Bryssel den 20.5.2020

COM(2020) 516 final

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Luxemburgs nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Luxemburgs stabilitetsprogram 2020


Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Luxemburgs nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Luxemburgs stabilitetsprogram 2020

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Luxemburg inte var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

(2)Landsrapporten 2020 för Luxemburg 2 offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av hur väl Luxemburg hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som antogs av rådet den 9 juli 2019 3 , med uppföljningen av tidigare års rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål.

(3)Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin är en allvarlig folkhälsokris för invånare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftigt minskad konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och deras inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar inom EU. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande 4 om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen, omfattande alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller vidtagit nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten 5 . Klausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97, underlättar samordningen av budgetpolitiken under en allvarlig konjunkturnedgång. I meddelandet framför kommissionen till rådet att man bedömer att det rådande läget med en allvarlig konjunkturnedgång till följd av covid-19-pandemin innebär att villkoren för att aktivera undantagsklausulen är uppfyllda. Den 23 mars 2020 godkände medlemsstaternas finansministrar kommissionens bedömning. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på rekommendation av kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Det ger medlemsstaterna möjlighet att avvika från de budgetkrav som normalt skulle gälla samtidigt som kommissionen och rådet kan vidta de nödvändiga politiska samordningsåtgärderna inom ramen för pakten.

(6)Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa smittspridningen, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens och mildra de socioekonomiska konsekvenserna genom stödåtgärder till företag och hushåll samt för att säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att utforma de åtgärder som krävs för både en återgång till samhällen och ekonomier som fungerar normalt och till en hållbar tillväxt, där bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och man drar nytta av lärdomarna från krisen.

(7)Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära situationer. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och en snabb och smidig återgång till fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare måste dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphöra så snart de inte längre behövs. Den rådande krisen har visat på behovet av beredskapsplaner i hälso- och sjukvårdssektorn, som framför allt omfattar förbättrade inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av grundläggande förnödenheter. Det är centrala faktorer för arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner.

(8)Unionens lagstiftare har redan ändrat de relevanta regelverken 6 för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Ändringarna kommer att öka flexibiliteten och förenkla och effektivisera förfarandena. För att minska pressen på kassaflödena kan medlemsstaterna också använda en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Luxemburg uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa de individer och sektorer som berörs mest av utmaningarna.

(9)Den 30 april 2020 lade Luxemburg fram sitt nationella reformprogram för 2020 och den 29 april 2020 sitt stabilitetsprogram för 2020. För att beakta deras inbördes kopplingar har de båda programmen bedömts samtidigt.

(10)Luxemburg omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del.

(11)I sitt stabilitetsprogram för 2020 räknar regeringen med att saldot i de offentliga finanserna kommer att försämras från ett överskott på 2,2 % av BNP 2019 till ett underskott på 8,5 % av BNP 2020. Underskottet väntas uppgå till 3,0 % av BNP 2021. Efter att ha ökat till 22,1 % av BNP under 2019 väntas den offentliga skuldkvoten enligt stabilitetsprogrammet för 2020 öka till 28,7 % 2020. De makroekonomiska och finanspolitiska utsikterna påverkas av den stora osäkerhet som covid-19-pandemin medför.

(12)Som en reaktion på covid-19-pandemin och som en del av en samordnad unionsstrategi har Luxemburg antagit budgetåtgärder för att öka kapaciteten i landets hälso- och sjukvårdssystem, hindra pandemin från att spridas och hjälpa de individer och sektorer som drabbats särskilt hårt. Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppgick dessa finanspolitiska åtgärder till 5,5 % av BNP. Åtgärderna omfattar följande: förstärkning av hälso- och sjukvården, stöd till krisdrabbade företag, återbetalningsbara lån och system för arbetstidsförkortning, även för egenföretagare och gränsarbetstagare. Luxemburg har dessutom aviserat åtgärder som även om de inte har någon direkt inverkan på budgeten kommer att bidra till att stödja företagens likviditet. Åtgärderna omfattar bland annat uppskov med skatt, lån till små och medelstora företag med tillfälliga ekonomiska svårigheter samt garantier. I motsats till stabilitetsprogrammet för 2020 tror kommissionen att paketet får mindre genomslag, eftersom uppskov med skatt och återbetalningsbara lån inte betraktas som diskretionära åtgärder med budgetkonsekvenser. Myndigheterna anser dock att en del av skatteuppskoven för direkta skatter visserligen skulle få konsekvenser för budgeten, vilka räknats in i den ovannämnda andelen på 5,5 % av BNP. Dessutom har en del av kostnaderna för system för arbetstidsförkortning beaktats som en del av de automatiska stabilisatorernas effekter. På det hela taget överensstämmer Luxemburgs åtgärder med de riktlinjer som anges i kommissionens meddelande om samordnade ekonomiska åtgärder mot covid-19-utbrottet. Ett fullständigt genomförande av de här åtgärderna, följt av en omläggning av finanspolitiken mot att uppnå ansvarsfulla offentliga finanser på medellång sikt när de ekonomiska förhållandena medger det, kommer att bidra till att bevara den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt.

