EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.2.2020

COM(2020) 67 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Att forma EU:s digitala framtid

Att forma EU:s digitala framtid

1.Inledning

Digital teknik förändrar i grunden vårt dagliga liv, vårt arbetssätt och hur vi gör affärer, reser, kommunicerar och relaterar till varandra. Digital kommunikation, interaktion på sociala medier, e-handel och digitala företag innebär att vår värld förändras i allt högre grad. En allt större mängd uppgifter alstras som, om de sammanställs och används, kan leda till helt nya sätt att skapa värde och helt nya nivåer av värdeskapande. Det är en omställning som är lika grundläggande som den som kom av den industriella revolutionen.

I sina politiska riktlinjer underströk kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att Europa måste leda övergången till en frisk planet och en ny digital värld. Den gröna och den digitala omställningen måste ske parallellt. Detta kräver, i enlighet med vad som anges i den europeiska gröna given, en omedelbar kursändring mot mer hållbara lösningar som är resurseffektiva, cirkulära och klimatneutrala. Det kräver att varje medborgare, varje anställd och varje affärsman har en rimlig chans att kunna dra nytta av vårt alltmer digitaliserade samhälle, oavsett var de bor.

Digitala lösningar som kommunikationssystem, artificiell intelligens (AI) och kvantteknik kan berika våra liv på många sätt. Men de fördelar som kommer av den digitala tekniken uppstår inte utan risker och kostnader. Människor känner inte längre att de har någon kontroll över vad som händer med deras personuppgifter och de blir allt mer överbelastade av artificiella kontaktförsök. Och skadlig cyberverksamhet kan hota vårt personliga välbefinnande eller leda till avbrott i vår kritiska infrastruktur och våra bredare säkerhetsintressen.

Denna genomgående samhällsomställning kräver djupgående överväganden på alla samhällsnivåer om hur Europa på bästa sätt kan möta och fortsätta att möta dessa risker och utmaningar. Det kommer att krävas enorma insatser men Europa har utan tvekan möjlighet att åstadkomma en bättre digital framtid för alla.

2.Vår vision och våra mål

Kommissionen vill ha ett europeiskt samhälle drivet av digitala lösningar som är djupt rotade i våra gemensamma värden och berikar livet för oss alla: folk måste ha möjlighet att utvecklas personligen, att göra fria och säkra val och engagera sig i samhället oavsett ålder, kön eller yrkesbakgrund. Företagen behöver en ram som gör det möjligt för dem att starta upp, expandera, sammanställa och använda uppgifter, skapa innovation, konkurrera eller samarbeta på rättvisa villkor. Och Europa behöver ha ett val och kunna fullgöra den digitala omställningen på sina egna villkor.

Den europeiska tekniska suveräniteten börjar med att vi säkerställer integriteten och motståndskraften hos vår datainfrastruktur, våra nätverk och vår kommunikation. Rätt förutsättningar krävs för att vi ska kunna utveckla och driftsätta vår egen centrala kapacitet och på så sätt minska vårt beroende av andra delar av världen för den allra viktigaste tekniken. Denna kapacitet kommer att förstärka vår förmåga att fastställa egna regler och värderingar i den digitala tidsåldern. Europeisk teknisk suveränitet definieras inte gentemot någon annan. Den definieras genom att fokusera på européernas och den europeiska samhällsmodellens behov. EU förblir öppet för alla som vill spela enligt europeiska regler och möta europeiska standarder oavsett var de bor eller har sitt säte.

Medborgare behöver få möjlighet att fatta bättre beslut på grundval av insikterna från icke-personliga uppgifter. Och dessa uppgifter bör vara tillgängliga för alla – oavsett om de är offentliga eller privata aktörer, små eller stora enheter, uppstartsföretag eller etablerade jättar. Detta kommer att hjälpa samhället att få ut så mycket som möjligt av innovation och konkurrens och se till att alla får utdelning av den digitala tekniken. Det digitala Europa bör återspegla Europas bästa sidor – öppenhet, rättvisa, mångfald, demokrati och tillförsikt.

