Bryssel den 23.7.2019

COM(2019) 352 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EMPTY

Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar

{SWD(2019) 307 final}


I. Bakgrund

Tillståndet i världens skogar

Våra skogar är oumbärliga. De är våra lungor och livsuppehållande system. De täcker 30 % av jordens yta och står för 80 % av den biologiska mångfalden. De ger oss den luft vi andas och tar koldioxid ur atmosfären. Skogarna tillhandahåller livsnödvändig organisk infrastruktur för några av jordens allra artrikaste och mest diversifierade livsformer. De ger uppehälle och inkomster för cirka 25 % av världens befolkning, bär kulturella, sociala och andliga värden och utgör en stor del av den mark som traditionellt bebos av ursprungsbefolkningar.

I dag är världens skogar allvarligt hotade av avskogning I och skogsförstörelse II . En skogsareal på 1,3 miljoner kvadratkilometer har gått förlorad mellan 1990 och 2016, vilket motsvarar 800 fotbollsplaner förlorad skog i timmen III . För att säkra människors hälsa och välbefinnande och skapa en hållbar utveckling måste vi samarbeta med andra för att vända denna utveckling, och vi måste skydda och förnya världens skogar.

Hoten mot världens skogar är en av vår tids största utmaningar för en hållbar utveckling. Avskogningen är en av de viktigaste orsakerna till att den biologiska mångfalden minskar IV . Utsläpp från markanvändning och förändrad markanvändning, främst på grund av avskogning, är den näst största orsaken till klimatförändring efter förbränning av fossila bränslen. Utsläppen står för nästan 12 % av alla utsläpp av växthusgaser, och åtgärder på detta område är viktiga för att bekämpa klimatförändringarna V . Avskogningen kan också få dramatiska konsekvenser för försörjningsmöjligheterna för de mest utsatta människorna, t.ex. ursprungsbefolkningar, som är mycket beroende av skogens ekosystem VI .

EU har infört en rad lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att hantera problemen med avskogning och skogsförstörelse. Samtidigt som skogsarealen i EU har ökat under de senaste årtiondena (se ruta 1) fortsätter avskogningen i andra regioner, framförallt i tropiska områden, på oroväckande höga nivåer VII .

Ruta 1 – Skogar i EU

43 % av EU:s mark – 182 miljoner hektar – är skog eller annan trädbevuxen mark VIII . Av dessa är 134 miljoner hektar tillgängliga för träförsörjning. Skogarna i EU har vuxit: Från 1990 till 2015 ökade skogsarealen med en yta så stor som Grekland IX tack vare nybeskognings- och återbeskogningsprogram och naturlig återväxt. EU:s skogsstrategi X utgör ramen för att säkerställa en konsekvent skogspolitik. Skogarna utgör hälften av naturskyddsområdena i Natura 2000-nätverket. Det omfattar 38 miljoner hektar, dvs. mer än 20 % av EU:s skogsresurser. Det måste dock göras mer även inom EU för att skydda och återställa skogsarealen, bland annat för att ökningen av arealen har skett i långsammare takt på sistone.

Trots alla ansträngningar hittills kan man med den nuvarande politiken inte säkerställa att skogarna bevaras och används på ett hållbart sätt. Det är därför viktigt att vår politik för hållbar utveckling omfattar kraftigare åtgärder för att skydda de befintliga skogarna och förvalta dem på ett hållbart sätt, samt för att aktivt och på ett hållbart sätt skapa nya skogarealer. Primärskogar XI kräver särskild uppmärksamhet eftersom de är unika och oersättliga och hårt utsatta för avskogning. Nybeskogning och återställande XII av förstörd skogsmark kan bidra till att minska trycket på naturliga skogar och utgöra ett effektivt kompletterande försvar i kampen mot klimatförändringar. Nyplanterade skogar kan dock inte ersätta primärskogar, som har stora kollager och kännetecknas av hög ålder, unika ekologiska egenskaper och det etablerade skydd de utgör för den biologiska mångfalden XIII .

Att vidta ytterligare EU-åtgärder för att skydda skogen skulle vara förenligt med internationella avtal och åtaganden, där behovet av ambitiösa åtgärder för att vända trenden med avskogning erkänns fullt ut. Parisavtalet om klimatförändringar och den globala strategiska planen för biologisk mångfald 2011–2020, som antogs inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald och Aichi-målen för biologisk mångfald främjar insatser för hållbart skogsbruk, skydd och återställande XIV . Att minska skogsförlusten och skogsförstörelsen är en prioritering i FN:s strategiska plan för skogarna XV . Att stärka insatserna för att förvalta skogar på ett hållbart sätt är också av central betydelse för FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, eftersom skogarna spelar en mångfunktionell roll som stöder uppnåendet av de flesta målen för hållbar utveckling.

