EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.9.2020

COM(2020) 625 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025

{SWD(2020) 212 final}

Utbildning är avgörande för livskraften hos Europas samhällen och ekonomier. Syftet med det europeiska området för utbildning är att ge utbildningssektorerna det stöd som de behöver för att fullgöra sitt grundläggande uppdrag, under en utmanande och spännande tid – kommissionens ordförande Ursula von der Leyen

1Inledning

I sina politiska riktlinjer åtog sig kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025. Utbildning är grunden för personlig utveckling, anställbarhet och ett aktivt och ansvarsfullt medborgarskap. Den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter innebär att alla har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande. Unionen blåser nytt liv i sin tillväxtstrategi baserat på ett hållbarhetsperspektiv och med en grön och digital omställning som de främsta drivkrafterna för förändring. Utbildning står i centrum för den europeiska livsstilen och stärker den sociala marknadsekonomin och demokratin med frihet, mångfald, mänskliga rättigheter och social rättvisa.

I juli enades Europeiska rådet om ett återhämtningspaket utan motstycke för att motverka effekterna av covid-19 på våra ekonomier och samhällen, främja en stark återhämtning för Europa och omvandla och reformera våra ekonomier. I detta sammanhang kommer investeringar i utbildning och effektivt utnyttjande av kompetens att vara avgörande för att stödja Europas ekonomiska och sociala välstånd.

Covid-19-pandemin har stor inverkan på utbildningssystemen i Europa. Pandemin har lett till att över 100 miljoner européer inom utbildningssektorn har ställts inför nya och utmanande förhållanden med nya sätt att lära, undervisa och kommunicera. Det är viktigt att förhindra att hälsokrisen blir ett strukturellt hinder för lärande och kompetensutveckling som påverkar unga människors anställningsutsikter och löner, och i ett bredare perspektiv även jämställdheten och inkluderingen i hela samhället. Medlemsstaterna söker samarbetsmöjligheter på EU-nivå i sina satsningar för att bygga upp motståndskraftiga och framåtblickande utbildningssystem, med målet att lägga grunden för ett europeiskt utbildningsområde.

I detta meddelande lägger kommissionen fram en förstärkt strategi för att säkerställa förverkligandet av ett europeiskt område för utbildning senast 2025. Det europeiska området för utbildning är kopplat till EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU och EU:s långsiktiga budget för 2021–2027.

När vi bereder vägen och vidtar nödvändiga åtgärder för återhämtning och motståndskraft är politik som sätter människorna i centrum viktigare än någonsin. Förskoleverksamhet och barnomsorg, skolor, yrkesutbildning, högre utbildning, forskning, yrkesutbildning och informellt lärande spelar en nyckelroll i detta sammanhang. Målet för de politiska åtgärderna bör vara att skapa en helhetssyn på utbildning och erkänna utbildningens inneboende värde genom att den skapar grunden för att människor ska kunna bidra och delta i samhället i så stor utsträckning som möjligt.

Det europeiska området för utbildning har sina rötter i årtionden av utbildningssamarbete på EU-nivå. Den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) bidrog till att bygga upp förtroende och ömsesidig förståelse, som i sin tur låg till grund för de första initiativen för ett europeiskt utbildningsområde 1 och nationella reformer, och underlättad dessutom utbildningssektorernas svar på covid-19-pandemin.

Resultat av det europeiska utbildningssamarbetet.

Samarbetet hittills har redan gett viktiga resultat. Lärarna har fått mer inflytande, den allmänna utbildningen har förbättrats och anpassats till den digitala omställningen och nya principer har införts för att förbättra yrkesutbildningen. I Utbildning 2020 fastställs dessutom gemensamma EU-mål (”riktmärken”) och ramen tillhandahåller en bred uppsättning verktyg för ömsesidigt lärande och politiskt stöd för att uppmuntra medlemsstaterna att inrikta sina insatser på de viktigaste prioriteringarna. Såsom visas nedan uppnåddes följande resultat under 2020:

-Nästan 95 % av barnen deltog i förskoleverksamhet från fyra års ålder. Denna ytterst viktiga del av utbildningen kan nu inrikta sig helt på kvalitetsnormer, särskilt med avseende på barn från missgynnade miljöer.

-Unga vuxnas deltagande i eftergymnasial utbildning har ökat enormt under det senaste årtiondet, vilket innebär att EU till och med når längre än målet på 40 % från 2009. Högre utbildning ger bättre chanser att hitta och behålla ett arbete, högre löner och ökat deltagande i det demokratiska livet.

-Andelen unga som lämnar skolan utan gymnasieexamen och inte längre studerar minskade från 14 % år 2009 till 10,2 % år 2019, vilket innebär att EU praktiskt taget nådde målet på 10 %. Detta resultat bidrar till att bekämpa lågkompetensfällan för unga vuxna.

-EU nådde inte målet att senast 2020 ha minskat andelen lågpresterande 15-åringar inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap till mindre än 15 %. Hela EU släpar efter inom samtliga tre områden: fler än en av fem 15-åringar klarar inte av att slutföra enkla uppgifter i dessa ämnen och resultaten är starkt kopplade till socioekonomisk status.

-Sysselsättningsgraden för nyutexaminerade ökade till 80,9 % under 2019, vilket är ett tecken på en stadig återhämtning från den rekordlåga siffran 74,3 % som registrerades 2013 och innebär att EU närmar sig målet på 82 %.

-Deltagandet i vuxenutbildningen påverkades delvis av finanskrisens sidoeffekter och nådde inte målet på 15 %. Deltagandet hade dock ökat till 10,8 % under 2019, med stora skillnader mellan medlemsstaterna.

I EU:s nya strategiska agenda 2019–2024, som antogs av Europeiska rådet den 20 juni 2019, betonar rådet att medlemsstaterna måste ”intensifiera investeringarna i människors färdigheter och utbildning”. Vid sin första gemensamma politiska diskussion någonsin den 8 november 2019 enades utbildnings- och finansministrarna om att det är nödvändigt för alla medlemsstater att investera i utbildning, färdigheter och kompetens och att detta bör vara en strategisk prioritering för EU. 2 För vissa medlemsstater är den omedelbara utmaningen att säkerställa tillräckliga investeringar i utbildning. För andra handlar det främst om att använda medlen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Erasmus+-programmet har bidragit stort till att öka användningen av god praxis, stärka samarbetet kring nationella reformer och ekonomiskt stödja genomförandet av åtgärder på EU-nivå. Programmet har till exempel bidragit till att stödja EU:s åtagande att främja medborgarskap, grundläggande rättigheter, tolerans och icke-diskriminering via utbildningen. Medel har gjorts tillgängliga via de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att genomföra systematiska reformer på nationell nivå. Stödprogrammet för strukturreformer har tillhandahållit tekniskt stöd till medlemsstaternas reformer av utbildningssystemen.

Betydelsen av dessa åtgärder har erkänts på högsta politiska nivå, vilket höjde EU:s ambitionsnivå på utbildningsområdet. I Romförklaringen från mars 2017 åtog sig EU:s ledare att arbeta för ”en union där ungdomar får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten” 3 . Den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som gemensamt proklamerade av EU-ledarna vid det sociala toppmötet i Göteborg 2017, innebär att alla har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande 4 . Vid sitt möte den 14 december 2017 5 framhöll Europeiska rådet att ”utbildning och kultur är grundläggande för att bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen och upprätthålla vår konkurrenskraft”. Rådet slog även fast ett antal prioriterade åtgärder – i linje med kommissionens vision för ett europeiskt utbildningsområde 6 . Kommissionen fortsatte att arbeta med detta uppdrag på ett antal områden inom ramen för de inledande initiativen för ett europeiskt utbildningsområde 7 .

Insatserna för att inrätta det europeiska området för utbildning kommer att genomföras i samordning med kompetensagendan för Europa 8 , den förnyade politiken för yrkesutbildning 9 och det europeiska forskningsområdet, med målet att tillvarata kunskap som grunden för Europas återhämtning och välstånd, baserat på gemensamma principer om inkluderande, rörlighet och innovation. Dessa initiativ, tillsammans med EU:s nya jämställdhetsstrategi för 2020–2025 10 , kommer att bidra till att främja en smidig övergång från skola till akademiska studier, yrkesutbildning och arbete och göra livslångt lärande till en realitet. Initiativen kommer även att främja en jämställdhetskultur på arbetsplatsen och bidra till att bekämpa rasism och alla typer av diskriminering, inbegripet stereotypa könsmönster.

Genom att bygga vidare på dessa resultat och i linje med rådets resolution om vidareutveckling av det europeiska området för utbildning som stöd för framtidsorienterade utbildningssystem från november 2019 11 , stakar kommissionen i detta meddelande en vision för att åstadkomma det europeiska området för utbildning senast 2025 och redogör för de konkreta åtgärderna för att infria denna ambition.

2Ett ambitiöst europeiskt utbildningsområde

Kommissionen föreslår att det pågående arbetet ska befästas och att det europeiska området för utbildning ska utvecklas i sex dimensioner.

2.1Kvalitet:

Utbildning av god kvalitet utrustar unga människor med de kunskaper, färdigheter och attityder de behöver för att lyckas i livet och hantera de många utmaningar som de kommer att möta. På EU-nivå omfattar visionen för kvalitet i utbildningen följande:

-Behärska grundläggande färdigheter, inklusive digital kompetens, som är en förutsättning för att unga ska lyckas i livet, hitta ett givande arbete och bli engagerade medborgare 12 . Under 2018, låg EU-genomsnittet för underprestation – andelen elever som inte klarar av grundläggande uppgifter i matematik, naturvetenskap och läsförståelse enligt OECD:s Pisaundersökning – på 22,5 % för läsförståelse, 22,9 % för matematik och 22,3 % för naturvetenskap. Under perioden 2009–2018 försämrades resultaten för naturvetenskap och läsförståelse på EU-nivå, medan de förblev stabila för matematik. Under 2019 uppgav en femtedel av ungdomarna i Europa att de inte hade grundläggande digital kompetens 13 . Några av EU-länderna har dock lyckats förbättra sina resultat med tiden genom att genomföra strukturella utbildningsreformer, öka skolornas självständighet, bekämpa ojämlikhet redan från tidig ålder och investera i lärarkåren. Elever som inte förvärvar dessa grundläggande färdigheter, som är nödvändiga för det fortsatta lärandet, får kompetensluckor med stora konsekvenser i livet, vilket kräver avhjälpande åtgärder i form av vuxenutbildning 14 .

-Behärska generella färdigheter som kritiskt tänkande, entreprenörskap, kreativitet och samhällsengagemang genom tvärvetenskapliga, elevcentrerade och utmaningsbaserade strategier.

-Främja den dubbla friheten för elever och lärare att vara rörliga och att institutionerna fritt ska kunna inleda samarbete med andra skolor i Europa och resten av världen. Rörlighet i utbildningssyfte och gränsöverskridande samarbete är starka drivkrafter för att förbättra kvaliteten på utbildningsinstitutioner. Många lärare och elever möter dock många olika hinder i sina erfarenheter av gränsöverskridande rörlighet. De kanske inte får tillräckligt med information och vägledning om rörlighet i utbildningssyfte, är inte tillräckligt förberedda när det gäller språkinlärning eller ställs inför problem med tillgänglighet. Det kan uppstå ekonomiska hinder eller problem med att studentstödsystem inte överförs, att de läranderesultat och kvalifikationer som har förvärvats under rörligheten inte erkänns eller svårigheter med att kombinera rörlighet med kursplaner. Alla dessa hinder och problem avskräcker elever och lärare att utöva sin rätt till rörlighet. Rörligheten i utbildningssyfte måste i framtiden även vara mer miljömässigt hållbar och redo att möta digitala utmaningar och möjligheter.