Under de kommande fem åren kommer kommissionen att fokusera på tre centrala mål för att säkerställa digitala lösningar som hjälper oss att på vårt eget sätt gå mot en digital omställning som gynnar människor genom att våra värderingar respekteras. Detta kommer också att göra det möjligt för Europa att bli en trendsättare i den globala debatten.

·Teknik för människor: Utveckling, driftsättning och spridning av teknik som gör en verklig skillnad i människors vardag. En stark och konkurrenskraftig ekonomi som bemästrar och formar teknik på ett sätt som respekterar europeiska värderingar.

·En rättvis och konkurrenskraftig ekonomi: En friktionsfri inre marknad, där företag av alla storlekar och inom alla sektorer kan konkurrera på lika villkor och kan utveckla, marknadsföra och använda digital teknik, digitala produkter och digitala tjänster i en omfattning som stärker företagens produktivitet och globala konkurrenskraft och där konsumenterna kan vara säkra på att deras rättigheter respekteras.

·Ett öppet, demokratiskt och hållbart samhälle: En pålitlig miljö där människorna har möjlighet att agera och interagera och har kontroll över de uppgifter som de lämnar ut både on- och offline. Ett europeiskt förhållningssätt till digital omställning som stärker våra demokratiska värden, respekterar våra grundläggande rättigheter och bidrar till en hållbar, klimatneutral och resurseffektiv ekonomi.

För att Europa verkligen ska kunna påverka hur digitala lösningar utvecklas och används på en global nivå måste EU vara en stark, oberoende, målinriktad och självständig digital aktör. För att uppnå detta behövs en tydlig ram som främjar tillförlitliga, digitalt baserade interaktioner i hela samhället, både för människor och för företag. Utan denna fokus på tillförlitlighet kan den viktiga digitala omställningsprocessen inte genomföras.

Att skapa ett Europa rustat för den digitala tidsåldern är ett komplicerat pussel med många sammanhängande delar. Precis som med alla pussel kan man inte se hela bilden om man inte lägger ihop alla delar. Följande avsnitt beskriver hur kommissionen avser att lägga färdigt detta pussel och omsätta visionen i verkligheten.

A.Teknik för människor

Europa har en lång och framgångsrik historia av teknik och kreativitet. Europa är som starkast när EU och medlemsstaterna slår sig samman och agerar tillsammans. Detta involverar regioner och kommuner, den akademiska världen, det civila samhället, finansinstitut, företag och sociala företag. Europa måste slå samman sina investeringar i forskning och innovation, dela erfarenheter och samarbeta över landsgränserna. De senaste överenskommelserna om gemensamt arbete på områden som t.ex. superdatorer och mikroelektronik har visat att samarbetet kan vara mycket effektivt. Liknande initiativ inom centrala områden för nästa våg av innovativ teknik kommer att följa. Att främja den digitala omställningen av offentliga förvaltningar i hela Europa är också nödvändigt i detta avseende.

Vi måste investera mer i den strategiska kapacitet som gör det möjligt för oss att utveckla och använda digitala lösningar i stor skala, och sträva efter interoperabilitet i central digital infrastruktur, som t.ex. omfattande 5G-nätverk (och framtida 6G-nätverk) och teknikintensiva lösningar 1 . För att ta ett exempel: konnektivitet är den mest grundläggande byggstenen för den digitala omställningen. Det är den som möjliggör dataflöden, låter människor samarbeta oavsett var de befinner sig och gör det möjligt att ansluta fler föremål till internet, vilket förändrar tillverkning, rörlighet och logistikkedjor. Gigabitkonnektivitet 2 som drivs av säkra fiber- och 5G-infrastrukturer är nödvändigt om vi vill utnyttja Europas digitala tillväxtpotential. I detta syfte behövs tillräckliga investeringar på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå för att uppnå EU:s konnektivitetsmål för 2025 3 .

