MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Förenade kungariket har beslutat att lämna Europeiska unionen och har åberopat förfarandet i artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Efter en begäran från Förenade kungariket beslutade Europeiska rådet (artikel 50) den 11 april 2019 1 att ytterligare förlänga 2 den tidsfrist som föreskrivs i artikel 50.3 i EU-fördraget till och med den 31 oktober 2019. Om inte Förenade kungariket ratificerar utträdesavtalet senast den 31 oktober 2019 eller begär en tredje förlängning, angående vilken Europeiska rådet (artikel 50) beslutar med enhällighet, löper tidsfristen enligt artikel 50.3 i EU-fördraget ut den dagen. Förenade kungariket blir då ett tredjeland från och med den 1 november 2019 utan något avtal som säkerställer ett ordnat utträde. Kommissionen anser fortfarande att det bästa alternativet vore om Förenade kungariket lämnar unionen under ordnade former på grundval av utträdesavtalet.

Hela unionens primär- och sekundärrätt slutar att gälla i Förenade kungariket från och med då. Det blir ingen övergångsperiod som den i utträdesavtalet. Detta kommer naturligtvis att orsaka omfattande störningar för enskilda, företag och myndigheter, och få allvarliga negativa ekonomiska och finansiella konsekvenser.

Hittills har EU och medlemsstaterna i EU-27 infört ett flertal åtgärder. I synnerhet har kommissionen sedan november 2018 förberett sig på ett utträde utan avtal. Hittills har kommissionen lagt fram 19 lagförslag som har antagits av medlagstiftarna. Kommissionen har också antagit 63 icke-lagstiftningsakter och offentliggjort 100 tillkännagivanden om förberedelserna inför brexit.

Principerna som styr beredskapsåtgärderna på alla nivåer fastställdes i det andra meddelandet om brexitförberedelser av den 13 november 2018 3 . Där anges bland annat att åtgärderna inte får kompensera för skador som hade kunnat undvikas genom förberedelser och insatser i god tid av de berörda parterna.

När det gäller förberedelser för beredskapsåtgärder är kommissionen, såsom anges i det fjärde meddelandet om brexitförberedelser av den 10 april 2019 4 , beredd att föreslå ekonomiska stödåtgärder för att mildra effekterna på de områden och i de sektorer som drabbas mest, inom ramen för tillgängliga medel och eventuella justeringar i EU-budgetens utgifter och inkomster som kan följa av ett utträde utan avtal. När det gäller mer omedelbart stöd till drabbade parter erbjuder EU:s regler om statligt stöd flexibla lösningar för nationella åtgärder.

Företag, särskilt små och medelstora företag, med en betydande exponering mot Förenade kungariket kan också stöta på svårigheter på grund av att de mister det enkla tillträdet till landets marknad eller på annat sätt påverkas av mer komplexa handelsförbindelser. Förlorade arbetstillfällen skulle kunna bli följden. Medlemsstaterna kan komma att agera mot negativa effekter på arbetsmarknaden genom att införa stödordningar för att hjälpa de berörda företagen med att hantera förändringarna eller genom att införa åtgärder som syftar till att bevara sysselsättningsnivån.

Medlemsstaternas offentliga förvaltningar kommer också att påverkas, eftersom de kommer att behöva inrätta ytterligare infrastruktur och rekrytera ytterligare personal inom vissa berörda sektorer inom en mycket kort tidsperiod.

På området för tullar och indirekt beskattning kommer exempelvis de nationella förvaltningarna att behöva göra betydande investeringar i infrastruktur och personal, främst i de medlemsstater som utgör de huvudsakliga införsel- och utförselställena för EU:s handel med Förenade kungariket. När det gäller sanitära och fytosanitära kontroller håller de 27 medlemsstaterna på att inrätta nya gränskontrollstationer eller utvidga befintliga vid orterna för införsel från Förenade kungariket till EU.

Ovanstående typer av åtgärder kommer sannolikt att ha en betydande inverkan på de offentliga utgifterna, särskilt på kort sikt och i de medlemsstater som påverkas mest. För de offentliga finanserna i dessa medlemsstater skulle det kunna utgöra en större katastrof som medför ett akut behov av ytterligare offentlig finansiering. Därför skulle utnyttjandet av Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) kunna skapa viktiga lättnader för dessa medlemsstater och deras finanser, om dess tillämpningsområde utvidgas till att omfatta de negativa effekterna av detta scenario.

