29.4.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/39


Yttrande från Europeiska regionkommittén – Kultur i en union som strävar efter mer: regionernas och städernas roll

(2020/C 141/09)

Föredragande:

Vincenzo BIANCO (IT–PES), ledamot, kommunfullmäktige, Catania

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Det är nödvändigt att främja en bred förståelse av kultur och Europas kulturella mångfald som omfattar mer än bara bevarandet och skyddet av det materiella kulturarvet och som bidrar till förståelsen av de sociala och kulturella förändringar som det europeiska samhället genomgår.

2.

Europeiska regionkommittén (ReK) är medveten om den roll som städer och regioner kan spela, med en pluralistisk och innovativ syn på kultur, genom att göra medborgarna mer delaktiga i kulturella tillväxtprocesser och ge dem verktygen för att bli aktiva deltagare. ReK understryker därför behovet att säkerställa den konstnärliga yttrandefriheten, som är en förutsättning för demokrati, och alla medborgares rätt att få tillgång till olika kulturella uttryck, vilket är avgörande för välfärden i samhället (1). I medvetenhet om detta anser kommittén att satsningar på kulturområdet bör främja konstens och kulturens möjligheter att vara en fri och obunden kraft i samhället. ReK uppmanar alla styresnivåer och EU-institutionerna att stödja insatser för att stärka konstnärers möjlighet att bemöta de hot och det hat som de riskerar att utsättas för i det offentliga.

3.

Kommittén uppmanar kommissionen att ta med kultur bland de politiska prioriteringarna under den nya mandatperioden, och rådet att inom ramen för nästa fleråriga budgetram stödja en adekvat tilldelning av resurser för att på lokal och regional nivå främja, förvalta, utnyttja och utveckla kulturarvet.

4.

ReK uppmanar kommissionen att stärka och främja användningen av kulturresurser, framför allt bland ungdomar, bl.a. med sikte på socioekonomisk utveckling och sysselsättning.

Bakgrund: EU:s åtagande att främja kultur på lokal och regional nivå

5.

Enligt fördragen ska EU respektera rikedomen hos sin kulturella mångfald och främja samarbetet mellan medlemsstaterna, komplettera deras verksamhet när det gäller ”att förbättra kunskaperna om och att sprida de europeiska folkens kultur och historia”, bevarande och ”konstnärligt och litterärt skapande, även inom den audiovisuella sektorn” och stödja medlemsstaternas verksamhet på områdena kultur, turism, allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdomsfrågor och idrott, och samtidigt respektera subsidiaritetsprincipen.

6.

ReK uppskattar kommissionens beslut att fortsätta det nuvarande programmet Kreativa Europa som ett självständigt program, vilket säkerställer en oberoende finansiell ram på kulturområdet för att trygga kontinuiteten i resultaten från perioden 2014–2020.

7.

Den nya europeiska agendan för kultur kompletterar och förstärker den europeiska identiteten genom att erkänna den europeiska kulturella mångfalden samt stärka de europeiska kulturella och kreativa sektorerna och deras förbindelser med partner utanför Europa.

8.

Under Europaåret för kulturarv 2018 registrerades ett betydande deltagande på fältet, med tusentals aktiviteter som ägde rum i hela Europa, vilket uppmuntrade människor att ta del av det europeiska kulturarvet och inse dess värde som en gemensam resurs, ökade medvetenheten om historien och de gemensamma europeiska värdena, stärkte den europeiska identiteten och känslan av tillhörighet till ett gemensamt europeiskt område samt främjade delaktigheten.

9.

I linje med den europeiska landskapskonventionen och den nya europeiska agendan för kultur skulle de allmänna målen för Europaåret för kulturarv 2018 kunna kompletteras med ett starkt inslag av territoriell utveckling, i form av regionala och lokala kulturstrategier som omfattar främjandet av hållbar kulturturism.

10.

Kommittén välkomnar den europeiska ramen för kulturarvsåtgärder, som lades fram i december 2018 och som omfattar fem pelare för att åstadkomma en verklig förändring i hur vi uppskattar, bevarar och främjar det europeiska kulturarvet.

11.

ReK påminner om att kommissionen, vid sidan av de tidigare programmen Kultur och Media, även har stött kultursektorn genom finansiering från sammanhållningspolitiken, Cosme-programmet och Horisont 2020-programmet och att ytterligare stödinstrument ingår i Erasmus+, Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden.

12.

