P9_TA(2020)0305

Investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given

Europaparlamentets resolution av den 13 november 2020 om investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given (2020/2058(INI))

(2021/C 415/04)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande Investeringsplanen för ett hållbart Europa – Investeringsplanen inom den gröna given av den 14 januari 2020 (COM(2020)0021),

—	med beaktande av kommissionens meddelande Den europeiska gröna given (COM(2019)0640) av den 11 december 2019 och dess resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (1),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (COM(2018)0322) och det ändrade förslaget av den 28 maj 2020 (COM(2020)0443), tillsammans med det ändrade förslaget av den 28 maj 2020 till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020)0445),

—	med beaktande av sitt interimsbetänkande av den 14 november 2018 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar (3),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen (4),

—	med beaktande av slutrapporten och rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel från december 2016,

—	med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 16 september 2020 om utkastet till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (5),

—	med beaktande av kommissionens meddelande EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020)0456) av den 27 maj 2020 och dess åtföljande lagstiftningsförslag,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG,

—	med beaktande av sin resolution av den 18 december 2019 om rättvis beskattning i en digitaliserad och globaliserad ekonomi: BEPS 2.0 (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser (7),

—	med beaktande av slutrapporten av den 31 januari 2018 från expertgruppen på hög nivå för hållbara finanser,

—	med beaktande av kommissionens meddelande Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt av den 8 mars 2018 (COM(2018)0097),

—	med beaktande av sin resolution av den 29 maj 2018 om hållbara finanser (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 23 juli 2020 om slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020 (9),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn,

—	med beaktande av kommissionens kvartalsvisa ekonomiska prognoser,

—	med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna samt av Parisavtalet,

—	med beaktande av de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar, principerna för ansvarsfull bankverksamhet och principerna för hållbar försäkring,

—

med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, FN:s mål för hållbar utveckling och Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet och de åtta grundläggande ILO-konventionerna,

—	med beaktande av Europeiska centralbankens stadga,

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 58 i arbetsordningen,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kultur och utbildning,

—	med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0198/2020), och av följande skäl:

A.	De nödvändiga investeringarna i anpassningen till klimatförändringarna har ännu inte bedömts och införlivats i klimatsiffrorna i den fleråriga budgetramen.

B.	Vägen till klimatneutralitet senast 2050 kommer att främja konkurrenskraften hos EU:s ekonomi och leda till ett överskott av hållbara högkvalitativa arbetstillfällen.

I 2019 års särskilda rapport från den internationella klimatpanelen (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 oC visar tydligt att den politik som antagits hittills inte är tillräcklig för att förhindra att den globala uppvärmningen överstiger 1,5 oC, att biologisk mångfald går förlorad och att de biokemiska flödena rubbas.

D.	EU:s klimatlag kommer att bekräfta EU:s åtagande att uppnå klimatneutralitet senast 2050, inklusive ambitiösa mellanliggande steg som behövs för att uppnå detta mål.

Kommissionen har uppskattat de investeringar som behövs på EU-nivå för att uppnå de aktuella klimatmålen för 2030 till 240 miljarder EUR per år (10) samt ytterligare belopp på 130 miljarder EUR per år för miljömål, 192 miljarder EUR per år för social infrastruktur och 100 miljarder EUR per år för Europas mer omfattande transportinfrastruktur. Detta motsvarar ett investeringsbehov på minst 662 miljarder EUR per år. Dessa siffror baseras på ett klimatmål för 2030 om att minska utsläppen av växthusgaser med 40 %. Investeringsgapet är ännu större nu när parlamentet har godkänt mer ambitiösa mål. Det är viktigt att mobilisera alla tillgängliga medel för att överbrygga investeringsgapet.

F.	I artikel 2.1 i Parisavtalet föreskrivs att finansiella flöden ska göras förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling.

Den europeiska gröna given är en ny strategi för tillväxt som syftar till att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen samt som också bör bidra till att säkerställa EU:s strategiska autonomi.

Covid-19-pandemin understryker vikten av investeringar i en socialt och miljömässigt hållbar ekonomi, i synnerhet investeringar som främjar avancerad FoU, en konkurrenskraftig industrisektor, en djupare och starkare inre marknad, starka små och medelstora företag, hälso- och sjukvård, ett välutbyggt välfärdssystem och socialt välbefinnande.

I.	I samband med de medel som krävs för att stödja de europeiska ekonomierna väcks frågan om hur skulderna ska återbetalas. Det är viktigt att förhindra att ojämlikheterna ökar, vilket skedde efter den föregående krisen.

J.	Det är mycket viktigt att det skapas ett hållbart ekonomiskt system för att utveckla EU:s strategiska oberoende på lång sikt och öka EU:s resiliens.

K.	Handelspolitiken påverkar utsläppen av växthusgaser.

Transportsektorns utsläpp av växthusgaser utgör 27 % av EU:s totala utsläpp och är de enda som fortfarande ökar. Transportsektorn måste på ett teknikneutralt sätt bidra till att nå EU:s mål för utsläppsminskning, dvs. klimatneutralitet senast 2050, samtidigt som man ser till att transporterna förblir överkomliga i pris och konkurrenskraftiga. Minskningen av utsläppen från transportsektorn kan påskyndas både för infrastrukturen och fordonsparken genom att utveckla och stärka synergier med andra sektorer, såsom den digitala sektorn eller energisektorn.

M.	Skattebefrielser för luftfarts- och sjöfartssektorn kan även snedvrida konkurrensen mellan industrisektorer och kan främja ineffektiva och förorenande transportsätt.

N.	Enligt artikel 2 i ECB:s stadga måste ECB:s penningpolitik, om syftet med prisstabiliteten uppnås och inte ifrågasätts, bedrivas med syftet att främja EU:s mål enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), där det anges att ett av målen är att skydda miljön.

O.	I samband med översynen av sin penningpolitiska strategi kommer ECB att bedöma om och hur ECB, inom ramen för sitt mandat, kan beakta hållbarhetsaspekter, särskilt risker som rör miljömässig hållbarhet.

Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen syftar till att göra det möjligt för medlemsstaterna att föra en finanspolitik som kommer att underlätta genomförandet av alla åtgärder som krävs för att hantera krisen på ett adekvat sätt, samtidigt som den håller sig inom stabilitets- och tillväxtpaktens regelbaserade ram. Den allmänna undantagsklausulen föreskriver att dess tillämpning inte får äventyra den finanspolitiska hållbarheten.

Europaparlamentet välkomnar investeringsplanen för ett hållbart Europa, som är mycket viktig för den gröna givens framgång och omställningen till en mer hållbar, konkurrenskraftig, cirkulär och resilient ekonomi i linje med unionens miljöåtaganden, inbegripet klimatåtaganden enligt Parisavtalet och EU:s klimatlag. Parlamentet betonar att planen bör stå i centrum för EU:s samordnade och inkluderande insatser för att bygga upp en mer resilient ekonomi och ett mer resilient samhälle efter covid-19-pandemin, samt bör främja territoriell, social och ekonomisk sammanhållning. Parlamentet påpekar att hållbarheten måste vara förenlig med aspekter avseenden den finansiella stabiliteten.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens återhämtningsplan för Europa, i vilken den europeiska gröna given och digitaliseringsstrategin är centrala delar. Parlamentet stöder den underliggande principen att offentliga investeringar ska respektera principen om att inte orsaka betydande skada, och betonar att denna princip gäller både sociala mål och miljömål. Parlamentet betonar att de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna bör styra EU mot klimatneutralitet senast 2050, vilket fastställs i EU:s klimatlag, inbegripet 2030 års delmål, och därmed säkerställa medlemsstaternas omställning mot en cirkulär och klimatneutral ekonomi, baserad på vetenskap och tidsbundna klimatmål.

