranskare och forskare
Faktagranskning är grundläggande för att vi alla ska få tillgång till tillförlitlig information och en mångfald av åsikter. Covid-19-krisen har visat att nätplattformarna behöver tillhandahålla mer data om desinformationens art, omfattning och effekter och att det är nödvändigt att jämföra och bedöma hur effektiva de vidtagna åtgärderna är. Europeiska observationsorganet för digitala medier (Edmo) inrättades nyligen som stöd till en ny gränsöverskridande, tvärvetenskaplig grupp av oberoende faktagranskare och akademiska forskare, som ska samarbeta med de relevanta aktörerna för att upptäcka, analysera och avslöja desinformationshot, bl.a. i fråga om covid. I detta avseende är bättre tillgång till aggregerade data från plattformarna om covid nödvändigt för forskningsändamål och en bättre förståelse av hot och tendenser i fråga om desinformation. Dessutom finns det behov av särskild forskningsinfrastruktur för att upptäcka, analysera och avslöja desinformation och utländska påverkansoperationer i hela EU. Allt detta bör göras i enlighet med tillämpliga regler, däribland skydd av personuppgifter.
|
Åtgärder ·Kommissionen uppmanar plattformarna att utvidga och intensifiera sitt samarbete med faktagranskare och aktivt erbjuda tillgång till programmen för faktagranskning till organisationer i alla medlemsstater samt i EU:s grannskap för alla språk. ·Kommissionen tänker stödja faktagranskning och forskning 43 genom bl.a. det nyinrättade Europeiska observationsorganet för digitala medier (Edmo) 44 . 45 Edmo ska stödja oberoende tvärvetenskaplig forskning om covid-19-desinformation med teknisk infrastruktur, verktyg och tjänster 46 . Edmo kan också hjälpa myndigheterna med forskning och upprätta lämpliga kontakter med systemet för snabbt informationsutbyte. ·Kommissionen uppmanar plattformarna att komma överens med Edmo om en ram som ger forskare integritetsskyddad åtkomst till plattformarnas data så att desinformation kan upptäckas och analyseras bättre. ·Kommissionen överväger att släppa några av de verktyg den tagit fram för att spåra vilseledande budskap och otillförlitliga källor på nätet som öppen källkod, så att de blir tillgängliga för faktagranskare. |
6.Värna om yttrandefrihet och pluralistisk demokratisk debatt
Covid-19-krisen har visat att det finns en risk att vissa åtgärder mot infodemin kan användas som en förevändning för att undergräva grundläggande fri- och rättigheter eller missbrukas i politiskt syfte i och utanför EU. Därför måste vi vara vaksamma och upprätthålla våra grundläggande rättigheter och gemensamma värden, som bör stå i centrum för vår reaktion på covid-19. I detta sammanhang är fria och pluralistiska medier centrala för att motverka desinformation och informera allmänheten.
Yttrandefriheten och mediernas och det civila samhällets rätt att granska statens åtgärder är lika viktiga som någonsin tidigare under den här krisen: myndigheternas redovisningsskyldighet bör inte vara lägre bara för att de agerar enligt nödbefogenheter. Myndigheterna måste se till att det finns insyn i deras verksamhet, eftersom det bidrar till att stärka allmänhetens tillit och gör att beslutsfattandet kan granskas. Det fria informationsflödet bidrar till att skydda liv och hälsa och främjar socialpolitiska, näringspolitiska och andra politiska diskussioner och beslut 47 . Til syvende og sidst visar demokratin sin verkliga styrka och sitt verkliga värde i kristider.
Problem med yttrandefriheten har redan rapporterats under krisen 48 , bl.a. att journalister, organisationer i det civila samhället och forskare fått sin tillgång till information inskränkt, att tillgången blivit otillbörligt försenad, att journalister löper ökade risker för sin säkerhet, bl.a. i form av hot, och att de felaktigt anklagats för att sprida desinformation.
Sedan krisens början har kommissionen noggrant övervakat medlemsstaternas nödåtgärder och deras förenlighet med fördraget och med EU-rätten i allmänhet och stadgan om de grundläggande rättigheterna i synnerhet. Flera medlemsstater hade redan bestämmelser, även straffrättsliga, om desinformation, och en medlemsstat har infört ett nytt specifikt brott som består i spridning av desinformation under undantagstillstånd 49 . Lagar med alltför svepande brottsrubriceringar och med oproportionerliga straff kan begränsa källornas beredvillighet att tala med journalister och leda till självcensur 50 , vilket är särskilt allvarligt när det gäller yttrandefriheten.