Kommittén uppmanar kommissionen att se till att principen om integrering av kulturinvesteringar i unionens olika politikområden tillämpas även vid programplaneringen av EU-fonderna, för att undvika att kulturen ses som en ren sektorspolitik och erkänna dess roll inom alla dimensioner av sammanhållning (ekonomisk, social och territoriell). ReK understryker därför vikten av att stärka synergierna mellan kultur och annan politik inom områden såsom turism, regionalpolitik, utbildning, ungdomsfrågor samt forskning och utveckling.

13.

ReK uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och deras förvaltande myndigheter att, i den nya programplaneringen av EU-medel för områden som släpar efter i utvecklingen, öka investeringarna i kultur och bl.a. ge stöd till åtgärder för ”återlämnande till allmänheten” av det spridda kulturarvet genom ideella offentlig-privata partnerskap och genom att stärka grundläggande kulturinrättningar (särskilt offentliga bibliotek).

14.

Det är viktigt att öka investeringarna på kulturområdet, såsom redan planerats för programmen Kreativa Europa och Erasmus+. Man bör lägga tillräcklig vikt vid regionernas och städernas centrala roll i integrationsprocesserna genom att stödja ideella offentlig-privata partnerskap, i syfte att främja god förvaltningspraxis.

15.

Förhandlingarna om sammanhållningspolitiken efter 2020 utgör en klar och otvetydig utgångspunkt för utformningen av en ändamålsenlig strategi för att uppnå ambitiösa mål för att möjliggöra en förstärkning av viktiga EU-program som har en direkt inverkan på kulturpolitiken, såsom Kreativa Europa och Erasmus.

De lokala och regionala myndigheternas roll

16.

Kommittén betonar att det i alla EU-medlemsstater finns områden som har erkänts som världsarv av Unesco – platser med utomordentligt viktiga särdrag ur kulturell och naturlig synvinkel – och att det i de 27 EU-medlemsstaterna sammantaget finns 381 världsarv, av totalt 1 121 världsarv på global nivå.

17.

Kulturarvet i medlemsstaterna är utspritt och ofta svårtillgängligt, vilket ger upphov till betydande problem i fråga om bevarande och utnyttjande.

18.

ReK uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och deras förvaltande myndigheter att stödja insatserna för att skydda och fysiskt bevara kulturarvet, särskilt för att säkerställa ett aktivt bevarande av det omfattande kulturarv som är beläget i inre eller perifera områden och som är svårtillgängligt.

19.

ReK betonar betydelsen av kulturturism, som främjar kulturens inneboende värde samtidigt som den bidrar stort till den territoriella utvecklingen. Därför behövs det en integrerad strategi för kulturturism, även som en del av strategierna för smart specialisering, för att rationalisera dess inverkan på lokala områden och säkerställa att den förblir hållbar. I detta syfte lyfter ReK fram kommissionens europeiska indikatorsystem för turism (Etis), som kan bidra till att mäta kulturturistmålens resultat i fråga om hållbarhet, och efterlyser att detta uppdateras regelbundet.

20.

Kommittén välkomnar det växande intresset och engagemanget hos lokala och regionala myndigheter i hela Europa för att främja gemensamma visioner och åtgärder i medlemsstaterna. ReK hoppas att initiativ som liknar Carta di Agrigento (Agrigento-stadgan), som undertecknats av hundratals borgmästare och av de italienska regionpresidenterna och som mycket representativa sammanslutningar ställt sig bakom, kan genomföras i andra länder.

21.

Kommittén är medveten om behovet av att göra medborgarna mer delaktiga i kulturella tillväxtprocesser genom att ge dem verktygen för att bli aktiva deltagare. Kommittén är också medveten om det bidrag som kultur och kulturell mångfald kan ge till den hållbara utvecklingen, såsom erkänns i Agenda 2030 för hållbar utveckling (2), och åtar sig att arbeta för att göra dem till grundläggande faktorer som möjliggör en sådan utveckling på lokal och regional nivå.

De lokala och regionala myndigheternas främsta mål

22.

ReK uppmanar regioner och städer i Europa, samt organisationer och nätverk som arbetar med det regionala kulturarvet, att hämta inspiration från ramen för att utveckla omfattande och effektiva åtgärder och strategiska planer för att främja och lyfta fram kulturarvet.

23.

De lokala och regionala myndigheterna utgör de styresnivåer där man bör ta initiativ för att öka kunskaperna om det europeiska kulturarvet hos såväl skolungdomar som vuxna, inklusive hos dem som planerar att bosätta sig i en EU-medlemsstat.

24.