Fonden inrättades 2002 för att stödja EU:s medlemsstater och anslutningsländerna vid större naturkatastrofer som översvämningar, stormar, jordbävningar, vulkanutbrott, skogsbränder eller torka. Den kan sättas in efter en ansökan från det berörda landet om katastrofen är av en storlek som motiverar insatser på EU-nivå.

Dess funktionssätt är ett konkret uttryck för verklig solidaritet inom EU, varigenom medlemsstaterna kommer överens om att stödja varandra genom att ställa ytterligare medel till förfogande genom EU:s budget.

Trots de åtgärder som redan har vidtagits eller planeras är det rimligt att anta att vissa medlemsstater på grund av de särskilt nära ekonomiska förbindelserna med Förenade kungariket kommer att påverkas i högre grad av ett avtalslöst utträde än andra. Även om det är mycket svårt att bedöma detta exakt kommer det att ha en betydande inverkan på ekonomin, arbetsmarknaden och de offentliga finanserna, särskilt på kort sikt. Utträdet är en enskild händelse, men dess omvälvande effekter och den börda detta innebär för de offentliga finanserna, som blir en direkt följd av ett avtalslöst utträde, skulle kunna utgöra en större katastrof och därför skulle en aktivering av solidaritetsprincipen, som utgör kärnan i fonden, vara motiverad för att mildra dessa effekter.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag syftar till att ändra rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att utvidga dess tillämpningsområde till att omfatta vissa typer av ytterligare offentliga utgifter som orsakas av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen utan utträdesavtal.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget utgör en del av förberedelserna inför Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Eftersom detta är en ändring av den befintliga förordningen följer den de bestämmelser som utgör den rättsliga grunden för förordning (EG) nr 2012/2002, dvs. artikel 175 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Eftersom denna ändring endast avser medlemsstaterna är artikel 212 i EUF-fördraget inte tillämplig.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget syftar till att utvidga tillämpningsområdet för fonden för att visa europeisk solidaritet med de mest drabbade medlemsstaterna genom att tillhandahålla bistånd från fonden för att hjälpa dem att bära den ekonomiska börda som uppstår till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal. I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen fastställer förslaget tydliga villkor för utnyttjandet av fonden. Bistånd inom ramen för detta instrument kommer därför att begränsas till kostnader med allvarliga återverkningar på de ekonomiska och finansiella förhållandena i en viss medlemsstat.

Fonden bygger på subsidiaritetsprincipen. Detta innebär att EU endast bör ingripa i fall där en medlemsstat inte längre anses kunna hantera en kris på egen hand och behöver bistånd. Lagstiftaren anser att det i fråga om naturkatastrofer föreligger en sådan situation när den totala direkta skadan överstiger ett visst tröskelvärde. Ekonomiska följdskador beaktas inte eftersom detta anses vara för komplicerat att fastställa på ett snabbt, tillförlitligt och jämförbart sätt. Tröskelvärdet för naturkatastrofer fastställs därför till direkta skador som överstiger 0,6 % av bruttonationalinkomsten (BNI) eller 3 miljarder EUR (i 2011 års priser), där det lägre beloppet ska tillämpas. Detta dubbla kriterium valdes eftersom ett fast belopp ensamt inte skulle återspegla de stora skillnaderna i medlemsstaternas ekonomiska styrka (och därmed deras budgetkapacitet för insatser) och skulle leda till stora orättvisor och ojämlik behandling av medlemsstaterna. En ensam procentsats skulle däremot leda till antingen extremt låga belopp för mindre medlemsstater eller ouppnåeliga tröskelvärden för de största ekonomierna.

