EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.3.2020

JOIN(2020) 4 final

GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Mot en övergripande strategi för Afrika

Mot en övergripande strategi för Afrika

Afrika är Europas närmaste granne. De band som förenar Afrika och Europeiska unionen (EU) är starka och djupa tack vare vår historia, vår närhet och våra gemensamma intressen. År 2020 kommer det sjätte toppmötet mellan Afrikanska unionen (AU) och EU att hållas och samma år kommer även förhandlingarna om det nya partnerskapsavtalet mellan EU och AVS-länderna att ingås. Det blir alltså ett avgörande år för våra ansträngningar att nå ett allt närmare partnerskap. I Afrika växer nya möjligheter och utmaningar fram via ekonomiska, politiska sociala, tekniska, demografiska, klimat- och miljömässiga förändringar. Vi bör gå samman med vår grannkontinent Afrika för att gemensamt tackla de utmaningar som 2000-talet för med sig och främja våra gemensamma intressen och vår framtid.

Afrika är en kontinent med stor diversitet och har över 1 miljard invånare. Kontinenten har den yngsta, snabbast växande medelklassbefolkningen i världen. Afrikas ungdomar har möjlighet att omvandla kontinentens politiska, ekonomiska och sociala utsikter. Men för att nå dit behöver de anständigt arbete, en position i samhället, tillgång till samhällstjänster, energi och infrastruktur och möjligheter att aktivt styra över sina länders framtid. De afrikanska kvinnorna i synnerhet är nyckelaktörer för hållbar tillväxt, utveckling och fred. Förmågan att leva upp till deras förväntningar kommer att avgöra kontinentens framtid.

Afrika har en stadig ekonomisk tillväxt. År 2018 befann sig sex av världens tio snabbast växande ekonomier i Afrika. Trettio afrikanska stater är medel- eller höginkomstländer. Kontinentens ekonomiska utveckling har potential att påskynda och driva på en bredare samhällelig och mänsklig utveckling med nya möjligheter tack vare digital omvandling, demografiska fördelar, billig förnybar energi, grön omställning och en koldioxidsnål, blå och cirkulär ekonomi. Detta återspeglas också i de afrikanska ledarnas omställningsförslag såsom Afrikanska unionens Agenda 2063, det kontinentala frihandelsområdet i Afrika, det viseringsfria området i Afrika, en afrikansk digital inre marknad och den gemensamma afrikanska luftfartsmarknaden.

Samtidigt kvarstår en rad utmaningar. Trettiosex av världens mest instabila länder ligger i Afrika. Ofta beror instabiliteten på konflikter. På kontinenten lever 390 miljoner människor under fattigdomsgränsen. Tillväxten har inte alltid inkluderat alla, främst på grund av problem med styrelseformer. Afrika, liksom resten av världen, påverkas också av klimatförändringar, miljöförstöring och miljöföroreningar. EU och Afrika kan tillsammans ta tillvara möjligheterna och gripa sig an dessa utmaningar och vidta åtgärder som säkerställer stabilitet, fred, säkerhet, mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet, hållbara försörjningsmöjligheter, hållbar ekonomisk tillväxt som bygger på hälsosamma ekosystem, social sammanhållning och goda styrelseformer.

För att gynna båda kontinenterna bör partnerskapet bygga på en tydlig insikt om våra respektive och gemensamma intressen och ansvarsområden och spegla en bred och mogen relation. Bland dessa intressen kan nämnas följande: Att utveckla en modell för grön tillväxt. Att förbättra företags- och investeringsklimatet. Att främja utbildning, forskning och innovation, skapa anständiga arbetstillfällen och mervärde genom hållbara investeringar. Att maximera fördelarna av regional ekonomisk integration och handel. Att säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning och landsbygdsutveckling. Att bekämpa klimatförändringar. Att säkerställa tillgången till hållbar energi och skydda den biologiska mångfalden och naturresurserna. Att främja fred och säkerhet. Att säkerställa en god förvaltning av migration och rörlighet. Att samlas globalt för att stärka den multilaterala regelbaserade världsordningen och främja grundläggande universella värden såsom mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatsprincipen och jämställdhet.

För att man ska kunna uppnå en positiv utveckling på något av dessa områden krävs framsteg även på de andra områdena. Sådana framsteg kan bara uppnås om vi samarbetar i linje med gemensamma globala åtaganden såsom Agenda 2030 för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar och Agenda 2063.

Afrikas potential lockar många olika globala aktörer. Detta är en välkommen utveckling eftersom den ökar Afrikas valmöjligheter och skapar utrymme för synergier. Det innebär också att Europa, EU och dess medlemsstater i samverkan, måste anpassa sitt sätt att relatera till Afrika, se till att vår hållning ligger i linje med de gemensamma intressena och fästa större vikt vid värden, nyckelprinciper och god regleringspraxis. EU och dess medlemsstater är Afrikas största partner i alla sammanhang, oavsett om man ser till investeringar, handel, utvecklingsbistånd eller säkerhetsfrågor. Detta pålitliga, långsiktiga och mångsidiga partnerskap bör nu även komma till uttryck genom en stark politisk allians. Närmare politiska, ekonomiska och kulturella band mellan Europa och Afrika är viktiga i en multipolär värld där gemensamma åtgärder har blivit en bristvara. Ett fördjupat samarbete när det gäller globala och multilaterala frågor kommer att stå i centrum för våra gemensamma åtgärder.

För att stärka EU:s strategiska allians med Afrika föreslår Europeiska kommissionen och unionens höga representant att diskussioner inleds med våra afrikanska partners för att vid det stundande toppmötet mellan EU och AU gemensamt fastställa en ny övergripande EU-strategi för Afrika som skulle kunna bygga på partnerskap på följande fem områden:

1.Ett partnerskap för grön omställning och tillgång till energi

2.Ett partnerskap för digital omvandling

3.Ett partnerskap för hållbar tillväxt och sysselsättning 

4.Ett partnerskap för fred och goda styrelseformer 

5.Ett  partnerskap för migration och rörlighet

Denna nya strategi och dessa partnerskap ligger i linje med de gemensamma prioriteringar som EU och Afrikanska unionen fastställde vid toppmötet 2017 i Abidjan. Det tar avstamp bland annat i de mycket givande diskussionerna mellan EU-kommissionen och AU-kommissionen i Addis Abeba den 27 februari 2020 och återspeglar EU:s förslag i det pågående utbytet med de afrikanska samarbetsparterna i syfte att utarbeta en dagordning för ett gemensamt partnerskap inför det stundande toppmötet mellan EU och AU i oktober 2020. Kontakterna mellan EU och Afrika kommer att fortsätta på bilateral, regional och kontinental nivå.

I.Ett partnerskap för grön omställning och tillgång till energi

Kampen mot klimatförändringar och miljöförstöring är vår generations huvuduppgift. Därför är Europa och Afrika i förbund när det gäller att utveckla hållbar energi, transportlösningar, jordbruk, cirkulär ekonomi och blå ekonomi som kan bidra till Afrikas ekonomiska tillväxt. För att uppnå målen för hållbar utveckling behöver såväl EU som Afrika slå in på vägen mot en koldioxidsnål, resurseffektiv och klimatresilient framtid i enlighet med Parisavtalet. Länderna i Afrika är särskilt sårbara för klimatförändringar, som kan äventyra de pågående framstegen i fråga om hållbar utveckling.

