29.4.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 141/29 |
Yttrande från Europeiska regionkommittén – Mot hållbara grannskap och små samhällen – miljöpolitik under den kommunala nivån
(2020/C 141/07)
|
POLITISKA REKOMMENDATIONER
EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
A. Att förstå hållbara grannskap och små samhällen
1. |
Europeiska regionkommittén (ReK) uppskattar den heltäckande karaktären hos FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 11, ”Hållbara städer och samhällen”, där man efterlyser ”inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara” mänskliga bosättningar. |
2. |
ReK vill framhålla det demokratiska och inkluderande flernivåstyrets viktiga roll i partnerskap mellan alla nivåer, i förekommande fall även på nivåerna under den kommunala nivån, där det finns olika modeller och enheter med mer eller mindre formaliserade strukturer, befogenheter och resurser. Att göra dem delaktiga i flernivåstyret skulle kunna vara till mycket stor hjälp för utarbetandet och det effektiva genomförandet av politiken och för det demokratiska systemets legitimitet. Detta gäller i synnerhet områden där politiska åtgärder vidtas för att bemöta allvarliga farhågor från medborgarnas sida och där både utmaningarna och de politiska svaren i hög grad påverkar medborgarnas liv, såsom miljöfrågor och klimatförändringar. |
3. |
Kommittén påminner om de många befintliga insatser som syftar till att främja hållbara samhällen och som uppmanar till samhällsomvandling för att ta itu med nya former av social, ekonomisk och miljömässig ojämlikhet. Det handlar bland annat om EU:s agenda för städer och dess partnerskap, Leipzigstadgan om hållbara europeiska städer, Ålborgstadgan och Ålborgsåtagandena, Baskiendeklarationen, den nya agendan för städer och många fler. |
4. |
I enlighet med ReK:s prioritering 1 för 2015–2020, ”Skapa arbetstillfällen och hållbar tillväxt i städer och regioner för att förbättra medborgarnas livskvalitet”, uppmanar kommittén till att främja konceptet med hållbara samhällen som omfattar alla områden i dessa samhällen och som även ser till att mindre rika områden kan få de möjligheter som krävs för att utveckla hållbara lösningar. |
5. |
Konceptet med hållbara samhällen bör syfta till att blåsa nytt liv i fattiga eller utsatta områden genom en kombination av sociala och miljömässiga mål, i linje med ReK:s yttrande om ”Det sjunde allmänna miljöhandlingsprogrammet: fokus på hållbara städer”. |
6. |
ReK hänvisar till sitt yttrande ”Vägen till EU:s åttonde miljöhandlingsprogram”, som syftar till att se till att behoven i alla typer av samhällen beaktas i EU:s miljöpolitik. |
7. |
Ett framgångsrikt genomförande av en stor del EU:s och medlemsstaternas miljöpolitik är beroende av att subkommunala samhällen känner egenansvar och bidrar. |
8. |
Viktiga miljömässiga särdrag återfinns både på och under kommunal nivå. Miljöutmaningar kan få specifika effekter i olika subkommunala enheter. Det är därför viktigt att på alla nivåer utarbeta helhetsinriktade strategier där vederbörlig hänsyn tas till mer lokala/olika situationer som kan kräva specifika svar och insatser. |
9. |
ReK anser att ansvaret för subkommunala nivåer, och för att göra dem delaktiga, ligger hos de myndighetsnivåer i medlemsstaterna som är ansvariga för de subkommunala nivåerna. Behöriga lokala och regionala myndigheter har ett viktigt ansvar för hela det territorium som faller inom deras myndighetsutövning, och det ansvaret måste tas på allvar. Kommittén uppmanar dem att aktivt involvera och stödja de subkommunala nivåerna vid genomförandet av miljöpolitiken och att ge lokalbefolkningen möjlighet att göra sina samhällen mer hållbara. |
10. |
Kommittén är medveten om den olikartade terminologi som används i fråga om dessa typer av samhällen, bl.a. byar, kvarter, stadsdelar, kommundelar, grannskap, distrikt, bostadsområden och församlingar. Dessa begrepp kan avse administrativa enheter eller samhällen utan administrativ funktion. I detta yttrande används därför uttrycken ”under den kommunala nivån” och ”subkommunal” med samma betydelse. |
11. |
Kommittén är medveten om de olika sammanhang som små samhällen befinner sig i, från stads- till landsbygdsområden, från tät- till glesbefolkade områden och från rika till eftersatta områden. |