I händelse av ett oordnat brittiskt utträde från EU förväntas allvarliga konsekvenser för medlemsstaternas ekonomier. Det är dock knappast möjligt att uppskatta de direkta skadorna. Det är därför inte möjligt att använda samma tillvägagångssätt som vid naturkatastrofer. Kommissionen föreslår i stället att man använder den ekonomiska börda på medlemsstaternas budgetar som uppstår av de ytterligare behov som härrör från och är direkt kopplade till ett avtalslöst utträde som referens för att avgöra rätten till bistånd. Detta motsvarar i stort sett den offentliga andel direkta skador som är bidragsberättigande (t.ex. kostnader för att återställa offentlig infrastruktur, bistånd till befolkningen, räddningstjänst osv.) i händelse av naturkatastrofer. Denna bidragsberättigande offentliga andel av de totala skadorna varierar kraftigt beroende på typen av katastrof och vilket land som drabbas. Den utgör i genomsnitt cirka 50 % av den totala skadan.

Kommissionen föreslår därför att de principer som ligger till grund för tillgång till fonden ska bibehållas. I enlighet med detta fastställs den lägre procentsatsen på 0,3 % av BNI eller 1,5 miljarder EUR i 2011 års priser, dvs. hälften av det som gäller för naturkatastrofer, som miniminivån av de offentliga utgifterna vid ett avtalslöst utträde för att få tillgång till fonden. Det kommer an på medlemsstaten att tillhandahålla bevis för dessa utgifter och att visa att de direkt kan hänföras till utträdet utan avtal.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Det går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som redan fastställts i den nuvarande förordningen.

•Val av instrument

Det föreslås att den befintliga förordning (EG) nr 2012/2002 ändras för att använda etablerade förfaranden och metoder för att utarbeta och bedöma ansökningarna om bistånd och genomföra och rapportera stödet. Denna åtgärd är målinriktad och begränsad till att mildra de ekonomiska konsekvenserna av en enskild händelse, vilket är Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

I efterhandsutvärderingen 2002–2017 5 dras slutsatsen att fonden är ett värdefullt instrument för insatser vid katastrofer, genom vilket EU kan tillföra mervärde till åtgärder efter katastrofer i medlemsstater och anslutningsländer. I utvärderingen efterlyses också ytterligare överväganden om politiska åtgärder som ökar fondens möjligheter att ingripa.

•Samråd med berörda parter

Eftersom det var bråttom att utarbeta förslaget så att rättsakten kan antas av medlagstiftarna i tid kunde inget samråd med berörda parter genomföras.

•Konsekvensbedömning

Eftersom förslaget är brådskande gjordes ingen konsekvensbedömning.

4.BUDGETKONSEKVENSER

För att fonden ska förbli tillgänglig för större naturkatastrofer, vilket är dess ursprungliga syfte, bör utnyttjandet av fonden enligt detta förslag begränsas till högst 50 % av det årliga tillgängliga beloppet för 2019 och 2020.

Det högsta årliga anslaget från fonden är 500 miljoner EUR i 2011 års priser. I nuvarande priser innebär detta 585,8 miljoner EUR för 2019 plus 597,5 miljoner EUR för 2020, dvs. totalt 1 183,3 miljoner EUR. Upp till 591,65 miljoner EUR skulle därför vara tillgängliga för ändamålen i detta förslag.

På grundval av det bistånd från fonden som redan tagits i anspråk under 2019 och som för närvarande håller på att tas i anspråk, är det rimligt att förvänta sig att större delen, och i vilket fall som helst mer än hälften, av 2019 års anslag inte kommer att spenderas det året och kommer att föras över till 2020.

Förskottsutbetalningar infördes i och med översynen av fondförordningen 2014 och trädde i kraft 2015. Det främsta skälet till att de infördes var att det förfarande som krävdes för att utnyttja fonden och betala ut det fulla biståndet var för långdraget (i regel upp till ett år) och att den allvarliga krissituationen krävde ett snabbare agerande. Det ansågs också att de långa förseningarna i samband med tillhandahållandet av biståndet var dåligt för EU:s anseende.

Nivån på förskotten sattes till 10 % av det förväntade stödet från fonden, begränsat till högst 30 miljoner EUR. Det visade sig att denna nivå inte var tillfredsställande. Vid mindre katastrofer, där stödet från fonden uppgår till ett fåtal miljoner euro, blir förskottet inte mycket mer än några hundra tusen euro, vilket knappast gör någon skillnad. Vid mycket stora katastrofer som jordbävningen i Abruzzo, med 22 miljarder EUR i skador och stöd från fonden på 1,2 miljarder EUR, är ett förskott på högst 30 miljoner EUR helt otillräckligt. I båda fallen är förskottsutbetalningen oproportionerlig i förhållande till dess faktiska verkan. Den senaste efterhandsutvärderingen av fonden (2002–2017) bekräftar denna analys.