Vi måste arbeta för hälsosamma ekosystem, begränsa och stoppa den globala uppvärmningen, minska sårbarheterna och ge både människor och ekosystem bättre möjligheter att anpassa sig. Detta kräver ytterligare ansträngningar i fråga om begränsning av klimatförändringar och resiliens samt lämpliga anpassningsåtgärder som är socialt hållbara.

Innovation är centralt för att driva på den gröna omställningen. Därför bör investeringarna inriktas på att stärka den vetenskapliga kapaciteten i Afrika genom att erbjuda tillgång till teknik och lokal anpassning av den. Detta skulle ge länderna i Afrika möjlighet att fortsätta på vägen mot en koldioxidsnål, klimatresilient och grön tillväxt som undviker ineffektiv teknik och står emot nya investeringar i kolkraftverk, för att istället använda nya och förnybara energikällor och väteproduktion. Handeln bör också göra det lättare att införa innovativa och hållbara affärsmodeller och bör spela en ledande roll för att utforma en klimatneutral framtid.

Afrika har ett stort naturkapital, en unik biodiversitet och sådana ekosystem som exempelvis skogar. Detta ger väsentliga möjligheter till social och ekonomisk utveckling och kan bidra till långsiktiga naturbaserade lösningar för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Samtidigt finns det en risk för överexploatering och utarmning, utöver de hot som ohållbart fiske och ohållbar hantering av vattenresurser, miljöföroreningar, ökenspridning och, vid kustområdena, den stigande havsnivån medför.

En ren, cirkulär ekonomi med hållbara och rättvisa värdekedjor kommer att vara avgörande för omställningen till en hållbar ekonomisk modell. Detta innebär att värdet på produkter, material och resurser bibehålls i ekonomin så länge som möjligt. Det förutsätter även att man minskar avfallet, medan naturtillgångar, spillvatten och sanitet förvaltas på ett hållbart sätt. Detta kräver förbättrat samarbete mellan EU och Afrika i fråga om en ansvarstagande råvarusektor, säkra och rena värdekedjor i industrin och iakttagande av ambitiösa miljö- och klimatkrav.

Städerna i Afrika har en nyckelroll i den gröna omställningen. EU bör stödja utvecklingen av modeller och företag som arbetar med grön och smart urbanisering i Afrika för att på så sätt komma till rätta med miljöföroreningen.

För att möta behoven i en växande befolkning och ekonomi behöver Afrika fördubbla sitt energiutbud till år 2040 och förse 600 miljoner människor med elektricitet. Detta innebär att man måste fokusera på resilient infrastruktur, en renare, mer hållbar och säker tillgång till energi, maximera användningen av förnybara energikällor, satsa på energiomställning och energieffektivitet hela vägen i alla värdekedjor samt regional integration för energisäkerhet. EU bör tillsammans med Afrika bygga ett starkt partnerskap för hållbar energi till befolkningen både på landsbygden och i städerna.

EU och Afrika måste förena sina krafter för att uppnå det mål för hållbar utveckling som avser avskaffande av hunger och hantera utmaningarna i samband med nutrition och tryggad livsmedelsförsörjning genom att främja säkra och hållbara jordbruksbaserade livsmedelssystem. Ett partnerskap för jordbruk skulle stödja utvecklingen av miljövänliga odlingsmetoder, främja lokal produktion och integrera frågor som rör biologisk mångfald. Detta innebär att man bör fastställa sanitära och fytosanitära normer och skydda naturresurser. Handeln mellan EU och Afrika är viktig för att stödja möjligheterna att nå hållbara livsmedelssystem.

Samtidigt står produktion, förädling och distribution av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter för majoriteten av den direkta sysselsättningen och inkomsterna i Afrika, i synnerhet på landsbygden, och bidrar på så sätt till en välbalanserad territoriell utveckling. Jordbruket kan potentiellt sysselsätta en stor del av de 800 miljoner människor i Afrika som beräknas komma in på arbetsmarknaden under de kommande 30 åren 1 . 

Föreslagen åtgärd 1 – Tillsammans med Afrika maximera fördelarna av den gröna omställningen och minimera miljöhoten i enlighet med Parisavtalet 2

För att åstadkomma detta föreslås att EU stödjer genomförandet av nationellt fastställda bidrag, hjälper till att utforma ambitiösa långsiktiga strategier för att minska utsläppen och bidrar till utvecklingen av nationella anpassningsplaner.

Genom att stödja integrerade nationella finansieringsramar fortsätter EU att arbeta tillsammans med länderna i deras ansträngningar för att mobilisera och samordna en rad finansieringskällor med sina prioriteringar för en hållbar utveckling. EU bör i partnerskap med Afrika arbeta för grön finansiering, hållbar energi och energieffektivitet genom att inleda ett initiativ för grön energi, med utgångspunkt i rekommendationerna från högnivåplattformen för investeringar i hållbar energi i Afrika. EU och Afrika bör även utbyta erfarenheter av att hantera en socialt rättvis omställning bort från fossila bränslen.

I partnerskap med Afrika bör EU verka för bättre världshavsförvaltning, bland annat genom att utveckla hållbart fiske och en blå ekonomi. EU är redo att intensifiera kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske för att ta itu med det miljöhot det innebär för hållbara fiskebestånd och välstånd bland de fiskare och kustsamhällen som följer reglerna.

Slutligen bör EU och Afrika agera gemensamt för att skydda och minska trycket på skog, vatten och marina ekosystem samt förbättra hur de förvaltas genom att ta itu med olaglig avverkning och ingripa mot miljöbrott, som driver på förlusten av den biologiska mångfalden. Detta kan bland annat göras genom att inleda ett initiativ som ”NaturAfrika”.

II.Ett partnerskap för digital omvandling

Tillgång till säkra och ekonomiskt överkomliga digitala tjänster bör säkras för alla genom investeringar i infrastruktur och tillförlitliga elkällor. Att inrätta ett regelverk för konkurrenskraftiga och harmoniserade marknader för regional konnektivitet är också viktigt. För att utnyttja de potentiella fördelarna med digitaliseringen behövs ett robust regelverk på sådana områden som dataskydd och konsumentskydd, digitala finansiella tjänster, it-brottslighet och e-demokrati. Särskild politik krävs för att säkerställa att kvinnor och marginaliserade samhällsgrupper inkluderas fullt ut i digitaliseringen så att den digitala jämställdheten säkras.

Beräkningar visar att en tioprocentig utvidgning av den digitala täckningen skulle kunna leda till en ökning med över en procent i GDP för den afrikanska kontinenten. Genom lämpliga reformer och investeringar till stöd för den afrikanska ambitionen att skapa en afrikansk digital inre marknad, och genom att bygga vidare på en ny strategi för digital omvandling kan Afrika använda digitaliseringen som en drivkraft för tillväxt i alla sektorer av ekonomin. Digitala infrastrukturer  och stöd till digitalt företagande och digital innovation har potential att skapa välbehövliga arbetstillfällen för de 15-20 miljoner ungdomar som träder in på arbetsmarknaden varje år.