(13)Enligt kommissionens vårprognos 2020 beräknas Luxemburgs offentliga finanser med oförändrad politik gå med underskott på 4,8 % av BNP under 2020 och med överskott på 0,1 % under 2021. Den offentliga skuldkvoten beräknas ligga kvar under 60 % av BNP under 2020 och 2021. I jämförelse med kommissionens prognoser baseras stabilitetsprogrammet på mer försiktiga antaganden för både inkomster och utgifter.

(14)Den 20 maj 2020 gav kommissionen ut en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av Luxemburgs planerade överträdelse av underskottströskeln på 3 % av BNP 2020. Sammantaget visar analysen att underskottskriteriet enligt definitionen i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/1997 inte är uppfyllt.

(15)Luxemburg har ett av de bästa systemen för hälso- och sjukvård i EU. Eftersom 49 % av läkarna och 62 % av de anställda i vården är utländska, ligger systemet dock klart över den kritiska gränsen för sårbarhet (enligt Världshälsoorganisationens indikator). Därför kan Luxemburgs hälso- och sjukvårdssystem påverkas av eventuella ensidiga beslut av grannländerna i kristider. Luxemburg var tvunget att vidta kortfristiga åtgärder på rekordtid för att öka resiliensen hos landets hälso- och sjukvårdssystem under covid-19-krisen, till exempel genom att mobilisera medicinsk infrastruktur, inrätta ett tillfälligt annex till ett sjukhus och tillhandahålla logi i Luxemburg för gränsarbetare i vården och deras familjer.

(16)Hälso- och sjukvårdsystemet förväntas stå inför växande utmaningar framöver, förutom det växande antalet otillsatta tjänster i hälso- och sjukvården under de senaste åren. Det är närmare bestämt fråga om en förväntad ökad efterfrågan på vård från en åldrande befolkning och förväntade pensionsavgångar på 59–69 % av vårdpersonalen de närmaste 15 åren. Innovationer i fråga om kompetensmixen och utveckling av yrkesrollerna, delning av arbetsuppgifter och substitution kommer att spela en viktig roll när det gäller att bevara hälso- och sjukvårdssektorn som en attraktiv arbetsplats. Mer allmänt finns det utrymme för att förbättra styrningen av hälso- och sjukvårdssystemet, bland annat genom samarbete med grannländerna, och regeringen har just inlett en betydande reform. Även om den digitala infrastrukturen redan har kommit långt i Luxemburg pågår fortfarande insatser för att genomföra e-hälsolösningar, exempelvis digitala lösningar för ersättning till vårdgivare. Luxemburg har fokuserat mycket på digital teknik, som superdatorer, artificiell intelligens, blockkedjor och stordata, och har potential att utnyttja denna kapacitet och samarbeta på unionsnivå och ge ett viktigt bidrag till forskningen för att neutralisera viruset och minska antalet infektioner. Luxemburg har också inrättat ett nytt stödprogram för investeringsprojekt inom forskning och utveckling för produkter för bekämpning av covid-19, som behövs för att effektivt hantera det pågående utbrottet genom att utveckla verksamma behandlingar och vacciner.

(17)Enligt kommissionens prognos förväntas arbetslösheten öka till 6,4 % under 2020 och återhämta sig till 6,1 % under 2021. Luxemburg har vidtagit ett antal åtgärder för att bevara arbetstillfällen, exempelvis permittering. Särskild hänsyn bör dock tas till mer utsatta grupper, till exempel äldre och lågutbildade arbetstagare, i ett läge där det nya systemet för minimiinkomst (Revis, revenu d'inclusion sociale) redan har lett till en ökning av antalet registrerade arbetslösa hos den offentliga arbetsförmedlingen, eftersom stödmottagarna sedan januari 2019 måste vara registrerade. Dessa mer utsatta personer skulle drabbas hårdast av ökad konkurrens på arbetsmarknaden till följd av covid-19-krisen. Andra utsatta personer som drabbas av krisen kan vara tillfälligt anställda samt lågutbildade arbetstagare i allmänhet. När det gäller äldre arbetstagare har deras låga sysselsättning länge varit en strukturell fråga i Luxemburg och även påverkat pensionssystemets långsiktiga hållbarhet, något som utvecklats i rekommendationerna till Luxemburg under tidigare år. I det rådande läget riskerar äldre arbetstagare att sägas upp på grund av krisen, varför det mer än någonsin är nödvändigt att öka deras förmåga att anpassa sig till andra jobb och branscher, bland annat genom kompetenshöjning och omskolning. Luxemburg ligger nära genomsnittet i unionen när det gäller social inkludering, men indikatorerna för ojämlikhet och fattigdom bland förvärvsarbetande har försämrats de senaste åren, och de studerandes möjligheter är fortfarande starkt beroende av socioekonomisk bakgrund. Därför bör särskilt de mer utsatta grupperna få stöd att hantera krisens sociala konsekvenser.