Europaparlamentet påminner om att investeringar inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens måste vara förenliga med principen att inte vålla skada. Parlamentet betonar att klimatrelevanta investeringar bör överensstämma med EU-taxonomin och att de nationella återhämtningsplanerna bör anpassas till de nationella energi- och klimatplanerna.

Europaparlamentet anser att uppnåendet av en rättvis omställning till klimatneutralitet är ett stort ansvar för EU. Parlamentet efterlyser genomförandet av lämpliga åtgärder och strategier för att omställningen ska bli lyckad, där man inkluderar offentliga och privata sektorer, regioner, städer och medlemsstaterna. Parlamentet kräver att investeringar ska prioriteras för att stödja en hållbar omställning, den digitala agendan och den europeiska suveräniteten inom strategiska sektorer genom en konsekvent industristrategi. Parlamentet anser att digitaliseringen av den offentliga och privata sektorn kommer att bidra till att uppnå klimatneutralitet.

Europaparlamentet betonar att för att EU ska lyckas med att uppnå klimatneutralitetsmålet och bli en cirkulär ekonomi senast 2050 krävs det bland annat en adekvat finansiering och en enhetlig integrering av hållbarhet i offentliga och privata finanser. Parlamentet understryker att enbart offentlig finansiering inte kommer att vara tillräckligt för att uppnå ovannämnda mål och bidra till omställningen. Parlamentet betonar att det kommer att behövas betydande ytterligare hållbara offentliga och privata investeringar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra offentliga och privata investeringar i samband med utvecklingen av investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet understryker att de tillgängliga medlen inte ens med ambitiös finansiering kommer att vara obegränsade. Parlamentet anser att investeringsplanen för ett hållbart Europa måste föreskriva och möjliggöra ytterligare investeringar med ett verkligt mervärde, och som inte tränger ut marknadsfinansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en solid ram för rapportering och övervakning, för att säkerställa att utgifterna har en verklig effekt. Parlamentet insisterar på att kopplingen mellan utgifter och inkomster, särskilt genom skapandet av nya egna medel, kommer att vara avgörande för genomförandet av den gröna given.

Europaparlamentet noterar att samtliga sektorer i EU:s ekonomi kommer att påverkas av omställningen till en grön ekonomi och insisterar på att vägen till klimatneutralitet bör främja den europeiska ekonomins konkurrenskraft och leda till ett nettoöverskott av hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen i EU. Parlamentet understryker att den gröna omställningen bör vara inkluderande och i linje med principerna om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Parlamentet anser att investeringsplanen för ett hållbart Europa inte bör lämna någon på efterkälken och bör, vid behov, inriktas på att minska skillnaderna mellan medlemsstaterna och regionerna i samband med uppnåendet av klimatneutralitetsmålen. Parlamentet påminner om att bevarande och skapande av arbetstillfällen samt vidareutbildning och omskolning är av största vikt för den hållbara energiomställningen.

Europaparlamentet betonar att de europeiska producenterna av hållbara produkter och tjänster måste se fördelarna med den europeiska gröna given om den ska bli framgångsrik.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att investeringsplanen för ett hållbart Europa får tillräcklig finansiering för att säkerställa att framtida program, såsom strategin för renoveringsvågen, får tillräcklig inverkan på alla byggnader i EU samt kan godtas och välkomnas av alla unionsmedborgare.

Europaparlamentet ifrågasätter om investeringsplanen för ett hållbart Europa i sin nuvarande form kommer att möjliggöra utnyttjandet av 1 biljon EUR fram till 2030, med tanke på de negativa ekonomiska utsikterna till följd av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa full transparens i finansieringsfrågor, såsom den optimistiska hävstångseffekten, potentiell dubbelräkning av vissa investeringar och bristen på klarhet när det gäller extrapoleringar av vissa belopp. Parlamentet undrar också hur den nya fleråriga budgetramen, som lades fram av kommissionen och som har godkänts i Europeiska rådets slutsatser, skulle kunna möjliggöra uppnåendet av investeringsplanens mål. Parlamentet är bekymrat över att en tidigareläggning av EU-program kan leda till ett grönt investeringsgap i slutet av perioden för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram planer som förklarar hur de kommer att överbrygga det stora investeringsgapet med hjälp av både privata och offentliga investeringar, inbegripet en bedömning av de nya ekonomiska utsikterna till följd av den nuvarande krisen och den förväntade ökade ambitionsnivån för klimat-, energi- och miljömålen för 2030. Parlamentet understryker att investeringsplanen för ett hållbart Europa är ett långsiktigt EU-mål och inte kan undergrävas genom lägre fleråriga budgetramar i framtiden, i vilka en stor del av pengarna anslås till återbetalningen av långsiktiga lån.

10.

Europaparlamentet noterar att kommissionen i sitt meddelande av den 14 januari 2020 om investeringsplanen för ett hållbart Europa uppskattade investeringsbehoven på EU-nivå för att uppnå de nuvarande klimatmålen för 2030 till minst 662 miljarder EUR per år. Parlamentet uppmanar kommissionen att återspegla dessa nya siffror i en reviderad investeringsplan för ett hållbart Europa.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra i vilken utsträckning alla medel inom den fleråriga budgetramen och Next Generation EU omfattas av de olika målen och kategorierna i EU-taxonomin.

12.

Europaparlamentet vill att det garanteras att medlen från investeringsplanen för ett hållbart Europa, på EU-nivå och på nationell och regional nivå, går till strategier och program med störst potential att bidra till kampen mot klimatförändringar och andra miljömål, inbegripet omställningen av EU-företag, särskilt små och medelstora företag, till en mer konkurrenskraftig union och till skapandet av arbetstillfällen, samtidigt som man anpassar sig till olika nationella, regionala och lokala behov. Parlamentet ser fram emot kommissionens offentliggörande, innan nästa fleråriga budgetram inleds, av en ram för spårning av utgifter för klimatet och den biologiska mångfalden samt andra hållbara utgifter, genom att i förekommande fall använda de kriterier som fastställs i taxonomiförordningen. Parlamentet begär att denna ram bland annat ska inbegripa en övervakningsmetod, tillsammans med motsvarande korrigerande åtgärder, och en mekanism för hållbarhetssäkring och spårning för att identifiera skadliga effekter i enlighet med principen om att inte orsaka betydande skada och åtagandena enligt Parisavtalet.

13.

Europaparlamentet betonar att huruvida investeringsplanen för ett hållbart Europa lyckas beror på om den offentliga och privata finansieringen är tillräcklig och på EU-politikens samstämmighet. Parlamentet understryker därför behovet av harmoniserade hållbarhetsindikatorer och en metod för att mäta inverkan. Parlamentet insisterar på att man mot bakgrund av investeringsplanen bör inleda konsekvensbedömningar med avseende på andra lagar, vare sig de befinner sig i lagstiftningsskedet eller redan har antagits, för att utvärdera den befintliga EU-lagstiftningens förenlighet med EU:s miljömål.