Den digitala omvandlingen kan också modernisera sådana traditionella sektorer som jordbruket, förbättra tillgången till tjänster av god kvalitet, öka de offentliga inkomsterna och göra den offentliga sektorn mer insynsvänlig och ansvarstagande vilket därmed även ökar förtroendet för regeringarna. Den kan också omvandla tillhandahållandet av offentliga tjänster, såsom utbildning, energi och hälsovård, förbättra tillgången till hälsovårdstjänster i avlägsna områden och underlätta diagnosticering och behandling. E-demokrati kommer att skydda konsumenterna och privatlivet och underlätta kampen mot korruption. E‑handel och digitala finansiella tjänster har potential att ge skjuts åt Afrikas ekonomiska integration genom att förbättra tillgången till varor och tjänster över hela kontinenten. Digitala tjänster kan också öka tillgången till transaktionskonton och digitala finansiella lösningar för bank-, försäkrings- och betaltjänster, däribland penningöverföringar.

En snabbare digitalisering av den offentliga förvaltningen är en nödvändig förutsättning för att skapa mervärde för medborgare och företag i hela Europa och Afrika och grundläggande för att uppnå målen för hållbar utveckling. I detta syfte skulle ökat samarbete kring genomförandet av samverkande digitala lösningar vara användbart för att komma till rätta med klyftor i digital kompetens, främja användning av öppna data, stärka it-säkerheten och utnyttja sådan ny teknik som exempelvis artificiell intelligens, blockkedjor och stordata. Kapacitetsuppbyggnad i den offentliga sektorn är på denna punkt viktig för att stödja den bredare agendan för digital omställning.

Digitaliseringen bör åtföljas av skärpta åtgärder för att garantera säkerheten, motståndskraften och avskräckande åtgärder i fråga om it-brott, bland annat via internationellt samarbete inom etablerade rättsliga ramar. EU och Afrika bör fördjupa sitt samarbete på denna punkt, även för att se till att internet inte utnyttjas för terrorism eller våldsam extremism.

Lämplig lagstiftning och operativ kapacitet kommer att behövas för att nå framsteg på dessa områden och komma till rätta med it-hot mot demokratin och de mänskliga rättigheterna. För att ta itu med desinformation har EU utvecklat användbara verktyg och kommer att fortsätta arbeta nära tillsammans med sina afrikanska samarbetsparters för att finna gemensamma ståndpunkter och dela bästa metoder.

Den digitala ekonomin kräver bättre it-kunskaper och it-kompetens och skapar hög efterfrågan på kvalificerad, lokal arbetskraft i alla sektorer som gynnas av den digitala omvandlingen. Utbildning av god kvalitet och möjligheter till yrkesutbildning vid offentliga eller privata skolor bör utvecklas vidare.

Användningen av rymddata och rymdteknik bidrar till smarta och säkra transporter, gröna städer, hållbar förvaltning av naturresurser och ett effektivt jordbruk. De öppna och fria data som genereras i EU:s rymdprogram kan ge skjuts åt en framväxande afrikansk privat rymdsektor och ge nystartade företag samt små och medelstora företag möjlighet att utveckla lokala innovativa lösningar och tjänster. Jordobservation av naturtillgångar, markanvändning, inlandsvattenresurser samt av marina ekosystem och kusternas ekosystem kan ligga till grund för politik och beslutsfattande i Afrika.

Föreslagen åtgärd 2 – Tillsammans med Afrika påskynda kontinentens digitala omvandling 3

Detta kräver att man fokuserar på konvergerande regelverk, bland annat avseende förstärkt skydd av personuppgifter, investeringar i central, hållbar stödinfrastruktur, digitalisering av offentliga förvaltningar för att de ska kunna tillhandahålla e-tjänster, bättre möjligheter till utbildning och yrkesutbildning samt ökade säkra dataflöden. EU bör även fortsätta samarbetet med Afrika om artificiell intelligens, som bör utvecklas och användas på ett ansvarsfullt sätt.

III.Ett partnerskap för hållbar tillväxt och sysselsättning

De nära förbindelserna och den geografiska närheten mellan EU och Afrika gör dem till naturliga bundsförvanter i arbetet för en hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt på båda kontinenterna. Ekonomiska möjligheter och skapande av anständiga arbetstillfällen i Afrika och EU kan förbättras väsentligt genom gemensamma åtgärder på fyra prioriterade områden:

(a)Främja handeln och hållbara investeringar i Afrika.

(b)Förbättra investerings- och företagsklimatet.

(c)Förbättra tillgången till utbildning av god kvalitet, färdigheter, forskning, innovation, hälsa och sociala rättigheter.

(d)Främja regional och kontinental ekonomisk integration

Den europeiska gröna given 4 är både EU:s nya tillväxtstrategi och en plan för att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent år 2050. Afrika är med sin stora potential för förnybar energi och biologisk mångfald väl placerat för att utveckla och genomföra hållbar lösningar i takt med att ekonomin växer.

För att bygga vidare på de inledande framgångarna med alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen och arbetet i de gemensamma arbetsgrupperna för digital ekonomi, energi, transport och landsbygden i Afrika vill EU göra denna allians 5 till den centrala pelaren för de ekonomiska förbindelserna mellan de båda kontinenterna.

a.Hållbara investeringar

Offentliga och privata investeringar är nödvändiga för att stimulera företagandet och en hållbar ekonomisk diversifiering. Fokus bör ligga på följande: central infrastruktur av hög kvalitet som är klimatresilient, tillgång till finansiering, bättre data som gör det möjligt att fastställa hur nya hållbara energikällor bäst kan komma till användning, utveckling av en privat sektor som tillför mervärde och har stor potential för ekonomisk tillväxt och skapande av anständiga arbetstillfällen. Med en stock av utländska direktinvesteringar på 222 miljarder euro är EU den största investeraren i Afrika, långt före USA (42 miljarder euro) och Kina (38 miljarder euro) 6 . Med alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen som paraply har sådana EU-instrument som det externa utlåningsmandatet, investeringsfaciliteten för AVS-länderna och på senare tid den externa investeringsplanen ställt väsentliga investeringar till förfogande i Afrika.

Detta omfattar investeringar i transport, ren energi och jordbrukssektorn samt utveckling av den privata sektorn. Afrika och EU bör fortsätta samverka för att ytterligare driva på sådana hållbara investeringar.

I linje med kommissionens förslag om ett instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) 7 bör EU fullt ut använda sina olika finansieringsinstrument, till exempel budgetgarantier eller blandfinansiering inom ramen för Europeiska fonden för hållbar utveckling, som bör kunna tas i anspråk från och med 2021. Inom ramen för NDICI-förslaget kan garantin för yttre åtgärder tillhandahålla 60 miljarder euro i garantier för att stimulera hållbara investeringar under perioden 2021-2027 med huvudsaklig inriktning på Afrika.

