Yttrande från Europeiska regionkommittén – Utvidgningspaketet 2019

(2020/C 141/05)

Föredragande: Jaroslav HLINKA (SK–PES), stadsdelsborgmästare, Košice-Juh Referensdokument: Meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – 2019 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik COM(2019) 260 final; SWD(2019) 215 final; SWD(2019) 216 final; SWD(2019) 217 final; SWD(2019) 218 final; SWD(2019) 219 final; SWD(2019) 220 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna iakttagelser

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) noterar med stort intresse kommissionens meddelande från 2019 om EU:s utvidgningspolitik, dess landsrapporter om kandidatländerna Albanien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet, en rapport om Kosovo (*1) samt det parallella yttrandet om Bosnien och Hercegovinas ansökan om medlemskap i Europeiska unionen.

2.

ReK stöder fullt ut kommissionens erkännande av att utvidgningen ligger i EU:s eget politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska intresse, och är en geostrategisk investering i fred, stabilitet, säkerhet och ekonomisk tillväxt i hela Europa.

3.

Kommittén välkomnar att EU-ländernas ledare bekräftade sitt otvetydiga stöd för ett europeiskt perspektiv för västra Balkan och att partnerna på västra Balkan återigen anammade detta perspektiv som sitt beslutsamma strategiska val vid toppmötet mellan EU och västra Balkan i Sofia i maj 2018.

4.

Vi välkomnar att det i kommissionens förslag om instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027 anges att stödet ska användas på ett mer strategiskt och dynamiskt sätt, med fokus på de viktigaste prioriteringarna.

5.

Kommittén uppmanar i detta sammanhang kommissionen att arbeta vidare med de nationella regeringarna i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna för att ta fram särskilda instrument i syfte att bygga upp kapaciteteten hos de lokala och regionala myndigheterna på västra Balkan så att de effektivt kan utnyttja den tilldelade finansieringen, samt för att ta itu med den strukturella klyftan i deras kapacitet att samfinansiera och förfinansiera förberedelserna inför och genomförandet av EU-stödda projekt.

6.

Vi upprepar att effektiva reformer av den offentliga förvaltningen i länderna på västra Balkan, inbegripet en decentralisering av skattesystemet, är av avgörande betydelse för att förbättra det lokala styret, för att de lokala och regionala myndigheterna tillsammans med sina medborgare ska kunna utveckla och tillhandahålla högkvalitativa tjänster till medborgarna, för deras deltagande i regionalt samarbete och goda grannförbindelser samt för att uppnå de ambitiösa europeiska och globala agendorna i fråga om hållbar utveckling och klimatförändringar.

Landspecifika iakttagelser

7.

ReK välkomnar det historiska Prespa-avtalet som Nordmakedonien och Grekland ingick i juni 2018 och som löste en 27 år gammal namnkonflikt.

8.

Kommittén välkomnar att rådet har beslutat att reagera på de framsteg som gjorts av Albanien och Nordmakedonien på de områden som rådet enhälligt kom överens om i sina slutsatser från juni 2018, och stakat ut vägen mot att inleda anslutningsförhandlingar med de två länderna.

9.

Vi beklagar att de lokala valen i Albanien i juni 2019 kännetecknades av oppositionens bojkott och lågt valdeltagande, och upprepar att utvidgningsprocessen är meritbaserad och beroende av att demokratins principer och andra Köpenhamnskriterier efterlevs.

10.

ReK uttrycker djup oro över att ytterligare rådsbeslut om Albanien och Nordmakedonien inledningsvis sköts upp från juni till oktober 2019, och vi är djupt besvikna över Europeiska rådets beslut i oktober 2019 att ytterligare skjuta upp starten för EU:s anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien, som båda har uppvisat ett kontinuerligt engagemang för sitt europeiska vägval. Kommittén beklagar också att detta beslut inte grundades på enskilda utvärderingar av kandidatländernas framsteg och varnar för att avsaknaden av en positiv signal till de båda kandidatländerna också skulle kunna få negativa återverkningar på lokal och regional nivå. Vidare rekommenderar kommittén att rådet finner en positiv lösning i denna fråga före toppmötet mellan EU och västra Balkan i Zagreb i maj 2020.

