EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.5.2020
COM(2020) 531 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Luxemburg
Rapport upprättad i enlighet med artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.5.2020
COM(2020) 531 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Luxemburg
Rapport upprättad i enlighet med artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Luxemburg
Rapport upprättad i enlighet med artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
1. Inledning
Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul. Klausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2. i förordning (EG) 1467/97 underlättar samordningen av budgetpolitiken i en tid med en allvarlig konjunkturnedgång. I sitt meddelande delgav kommissionen rådet sin uppfattning om att det i nuvarande läge är möjligt att aktivera klausulen med tanke på den allvarliga konjunkturnedgång som förväntas bli följden av covid-19-utbrottet. Den 23 mars 2020 godkände medlemsstaternas finansministrar kommissionens bedömning. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en övergående avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen får rådet på kommissionens rekommendation även besluta om en reviderad utvecklingsbana för de offentliga finanserna. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Den gör det möjligt för medlemsstaterna att göra avsteg från normalt gällande budgetkrav, samtidigt som kommissionen och rådet får möjlighet att vidta nödvändiga politiska samordningsåtgärder inom ramen för pakten.
De uppgifter som rapporterades av de luxemburgiska myndigheterna den 31 mars 2020 och som därefter validerades av Eurostat 1 visar att Luxemburgs offentliga finanser hade ett överskott på 2,2 % av BNP 2019, medan den offentliga bruttoskulden uppgick till 22,1 % av BNP. Enligt stabilitetsprogrammet 2020 räknar Luxemburg med ett planerat underskott på 8,5 % av BNP 2020, medan skulden skulle nå 28,7 % av BNP.
Det planerade underskottet för 2020 förefaller vid första anblicken visa att det föreligger ett alltför stort underskott så som det definieras i stabilitets- och tillväxtpakten.
Kommissionen har därför upprättat denna rapport, som analyserar Luxemburgs efterlevnad av fördragets underskottskriterium. Skuldkriteriet kan anses vara uppfyllt eftersom skuldkvoten 2019 ligger under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Rapporten tar hänsyn till alla faktorer som är av betydelse och även den kraftiga ekonomiska chock som är en följd av covid-19-pandemin.
Tabell 1. Offentliga förvaltningens underskott och skuld (% av BNP)
|
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 COM |
2021 COM |
|
|
Saldo i de offentliga finanserna |
1,8 |
1,3 |
3,1 |
2,2 |
-4,8 |
0,1 |
|
Offentlig bruttoskuld |
20,1 |
22,3 |
21,0 |
22,1 |
26,4 |
25,7 |
Källa: Eurostat, Europeiska kommissionens vårprognos 2020
2.Underskottskriteriet
Enligt stabilitetsprogrammet 2020 kommer Luxemburgs planerade offentliga underskott 2020 uppgå till 8,5 % av BNP, vilket är över, och inte nära, fördragets referensvärde på 3 % av BNP.
Det planerade överskridandet av fördragets referensvärde 2020 utgör ett undantag eftersom det beror på en allvarlig konjunkturnedgång. Med hänsyn till effekterna av covid-19-pandemin förutses i kommissionens vårprognos 2020 att BNP i fasta priser kommer att sjunka med 5,4 % 2020.
Det planerade överskridandet av fördragets referensvärde skulle vara övergående enligt kommissionens vårprognos 2020, som förutser att det offentliga underskottet kommer att minska till under 3 % av BNP 2021. Beräkningarna omgärdas dock av exceptionellt stor osäkerhet.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det planerade underskottet 2020 ligger över och inte nära fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Det planerade överskridandet betraktas som ett undantag i enlighet med fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten, samtidigt som det är mycket osäkert huruvida det även är övergående. Analysen tyder därför på att underskottskriteriet, så som det definieras i fördraget och förordning (EG) nr 1467/97, vid första anblicken inte förefaller vara uppfyllt.
3.Faktorer som är av betydelse
Om en medlemsstat inte uppfyller de krav som gäller enligt det ena av eller båda dessa kriterier ska kommissionen enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget utarbeta en rapport. Rapporten ska även ”beakta huruvida den offentliga sektorns underskott överstiger utgifterna för de offentliga investeringarna samt alla övriga faktorer av betydelse, inbegripet medlemsstatens ekonomiska och budgetmässiga läge på medellång sikt”.
Dessa faktorer beskrivs närmare i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1467/97, där det fastställs att ”eventuella andra faktorer som enligt den berörda medlemsstaten har betydelse för en samlad bedömning av om underskotts- och skuldkriterierna uppfylls och som medlemsstaten har förelagt rådet och kommissionen” ska beaktas.