Diagram 1 – Skogsvaror och skogstjänster till stöd för FN:s mål för hållbar utveckling

1     Inkomst från skogsprodukter

2    Näring från vilda frukter och vilt

3    Medicinalväxter

6    Färskvatten för dricksvatten och bevattning

8    Hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt och anständigt arbete för alla

10    Minskade inkomstskillnader

12    Hållbara konsumtions- och produktionsmönster

13    Avskiljning och lagring av koldioxid

15    Biologisk mångfald

Figur 2 – Avskogningens konsekvenser för målen för hållbar utveckling

1    Ökad utsatthet för extrema väderfenomen

2    Minskad nederbörd och färre pollinerande insekter

3    Luftvägssjukdomar på grund av skogsbränder

6    Ohållbar förvaltning av vattenresurser

8    Ohållbar ekonomisk tillväxt och brist på anständigt arbete

10    Inkomstskillnader

12    Ohållbara konsumtions- och produktionsmönster

13    Koldioxidutsläpp

15    Förlust av biologisk mångfald

Orsaker till avskogning och skogsförstörelse

Avskogning och skogsförstörelse beror på många olika faktorer. Den ökande efterfrågan från en växande global befolkning på livsmedel, foder, bioenergi, timmer och andra råvaror, i kombination med låg produktivitet och låg resurseffektivitet, sätter allt större press på markanvändningen och hotar bevarandet av världens skogar. Omkring 80 % av den globala avskogningen orsakas av den ökande andelen mark som används till jordbruk XVI . Stadsutbredning, infrastrukturutveckling och gruvdrift är också faktorer som driver på avskogningen.

Figur 3 – Beräknat år då primärfuktskogar försvinner XVII

Andra faktorer som leder till avskogning är avsaknaden av sund politik (såsom integrerad markplanering och tydliga besittnings- och markrättigheter), svaga styrelseformer och bristande efterlevnad, olaglig verksamhet XVIII och brist på investeringar i hållbar skogsförvaltning. Negativa effekter på skogen kan också uppstå när betesmark eller jordbruksmark som tidigare använts för livsmedels- och fodermarknaderna läggs om till produktion av bränslen från biomassa (indirekt ändring av markanvändning).

Skogsförstörelse är svårare att kvantifiera. De direkta orsakerna till skogsförstörelse är bland annat ett ohållbart utnyttjande av skogsresurserna, t.ex. för användning som hushållsenergi, och naturfenomen såsom bränder och skadegörare. Det krävs åtgärder eftersom efterfrågan på ved för användning som bränsle kommer att fortsätta att öka, och det beräknas att 2,8 miljarder människor kommer att vara beroende av denna bränslekälla år 2030, jämfört med 2 miljarder i dag XIX .

De flesta varor som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse konsumeras visserligen på lokal eller regional nivå, men EU importerar XX produkter som palmolja XXI , kött, soja, kakao, majs, timmer och gummi XXII , även i form av bearbetade produkter eller tjänster. Om man ser till avskogningen som ”konkretiserad” XXIII i den totala slutliga förbrukningen står EU för omkring 10 % av den globala delen XXIV .

Från utmaning till möjlighet: EU som global föregångare

Att skogarna försvinner och förstörs har fått global uppmärksamhet. På lång sikt hotar avskogningen och skogsförstörelsen inte bara ekonomin utan också hela mänskligheten.

Det finns ingen patentlösning på problemet. Att bekämpa avskogningen och uppnå en hållbar skogsförvaltning är en komplex utmaning. Lösningarna på detta måste vara specifika för varje land och region och ha ett övergripande dubbelt syfte att såväl skydda befintliga skogar, särskilt primärskogar, som att avsevärt öka andelen hållbar skog med stor biologisk mångfald över hela världen.

Det är uppenbart att EU inte kan vända avskogningstrenden på egen hand. Vi måste ingå i en global allians. 

EU har redan utvecklat partnerskap med andra länder för att minska trycket på skogarna och bekämpa avskogningen.

Ruta 2 – EU:s handlingsplan för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt)  XXV

Sedan 2003 har åtgärder vidtagits inom ramen för EU:s handlingsplan Flegt för att bekämpa olaglig avverkning och därmed sammanhängande handel. Samarbete med partnerländer för att förbättra skogsförvaltningen och kapacitetsuppbyggnaden är viktiga inslag i handlingsplanen. I en av de centrala komponenterna i handlingsplanen, nämligen EU:s timmerförordning XXVI , åläggs verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på EU-marknaden att visa tillbörlig aktsamhet för att minimera risken för import av olagligt avverkat timmer. Handlingsplanen främjar även dialog och samarbete med andra stora marknader.