-Främja språkinlärning och flerspråkighet. Kunskap i främmande språk är ett villkor för att studera och arbeta utomlands och upptäcka Europas kulturella mångfald i hela dess vidd. Kunskap i andra språk hjälper elever och lärare att dra nytta av ett verkligt europeiskt utbildningsområde. Värdesätta och mobilisera elevernas språkliga bakgrund.

-Att hjälpa lärarna att hantera språklig och kulturell mångfald i skolan är en viktig del av åtgärderna för att främja kvalitet i utbildningen, särskilt genom att råda bot på de bestående bristerna när det gäller läsförmåga. Detta bidrar även till att förbättra elevernas skolresultat och resultaten för ungdomar med invandrarbakgrund.

-Syftet med ett europeiskt perspektiv i utbildningen är att ge de lärande insikt i vad Europa i allmänhet och EU i synnerhet innebär i deras vardag. Detta europeiska perspektiv kompletterar de nationella och regionala perspektiven och bör behandlas på ett dynamiskt och mångsidigt sätt för att uppmuntra till kritiskt tänkande.

-Se till att alla utbildningsmiljöer är säkra, fria från våld, mobbning, hets, desinformation och alla former av diskriminering.

2.2Inkludering och jämställdhet:

Utbildningen misslyckas med att minska bristande jämlikhet kopplad till socioekonomisk status, trots att de utbildningssystem som visar bäst resultat är de som belönar jämlikhet 15 . Individernas utbildningserfarenheter följer sociala mönster, och så är det i hela Europa. Elever från missgynnade miljöer är överrepresenterade bland de underpresterande. Dålig läsförståelse och andelen elever som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning är i genomsnitt högre bland pojkar än bland flickor 16 . Landsbygdsområden hamnar på efterkälken och elever med invandrarbakgrund 17 klarar sig sämre i skolan. Covid-19-pandemin har i ännu högre grad visat hur viktigt det är med inkludering och rättvisa i utbildningen och har även visat att bostadsorten har betydelse. För att vända utvecklingen kommer följande åtgärder att vidtas inom ramen för det europeiska området för utbildning:

-Utbildningsnivå och utbildningsresultat bör kopplas bort från social, ekonomisk och kulturell status för att säkerställa att utbildningssystemen stimulerar alla individers förmågor och möjliggör social rörlighet uppåt. Förskoleverksamhet och barnomsorg spelar en avgörande roll i detta avseende 18 . Det är även viktigt att sörja för utbildningsbehoven hos elever med hög lärandepotential på ett inkluderande sätt.

-Utbildningssystem på alla nivåer bör uppfylla FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

-Yrkesutbildningssystemen, som kan hjälpa unga att ta sig in på en föränderlig arbetsmarknad och säkerställa att vuxna deltar i program som är anpassade för den gröna och den digitala omställningen, bör vara smidigare, mer motståndskraftiga och framtidsäkrade i linje med kommissionens förslag till rådets rekommendation om yrkesutbildning.

-Robusta och inkluderande strategier för livslångt lärande bör ge elever som har slutat skolan i förtid möjlighet att återvända till utbildning, och de som behöver bör ges tillträde till högre utbildning och yrkesutbildningsprogram för att förvärva eller uppdatera de färdigheter som morgondagens jobb kräver, vilket även gäller äldre människor.

-Det gränsöverskridande samarbetet bör stärkas inom ungdomsarbete, idrott och kultur för att främja icke-formellt lärande, även med kopplingar till formell utbildning.

I EU har kvinnor i genomsnitt bättre utbildningsnivå än män och färre kvinnor varken arbetar eller studerar. Trots detta finns det en ihållande klyfta mellan könen inom vissa vetenskapliga studiefält, ofta de som leder till bättre betalda jobb. Trots att kvinnor får högre poäng för digital kompetens i utbildningsundersökningar 19 var andelen kvinnor av studenter inom teknik, tillverkning och byggnadsverksamhet 26 % 2018, och endast 18 % på IKT-linjer 20 . Kvinnor är dessutom fortfarande underrepresenterade i beslutsfattande ställningar inom den högre utbildningen. Inom det europeiska området för utbildning bör utbildningssystemen överväga följande:

-Ökat hänsynstagande till jämställdhetsaspekter 21 inom utbildningsprocesser och utbildningsinstitutioner. Pojkar och flickor har lika tillgång till utbildning, men den nya jämställdhetsprioriteringen inom utbildningen är att ingjuta samma värderingar om respekt hos alla pojkar och flickor och skapa gynnsamma förhållanden så att de som vuxna kan förverkliga sig själv i skolan och på universitetet. Sexistiska beteenden och sexuella trakasserier drabbar främst flickor och unga kvinnor, vilket hämmar deras utbildningserfarenheter. Skolmiljön är en unik möjlighet att lägga grunden för en inställning som gör pojkar och flickor till vuxna människor som fullständigt respekterar såväl sin egen som sina medmänniskors identitet.

-Utmana och undanröja könsstereotyper, särskilt könsstereotyper som begränsar pojkars och flickors studieval, men även sådana som kan överföras i utbildningsmetoder och lärandematerial. Traditionellt mans- eller kvinnodominerade yrken ska öppnas ytterligare för personer av det underrepresenterade könet.

-Verka för en lämplig könsbalans i ledande befattningar, även vid högre utbildningsanstalter.

2.3Den gröna och den digitala omställningen

Politiska åtgärder för och investeringar i utbildning för en inkluderande grön och digital omställning är nyckeln till Europas framtida motståndskraft och välstånd. Enligt kommissionens sommarprognos kommer EU-ekonomin att minska med 8,3 % under 2020 och öka med omkring 5,8 % år 2021. Arbetslösheten i EU kommer att öka från 6,7 % år 2019 till 9 % år 2020, innan den minskar igen till 8 % under 2021 22 . Ungdomar som söker sig ut på arbetsmarknaden under denna period kommer att få det svårare att hitta sitt första jobb. System för korttidsarbete, lönesubventioner och stöd till företag torde visserligen begränsa antalet förlorade arbetstillfällen, men covid-19-pandemin kommer ändå att få allvarliga följder för arbetsmarknaden. Digital kompetens är ett måste, och är ännu viktigare i världen efter covid-19. Praktiskt taget alla nya lärandemöjligheter och arbeten inom alla sektorer kommer att kräva någon form av digital kompetens, ändå saknar i genomsnitt två av fem européer i åldern 16–74 år denna kompetens 23 .

Omställningen till en miljömässigt hållbar, cirkulär och klimatneutral ekonomi har omfattande konsekvenser för sysselsättningen och samhället 24 . Människor förväntar sig att deras regeringar prioriterar miljöskyddet när de planerar för de återhämtningsåtgärder som vidtas för att övervinna de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-krisen och för främjandet av omställningen till en grönare och mer digital värld 25 . Rätt kompetens och lämplig utbildning är det enda sättet för Europa att åstadkomma en hållbar ekonomisk återhämtning som inriktas på den gröna och digitala omställningen, samtidigt som man visar globalt ledarskap genom att föregå med gott exempel och stärka sin ställning i den globala konkurrensen i linje med åtagandet för en rättvis omställning. För att omställningen ska lyckas krävs följande:

-Det är nödvändigt att möjliggöra genomgripande förändring i människors beteenden och färdigheter, med utbildningssystemen och institutionerna som katalysatorer. Åtgärderna bör inriktas på att förändra beteenden, höja kompetensen för en grön ekonomi, främja nya och hållbara utbildningsinfrastrukturer och renovera befintliga byggnader (”renoveringsvågen”), och därigenom skapa de rätta förutsättningarna för denna förändring 26 .

-Den gröna omställningen kräver dessutom investeringar så att fler människor kan arbeta för en klimatneutral och resurseffektiv ekonomi.

- Effektivt stödja en hållbar omställning genom att miljöhållbarhetsperspektivet integreras i natur- och humanvetenskap och stödja omställningar i färdigheter, metoder, processer och kulturer.

-Människor bör utrustas med digital kompetens på alla utbildningsnivåer, men även annan kompetens är viktig, såsom entreprenörskap och inlärningsförmåga, som är nödvändiga för att man ska klara sig på en arbetsmarknad som har påverkats av den tekniska förändringen.

2.4Lärare och utbildare:

Lärare, utbildare och skolpersonal står i centrum för utbildningssystemen. De spelar den viktigaste rollen för att göra utbildningen till en givande erfarenhet för alla lärande. Miljoner lärare runtom i Europa var tvungna att snabbt anpassa sig till skolstängningarna till följd av covid-19-pandemin. De stod kvar i frontlinjen för insatserna för att säkerställa att lärandet fortsatte och skapade innovativa lösningar för distanslärande för sina elever och studenter under isoleringen. Utan lärare och utbildare är det omöjligt att skapa innovativa, inkluderande och omdanande utbildningserfarenheter för de lärande. Det europeiska utbildningsområdets vision för läraryrket är högt kompetenta och motiverade utbildare som gynnas av en rad olika stödmekanismer och yrkesutvecklingsmöjligheter under sina mångsidiga karriärer. Läraryrket bör värderas högt inom det europeiska området för utbildning.

-Det finns ett behov av en högt kompetent, entusiastisk och engagerad lärarkår. Det första steget är att komma till rätta med lärarbristen. Det råder lärarbrist i de flesta EU-länder, antingen generellt eller inom vissa ämnesområden som naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, eller undervisning av elever med särskilda behov. Eftersom cirka en tredjedel av lärarkåren kommer att pensionera sig under nästa årtionde måste insatser för att få befintliga lärare att stanna krav och förnya lärarkåren stå i centrum för prioriteringarna.

-Läraryrket i sig måste omvärderas i socialt hänseende, och i vissa medlemsstater även ekonomiskt. Endast en av fem högstadielärare anser att samhället värdesätter läraryrket och ungefär hälften ansåg att en hög administrativ börda var en stressfaktor i yrket 27 .

-Lärare och utbildare behöver möjligheter till kontinuerlig yrkesutveckling. OECD:s internationella undersökning om undervisning och lärande (Talis) visade att en betydande andel av lärarna anser att det finns ett behov av kompetensutveckling för undervisning av elever med särskilda behov, användning av digital teknik och undervisning i flerspråkiga och mångkulturella sammanhang 28 .

-Internationell rörlighet för elever, studenter, lärare och lärarutbildare bör ingå i lärarutbildningen för att bredda tillgången till information om undervisningsmetoder av hög kvalitet och därmed tillgodose elevernas behov.

2.5Högre utbildning:

Studenternas och personalens rörlighet har gradvis öppnat den högre utbildningen och förstärkt grunderna för strukturella samarbeten. Bolognaprocessen spelade en drivande roll för internationalisering och rörlighet. Mervärdet med rörlighet är tydligt: belägg visar att utlandsstudieerfarenheter bidrar betydligt till förbättrade karriärutsikter. Som ett exempel får 80 % av Erasmus+-utexaminerade anställning inom tre månader efter examen. Endast 5 % får dock möjlighet att prova på Erasmus+-erfarenheten. Ekonomiska överväganden är fortfarande det vanligaste skälet för studenter att inte studera utomlands, tätt följt av farhågor över att läranderesultaten inte ska erkännas. Inom ramen för de 41 första Europauniversiteten experimenterar och testar över 280 lärosäten i EU nya modeller för ett djupare och mer ambitiöst samarbete 29 .