Kommissionen föreslår därför att nivån på förskottsutbetalningar för enskilda katastrofer i alla kategorier höjs till 25 % av det förväntade stödet från fonden, begränsat till högst 100 miljoner EUR.

Kommissionen föreslår också att den totala anslagsnivån för förskottsutbetalningar från fonden ökas från 50 miljoner EUR till 100 miljoner EUR i årsbudgeten. Detta förslag ingår inte i budgetförslaget för 2020. För att se till att medel finns tillgängliga i tid och där de behövs kommer kommissionen att föreslå ytterligare anslag på högst 50 miljoner EUR i 2020 års budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Största möjliga öppenhet krävs liksom lämplig kontroll av hur EU-medlen används. Rapporteringsskyldigheterna för medlemsstaterna och kommissionen kommer att tillämpas i enlighet med förordning (EG) nr 2012/2002.

2019/0183 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 i syfte att tillhandahålla ekonomiskt bistånd till medlemsstaterna för att minska den allvarliga ekonomiska börda som uppstår till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 6 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 7 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2012/2002 8 . Fonden inrättades för att ge ekonomiskt bistånd till medlemsstater i krissituationer som ett konkret tecken på europeisk solidaritet i nödsituationer.

(2)Den 29 mars 2017 anmälde Förenade kungariket sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Fördragen kommer att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den dag då ett avtal om utträde träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter anmälan, om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket enhälligt beslutar att förlänga denna tidsfrist.

(3)Efter en begäran från Förenade kungariket beslutade Europeiska rådet den 11 april 2019 9 att ytterligare förlänga 10 den tidsfrist som föreskrivs i artikel 50.3 i EU-fördraget till och med den 31 oktober 2019. Om inte Förenade kungariket ratificerar utträdesavtalet 11 senast den 31 oktober 2019, eller begär en tredje förlängning som Europeiska rådet enhälligt accepterar, kommer Förenade kungariket att lämna unionen utan avtal och kommer att bli ett tredjeland från och med den 1 november 2019.

(4)För att mildra de ekonomiska konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal och för att visa solidaritet med de medlemsstater som påverkas mest under dessa exceptionella omständigheter, bör förordning (EG) nr 2012/2002 ändras för att stödja de offentliga utgifterna i samband med detta.

(5)Eftersom detta utgör exceptionell användning av fonden bör biståndet för att minska den allvarliga ekonomiska börda som uppstår för medlemsstaterna till direkt följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal vara målinriktat och tidsbegränsat för att skydda fondens ursprungliga syfte och dess förmåga att bistå vid naturkatastrofer.

(6)Vid denna exceptionella användning av fonden är det lämpligt att fastställa ett minimibelopp för beräknade skador över vilket en medlemsstat kan ansöka om bistånd från fonden på grund av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal. Reglerna för bidragsberättigande bör dessutom ändras för att inbegripa stöd till offentliga utgifter till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal.

(7)För att säkerställa likabehandling mellan medlemsstaterna bör det finnas en enda tidsfrist som är tillämplig i alla medlemsstater för inlämning av ansökningar om finansiellt bidrag från fonden, utan möjlighet att förlänga en ansökan efter denna tidsfrist för att täcka ytterligare utgifter.

(8)För att fonden ska förbli tillgänglig för naturkatastrofer, vilket är dess ursprungliga syfte, bör det fastställas ett budgettak för stöd i samband med Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal.

(9)Bistånd från fonden för att minska den allvarliga ekonomiska börda som uppstår för medlemsstaterna till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal bör omfattas av samma regler för genomförande, övervakning, rapportering, kontroll och revision som andra insatser via fonden. Med tanke på den stora omfattningen av de offentliga utgifter som potentiellt kan berättiga till stöd är det dessutom viktigt att se till att andra bestämmelser i EU-lagstiftningen, särskilt reglerna om statligt stöd, följs.