I 2016 års utvärdering av EU:s Flegt-handlingsplan drogs slutsatsen att den fortsätter att i) vara ett relevant svar på den utmaning som den olagliga avverkningen utgör, ii) vara effektiv när det gäller att öka medvetenheten, iii) bidra till skogsförvaltningen i världen, och iv) bidra till att minska efterfrågan på olagligt timmer i EU. Med utgångspunkt i utvärderingsresultaten har Europeiska kommissionen och medlemsstaterna enats om en arbetsplan för Flegt för 2018–2022 XXVII , som ska vara vägledande för arbetet under de kommande åren.

År 2008 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett meddelande om avskogning XXVIII , i vilket den satte upp ett mål för EU att stoppa minskningen av världens skogsareal senast 2030 och minska den totala tropiska avskogningen med 50 % senast 2020. I meddelandet identifieras olika tillvägagångssätt för att förbättra EU:s insatser för att bevara världens skogar genom användande av nya vetenskapliga rön och verktyg.

EU:s vittomfattande frihandelsavtal innehåller kapitel om handel och hållbar utveckling med bindande bestämmelser om miljöskydd, klimatförändringar, biologisk mångfald och skogar, inbegripet skyldigheten att säkerställa att multilaterala miljöavtal, såsom Parisavtalet och konventionen om biologisk mångfald, verkligen genomförs.

Kommissionen påpekar i sin strategiska långsiktiga vision för en klimatneutral ekonomi år 2050, En ren jord åt alla XXIX , att det är avgörande att förstärka den naturliga kolsänka som utgörs av skogar, mark och jordbruksområden och kustnära våtmarker för att hantera klimatförändringarna på ett framgångsrikt sätt. EU:s direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor XXX innehåller bindande hållbarhetskriterier för att undvika påverkan av direkt markanvändning i samband med användning av biodrivmedel i EU.

Det europeiska samförståndet om utveckling XXXI syftar till att utrota fattigdomen, särskilt genom välfungerande ekosystem för att stödja övergången till en grön ekonomi. Den främjar hållbara värdekedjor inom jordbruket för att hejda, förebygga och motverka avskogning.

EU försöker också öka konsumenternas medvetenhet om behovet av att minska det ekologiska fotavtrycket till följd av konsumtion och uppmuntrar människor att konsumera produkter från försörjningskedjor som är ”avskogningsfria”, dvs. sådana som inte orsakar avskogning, vare sig direkt eller indirekt.

Trots dessa ansträngningar är det osannolikt att EU:s mål att minska den totala tropiska avskogningen med 50 % senast 2020 uppfylls XXXII , och därför måste vi intensifiera insatserna och inta en ännu starkare ledarroll när det gäller att skydda och återställa världens skogar.

I sin roll som ledande handelspartner och investerare och som världens största utvecklingsbiståndsgivare samarbetar EU med partner över hela världen. Det finns många möjligheter till närmare samarbete för att skydda och återställa skogen.

Skogen erbjuder viktiga ekosystemtjänster för samhället, såsom ren luft, vattenflödesreglering, koldioxidbindning, skydd av marken mot vatten- och vinderosion, habitat för djur och växter, återställande av förstörd mark samt motståndskraft mot katastrofer och klimatförändringar. Dessa tjänster kan bidra till en lägre risk för regionala konflikter, minskade migrationsströmmar, en ökad produktion i jordbruket och ett bättre välbefinnande i lokalsamhällena.

Återställande av förstörd skog och plantering av ny skog har identifierats som effektiva kompletterande åtgärder för att stoppa avskogningen. Återbeskogade områden kan få många gynnsamma effekter om de planeras och genomförs på ett bra sätt (t.ex. genom att undvika att annan legitim och hållbar markanvändning ersätts), med full respekt för ekologiska principer som gynnar den biologiska mångfalden. De kan fungera som buffertzoner för primärskog, skydda marken, samla upp rent vatten och säkerställa genetisk mångfald. Att plantera träd i stor skala kan också bidra avsevärt till att begränsa klimatförändringarna XXXIII . Vissa vägar som identifierats av FN:s klimatpanel för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader skulle kräva en ökning av skogsarealen med upp till 1 miljarder hektar fram till 2050 jämfört med 2010 XXXIV .

Att skydda befintliga skogar och öka skogsarealen på ett hållbart sätt kan dessutom ge försörjningsmöjligheter, öka inkomsterna för lokalsamhällen och möjliggöra utveckling av hållbara bioekonomier. Skogen utgör en lovande grön ekonomisk sektor med potential att skapa mellan 10 och 16 miljoner hållbara och anständiga arbetstillfällen världen över XXXV .