Kommission har med stöd av Europaparlamentet finansierat ett antal projekt för att kartlägga hot mot och risker för mediernas frihet och mångfald, stödja grävande journalistik och ge stöd till behövande journalister 51 .
Covid-19-krisen har visat att fria och oberoende medier är helt nödvändiga för att förse allmänheten med tillförlitlig och faktakontrollerad information och bidrar därigenom till att rädda liv. Krisen har dock också förvärrat branschens redan svåra ekonomiska situation genom drastiskt minskade reklaminkomster trots större publik 52 . Situationen är särskilt svår för sårbara mindre aktörer och lokala och regionala medier. EU:s hela medieekosystem och dess mångfald försvagas till följd av detta. Kommissionens återhämtnings- och reparationspaket kan bidra till att åtgärda branschens omedelbara likviditetsbehov genom solvens- och sammanhållningsstöd och samtidigt stärka branschens digitala investeringar och resiliens genom programmen InvestEU, Kreativa Europa och Horisont Europa.
Covid-19-krisen har också i hög grad förvärrat liknande problem i övriga världen, bl.a. för de oberoende medieföretagens uppgift som demokratins och de mänskliga rättigheternas banerförare. EU tänker följa utvecklingen i enlighet med handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 53 . EU avser att ägna särskild uppmärksamhet åt situationen i det östra och södra grannskapet och på västra Balkan.
Allt detta väcker frågor om mediernas och det civila samhällets förmåga att verkligen fullgöra sin uppgift att bekämpa desinformation och felaktig information.
EU behöver intensifiera både sitt politiska och sitt praktiska stöd till oberoende medier och journalister i och utanför EU och hjälpa det civila samhällets organisationer att övervaka och rapportera om inskränkningar av yttrandefriheten och det offentliga rummet.
|
Åtgärder ·Kommissionen ämnar fortsätta att noga övervaka nödåtgärdernas inverkan på EU:s lagstiftning och värden tills alla åtgärder har fasats ut, och fortsätter att samarbeta med medlemsstaterna om de frågor som framkommit. Övervakningen kommer att användas som underlag för nästa årsrapport om rättsstatsprincipen, som ska läggas fram under det tredje kvartalet 2020 54 , för den kommande strategin om verkningsfull tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU och för den europeiska handlingsplanen för demokrati. ·Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar under krisen för att se till att journalister kan arbeta säkert 55 och under trygga förhållanden, och att de erkänner nyhetsmedierna som en nödvändig tjänst. ·Kommissionen uppmanar parlamentet och rådet att snarast anta det heltäckande återhämtningspaketet, eftersom det bidrar till att reparera och stärka mediesektorns resiliens mot covid-19-relaterad desinformation. Medlemsstaterna bör utnyttja paketet och EU:s ekonomiska svar på covid-19 56 för att så mycket som möjligt stödja de medier som har drabbats hårt av krisen, utan att göra avkall på deras oberoende. Alla i EU bör sträva efter att stödja medierna som en del av återhämtningen. ·Som komplement till dessa satsningar fortsätter kommissionen att samfinansiera oberoende projekt inom journalistik, mediefrihet och mediepluralism, och underlättar tillgången till finansiering för mediesektorn 57 . ·Före årsslutet tänker kommissionen föreslå åtgärder för att stärka mediernas frihet och pluralism i EU som en del av den europeiska handlingsplanen för demokrati, och kommer att lägga fram en handlingsplan för audiovisuella medier och andra medier för att ytterligare stödja den digitala omställningen och konkurrenskraften i de här branscherna och stimulera mediernas mångfald och tillgång till material. ·Kommissionen och utrikesrepresentanten ska göra följande: oInleda riktade insatser inom ramen för programmen för offentlig diplomati i länder i hela världen för att hjälpa det civila samhällets aktörer att tillhandahålla tillförlitlig information 58 . oVidareutveckla samarbetet med civilsamhälle, journalister och oberoende medier i länder utanför EU genom regionalt och bilateralt stöd för att bekämpa desinformation och främja faktagranskning. oIntensifiera stödet för att övervaka inskränkningar av pressfriheten, stödja opinionsbildning för en säkrare mediemiljö och skydd av journalister, bl.a. genom bistånd via EU:s mekanism för skydd av människorättsförsvarare och genom närmare samarbete med det europeiska initiativet för demokrati. |
7.En stark och välinformerad allmänhet
59 Sedan den globala pandemin utlystes har efterfrågan på forskares och folkhälsoexperters åsikter varit större än någonsin. Erfarenheterna av covid-19-krisen visar att det är viktigt att främja information från tillförlitliga källor och att beslut måste fattas på grundval av forskares och hälsoexperters råd, men att det också är viktigt att upprätthålla en demokratisk debatt. Problemen med en föränderlig nätmiljö framstår också tydligt. Att ge allmänheten möjlighet att kritiskt analysera information på nätet är avgörande för att motverka desinformation.