Dessa insatser bör samordnas med åtgärder från europeiska institutioner för utvecklingsfinansiering. Tillsammans har dessa institutioner störst närvaro och starkast inriktning på Afrika söder om Sahara, med en gemensam investeringsportfölj som står för en tredjedel av all verksamhet som bedrivs av institutioner för utvecklingsfinansiering och svarar för tre fjärdedelar av det mest riskabsorberande kapitalet. Bättre samordning mellan EU:s finansieringsinstrument och europeiska institutioner för utvecklingsfinansiering kommer att öka möjligheterna att mobilisera privata investerare och inhemska resurser, påskynda omställningen på mer ansvarfulla och klimatneutrala investeringar och sporra utvecklingen av den privata sektorn i Afrika.

b.Regional och kontinental ekonomisk integration

Att främja den regionala och kontinentala ekonomisk integrationen är en viktig del i en samstämmig, hållbar ekonomisk strategi.

Vi välkomnar avtalet om det kontinentala frihandelsområdet i Afrika som är i kraft sedan maj 2019 och skapar väsentlig drivkraft för integrationen på kontinenten och den slutliga ambitionen att skapa en inre marknad på kontinenten. Detta kommer att öka

handeln inom Afrika, även med de nordafrikanska länderna, diversifiera exporten och förbättra produkternas kvalitet och produktsäkerheten.

Att skapa tillförlitliga och hållbara energi- och transportsystem och digitala system på kontinenten för människor, företag och industrier kommer att främja utvecklingen av värdekedjor som kan bidra till ett kontinentalt frihandelsområde i Afrika. EU och Afrikanska unionen har ett gemensamt intresse av ett stabilt, regelbaserat och multilateralt handelssystem inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO).

Föreslagen åtgärd 3 – Tillsammans med Afrika väsentligt öka miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara investeringar som kan motstå klimatförändringarnas effekter, främja investeringsmöjligheterna genom ökad användning av innovativa finansieringsmekanismer 8 , och främja regional och kontinental ekonomisk integration, i synnerhet via avtalet om det kontinentala frihandelsområdet i Afrika 9

Detta kommer att genomföras genom att ge högsta prioritet åt det politiska, tekniska och finansiella stödet till avtalet om det kontinentala frihandelsområdet i Afrika (som EU redan ökat stödet till från 12,5 miljoner euro år 2014-2017 till 60 miljoner euro år 2018-2020). Vi är redo att dela med oss av våra erfarenheter av en tullunion och en inre marknad. De långsiktiga möjligheterna att skapa ett sammanhängande frihandelsområde mellan kontinenterna kommer också att utvidga samarbetet om de strategiska korridorer som underlättar handel och investeringar inom Afrika och mellan Afrika och Europa och förbättra en hållbar, effektiv och säker konnektivitet mellan de båda kontinenterna. EU:s näringslivsorganisationer kan spela en viktig roll i det näringslivsforum som anordnas i anslutning till det kommande toppmötet mellan AU och EU. Samarbete och dialog, affärspartnerskap längs viktiga värdekedjor samt en fördjupning av avtalen om ekonomiskt partnerskap och andrahandelsavtal som EU har med partnerländer på den afrikanska kontinenten är verktyg som kan bidra till att genomföra detta.

**Avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa–Medelhavsavtalet trädde i kraft den 19 juli 2019 och innehåller bestämmelser om utvidgning av handelsförmåner till att även omfatta produkter med ursprung i Västsahara som är underkastade Konungariket Marockos tullmyndigheters kontroll.

c.Företags- och investeringsklimat

Att främja investeringarna från den privata sektorn är avgörande för att driva fram en hållbar ekonomisk tillväxt och skapa anständiga arbetstillfällen. För att öka investerarnas förtroende för Afrika är det mycket viktigt med bättre säkerhet, effektiva, insynsvänliga och stabila regelverk samt åtgärder för att underlätta och skydda investeringar, makroekonomisk stabilitet, robusta finansiella system, tillgång till finansiering, innovation och uppgifter som behövs för att gå vidare med den gröna omställningen.

Politiska reformer är också avgörande på sådana viktiga områden som styrelseformer, rättsstatsprincipen, rättsväsendet, förvaltningen av offentliga medel (samt de offentliga utgifternas kvalitet och effekt), skuldförvaltning, öppenhet och insyn i offentlig upphandling, konkurrens, normer och förenklade handelsprocedurer, investeringsramar och beskattning av grön tillväxt. Detta inbegriper även kampen mot korruption, bedrägerier, olagliga finansiella flöden, penningtvätt och terrorismfinansiering

Föreslagen åtgärd 4 – Tillsammans med Afrika locka investerare genom att stödja de afrikanska staternas ansträngningar att anta politik och reformer av regelverk som förbättrar företags- och investeringsklimatet, bland annat genom lika villkor för företagen 10

Med detta i åtanke föreslås att EU utvecklar mer ambitiösa system för att underlätta, attrahera och stödja investeringar i Afrika. EU bör också vidareutveckla användningen av sådana plattformar som plattformen för hållbar affärsverksamhet för Afrika och den internationella plattformen för en hållbar finansmarknad. Samtidigt är det viktigt att främja reformer av regelverket och stärka den institutionella kapaciteten vid offentliga myndigheter, företagsorganisationer och bland företagarna, däribland samhällsentreprenörer, och stärka kapacitetsuppbyggnaden när det gäller små och medelstora företags tillträde till marknader och finansiering. I detta avseende bör europeiska företagsorganisationer fortsätta att stödja företagandet i Afrika.

EU bör även främja en dialog om regelverket med offentliga förvaltningar för att utbyta god praxis. Dialoger om direkt budgetstöd bör också fortsätta eftersom de är viktiga för att underlätta reformer. Slutligen bör även handelsavtal och investeringsbestämmelser som syftar till att attrahera, underlätta och stödja hållbara investeringar bidra till att förbättra företagsklimatet.

d.Utbildning, färdigheter, forskning, innovation, hälsa och sociala rättigheter

Att investera i människor, i synnerhet ungdomar, är mycket viktigt för att skapa ett än starkare partnerskap mellan våra båda kontinenter. Inom de kommande 15 åren beräknas cirka 375 miljoner ungdomar nå arbetsför ålder i Afrika.

Idag deltar mindre än tio procent av ungdomarna i åldern 18-24 i Afrika i någon form av eftergymnasial utbildning eller annan utbildning. Att ge ungdomar utbildning, kunskaper och färdigheter och förbereda dem för nya möjligheter på en framtida arbetsmarknad är en gemensam strategisk prioritet. För att unga män och kvinnor till fullo ska kunna dra nytta av de olika ekonomiska fördelarna behöver de få bättre tillgång till en inkluderande och jämställd utbildning av god kvalitet, däribland universitetsutbildning, samt andra möjligheter till lärande och kunskap. Detta kräver att särskild uppmärksamhet ägnas åt flickor och kvinnor. Att stödja kvinnors egenmakt förutsätter att man tar itu med diskriminerande regelverk och sedvänjor och ser till att de har tillgång till kunskap, färdigheter, mikrokrediter och finansiering för företagande.

För att öka de utexaminerades anställbarhet och företagsanda bör utbildningssystemen bättre anpassa undervisningen och lärandet till behoven på arbetsmarknaden och i framväxande nya sektorer, i synnerhet den digitala sektorn och sektorn för grön och klimatvänlig teknik. Det är också viktigt att ge incitament till samarbete mellan den akademiska världen, forskningsvärlden och det lokala näringslivet samt att stödja innovativa lärandeformer. Ett ökat samarbete på kulturområdet har också stor potential att skapa arbetstillfällen och närmare direkta personkontakter.