11.

Kommittén ställer sig helhjärtat bakom Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2019 (1) om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien och uppmanar med kraft rådet att beakta att en trovärdig strategi för EU:s utvidgning måste vara motiverande och bygga på de resultat som tidigare uppnåtts och som alla parter tidigare kommit överens om, samt ge ett stabilt och trovärdigt perspektiv för alla berörda länder.

12.

ReK är bekymrat över att en brist på framsteg i utvidgningen också direkt kan påverka EU:s säkerhet och välbefinnande, eftersom det kan innebära att alla länder på västra Balkan gradvis dras till tredje parter, inbegripet – men inte begränsat till – Ryssland och Kina, som redan försöker öka sitt inflytande i regionen.

13.

Vi noterar med oro att Serbien och Montenegro ännu inte agerat med större beslutsamhet i viktiga frågor, särskilt när det gäller att göra det politiska livet mindre polariserat, även på lokal nivå.

14.

ReK uppmanar med kraft alla politiska aktörer och myndighetsnivåer i Serbien, Montenegro och Bosnien och Hercegovina att nära samarbeta i partnerskap för att genomföra rekommendationerna från OSSE/ODIHR om att förbättra de lokala valförfarandena, och att arbeta för att skapa en öppen och inkluderande lokal politisk miljö, som bygger på partiöverskridande debatter och är fri från politiska påtryckningar och hot mot politiska motståndare.

15.

Kommittén uppmanar kommissionen att i anslutningsförhandlingarna med Serbien ta upp anklagelserna om hot mot demokratiskt valda befattningshavare som tillhör oppositionspartier, i synnerhet i kommunerna Paraćin, Šabac och Čajetina.

16.

Vi konstaterar att Bosnien och Hercegovina ännu inte i tillräcklig grad uppfyller Köpenhamnskriterierna och håller med om att anslutningsförhandlingar bör inledas så snart landet uppfyller dem i tillräcklig grad.

17.

ReK upprepar sin djupa oro och sin bestörtning över att Mostar är den enda kommunen i Bosnien och Hercegovina där inga lokala val har hållits sedan 2008.

18.

Med tanke på Bosnien och Hercegovinas ansökan om EU-medlemskap uppmanar kommittén framför allt lokala politiska ledare i Mostar och i Federationen Bosnien och Hercegovina att upphöra med denna exempellösa överträdelse av principerna i artikel 3 i den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse, som är bindande för alla Europarådets medlemsstater, även Bosnien och Hercegovina.

19.

Om frågan om valet i Mostar lämnas olöst innebär det i praktiken att Bosnien och Hercegovina inte kan ansluta sig till EU, eftersom landet vid en eventuell anslutning skulle bryta mot artikel 40 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, genom att beröva EU-medborgare som är bosatta i landet rätten att rösta och ställa upp i kommunalval.

20.

Vi erinrar om att kommissionen i juli 2018 bekräftade att Kosovo har uppfyllt alla riktmärken för viseringsliberalisering som godkänts av rådet.

21.

ReK välkomnar Europaparlamentets stöd för kommissionens förslag om viseringsliberalisering för innehavare av pass från Kosovo, som framfördes i september 2018 och mars 2019, och som upprepades under den nya mandatperioden av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor i september 2019.

22.

Kommittén uppmanar rådet att snarast ta itu med viseringsliberaliseringen för Kosovo, som fortfarande är det enda landet på västra Balkan vars medborgare behöver visum för att resa till EU-länder.

23.

Vi beklagar att Turkiet har upplevt en fortsatt kraftig försämring av centrala mänskliga rättigheter, med en allvarlig tillbakagång när det gäller rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter. Kommittén beklagar vidare den försvagning av effektiva kontroller och motvikter i det politiska systemet som uppstått till följd av ikraftträdandet av de konstitutionella ändringarna.