EU kommer att fortsätta att utveckla och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter och se till att projekt för hållbar skogsförvaltning, nybeskogning och återbeskogning sker med hänsyn tagen till lokala miljömässiga, sociala och ekonomiska villkor. EU kommer också att fortsätta att dela med sig av lösningar som t.ex. diversifiering av rena energikällor som minskar trycket på skogarna, hållbar timmeranskaffning och ekoturismprojekt som bygger på naturskogar med stor biologisk mångfald.

II. Syfte och tillämpningsområde

Syftet med detta meddelande är att föreslå sätt att trappa upp EU:s insatser för att skydda världens skogar, särskilt primärskogar, och återställa skogarna på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. Det övergripande målet är att skydda och öka världens skogareal för att förbättra människors hälsa och försörjningsmöjligheter och se till att våra barn och barnbarn får ta över en frisk planet. 

Att öka EU:s insatser ligger i linje med EU:s mål att stoppa minskningen av världens skogsareal före 2030 och med EU:s övriga internationella åtaganden. Det är ett svar på uppmaningar från Europaparlamentet XXXVI , rådet och aktörer från både den privata och offentliga sektorn XXXVII .

I detta meddelande föreslås en rad nya åtgärder och mål med utgångspunkt i  EU:s skogsstrategi från 2013, EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020 XXXVIII , det sjunde miljöhandlingsprogrammet XXXIX samt Europeiska kommissionens strategiska långsiktiga vision för en klimatneutral ekonomi år 2050, En ren jord åt alla. 

I kommissionens diskussionsunderlag Ett hållbart EU 2030 XL betonas att avskogning inte är någon annans problem. Man framhåller att EU:s konsumtion av livsmedel och foder är en av de viktigaste orsakerna till miljöpåverkan, och skapar ett högt tryck på skogarna i länder utanför EU och påskyndar avskogningen. Därför bör konsumtion av produkter från avskogningsfria försörjningskedjor i EU uppmuntras, både genom lagstiftning och andra åtgärder, beroende på vad som är lämpligt.

Att hejda avskogningen och skogsförstörelsen i kombination med verksamhet för återställande, åter- och nybeskogning som sker på ett hållbart sätt ger möjligheter till ekonomisk utveckling. Detta kräver att man lägger särskild vikt vid hållbar produktion och konsumtion av jordbruksprodukter och skogsbaserade produkter. Det kommer att krävas insatser på internationell, nationell, regional och lokal nivå samt betydande investeringar.

I detta meddelande föreslås därför en partnerskapsstrategi – ett nära samarbete med producent- och konsumentländer samt företag och det civila samhället. Sådana partnerskap kan underlätta åtgärder för att främja markförvaltning, ett hållbart skogsbruk och återbeskogning, öppenhet och insyn i försörjningskedjor, effektiv övervakning, hållbar finansiering och multilateralt samarbete. De åtgärder som fastställs i detta meddelande kan också vara till nytta för vissa andra naturliga ekosystem, eftersom deras förluster till stor del orsakas av samma drivkrafter som orsakar skogsförlust XLI .

Vid utarbetandet av detta meddelande samrådde kommissionen brett med berörda parter XLII , bland annat genom två konferenser under 2014 och 2017 och ett öppet offentligt samråd 2019. Faktaunderlaget för detta meddelande stärktes ytterligare genom tre studier, framför allt genomförbarhetsstudien om alternativ för att förstärka EU:s insatser mot avskogning, som offentliggjordes i februari 2018, i vilken man identifierade befintliga brister och bedömde eventuella ytterligare åtgärder. EU:s Flegt-handlingsplan omfattar t.ex. olaglig avverkning och bidrar till att stärka skogsförvaltningen, men tar inte upp den avskogning som orsakas av jordbrukets expansion. I EU:s direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor anges vilka hållbarhetskriterier som råvaror för flytande biobränslen och vissa typer av biomassa som används till biogas och fasta biomassabränslen måste uppfylla för att omfattas av ekonomiskt och rättsligt stöd. Direktivet omfattar dock inte annan råvaruanvändning än för användning som biobränslen.

Eftersom den nuvarande kommissionens mandatperiod går mot sitt slut kommer vi i detta meddelande inte att lägga fram en slutlig handlingsplan för den tillträdande kommissionen. De utmaningar vi står inför är dock tillräckligt brådskande för att göra en seriös analys av problemen, diskutera hur man ska ta itu med dem, identifiera ett antal förslag som kan läggas fram omedelbart och förbereda rättsliga och ekonomiska åtgärder som den nya politiska ledningen för kommissionen sedan får fatta beslut om.