EU:s nya fleråriga budgetram kommer att bidra till dessa mål. Syftet är att uppnå mer och bättre strategisk kapacitet där det betyder mest – genom riktade finansieringsprogram 4 och genom att utnyttja InvestEU-garantin och struktur- och landsbygdsutvecklingsfonder 5 . Denna offentliga finansiering måste användas till att mobilisera privata investeringar eftersom det endast är tillsammans som vi kan täppa till investeringsluckorna. Kapitalmarknadsunionen kommer att underlätta tillgången till marknadsbaserad finansiering för innovativa och högteknologiska företag i hela EU. Vi behöver därför säkerställa att det finns ett brett spektrum av privata och offentliga medel tillgängliga för att finansiera digital innovation.

Europa måste investera i konnektivitet, teknikintensiva lösningar, humankapital, smart energi och transportinfrastrukturer. Bara när det gäller digital infrastruktur och digitala nätverk har EU ett investeringsgap på 65 miljarder euro per år 6 . Genomförandet av reformer och ökade investeringar i forskning, utveckling och teknisk driftsättning skulle kunna ge 14 % kumulativ ytterligare BNP-tillväxt fram till 2030. Ett snabbt agerande (t.ex. genom att investera ytterligare och anta åtgärder senast 2022 i stället för 2025) skulle leda till en ytterligare ökning på 3,2 % av BNP och positiva arbetstillfällen fram till 2030 7 . Detta är en socioekonomisk stimulans som Europa inte har råd att missa.

Att investera i innovation är dock bara en del av problemet. En sann digital omställning måste börja med att Europas medborgare och företag litar på att deras applikationer och produkter är säkra. Ju mer sammankopplade vi är desto mer sårbara blir vi för skadlig cyberverksamhet. För att hantera detta växande hot måste vi arbeta tillsammans i varje skede genom att fastställa enhetliga regler för företag och starkare mekanismer för ett proaktivt informationsutbyte, säkerställa operativt samarbete mellan medlemsstaterna och mellan EU och medlemsstaterna, skapa synergieffekter mellan civil cyberresiliens och brottsbekämpnings- och försvarsdimensionerna av cybersäkerhet 8 , säkerställa att brottsbekämpande och rättsliga myndigheter kan arbeta effektivt genom att utveckla nya verktyg som kan användas mot cyberbrottslighet, och sist men inte minst genom att öka EU-medborgarnas medvetenhet om cybersäkerhet 9 .

Att känna sig säker och trygg är inte bara en fråga om cybersäkerhet. Medborgarna måste både kunna lita på själva tekniken och på hur den används. Detta är särskilt viktigt när det gäller artificiell intelligens. På detta område lägger Europeiska kommissionen fram en vitbok om skapandet av ekosystem av spetskompetens och förtroende inom AI-området på grundval av europeiska värderingar.

Att förbättra utbildning och kompetens är en central del i den övergripande visionen om digital omställning i Europa. Europeiska företag behöver digitalt kompetenta anställda för att frodas på den globala teknikdrivna marknaden. Och arbetstagarna behöver i sin tur digital kompetens för att lyckas på en alltmer digitaliserad och snabbt skiftande arbetsmarknad 10 . Fler kvinnor kan och måste få givande karriärer på tekniska områden och europeiska teknikföretag behöver dra fördel av kvinnors färdigheter och kompetens.

Behovet av digital kompetens sträcker sig dock långt bortom arbetsmarknaden. Eftersom digital teknik genomsyrar våra yrkes- och privatliv har åtminstone grundläggande digital kompetens blivit en förutsättning för att kunna delta effektivt i dagens samhälle.

Och allteftersom fler och fler processer automatiseras kommer digitaliseringen att leda till förändringar utanför tekniksektorn. Ett flertal yrken kommer helt och hållet att förändras. Den digitala övergången måste vara rättvis och uppmuntra kvinnor till att delta fullt ut. Arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll i detta sammanhang. Samtidigt är främjandet av innovation och teknikspridning en förutsättning för god livskvalitet och goda sysselsättningsmöjligheter och för att täppa till befintliga luckor i deltagandet på arbetsmarknaden, särskilt på landsbygden och i avlägset belägna områden som har en åldrande och minskande befolkning.