24.

ReK noterar slutsatserna från rådet (allmänna frågor) från juni 2018, där det konstateras att Turkiets anslutningsförhandlingar i praktiken har avstannat, att man inte kan överväga att inleda eller avsluta några ytterligare kapitel samt att inget ytterligare arbete för en modernisering av tullunionen mellan EU och Turkiet planeras för närvarande. Vi beklagar att Turkiet fortfarande vägrar att efterleva bestämmelserna i tilläggsprotokollet till associeringsavtalet med EU och erkänna Republiken Cypern. Kommittén upprepar mot denna bakgrund sina tidigare farhågor och rekommendationer angående Cypern, som ReK i detalj framförde i sitt yttrande om Utvidgningspaketet 2018. ReK beklagar vidare att Turkiet, trots Europeiska unionens upprepade uppmaningar att landet ska upphöra med sin olagliga verksamhet i östra Medelhavet, fortsätter att borra inom Cyperns territorialvatten, och bekräftar sin fulla solidaritet med Cypern när det gäller landets internationella erkännande, suveränitet och rättigheter i enlighet med internationell rätt.

25.

Kommittén påminner om betydelsen av Varoshas status, såsom den fastställts i tidigare resolutioner från FN:s säkerhetsråd, inklusive resolution 550 (1984) och resolution 789 (1992), och upprepar att inga åtgärder bör vidtas som inte är förenliga med dessa resolutioner.

26.

ReK hyser allvarliga farhågor när det gäller den turkiska valprocessens laglighet och integritet, framför allt beslutet 2019 i Turkiets högsta valråd om att lokalvalet i Istanbul ska tas om samt de turkiska myndigheternas beslut att ersätta de demokratiskt valda borgmästarna i Diyarbakır, Mardin och Van med tillsatta provinsguvernörer som tillförordnade borgmästare. Vi fördömer skarpt ytterligare repressiva handlingar gentemot ledamöter i kommunfullmäktige och kommunanställda; sådana handlingar är oförenliga med andan och principerna i den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse.

27.

Kommittén erkänner att Turkiet fortfarande är en viktig partner för EU på området migration och flyktingar, och upprepar sin övertygelse om att en andel av de medel som EU anslagit bör öronmärkas för de lokala och regionala myndigheter som är direkt involverade i hanteringen av migrationsflöden av fördrivna personer och flyktingar. Återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet bör genomföras fullt ut och på ett verkningsfullt sätt gentemot alla medlemsstater, samtidigt som det bör noteras att samarbete på området rättsliga och inrikes frågor med alla EU-medlemsstater fortsätter att vara av avgörande betydelse.

28.

Vi uppmanar de lokala och regionala myndigheterna i EU att ytterligare stärka samarbetet med sina motsvarigheter i kandidatländer och potentiella kandidatländer, följa dem på deras väg mot en fördjupad europeisk integration och stärka deras institutionella och administrativa kapacitet på regional och lokal nivå, samt deras förmåga att främja och respektera europeiska värden och principer.

29.

ReK erinrar i detta sammanhang om den oersättliga roll som de nationella sammanslutningarna av lokala och regionala myndigheter och nätverket av sammanslutningar av lokala myndigheter i sydöstra Europa (NALAS) spelar. De kan stödja de lokala och regionala myndigheterna vid genomförandet av reformer av den offentliga förvaltningen och uppbyggnaden av myndigheternas kapacitet för att förbättra utövandet av befogenheter och tillhandahållandet av lokala offentliga tjänster.

De lokala och regionala myndigheternas roll i utvidgningsprocessen

30.

Kommittén understryker att EU:s principer om subsidiaritet, proportionalitet och flernivåstyre även bör tillämpas på EU:s utvidgningsprocess.

31.