Under covid-19-pandemin har sektorn för högre utbildning har visat att den har motståndskraft för att hantera förändringar. Krisen har dock lett till att de utmaningar som sektorn står inför har blivit mer akuta i fråga om digitalisering, innovativa pedagogiska metoder, inkluderande och välbefinnande, stöd till studenter, forskare och personal, rörlighet och finansiering Europas högskolesystem bör sikta på följande:

-Närmare och djupare samarbete mellan högre utbildningsanstalter, vilket kan leda till en mer samordnad utformning av kursplaner och gemensamma kurser och kan underlätta studenternas rörlighet mellan utbildningssystem i olika länder. Därmed skulle det bli möjligt att utveckla en Europaomfattande talangpool för spetskompetens, bland annat inom vetenskapliga discipliner och tekniker såsom artificiell intelligens, it-säkerhet och högpresterande datorsystem.

-En politisk gränsöverskridande ram som möjliggör smidigt gränsöverskridande samarbete, vilket kommer att ge lärosätesallianser möjligheter att utnyttja sina styrkor och sammanföra sina online-resurser och fysiska resurser, kurser, sakkunskap, data och infrastruktur mellan olika discipliner.

- Högre utbildningsanstalter som centrala aktörer i ”kunskapstriangeln”: tillhandahålla utbildning, forskning, innovation och samhällstjänster, vara en drivkraft för återhämtningen efter covid-19-pandemin, främja hållbar utveckling i Europa och hjälpa utbildningssektorn, forskningsvärlden och arbetsmarknaden att dra nytta av talangflödena.

-Automatiskt erkännande av kvalifikationer och utlandstudieperioder för tillträde till fortsatt lärande, kvalitetssäkring av gemensamma gränsöverskridande verksamheter och erkännande av och möjligheter att överföra poäng för korta kurser som leder till mikromeriter. Detta skulle ge medlemsstaterna möjlighet att fördjupa och påskynda sitt samarbete jämfört med vad de kan göra nu inom ramen för Bolognaprocessen. Det europeiska området för utbildning kan agera som en motor för Bolognaprocessen genom att inspirera och stödja andra medlemsländer i det europeiska området för högre utbildning så att de kan skapa liknande möjligheter.

-Starkare fokus på specialiserade utbildningsprogram i avancerad digital kompetens, exempelvis spetsteknik såsom artificiell intelligens, it-säkerhet och högpresterande datorsystem, eftersom det råder en akut brist på experter inom dessa områden.

2.6Den geopolitiska dimensionen:

Samarbete på utbildningsområdet har med tiden blivit ett viktigt instrument för att genomföra EU:s yttre politik som ett odiskutabelt instrument för mjuk makt. Unionens utbytesprogram hjälper människor att få kontakt med varandra världen runt och når ut till många olika intressenter, bland annat civilsamhället. Utbytesprogrammen bidrar till att förmedla en positiv bild av Europa i världen genom att sprida EU:s budskap och grundläggande värden. De bidrar till att forma EU:s förbindelser med andra länder och regioner. Internationellt samarbete av hög kvalitet på utbildningsområdet är även avgörande för att vi ska kunna ta itu med aktuella och framväxande globala utmaningar. Det är en nödvändig faktor för att unionen ska uppnå sina geopolitiska prioriteringar och målen för hållbar utveckling 2030.

Förändringarna i världsordningen (t.ex. Kinas framväxt, USA:s tillbakadragande från den multilaterala ordningen) kräver att Europa stärker sitt internationella samarbete, även på utbildningsområdet. Främjandet av europeiska intressen och värden kommer att vara en viktig faktor i detta. I den internationella dimensionen av det europeiska området för utbildning kommer ömsesidighet, likvärdiga förutsättningar och etiska och integritetsmässiga standarder att vara en central del i upprättandet av ambitiösa partnerskap med partnerländer över hela världen.

Utbildningssystemen präglas alltmer av internationalisering, inte bara inom den högre utbildningen, utan även i grundskolan och gymnasiet. En del europeiska elever och studenter genomgår även en del eller hela skoltiden utanför EU. Det finns dock stor outnyttjad potential inom andra utbildningssektorer, särskilt inom yrkesutbildningen och ungdomssektorn. Eftergymnasial utbildning bör uppmärksammas särskilt med tanke på hur viktig den är för att skapa nästa generations ledares och entreprenörers tankesätt i partnerländer världen runt. Varje år kommer hundratusentals studenter till EU för att bedriva eftergymnasiala studier. EU:s lagstiftning 30 säkerställer en transparent och konsekvent rättslig ram för internationella studenter som vill studera i EU. Samarbete med utbildningsinstitutioner både inom och utanför unionen bidrar till att EU kan locka till sig de bästa talangerna i världen och främja peer learning och gemensamma internationella forsknings- och innovationsprojekt.

I Afrika, västra Balkan och grannskapsländerna arbetar man kontinuerligt med att reformera utbildnings- och forskningssystemen för att öka ungdomssysselsättningen och främja entreprenörskap och gröna och digitala färdigheter, vilket i sin tur bör öka välståndet, stabiliteten och säkerheten. Att bredda tredjeländers associering till det europeiska området för utbildning, särskilt länderna i västra Balkan, är en viktig del av visionen för 2025.

Under de senaste två årtiondena har Erasmus+-programmet skapat och befäst kopplingarna mellan det europeiska området för utbildning och omvärlden. Varje år sker utbyten med omkring 50 000 studenter och personal mellan universitet i Europa och i andra delar av världen 31 . Internationella partnerskap har underlättat utvecklingen av innovativa kursplaner och gemensamma examina och främjat gemensamma forsknings- och innovationsprojekt. Detta har bidragit till att göra Europa till en attraktiv destination, vilket i sin tur ökar innovation och sysselsättningsskapande. Kapacitetsuppbyggnad har likaså varit en avgörande faktor för internationaliseringen av partnerländernas högskoleutbildningssystem, vilket har bidragit till att stödja socioekonomiska reformer och befäst demokratin.

3Medel och milstolpar

För att komplettera de initiativ som pågår sedan 2018 kommer kommissionen att föreslå ett antal nya initiativ för att tillsammans med medlemsstaterna och berörda aktörer skapa ett ambitiöst europeiskt utbildningsområde senast 2025 i linje med de sex dimensioner som presenteras i föregående avsnitt 32 .

3.1Öka utbildningens kvalitet

Att öka utbildningens kvalitet kräver samordnade insatser som anpassas för varje system. EU-omfattande mål vägleder medlemsstaterna och deras utbildningssystem så att de fokuserar på rätt kompetensnivåer och ökar deltagandet och utbildningsnivån. Erfarenhetsutbyte och inbördes stöd på EU-nivå syftar till att ge underlag till medlemsstaternas beslutsprocesser. Följande åtgärder kommer att vidtas:

-Kommissionen kommer att hjälpa medlemsstaterna att identifiera verkningsfulla politiska reformer som förbättrar resultaten för grundläggande färdigheter. Detta kommer särskilt att röra kursplaner och bedömningar samt institutionernas och personalens förmåga att vara innovativa och utveckla sina undervisningsmetoder och undervisningsmiljöer. Kommissionen kommer även att stödja samarbeten mellan europeiska intresseorganisationer, lärarförbund och lärarhögskolor så att de kan samverka och bidra till politiska rekommendationer om innovativa och tvärvetenskapliga undervisnings- och lärandemetoder för grundläggande färdigheter. Nationella åtgärder kan utnyttja andra källor, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna eller de resurser som finns tillgängliga via faciliteten för återhämtning och resiliens.

-Kommissionen planerar att komplettera det förstärkta Erasmusprogrammet genom att uppdatera ramen för rörlighet i utbildningssyfte. Syftet är att undanröja hinder så att fler studenter, elever och lärare kan utnyttja möjligheterna till rörlighet. Målet är att den omarbetade ramen ska hantera en tredubbel utmaning: i) Säkerställa möjligheter för många fler olika deltagare, ii) främja grön och digital rörlighet, bland annat genom kombinerade online-utbyten och fysiska utbyten och iii) främja en balanserad rörlighet.

-För att främja flerspråkighet uppmanas berörda aktörer på nationell nivå, regional nivå och ute i skolorna att genomföra rådets rekommendation om en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning från 2019, även inom yrkesutbildningen. Genom finansiering från det framtida Erasmusprogrammet och peer learning-aktiviteter kommer kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att främja så kallade språkmedvetna skolor för att förbättra kunskapsnivåerna i undervisningsspråket bland elever med olika språkbakgrund 33 . Erasmusprogrammet kommer att fortsätta att stödja språkkompetens i ett perspektiv av livslångt lärande genom möjligheter till rörlighetsperioder för undervisning och lärande utomlands, men även genom att stödja ökat samarbete mellan utbildningsleverantörer på alla nivåer.

-Att främja generella färdigheter som kritiskt tänkande, entreprenörskap, kreativitet och samhällsengagemang, är avgörande för att nästa generations studenter, forskare och innovatörer ska kunna bygga upp ett motståndskraftigt samhälle 34 . Det framtida Erasmusprogrammet kommer att tillhandahålla många olika möjligheter för elever och studenter på alla nivåer att utveckla dessa färdigheter, och kommer i synnerhet att erbjuda fler möjligheter för utbildningsinstitutioner att i samarbete med sina kunskapsekosystem utveckla mer tvärvetenskapliga, studentcentrerade och problemorienterade strategier. De europeiska struktur- och investeringsfonderna kan stödja insatser för utveckling av sådana färdigheter på regional och nationell nivå.

-Kommissionen kommer att sammanföra berörda aktörer på utbildningsområdet och företrädare för medlemsstaterna för att stimulera peer learning och utvecklingen av ett europeiskt perspektiv på utbildning. Kommissionen kommer att arbeta för att bredda och stärka Jean Monnet-åtgärderna genom att föra dem närmare skolorna med målet att främja den europeiska livsstilen, hållbarhet och EU:s värden 35 .

-För att bygga upp ett demokratiskt klimat i skolan som är fritt från mobbning, hatpropaganda och desinformation, planerar kommissionen att via Erasmusprogrammet fortsätta att hjälpa medlemsstaterna och berörda aktörer med att genomföra rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen 36 .

3.2Mer inkluderande och genusmedveten utbildning

Kommissionen kommer att sammankalla medlemsstaternas experter och berörda aktörer via särskilda plattformar för ömsesidigt lärande och samarbete i syfte att stödja insamling av könsuppdelade uppgifter och innovation för en inkluderande och jämlik utbildning, och på så sätt tillgodose medlemsstaternas politiska behov. Detta bör bidra till att rikta investeringar på EU-nivå och nationell nivå mot de grupper och områden där behoven är som störst.

Under den nya programperioden kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt inkludering, jämlikhet och mångfald i Erasmusprogrammet och Europeiska solidaritetskåren. En ny mångfacetterad strategi kommer att införas för att göra programmet mer inkluderande, bland annat med hjälp av mer flexibla och tillgängliga format, stödåtgärder för att förbereda och åtfölja deltagare och finansiella åtgärder för att stödja dem som har svårt att delta i programmet.