III. Fem prioriteringar för att intensifiera EU:s åtgärder mot avskogning och skogsförstörelse

Prioritering 1: Minska EU:s ekologiska konsumtionsavtryck till följd av markanvändning och uppmuntra konsumtionen av produkter från avskogningsfria försörjningskedjor i EU

EU har också börjat ta itu med risken för avskogning till följd av ökad användning av biobränsle. Direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor XLIII innehåller, utöver bindande hållbarhetskriterier, regler för att minimera risken för avskogning och fastställer ett övergripande tak för användningen av biodrivmedel som framställts från livsmedels- och fodergrödor inom ramen för målen för förnybar energi. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/807 XLIV innehåller kriterier för att fastställa bränsleråvaror med hög risk för indirekt ändring av markanvändning, för vilka en betydande utvidgning av produktionsområdet till mark med stora kollager kan observeras. Möjligheten att ta hänsyn till biodrivmedel från bränsleråvaror med hög risk för indirekt ändring av markanvändning vid beräkningen av den totala nationella andelen förnybar energi kommer att vara begränsad under 2021–2023 och fasas ut senast 2030.

För att uppmuntra EU:s konsumtion av produkter från avskogningsfria försörjningskedjor måste vi göra det lättare för leverantörer, tillverkare, återförsäljare, konsumenter och offentliga myndigheter att identifiera, marknadsföra och köpa sådana produkter. Några bra exempel på EU:s politik för ökad öppenhet i försörjningskedjan är förordning (EU) nr 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (även kallad EU:s timmerförordning) och förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av information om livsmedel till konsumenter, vilket gör det möjligt för dem att särskilja de olika vegetabiliska oljor som ingår i produkter. Andra instrument är EU:s miljömärke, miljöanpassad offentlig upphandling och andra initiativ inom ramen för den cirkulära ekonomin. Verktyg såsom produktens eller organisationens miljöavtryck kan också bidra till att bättre bedöma olika produktkategoriers tryck och deras betydelse för avskogningen. Dessa initiativ skulle dock kunna inriktas mer specifikt på att främja beskogning och på kampen mot avskogning och skogsförstörelse.

System för certifiering och verifiering kan också spela en roll när det gäller att stödja hållbara försörjningskedjor om höga standarder iakttas. Kommissionen har tagit fram ett vägledningsdokument XLV för EU:s timmerförordning som tar upp den roll som system för verifiering av tredje part spelar i riskbedömningen och riskbegränsningen. I en studie från 2018 utvärderades även hållbarhetsstandarderna för palmolja och sammanfattades de befintliga initiativens effekter på hållbar produktion och konsumtion av palmolja XLVI . Standarder och certifieringssystem som bidrar till att identifiera och främja avskogningsfria varor bör stärkas genom, bland annat, undersökningar om deras fördelar och brister samt genom utarbetande av riktlinjer, inklusive bedömningar som grundas på vissa kriterier för att visa att olika standarder och system är trovärdiga och tillförlitliga. Sådana kriterier bör beakta aspekter såsom tillförlitligheten i certifierings- och ackrediteringsprocesserna, oberoende övervakning, möjligheter att övervaka försörjningskedjan, krav på att skydda primärskog och skogar med hög biologisk mångfald och främja ett hållbart skogsbruk.

Konsumenter och producenter bör också få bättre information om kopplingen mellan konsumtion av råvaror och avskogning. Människor bör uppmuntras, både genom lagstiftning och andra incitament, att övergå till en mer balanserad, hälsosam och näringsrik kost XLVII och att minska livsmedelssvinnet. Denna mer hållbara livsstil kommer att minska trycket på mark och resurser.

Nyckelåtgärder

Kommissionen kommer att göra följande:

Inrätta en plattform för flerparts- och medlemsstatsdialoger om avskogning, skogsförstörelse och om en hållbar ökning av skogsarealen i världen för att tillhandahålla ett forum för att främja utbyten med och mellan berörda parter i syfte att bygga allianser, verka för och dela åtaganden om att avsevärt minska avskogningen och utbyta erfarenheter och information.

Uppmuntra till att stärka standarder och certifieringssystem som bidrar till att identifiera och främja avskogningsfria varor bland annat genom undersökningar om deras fördelar och brister samt genom utarbetande av riktlinjer, inklusive bedömningar som grundas på vissa kriterier för att visa att olika standarder och system är trovärdiga och tillförlitliga.

Bedöma ytterligare lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder på efterfrågesidan för att säkerställa lika villkor och en samsyn i fråga om avskogningsfria försörjningskedjor, i syfte att öka insynen i försörjningskedjan och minimera risken för avskogning och skogsförstörelse i samband med råvaruimport till EU.

Kommissionen kommer dessutom att förbättra genomförandet av följande pågående åtgärder:

-Utföra analytiskt arbete tillsammans med berörda parter för att bedöma behovet av att kräva att bolagsstyrelser utvecklar och redovisar en hållbarhetsstrategi, inbegripet lämplig tillbörlig aktsamhet genom hela försörjningskedjan, och mätbara hållbarhetsmål XLVIII .