Anständigt arbete är avgörande för att ge den allt snabbare växande gruppen ungdomar i Afrika framtidsutsikter. Denna fråga hänger även samman med sådant som arbetstagarhälsa, arbetsmiljöfrågor och anständiga arbetsvillkor. Därför behövs i synnerhet bestämmelser om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, system för socialt skydd, allmän sjukförsäkring, tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet, däribland familjeplanering, samt insatser mot bristande jämställdhet och diskriminering, insatser mot barnarbete (särskilt inom jordbruket) och tvångsarbete. Det förutsätter också en övergång från en informell till en formell ekonomi. På denna punkt kommer en effektiv arbetsmarknadsdialog med offentliga myndigheter samt arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer att förbättra både det sociala klimatet och affärsklimatet.

EU och Afrika har också ett gemensamt intresse av att förbättra investeringarna i grundläggande hälso- och sjukvård, rent vatten och bostäder samt att utveckla infrastrukturen och kapaciteten att hantera sjukdomsutbrott.

Föreslagen åtgärd 5 –– Tillsammans med Afrika snabbt förbättra inlärning, kunskaper och färdigheter, forsknings- och innovationskapacitet, i synnerhet med inriktning på kvinnor och unga, samt förbättra de sociala rättigheterna och avskaffa barnarbete 11

Det föreslås att EU intensifierar det akademiska och vetenskapliga samarbetet mellan EU och länderna i Afrika, bland annat när det gäller teknisk utbildning och yrkesutbildning samt utveckling av färdigheter (även i samarbete med företag i EU) i syfte att skapa ett samhälle och en ekonomi som är kunskapsbaserade. EU bör underlätta rörligheten för studerande, lärare, utbildare och forskare. EU bör stödja kapacitetsuppbyggnaden i Afrika, lärarutbildning av god kvalitet, utveckling av forsknings- och innovationskapacitet samt utnyttjande av interaktionen mellan utbildning, vetenskap, teknik och innovation för bättre lärande. EU bör även eftersträva att delta i arbetsmarknadsdialoger med länder i Afrika för att skydda de sociala rättigheterna, och i synnerhet för att avskaffa barnarbete. EU föreslår en ökning av sitt stöd till hälso- och sjukvårdssystemen.

IV.Ett partnerskap för fred, säkerhet, goda styrelseformer och resiliens

Det ligger lika mycket i Afrikas intresse som i EU:s att säkerställa en varaktig fred och säkerhet i Afrika. Fred och säkerhet är nyckelförutsättningar för en hållbar utveckling.

Syftet är att nå fred och säkerhet i hela Afrika, men insatser i de regioner där spänningarna är störst bör prioriteras. Det är de afrikanska staterna som, med hjälp av regionala och kontinentala organisationer, har ansvaret för att agera eftersom de själva har huvudansvaret för sin egen säkerhet. Men Europeiska unionen är beredd att väsentligt öka sitt stöd till Afrika i samarbete med det internationella samfundet. Det är resiliensen som bör stå i centrum för Afrikas och EU:s insatser för att hantera utdragna konflikter och sårbarheter.

Instabilitet i Afrika kännetecknas inte längre av konflikter mellan stater utan av att staterna har begränsad kontroll över sina territorier och marina områden, den sociala sammanhållningen, inhemsk extremism, konflikter mellan befolkningsgrupper, utbredning av väpnade grupper, terrorism och gränsöverskridande brottslighet, däribland it-brottslighet. Klimatförändringar, ökad konkurrens om naturtillgångar, miljöproblem, brist på grundläggande samhällstjänster, pandemier och andra hot mot hälsan är ytterligare källor till instabilitet.

Regeringarna står inför utmaningen att leverera resultat i fråga om de politiska och ekonomiska förväntningar som de allt fler ungdomarna har, även med avseende på mänskliga rättigheter, vilka om de försummas kan förvärra de underliggande spänningarna i samhället.

a.Fred och säkerhet

Partnerskapet mellan EU och Afrika för fred och säkerhet har gett många goda resultat, som bland annat kommit till uttryck i samförståndsavtalet om fred, säkerhet och samhällsstyrning mellan Afrikanska unionen och Europeiska unionen, men insatsernas komplexitet och den försämrade situationen i vissa regioner kräver att vi väsentligt intensifierar våra gemensamma åtaganden. Detta omfattar också samarbete med sådana internationella partners som Förenta nationerna. Afrikanska unionens initiativ ”Tysta vapnen” är viktigt i detta sammanhang.

EU:s instrument och kapaciteten i Afrika bör ytterligare anpassas till varandra. Det finns ett tydligt behov av att se över och stärka samarbetet på ett mer strategiskt och skräddarsytt sätt, utifrån ömsesidiga åtaganden, ansvarsskyldighet och ägarskap. Trots framsteg med Afrikanska unionens fredsfond återstår frågan om finansieringen av Afrikaledda fredsstödjande initiativ, även sådana som går via bidrag som fastställs av FN. EU och Afrika bör också anpassa hur de samarbetar i instabila områden för att påverka de lokala styrelseformerna.

EU:s nuvarande integrerade hållning mobiliserar alla instrument som står till dess förfogande, däribland diplomatiska insatser på högsta nivå, regelbundna samråd, medling för konfliktförebyggande och konfliktlösande insatser, restriktiva åtgärder, samarbete i kampen mot terrorism, kamp mot organiserad brottslighet och människosmuggling samt sjöfartsskydd. Via den fredsbevarande resursen för Afrika 12 stöder EU Afrikaledda fredsinsatser och den afrikanska freds- och säkerhetsstrukturen. På operativ nivå ger uppdragen inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken samt andra säkerhets- och försvarsinsatser från EU:s medlemsstater påtagliga bidrag till fred och säkerhet i Sahel, på Afrikas horn, i Guineabukten, i området kring Tchadsjön och i Centralafrikanska republiken.

Föreslagen åtgärd 6 – Tillsammans med Afrika anpassa och fördjupa EU:s stöd till fredsansträngningarna i Afrika via ett bättre strukturerat och mer strategiskt samarbete med särskild inriktning på de mest utsatta regionerna där spänningarna och sårbarheten är som störst 13

För att nå våra målsättningar kommer toppmöten och diplomatiska insatser på hög nivå huvudsakligen att inriktas på att utveckla strategier och konkreta steg för att bidra till att lösa kriser i exempelvis Libyen, Sahel, området kring de stora sjöarna eller på Afrikas horn. EU vill stödja sina afrikanska samarbetsparters ansträngningar att hantera hela spektrumet av utmaningar och öka deras övergripande resiliens. EU föreslår även att stödja kapaciteten i Afrika med avseende på försvar och säkerhet, med hjälp av den föreslagna europeiska fredsfaciliteten, uppdragen inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken samt säkerhets- och försvarsrelaterade verktyg för att bättre hantera de utmaningar som afrikanska säkerhets- och försvarsaktörer står inför på plats. EU föreslår en förstärkning av sina pågående ansträngningar för att övervaka respekten för de mänskliga rättigheterna, skydda civilbefolkningen och den internationella humanitära rätten. Åtgärder kommer att genomföras i nära samarbete med EU:s medlemsstater, Afrikanska unionen, afrikanska regionala organisationer, FN och andra centrala aktörer – även via trilateralt samarbete mellan AU, EU och FN. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt agendan för ungdom, fred och säkerhet.