14.

Europaparlamentet framhåller att ett av investeringsplanens mål bör vara att säkerställa en övergång från ohållbara till hållbara ekonomiska verksamheter.

15.

Europaparlamentet anser att offentlig och privat finansiering bör beakta taxonomiförordningen och följa principen om att inte orsaka betydande skada, för att säkerställa att EU:s strategier och finansiering, inbegripet EU:s budget, de program som finansieras genom Next Generation EU, den europeiska planeringsterminen och EIB:s finansiering inte bidrar till projekt och verksamhet som avsevärt skadar sociala mål eller miljömål, som undergräver den ekonomiska konkurrenskraften eller orsakar förlust av arbetstillfällen. Parlamentet betonar att offentliga budgetar och offentliga banker inte kommer att kunna överbrygga investeringsgapet på egen hand. Parlamentet påminner om att tio stora europeiska banker varje år fortfarande investerar mer än 100 miljarder EUR i fossila bränslen. Parlamentet påminner om att kommissionen enligt taxonomiförordningen senast i slutet av 2020 måste anta en delegerad akt som innehåller tekniska granskningskriterier för verksamheter som väsentligt bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den nya fleråriga budgetramen inte stöder eller investerar i verksamheter som skulle leda till inlåsning av tillgångar som är skadliga för unionens klimat- och miljömål, med beaktande av tillgångarnas livslängd.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheterna till ökad användning av EU-taxonomin i samband med att man spårar klimat- och miljöutgifter i all offentlig EU-finansiering, inbegripet den nya fleråriga budgetramen, InvestEU, instrumentet Next Generation EU, instrumentet för solvensstöd, faciliteten för återhämtning och resiliens och medel från Europeiska investeringsbanken (EIB).

18.

Europaparlamentet efterlyser genomförandet av principen om att inte orsaka betydande skada i relevanta EU-finansieringsförordningar, i synnerhet genom hållbarhetssäkring när det gäller klimatet, miljön och det sociala området. Parlamentet påminner om att det inte bör inrättas stränga investeringsregler utan föregående samråd med de lokala och regionala offentliga myndigheterna, industrierna och de små och medelstora företagen.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och identifiera verksamheter som orsakar betydande skada för den miljömässiga hållbarheten, i enlighet med artikel 26.2 a i förordning (EU) 2020/852 och rekommendationerna från Europeiska centralbanken och centralbankernas och tillsynsmyndigheternas nätverk för ett grönt finansiellt system (NGFS).

20.

Europaparlamentet kräver en realistisk utfasning av offentliga och privata investeringar i förorenande och skadliga ekonomiska verksamheter, för vilka ekonomiskt genomförbara alternativ finns tillgängliga, samtidigt som medlemsstaternas rätt att välja sin energimix respekteras fullt ut, med målet att införa ett system för förnybar energi och ett elnät som stämmer överens med Parisavtalet. Parlamentet understryker att det är brådskande att hitta dessa alternativ med hjälp av omfattande investeringar i teknisk innovation och energieffektivitet. Parlamentet insisterar på att de verksamheter som finansieras genom investeringsplanen för ett hållbart Europa inte får bidra till ytterligare sociala ojämlikheter och öka den ekonomiska och sociala klyftan mellan öst och väst i EU. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att 112 miljarder EUR per år har spenderats av elva länder och Europeiska unionen för att subventionera fossila bränslen mellan 2014 och 2016. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att ta fram strategier för att fasa ut alla miljöskadliga subventioner för att EU ska bli mer konsekvent och trovärdig när det gäller att bevara den biologiska mångfalden och de naturliga ekosystemen och för att främja omställningen till rena energisystem och en klimatneutral och cirkulär ekonomi.

21.

Europaparlamentet anser att man i samband med omställningen till klimatneutralitet bör bibehålla lika villkor och konkurrenskraft för EU-företagen, särskilt i fallet med illojal konkurrens från tredjeländer. Parlamentet anser att för att uppnå sina mål bör investeringsplanen för ett hållbart Europa också bidra till en hållbar europeisk produktion och minska de globala utsläppen genom handelspolitiken. Parlamentet kräver att handelsavtal inte ska garantera investerarskydd på bekostnad av miljö-, social- eller hälsostandarder. Parlamentet understryker vikten av att verkställbara klimatnormer och andra miljönormer inkluderas i de handelsavtal som EU ingår med tredjeländer, även för att säkerställa lika villkor för europeiska företag. Parlamentet begär att det ska säkerställas att tredjeländer är berättigade till gränsöverskridande projekt som bidrar till målen i Parisavtalet.

22.

Europaparlamentet betonar att Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och Kreativa Europa, som är EU:s främsta utbildnings-, volontär- och kulturprogram, utgör ett viktigt verktyg i de globala insatserna mot klimatförändringar och spelar en viktig roll för att främja utbildning i de färdigheter som är nödvändiga för den gröna omställningen, för att öka medvetenheten om miljö- och klimatförändringsfrågor, särskilt bland ungdomar som deltar i volontärarbete för skydd av miljön, och för att utveckla kreativa, inkluderande och tillgängliga lösningar för att ta itu med miljöutmaningar. Parlamentet betonar att dessa program bidrar till uppnåendet av EU:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av sådan praktiktjänstgöring inom jordbruket som stöds genom Erasmus+.

EU:s budget: inriktning, mobilisering och åstadkommande av finansiella resurser

23.

Europaparlamentet betonar den centrala roll som EU-budgeten spelar för genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att nya initiativ alltid bör vara föremål för en hållbarhetsbedömning och hållbarhetssäkring, finansieras genom extra anslag och inte bör påverka andra politikområden negativt. Parlamentet betonar vikten av EU:s långvariga politik, såsom sammanhållning eller jordbruk, tillsammans med andra centrala politikområden, såsom forskning, innovation eller anpassning till och begränsning av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullgöra sina politiska åtaganden och förse unionen med en framtidsinriktad flerårig budgetram som kan uppfylla medborgarnas förväntningar.

24.

Europaparlamentet understryker vikten av hållbara privata investeringar och deras roll för att uppnå målen för investeringsplanen för ett hållbart Europa, och anser att privat finansiering måste underlättas. Parlamentet betonar även att det tekniska stödet bör stärkas genom lokala och nationella kuvöser och projektinkubatorer som sammanför finansiärer och projektansvariga.

25.

Europaparlamentet välkomnar att Europeiska rådet har godkänt Europeiska unionens återhämtningsinstrument som ett nödinstrument för att stödja investeringar och reformer. Parlamentet beklagar dock förslaget att avsevärt minska de extra anslagen till flera EU-program och att helt ställa in dem för andra program. Parlamentet anser att de föreslagna nedskärningarna av program som stöder omställningen i kolberoende regioner strider mot EU:s agenda för den gröna given och att de i slutändan även kommer att påverka finansieringen av investeringsplanen för ett hållbart Europa.

26.