(18)För att hjälpa företagen att ta sig igenom covid-19-krisen, särskilt små och medelstora företag, egenföretagare och mikroföretag, har Luxemburg tagit med ett antal åtgärder i sin stabiliseringsplan. Detaljhandeln är en av de sektorer som drabbats mest, på grund av kollapsen i efterfrågan och de gällande åtgärderna som hindrat många företag från att fungera över huvud taget eller bara med begränsad verksamhet. En viss flexibilitet i regleringen skulle främja detaljhandelns återhämtning efter krisen. Det vore också lämpligt att hjälpa små och medelstora företag att ta till sig digital teknik som säkerställer kontinuitet i verksamheten, till exempel e-handel. Lämpliga åtgärder bör upprätthållas under hela återhämtningen, samtidigt som de gradvis och flexibelt fasas ut, och de sektorer som påverkas mest bör kartläggas i syfte att utarbeta särskilda stödplaner som gör det möjligt för dem att hålla jämna steg under återhämtningen. När dessa åtgärder genomförs måste banksektorns motståndskraft beaktas. För att stödja omställningen och grundandet av nya små och medelstora företag inom tillväxtskapande sektorer kan efter krisens mest akuta fas en reform av Luxemburgs insolvensregler hjälpa företagen att få en andra chans, om de hamnar i konkurs utan egen förskyllan.

(19)För att underlätta den ekonomiska återhämtningen är det viktigt att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar, bland annat genom relevanta reformer i de digitala och gröna sektorerna. Luxemburg har redan tagit initiativ för att främja digitalisering och innovation, men integrationen av den tekniken i näringslivet, de privata investeringarna samt digitaliseringen av de offentliga tjänsterna är fortfarande låg, jämfört med den stora potentialen och landets ambition att ställa om till en datadriven ekonomi. Investeringar i digitalisering, avancerad digital kompetens och innovation, däribland utveckling av en integrerad forsknings- och innovationsstrategi, blir avgörande för att stödja de små och medelstora företagen och öka produktiviteten och konkurrenskraften. Återhämtningen bör också stödjas ytterligare genom tidigareläggning av ambitiösa gröna investeringar i närtid. Viktiga områden kan särskilt vara ytterligare åtgärder för hållbara transporter, däribland spårbundna transporter, hållbart byggande, särskilt när det gäller energieffektivitet i både befintliga och nya byggnader samt förnybar energi. Detta skulle bidra till en ordentlig grön stimulans och hjälpa Luxemburg att hämta in eftersläpningen till dess mål för 2030 om minskade utsläpp av växthusgaser, energieffektivitet och förnybar energi, och samtidigt bana väg för klimatneutralitet. Det krävs fortfarande ytterligare kartläggning av investeringsbehov och finansieringskällor för investeringar, bland annat med tanke på covid-19-utbrottets inverkan på ekonomin och de offentliga finanserna. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning för perioden 2021–2027 kan hjälpa Luxemburg att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral innebär, särskilt inom de territorier som anges i bilaga D till landsrapporten. Detta skulle ge Luxemburg möjlighet att på bästa sätt använda fonden.

(20)Luxemburg löper en betydande risk för penningtvätt, med tanke på det stora inflödet av utländska direktinvesteringar och förekomsten av komplexa rättsliga strukturer med utländska förmånstagare. Riskerna återspeglas i den nationella riskbedömningen, särskilt när det gäller personer som yrkesmässigt tillhandahåller investeringstjänster eller tjänster till bolag och truster. Brister i dessa personers tillämpning av penningtvättsreglerna leder till otillräckliga riskanalyser och till att misstänkta aktiviteter sällan rapporteras. Tillsynen över dessa personer är inte tillräckligt intensiv för att avhjälpa bristerna. Ett nationellt register över verkliga förmånstagare har inrättats för företag, så att hemlighetsmakeriet kan begränsas och faktiska förmånstagare kan identifieras. Kvaliteten på den information som tillhandahålls och registrets effektivitet behöver övervakas på längre sikt.