-Främja integrering av skogsrelaterade faktorer i företagens strategier för socialt ansvar/ansvarsfullt företagande och främja transparens och användning av frivilliga åtaganden från den privata sektorn, i enlighet med internationella riktlinjer.

-Ytterligare integrera faktorer som påverkar avskogningen i EU:s miljömärke, en miljöanpassad offentlig upphandling och andra initiativ inom ramen för den cirkulära ekonomin.

-Aktivt stödja utarbetandet och spridningen av information och utbildningsmaterial för att bidra till att minska efterfrågan på produkter vars försörjningskedjor kan innebära avskogning, och samtidigt öka efterfrågan på produkter från avskogningsfria försörjningskedjor.

-Inom ramen för den rättsliga ramen för ren energi för alla i Europa, ta itu med relevanta aspekter av förnybar energi och biodrivmedel, se över alla relevanta aspekter i den rapport som åtföljer kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/807 under 2021 och, om så är lämpligt, revidera delegerad förordning (EU) 2019/807 under 2023 på grundval av de senaste tillgängliga beläggen.

-Genomföra EU:s Flegt-arbetsplan för 2018–2022, och särskilt stärka genomförandet av EU:s timmerförordning.

Prioritering 2: Arbeta i partnerskap med producentländer för att minska trycket på skogarna och göra EU:s utvecklingssamarbete ”avskogningssäkert”

I linje med EU:s principer för utvecklingssamarbete kommer kommissionen att arbeta i partnerskap med producentländerna för att bekämpa avskogning och skogsförstörelse. Sedan 2014 har EU investerat omkring 1,2 miljarder euro per år i stöd till jordbruksprogram i partnerländer som står inför utmaningar på detta område. Investeringarna har fokuserat på att stödja ett klimattåligt jordbruk, hållbar intensifiering och diversifiering, agroekologi, och skogsjordbruk. Kommissionen strävar efter att främja hållbara och öppet redovisade värdekedjor inom jordbruket med stöd av en stabil metod XLIX som delas av partnerländerna. Härigenom kan kommissionen stödja åtgärder för att omvandla värdekedjorna för råvaror som kaffe, kakao, palmolja och husdjur.

Kommissionen har också ökat sitt fokus på hållbart skogsbruk som ett verktyg att förhindra, hejda och vända förlust av skog och skogsförstörelse. Hållbart skogsbruk förenar ekonomiska, miljömässiga och sociala mål i syfte att i) säkerställa att skogarna behåller sitt produktionsvärde, ii) öka skogarnas motståndskraft mot klimatförändringar, och iii) upprätthålla de ekosystemtjänster som skogarna tillhandahåller (bland annat bevarandet av biologisk mångfald och koldioxidbindning). Ett hållbart skogsbruk främjar också en innovativ bioekonomi och gör det möjligt att utnyttja den skogsbaserade sektorns socioekonomiska potential. Investeringar i den skogsbaserade sektorn genererar belopp som är dubbelt så stora som inom andra ekonomiska sektorer. För vart hundrade arbetstillfälle som skapas i den skogsbaserade sektorn skapas 153 arbetstillfällen inom andra sektorer som en direkt följd L .

Att främja hållbar konsumtion och produktion av diversifierade träbaserade produkter är en central del av bioekonomin. EU har sedan 2010 investerat mer än 20 miljoner euro i pilotprojekt med anknytning till skogsindustrin via sina Switch to Green-program. Genom en utvärdering från 2018 drogs slutsatsen att EU:s stöd till gröna företag (främst i Afrika och Asien) fått ”stora effekter vad gäller spridningen av hållbar konsumtion och hållbara produktionsmetoder och har lett till ökade investeringar och fler gröna arbetstillfällen” LI .

Biologisk mångfald ligger till grund för skogarnas produktionsvärde och skogens ekosystemtjänster och är därför avgörande för att motverka skogsförstörelse. EU har stött inrättandet och förvaltningen av skyddade skogsområden, som 2018 uppgick till totalt 14,7 miljoner hektar tropisk fuktskog. EU har också främjat innovativa och effektiva verktyg för att skydda skogar som t.ex. bevarande baserat på deltagande från lokalsamhällen (särskilt med stöd av urbefolkningar) och en landskapsvårdande metod LII .