EU bör anpassa och fördjupa sitt stöd till de afrikanska fredsansträngningarna med särskilt fokus på en integrerad hållning i fråga om konflikter och kriser, agera i alla stadier av konfliktcykeln och investera i kampen för att förebygga radikalisering, konfliktlösning och stabilisering samt en bättre koppling mellan humanitära insatser, utvecklingsinsatser och freds- och säkerhetsinsatser.

b.Goda styrelseformer, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen

Säkerhet och utveckling blir bara hållbara på lång sikt om de bygger på full respekt för de mänskliga rättigheterna utan diskriminering på någon grund 14 , de demokratiska principerna, jämlikhet och rättsstatsprincipen. EU och de afrikanska länderna erkänner att de mänskliga rättigheterna är universella, odelbara, ömsesidigt beroende av varandra och sammankopplade och har därför åtagit sig att främja och skydda alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter globalt.

Fred och stabilitet främjas av goda styrelseformer, en effektiv och inkluderande politik på områdena ekonomi, sociala frågor, utbildning och hälso- och sjukvård samt av lika tillgång till grundläggande samhällstjänster, lika tillgång till och rättvis fördelning av resurser, lika tillgång till rättvisa samt öppna och inkluderande samhällen. Detta ligger även till grund för sysselsättning och tillväxt och drar till sig investeringar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att skydda och bevara barnets rättigheter.

Föreslagen åtgärd 7 – Tillsammans med Afrika integrera principer för goda styrelseformer, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och jämställdhet i åtgärderna och samarbetet 15

Respekten för de universella mänskliga rättigheterna – oavsett om de är politiska, civila, ekonomiska, sociala eller kulturella – kommer även fortsättningsvis att vara huvudkännetecknet för våra partnerskap med alla berörda aktörer och stöd till viktiga initiativ, såsom de afrikanska strukturerna för samhällsstyrning. En mer strategisk och strukturerad hållning kommer att intas i dialogerna med de afrikanska länderna om de mänskliga rättigheterna, vilka ska komplettera de regelbundna samråden med afrikanska regionala organisationer och den väletablerade dialogen om mänskliga rättigheter som förs mellan AU och EU.

EU eftersträvar att stödja trovärdiga, inkluderande och öppna valförfaranden och demokratiska processer, även genom ökad samordning mellan AU och EU i samband med valövervakningsuppdrag och uppföljning av dessa. EU har även för avsikt att intensifiera samarbetet om demokratisk samhällsstyrning och rättsstatsprincipen på båda kontinenterna, även i fråga om offentliga institutioners ansvarsskyldighet och öppenhet, oberoende och opartiska rättssystem, korruption och gränsöverskridande brottslighet samt människosmuggling.

EU bör stödja konkreta initiativ som syftar till att stärka det civila samhällets organisationer och försvarare av mänskliga rättigheter, avskaffa strafflöshet, säkerställa brottsoffrens rätt till upprättelse samt uppmuntra till försoning. Initiativ kommer att tas för och med kvinnor och ungdomar (även barn) för att stödja deras ekonomiska egenmakt, säkerställa deras aktiva deltagande i beslutsprocesserna i det civila och politiska samhällslivet, främja sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter samt förebygga och avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor, däribland konfliktrelaterat sexuellt och könsrelaterat våld.

c.    Resiliens

Resiliens, fred, säkerhet och goda styrelseformer är intimt förknippade med varandra. Därför bör EU gå samman med de afrikanska aktörerna för att stärka resiliensen, med hänsyn tagen till hela spektrumet av utmaningar från bakomliggande orsaker till konflikter och effekterna av kriser. Det kommer att ske genom att fördjupa EU:s stöd till fredsinsatserna i Afrika via en integrerad hållning i alla stadier av konfliktcykeln och krisutvecklingen. Detta kräver insatser för att förebygga, lösa och stabilisera situationen via välriktade humanitära åtgärder, utvecklingsåtgärder samt freds- och säkerhetsåtgärder i enlighet med det mervärde de tillför och de olika mandat som givits.

Föreslagen åtgärd 8 – Säkerställa resiliens genom att koppla samman humanitära insatser, utvecklingsinsatser samt freds- och säkerhetsskapande insatser i alla stadier av konflikt- och kriscykeln

V.Ett partnerskap för migration och rörlighet

Den demografiska utvecklingen, strävan efter ekonomiska möjligheter och politisk stabilitet, flykt från kriser och konflikter samt anpassning till klimatförändringar och miljöförstöring innebär även fortsättningsvis att nivåerna på migration och tvångsförflyttningar kommer att fortsätta och medföra både utmaningar och möjligheterför våra två kontinenter.

En välhanterad migration och rörlighet kan ha positiva effekter för såväl ursprungsländer, transitländer som destinationsländer. Migration och rörlighetsflödena i Afrika går främst inom kontinenten och system för fri rörlighet inrättas både regionalt och på kontinental nivå. Vissa medlemsstater i Afrikanska unionen tar emot ett stort antal migranter, flyktingar och tvångsförflyttade personer och står därför inför väsentliga utmaningar och möjligheter. Migrationen innebär också utmaningar och möjligheter för EU:s medlemsstater.

Sedan 2015 har EU och länderna i Afrika utvecklat en gemensam hållning till hanteringen av migration och rörlighet 16 . Detta har minskat antalet irreguljära inresor till Europa, förbättrat samarbetet i kampen mot smuggling av migranter och utveckling av insatser för hållbarare situationer för flyktingar i värdländer i Afrika.

Men stora utmaningar kvarstår. Över en fjärdedel av världens flyktingar finns i Afrika söder om Sahara. Farliga resor och försök att korsa Medelhavet fortsätter att orsaka förlust av människoliv och föder kriminell verksamhet. För att hantera dessa utmaningar behöver Afrika och EU en balanserad, konsekvent och övergripande hållning i fråga om migration och rörlighet som vägleds av principen om solidaritet, partnerskap och delat ansvar och bygger på respekten för de mänskliga rättigheterna och internationell rätt. Det gemensamma målet för EU och dess afrikanska samarbetsparter bör vara en hållbar och effektiv hantering av migrationen.

EU kommer i alla sammanhang att fortsätta ägna särskild uppmärksamhet åt sina grundläggande värden och i synnerhet behoven hos särskilt utsatta personer, däribland kvinnor, barn, ensamkommande barn och personer med funktionsnedsättning.

Skyddet av behövande, som flyktingar, internflyktingar och andra utsatta fördrivna personer, bör fortsätta vara en gemensam prioriterad fråga. EU står fast vid sitt åtagande att hjälpa sina afrikanska samarbetsparter att hantera flyktingkrisen och finna hållbara lösningar för flyktingar i värdländerna. EU bör även fortsätta ansträngningarna för att omplacera personer som behöver internationellt skydd till Europa.