Europaparlamentet understryker att för att EU ska fullgöra sina skyldigheter enligt Parisavtalet bör dess bidrag till klimatmålen stödjas av en ambitiös andel klimatrelaterade utgifter och utgifter relaterade till biologisk mångfald i EU:s budget. Parlamentet strävar därför efter att så fort som möjligt nå ett rättsligt bindande utgiftsmål på 30 % för integrering av klimatåtgärder och på 10 % för den biologiska mångfalden. Parlamentet betonar att utgiftsmålet för klimatet bör tillämpas på hela den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker att ett klimatmål på 37 % också bör vara tillämpligt på Next Generation EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en meningsfull och transparent spårnings- och övervakningsram för klimatrelaterade utgifter i EU:s budget. Parlamentet betonar den viktiga roll som nya egna medel spelar för att EU:s budget ska kunna nå en högre nivå av klimatfinansiering i framtiden.

27.

Europaparlamentet välkomnar förslaget att förstärka fonden för en rättvis omställning (FRO) med ytterligare medel från Next Generation EU, men beklagar rådets förslag om att minska dessa extra anslag och betonar att ytterligare stöd kommer att krävas för att säkerställa att arbetstagare som har drabbats direkt eller indirekt av omställningen får tillräckligt med stöd. Parlamentet upprepar att FRO-medel kan komplettera de medel som finns tillgängliga inom sammanhållningspolitiken, och påpekar att det nya förslaget inte bör påverka sammanhållningspolitiken negativt genom obligatoriska överföringar från medlemsstaternas nationella anslag och inte bör leda till snedvridningar av konkurrensen.

28.

Europaparlamentet anser att principen om en rättvis omställning bör integreras i hela den gröna given och att FRO särskilt bör inriktas på de regioner som är mest beroende av fossila bränslen. Parlamentet betonar att de projekt som erhåller medlen måste vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara och livskraftiga på lång sikt. Parlamentet efterlyser därför en övergripande EU-strategi för utveckling och modernisering av de regioner som får FRO-medel.

29.

Europaparlamentet betonar att alla berörda parter bör delta i utarbetandet av planerna för en rättvis omställning. Parlamentet anser att planerna för en rättvis omställning bör ta hänsyn till de olika utgångspunkterna i medlemsstaterna och regionerna när det gäller omställningen till klimatneutralitet. Parlamentet noterar att behörighetskriterierna för finansiering bör förtydligas. Parlamentet anser att de FRO-finansierade programmen också bör bedömas med hjälp av klimatspårning, redovisning av naturkapital och livscykelmetoder.

30.

Europaparlamentet välkomnar de två ytterligare pelarna av mekanismen för en rättvis omställning, särskilt ett särskilt system inom InvestEU och en lånefacilitet för den offentliga sektorn, som tillsammans med FRO kommer att skapa nya ekonomiska möjligheter och bidra till att mildra de socioekonomiska konsekvenserna av omställningen till klimatneutralitet och genomföra den cirkulära ekonomin i EU i de mest sårbara och kolintensiva regionerna och städerna, samt bidra till att ta itu med de utmaningar avseende överkomliga energipriser som medborgarna står inför under omställningsprocessen. För att dessa pelare ska lyckas anser parlamentet att det är viktigt att garantera att medlemsstater, regioner och städer får tillräckligt med tekniskt stöd.

31.

Europaparlamentet betonar att en socialt rättvis omställning inte kommer att vara möjlig utan ett mycket stort bidrag från storstadsområdena. Parlamentet anser därför att medel från den andra och tredje pelaren i mekanismen för en rättvis omställning bör vara lättillgängliga för städer för att ta fram en storskalig finansiell mekanism för att bidra till klimatinsatser och sociala insatser på stadsnivå. Parlamentet påpekar att detta kan inkludera direkt tillgängliga medel till bl. a. bostadspolitik, byggnadsrenovering, moderniserings- och isoleringsprogram, kollektivtrafikprojekt, förbättring av städers gröna infrastruktur, införandet av instrument för cirkulär ekonomi eller projekt för hållbar vattenförvaltning.

32.

Europaparlamentet välkomnar InvestEU-programmets roll för investeringsplanens genomförande och funktionssätt och anser att InvestEU bör spela en viktig roll för en grön, rättvis och resilient återhämtning i EU. Parlamentet beklagar att den föreslagna finansieringen av InvestEU, både genom den fleråriga budgetramen och Next Generation EU, har minskat avsevärt jämfört med kommissionens senaste förslag. Parlamentet välkomnar förslaget att inrätta en facilitet för strategiska investeringar, särskilt att man har lagt till ett femte område – området europeiska investeringar – inom InvestEU för att främja hållbara investeringar i viktig teknik och värdekedjor. Parlamentet betonar att projekt som finansieras inom InvestEU bör vara förenliga med unionens klimat- och miljöåtaganden för 2030.

33.

Europaparlamentet understryker att kommissionens reviderade förslag redan omfattar den preliminära överenskommelse om InvestEU som parlamentet och rådet nådde i maj 2019. Parlamentet påminner om att denna överenskommelse utöver en privilegierad ställning för EIB-gruppen även innebär en viktig roll för andra genomförandepartner, såsom nationella utvecklingsbanker eller andra internationella finansinstitut. Parlamentet påminner dessutom om att InvestEU är ett instrument som styrs av efterfrågan, och att man därför bör undvika överdriven sektoriell eller geografisk koncentration. Parlamentet betonar att man bör säkerställa att lämpligt tekniskt stöd finns tillgängligt på plats för att se till att man finansierar projekt där de behövs som mest och på ett sätt som ger verklig additionalitet. Parlamentet framhåller i detta avseende det avgörande bidraget från rådgivningscentrumet, för vilket ett lämpligt finansiellt anslag måste säkerställas.

34.

Europaparlamentet bekräftar på nytt EU:s ansvar att som världsledande i kampen mot klimatförändringarna uppmuntra andra internationella partner att följa en liknande strategi. Parlamentet anser att de resurser från EU:s budget som beviljas tredjeländer inte bör användas på något sätt som strider mot målen i den gröna given och att de bör syfta till att underlätta uppnåendet av målen, med beaktande av varje lands olika utvecklingsnivå och varierande investeringsbehov. Parlamentet menar att pandemin har visat att åtgärder för att skydda miljön och den biologiska mångfalden utanför unionen är oskiljaktigt förbundna med hälsan här hemma och att sådana åtgärder är kostnadseffektiva jämfört med pandemins effekter.

35.

Europaparlamentet konstaterar att innovationsfonden och moderniseringsfonden bör bidra väsentligt till en hållbar omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser fram till 2020, och ser särskilt positivt på att moderniseringsfonden är avsedd för investeringar som ska öka energieffektiviteten i tio medlemsstater med lägre inkomster, varför den är ett viktigt verktyg för en rättvis omställning. Parlamentet framhåller dock ändå behovet av noggrannare granskning av fonden, eftersom investeringar i verksamheter som avsevärt skadar de sociala och miljömässiga målen inte bör vara berättigade till stöd från moderniseringsfonden.

36.

Europaparlamentet anser att man måste undvika överlappningar med relaterade verksamheter som finansieras genom unionens budget och anser att det kan försvåra budgettillsynen om dessa fonder återfinns utanför unionens budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla budgetmyndigheten vederbörligen underrättad om fondens genomförande.