(10)Kommissionen bör snabbt kunna besluta om att anslå särskilda medel och ta dem i anspråk så fort som möjligt. De befintliga bestämmelserna för förskottsutbetalningar bör därför stärkas genom att beloppen ökas.

(11)Denna förordning bör av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och bör tillämpas från och med dagen efter den dag då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.3 i EU-fördraget, såvida inte ett utträdesavtal som ingåtts med Förenade kungariket har trätt i kraft senast den dagen.

(12)Förordning (EG) nr 2012/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 2012/2002 ska ändras på följande sätt:

(1)Före artikel 1 ska följande rubrik införas:

”AVDELNING I
TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH BIDRAGSBERÄTTIGANDE”

(2)I artikel 1 ska följande stycke läggas till:

”I denna förordning omfattar begreppet större katastrofer såväl naturkatastrofer som situationer där en allvarlig ekonomisk börda uppstår för en medlemsstat som en direkt följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal.”

(3)Följande artiklar ska införas som artiklarna 3a och 3b:

”Artikel 3a

(1)På en medlemsstats begäran kan bistånd från fonden också tas i anspråk om den allvarliga ekonomiska bördan uppstår för denna medlemsstat som en direkt följd av att Förenade kungariket lämnar unionen utan avtal i enlighet med artikel 50.2 i EU-fördraget (nedan kallat utträde utan avtal). Biståndet ska ha formen av ett finansiellt bidrag från fonden.

(2)De tillgängliga anslagen för detta mål ska begränsas till hälften av det högsta tillgängliga beloppet för fondens insatser under 2019 och 2020.

(3)Detta bistånd ska täcka en del av de ytterligare offentliga utgifter som uppstår som en direkt följd av utträdet utan avtal och som uppstår uteslutande mellan dagen för utträdet utan avtal och den 31 december 2020 (nedan kallade ekonomisk börda).

(4)En medlemsstat ska ha rätt att ansöka om bistånd enligt denna artikel, om den ekonomiska börda som den drabbas av uppskattas överstiga 1 500 000 000 EUR i 2011 års priser eller utgöra mer än 0,3 % av dess BNI.

(5)Endast medlemsstater får ansöka om bistånd från fonden enligt denna artikel.

Artikel 3b

(1)Bistånd som tillhandahålls enligt artikel 3a ska endast täcka en medlemsstats ekonomiska börda jämfört med en situation där ett avtal mellan unionen och Förenade kungariket hade slutits. Detta bistånd får till exempel användas för att ge stöd till företag som berörs av utträdet utan avtal, bland annat stöd till statliga stödåtgärder för dessa företag och tillhörande insatser, till åtgärder för att bevara befintlig sysselsättning samt för att säkerställa att gränskontroller, tullkontroller, sanitära och fytosanitära kontroller, inbegripet ytterligare personal och infrastruktur, fungerar.

(2)Moms ska inte utgöra bidragsberättigande utgifter.

(3)En medlemsstats förlust av intäkter ska inte utgöra bidragsberättigande utgifter.

(4)Tekniskt stöd för förvaltning, övervakning, information och kommunikation, beslut om klagomål samt kontroll och revision ska inte berättiga till ett finansiellt bidrag från fonden. Kostnader som härrör från förberedelser och genomförande av insatser som minskar den ekonomiska bördan, inklusive kostnader för nödvändig teknisk expertis, ska vara bidragsberättigande som en del av projektkostnaderna.

(5)När intäkter genereras från de insatser som avses i punkt 1 med ett finansiellt bidrag från fonden, får det totala finansiella bidraget från fonden inte överstiga medlemsstatens sammanlagda ekonomiska nettobörda. Medlemsstaten ska ta med en redovisning av detta i sin rapport om genomförandet av det finansiella bidraget från fonden i enlighet med artikel 8.3.

(6)Bidragsberättigande utgifter får endast avse insatser som är förenliga med unionsrätten, inbegripet reglerna om statligt stöd.”