Nya utmaningar växer också fram för arbetsvillkor. Det växande antalet nätbaserade plattformar har skapat nya möjligheter för människor att skaffa sig en inkomst och komma ut eller stanna kvar på arbetsmarknaden. Samtidigt har detta inneburit nya frågor om rättsligt skydd för personer som ännu inte har status som arbetstagare men som delar en del av arbetstagarnas utsatthet. Kommissionen kommer därför att föreslå en förstärkt ram för arbetstagare vid digitala plattformar.

B.En rättvis och konkurrenskraftig ekonomi

I en alltmer krympande värld, där tekniken blir mer och mer betydelsefull, måste EU fortsätta att agera och ta självständiga beslut och minska sitt alltför stora beroende av digitala lösningar som skapas på annat håll.

För utvecklingen av många produkter och tjänster behöver uppgifter vara lättillgängliga, enkla att få åtkomst till och enkla att använda och behandla. Uppgifter har blivit en central produktionsfaktor och värdet de skapar måste delas med hela det samhälle som deltar i att tillhandahålla uppgifterna. Detta är anledningen till att vi behöver bygga en genuin europeisk inre marknad för uppgifter – ett europeiskt dataområde baserat på europeiska regler och värderingar.

Många europeiska företag – särskilt små och medelstora företag – har varit långsamma med att ta till sig digitala lösningar och har därför inte dragit nytta av dem och missat möjligheter att expandera. Kommissionen kommer att försöka ta itu med detta problem genom en ny industristrategi för EU som innehåller åtgärder för att underlätta övergången till en mer digital, ren, cirkulär och globalt konkurrenskraftig EU-industri. Den kommer också att inkludera en strategi för små och medelstora företag, en nödvändig del av den europeiska ekonomin, vilka ofta hämmas av brist på tillgänglig kompetens samt tillgång till finansiering och marknader.

För att små och medelstora företag ska kunna starta upp och expandera i Europa behöver de en friktionsfri inre marknad som inte hindras av skillnader i lokala eller nationella bestämmelser vilka ökar den administrativa bördan för i synnerhet mindre företag. De behöver tydliga och proportionerliga regler som tillämpas effektivt och enhetligt i hela EU. Detta ger dem en oerhört stark hemmamarknad från vilken de kan etablera sig på världsmarknaden.

I den digitala tidsåldern är det viktigare än någonsin att säkerställa likvärdiga förutsättningar för både stora och små företag. Detta pekar på att de regler som tillämpas offline – allt från regler om konkurrens, den inre marknaden och konsumentskydd till regler om immateriella rättigheter, beskattning och arbetstagares rättigheter – också bör gälla online. Konsumenterna måste kunna lita på digitala produkter och tjänster precis lika mycket som på alla andra produkter och tjänster. Det finns ett behov av att uppmärksamma de mest sårbara konsumenterna och se till att säkerhetslagstiftningen följs även när det gäller varor med ursprung i tredjeländer. Vissa plattformar har uppnått en betydande storlek vilket gör det möjligt för dem att agera som privata portvakter till marknader, konsumenter och information. Vi måste säkerställa att den systemiska roll som vissa nätbaserade plattformar innehar och det marknadsinflytande som de förvärvar inte äventyrar våra marknaders öppenhet och rättvisa.

Grunden i synnerhet för EU:s konkurrenslagstiftning är lika relevant för digitala branscher som för traditionella branscher. EU:s konkurrenslagstiftning är gynnsam för Europa genom att den bidrar till rättvisa spelregler när marknader betjänar konsumenter. Samtidigt är det viktigt att konkurrensreglerna förblir lämpliga i en värld under förändring som är allt mer digital och måste bli mer miljövänlig. Med detta i åtanke överväger kommissionen för närvarande hur effektivt de nuvarande reglerna tillämpas till exempel när det gäller åtgärder mot konkurrensbegränsningar. Kommissionen genomför också en utvärdering och översyn av själva reglerna för att se till att de möter dagens digitala och gröna utmaningar.