37.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se över både moderniseringsfonden och innovationsfonden som en del av dess översyn av utsläppshandelssystemet. Parlamentet upprepar sitt långvariga krav på att en betydande del av intäkterna från utsläppshandelssystemet ska klassificeras som egna medel.

38.

Europaparlamentet betonar den viktiga roll som den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken kommer att spela i uppnåendet av målen i investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet noterar att den gemensamma jordbrukspolitiken på vägen mot en mer hållbar förvaltning av naturresurser och bevarande av den biologiska mångfalden inom EU:s jordbruks- och fiskerisektorer bör bibehålla sina mål om att stödja tillhandahållandet av livsmedelsförsörjning av hög kvalitet, garantera livsmedelssuveränitet för européer, bidra till en stabil och acceptabel inkomst för jordbrukare och fiskare och till hållbar utveckling i landsbygdsområden. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa att den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till EU:s klimat- och hållbarhetsmål, vilket betonas i revisionsrättens rapport av den 7 november 2018.

39.

Europaparlamentet understryker vikten av att underlätta tillgången till offentlig och privat finansiering för att stödja ökade gröna investeringar samt utveckling av och tillgång till digitala verktyg, modernisering och innovation, vilket kommer att göra det möjligt för jordbrukssektorn, fiskerisektorn och landsbygdsområdena att hantera utmaningarna och möjligheterna med att förverkliga målen och ambitionerna i den gröna given.

40.

Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken i egenskap av EU:s främsta investeringspolitik kommer att spela en avgörande roll när det gäller att stödja omställningen till klimatneutralitet. Parlamentet uppmärksammar att sammanhållningspolitiken kommer att vara ett av de avgörande instrumenten för en hållbar ekonomisk återhämtning i efterdyningarna av covid-19-krisen och att den bör behålla sin långvariga roll att bidra till främjandet av den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen, i enlighet med EU-fördragen. Parlamentet insisterar på att sammanhållningspolitiken bör förstärkas så att den klarar av att uppnå sina huvudsakliga mål och bidra till att den europeiska gröna given blir en framgång.

41.

Europaparlamentet stöder den innovativa strategi som kommissionen uttrycker i sitt uttalande om att EU:s budget ska bidra till uppnåendet av klimat- och miljömålen även på intäktssidan. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt till stöd för att införa nya egna medel som kan skapa mervärde och ge ett betydande stöd till den europeiska gröna given.

42.

Europaparlamentet upprepar sin tidigare ståndpunkt avseende förteckningen över potentiella kandidater för nya egna medel som anges i interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen, nämligen att den bör vara i överensstämmelse med viktiga EU-mål, inbegripet kampen mot klimatförändringarna och arbetet för miljöskydd. Parlamentet begär därför att det, utan att det skapas ytterligare bördor för medborgarna, införs nya egna medel som till exempel skulle kunna omfatta medel som kommissionen lade fram siffror för under 2018 på grundval av

i)	auktionsintäkterna från utsläppshandelssystemet, som skulle kunna generera 3–10 miljarder EUR per år,

ii)	ett bidrag beräknat utifrån mängden icke-återvunnet plastförpackningsavfall, som skulle kunna generera 3–10 miljarder EUR per år,

iii)	den framtida mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna, som skulle kunna generera 5–14 miljarder EUR per år,

iv)	en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, som skulle kunna generera mer än 12 miljarder EUR per år,

v)	en skatt för stora digitala företag, som skulle kunna generera mellan 750 miljoner och 1,3 miljarder EUR per år, och

vi)	en skatt på finansiella transaktioner som, på grundval av kommissionens ursprungliga förslag från 2012 och med beaktande av brexit och den ekonomiska tillväxten, skulle kunna generera upp till 57 miljarder EUR per år, beroende på skattens omfattning.

Parlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning till alla medlemsstater om att ansluta sig till ramverket för fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt tillhandahålla närmare uppgifter om de egna medel som presenterades i dess meddelande av den 27 maj 2020 om återhämtningsplanen, inbegripet om den skatt som baseras på stora företags verksamhet och den möjliga utvidgningen av utsläppshandelssystemet till att omfatta sjöfarts- och luftfartssektorerna.

43.

Europaparlamentet insisterar på att en korg med nya egna medel bör inkluderas i EU:s budget från och med 2021, samtidigt som det också bör fastställas en rättsligt bindande tidsplan för att föreslå och införa nya egna medel under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet begär att intäkterna från de nya egna medlen ska vara tillräckliga för att täcka åtminstone återbetalningsförpliktelserna inom ramen för återhämtningsinstrumentet. Parlamentet förväntar sig att alla intäkter utöver denna nivå går till EU-budgeten för att åtgärda bland annat finansieringsunderskottet i den gröna given, utan att det påverkar universalitetsprincipen.

44.

Europaparlamentet understryker att både de miljömässiga och inte specifikt miljömässiga intäkterna kommer att vara oumbärliga för inrättandet av en tillförlitlig korg med genuina nya egna medel, eftersom den inkomst som genereras av miljömässiga intäkter kan minska proportionellt med tiden, i takt med att EU gör framsteg mot klimatneutralitet.

Finansinstitut – möjliggörande av genomförandet av den gröna given

45.

Europaparlamentet välkomnar EIB:s beslut att se över sin energiutlåningspolitik och klimatstrategi och att ägna 50 procent av sin verksamhet åt klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet från och med 2025, i syfte att fullgöra EU:s skyldigheter enligt Parisavtalet. Parlamentet uppmanar EIB att även se över sin transportutlåningspolitik och att engagera sig för en hållbar omställning till klimatneutralitet och en cirkulär ekonomi och samtidigt ta hänsyn till medlemsstaternas olika energimixer och ägna särskild uppmärksamhet åt de sektorer och regioner som påverkas mest av omställningen. Parlamentet efterlyser i synnerhet ny politik i de koldioxidintensiva industrisektorer där EIB är verksam, för att stödja omställningen i dessa sektorer i syfte att anpassa alla nya sektorlån till målet om att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet lovordar EIB:s åtagande att sluta finansiera projekt med energi från fossila bränslen senast 2021. Parlamentet kräver att man antar och offentliggör kontrollerbara omställningsplaner för att uppnå klimatneutralitetsmålen.

46.

Europaparlamentet betonar att EIB:s åtgärder med anledning av covid-19-pandemin bör överensstämma med målen i investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet konstaterar dock att inte alla finansierade projekt kan bidra till uppnåendet av EU:s klimatmål och insisterar på att detta inte bör hindra att de erhåller finansiering. Parlamentet anser dock att EIB:s portfölj måste vara anpassad till EU:s hållbarhetsmål och principen om att inte orsaka betydande skada. Parlamentet uppmanar EIB att fastställa en konkret färdplan för att nå det specifika målet på 50 procent senast 2025 och att årligen redovisa hur stor andel av dess tillgångar som finansierar verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU:s taxonomi. Parlamentet påminner om att bankens åtgärder med anledning av covid-19-pandemin bör generera investeringar på 240 miljarder EUR och att de möjliggjordes inom loppet av några veckor.

47.