12. |
ReK betonar i synnerhet behovet av att ta hänsyn till specifika territoriella situationer, som möter särskilda miljöutmaningar. På grund av sin avlägsenhet har dessa områden ibland unika naturliga egenskaper som ger dem en oproportionerligt stor ekologisk betydelse:
|
13. |
Kommittén erkänner de små kommunernas betydelse, men understryker att detta yttrande är inriktat på små samhällen under den kommunala nivån som står inför olika utmaningar. Subkommunala samhällen kanske inte har i) folkvalda företrädare som övervakar projektens miljöpåverkan för att se till att EU:s miljölagstiftning följs, ii) offentliga mötesplatser för att diskutera deltagande i EU:s projekt eller verksamhet, eller hur man ska genomföra en EU-politisk åtgärd på lokal nivå, och iii) budgetar för att täcka ens minimala kostnader eller teknisk sakkunskap för att tillhandahålla know-how om hur man får tillgång till EU-medel. |
14. |
ReK framhåller de många olika institutionella former för deltagande som finns på subkommunal nivå, inklusive men inte begränsat till officiella offentliga organ, andra former av deltagande som organiseras av eller i samarbete med offentliga myndigheter samt lokala kommittéer och aktivistgrupper. |
15. |
Just på grund av de många olika organisationsformerna inom medlemsstaternas territorier och den ofta mindre formaliserade organisationen erbjuder den subkommunala nivån stora möjligheter i fråga om deltagandebaserade och demokratiska experiment i syfte att ta fram nya former av deltagande och kommunikation (t.ex. grannskapsråd, byaråd, deltagandebaserade laboratorier och forum). I synnerhet miljö- och klimatverksamhet har en enorm mobiliseringspotential för medborgarna i detta avseende. |
16. |
Kommittén uppmärksammar den roll som medborgarnas frivilligorganisationer på gräsrotsnivå spelar i små samhällen i lokala föreningar och kommittéer med syfte att arbeta med en enda miljöfråga eller mer allmänt för att främja hållbara åtgärder. Medan dessa grupper kan sammanföra resurser, kompetens, energi och motivation kan de lokala och regionala myndigheterna spela en viktig roll för att stärka deras egenmakt genom tekniskt och ekonomiskt stöd samt regelbundna samråd. |
B. Vägar för att stärka miljöpolitiken under den kommunala nivån
På olika tillämpningsområden
Utsläppssnål utveckling
17. |
Subkommunala samhällen är oftast de som berörs mest direkt av miljöproblem såsom luftkvalitet och buller och har föga kontroll över beslut som rör transporter och rörlighet. ReK konstaterar att dessa problem inte drabbar alla territorier i samma utsträckning. Det är viktigt att miljöövervakningsmekanismerna delar upp data under den kommunala nivån för att möjliggöra riktade åtgärder och lösningar. |
18. |
Kommittén stöder utvecklingen av en samstämmig vägledande ram under den kommunala nivån och i synnerhet öar när det gäller att begränsa klimatförändringarna och underlätta samhällenas övergång till förnybar ren energi. Man skulle kunna låta sig inspireras av integreringen av Pact of Islands i borgmästaravtalet för klimat och energi och inbegripa befintliga initiativ såsom initiativet Ren energi för EU:s öar och Interregprojektet Climate Active Neighbourhoods. |
Naturbaserad utveckling
19. |
Kommittén uppmuntrar små samhällens (särskilt ö-, bergs- eller landsbygdssamhällens) deltagande i förvaltningen av naturområden, som ofta inte följer de kommunala gränserna. Ett sådant deltagande skulle kunna öka det lokala egenansvaret för miljöpolitiska val och minska konflikterna kring frågor såsom markanvändning. Deltagandet skulle dessutom kunna öka medvetenheten om de socioekonomiska fördelarna med skyddade naturområden, oavsett om de är Natura 2000-områden eller andra områden. |
20. |
ReK lyfter fram den roll som samhällen under den kommunala nivån spelar vid genomförandet av naturbaserade lösningar, inbegripet gröna korridorer eller bälten, stadsträd och stadsnära naturområden. Dessa insatser bör ge jämlik tillgång till naturen och dess fördelar i form av mänsklig hälsa, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt ökad motståndskraft mot faror som orsakas av människan eller naturen. |
Cirkulär utveckling
21. |