Det genomförs redan översyner av reglerna för horisontella och vertikala avtal och av tillkännagivandet om definitionen av relevant marknad. En kontroll av ändamålsenlighet genomförs också för olika riktlinjer för statligt stöd. Ett par centrala frågor för Europas digitala framtid är åtkomst till och sammanslagning och gemensamt utnyttjande av uppgifter samt balansen mellan handel on- och offline. I granskningen av tillkännagivandet om definitionen av relevant marknad kommer det också att tas hänsyn till nya digitala affärsmodeller – till exempel ”kostnadsfria” tjänster som användare tillgår samtidigt som de tillhandahåller sina uppgifter – och dessas konsekvenser för konkurrensbegränsningarna. Den pågående kontrollen av ändamålsenlighet hos kommissionens meddelande om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse från 2014 är utformad för att bedöma om en uppdatering behövs i syfte att ytterligare klargöra de villkor enligt vilka större medlemsstatsledda projekt i centrala strategiska sektorer för Europas digitala och gröna framtid kan genomföras effektivt.

Kommissionen planerar också att inleda en branschutredning med en stark tonvikt på dessa nya och framväxande marknader som formar vår ekonomi och vårt samhälle.

Dock kan enbart konkurrenspolitiken inte behandla alla de systemproblem som kan uppstå i plattformsekonomin. Med utgångspunkt i logiken bakom den inre marknaden kan ytterligare regler behövas för att säkerställa öppenhet för utmaning, rättvisa, innovation och möjlighet att komma in på marknaden, samt ett samhällsintresse som går utöver konkurrens eller ekonomiska överväganden.

Att säkerställa rättvisa i den digitala ekonomin är en stor utmaning. I den gränslösa digitala världen får en handfull företag med störst marknadsandel den största delen av vinsten som kommer från det värde som skapas i en databaserad ekonomi. Denna vinst beskattas oftast inte där den uppstår till följd av föråldrade bolagsskatteregler och snedvrider därmed konkurrensen. Detta är anledningen till att kommissionen kommer att försöka ta itu med de skatteutmaningar som uppstår av digitaliseringen av ekonomin.

C.Ett öppet, demokratiskt och hållbart samhälle

Människor har rätt till teknik som de kan lita på. Saker som är olagliga offline måste också vara olagliga online. Även om vi inte kan förutsäga framtiden för den digitala tekniken så måste europeiska värderingar och etiska regler samt sociala och miljömässiga normer också tillämpas i det digitala rummet.

Under de senaste åren har EU visat vägen mot ett öppet, rättvist, inkluderande och människocentrerat internet genom sin normgivande allmänna dataskyddsförordning och sina regler för samarbete mellan plattformar och företag. För att skydda de europeiska demokratierna och de värden dessa är byggda på kommer kommissionen att fortsätta att utveckla och genomföra innovativa och proportionerliga regler för ett tillförlitligt digitalt samhälle. Ett sådant digitalt samhälle bör vara fullständigt inkluderande, rättvist och tillgängligt för alla.

I detta sammanhang är det viktigt att de regler som är tillämpliga på digitala tjänster inom EU förstärks och moderniseras så att de nätbaserade plattformarnas roller och ansvarsområden förtydligas. Försäljning av olagliga, farliga eller förfalskade varor och spridning av olagligt innehåll måste hanteras lika effektivt som offline.