Följande initiativ kommer dessutom att bidra till att öka utbildningens inkluderande dimension:

-Initiativet Pathways to School Success hjälper alla elever att nå en baskunskapsnivå 37 i grundläggande färdigheter. Initiativet kommer särskilt att inriktas på grupper som löper större risk för att underprestera samt elever som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning. Med utgångspunkt i rådets rekommendation från 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid kommer kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att ta fram politisk vägledning om minskning av underprestationer och förbättrade utbildningsresultat. Vägledningen kommer att bygga på fyra pelare: i) övervakning (spårning och riktade åtgärder), ii) förebyggande (särskilt för riskgrupper), iii) tidigt ingripande (för elever som redan har svårigheter), och iv) kompensation (för dem som redan har dåliga skolresultat och behöver en andra chans) 38 . Kommissionen kommer även att mobilisera den europeiska planeringsterminen. Den kommer att tillhandahålla skräddarsydda politiska stödåtgärder till medlemsstaterna i deras insatser för att öka kompetensnivåerna, med särskild uppmärksamhet på åtgärder för att frikoppla utbildningsresultat från socioekonomisk bakgrund. Initiativet kommer att bidra till att förebygga ungdomsarbetslöshet och kommissionen kommer att säkerställa nära samordning med åtgärderna i det nya förslaget om en förstärkt ungdomsgaranti 39 .

-Kommissionen kommer att sammankalla en expertgrupp som ska ta fram förslag till strategier för att skapa stödjande lärandemiljöer för grupper som riskerar att underprestera 40 och för att stödja välbefinnande i skolan. Strategierna kommer bland annat att omfatta könsspecifika utmaningar såsom könsstereotyper i utbildningen och i läraryrket samt underprestationer bland pojkar, och mobbning och sexuella trakasserier. När det gäller mobbning och sexuella trakasserier bör flickor också få stöd för att utveckla ett självförsvar inför nätvåld. För åtgärder på nationell nivå kan medlemsstaterna utnyttja flera finansieringsinstrument, Europeiska socialfonden eller de medel som finns tillgängliga via faciliteten för återhämtning och resiliens.

-Deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg är en viktig avgörande faktor för att barnen senare ska kunna inhämta grundläggande färdigheter. Kommissionen kommer därför att stödja medlemsstaterna i deras genomförande av kvalitetsramen för förskoleverksamhet och barnomsorg 41 . För att bättre förbereda barnen så att de lyckas i utbildningen livet igenom kommer kommissionen 2021 att tillhandahålla en verktygslåda, som bygger på utbyte av bästa praxis och bidrag från experter och berörda parter, samt en översikt av kärnkompetenser för förskole- och barnomsorgspersonal. Verktygslådan kommer att användas i förskoleverksamheten och barnomsorgen. Kommissionen arbetar även med en barngaranti.

-För att förbättra inkluderingen och kvaliteten på yrkesutbildningssystemen, såsom tillkännagavs i kompetensagendan för Europa, planerar kommissionen att stödja inrättandet av 50 yrkeskunskapscentrum med finansiering från Erasmusprogrammet. Yrkeskunskapscentrumen kommer att bli referenspunkter både för grundläggande yrkesutbildning för unga och för kontinuerlig kompetensutveckling och omskolning för vuxna.

-Systemen för högre utbildning och yrkesutbildningssystemen måste anpassa sig för att stärka sin roll i stödet till livslångt lärande och nå ut till alltmer heterogena studentgruppen. Detta kräver genomgripande förändringar av tänkesätt, kultur och struktur. Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att uppnå detta mål och planerar att tillhandahålla stöd via Erasmusprogrammet och andra EU-fonder och instrument. Såsom anges i kompetensagendan för Europa kommer kommissionen dessutom att ta fram en europeisk strategi för mikromeriter, för att bidra till att bredda lärandemöjligheterna och stärka rollen för högre utbildning, yrkesutbildning och utbildningsinstitut inom ramen för livslångt lärande genom att tillhandahålla mer flexibla lärandemöjligheter med fristående kurser. Mikromeriter är inte bara användbara för personer som redan är ute i yrkeslivet, utan kan även komplettera meriterna för studenter på kandidat-, magister- och doktorsnivå. Alltfler vuxna, med eller utan högskoleexamen, kommer att behöva utveckla sin kompetens och omskola sig. De behöver mer flexibla alternativ än en fullständig examen för att kunna kompensera skillnaderna mellan läranderesultaten från sina ursprungliga formella kvalifikationer och nya kompetensbehov på arbetsmarknaden. Behovet av mer flexibla och inkluderande inlärningsvägar har ökat i och med att studentgruppen blir mer heterogen och lärandebehoven blir mer dynamiska. Alltfler högre utbildningsanstalter, även Europauniversiteten, arbetar redan med att utveckla mikromeriter. Det saknas dock en gemensam definition och en gemensam metod för validering och erkännande av dessa meriter. Såsom kommissionen tillkännager i kompetensagendan för Europa planerar den att lägga fram ett förslag till rådets rekommendation under 2021. Syftet med rekommendationen är att åtgärder på EU-nivå ska bidra till att bygga upp förtroendet för mikromeriter i Europa och målet är att ha alla åtgärder på plats senast 2025 så att de kan användas allmänt och mikromeriter kan överföras och erkännas.

-Icke-formellt lärande, inklusive volontärarbete, bidrar till livserfarenheter och yrkeskompetens. Dessa färdigheter och kompetenser behöver främjas, värderas och erkännas till fullo 42 . Europeiska solidaritetskåren har fullständigt integrerat värdet av lärande och erkännandet av detta i sina mål och verksamheter. Hinder kvarstår dock fortfarande för gränsöverskridande rörlighet i volontärsyfte, bland annat är det svårt att få arbetsgivarna att erkänna sådana läranderesultat. Med utgångspunkt i översynen av rådets befintliga rekommendation från 2008 om unga volontärers rörlighet 43 kommer kommissionen att tillhandahålla uppdaterad vägledning under 2021 för att komma till rätta med de rättsliga, ekonomiska och administrativa formaliteter som fortfarande hindrar ungdomars gränsöverskridande volontärarbete och solidaritet, Inom ramen för det framtida programmet för Europeiska solidaritetskåren har kommissionen för avsikt att bidra till att ytterligare öka inkluderingen, kvaliteten och erkännandet av gränsöverskridande erfarenheter.

-Regeringarna bör tillsammans med berörda aktörer främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom alla utbildningssektorer genom att säkerställa tillgång till utbildning av god kvalitet för pojkar och flickor och kvinnor och män i all deras mångfald.

-Tillsammans med berörda aktörer bör regeringarna även främja inkluderande utbildning inom alla utbildningssektorer i enlighet med medlemsstaternas och EU:s åtagande för att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

-Kommissionen planerar att bidra till att stärka forskningen, bland annat genom stöd från Horisont Europa, och utforska könsroller i utbildningspolitiken samt kopplingar mellan kön, utbildning och social och ekonomisk framgång.

-Särskilda utbildningsmoment inom ramen för Teacher Academy skulle bidra till att finna lösningar för att effektivt främja genusmedveten undervisning i skolan.

-En ny agenda för omställning av den högre utbildningen kommer att främja könsbalans i akademiska karriärer och studieval, samtidigt som jämställdhetsdimensionen integreras i universitetens kursplaner. Åtgärderna inom den nya agendan kommer särskilt att uppmärksamma kvinnor i beslutsfattande ställning vid högre utbildningsanstalter.

-Kommissionen kommer att föreslå särskilda arbetsflöden inom europeiska utbildningsområdets stödjande ramverk för att ta fram politisk vägledning om jämställdhet i utbildningen. Detta kommer att omfatta vägledning om hur man utvecklar genusmedvetna utbildningsprocesser. Kommissionens kommer att behandla genusdimensionen i sitt arbete med belägg, studier och analyser till stöd för det europeiska området för utbildning.

3.3Stödja den gröna och digitala omställningen i och genom utbildning

För att förverkliga den gröna och digitala omställningen rekommenderar kommissionen att man prioriterar åtgärder som hjälper människor att skaffa sig de kunskaper, förmågor, värden och attityder som krävs för att leva i, utveckla och stödja resurseffektiva samhällen och ekonomier. Finansieringsprogram som stöder den gröna och digitala omställningen, till exempel faciliteten för återhämtning och resiliens och Fonden för en rättvis omställning, kan även användas för att hjälpa utbildningssektorn att uppnå sina huvudmål. Medlemsstaterna uppmuntras att noggrant överväga möjligheterna på detta område och lägga fram lämpliga förslag. Praktiska digitala erfarenheter i utbildningen för alla kommer att hjälpa människor att bidra till och kunna förverkliga sig i ett hyperanslutet samhälle.

-I slutet av 2020 kommer kommissionen att lansera koalitionen utbildning för klimatet för att sammanföra experter på området, tillhandahålla resurser för nätverkssamarbete och stödja kreativa metoder tillsammans med lärare, elever och studenter. I samverkan med den europeiska klimatpakten kommer koalitionen att utgöra en koppling mellan bottom-up-initiativ och åtgärder på EU-nivå och stödja åtaganden och konkreta åtgärder för att förändra hållbarhetsbeteendet inom EU.

-För att bidra till att integrera den gröna omställningen och hållbarhet i skolor och i den högre utbildningen och yrkesutbildningen kommer kommissionen under 2021 att föreslå en rekommendation från rådet om utbildning för miljömässig hållbarhet. Detta kommer att ge vägledning för skolor, högre utbildningsanstalter och lärare om samarbete kring och utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna om miljömässigt hållbar utbildning. Kommissionen kommer även att föreslå en europeisk kompetensram för att bidra till utveckling och bedömning av kunskap, färdigheter och attityder kring klimatförändringar och hållbar utveckling, vilken i sin tur kan kopplas till rådets rekommendation.

-Kommissionen kommer att främja miljöanpassning av utbildningsinfrastrukturen. Utbildningsinfrastruktur utgör i genomsnitt 8 % av utgifterna för utbildning i EU. De flesta skolbyggnader och många universitetsbyggnader är dock inte utrustade för att tillgodose behovet av ny kompetens och nya pedagogiska metoder, eller uppfyller inte dagens energistandarder. Därför finns det stor potential att förbättra skolors grönområden för att stimulera samverkan och lärande. Kommissionen tänker samarbeta med Europeiska investeringsbanken, bland annat via InvestEU-programmet 44 , så att medlemsstaterna ska kunna utnyttja alla tillgängliga finansieringskällor för utveckling av både digitala och fysiska utbildningsinfrastrukturer och bygga upp den kapacitet som krävs för att dra nytta av dem.

-Initiativet ”Researchers at Schools” syftar till att föra ut vetenskapen till skolorna genom att ge unga forskare som stöds av Marie Skłodowska-Curie-åtgärder möjlighet att gå ut i skolorna och samarbeta med lärare och elever kring klimatfrågor, hållbar utveckling, digitalisering, hälsa och andra frågor som omfattas av den europeiska gröna given.