(4)Före artikel 4 ska följande rubriker införas:

”Avdelning II
Förfaranden

Kapitel I
Naturkatastrofer”

(5)Före artikel 4a ska följande rubrik införas:

”Kapitel II
Förenade kungarikets utträde ur unionen”

(6)Artikel 4a ska ersättas med följande:

”Artikel 4a

(1)De ansvariga nationella myndigheterna i en medlemsstat får lämna in en enda ansökan till kommissionen om finansiellt bidrag från fonden i enlighet med artikel 3a senast den 30 april 2020. Ansökan ska minst innehålla alla relevanta uppgifter om den ekonomiska börda som uppstått för den medlemsstaten. Den ska beskriva de offentliga åtgärder som vidtagits med anledning av utträdet utan avtal och ange deras nettokostnader till och med den 31 december 2020 och skälen till att de inte hade kunnat undvikas genom förberedelser. Den ska också innehålla en motivering rörande den direkta inverkan av utträdet utan avtal.

(2)Kommissionen ska utarbeta riktlinjer för hur man effektivt får tillgång till och genomför fonden. Riktlinjerna ska innehålla detaljerade uppgifter om utarbetandet av ansökan och de uppgifter som ska lämnas till kommissionen, inbegripet om de bevis som ska lämnas rörande den ekonomiska börda som uppstått. Riktlinjerna ska göras allmänt tillgängliga på webbplatserna för de berörda generaldirektoraten vid kommissionen och kommissionen ska säkerställa en bredare spridning av riktlinjerna till medlemsstaterna.

(3)Efter den 30 april 2020 ska kommissionen, på grundval av de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2, för alla inkomna ansökningar bedöma huruvida villkoren för att ta fonden i anspråk är uppfyllda i varje enskilt fall och fastställa beloppen för eventuella finansiella bidrag från fonden inom ramen för tillgängliga medel.

(4)Bistånd från fonden ska, med beaktande av de tröskelvärden som anges i artikel 3a.4, beviljas de medlemsstater som uppfyller kriterierna för bidragsberättigande på upp till 5 % av den ekonomiska börda som uppstått och inom ramen för den tillgängliga budgeten. Om den tillgängliga budgeten skulle visa sig vara otillräcklig ska stödnivån minskas proportionellt.

(5)Om kommissionen har funnit att villkoren i artikel 3a är uppfyllda för att tillhandahålla finansiellt bidrag från fonden ska den utan dröjsmål till Europaparlamentet och rådet lämna erforderliga förslag om att ta fonden i anspråk och om att bemyndiga motsvarande anslag. Dessa förslag ska omfatta

(a)alla tillgängliga uppgifter enligt punkt 1,

(b)alla andra relevanta uppgifter som kommissionen har tillgång till,

(c)bevis för att villkoren i artikel 3a är uppfyllda, och

(d)en motivering till de belopp som föreslås.

(6)Beslutet om att ta fonden i anspråk ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet snarast möjligt efter det att kommissionen lämnat in sitt förslag. Såväl kommissionen som Europaparlamentet och rådet ska eftersträva att minimera den tid det tar att ta fonden i anspråk.

(7)När anslagen gjorts tillgängliga av Europaparlamentet och rådet ska kommissionen genom en genomförandeakt anta ett beslut om att bevilja det finansiella bidraget från fonden och därefter omedelbart betala ut det finansiella bidraget som ett engångsbelopp till mottagarstaten. Om ett förskott har betalats ut i enlighet med artikel 4b ska endast det resterande beloppet betalas ut.”

(7)Efter artikel 4a ska följande rubrik och en ny artikel 4b införas:

”Kapitel III
Gemensamma bestämmelser”

”Artikel 4b

(1)När en medlemsstat lämnar in en ansökan om finansiellt bidrag från fonden till kommissionen för skador som orsakats av en naturkatastrof får medlemsstaten begära en förskottsutbetalning. Kommissionen ska göra en preliminär bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren i artikel 4.1 och kontrollera om budgetmedel finns tillgängliga. Om dessa villkor är uppfyllda och tillräckliga medel finns tillgängliga får kommissionen genom en genomförandeakt anta ett beslut om att bevilja förskott och utan dröjsmål utbetala förskottet innan det beslut som avses i artikel 4.4 har fattats. Förskottsutbetalningen ska inte påverka det slutliga beslutet om utnyttjande av fonden.