En annan viktig faktor som måste beaktas i det rådande läget 2020 är de ekonomiska följdverkningarna av covid-19-pandemin, som har en mycket betydande inverkan på budgetsituationen och gör framtidsutsikterna mycket osäkra. Pandemin har även lett till att den allmänna undantagsklausulen har aktiverats.
3.1. Covid-19-pandemin
Covid-19-pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som fått mycket negativa effekter i hela Europeiska unionen. Vilka följder detta får för BNP-tillväxten beror både på hur länge pandemin varar och hur länge de åtgärder är i kraft som vidtas av nationella myndigheter och på europeisk och global nivå för att bromsa spridningen, skydda produktionskapaciteten och stötta den samlade efterfrågan. Medlemsstaterna har redan antagit eller håller på att anta budgetåtgärder för att öka kapaciteten i sina sjukvårdssystem och bistå de enskilda och sektorer som drabbats hårdast. Betydande likviditetsstödåtgärder och andra garantier har också antagits. Behöriga statistikmyndigheter ska när det föreligger mer detaljerad information granska huruvida dessa åtgärder har någon direkt inverkan på saldot i de offentliga finanserna. Dessa åtgärder kommer tillsammans med nedgången i ekonomisk aktivitet att leda till att det offentliga underskottet och den offentliga skulden stiger betydligt.
3.2. Ekonomiskt läge på medellång sikt
Den ekonomiska aktiviteten ökade med 2,3 % under 2019, vilket var mindre än året innan. Före pandemiutbrottet förväntades BNP växa med 2,7 % 2020. Efter pandemiutbrottet och hälsoåtgärderna för att begränsa virusets spridning har dock vissa delar av ekonomin avstannat helt, medan kapaciteten inom andra har reducerats avsevärt. Den ekonomiska aktiviteten väntas minska kraftigt under 2020. Detta är en förmildrande omständighet vid bedömningen av om Luxemburg uppfyller underskottskriteriet 2020.
Dessutom leder den osäkerhet som hänger samman med covid-19-pandemins varaktighet och ekonomiska effekter till en exceptionell grad av osäkerhet om de makroekonomiska utsikterna på kort sikt. Eftersom Luxemburg är en liten, öppen ekonomi, är utvecklingen inom den ekonomiska aktiviteten i hög grad beroende av de viktigaste handelspartnernas ekonomiska resultat. Ekonomins starka beroende av finanssektorn, som står för en stor andel av BNP, ökar dessutom osäkerheten om storleken på minskningen, och denna osäkerhet beror också på den stora volatiliteten på finansmarknaderna.
3.3. Budgetställning på medellång sikt
Enligt utfallsdata och kommissionens vårprognos 2020 överträffade Luxemburg sitt medelfristiga budgetmål 2019.
I 2020 års stabilitetsprogram för Luxemburg förutspås en kraftig försämring av de offentliga finanserna från ett överskott på 2,2 % av BNP 2019 till ett underskott på 8,5 % av BNP 2020 till följd av covid-19-pandemin. Regeringen har antagit ett omfattande stödpaket motsvarande 5,5 % av BNP, bestående av åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen, stöd till nödlidande företag och ytterligare hälso- och sjukvårdsutgifter. Beloppet på 5,5 % av BNP omfattar även återbetalningspliktiga lån och en del av uppskoven med betalning av direkta skatter, vilket skulle få en direkt inverkan på budgeten enligt myndigheterna. Underskottet återspeglar också en förväntad nedgång på inkomstsidan som främst återspeglar en minskning av både indirekta och direkta skatter. De medelfristiga budgetutsikterna är fortsatt mycket osäkra.
3.4. Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten
Den 11 maj 2020 överlämnade de luxemburgiska myndigheterna en skrivelse om relevanta faktorer i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1467/97. Den analys som presenteras i föregående avsnitt av denna rapport omfattar i stort sett de viktiga faktorer som förts fram av myndigheterna. I skrivelsen framhöll de luxemburgska myndigheterna att deras budgetprognoser bygger på mycket försiktiga antaganden vad gäller både inkomster och utgifter. En lägre elasticitet än vanligt har använts vid beräkningen av inkomsterna för att ta hänsyn till den höga graden av osäkerhet.
4.Slutsatser
Enligt stabilitetsprogrammet kommer Luxemburgs planerade offentliga underskott 2020 att uppgå till 8,5 % av BNP och därmed ligga över och inte nära fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Det planerade överskridandet av referensvärdet anses utgöra ett undantag och anses för närvarande vara övergående.
Denna rapport har i enlighet med fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten även tagit hänsyn till faktorer som är av betydelse.
Eftersom det planerade underskottet på det hela taget ligger långt över 3 % av BNP och med beaktande av alla faktorer av betydelse, tyder analysen på att underskottskriteriet så som det definieras i fördraget och förordning (EG) nr 1467/1997 inte är uppfyllt.