Problemen kan lösas bättre om samhället är medvetet om farorna med desinformation och felaktig information. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utsatta grupper, t.ex. barn och unga, som löper större risk att vilseledas och som en följd av detta utsätter sig för större faror. Detta förutsätter främjande av allmänhetens medie- och informationskompetens, inbegripet kritiskt tänkande, förmågan att identifiera desinformation, digital kompetens samt stöd till enskildas egenmakt 60 . Mycket görs redan i detta avseende, men det behövs fler åtgärder för att identifiera synergieffekter, samarbetsmöjligheter och informationsutbyte om resiliensuppbyggnad för att begränsa desinformationens skadeverkningar. Det är också viktigt att allmänheten har tillgång till resurser på det egna språket.
|
Åtgärder ·Kommissionen, rådet, utrikesrepresentanten och Europaparlamentet tänker utbyta bästa praxis när det gäller åtgärder för att bygga upp resiliens, särskilt mot bakgrund av erfarenheterna av covid-19-krisen. ·I uppdateringen av handlingsplanen för digital utbildning, som ska antas senare under 2020, föreslås åtgärder som ska bidra till att bekämpa desinformation, medan Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren kan finansiera projekt mot desinformation. Kommissionen tänker stödja kritiskt tänkande hos användare av sociala medier genom den förberedande åtgärden Mediekompetens för alla 61 och genom det europeiska nätverket av centrum för säkrare internet. ·Kommissionen planerar bl.a. i den kommande handlingsplanen för audiovisuella och andra medier att föreslå åtgärder för att öka medvetenhet och kritiskt tänkande hos olika målgrupper, särskilt ungdomar, med utgångspunkt i sociala medier och influerare. Tanken är att bygga vidare på det ändrade direktivet om audiovisuella medietjänster, som kräver att videodelningsplattformar ska tillhandahålla effektiva åtgärder och verktyg för mediekompetens. ·EU-institutionerna bör på ett samordnat sätt ta fram informationsmaterial om desinformationens karaktär, dess faror för vårt demokratiska samhälle och vilka verktyg som finns för att spåra och gripa in mot desinformation, och sprida informationen genom relevanta nätverk och verktyg för medborgarkontakter för att nå olika målgrupper i medlemsstaterna och partnerländerna. |
8.Skydd av folkhälsa och konsumenträttigheter
Särskilt utmärkande för covid-19-krisen har varit utnyttjande av konsumenterna. Manipulation, vilseledande marknadsföring, bedrägerier och bluffar spelar på folks rädsla i syfte att sälja onödiga, verkningslösa och eventuellt farliga produkter med falska hälsopåståenden eller för att lura konsumenterna att köpa produkter till orimliga priser. Den här sortens material kan visserligen innehålla desinformation, men om det strider mot konsumentlagstiftningen är det olagligt material och kräver en annan respons från de behöriga myndigheterna enligt konsumentskyddslagstiftningen 62 .
Efter kommissionens uppmaning har plattformarna 63 avlägsnat miljontals vilseledande annonser för olagliga eller osäkra produkter 64 . Kommissionen har samordnat ett svep över webbplatser för att ta reda på var konsumenterna i EU utsätts för material som främjar falska påståenden eller bluffprodukter med anknytning till covid-19. Svepet genomfördes av nätverket för konsumentskyddssamarbete och omfattade både en allmän granskning av nätplattformarna och en mer djupgående analys av enskilda annonser och webbplatser med koppling till produkter med efterfrågan som ökat på grund av viruset. Resultatet blev att plattformarna har tagit bort eller blockerat miljontals vilseledande annonser och produkter.