-För att ta itu med den digitala kompetensklyftan 45 i ett perspektiv av livslångt lärande och stärka den digitala kapaciteten och motståndskraften hos Europas utbildningssystem föreslår kommissionen i dag en ny övergripande metod för digitalt lärande och digital utbildning på europeisk nivå, inom ramen för den nya handlingsplanen för digital utbildning. Handlingsplanen innehåller ambitiösa åtgärder för att infria två strategiska prioriteringar: främja utvecklingen av ett europeiskt digitalt utbildningsekosystem och förbättra digitala kompetenser och färdigheter för den digitala omställningen 46 .

-Det kommande programmet för ett digitalt Europa förutser finansiering för avancerade digitala färdigheter inom områden som artificiell intelligens, it-säkerhet och högpresterande datorsystem, för att tillgodose medlemsstaternas behov av digitala experter.

-I samarbete med Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och dess kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) och även med andra delar av Horisont Europa kommer antalet seminarier om digitala färdigheter och entreprenörsfärdigheter att ökas (40 000 studenter) och system för korttidspraktikplatser för kvinnliga studenter inom digitala områden och områden med anknytning till naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik på EU-nivå att anordnas inom de olika ekonomiska sektorerna.

-I linje med dessa förslag kommer det framtida Erasmusprogrammet och programmet för Europeiska solidaritetskåren att göras mer miljövänliga och digitala. Virtuell och blandad rörlighet kan komplettera den fysiska rörligheten. Gröna och digitala frågor och deras framåtblickande och strategiska karaktär ska prioriteras i samarbetsprojekten. Syftet är att programmen ska effektivisera den digitala dimensionen inom rörlighets- och samarbetsinsatserna och stödja klimatvänliga former för samarbete och projektgenomförande. Ytterligare initiativ som incitament för koldioxidsnåla resor i fysiskt rörlighetssyfte kommer att komplettera åtgärderna.

3.4Öka kompetensen och motivationen inom läraryrket

Nationella beslutsfattare och experter har lyft fram potentialen hos samarbete på EU-nivå för att stärka läraryrket. På grundval av detta kommer kommissionen att inleda ett antal initiativ för att bättre stödja lärares och skolledares kompetensutveckling och karriärvägar och göra läraryrket mer attraktivt. Initiativen kommer att bidra till att förbättra yrkesutvecklingsmöjligheterna och erkännandet av individuell kompetensutveckling som genomförts i olika sammanhang. Initiativen kommer likaså att främja diversifiering i karriärmöjligheterna för lärare och skolledare och gynna personalens, skolans och systemets utveckling. De kommer dessutom att bidra till att förbättra kvaliteten på och utbudet av rörlighetsmöjligheter för lärare och integrera rörlighet i grundläggande lärarutbildning och fortbildning. Initiativen kommer därutöver att främja samarbete mellan lärare, lärarhögskolor och forskningsbaserad lärarutbildning. Sist, men inte minst, kommer initiativen att stödja lärares förmåga att engagera människor för att dela med sig av sina egna erfarenheter och nå ut till samhället så att de kan göra sina röster bättre hörda. Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder för att uppnå dessa mål:

-Kommissionen planerar att under 2021 lansera Erasmus lärarakademier inom ramen för det nya Erasmusprogrammet i syfte att skapa nätverk av lärarhögskolor och lärarförbund. Med tiden kommer akademierna att skapa praktikbaserade gemenskaper, särskilt på temat grundläggande lärarutbildning och fortbildning, för att bidra till politiska åtgärder för lärarutbildning på nationell och europeisk nivå och stödja innovation i undervisningsmetoderna. Nätverken kommer att ge lärare och studenter möjlighet till lärande om pedagogiska frågor av gemensamt intresse. Särskilda moduler kommer att handla om frågor som samhällsdialog, utbildning för hållbar utveckling eller undervisning av flerspråkiga elever. Erasmus lärarakademier kommer att dra nytta av strukturella partnerskap och gemensamma program mellan institutioner och andra lärarutbildningar och lärarförbund, med gränsöverskridande utbildning som genomgående inslag. Målet är att 25 Erasmus lärarakademier ska ha inrättats senast 2025.

-Kommissionen kommer att ta fram en europeisk vägledning för utveckling av nationella karriärramar under 2021–2022, i syfte att stödja karriärutvecklingen för skolundervisningspersonal. Detta kommer att genomföras via ömsesidigt lärande mellan länderna när de anpassar och inför en sammanhängande karriärram för skolpersonal 47 .

-Som ett led i sitt arbete för en framtida rörlighetsram och i linje med Erasmus lärarakademier, kommer kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna och berörda aktörer för att ta fram en politisk ram för att förbättra kvaliteten på och utbudet av rörlighetsmöjligheter för lärare i Europa, baserat på deras faktiska rörlighetsbehov.

-Senast 2021 kommer kommissionen att inrätta en europeisk utmärkelse för innovativa undervisningsmetoder som ett erkännande till lärare (och deras skolor) som bidrar på ett utomordentligt sätt till yrket. Detta initiativ kommer att bygga på god praxis som Europeiska utmärkelsen för språkprojekt, Jan Amos Comenius-priset och de nationella och europeiska eTwinning-priserna.

3.5Förstärka de europeiska högre utbildningsanstalterna

Högre utbildningsanstalter i Europa står i centrum både för det europeiska området för utbildning och det europeiska forskningsområdet och är särskilt väl lämpade för att sammankoppla dessa båda områden. För att säkerställa fullständiga synergier mellan de båda områdena kommer kommissionen att hjälpa medlemsstaterna och de högre utbildningsanstalterna att inrätta en politisk ram som möjliggör smidigt och gränsöverskridande samarbete mellan högre utbildningsinstitutioner i Europa. Detta arbete kommer att bygga på erfarenheterna från de Europauniversitetsallianser som har valts ut inom Erasmus+-programmet och som även stöds via Horisont 2020.

Målet är att skapa incitament för de över 5 000 högre utbildningsanstalterna i Europa så att de kan anpassa sig till förhållandena efter covid-19-krisen och lära framtida generationer att gemensamt bygga upp kunskap över gränser, discipliner och kulturer för ett motståndskraftigt, inkluderande och hållbart samhälle. Kommissionen kommer att arbeta tillsammans med den högre utbildningssektorn och medlemsstaterna för att gemensamt skapa incitament för en snabbare omställning av de högre utbildningsanstalterna i Europa på ett öppet och inkluderande sätt.

Omställningen kommer att fokusera på konnektivitet mellan de högre utbildningsanstalterna, men även med deras omgivande ekosystem och samhället i stort, så att universitetens samtliga fyra uppdrag täcks in: utbildning och forskning som leder till innovation och samhällstjänster. Inkludering kommer också att vara ett viktigt mål för att säkerställa tillgängliga högre utbildningsanstalter som är öppna för heterogena student- och forskargrupper och erbjuder fler möjligheter till livslångt lärande. För det tredje kommer omställningen att omfatta digital och grön beredskap och motståndskraft för att stödja universiteten i deras insatser för att bygga upp, förstärka och förbättra digital och grön kapacitet och digitala verktyg. I linje med handlingsplanen för digital utbildning kommer kommissionen att stärka studenternas, personalens och forskarnas digitala färdigheter och kompetenser. Högre utbildning är en avgörande faktor för att förverkliga den europeiska gröna given och målen för hållbar utveckling. Omställningen kommer därför att stödja integration av utbildning i hållbar utveckling inom alla vetenskapliga grenar och på alla nivåer med hjälp av en tvärvetenskaplig och problemorienterad metod, där innovation är ett centralt inslag. Förutom innovation inom forskningen är det lika viktigt att säkerställa innovation i lärande och undervisning där studenterna står i centrum och mer flexibla och modulära lärande- och karriärvägar. Åtgärderna inom ramen för programmet för ett digitalt Europa kommer att stödja samarbete mellan den akademiska världen, forskningssamfundet och näringslivet inom särskilda digitala områden, men målet att förstärka deras ekosystem så att de kan locka till sig, utbilda och omskola talanger.

I detta syfte kommer kommissionen i år att inleda ett offentligt samråd online, kompletterat med riktade samråd. Detta kommer att utgöra startskottet för det gemensamma arbetet med att ta fram en agenda för omställning av den högre utbildningen senast 2021.

Följande konkreta initiativ kommer att stödja agendan för omställning:

-Kommissionens mål är att fullständigt genomföra initiativet för Europauniversitet inom Erasmus+-programmet i samordning med Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa och andra EU-instrument. Baserat på erfarenheter från andra Europauniversitetsallianser som inleddes 2019 och 2020 kommer kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna och sektorn för högre utbildning för att optimera visionen av Europauniversiteten och ta itu med de konkreta hinder som uppstår på vägen så att den högre utbildningssektorn kan leva upp till sina högt ställda ambitioner.

-Med stöd från EU STEM Coalition 48 kommer kommissionen att bidra till att främja utformningen av nya kursplaner för högre utbildning på teknik- och IKT-området baserat på STEAM-metoden 49 . I linje med de åtgärder som tillkännages i kompetensagendan för Europa kommer kommissionen att utforska sätt för att göra naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik till mer attraktiva studieområden för kvinnor. Detta kommer att bidra till att könsbalansen bland studenter och akademisk personal ökar och till en reserv av färdigheter och kompetenser, vilket detta område är i stort behov av.

-I detta sammanhang kommer kommissionen även att tillsammans med medlemsstaterna och berörda aktörer överväga att inrätta en europeisk högskoleexamen som skulle kunna utgöra en ram för att underlätta gemensamma universitetsexamina från universitetsallianser som Europauniversiteten. En europeisk högskoleexamen är en grundläggande faktor för att studenter på alla nivåer och inom alla studiegrenar ska kunna välja vad, var och när de vill studera vid institutioner som är medlemmar i en gränsöverskridande universitetsallians, efter pedagogisk och sund vägledning.

-Högre utbildningsanstalter bör underlätta effektivare modulära gemensamma program. Utöver de formella kraven för de examensbevis som utfärdas omfattar detta även ackreditering och kvalitetssäkring. Kommissionen kommer å sin sida att stärka genomförandet av de nödvändiga verktygen för öppenhet tillsammans med de nationella informationscentrumen för akademiskt erkännande, högre utbildningsanstalter, kvalitetssäkringsorgan och andra viktiga intressenter. Detta arbete kommer att bygga på framgångsrika Erasmus+-projekt såsom databasen för extern kvalitetssäkring, användning och främjande av det digitala tillägget till examensbevis, framtagande av kataloger över onlinekurser och databaser över studieprogram samt utveckling av nya tekniker, exempelvis blockkedjeteknik, för att bidra till genomförandet av automatiskt erkännande för tillträde till fortsatt lärande. Ett verkligt system för erkännande och kvalitetssäkring kommer att säkerställa att den externa kvalitetssäkringen garanterar de högre utbildningsanstalternas självständighet, samtidigt som allmänhetens förtroende för automatiskt erkännande för tillträde till fortsatt lärande inom och mellan medlemsstaterna upprätthålls. I detta syfte kommer kommissionen att se över rådets och parlamentets rekommendation om kvalitetssäkring 50 i samarbete med medlemsstaterna och den högre utbildningssektorn 51 .