Förtroende för den nätbaserade världen innebär också att man måste hjälpa konsumenterna att ta större kontroll över och ansvar för sina egna uppgifter och sin egen identitet. Det behövs tydligare regler om insyn, beteende och ansvarsskyldighet för dem som agerar som portvakter för information och uppgiftsflöden och också mer effektivt genomdrivande av befintliga regler. Människor bör också kunna kontrollera sin identitet online när autentiseringen behövs för att få åtkomst till vissa onlinetjänster. Ett allmänt accepterat elektroniskt id-kort (eID) är nödvändigt för att konsumenterna ska få tillgång till sina uppgifter och kunna använda sig av de produkter och tjänster som de vill på ett säkert sätt utan att behöva använda utomstående plattformar för att göra detta och i onödan ge sina personuppgifter till dem. Européer kan också dra fördel av uppgiftsanvändning för att förbättra såväl den offentliga som den privata beslutsprocessen.

I en värld där en stor del av den offentliga debatten och den politiska reklamen har flyttat ut på nätet måste vi också vara beredda på att kraftfullt agera för att försvara våra demokratier. Medborgarna vill ha meningsfulla motåtgärder mot försök till manipulation av informationsutrymmet som ofta sker i form av riktade och samordnade desinformationskampanjer. Europa behöver större insyn vad gäller hur informationen delas och hanteras på internet. En tillförlitlig media av god kvalitet är central både för demokrati och för den kulturella mångfalden. Mot bakgrund av detta kommer kommissionen att lägga fram en europeisk handlingsplan för demokrati och en särskild handlingsplan för medier och audiovisuella medier.

En digital komponent är också avgörande för att uppnå ambitionerna i den europeiska gröna given 14 och målen för hållbar utveckling 15 . Digitala lösningar är kraftfulla verktyg för hållbar övergång och kan främja den cirkulära ekonomin, stödja utfasningen av fossila bränslen i alla sektorer samt minska miljöpåverkan och de sociala konsekvenserna av produkter som släpps ut på den inre marknaden. Centrala sektorer som precisionsjordbruk, transport och energi kan få stora fördelar av digitala lösningar när de ska uppnå de ambitiösa hållbarhetsmålen i den europeiska gröna given.

Digitala lösningar, och i synnerhet uppgifter, kommer också att möjliggöra en fullständigt integrerad livscykelbaserad strategi, från utformning och anskaffning av energi, råvaror och andra insatsvaror till slutprodukterna fram till slutet av livscykeln. Genom att till exempel spåra var och när elektricitet behövs mest kan vi öka energieffektiviteten och använda färre fossila bränslen.

Det är dock också tydligt att även sektorn för informations- och kommunikationsteknik (nedan kallat IKT) behöver genomgå en egen grön omställning. Sektorns miljöavtryck är betydande. Det beräknas till 5–9 % av världens totala elförbrukning och mer än 2 % av alla utsläpp 16 . Telekommunikation och datacentraler kommer att behöva bli mer energieffektiva, återanvända spillenergi och använda fler förnybara energikällor. De kan och bör bli klimatneutrala till 2030.

Hur IKT-utrustning utformas, köps, konsumeras och återvinns gör också skillnad. Utöver energieffektivitetskraven för ekodesign måste IKT-utrustning bli helt cirkulär – den ska utformas så att den varar längre, kan underhållas ordentligt, ska innehålla återvunnet material och ska vara lätt att montera ner och återvinna.

Uppgifter är också nödvändiga för hälso- och sjukvårdssektorn. Digitaliserade patientjournaler som samlas i ett europeiskt hälsodataområde kan leda till bättre behandling av svåra kroniska tillstånd, inklusive cancer och sällsynta sjukdomar, men även till lika tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet för alla medborgare.

3.Den internationella dimensionen – Europa som global aktör

Den europeiska modellen har visat sig vara en inspirationskälla för många andra partner runt om i världen när de vill hantera politiska utmaningar och så borde det också vara när det gäller den digitala sfären.

I geopolitiska termer bör EU utnyttja sin lagstiftningsmakt, sin förstärkta kapacitet inom industri och teknik samt sina diplomatiska styrkor och instrument för finansiering av yttre åtgärder för att främja den europeiska strategin och forma den globala samverkan. Detta inbegriper det arbete som utförs inom ramen för associerings- och handelsavtal samt avtal som ingås i internationella organ som FN, OECD, ISO och G20, med stöd av EU:s medlemsstater.