Olaglig verksamhet innebär en stor avskogningsrisk. Det är därför väsentligt att åtgärda drivkrafter som svag styrning, och detta har varit ett centralt inslag i EU:s Flegt-handlingsplan. Sedan 2003 har denna handlingsplan bidragit till ökad öppenhet och ansvarighet, fler rättsliga reformer, ökad delaktighet och mer deltagarinriktade strategier i de länder som får stöd. Att främja en ansvarsfull äganderätt till mark och skog LIII förblir en toppriortiering inom EU:s internationella samarbets- och utvecklingspolitik. EU stöder för närvarande markförvaltningsinsatser i omkring 40 utvecklingsländer och genomförandet av FAO:s frivilliga riktlinjer för en ansvarsfull styrning och förvaltning av mark-, fiske- och skogsrättigheter i samband med en tryggad nationell livsmedelsförsörjning LIV i ytterligare 18 länder. EU ger också direkt stöd till människorättsförsvarare och försvarare av markrättigheter. Lokala myndigheter och lokalsamhällen deltar inom ramen för EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter LV , vilket har ökat effekterna av ansträngningarna att bekämpa brottslighet som rör skogarna och gjort dem mer ändamålsenliga.

EU:s åtgärder har bidragit till att utveckla och genomföra politik i producentländer som redan har lett till minskad skogsförlust och skogsförstörelse. Grundat på erfarenheterna hittills kommer kommissionen att bygga vidare på existerande åtgärder och utveckla fler åtgärder i samma anda som de ovan beskrivna.

Nyckelåtgärder

Kommissionen kommer att göra följande:

Säkerställa att avskogning ingår i politiska dialoger på landsnivå och hjälpa partnerländerna att utveckla och genomföra nationella ramar för skogarna och för en hållbar skogsförvaltning. Dessa nationella ramar kommer att spegla både inhemska behov och globala åtaganden. De kan till exempel bestå i att hjälpa partnerländer att genomföra sina nationellt fastställda bidrag till Parisavtalet och/eller att införliva skogsförvaltningsrelaterade åtgärder i budgetstödspolicyn och i politiken för förvaltningen av de offentliga finanserna.

Säkerställa att EU:s stöd till partnerländernas politik på områdena jordbruk, infrastruktur, gruvdrift, stadsområden, stadsnära områden och landsbygd inte bidrar till avskogning och skogsförstörelse. När så är motvierat bör EU:s stöd åtföljas av kompensationsåtgärder som t.ex. stöd till återställande, återbeskogning och/eller nybeskogning.

Hjälpa parterländerna att införa hållbara skogsbaserade värdekedjor och främja hållbara bioekonomier inspirerade till exempel av kommissionens meddelande om en ny allians mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen: Nästa steg i vårt partnerskap för investeringar och arbetstillfällen.

Utveckla och införa incitamentsmekanismer för småbrukare så att de kan upprätthålla och förbättra ekosystemtjänster och produkter som kommer från hållbart skogs- och jordbruk.

Kommissionen kommer dessutom att förbättra genomförandet av följande pågående åtgärder:

-Intensifiera ansträngningarna för att stödja rättigheterna för ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen som är beroende av skogarna, samt miljörättsförsvarare i enlighet med resolution 28/11 från FN:s råd för mänskliga rättigheter.

-Stärka den politik och de rättsliga ramar som främjar hållbar skogsförvaltning och markanvändningsplanering och integrera överväganden som rör biologisk mångfald och klimatet.

-Främja återställandet av skogslandskap samt återbeskogningsprojekt som integrerar ekologiska principer som är förmånliga för biologisk mångfald, lokalbefolkningars rättigheter och försörjningsmöjligheter genom tillhandahållandet av förbättrade ekosystemtjänster LVI .

-Fortsätta att stödja bevarandet av skogen genom att skapa skyddade skogsområden och förvalta dem på ett ändmålsenligt sätt, samtidigt som man gör undersökningar med avseende på höga bevarandevärden LVII och förekomst av stora kollager LVIII .

-Intensifiera åtgärder för hållbar produktion och användning av träbränslen baserat på lärdomarna från initiativet med den globala klimatförändringsalliansen (GCCA+) samtidigt som främjandet av andra former av hållbar förnybar energi fortsätter.

Prioritering 3: Stärka det internationella samarbetet för att hejda avskogning och skogförstörelse och uppmuntra återställande av skogen

EU:s ledarskap på detta område speglas i dess åtaganden när det gäller multilaterala insatser och genom EU:s handlingsplan Flegt. Ensidiga EU-insatser får endast begränsade effekter när det gäller att minska avskogningen och skogsförstörelsen eller för att öka skogsarealen globalt. Det är därför viktigt att stärka samarbetet, uppmuntra enhetliga åtgärder och undvika att världshandeln med produkter vars försörjningskedjor kan innefatta avskogning flyttar till andra regioner.