Det behövs ett stärkt engagemang för att förbygga irreguljär migration och sätta stopp för förlusten av människoliv till havs. Detta innebär att vi bör skärpa kampen mot smuggling av migranter, med tyngdpunkt på att agera mot kriminella nätverk, något som bör gå hand i hand med kampen mot människosmuggling. Det är särskilt viktigt att bygga upp kapaciteten för effektiv migrationshantering och effektiv gränsförvaltning och EU bör fortsätta stödja sina afrikanska samarbetsparter på detta område. Ytterligare åtgärder behövs även för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttning med utgångspunkt i de olika typer av stöd som ges via Europeiska unionens förvaltningsfond för Afrika.

Samarbetet om återvändande och återtagande och det faktiska återvändandet bör förbättras. EU och Afrika bör eftersträva mer effektiva och hållbara system, också via stöd till frivilligt återvändande och ett faktiskt genomförande och ingående av återtagandeavtal. Åtgärder för återvändande bör åtföljas av åtgärder för hållbar återanpassning i ursprungsländerna.

Ett utökat samarbete om laglig migration kan samtidigt ge väsentliga fördelar för alla parter, genom att erbjuda arbetstillfällen som passar behoven på båda kontinenternas arbetsmarknader. En reguljär och säker migration och rörlighet kan gynnas av projekt tillsammans med de afrikanska länderna för laglig och cirkulär migration och arbetskraftens rörlighet samt ansträngningar för att förbättra migrationens utvecklingsfördelar, däribland åtgärder som underlättar remitteringar.

Föreslagen åtgärd 9 – Tillsammans med Afrika säkerställa en balanserad, konsekvent och övergripande hållning i fråga om migration och rörlighet 17

Åtgärden ska genomföras genom att migration och rörlighet på ett balanserat sätt tas in på alla nivåer av vårt övergripande partnerskap. Vi kommer att ta hänsyn till hela färdvägen och vi kommer därför att samarbeta med såväl ursprungsländer, transitländer som destinationsländer. En stark inriktning på bättre styrning av migrationen, partnerländernas förmåga att bättre förvalta sina gränser, ökad kapacitet och erfarenhetsgrundat samarbete kommer också att tillämpas.

På kontinental nivå föreslår EU att man inrättar en gemensam ram för dialog om migration och rörlighet mellan kontinenterna och fortsätter att stärka det trilaterala samarbetet mellan AU, EU och FN med utgångspunkt i de goda erfarenheterna från arbetsgruppen för migration. På regional nivå föreslår EU att man fortsätter genomföra den gemensamma handlingsplanen från Valetta, liksom Khartoum- och Rabatprocesserna tillsammans med AU, FN, EU:s medlemsstater och regionala organisationer.

På bilateral nivå bör EU utveckla skräddarsydda dialoger och partnerskap som ett led i de övergripande förbindelserna med de afrikanska länderna. Det är viktigt att säkerställa att befintliga och kommande ramverk för samarbetet är kompletterande och har ett mervärde.

VI.Slutsats: vi bör arbeta tillsammans för att genomföra partnerskapet

För att förverkliga de ovan beskrivna ambitionerna och faktiskt genomföra det nya partnerskapet måste EU och Afrika hitta sätt att arbeta närmare tillsammans.

a.På global nivå: stärka regelbaserad multilateralism

Afrikanska unionen och EU har förbundit sig att följa den internationella regelbaserade världsordningen och det multilaterala systemet med FN i centrum 18 . Vi delar övertygelsen att inga globala utmaningar kan lösas av ett enda land eller en enda grupp av länder. Globalt samarbete och regional integration ger de bästa garantierna för internationell stabilitet och ekonomisk tillväxt. Vi har därför ett gemensamt intresse av att samarbeta om multilateralism och gemensamma agendor (t.ex. klimatåtgärder, digitalisering, styrelseformer osv) som endast kan lösas effektivt gemensamt. Tillsammans har Afrika och Europa det största antalet röster i FN. Genom att förena våra krafter har vi nått fram till sådana viktiga internationella avtal som Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling samt Parisavtalet om klimatförändringar, och vi är fast beslutna att genomföra dem. Denna hållning bör vi inta även i FN:s olika specialorgan. Afrika och EU bör gripa alla möjligheter att fortsätta agera gemensamt i alla strategiska frågor av ömsesidigt intresse, över alla FN:s tre pelare och säkerställa samarbete och samordning av ståndpunkter när det är relevant. Vi bör också gå samman i partnerskap och samordna oss i andra multilaterala forum, såsom G20 och Världshandelsorganisationen.

Hela Europeiska unionen och alla medlemmar i Afrikanska unionen bör vidta gemensamma insatser och utåtriktad verksamhet till stöd för den internationella regelbaserade världsordningen och det multilaterala systemet. I en allt mer konkurrensinriktad värld där idéer cirkulerar fritt och grundläggande värden ifrågasätts kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt offentlig diplomati till stöd för multilateralism på båda kontinenterna och i världen, genom inriktning på till ungdomar, forskare och andra aktörer som gemensamt skapar den framtida världsordningen.

Föreslagen åtgärd 10 – Tillsammans med Afrika stärka den internationella regelbaserade världsordningen och det multilaterala systemet med FN i centrum 19

I de regelbundna politiska dialogerna med de afrikanska motparterna i samarbetet i det multilaterala systemet, i bilaterala kontakter, och i FN-sammanhang bör man diskutera allt från nya globala utmaningar till samarbete i frågor som rör FN:s säkerhetsråd. EU bör eftersträva att inrätta ett mer strukturerat trilateralt samarbete mellan AU, EU och FN på områden av gemensamt intresse. Vi bör också stödja nödvändiga reformer och modernisering av befintliga multilaterala institutioner för att de ska kunna fylla sin uppgift. För att stödja ansträngningarna för att ge Afrika en tydligare röst i FN:s internationella finansiella institutioner och andra multilaterala organisationer stöder EU Afrikanska unionens ansökan om utvidgad observatörsstatus i Världshandelsorganisationen.

b.På bilateral nivå: intensifiera samarbetet med Afrika

Toppmötena mellan EU:s och AU:s stats- och regeringschefer och ministermöten kommer att ge en politisk inriktning på EU:s samarbete med Afrika. Det är viktigt att den föreliggande strategin och de rättsligt bindande avtalen mellan EU och länder i Afrika är samstämmiga, både med avseende på protokollet om länderna i Afrika söder om Sahara enligt det nya partnerskapsavtalet EU och gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet och associeringsavtalen mellan EU och länderna i Nordafrika. Samstämmigheten kommer att följa av att man bygger vidare på befintliga styrande strukturer, såsom toppmöten, ministermöten, möten mellan kommissionerna och de politiska/fred- och säkerhetskommittéerna. Vi bör också inleda öppna dialoger med sådana nyckelaktörer som ungdomar, kvinnor, företagare, det civila samhällets organisationer, den akademiska världen och tankesmedjor 20 . Europeiska unionen bör stå beredd att stödja den process för institutionella reformer som inletts av AU. EU bör även fortsätta att arbeta tillsammans med den afrikanska diasporan för att öka deras möjligheter att bidra.