Europaparlamentet anser att en deltagandebaserad bottom-up-strategi är avgörande för att EIB ska kunna spela en framgångsrik roll i finansieringen av den gröna given och att EIB bör främja särskilda dialoger mellan den offentliga och privata sektorn och förbättra samordningen med olika berörda parter, såsom lokala och regionala myndigheter och företrädare från civilsamhället. Parlamentet betonar också EIB:s oberoende, men understryker samtidigt vikten av att säkerställa en demokratisk kontroll av investeringarna.

48.

Europaparlamentet påminner om att EIB är världens största emittent av gröna obligationer, som har inbringat mer än 23 miljarder EUR under 11 år. Parlamentet konstaterar att en stor utmaning har varit att fastställa gemensamma standarder för att undvika grönmålning. Parlamentet välkomnar EIB:s nya obligationer för hållbar utveckling, som lanserades 2018 och som har utformats för att stödja investeringar med koppling till FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet understryker vikten av att fastställa gemensamma standarder för dessa nya obligationer för att säkerställa att projekten är öppna, kontrollerbara och mätbara. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta med denna verksamhet och att utöka emissionen av gröna obligationer och obligationer för hållbar utveckling, som kan underlätta genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa och bidra till utvecklingen av marknaden för obligationer för social och miljömässig hållbarhet genom att bygga vidare på arbetet inom ramen för EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och EU:s taxonomi.

49.

Europaparlamentet uppmuntrar EIB att aktivt stödja projekt som bidrar till en rättvis omställning, t.ex. på områdena forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företags tillgång till finansiering och sociala investeringar och kompetens.

50.

Europaparlamentet konstaterar att EIB:s ordförande, Werner Hoyer, har betonat behovet av att stärka EIB:s kapitalbas för att banken ska kunna fortsätta med de ambitiösa projekt som ligger till grund för omställningen till en hållbar ekonomi.

51.

Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som nationella utvecklingsbanker och -institutioner och internationella finansinstitut, inbegripet Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Världsbanken, spelar för finansieringen av hållbara projekt, varigenom de bidrar till uppnåendet av Parisavtalets mål. Parlamentet betonar att nationella utvecklingsbanker och -institutioner med tanke på deras erfarenheter och kompetenser på nationell och regional nivå kan vara avgörande när det gäller att maximera effekten av offentliga medel, inbegripet genom partnerskap inom ramen för InvestEU, och därigenom kan bidra till att uppnå unionens klimatmål. Parlamentet understryker att finansieringen av små och medelstora företag är avgörande för att investeringsplanen för ett hållbart Europa ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt.

52.

Europaparlamentet understryker även att de nationella utvecklingsbankerna och -institutionerna tack vare sin erfarenhet på området är väl förtrogna med att utforma, förvalta och finansiera relativt små projekt. Parlamentet välkomnar därför att de deltar i olika aspekter av investeringsplanen för ett hållbart Europa, eftersom de är de bäst lämpade organen att styra investeringar på EU-nivå till den reala ekonomin och på lokal nivå. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa lokalt tekniskt stöd till projektansvariga och innovation och framhåller projektinkubatorernas roll när det gäller att hjälpa projekt att mogna tillräckligt för att motta finansiering. Parlamentet efterlyser reformer av reglerna för statligt stöd som gör det möjligt för nationella utvecklingsbanker och -institutioner att tillhandahålla subventionerade lån för att främja hållbarhet.

53.

Europaparlamentet konstaterar att offentliga och privata investeringar kan bidra till hållbar återhämtning och resiliens om finansieringen inriktas på gröna investeringar, såsom elnät, supernät och smarta nät, järnvägsnät, energieffektivitet och projekt för en cirkulär ekonomi.

54.

Europaparlamentet betonar att miljö- och klimatkatastrofer i innebär en allt större risk för den finansiella stabiliteten och att man därför på ett bättre sätt bör ta med dessa långsiktiga risker i bedömningarna för reglering och tillsyn. Parlamentet anser att kampen mot klimatförändringarna och främjandet av hållbarhet bör beaktas mer i ECB:s politik, samtidigt som dess mandat och oberoende respekteras fullt ut och utan att dess roll som väktare av den finansiella och monetära stabiliteten äventyras. Parlamentet påminner om ECB-ordförandens uttalande om att ECB stöder utarbetandet av en taxonomi som ett sätt att underlätta införlivandet av miljöhänsyn i centralbanksportföljer. Parlamentet noterar den ambition som visas i Eurosystemets senaste svar på kommissionens offentliga samråd om den förnyade strategin för hållbar finansiering och översynen av direktivet om icke-finansiell rapportering, där det slogs fast att marknadskrafterna kan och bör vara en viktig drivkraft bakom omdirigeringen av finansiella flöden till hållbara ekonomiska verksamheter. Parlamentet välkomnar uppmaningarna från ECB och centralbankernas och tillsynsmyndigheternas nätverk för ett grönt finansiellt system (NGFS) om att finansiella tillsynsmyndigheter bättre ska bedöma de hållbarhetsrelaterade finansiella riskerna.

55.

Europaparlamentet uppmuntrar ECB att gå vidare med sin penningpolitiska strategi med full respekt för ECB:s mandat för prisstabilitet, som är förankrat i EUF-fördraget. Parlamentet konstaterar att ECB som en del av översynen av sin penningpolitiska strategi och i enlighet med Parisavtalet kommer att bedöma om och hur den, inom ramen för sitt mandat, kan ta hänsyn till hållbarhetsaspekter – särskilt risker relaterade till miljömässig hållbarhet – i sitt ramverk för säkerheter och årliga stresstest, samtidigt som man håller isär penningpolitiken och tillsynsrollerna. Parlamentet uppmuntrar därför ECB att offentliggöra i vilken utsträckning penningpolitiken är anpassad till Parisavtalet och att samtidigt ta fram en färdplan för framtida anpassning, där EU:s taxonomi används för dessa åtgärder på ett lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar ECB att undersöka ytterligare sätt att stödja EIB för att öka EIB:s finansieringskapacitet utan att skapa snedvridningar på marknaden.

56.

Europaparlamentet föreslår att ECB bör bedöma ombalanseringen av sin koldioxidintensiva obligationsportfölj inom ramen för programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (CSPP), mot bakgrund av EIB:s klimatåtaganden.

57.

Europaparlamentet uppmanar de europeiska tillsynsmyndigheterna att tillsammans med de nationella behöriga myndigheterna ta fram årliga klimatstresstester för de finansinstitut som de utövar tillsyn över, vilket för närvarande diskuteras inom i synnerhet NGFS, i syfte att förstå de klimatrelaterade finansiella riskerna i portföljer hos relevanta finansinstitut i EU, samt riskernas omfattning.

58.

Europaparlamentet anser att kollektivtrafiken är avgörande för att uppnå hållbar rörlighet i städer. Parlamentet betonar behovet av att öka stödet till kollektivtrafiknäten och kollektivtrafikens fordonspark på lokal och regional nivå, som ett effektivt verktyg för omställningen till en utsläppssnål rörlighet, samtidigt som man främjar en trafikomställning, särskilt i storstadsområden, och konnektivitet i landsbygdsområden för att främja territoriell sammanhållning. Parlamentet anser att en starkare koppling mellan finansieringen av transporter i städer och planerna för hållbar rörlighet i städer är av största vikt för att främja omställningen av rörligheten i städerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att utarbeta planer och politiska åtgärder för hållbar rörlighet i städerna, inbegripet stöd för effektiva kollektivtrafiksystem och aktiva rörlighetslösningar, såsom gång och cykling, samt främjande av tillgänglighet och multimodalitet bland olika transportsätt.