-Kommissionen kommer i nära samarbete med medlemsstaterna och den högre utbildningssektorn att undersöka om det är nödvändigt och genomförbart att inrätta en juridiskt bindande stadga för allianser av universitet såsom Europauniversiteten. Om det är motiverat kan åtgärder för att underlätta ett sådant fördjupat och hållbart samarbete mellan utbildningsinstitutioner från olika medlemsstater följa från 2023 och framåt. Eventuella åtgärder kan omfatta lösningar för gränsöverskridande samarbete kopplade till finansiering, ackreditering, kvalitetssäkring, kontakter mellan studenter och arbetsgivare samt infrastrukturförvaltning. Möjligheterna att eventuellt använda befintliga nationella och europeiska stadgor, exempelvis europeiska grupperingar för territoriellt samarbete, kommer att undersökas för att se om de kan vara ändamålsenliga med vissa justeringar eller om det krävs andra lösningar.

-Initiativet för det europeiska studentkortet, som Europeiska rådet i sina slutsatser av den 14 december 2017 nämnde som en av nyckelåtgärderna för att ytterligare ”främja ökad studentrörlighet och deltagande i utbildning och kulturell verksamhet”, är ett steg på vägen mot att uppnå målen för det europeiska området för utbildning och underlätta studenters rörlighet i Europa i så stor utsträckning som möjligt. Genom sina två nyckelkomponenter, mobilappen Erasmus+ och digitaliseringen av hanteringen av studentrörlighet, är initiativet verkligt revolutionerande när det gäller att förenkla universitetens hantering av studentrörlighet. Genom att skapa en enda kontaktpunkt via mobilappen Erasmus+ har studenterna enkel och säker tillgång till all information och alla tjänster som de behöver före, under och efter sin rörlighetsperiod utomlands 52 Studenterna kommer att kunna ansöka om bidrag för mobilitet, välja vilka kurser de vill gå, få de meriter de förvärvat utomlands automatiskt erkända och få lättare tillgång till tjänster som bibliotek, transport och boende. De kommer dessutom att ha enkel tillgång till evenemang och aktiviteter som anordnas av den lokala studentföreningen eller den lokala filialen av en Europaomfattande studentorganisation. För att bidra till målen för initiativet för det europeiska studentkortet 53 kommer en ram för tillförlitligt utbyte av identifieringsuppgifter över gränserna i linje med eIDA-förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden att inrättas via EU Student eCard-plattformen.

-

Initiativet syftar till att göra hanteringen av rörlighet enklare, effektivare och miljövänligare för högre utbildningsanstalter. Alla administrativa steg kommer att digitaliseras och universitetens olika driftskompatibla it-system kommer att kopplas ihop mellan Erasmus+-programländerna, med slutmålet att uppnå en papperslös Erasmus+-rörlighet, med full respekt för den allmänna dataskyddsförordningen. Initiativet främjar även en stark europeisk studentidentitet genom att universiteten kan lägga till ett ”europeiskt student”-hologram och ett unikt kortnummer på sina befintliga studentkort så att deras mobila studenter får tillgång till tjänster och rabatter under utlandsvistelsen. Med stöd av Erasmusprogrammet, programmet för ett digitalt Europa och programmen inom Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer kommissionen att gradvis börja införa dessa tjänster, med start för Erasmusstudenterna 2021 och med slutmålet att alla mobila studenter i Europa ska kunna utnyttja initiativet senast 2025.

-I linje med rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands 54 ska en kvalifikation som har utfärdats i en medlemsstat vara giltig i alla andra medlemsstater i syfte att ge tillträde till fortsatt lärande. I detta sammanhang kommer kommissionen att fortsätta att hjälpa medlemsstaterna att införa de villkor som möjliggör automatiskt ömsesidigt erkännande senast 2025. Detta medför även nära samarbete med de nationella informationscentrumen för akademiskt erkännande (Naric), som stöds av Erasmus+-programmet. Erasmus+ har finansierat inrättandet av en teknisk stödgrupp för Naric-nätverket, som kommer att uppmuntra genomförandet av automatiskt erkännande. Den tekniska stödgruppen kommer att hjälpa nätverket för erkännande med kapacitetsuppbyggnad, utbildning och utbyte av bästa praxis om automatiskt erkännande. Under 2022 kommer kommissionen att rapportera om framstegen med genomförandet av rådets rekommendation på grundval av medlemsstaternas bidrag.

-Enligt kompetensagendan kommer kommissionen att stödja medlemsstaterna och högre utbildningsanstalter som använder de europeiska standardverktyg som finns tillgängliga inom Europass för att utfärda äkta digitala meriter, även digitala examensbevis och mikromeriter. Digitala meriter som har utfärdats via gemensamma europeiska verktyg kan underlätta erkännande, göra antagnings- och rekryteringsprocesserna effektivare och minska förekomsten av bedrägerier.

-Återkoppling från utexaminerade efter det att de har slutfört sin utbildning är grundläggande för att säkerställa att de kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenterna förvärvar är av hög kvalitet och är relevanta för dagens och morgondagens arbetsmarknad. Återkoppling från undersökningar är inte bara användbar för universitet, som kan anpassa kursplaner och undervisning, utan även för beslutfattare som vill förbättra utexaminerades anställbarhet, ta itu med kompetensluckor och kompetensglapp, främja social inkludering, tillgänglighet och rörlighet och hjälpa högre utbildningsanstalter att utveckla sina kursplaner. Detta är kärnan i det europeiska initiativet för uppföljning av utexaminerade, som fastställs i rådets rekommendation från 2017 om uppföljning av utexaminerade 55 . Tack vare initiativet har många länder infört eller förstärkt sina mekanismer för övervakning av utexaminerades studie- och anställningsresultat. Under 2022 kommer kommissionen att undersöka framstegen med genomförandet av rekommendationen och förväntar sig se ett införande på 80 % i slutet av 2024. För att stärka den europeiska dimensionen har medlemsstaterna gemensamt arbetat för att säkerställa jämförbarhet av data, och många av dem kommer att undersöka utexaminerades resultat med hjälp av en gemensamt överenskommen uppsättning frågor så att de kan jämföra resultaten. Kommissionen förväntar sig att uppföljningen av utexaminerade ska ha genomförts i hela EU senast 2025. Detta initiativ kan vara till hjälp för universiteten, men kan även ligga till grund för EU:s politiska åtgärder för att hjälpa högre utbildningsanstalter att utveckla rätt färdigheter för den gröna omställningen.

-Horisont Europa och Europeiska institutet för innovation och teknik kommer att spela en huvudroll för att stödja forsknings- och innovationsdimensionen i allianserna av Europauniversitet och för att bygga upp kunskapsekosystem. Dataintensiva analysverktyg och maskinlärning kan också vara viktiga faktorer till stöd för beslutsfattandet och lärandet inom det europeiska området för utbildning, med respekt för dataskyddsbestämmelserna och integritetsnormerna. I samordning med det europeiska forskningsområdet och med stöd från Europeiska institutet för innovation och teknik kommer kommissionen att inleda initiativ för att främja den allmänna och yrkesinriktade utbildningens bidrag till Europas innovationskapacitet.

3.6Utbildning som en del av ett starkare Europa i världen

Det europeiska området för utbildning kan bidra till EU:s geopolitiska mål genom att stärka EU:s kopplingar till omvärlden. Internationellt samarbete bör spela en starkare roll för att stödja utbildningssystemen i partnerländer.

För att stärka utbildningens roll i EU:s yttre politik, även med tanke på covid-19-pandemin, kan följande åtgärder övervägas:

-Åtgärderna på EU-nivå bör inriktas på att skapa en Team Europa-strategi som främjar ökat samarbete mellan EU-medlemsstaterna kring utbildningsinstitutioners externa verksamheter i olika delar i världen, vilket i sin tur stärker EU:s ställning som en utbildningspartner på global nivå 56 . Åtgärderna skulle genomföras med hänsyn till EU:s befogenheter och beslutsprocesser, bland annat omröstningsreglerna, som fastställs i EU-fördragen. EU är en förhållandevis liten aktör i sig, men EU och dess medlemsstater står för över hälften av det internationella samarbetet om utbildning, inbegripet grundskoleutbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och högre utbildning. Utbildningen är därför en viktig gemensam faktor för Team Europa. Det handlar bland annat om närmare anpassning av åtgärderna inom ramen för det europeiska internationella samarbetet om utbildning, inbegripet Erasmus+-programmet och EU:s bidrag till globala utbildningsinitiativ, med EU-prioriteringar på bilateral, regional och global nivå. EU kommer även att fortsätta att hjälpa barn som drabbas av humanitära kriser att få tillgång till säker och ackrediterad grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet via utbildning inom ramen för nödhjälpsprojekt. EU kommer att främja likvärdig tillgång till utbildning av god kvalitet på alla nivåer genom att fortsätta att finansiera utbildning i nödsituationer med 10 % av budgeten för humanitärt bistånd. Detta kan skapa starkare synergier mellan utbildning och de övriga delarna i EU:s partnerskapsagenda.

-Förutom den fysiska rörligheten bör EU stödja digital internationalisering av utbildningsleverantörer, särskilt högre utbildningsanstalter och yrkesutbildningsinstitut, genom ökade digitala möjligheter för personal, lärare och studenter, bland annat via onlinekurser och blandat lärande.

-EU bör också stärka samarbetet med strategiska globala partner (t.ex. Kina, Japan och USA), samtidigt som EU skyddar sina intressen, sin sakkunskap och sina värden och främjar ömsesidighet och likvärdiga villkor.

-En utökad internationell dimension av Erasmusprogrammet skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att främja den globala dimensionen av det europeiska utbildningsområdet. Erasmusprogrammet bör användas mer som ett riktat verktyg för att locka talanger till EU:s högre utbildningsanstalter och alumninätverken bör användas för strategiskt engagemang med unga och framtida ledare i partnerländer. Stark betoning bör läggas vid samarbete med grannländerna och särskilt med Afrika. Genomförandet av EU:s omfattande Afrikastrategi bör stödjas, som bidrar till regionens ekonomiska återhämtning genom att stödja de pågående reformerna av utbildnings- och forskningssystemen.

-Kommissionen kommer att arbeta ytterligare med världsomfattande program som Erasmus Mundus gemensamma masterprogram för att stärka de internationella partnerskapen och säkerställa att europeisk högre utbildning blir mer attraktiv än någonsin. Detta bör ytterligare främja internationaliseringen, attraktionskraften och den globala konkurrenskraften för Europas universitet.

Bland de internationella milstolparna finns ökat deltagande i arrangemang för ömsesidigt lärande och samarbete. De Efta-länder som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 57 deltar redan, men även västra Balkan bör associeras fullständigt till det europeiska området för utbildning och Erasmusprogrammet 58 , enligt tillämpliga villkor och förfaranden.

4Ett stödjande ramverk för att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025

Ett stödjande ramverk kommer att införas för att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025

4.1Det stödjande ramverkets uppgifter

Det stödjande ramverket kommer att bidra till att förverkliga det europeiska området för utbildning på följande sätt:

-För det första kommer det att göra det möjligt för medlemsstaterna, EU och utbildningssamfundet i allmänhet att genomföra de initiativ som stakas ut i detta meddelande och på så sätt förverkliga det europeiska området för utbildning. Baserat på förstärkt vägledning från rådet kommer ramverket att främja flexibla samarbetsmetoder och förstärka synergierna med andra utbildningsinitiativ, bland annat det europeiska forskningsområdet och Köpenhamns- och Bolognaprocesserna. Utöver de europeiska toppmötena om utbildning och evenemangen inom ramen för det europeiska området för utbildning och handlingsplanen för digital utbildning, såsom koalitionen utbildning för klimatet eller initiativet Digital Education Hackathon, kommer kommissionen att främja regelbundna uppsökande verksamheter och kampanjer för att öka de berörda aktörernas engagemang på lokal och regional nivå.