(2)När en medlemsstat lämnar in en ansökan om finansiellt bidrag från fonden till kommissionen för en allvarlig ekonomisk börda som orsakats av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal får medlemsstaten begära en förskottsutbetalning. Kommissionen ska göra en preliminär bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren i artikel 4a.1 och kontrollera om budgetmedel finns tillgängliga. Om dessa villkor är uppfyllda och tillräckliga medel finns tillgängliga får kommissionen genom en genomförandeakt anta ett beslut om att bevilja förskott och utan dröjsmål utbetala förskottet innan det beslut som avses i artikel 4a.7 har fattats. Förskottsutbetalningen ska inte påverka det slutliga beslutet om utnyttjande av fonden.

(3)Förskottet får inte överstiga 25 % av det förväntade finansiella bidraget och får aldrig överstiga 100 000 000 EUR. När det slutliga finansiella bidraget har fastställts ska kommissionen beakta summan av förskottet innan det resterande beloppet av det finansiella bidraget betalas ut. Kommissionen ska återkräva förskott som betalats ut på felaktig grund.

(4)Återbetalningar till unionens allmänna budget ska göras före den förfallodag som anges i betalningskravet, som ska vara utformat i enlighet med artikel 101 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 12 . Förfallodagen ska vara den sista dagen i den andra månaden efter det att betalningskravet utfärdades.

(5)När så är nödvändigt för att säkerställa en snabb tillgång till budgetmedel, ska kommissionen då den antar förslaget till unionens allmänna budget för ett visst budgetår föreslå Europaparlamentet och rådet att ta fonden i anspråk för ett belopp om högst 100 000 000 EUR i förskottsutbetalningar och föreslå att motsvarande anslag förs in i unionens allmänna budget. Budgetarrangemangen ska överensstämma med de tak som anges i artikel 10.1 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 13 .”

(8)Efter artikel 9 ska följande rubrik införas:

”Avdelning III
Slutbestämmelser”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med dagen efter den dag då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.3 i EU-fördraget.

Denna förordning ska emellertid inte tillämpas om ett utträdesavtal som ingåtts med Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.2 i EU-fördraget har trätt i kraft vid det datum som avses i andra stycket i den här artikeln.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 i syfte att tillhandahålla ekonomiskt bistånd till medlemsstaterna för att minska den allvarliga ekonomiska börda som uppstår till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal

1.2Berörda politikområden

13. Regionalpolitik, 13 06 01. Stöd till medlemsstater i samband med en större naturkatastrof som får allvarliga konsekvenser på levnadsvillkoren, naturmiljön och ekonomin

1.3Grunder för förslaget eller initiativet

1.3.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med dagen efter den dag då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.3 i EU-fördraget.

Denna förordning ska inte tillämpas om ett utträdesavtal som ingåtts med Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.2 i EU-fördraget har trätt i kraft senast den dagen.

1.3.2Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skälet till inrättandet av Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) är att visa solidaritet med medlemsstater som påverkats av en allvarlig kris till följd av en allvarlig naturkatastrof som bedöms överanstränga medlemsstatens budgetkapacitet för insatser. Detta förslag utvidgar detta resonemang till att omfatta den ekonomiska börda som är en följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan utträdesavtal.

1.3.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Fonden har visat sig vara ett mycket verkningsfullt instrument när det gäller att tillhandahålla bistånd till medlemsstater efter naturkatastrofer, enligt en omfattande utvärdering av fonden 14 .

1.3.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

De särskilda bestämmelserna i denna förordning avseende Förenade kungarikets utträde utan avtal är tidsbegränsade och gäller endast budgetåren 2019 och 2020. Den ligger inom de maximala anslag som avsatts för fonden för dessa år och är därför förenlig med den fleråriga budgetramen.

1.3.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Denna förordning kommer inte att öka det maximala anslaget till fonden. Unionsbidraget till insatserna kommer att finansieras via unionens allmänna budget.

1.4Varaktighet för och budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

–Förslag som pågår under en begränsad tid. Förslaget gäller åren 2019 och 2020. Ansökningar godtas mellan den 1 november 2019 och den 30 april 2020.

–Taket kommer att vara 50 % av fondens maximala anslag för 2019 och 2020 på totalt 591,65 miljoner EUR (292,9 miljoner EUR för 2019 plus 298,75 miljoner EUR för 2020).