En stark digital närvaro i EU:s utvidgnings-, grannskaps- och utvecklingspolitik kommer att möjliggöra tillväxt och driva på hållbar utveckling, inbegripet spridningen av grön IKT i partnerländer och partnerregioner, i enlighet med Europas engagemang i Agenda 2030 för hållbar utveckling. Slutsatserna från EU:s och Afrikanska unionens arbetsgrupp för den digitala ekonomin kommer att ligga till grund för stödet till den digitala omställningen i Afrika, inklusive inrättandet av en afrikansk digital inre marknad, när finansiering blir tillgänglig inom ramen för EU:s nya fleråriga budgetram.

Många länder runt om i världen har anpassat sin egen lagstiftning till EU:s starka dataskyddsordning. För att spegla denna framgång bör EU aktivt främja sin modell för ett säkert och öppet globalt internet.

Våra handelspartner har anslutit sig till det EU-ledda förfarande som med framgång har inrättat globala standarder för 5G och sakernas internet. Europa måste nu leda arbetet med att anta och standardisera den nya generationens teknik: blockkedjor, superdatorer, kvantteknik, algoritmer och verktyg för att möjliggöra datadelning och dataanvändning 17 . 

När det gäller handel och investeringar kommer kommissionen att fortsätta att åtgärda omotiverade begränsningar för EU-företag i tredjeländer, till exempel krav på datalokalisering, och sätta upp ambitiösa mål vad gäller marknadstillträde, respekt för immateriella rättigheter, forskning och utveckling samt standardiseringsprogram. De pågående diskussionerna om att bygga en tillförlitlig dataallians med likasinnade partner som delar våra värderingar och höga standarder skulle kunna utöka uppgiftsflödena och poolen av tillgängliga uppgifter av hög kvalitet.

Europeiska unionen är och förblir världens mest öppna region för handel och investeringar så länge som de som kommer för att göra affärer här godtar och följer våra regler. Kommissionen kommer att använda alla instrument som står till dess förfogande för att se till att alla följer EU-lagstiftningen och internationella regler för att upprätthålla lika villkor inom den digitala sektorn. Den kommer också att föreslå nya regler vid behov, som t.ex. det pågående arbetet med att utveckla ett rättsligt instrument för att hantera de snedvridande effekterna av utländska subventioner på den inre marknaden.

Genom en global digital samarbetsstrategi kommer man att lägga fram ett europeiskt tillvägagångssätt för den digitala omställningen som bygger på vår långa och framgångsrika historia av teknik, innovation och uppfinningsrikedom och är grundat på de europeiska värderingarna, inbegripet öppenhet. Strategin kommer att föra med sig allt detta ut på den internationella arenan och i samarbetet med våra partner. Den kommer också att återspegla EU:s arbete i Afrika och på andra platser när det gäller målen för hållbar utveckling, Digital4Development och kapacitetsuppbyggnad.

EU ligger i framkant när det gäller att ta itu med otillbörlig inblandning i informationsutrymmet och har utvecklat viktiga metoder och instrument. Unionen kommer att fortsätta sitt nära samarbete med sina internationella partner, som G7, för att hitta gemensamma strategier i syfte att utveckla internationella normer och standarder.

4.Slutsats

Digital teknik, oavsett hur avancerad den än kan vara, är ändå bara ett verktyg. Den kan inte lösa alla våra problem. Men den innebär dock att saker som var otänkbara för en generation sedan nu är möjliga. Hur framgångsrik EU:s digitala strategi är kommer att mätas genom hur väl vi kan använda dessa verktyg för att tillhandahålla kollektiva nyttigheter till europeiska medborgare.