-För det andra kommer ramverket att identifiera mål och indikatorer för att vägleda och övervaka framstegen mot förverkligandet av det europeiska området för utbildning. Förutom att följa upp framstegen med befintliga mål är det även nödvändigt att tillsammans med alla berörda aktörer utveckla ett nytt tillvägagångssätt för indikatorer och mål för det europeiska utbildningsområdets sex dimensioner. Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta tillsammans med medlemsstaterna och utbildningssamfundet i stort för att samla in jämförbara belägg och ta fram indikatorer i syfte att främja evidensbaserat beslutsfattande för att förverkliga det europeiska området för utbildning.

-För det tredje kommer ramverket att främja integrering av utbildning i den europeiska planeringsterminen för att öka medlemsstaternas förmåga att återhämta sig från covid-19-krisen Den europeiska planeringsterminen kommer att skapa den bredare ramen, inom vilken framstegen mot förverkligandet av det europeiska området för utbildning kommer att granskas tillsammans med annan social och ekonomisk politik. I detta sammanhang kommer även belägg för och analyser om hur utbildning samverkar med annan politik att användas som underlag för de landspecifika rekommendationerna. I samarbete med rådet kommer kommissionen att undersöka nya alternativ för frivilliga bidrag från medlemsstaterna till planeringsterminen, exempelvis frivilliga sakkunnigbedömningar. Det stödjande ramverket kommer att vara avgörande för att vägleda finansieringsstödet via de europeiska struktur- och investeringsfonderna och kommissionens instrument för tekniskt stöd (tidigare stödprogrammet för strukturreformer). Den betydande finansiering som finns tillgänglig via faciliteten för återhämtning och resiliens kommer dessutom att ge stort stöd till reformer av utbildningssystem och investeringar i utbildning, från infrastruktur och byggnadsprojekt, till utbildningar, digitala enheter eller finansiering för öppna utbildningsresurser. I den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 betonas behovet av större investeringar än någonsin i kompetensutveckling och omskolning, och detta är en av strategins sju prioriterade investeringar.

-För det fjärde kommer det stödjande ramverket att lägga grunden för inrättandet av en fullfjädrad styrningsram för det europeiska området för utbildning senast 2025, med full respekt för medlemsstaternas ansvar för innehållet i undervisning och organisationen av deras utbildningssystem. Den nya styrningsramen kommer att kräva styrning på hög politisk nivå för att fatta beslut i ett komplext ekosystem. För att detta ska förverkligas bör den nya styrningsramen stärka EU:s strategiska mål och främja kopplingar till globala initiativ, bland annat initiativ inom FN och OECD. Detta bör leda till ökad effektivitet och ändamålsenlighet för ministerier och experter när det gäller deras engagemang på EU-nivå. Slutligen bör ramverket bidra till att främja ändamålsenliga lösningar och politiska reformer ute på fältet. I samband med detta kommer kommissionen att bidra till att intensifiera arbetet med investeringar som en del av det europeiska området för utbildning. Det handlar bland annat om att främja diskussioner i politiska forum på hög nivå, till exempel i samband med gemensamma utbyten mellan EU:s finansministrar och utbildningsministrar, och med andra institutioner såsom Europeiska investeringsbanken och Europaparlamentet. På teknisk nivå kommer en expertgrupp om investeringar av god kvalitet i utbildning att stödja denna process och bidra till att upprätthålla inriktningen på nationella och regionala investeringar. Kommissionen kommer även att tillhandahålla specifikt stöd till myndigheter på lokal, regional och nationell nivå för att underlätta ömsesidigt lärande, analyser och utbyte av god praxis om investeringar i utbildningsinfrastruktur.

4.2Beskrivning av det stödjande ramverket

Under perioden fram till 2025 föreslår kommissionen att det europeiska utbildningsområdets stödjande ramverk upprätthåller alla de beprövade och testade metoderna för ömsesidigt lärande i Utbildning 2020, såsom arbetsgrupperna, formationerna av generaldirektorat och peer learning-instrumenten, med finansieringsstöd särskilt från Erasmusprogrammet. Andra relevanta styrningsorgan, exempelvis rådgivande kommittén för yrkesutbildning, bör också delta.

För att hantera de alltmer komplexa och snabbt föränderliga behoven i det digitala samhället och den digitala ekonomin kommer det europeiska området för utbildnings stödjande ramverk att underlätta kontakter och samverkan med det bredare utbildningsekosystemet och främja en lämplig balans mellan online-möten och personliga möten.

Huvuddrag i det stödjande ramverket:

-Rådet uppmanas att anordna regelbundna gemensamma diskussioner mellan rådet i konstellationen utbildning, ungdom, kultur och idrott och andra rådskonstellationer, för att bidra till en helhetssyn på styrningen av utbildning och stärka utbildningens bidrag till EU:s politiska prioriteringar 59 samt stödja arbetet med utbildning inom ramen för den europeiska planeringsterminen

-En styrelse för det europeiska området för utbildning som ska bedöma framstegen och se till att drivkraften upprätthålls i samtliga initiativ för förverkligandet av det europeiska området för utbildning. Styrelsens sammansättning och arbetsmetoder bör fastställas i samråd med medlemsstaterna senast i juni 2021.

-Förstärkt strukturerat arbete mellan kommissionen, medlemsstaterna och berörda aktörer för att gemensamt utforma politiska åtgärder och finansieringsåtgärder, bland annat via bottom up-initiativ och ökad användning av EU-fonderna.

-En ständig plattform för det europeiska området för utbildning som en öppen inkörsport till dess åtgärder och tjänster. Plattformen kommer att säkerställa öppenhet och tillgång till information och fungera som en lätt tillgänglig informationskälla om det stödjande ramverkets åtgärder och resultat. Plattformen kommer även att inbegripa en interaktiv funktion för att stödja medlemsstaternas och berörda aktörers samarbete och utbyten.

4.3Uppföljning

Belägg visar att EU:s mål bidrar till att föra upp utbildningsfrågor på de nationella dagordningarna och främjar övervakning av framsteg EU-målen är viktiga referenspunkter för den europeiska planeringsterminen och vägleder EU:s finansiering. Som ett sätt att fortsätta att följa upp framstegen på utbildningsområdet förslår kommissionen en uppsättning mål som ska nås senast 2030, samtidigt som målen för hållbar utveckling. Tidsramen ger medlemsstaterna den tid de behöver för att införa och genomföra nödvändiga politiska reformer och investeringar, och för att effekterna av målen ska hinna bli märkbara.

Målen bör bygga på internationellt jämförbara uppgifter, baserat på sammanställningar per land och ett vägt EU-genomsnitt. De ska övervakas på ett könsuppdelat sätt. Kommissionen uppmanar rådet att fastställa ett åtagande för EU som helhet att uppnå följande mål senast 2030 60 :

-Andelen 15-åringar med svaga grundläggande färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap bör understiga 15 %.

-Andelen åttondeklassare med svaga grundläggande färdigheter i data-och informationskompetens bör understiga 15 %.

-Minst 98 % av barnen mellan tre års ålder och åldern för obligatorisk skolstart bör delta i förskoleverksamhet.

-Andelen personer i åldern 20–24 år med minst gymnasieexamen bör vara 90 %.

-Andelen personer i åldern 30–34 år med eftergymnasial utbildning bör vara minst 50 %.

Såsom anges i kompetensagendan bör 50 % av den vuxna befolkningen i EU delta i lärande varje år senast 2025.

Det föreslagna europeiska utbildningsområdets mål och målen för vuxenutbildning, yrkesutbildning och anställbarhet i kompetensagendan och i förslaget till rådets rekommendation om yrkesutbildning kompletterar och förstärker varandra ömsesidigt och täcker alla utbildningsformer. Kommissionen kommer regelbundet att granska framstegen mot dessa mål och kommer vid behov att föreslå att de utökas och granskas inför 2030.

Kommissionen kommer att offentliggöra resultattavlan för utbildning varje år för att se över situationen för förverkligandet av det europeiska området för utbildning inom alla utbildningssektorer. Resultattavlan kommer att omfatta landsprofiler, framsteg med EU-mål med hänsyn till mål på EU-nivå och nationell nivå och utgöra en kompass för politiska reformer. Den kommer konsekvent att analysera data uppdelat per kön, socioekonomisk status, särskilda utbildningsbehov och minoritets- eller invandrarbakgrund.

Målen för det europeiska området för utbildning bör kompletteras med en rad analysverktyg och peer learning-verktyg, som kommer att mäta framstegen mot internationellt jämförbara uppgifter som samlas in med regelbundna mellanrum. Övervakningen av utbildningen i EU kommer även att bestå av andra kvantitativa och kvalitativa indikatorer samt studier och forskningsresultat. Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna, experter, berörda aktörer och internationella partner för att ta fram indikatorer på områden som inte omfattas av befintlig datainsamling, men som har visat sig vara prioriterade mål för det europeiska området för utbildning.

För att bedöma framstegen mot förverkligandet av det europeiska området för utbildning senast 2025, diskutera nästa steg och ge ny drivkraft åt arbetet kommer kommissionen att offentliggöra en lägesrapport om det europeiska området för utbildning 2022 och anordna en halvtidsöversyn tillsammans med Europaparlamentet 2023. En fullständig rapport från kommissionen om det europeiska området för utbildning följer 2025.

5Slutsats

Såsom anges i detta meddelande ska framgången med det europeiska området för utbildning stödja sig på samarbete, ett förnyat åtagande att sträva efter gemensamma mål och en robust ram för att förverkliga det senast 2025. Kommissionen uppmanar rådet att ge sitt stöd åt de sex dimensioner som ligger till grund för det europeiska området för utbildning, dess metoder och milstolpar och det föreslagna stödjande ramverket fram till 2025. Det europeiska området för utbildning ger ett framtidsperspektiv för allmän och yrkesinriktad utbildning i Europeiska unionen. Det identifierar viktiga frågor och stakar ut vägen framåt i linje med subsidiaritetsprincipen och med fullständig respekt för medlemsstaternas behörighet för utbildning på nationell, regional och lokal nivå. Utbildning kommer att vara en viktig drivkraft för att åstadkomma en återhämtning som bygger på den gröna och digitala omställningen. Arbetet med det europeiska området för utbildning kommer dessutom att bidra till EU:s och dess medlemsstaters geopolitiska ställning i världen.

Kommissionen satsar helhjärtat på att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 och uppmanar de övriga EU-institutionerna, medlemsstaterna, utbildningssamfundet och alla som är intresserade av utbildningsfrågor att förena sina krafter och tillsammans blåsa nytt liv i utbildningens kraft att skapa en hållbar och generös värld.

(1)

Beskrivs i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

(2)

I sin resolution om vidareutveckling av det europeiska området för utbildning som stöd för framtidsorienterade utbildningssystem uppmanar rådet medlemsstaterna och kommissionen att ”främja samarbete och utbytet av bevis på fördelarna med att investera i utbildning, eftersom förbättrade kunskaper, data och analyser i fråga om fördelarna med effektiva offentliga investeringar i utbildning kan hjälpa medlemsstaterna att utveckla mer inkluderande, verkningsfulla och flexibla utbildningssystem, samtidigt som man undviker ytterligare administrativa bördor för medlemsstaterna”.