Det är mycket viktigt att de lokala och regionala myndigheterna deltar i utvidgningsprocessen för att den ska vara inkluderande och hållbar. Framgången för EU:s utvidgning till västra Balkan kommer att vara beroende av medborgarnas fortsatta stöd och de lokala och regionala myndigheternas engagemang för att skapa de önskade hållbara effekterna på lokal nivå i ett partnerskap mellan lokala, regionala och centrala myndigheter och med Europeiska unionen.

32.

Vi erinrar om att över 60 % av EU:s regelverk genomförs på lokal nivå, medan – inom den nuvarande fleråriga budgetramen – nästan en tredjedel av EU:s totala budget avsätts för sammanhållningspolitiken, som är inriktad på alla EU:s regioner och städer.

33.

De lokala och regionala myndigheterna har en viktig roll att spela i utvidgningsprocessen, inte bara när det gäller de politiska kriterierna, utan även som drivkrafter för ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling inom sina områden och som tillhandahållare av offentliga tjänster av god kvalitet till sina medborgare.

34.

Att de lokala och regionala myndigheterna ges möjlighet att fullgöra denna uppgift är en avgörande förutsättning för ett hållbart genomförande av EU:s utvidgningsstrategi för västra Balkan och för en framgångsrik europeisk integration i framtiden.

35.

ReK välkomnar kommissionens erkännande av att de lokala och regionala myndigheternas roll måste beaktas och att man måste hitta en lämplig balans mellan centrala, regionala och lokala myndigheter, som på bästa sätt stöder genomförandet av reformer och tillhandahållandet av tjänster till medborgarna.

36.

Kommittén påminner om att den i sitt yttrande om utvidgningspaketet 2018 beklagade bristen på specifika politiska förslag rörande lokala och regionala myndigheter.

37.

Vi uppmanar kommissionen att föreslå konkreta strategier, verktyg och instrument för att involvera lokala och regionala myndigheter på västra Balkan i syfte att stärka deras roll som den styresnivå som befinner sig närmast medborgarna.

38.

Vi uppmanar kommissionen att ta fram ett praktiskt verktyg för att stödja en effektiv kapacitetsuppbyggnad av lokala och regionala myndigheter på västra Balkan i syfte att harmonisera deras offentliga politik på lokal och regional nivå med EU:s regelverk genom särskild utbildning, ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis i hela regionen, och med deras motsvarigheter i EU, i linje med programmet för kommunal förvaltning, det regionala utbildningsprogrammet eller Erasmus för lokala och regionala företrädare.

39.

Kommittén uppmanar än en gång kommissionen att utvidga stödprogrammet för förbättring av förvaltning och ledning (Sigma) till förvaltningsnivåerna under den nationella nivån i kandidatländer och potentiella kandidatländer, i syfte att fastställa decentraliserade modeller för reformer av den offentliga förvaltningen och stödja förbättringen av det lokala styret och den lokala offentliga förvaltningen, så att EU:s regelverk kan tillämpas.

40.

Kommissionen uppmanas på nytt att införa tillfälliga operativa metoder som möjliggör användning av Taiex- och partnersamverkansinstrumenten för samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i medlemsstater, kandidatländer och potentiella kandidatländer.

41.

Kommittén är beredd att bedriva ett nära samarbete med den nya kommissionen, och i synnerhet med kommissionsledamoten med ansvar för grannskap och utvidgning, om det praktiska genomförandet och användningen av dessa instrument på lokal och regional nivå.

Rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna

42.

ReK upprepar att uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna måste fortsätta att vara den avgörande faktorn för att bedöma kandidatländernas beredskap att bli EU-medlemsstater, och stöder till fullo principerna om rättvisa och stränga villkor och om ”det grundläggande först”.

43.

Kommittén noterar med stor oro att välfungerande demokratiska institutioner, liksom trovärdiga framsteg på rättsstatsområdet, fortfarande är en stor utmaning i de flesta kandidatländer och potentiella kandidatländer.

44.

Vi är i detta sammanhang också oroade över det alltmer fientliga klimatet för det civila samhället i länderna, liksom den negativa utvecklingen på området för yttrandefrihet och mediernas oberoende.

45.