1.5Planerad metod för genomförandet 15

◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–◻ av genomförandeorgan

X Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Ej tillämpligt

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Samma som i rådets förordning (EG) nr 2012/2002 (för naturkatastrofer)

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Samma som i rådets förordning (EG) nr 2012/2002

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Samma som i rådets förordning (EG) nr 2012/2002

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Samma som i rådets förordning (EG) nr 2012/2002

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Samma som i rådets förordning (EG) nr 2012/2002

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Nummer

Diff./Icke-diff 16 .

från Efta-länder 17

från kandidatländer 18

från tredje-länder

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

Rubrik 9: Särskilda instrument

13 06 01 – Stöd till medlemsstater i samband med en större naturkatastrof som får allvarliga konsekvenser på levnadsvillkoren, naturmiljön och ekonomin

Differentierade

NEJ

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻ Denna förordning påverkar inte budgetens inkomstsida.

X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

De särskilda bestämmelserna i denna förordning avseende Förenade kungarikets utträde utan avtal är tidsbegränsade och gäller endast budgetåren 2019 och 2020.

Den ska tillämpas från och med dagen efter den dag då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.3 i EU-fördraget.

Ansökningar godtas mellan den 1 november 2019 och den 30 april 2020.

Taket kommer att vara 50 % av fondens maximala anslag för 2019 och 2020 på totalt 591,65 miljoner EUR (292,9 miljoner EUR för 2019 plus 298,75 miljoner EUR för 2020).

Denna förordning ska inte tillämpas om ett utträdesavtal som ingåtts med Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.2 i EU-fördraget har trätt i kraft senast den dagen.

De ytterligare förskotten kräver dessutom 50 miljoner EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden från och med 2020 och framåt.

Det övergripande förslaget ligger inom de maximala anslag som avsatts för fonden och är därför förenligt med den fleråriga budgetramen.

EUR

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Särskilda instrument

			2019	2020	2021	2022	2023	Följande år	TOTALT
• Driftsanslag
13 06 01 – Stöd till medlemsstater i samband med en större naturkatastrof som får allvarliga konsekvenser på levnadsvillkoren, naturmiljön och ekonomin	Åtaganden	(1a)
	Betalningar	(2 a)
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b +3
	Betalningar	=2a+2b +3

• TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)
	Betalningar	(5)
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program		(6)
TOTALA anslag för RUBRIK 9 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+ 6
	Betalningar	=5+ 6

Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT
GD: <…….>
• Personalresurser
• Övriga administrativa utgifter
GD TOTALT <…….>	Anslag

TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År n 19	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden
	Betalningar

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output

⇩

År
2020

År

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

OUTPUT

Typ 20

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 21 …

- Output

Delsumma specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

–⌧ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

–◻ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
n 22

År
n+1

År
n+2

År
n+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga administrativa utgifter
Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

Utanför RUBRIK 5 23 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga utgifter av administrativ natur
Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

TOTALT

3.2.3.1Beräknat personalbehov

–⌧ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–◻ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)
XX 01 01 02 (vid delegationer)
XX 01 05 01/11/21 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01/11 (direkta forskningsåtgärder)
• Extern personal (i heltidsekvivalenter) 24
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 04 yy 25	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
XX 01 05 02/12/22 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 02/12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda
Extern personal

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet:

–⌧ kan finansieras fullständigt inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av de särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Denna förordning är tidsbegränsad och gäller endast budgetåren 2019 och 2020. Den ligger inom de maximala anslag som avsatts för fonden för dessa år och är därför förenlig med den fleråriga budgetramen.

Den ska tillämpas från och med dagen efter den dag då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.3 i EU-fördraget.

Ansökningar godtas mellan den 1 november 2019 och den 30 april 2020.

Taket kommer att vara 50 % av fondens maximala anslag för 2019 och 2020 på totalt 591,65 miljoner EUR (292,9 miljoner EUR för 2019 plus 298,75 miljoner EUR för 2020).

Denna förordning ska inte tillämpas om ett utträdesavtal som ingåtts med Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.2 i EU-fördraget har trätt i kraft senast den dagen.

–◻ kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.