(3)

Romförklaringen (2017) https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2017/03/25/rome-declaration/pdf

(4)

https://ec.europa.eu/commission/priorities/deeper-and-fairer-economic-and-monetary-union/european-pillar-social-rights_sv

(5)

https://www.consilium.europa.eu/media/32204/14-final-conclusions-rev1-en.pdf

(6)

COM(2017) 673 final.

(7)

Utveckla de europeiska universiteten, göra det lättare för unga att studera utomlands med de nya tjänster som har tagits fram inom ramen för initiativet för det europeiska studentkortet, verka för att kvalifikationer och lärande utomlands automatiskt och ömsesidigt erkänns i alla medlemsstater, förbättra språkundervisning och språklärande, värna om gemensamma värden, förbättra kvaliteten på förskoleverksamheten och barnomsorgen, fastställa en ny strategisk ram för ungdomar, spåra utexaminerade studenters anställbarhet och fortsatta lärande, stödja inhämtandet av nyckelkompetenser, och stärka det digitala lärandet via handlingsplanen för digital utbildning.

(8)

Kommissionens meddelande Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020) 274 final), https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1223&langId=sv

(9)

Förslag till rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020) 275 final).

(10)

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/qanda_20_357

(11)

 Rådets resolution om vidareutveckling av det europeiska området för utbildning som stöd för framtidsorienterade utbildningssystem (EUT C 389, 18.11.2019, s. 1), https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-13298-2019-INIT/sv/pdf

(12)

Den avgörande betydelsen av grundläggande färdigheter beskrivs i rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (EUT C 189, 4.6.2018, s. 1).

(13)

  Index för digital ekonomi och digitalt samhälle 2019 .

(14)

Hanushek, E.A. och Woessmann, L., The Economic Benefits of Improving Educational Achievement in the European Union: An Update and Extension, European Expert Network on Economics of Education (EENEE), analysrapport nr. 39, 2019.

(15)

Underprestationsnivån i EU-27 uppgår endast till 9,5 % bland elever som kommer från den översta fjärdedelen i det socioekonomiska indexet. Siffran är dock så hög som 36,4 % bland elever från den lägsta fjärdedelen i den socioekonomiska skalan (Pisa 2018, Gemensamma sysselsättningsrapporten 2019).

(16)

För en analys av sambanden mellan läranderesultat och antalet unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) bland unga män och kvinnor, se OECD (2015). The ABC of Gender Equality on education: Aptitude, Behaviour. Paris: PISA, OECD Publishing, Paris, se https://doi.org/10.1787/9789264229945-en, s, 32: ”Exempelvis avgör utbildningsresultat, läskunnighetsnivå och studieområde tillsammans sannolikheten för att 16–29-åringar hamnar i en situation där de varken arbetar eller studerar, OECD (2015). The ABC of Gender Equality on education: Aptitude, Behaviour. Paris: PISA, OECD Publishing, Paris, se https://doi.org/10.1787/9789264229945-en

(17)

Begreppet ”personer med invandrarbakgrund” omfattar både invandrare och deras inrikesfödda barn (den så kallade andra generationen). OECD:s Pisa-definition av elever med invandrarbakgrund omfattar alla utrikesfödda elever (både från EU och utanför EU) samt elever som fötts inrikes men har utrikesfödda föräldrar.

(18)

Beskrivs i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

(19)

Detta avser poängen för data- och it-kompetens i undersökningen International Computer and Information Literacy Study 2018 (ICILS). Mer information finns på https://www.iea.nl/studies/iea/icils/2018

(20)

Uppgifter för ISCED 5–8, källa educ_uoe_enra03 .

(21)

Enligt Europeiska jämställdhetsinstitutet är genusmedvetna politiska åtgärder och program sådana åtgärder och program som tar hänsyn till särdragen i såväl kvinnors som mäns liv, samtidigt som de inriktas på att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet, bland annat rättvis fördelning av resurser, och därmed ta itu med och ta hänsyn till könsdimensionen.

(22)

Europeiska kommissionens ekonomiska prognos för sommaren 2020: En djup och ojämn ekonomisk nedgång, och en osäker återhämtning, GD Ekonomi och finans.

(23)

Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi): https://digital-agenda-data.eu/charts/analyse-one-indicator-and-compare-countries

(24)

Kommissionens diskussionsunderlag Mot ett hållbart EU 2030.

(25)

 Enligt en IPSOS-undersökning som genomfördes i 16 stora länder världen runt i maj 2020 förväntar sig tre av fyra personer att deras regeringar ska prioritera miljöskydd i planeringen för återhämtningen från covid-19-pandemin.

(26)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).

(27)

https://ec.europa.eu/education/sites/education/files/document-library-docs/volume-1-2019-education-and-training-monitor.pdf

(28)

https://read.oecd-ilibrary.org/education/talis-2018-results-volume-i_1d0bc92a-en#page1

(29)

Europauniversitet är gränsöverskridande allianser med lärosäten som utvecklar långsiktiga, strukturella och hållbara samarbeten. De bildar tvärvetenskapliga grupper av studenter och akademiker utifrån ett problemorienterat arbetssätt, i nära samarbete med forskningsvärlden, näringslivet och det civila samhället. Europauniversiteten kommer att sammanföra sina online-resurser och fysiska resurser, kurser, sakkunskap, data och infrastruktur för att bygga vidare på sina starka sidor och skapa möjligheter för nästa generation för att tillsammans ta itu med viktiga aktuella problem som Europa och världen står inför. Europauniversiteten främjar alla former av rörlighet (fysisk rörlighet, online-rörlighet och en blandning av dessa) och flerspråkighet via sina inkluderande europeiska kursplaner.

(30)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete.

(31)

Dagens 130 Erasmus Mundus gemensamma masterprogram tillhandahåller över 2 500 EU-finansierade stipendier per år för studenter från hela världen som ges möjlighet att genomgå ett integrerat masterprogram vid två eller flera europeiska universitet. På institutionell nivå utvecklar partnerskapen för kapacitetsuppbyggnad inom högre utbildning nya undervisningsmetoder, höjer kompetensen och förbättrar styrningen av högre utbildning i EU:s grannländer och i utvecklingsländer eller framväxande ekonomier utanför Europa. De 150 projekt som väljs ut varje år stärker högre utbildning som en drivkraft för samhällsutveckling och ekonomisk utveckling i stort, och anpassas effektivt till EU:s utvecklings- och samarbetspolitik.

(32)

Finansieringen av vissa initiativ kan vara beroende av antagandet av de grundläggande rättsakterna för respektive program och kommer att genomföras enligt dessa rättsakters regler.

(33)

Såsom beskrivs i rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning . EUT C 189, 5.6.2019, s. 15.

(34)

Kompetensagendan för Europa innehåller åtgärder för att förstärka validering av generella färdigheter.

(35)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”Erasmus”: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013, kommissionens förslag till förordning om inrättande av ”Erasmus” (COM(2018) 367 final).

(36)

 EUT C 195, 7.6.2018, s. 1.

(37)

 Baskunskapsnivån avser nivå 2 i OECD:s Pisaundersökning, där kunskapsnivåerna definieras enligt en sexpoängskala. Kunskapsnivå 2 i läsförståelse motsvarar en nivå där läsarna börjar uppvisa färdigheter som innebär att de effektivt och produktivt kan delta i livet som studenter, arbetstagare och medborgare. Underpresterande elever i Pisa är elever som inte når nivå 2, som är den lägsta kunskapsnivå som krävs för att de ska kunna delta fullt ut i samhällslivet. Förhållandet mellan begreppen basnivå och underprestationer ligger till grund för EU:s mål för underpresterande i grundläggande färdigheter och i digital kompetens.

(38)

Rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid (EUT C 191, 1.7.2011, s. 1).

(39)

Förslag till rådets rekommendation om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti (COM(2020) 277 final).

(40)

Kommissionen kommer att fortsätta att vidareutveckla särskilda initiativ för missgynnade grupper, bland annat för romer, migranter och flyktingar.

(41)

 Rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet (EUT C 189, 5.6.2019, s. 4).

(42)

Se rådets rekommendation från 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01) och den nyligen genomförda översynen av denna (SWD(2020) 121).

(43)

Rådets rekommendation av den 20 november 2008 om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen (EUT C 319, 13.12.2008, s. 8).

(44)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet (COM(2018) 439 final).

(45)

Digitaliseringen är en revolution av vårt sätt att leva, undervisa, arbeta och kommunicera. Inom ramen för det europeiska området för utbildning måste den allmänna och yrkesinriktade utbildningen digitaliseras fullständigt för att få ut det bästa av nya tekniker och undervisnings- och inlärningsmetoder. Samtidigt kommer Europas utbildningssystem att spela en avgörande roll för att begränsa riskerna och utnyttja möjligheterna med nya tekniker och artificiell intelligens. År 2019 uppgav 56 % av EU:s befolkning i åldersgruppen 16–74 år att de åtminstone hade grundläggande digitala färdigheter, vilket innebär att nästan hälften av befolkningen saknar färdigheter för de flesta av dagens jobb.

(46)

Ett exempel är det stöd som det EU-finansierade europeiska nätverket för centrum för ett säkrare internet ger till lärare, elever och föräldrar i medlemsstaterna och via EU:s portal betterinternetforkids.eu , med utbildningsresurser för att skydda och ge minderåriga inflytande på nätet.

(47)

Projekt inom ramen för Utbildning 2020 – A framework for teacher and school leader careers, Europeiska kommissionen (2020) Supporting teacher and school leader careers: a policy guide. Se https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/6e4c89eb-7a0b-11ea-b75f-01aa75ed71a1/language-en  

(48)

EU STEM Coalition är ett EU-omfattande nätverk som stöds av Erasmus+-nätverket och arbetar för att bygga upp bättre utbildning i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i Europa.

(49)

Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

(50)

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 15 februari 2006 om ytterligare europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen (EUT L 64, 4.3.2006, s. 60).

(51)

Kvalifikationsramar, poängsystem, kvalitetssäkringsinstrument som gör lärandes färdigheter, kompetens och kvalifikationer förståeliga och jämförbara.

(52)

Efter ett framgångsrikt pilotprojekt som inleddes 2018 deltar för närvarande över 2 000 högre utbildningsanstalter i testningen av den digitala hanteringen av rörlighet. Mobilappen Erasmus+ har laddats ned och installerats mer än 85 000 gånger och omkring 2,3 miljoner europeiska studentkort har producerats med det europeiska studenthologrammet.

(53)

Kommissionens meddelande Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur. Europeiska kommissionens bidrag till toppmötet i Göteborg (COM(2017) 673 final).

(54)

 Rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands (EUT C 444, 10.12.2018, s. 1).

(55)

Rådets rekommendation av den 20 november 2017 om uppföljning av utexaminerade (EUT C 423, 9.12.2017, s. 1).

(56)

Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Meddelande om EU:s globala svar på covid-19-pandemin (JOIN(2020) 011 final).

(57)

Island, Liechtenstein och Norge är fullständigt associerade (status som programländer) till Erasmus+-programmet (2014–2020).

(58)

 Nordmakedonien och Serbien är redan fullständigt associerade (status som programländer) till Erasmus+-programmet (2014–2020).

(59)

Inbegripet konferensen om Europas framtid, den europeiska gröna given, den europeiska pelaren för sociala rättigheter: och FN:s mål för hållbar utveckling.

(60)

Datakällorna för målen anges i arbetsdokumentet.