På grund av sin närhet till medborgarna spelar de lokala och regionala myndigheterna en avgörande roll för främjandet av och respekten för europeiska värden, och de befinner sig i främsta linjen när det gäller att bekämpa rasism och hatpropaganda, skydda utsatta grupper och minoriteter samt främja social sammanhållning.

46.

Kommittén är djupt övertygad om att de lokala och regionala myndigheterna själva kan spela en mer framträdande roll när det gäller att sätta ramarna för den lokala politiska arenan och det offentliga politiska rummet, och kan ta sin del av ansvaret för att ta itu med vissa av de brister som rör rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, vilket framhållits av kommissionen.

47.

Vi uppmanar de lokala och regionala myndigheterna i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna att intensifiera sina insatser för att uppnå konkreta resultat när det gäller att

47.1

skapa en positiv och gynnsam miljö för det civila samhället på lokal nivå, och när det gäller att inkludera det civila samhällets organisationer i lokalt inkluderande beslutsfattande,

47.2

bekämpa all diskriminering på alla grunder, i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet av personer med funktionsnedsättning, utsatta grupper och etniska minoriteter, särskilt romer,

47.3

bekämpa utestängning, marginalisering och diskriminering av homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella, samt bekämpa hatpropaganda och våld mot dessa grupper,

47.4

förbättra kvinnors representation på alla områden inom den offentliga förvaltningen på lokal och regional nivå, och rent allmänt säkerställa jämställdhet och förebygga och bekämpa diskriminering och alla former av våld mot kvinnor.

48.

ReK uppmanar kommissionen att erkänna de lokala och regionala myndigheternas roll när det gäller att ta itu med grundläggande frågor på lokal nivå, att underlätta uppbyggnaden av deras kapacitet och kompetens när det gäller rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter samt att stödja dem genom att tillhandahålla konkreta verktyg och instrument så att de kan fullgöra denna roll.

De lokala och regionala myndigheternas roll i Agenda 2030 för hållbar utveckling

49.

Kommittén påminner om sitt nyligen framlagda yttrande om målen för hållbar utveckling som en grund för en långsiktig EU-strategi för ett hållbart Europa senast 2030, där det understryks att 65 % av de 169 delmålen för de 17 målen för hållbar utveckling kräver att regionerna och städerna engagerar sig kraftfullt i genomförandet av målen, om de ska kunna uppnås.

50.

Målet att ”ingen ska hamna på efterkälken” kräver att alla styresnivåer säkerställer integration över hela linjen och att det utformas platsbaserade strategier som garanterar ömsesidigt stöd och sammanhållning.

51.

Vi påminner också om att de lokala och regionala myndigheterna har en nyckelroll när det gäller att uppnå de mål som anges i FN:s Parisavtal om klimatförändringar, och att klimatåtgärder på lokal nivå är av avgörande betydelse för att man ska kunna begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna samt skapa lokala möjligheter till hållbara investeringar och tillväxt.

52.

Kommittén är därför övertygad om att borgmästaravtalet för klimat och energi, som är en gräsrotsrörelse, kan vara en drivkraft för att göra det möjligt för städer och kommuner i länderna på västra Balkan att bidra till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling genom att anpassa dem till lokala förhållanden.

53.

Vi uppmanar kommissionen att bättre integrera länderna på västra Balkan, och särskilt deras lokala och regionala myndigheter, i den framtida utvecklingen av borgmästaravtalet för klimat och energi, eller motsvarande nationella och regionala initiativ som engagerar lokal och regional nivå, och utnyttja potentialen hos nationella sammanslutningar av lokala och regionala myndigheter och nätverket av sammanslutningar av lokala myndigheter i sydöstra Europa (NALAS) för att underlätta fastställandet och genomförandet av lokala klimathandlingsplaner och energieffektivitetsplaner, planer för hållbar rörlighet i städer samt andra lokala och regionala politiska instrument som syftar till att uppnå Agenda 2030.

---

(*1)  Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(1)  Europaparlamentets resolution 2019/2883(RSP).