Kommittén efterlyser skräddarsytt tekniskt stöd av de behöriga myndighetsnivåerna till små samhällen för att genomföra hållbara avloppsvatten- och avfallshanteringsmetoder och även ta itu med föroreningar till havs och längs kuster genom nollavfallstrategier. Vi uppmanar också till att främja befintliga initiativ såsom OECD-projektet till stöd för städer och regioner när det gäller en cirkulär ekonomi. |
22. |
ReK uppmuntrar utvecklingen av åtgärder för att stödja socialt innovativa metoder på subkommunal nivå, från lånegrupper som delar föremål och verktyg lokalt, till reparationsgrupper som ger medlemmarna möjlighet att reparera föremål som annars skulle slängas. |
Motståndskraftig utveckling
23. |
Kommittén uppmuntrar till spridning av mikroklimatinsatser för att anpassa sig till klimatförändringarna, särskilt i tätbebyggda stadsdelar. Det kan handla om såväl lågkostnadslösningar som mer komplexa lösningar på grannskapsnivå, såsom bortkoppling av byggnader från avloppet för att förbättra hanteringen av dagvatten. Insatser av detta slag har potential att öka motståndskraften i sådana subkommunala områden som är känsliga för naturliga faror genom att minska trycket på kritisk infrastruktur. |
24. |
ReK uppmanar sina ledamöter att främja förnybara livsmedelssystem som ger ekologiska, ekonomiska och sociala fördelar på och utöver den subkommunala nivån (t.ex. lokala skolträdgårdar eller koloniträdgårdar, andelsjordbruk eller innovativa jordbruksmetoder). |
25. |
Kommittén framhåller hållbar turism som en möjlighet till tillväxt i små samhällen, såsom beskrivs i briefingen ”Sparsely populated and under-populated areas” från Europaparlamentets utredningstjänst och i ReK:s tidigare yttranden om turism (1) och kulturarv (2). |
Rättvis och människocentrerad utveckling
26. |
Kommittén uppmanar EU att erkänna den roll som de många olika och innovativa formerna av deltagandedemokrati spelar för att främja hållbara samhällen, särskilt på subkommunal nivå. Denna potential skulle kunna stärkas ytterligare genom att inslaget med demokratisk innovation uttryckligen beaktas i relevanta delar av EU:s miljöpolitik eller som ett led i EU:s projektstöd. |
27. |
ReK pekar på de framgångsrika och långvariga insatserna inom ramen för lokala Agenda 21 (LA21), som en utgångspunkt för att göra den subkommunala nivån delaktig i miljöpolitiken. Under de senaste årtiondena har LA21-initiativ stött lokala myndigheter vid genomförandet av strategier och åtgärder för lokal hållbarhet genom utbyte av metoder, verktyg och bästa praxis. |
Inom olika politiska processer
Erkännande
28. |
Kommittén är fast övertygad om att EU vid utformningen och genomförandet av sin miljöpolitik bör ta hänsyn till små och subkommunala samhällens specifika behov och bidrag. |
29. |
Kommittén föreslår att man fastställer mekanismer för att beakta subkommunala frågor vid utformningen av ReK:s yttranden och göra EU:s institutioner och organ uppmärksamma på dem, samt utvecklar ett närmare samarbete med lämpliga organisationer och nätverk som arbetar med eller företräder subkommunala strukturer på EU-nivå. |
30. |
ReK uppmuntrar sina ledamöter att samarbeta individuellt med subkommunala samhällen i sina hemorter och att ta upp deras erfarenheter till diskussion vid ReK och integrera dem i sitt arbete, särskilt i ReK:s yttranden, kollegiala utbyten och eventuellt den tekniska plattformen för miljösamarbete (GD Miljö och ReK). |
31. |
Kommittén har för avsikt att uttryckligen hänvisa till samhällen under den kommunala nivån i sina prioriteringar för perioden efter 2020. |
32. |
ReK hänvisar till unionens övergripande åtagande att främja den sociala, ekonomiska och miljömässiga sammanhållningen, särskilt i syfte att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika regionerna (både öar och fastland) i enlighet med artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och framhåller de subkommunala styresnivåernas viktiga roll i detta avseende. |
33. |
Kommittén föreslår att man överväger möjligheten att utvidga befogenhetsfördelningsportalen genom att i förekommande fall lägga till ett ytterligare avsnitt för varje berörd medlemsstat, ett avsnitt som omfattar enheter under den lokala nivån, med utgångspunkt i en analys av deras roll i miljö- och klimatpolitiken. |
34. |