(21)Att ta itu med aggressiv skatteplanering är fortfarande centralt för att göra skattesystemen effektivare och mer rättvisa, vilket bekräftas i 2020 års rekommendation för euroområdet. Skattebetalarnas aggressiva skatteplanering får spridningseffekter mellan medlemsstaterna och kräver att unionslagstiftningen kompletteras med samordnade nationella åtgärder. Trots att Luxemburg agerat mot aggressiv skatteplanering genom att genomföra tidigare överenskomna internationella och europeiska initiativ, tyder den höga andelen utdelningar, räntor och royalties av BNP på att landets skattebestämmelser utnyttjas av företag som ägnar sig åt aggressiv skatteplanering. Majoriteten av de utländska direktinvesteringarna innehas av ”företag för särskilda ändamål”. Det faktum att ingen källskatt uppbärs för räntor och royalties till utlandet (dvs. från personer bosatta i unionen till personer bosatta i tredjeland) och undantaget från källskatt på utdelningar under vissa omständigheter kan leda till att ingen skatt överhuvudtaget uppbärs för de här utbetalningarna, om de heller inte omfattas av skatt i det mottagande landet. Luxemburg har lagt fram ett lagförslag om att ränte- och royaltybetalningar till jurisdiktioner som står med på unionsförteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet inte ska vara avdragsgilla, i enlighet med sitt åtagande att vidta defensiva åtgärder gentemot dessa jurisdiktioner.

(22)Dessa rekommendationer är visserligen inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, men de landsspecifika rekommendationerna för 2019 som rådet antog den 9 juli 2019 innehöll reformer som krävs för att kunna åtgärda strukturella problem på medellång och lång sikt. De rekommendationerna är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas nästa år, inom ramen för den europeiska planeringsterminens årliga cykel. Det gäller även rekommendationer rörande investeringsrelaterade ekonomiska strategier. De senare rekommendationerna bör beaktas vid finansieringen av sammanhållningspolitikens strategiska programplanering efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna vad gäller den rådande krisen.

(23)Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. Medlemsstaterna har utvärderat framstegen vad gäller genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling i sina nationella reformprogram för 2020. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av rekommendationerna nedan kommer Luxemburg att bidra till framsteg mot uppfyllandet av målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för att säkerställa en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(24)Det är viktigt med ett nära samarbete mellan länderna i den ekonomiska och monetära unionen för att åstadkomma en snabb återhämtning från de ekonomiska konsekvenserna av covid-19. Luxemburg bör i egenskap av en medlemsstat som har euron som valuta, och med beaktande av politisk vägledning från Eurogruppen, se till att dess politik ligger i linje med rekommendationerna för euroområdet och samordnas med övriga medlemsstater i euroområdet.

(25)Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Luxemburgs ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2020 och det nationella reformprogrammet för 2020 samt uppföljningen av de rekommendationer Luxemburg har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Luxemburg utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(26)Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2020 och dess yttrande 7 återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Luxemburg att 2020 och 2021 vidta följande åtgärder:

1.I enlighet med den allmänna undantagsklausulen vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt åtgärda pandemin, stödja ekonomin och stödja den därpå följande återhämtningen. Så snart som de ekonomiska förhållandena tillåter det bedriva en finanspolitik som syftar till att uppnå ansvarsfulla offentliga finanser på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning, och samtidigt förbättra investeringarna. Förbättra hälso- och sjukvårdssystemets resiliens genom att säkerställa lämplig tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal. Påskynda reformerna för att förbättra styrningen av hälso- och sjukvårdssystemet och e-hälsa.

2.Lindra krisens konsekvenser för sysselsättningen, med särskild hänsyn tagen till personer som befinner sig i en svår situation på arbetsmarknaden.

3.Säkerställa ett effektivt genomförande av åtgärder till stöd för företagens likviditet, särskilt för små och medelstora företag och egenföretagare. Tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen. Inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på hållbara transporter och byggnader, ren och effektiv produktion och användning av energi, vilket bidrar till en gradvis utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Främja innovation och digitalisering, särskilt inom näringslivet.

4.Säkerställa effektiv tillsyn och tillämpning av reglerna mot penningtvätt när det gäller yrkesverksamma som tillhandahåller investeringstjänster och tjänster till truster och bolag. Intensifiera åtgärder när det gäller sådana inslag i skattesystemet som underlättar aggressiv skatteplanering, särskilt genom utgående betalningar.

Utfärdad i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
(2)    SWD(2020) 515 final.
(3)    EUT C 301, 5.9.2019, s. 117.
(4)    COM(2020) 112 final.
(5)    COM(2020) 123 final.
(6)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/460 av den 30 mars 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaters hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid-19-utbrottet (investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset) (EUT L 99, 31.3.2020, s. 5), och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/558 av den 23 april 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013 och (EU) nr 1303/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att hantera covid-19-pandemin (EUT L 130, 24.4.2020, s. 1).

(7)    Enligt artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.