Utöver formella dialoger bör EU och Afrika även försöka intensifiera de direkta personkontakterna via utbytesprogram, gemensam forskningsverksamhet eller twinning-åtgärder mellan akademiska eller kulturella institutioner, den privata sektorn, företag, byråer och allmännyttiga inrättningar, parlament, lokala myndigheter, städer eller regioner. EU föreslår samarbete med sina afrikanska motparter för att bemöta sårbarhet, öka resiliensen och använda de verktyg som står till förfogande på ett konsekvent sätt. Instrumenten bör stödja dialogen om politiken via snabb mobilisering av särskild expertis och inrättande av kunskapsplattformar som är tillgängliga för de olika aktörerna. De goda erfarenheterna av de sektorsinriktade arbetsgrupper som inrättades inom alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen bör fortsätta och om möjligt upprepas. Utbyte om goda metoder och kunskap bör uppmuntras.

c.Inom EU: agera tillsammans och mobilisera medel

EU förblir Afrikas största partner när det gäller investeringar, handel och utvecklingsarbete. För att säkerställa att EU:s väsentliga åtaganden gentemot Afrika ger förväntade resultat bör EU öka den strategiska och operativa samordningen och de gemensamma åtgärder som vidtas central och på partnerlandsnivå tillsammans med EU:s medlemsstater och andra aktörer, såsom den privata sektorn, institutioner för utvecklingsfinansiering, banker, organ som bedriver utvecklingsarbete, exportkreditinstitut, lokala myndigheter, det civila samhällets organ eller kulturinstitut, utbildningsinstitut och forskningsinstitut. Av central vikt är bättre utdelning och samordning av det omfattande engagemang och det myckna arbete som läggs ner av EU och dess medlemsstater i internationella finansinstitut. En mer konsekvent och samordnad europeisk strategisk hållning på landsnivå stöds redan av pågående insatser, såsom initiativet ”Working Better Together” via gemensamma program och gemensamt genomförande.

Den strategiska vikt som partnerskapet EU-Afrika har bör också matchas av de resurser som mobiliseras till stöd för partnerskapet. Kommissionen föreslog att det nya instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete från och med 2021 skulle avsätta över 60 % av sina tillgängliga medel till länderna i Afrika söder om Sahara och EU:s grannländer.

I enlighet med principen om politik först bör EU använda sina instruments på ett sätt som är helt anpassat till EU:s mål, normer och regler för den externa politiken och i överensstämmelse med den interna policyn.

I enlighet med Addis Abeba-handlingsplanen bör EU öka sina åtaganden tillsammans med unionens medlemsstater och institutioner, däribland europeiska institutioner för utvecklingsfinansiering, för att mobilisera privat kapital. För att locka internationella investerare bör EU fortsätta att gå i spetsen för innovativa ansträngningar som ska inrätta finansiella system till stöd för hållbar tillväxt. Därmed kommer EU att bygga vidare på sådana initiativ som den externa investeringsplanen, alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen samt den internationella plattformen för en hållbar finansmarknad. 

Hur framgångsrikt partnerskapet Afrika-EU blir kommer att mätas genom de konkreta resultaten av de åtgärder som beskrivs i det här dokumentet och de påtagliga resultat som partnerskapet kommer att ge för människor på båda kontinenterna.

(1)

UNDESA: ”World population prospects 2017”.

(2)

Denna föreslagna åtgärd ligger i linje med mål för hållbar utveckling nr 2 (avskaffa hunger), nr 6 (rent vatten), nr 7 (ekonomiskt överkomlig och ren energi), nr 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt), nr 9 (industrialisering, innovation och infrastruktur), nr 11 (hållbara städer och bosättningar), nr 12 (hållbara konsumtions- och produktionsmönster), nr 13 (åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna), nr 14 (hav och marina resurser) och nr 15 (landbaserade ekosystem och biologisk mångfald).

(3)

Denna föreslagna åtgärd ligger i linje med mål för hållbar utveckling nr 4 (utbildning av god kvalitet), nr 5 (jämställdhet) och nr 9 (industrialisering, innovation och infrastruktur).

(4)

 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén ”Den europeiska gröna given” av den 11 december 2019 (COM(2019)640 final).

(5)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet ”En ny allians mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen: Nästa steg i vårt partnerskap för investeringar och arbetstillfällen” av den 12 september 2018 (COM(2018) 643 final).

(6)

 United Nations Conference on Trade and Development, World Investment Report 2018, siffror från år 2016.

(7)

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete av den 14 juni 2018 (COM(2018) 460 final).

(8)

Denna föreslagna åtgärd ligger i linje med mål för hållbar utveckling nr 1 (avskaffa fattigdom), nr 2 (avskaffa hunger), nr 7 (ekonomiskt överkomlig och hållbar energi), nr 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt) och nr 9 (industrialisering, innovation och infrastruktur).

(9)

Denna föreslagna åtgärd ligger i linje med mål för hållbar utveckling nr 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt).

(10)

Denna föreslagna åtgärd ligger i linje med mål för hållbar utveckling nr 1 (avskaffa fattigdom), nr 9 (industrialisering, innovation och infrastruktur) och nr 16 (fred, rättvisa och effektiva institutioner).

(11)

Denna föreslagna åtgärd ligger i linje med mål för hållbar utveckling nr 1 (avskaffa fattigdom), nr 3 (hälsosamma liv och välbefinnande),nr 4 (utbildning av god kvalitet), nr 5 (jämställdhet), nr 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt) och nr 10 (minskad ojämlikhet).

(12)

Till detta har EU anslagit 3,5 miljarder euro sedan år 2004.

(13)

Denna föreslagna åtgärd ligger i linje med mål för hållbar utveckling nr 16 (fred, rättvisa och effektiva institutioner).

(14)

Detta omfattar diskriminering som bygger på kön, ras, etniskt eller socialt ursprung, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller könsidentitet.

(15)

Denna föreslagna åtgärd ligger i linje med mål för hållbar utveckling nr 5 (jämställdhet), nr 10 (minskad ojämlikhet) och nr 16 (fred, rättvisa och effektiva institutioner).

(16)

Detta omfattar den gemensamma handlingsplanen från Valletta, Khartoum- och Rabatprocesserna, EU:s partnerskapsram för migration i bilaterala förbindelser med partnerländer, den gemensamma arbetsgrupp för migration som inrättats i de trilaterala förbindelserna mellan AU, EU och FN samt åtagandet att utveckla en gemensam ram för dialog om migration och rörlighet mellan kontinenterna.

(17)

Denna föreslagna åtgärd ligger i linje med mål för hållbar utveckling nr 1 (avskaffa fattigdom) och nr 10 (minskad ojämlikhet).

(18)

Vilket framgår av EU-fördraget, Afrikanska unionens Agenda 2063, den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik samt det europeiska samförståndet om utveckling.

(19)

Denna föreslagna åtgärd ligger i linje med mål för hållbar utveckling nr 17 (partnerskap).

(20)

De politiska sektorsdialogerna inom ramen för alliansen mellan Afrika och Europa (om digital ekonomi, transport, jordbruk och landsbygd samt investeringar i hållbar energi) ger en modell som bör fördjupas och utvidgas. Till exempel när det gäller den gröna omställningen.