Mobilisering av privata investeringar för en hållbar återhämtning

59.

Europaparlamentet stöder en förnyad strategi för hållbara finanser. Parlamentet understryker behovet av en EU-miljömärkning av finansiella produkter som utvecklas löpande, en EU-standard för gröna obligationer och mer tillförlitliga, jämförbara och tillgängliga uppgifter om hållbarhet som erhålls genom att harmonisera hållbarhetsindikatorerna. Parlamentet påminner om att grön finansiering har stor betydelse för EU:s och eurons internationella roll under nästa årtionde. Parlamentet framhåller betydelsen av förenklade rapporteringsstandarder för små och medelstora företag, som gör det möjligt för dem att delta fullt ut på kapitalmarknaderna.

60.

Europaparlamentet insisterar på att mer tillförlitliga, jämförbara och tillgängliga hållbarhetsuppgifter är oumbärliga för att få EU:s system för hållbar finansiering att fungera i praktiken. Parlamentet välkomnar idén från högnivåforumet om kapitalmarknadsunionen om att inrätta en enda europeisk kontaktpunkt för att samla information om företag i EU genom att sammankoppla befintliga nationella register och EU-register med företagsdatabaser som ett sätt att hjälpa företag, särskilt i mindre medlemsstater, att attrahera investerare. Parlamentet betonar att företagen bör kunna kontrollera tillgången till sina uppgifter i den enda europeiska kontaktpunkten. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en enda europeisk kontaktpunkt för finansiell och icke-finansiell information om börsnoterade och icke-börsnoterade EU-företag, samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras när så är relevant. Parlamentet uppmanar kommissionen att rationalisera kraven på transparens enligt direktivet om icke-finansiell rapportering och att anpassa dem till kraven i taxonomiförordningen och förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. Parlamentet efterlyser transparenta metoder för insamling och offentliggörande av uppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta effektiv övervakning och rapportering av uppgifter om genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa och att göra detta tillgängligt för allmänheten för att garantera fullständig insyn i EU:s utgifter för en grön omställning. Parlamentet anser att en betydande andel av de EU-obligationer som ska emitteras i samband med återhämtningsplanen bör emitteras på grundval av EU-standarden för gröna obligationer, i enlighet med kommissionens förslag.

61.

Europaparlamentet lovordar de framsteg som har gjorts på grundval av de initiativ som ingår i 2018 års handlingsplan för hållbara finansiering. Parlamentet efterlyser antagandet av de delegerade akter som föreskrivs i taxonomiförordningen, med beaktande av de olika hållbarhetskriterierna och hållbarhetsindikatorerna. Parlamentet efterlyser särskilt ett snabbt genomförande av principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn och taxonomiförordningen. Parlamentet framhåller vikten av ambitiösa krav på upplysningsskyldighet för samtliga finansiella produkter och enheter.

62.

Europaparlamentet anser att den framtida förnyade EU-strategin för hållbar finansiering ger betydande möjligheter att påskynda omställningen till mer hållbara investeringar från icke-professionella investerare. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå de åtgärder som krävs för att skapa incitament till hållbara investeringar från icke-professionella investerare.

63.

Europaparlamentet noterar artikel 26.2 i taxonomiförordningen, enligt vilken kommissionen senast den 31 december 2021 ska offentliggöra en rapport med en beskrivning av de bestämmelser som skulle krävas för att utvidga förordningens tillämpningsområde bortom miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, inbegripet andra hållbarhetsmål, såsom sociala mål.

64.

Europaparlamentet stöder uppmaningen från högnivågruppen för hållbar finansiering till nya åtgärder för att främja långsiktighet till förmån för människorna och planeten. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera och föreslå hur ett långsiktigt perspektiv kan införlivas på ett bättre sätt i systemet och bestämmelserna för bolagsstyrning. Parlamentet välkomnar utarbetandet av ett initiativ för hållbar bolagsstyrning.

65.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering, som skulle kunna omfatta utlämnande av uppgifter om hur företagens verksamhet påverkar den miljömässiga, sociala och styrningsmässiga hållbarheten.

66.

Europaparlamentet insisterar på att offentliga och privata investeringar där så är möjligt måste komplettera varandra vid mobilisering av finansiering för den gröna given. Parlamentet betonar att investeringar från den privata sektorn inte bör undanträngas så att medlen för investeringsplanen för ett hållbart Europa kan maximeras.

67.

Europaparlamentet påminner om att investeringar i och utlån till ohållbara ekonomiska verksamheter kan leda till strandade tillgångar eller icke återvinningsbara investeringar med inlåsningseffekter. Parlamentet påpekar att denna risk måste vara tillräckligt integrerad i kreditbetygen och tillsynsregelverken, inbegripet Basel-ramen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att dels undersöka hur man kan förbättra inkluderingen av hållbarhetsrisker och tillsynsbehandlingen av långsiktiga investeringar och utlåningar, bland annat i EU:s bankregelverk, som ytterligare kommer att främja det finansiella systemets övergripande stabilitet, dels sträva efter att ytterligare främja hållbarhetsfaktorernas tillförlitlighet, jämförbarhet och transparens i kreditbetygen. Parlamentet anser att det sistnämnda skulle kunna tas upp i kommande översyner av förordningen om kreditvärderingsinstitut, kapitalkravsdirektivet/kapitalkravsförordningen och solvensramarna.

68.

Europaparlamentet påminner om att hållbara investeringar inte nödvändigtvis medför lägre riskprofiler än andra typer av investeringar.

69.

Europaparlamentet anser att det bör bli lättare för små och medelstora företag i unionen att få tillgång till offentlig och privat finansiering inom ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet framhåller att det krävs ytterligare insatser för att informera de små och medelstora företagen om de nya finansieringsmöjligheterna inom ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa.

Främja hållbara offentliga investeringar i kristider

70.

Europaparlamentet efterlyser ett instrument för hållbara investeringar för att uppnå målen i den europeiska gröna given, men betonar att en större andel offentliga investeringar bör bidra till hållbara offentliga finanser i EU, oavsett vilken finansieringsmodell som väljs. Parlamentet anser att en eventuell översyn av EU:s ramar för ekonomisk styrning bör beakta rekommendationerna från den oberoende europeiska finanspolitiska nämnden och bör motivera medlemsstaterna att anpassa sina ekonomier och sina offentliga utgifter till målen i den europeiska gröna given. Parlamentet stöder kommissionens åtagande att utforska andra gynnsamma ramar, såsom standarder för gröna obligationer, och uppmanar kommissionen att kartlägga bästa praxis för grön budgetering.

71.

Europaparlamentet efterlyser offentligt stöd till transportsektorn, särskilt flygbolag, samt till turistnäringen och fordonsindustrin, som ska användas på ett hållbart och effektivt sätt. Parlamentet begär att de omställningsverksamheter som definieras i taxonomiförordningen ska vara berättigade till finansiering inom ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa och att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt tillgången till finansiering och andra former av stöd för mikroföretag och små och medelstora företag.