Kommittén uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att inrätta ett pris för hållbara grannskap i syfte att uppmuntra lokalsamhällen att engagera sig i förvaltningen av sina egna områden och organisera ett enda eller återkommande evenemang för att främja samverkan med små samhällen, såsom en årlig ”europeisk dag för hållbara byar och grannskap”. |
Ökad medvetenhet
35. |
Kommittén erbjuder sig att främja ett bredare erkännande av den subkommunala nivåns betydelse i den lokala miljöpolitiken bland EU:s övriga institutioner och organ. Det skulle kunna handla om att förespråka att den subkommunala nivån tas med i framtida policydokument och vid översyner av befintliga strategier från EU:s institutioner och organ. |
36. |
ReK förespråkar att man ökar medvetenheten om den subkommunala nivån genom EU:s forsknings- och innovationsprojekt (Horisont 2020 och Horisont Europa) samt genom samarbete med Europeiska miljöbyrån (EEA) och EU:s forskningstjänster. |
37. |
Kommittén åtar sig att föra en dialog med kommissionen, bl.a. inom ramen för den tekniska plattformen för miljösamarbete, för att se till att små samhällen under den kommunala nivån beaktas ordentligt vid genomförandet av specifik EU-miljöpolitik. Detta skulle kunna bygga på befintliga insatser av GD Miljö och andra generaldirektorat för att tillhandahålla vägledningar och verktyg som är inriktade på små samhällen och grannskap. |
Kommunikation och spridning
38. |
Kommittén samtycker till att överväga möjligheten att göra material som hänför sig till EU-nätverk och EU-verksamhet som är av särskilt intresse för små samhällen tillgängligt på ReK:s webbplats, genom att tillhandahålla information om nätverk, program och evenemang samt samla in relevanta bidrag. |
39. |
ReK åtar sig att överväga olika sätt att främja erkännandet av miljöprestationer i små samhällen och lyfta fram bästa praxis och uppmuntra till upprepning av hållbara lösningar. Det handlar bland annat om att undersöka möjligheterna till integration med befintliga system för erkännande och utmärkelser på EU-nivå, i linje med praxis från utmärkelser som Europas miljöhuvudstad, European Green Leaf och Natura 2000, priset för omvandlande åtgärder och priset för Europeiska veckan för avfallsminskning. |
40. |
Kommittén understryker vikten av att ta med frågan om genomförandet av miljöpolitiken i samhällen under den kommunala nivån i det årliga temat eller programmet för återkommande EU-evenemang om miljö såsom Gröna veckan, Europeiska veckan för avfallsminskning eller Europeiska veckan för regioner och städer. |
41. |
ReK stöder en anpassad användning av IKT för att förbättra subkommunala samhällens kontakter, både med varandra och med deras respektive lokala myndigheter, i syfte att främja demokratiskt deltagande och beslutsfattande. |
Finansiering
42. |
ReK betonar vikten av att ge subkommunala aktörer möjlighet att få tillgång till EU:s finansieringsprogram. Vissa är redan inriktade på grannskapsnivån, t.ex. Urbact-programmet, som främjar europeiskt utbyte och lärande för hållbar stadsutveckling. I detta avseende efterlyser kommittén lämplig fortbildning för personal i samhällen på subkommunal nivå i syfte att uppnå en effektiv användning av EU-medel. |
43. |
Lokalt ledd utveckling (LLU) och Leaders aktionsgrupper är specifika verktyg för att bättre mobilisera och involvera den subkommunala nivån i arbetet med att åstadkomma långsiktig utveckling och uppnå Europa 2020-strategins mål. |
44. |
Kommittén uppmuntrar kommissionen att undersöka det bästa sättet att se till att små samhällen kan bidra till och dra nytta av EU-finansierade projekt som främjar hållbarhet under den kommunala nivån. Detta skulle kunna uppnås genom att man i) inför särskilda hänvisningar till små samhällen i vägledningar och handböcker, ii) utarbetar och offentliggör inbjudningar att anmäla intresse och/eller arbetsprogram som särskilt riktar sig till samhällen under den kommunala nivån, och iii) förenklar och rationaliserar reglerna för finansiering och stödberättigande för att uppmuntra och underlätta deras deltagande (t.ex. omfördelning) för att främja en harmonisk utveckling inom hela EU (artikel 174 i EUF-fördraget). |
Bryssel den 12 februari 2020.
Apostolos TZITZIKOSTAS
Europeiska regionkommitténs ordförande
(1) NAT-VI/009 (EUT C 185, 9.6.2017, s. 15).
(2) SEDEC-VI/035 (EUT C 361, 5.10.2018, s. 31).