Nätverket för konsumentskyddssamarbete består av nationella myndigheter och har samarbetat med kommissionen för att bekämpa dessa metoder på ett samordnat sätt. Kommissionen uppmanade de största plattformarna 65 att samarbeta med konsumentskyddsmyndigheterna och aktivt gripa in mot bluffar 66 . Detta utbyte med nätplattformarna bär frukt 67 , men arbetet måste fortsätta, särskilt enligt den kommande lagen om digitala tjänster.
Oseriösa näringsidkare hittar dock sätt smyga förbi plattformarnas vaksamhet och utnyttja konsumenternas sårbarhet, kringgå algoritmiska kontroller och starta nya webbplatser. Sådana metoder finns också på oberoende webbplatser, som lockar konsumenter genom reklam på bl.a. sociala medier och webbmejlportaler eller genom sponsrade sökträffar. Därför håller de nationella konsumentmyndigheterna hög beredskap och fortsätter att samarbeta med kommissionen för att skydda konsumenterna på nätet 68 .
Kommissionen kommer att intensifiera samarbetet och informationsutbytet med plattformarna och med självregleringsorgan för reklam, för att ta fram automatiska verktyg för spårning av vilseledande reklam. Så länge som krisen pågår bör plattformarna regelbundet rapportera om åtgärdernas effektivitet och nya tendenser.
Många bluffwebbplatser använder domännamn med covid-19-relaterade nyckelord som ”corona”, ”mask” och ”vaccin” 69 . Sådana webbplatser är särskilt skadliga om de bedrägligt utges för att vara legitima eller officiella webbplatser. Kommissionen har samarbetat med domännamnsbranschen för att sprida och främja god praxis för att förebygga spekulativ och skadlig domännamnsanvändning 70 och har kommit överens om liknande åtgärder med EURid, som driver domänen ”.eu” 71 .
|
Åtgärder ·Stödet till de nationella konsumentskyddsmyndigheterna i nätverket för konsumentskyddssamarbete omfattar även finansiering av deras kapacitet att smidigt övervaka marknaderna. På längre sikt tänker kommissionen överväga en gemensam verktygslåda, t.ex. ett rättstekniskt observationsorgan för digitala marknader med särskilda verktyg för utredningar på nätet och granskning av tvivelaktiga metoder med koppling till covid-19 72 . ·Det internationella samarbetet och erfarenhetsutbytet kommer att intensifieras (t.ex. inom det internationella nätverket för konsumentskyddsfrågor) för att främja EU:s tillvägagångssätt när konsumenter vilseleds i samband med covid-19 73 . |
SLUTSATSER
EU har agerat för att reagera på det hot som desinformation, felaktig information och utländska påverkansoperationer utgör under covid-19-krisen. Omfattningen av den potentiella inverkan på medborgarnas hälsa och våra samhällens stabilitet och de brister den har avslöjat kräver dock fortsatta ansträngningar och intensifierat arbete. Covid-19-krisen har blivit något som visar hur EU och dess demokratiska samhällen hanterar denna utmaning. På grundval av de utmaningar som framkommit, de lärdomar som dragits hittills och de föreslagna närtidslösningarna kan samhället i EU och dess demokratiska kontroll på längre sikt bli starkare, mer resilient och bättre förberett på morgondagens utmaningar.
Kommissionen och utrikesrepresentanten kommer snabbt att vidta de åtgärder som läggs fram i detta meddelande och bygga grunden för en mer långsiktig strategi som ett led i den europeiska handlingsplanen för demokrati, som ska läggas fram före årsslutet, liksom den kommande lagen om digitala tjänster.
Arbetsgruppen utvecklar kommunikationsprodukter och kampanjer för att bättre redovisa EU:s politik i länderna i det östliga partnerskapet (Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina). Den stöder också mer omfattande EU-insatser för att stärka mediemiljön i regionen. Den rapporterar om och analyserar tendenser inom desinformation, förklarar och avslöjar desinformationsbudskapen och ökar medvetenheten om desinformation från ryska staten och andra ryska källor.