72.

Europaparlamentet efterlyser integrering av hållbar offentlig upphandling och offentliga anbudsförfaranden och större europeisk samordning i detta avseende.

73.

Europaparlamentet välkomnar att planerna för återhämtning och resiliens ska bygga på EU:s gemensamma prioriteringar. Parlamentet framhåller i detta avseende den europeiska gröna given och den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt den digitala agendan och det strategiska målet att uppnå europeisk suveränitet inom strategiska sektorer, med en hållbar industriell bas. Parlamentet påminner om behovet av investeringar i grön återhämtning och av att öka konvergensen mellan medlemsstaterna i genomförandet av investeringsplanen för ett hållbart Europa, som skulle kunna bidra till att påskynda den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet begär att man inkluderar prioriteringar på områden såsom sysselsättning, kompetens, utbildning, digitalt entreprenörskap, forskning och innovation samt hälsa, men även på områden som rör näringslivet och den icke vinstdrivande sektorn, inbegripet den offentliga förvaltningen och finanssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt stöd till offentliga myndigheter när det gäller utarbetandet av omställningsplaner för att undvika strandade tillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens och att säkerställa att allvarliga överträdelser leder till att de utbetalda anslagen återkrävs. Parlamentet betonar vikten av att de medlemsstater som utfärdar planerna respekterar rättsstatsprincipen och våra demokratiska värden.

74.

Europaparlamentet insisterar på att den europeiska gröna givens princip att inte vålla skada gäller för alla återhämtningsplaner.

75.

Europaparlamentet beklagar Europeiska rådets beslut att ta bort instrumentet för solvensstöd från programmet Next Generation EU. Parlamentet ser det som ett viktigt verktyg för att skapa lika villkor på den inre marknaden.

76.

Europaparlamentet begär att företag som får offentligt stöd ska förbinda sig till offentlig landspecifik rapportering, samtidigt som man respekterar möjligheten till tillfälliga undantag för att skydda kommersiellt känsliga uppgifter. Parlamentet begär att dessa företag också ska säkerställa rättvis konkurrens, minska lönegapet mellan kvinnor och män, respektera sina skyldigheter i fråga om icke-finansiell rapportering, garantera arbetstillfällen, offentliggöra eventuell förmånsbehandling de har fått och strikt avstå från att ägna sig åt någon form av strategier för skatteflykt genom att ha dotterbolag utan någon betydande ekonomisk verksamhet i jurisdiktioner som inte är samarbetsvilliga på skatteområdet. Parlamentet framhåller att dessa företag på ett rättvist sätt bör bidra till återhämtningsinsatserna genom att betala sin skäliga andel av skatterna. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett nytt socialt kontrakt för företag som harmoniserar vinstmålen med hänsyn till människorna och planeten.

77.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över reglerna för statligt stöd, inbegripet den tillfälliga ram som införts till följd av covid-19-pandemin, vilket behövs för att man ska kunna uppbåda ett bredare folkligt stöd för den europeiska gröna given och säkerställa att statligt stöd är villkorat av uppnåendet av unionens klimat- och miljömål. Parlamentet noterar att alla eventuella översyner av reglerna för statligt stöd noggrant bör utformas så att de förhindrar snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden och säkerställer dess integritet och lika villkor i samband med framtida översyner.

78.

Europaparlamentet uppmanar till att kommissionen, när den godkänner en begäran om statligt stöd från en medlemsstat i enlighet med artikel 108 i EUF-fördraget, i sitt beslut ska inkludera bestämmelser om att stödmottagare i koldioxidintensiva sektorer ska anta klimatmål och färdplaner för en grön omställning samt visa att deras affärsmodell och verksamhet har anpassats till målen i kapitel 2 i förordning (EU) 2018/1999.

79.

Europaparlamentet välkomnar den översyn av energiskattedirektivet som planeras under 2021, och uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag för att anpassa mervärdesskattesatserna till miljöhänsynen, införa en avgift för plastprodukter för engångsbruk och öka de relevanta minimipunktskatter som har förlorat sin effekt på grund av inflationen. Parlamentet vill kombinera dessa reformer med insatser för att upprätthålla köpkraften hos de med de lägsta inkomstnivåerna i EU.

80.

Europaparlamentet påminner om de ökande investeringsbehoven i samband med den gröna omställningen och att företagens skatteundandragande och skatteflykt orsakar potentiella förluster av resurser för nationella budgetar och EU-budgetar på mellan 50–70 miljarder EUR och 160–190 miljarder EUR, som skulle kunna användas för investeringar i investeringsplanen för ett hållbart Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att mobilisera medel för att finansiera en hållbar och rättvis omställning genom att genomföra alla potentiella överenskommelser inom OECD:s inkluderande ramverk, inbegripet dess pelare 2. Parlamentet efterlyser en intensivare kamp mot skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Parlamentet efterlyser samordning på EU-nivå för att upptäcka, utreda och förhindra aggressiv skatteplanering från enskilda personer och företag. Parlamentet efterlyser en ambitiös strategi för företagsbeskattning för 2000-talet. Parlamentet uppmanar rådet att uppdatera kriterierna för definitionen av skadliga skattesystem i uppförandekoden för företagsbeskattning, och upprepar sin ståndpunkt av den 26 mars 2019 om medlemsstater som underlättar aggressiv skatteplanering. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa kriterier för att bedöma medlemsstaternas skattepraxis. Parlamentet påminner kommissionen om artikel 116 i EUF-fördraget med avseende på skatterelaterade ärenden och uppmanar kommissionen att använda sig av denna bestämmelse för att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

81.

Europaparlamentet vill att man ser till att alla bidrar på ett rättvist sätt till återhämtningen efter covid-19 och till omställningen till en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas olika kapacitet. Parlamentet menar att de utsatta ofta är de som drabbas hårdast av covid-19-pandemin, vilket framhölls av ECB:s ordförande Christine Lagarde den 7 juli 2020, samtidigt som tillgångspriserna hittills har stigit under hela krisen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att undersöka nya resurser för att finansiera den ekonomiska återhämtningen som tar hänsyn till detta.

82.

Europaparlamentet betonar att den ökade finansieringen av den gröna given kommer att medföra en hög grad av både budgetdisciplin och kontroll för att förhindra bedrägeri och omdirigering av medel. Parlamentet konstaterar att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) inte har kapacitet att förhindra ekonomiska bedrägerier på egen hand. Parlamentet uppmanar därför alla medlemsstater att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

83.

Europaparlamentet anser att kombinationen av förslagen i detta betänkande kan generera de 660 miljarder EUR per år som behövs för att vinna kampen för klimatet och sysselsättningen.

o o

84.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0005.

(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0449.

(3) Antagna texter, P9_TA(2019)0032.

(4) Antagna texter, P9_TA(2020)0124.

(5) Antagna texter, P9_TA(2020)0220.

(6) Antagna texter, P9_TA(2019)0102.

(7) Antagna texter, P9_TA(2020)0054.

(8) EUT C 76, 9.3.2020, s. 23.

(9) Antagna texter, P9_TA(2020)0206.

(10) https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/economy-finance/assessment_of_economic_and_investment_needs.pdf