Den data-agila ekonomin och dess enorma förändringspotential kommer att påverka oss alla och Europa är redo att utnyttja de fördelar som den kommer att medföra. Men för att denna digitala omställning ska bli helt framgångsrik måste vi skapa de rätta ramarna för att säkerställa tillförlitlig teknik och ge företagen självförtroendet, kompetensen och medlen för att digitalisera. En samordning av insatser mellan EU, medlemsstaterna, regionerna, det civila samhället och den privata sektorn är avgörande för att uppnå detta och att stärka det digitala ledarskapet i Europa.

Europa kan äga denna digitala omställning och fastställa globala standarder för den tekniska utvecklingen. Och ännu viktigare, vi kan göra det samtidigt som vi ser till att varje människa inkluderas och respekteras. Den digitala omställningen fungerar bara om den fungerar för alla och inte bara för några få. Den kommer att bli ett verkligt europeiskt projekt – ett digitalt samhälle som bygger på europeiska värderingar och regler – som verkligen kan inspirera resten av världen.

(1)

Superdatorer, kvantteknik, blockkedjeteknik och säker, transeuropeisk molnkapacitet.

(2)

Kommissionens meddelande ”Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle” COM(2016) 587 final.

(3)

I dessa mål anges att alla europeiska hushåll, oavsett om det rör sig om hushåll på landsbygden eller i städer, ska få tillgång till internet med en hastighet på minst ”100 Mbit/s nedlänk, uppgraderingsbar till gigabithastighet”. Detta återspeglar kommissionens förväntningar om att hushållen allt oftare kommer att behöva 1 Gbit/s nedlänk under detta årtionde. Det ligger i linje med kommissionens observation av de exponentiellt ökande kraven på nätverkskapacitet och behovet av att säkerställa hållbara investeringar i nätverk med symmetriska gigabithastigheter (dvs. både för uppladdning och nedladdning) för att tillgodose den europeiska dataekonomin efter 2025. Alla viktiga socioekonomiska drivkrafter, som skolor, sjukhus och företag, bör kunna använda gigabitkonnektivitet som har lika snabb uppladdningshastighet som nedladdningshastighet senast 2025.

(4)

Programmet för ett digitalt Europa, fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE2), Horisont Europa, rymdprogrammet.

(5)

Eruf, Ejflu.

(6)

 Restoring EU competitiveness, EIB 2016 (ej översatt till svenska). I EIB:s investeringsrapport 2019/20, med titeln Accelerating Europe’s Transformation, bekräftas de storskaliga offentliga investeringar som krävs för att stödja digitalisering av infrastruktur.

(7)

Shaping the digital transformation, studie på uppdrag av EU-kommissionen, McKinsey Global Institute (publiceras andra kvartalet 2020).

(8)

EU:s nyligen offentliggjorda verktygslåda för 5G-säkerhet utgör en viktig milstolpe, eftersom den inför en uppsättning kraftfulla och omfattande åtgärder för en samordnad EU-strategi för att säkra 5G-nät.

(9)

Att förstärka cybersäkerheten utgör ett viktigt bidrag till uppbyggnaden av en verklig och effektiv säkerhetsunion.

(10)

Över 90 % av arbetstillfällena kräver redan åtminstone grundläggande digitala färdigheter men 43 % av europeiska medborgare och över en tredjedel av EU:s arbetskraft saknar dem.

(11)

Rådets förordning (EU) 2018/1488 av den 28 september 2018.

(12)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014.

(13)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016.

(14)

Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final, 11 december 2019: https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/european-green-deal-communication_en.pdf

(15)

Målen för hållbar utveckling är en samling av 17 globala mål som utformats för att vara ”en plan för att uppnå en bättre och mer hållbar framtid för alla”. De fastställdes 2015 av FN:s generalförsamling, som en del av FN:s resolution 70/1: https://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/ .

(16)

World Energy Forum: https://www.enerdata.net/publications/executive-briefing/expected-world-energy-consumption-increase-from-digitalization.html .

(17)

Till exempel har användningen av EU:s standard för e-fakturering i Australien, Nya Zeeland och Singapore varit en framgång och fungerat som en handelshjälp för EU-företag. Den övervägs nu på internationell nivå.