Kunskap om och utnyttjande av det europeiska kulturarvet, dvs. de många kulturella, sociala och kreativa uttrycken som helhet, arvet och efterlämningarna av de generationer som föregått oss samt de europeiska folkens traditioner och sedvänjor, är ett sätt att främja EU-medborgarskapet och dess förmåga att underlätta integration och social delaktighet.

25.

Det är nödvändigt att på europeisk nivå stärka initiativen för kunskap om och tillgång till det europeiska kulturarvet som en viktig faktor för att befästa EU-medborgarskapet och främja människornas känsla av tillhörighet till Europa.

26.

Kommittén vill peka på det bidrag som nätverk av städer, peer-learning och vänortsprojekt mellan kommuner kan lämna när det gäller att främja unionsmedborgarskapet och öka medvetenheten om det som instrument för deltagande i samhällslivet och för integrationen, framför allt i de nya medlemsstaterna.

27.

ReK efterlyser ökade investeringar i kultur och i planer för användning och gemensam och hållbar förvaltning av kulturarvsplatser, även stängda eller övergivna sådana, inom den nya agendan för städer 2030, och att utnyttja innovativa initiativ som främjas av kommuner och samarbeten som främjas av regionala aktörer.

28.

ReK föreslår att man ytterligare stärker kopplingen till de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll när det gäller att främja och lyfta fram det konst- och kulturliv som finns inom deras område, och efterlyser en utökning av de regionala och lokala myndigheternas deltagande i programmet. I detta sammanhang betonar kommittén behovet av att säkerställa rätt balans mellan tilldelningen av resurser till storskaliga projekt samt finansieringsåtgärder som är inriktade på lokal och regional nivå, bl.a. från små och medelstora företag.

29.

Kommittén uppmanar kommissionen att underlätta européernas tillgång till kultur och historiska platser genom att skapa incitament för konsumtion av kultur, med särskilt fokus på de yngre generationerna, utveckla en integrerad politik för livslångt lärande och främja lokalsamhällenas deltagande i kulturella initiativ.

30.

Stöd bör ges till den kulturella och kreativa sektorn, med särskilt fokus på åtgärder med anknytning till kunskap om och utnyttjande av kulturarvet som kan ge resultat i fråga om kvalitet, sysselsättning, digital innovation och social delaktighet samt åtgärder för att, i en europeisk dimension, utveckla bildkonst och scenkonst.

31.

Kommittén är medveten om vikten av att utnyttja de digitala möjligheterna för att främja kultur på ett interaktivt sätt och närma sig alla samhällsgrupper, framför allt ungdomar, i egenskap av framtida förvaltare och främjare av kulturarvet.

32.

ReK uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av förbindelser på kulturområdet mellan Medelhavsländerna, bl.a. när det gäller kulturdiplomatiska åtgärder.

33.

Det är viktigt med gränsöverskridande och interregionalt samarbete på kulturområdet eftersom kulturarvet sträcker sig över gränserna (3). ReK betonar därför de lokala och regionala myndigheternas roll, även vid genomförandet av den kulturella dimensionen av makroregionala strategier.

34.

I syfte att underlätta kunskapen om och utnyttjandet av det europeiska kulturarvet betonar kommittén behovet av att förbättra utbytet av uppgifter och information mellan de offentliga förvaltningarna i EU-länderna samt dessas kommunikation med medborgarna.

35.

ReK uppmanar kommissionen att vidta särskilda åtgärder för att främja EU-medborgarnas faktiska deltagande i och utnyttjande av det omfattande kulturarvet i medlemsstaterna, i synnerhet genom att främja full tillgång till information som en förutsättning för deras aktiva deltagande och stödja inrättandet av en särskild informationsplattform.

36.

Kommittén uppmanar de europeiska städerna och regionerna att, i enlighet med sin administrativa kapacitet, ligga i framkant när det gäller att utforska kulturdrivna modeller för social och ekonomisk innovation och främja initiativ som är öppna för det civila samhället och föreningar och som syftar till att göra medborgarna delaktiga i utvecklingen av kultur samt skyddet och värdesättandet av materiella och immateriella kulturella tillgångar.

Bryssel den 12 februari 2020.

Apostolos TZITZIKOSTAS

Europeiska regionkommitténs ordförande


(1)  https://en.unesco.org/creativity/sites/creativity/files/artistic_freedom_pdf_web.pdf

(2)  https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld

(3)  Till exempel Europarådets program för kulturvägar (https://www.coe.int/en/web/cultural-routes/about) eller Unescos världsarvsresor i Europa (https://visitworldheritage.com/en/eu).