På multilateral och bilateral nivå bidrar EU redan aktivt till att utforma politik och standarder som åtgärdar drivkrafterna bakom avskogning och skogsförstörelse. I centrala internationella forum förespråkar EU en global agenda för hållbar användning av naturresurser, landsbygdsutveckling, livsmedelstrygghet, hållbar skogsförvaltning, återbeskogning och återställande av förstörda skogsarealer. EU:s arbete går också via sektorspecifika mellanstatliga organisationer, mellan länder, centrala intressenter och initiativ såsom arbetsgruppen för den afrikanska landsbygden LIX där man utbyter erfarenheter och kunskaper och undersöker möjligheterna att utveckla sysselsättnings- och inkomstskapande verksamheter. Dessa åtgärder leder till initiativ i syfte att använda naturresurserna mer effektivt – att producera mer med mindre.

Som en viktig handelspartner bidrar EU till tillväxt och socioekonomisk utveckling i många regioner i världen, och främjar därmed hållbarhet. I linje med sitt åtagande att se till att EU:s handelspolitik bidrar till en ansvarsfull förvaltning av globala försörjningskedjor LX siktar kommissionen på att säkerställa att alla nya övergripande EU-handelsavtal ska innehålla bestämmelser om hållbar skogsförvaltning och ansvarsfullt företagande samt åtaganden om att genomföra Parisavtalet på ett ändamålsenligt sätt. Vissa av EU:s befintliga handelsavtal innehåller redan särskilda bestämmelser för att främja handeln med skogsprodukter som inte orsakar avskogning eller skogsförstöring, och som uppmuntrar bevarande och hållbar förvaltning av skogar LXI .

Nyckelåtgärder

Kommissionen kommer att göra följande:

Stärka samarbetet kring politik och åtgärder i olika centrala forum för att hejda avskogning och skogsförstöring och återställa skogarna, däribland FN:s livsmedels och jordbruksorganisation (FAO), G7/G20, FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), FN:s skogsforum (UNFF), FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), Förenta nationernas konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD), FN:s miljöförsamling (Unea), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Världshandelsorganisationen (WTO), till exempel genom att främja bästa praxis och en samsyn när det gäller hållbara försörjningskedjor, och förespråka antagandet och genomförandet av starka åtaganden och bestämmelser.

Främja handelsavtal som omfattar bestämmelser om bevarande och hållbar förvaltning av skogar och ytterligare uppmuntrar handel med jordbruks- och skogsbaserade produkter som inte orsakar avskogning eller skogsförstörelse. Kommissionen kommer också att utforska möjligheterna att ge handelspartner incitament att åtgärda avskogning. Den kommer att samarbeta med handelsländer för att intensifiera genomförande och efterlevnad av relevanta bestämmelser i EU:s handelsavtal och kommer att dra lärdomar av dessa erfarenheter.

Kommissionen kommer dessutom att förbättra genomförandet av följande pågående åtgärder:

-Bedöma handelsavtalens effekter på avskogning i bedömningarna av konsekvenserna för hållbar utveckling och andra relevanta bedömningar, baserat på solida konsekvensbedömnings- och utvärderingsmetoder.

-Hantera frågan om hållbara försörjningskedjor, inklusive problemet med avskogning och skogsförstörelse, inom ramen för relevanta internationella råvaruorganisationer LXII  (t.ex. kaffe, kakao, timmer).

-I bilaterala dialoger med viktiga konsument- och producentländer: i) Dela erfarenheter och information om respektive policyramar och rättsliga ramar, och ii) identifiera gemensamma verksamheter för att utforma en policyutveckling som är baserad på en avancerad förståelse av avskogningens och skogsförstörelsens konsekvenser.

Prioritering 4: Omfördela finansiering för att stödja mer hållbara metoder för markanvändning

Det krävs stora investeringar för att hantera drivkrafterna bakom avskogning och främja hållbar återbeskogning och nybeskogning samt för att aktivt öka världens skogsareal och skapa den gynnsamma miljö som är nödvändig för mer hållbara metoder LXIII . Det finns ett ökat internationellt erkännande av att finansmarknaderna har en roll att spela för att säkerställa en mer hållbar framtid och hjälpa till att genomföra FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. Det är av yttersta vikt att de omfattande flödena av privatfinansiering inom jordbrukssektorn – både i länder som lämnat kategorin minst utvecklade länder och i länder som är berättigade till offentligt utvecklingsbistånd – omfördelas till avskogningsfri verksamhet. Samtidigt är det avgörande att få bort kontraproduktiva ekonomiska incitament och subventioner.

För perioden 2014–2020 har kommissionen avsatt mer än 500 miljoner euro till stöd för skogar i partnerländerna. Även om detta är ett betydande belopp är det helt klart att investeringar i denna storleksordning inte kommer att räcka till för att uppfylla målen i detta meddelande. Enligt sekretariatet för FN:s skogsforum LXIV uppgår finansieringsbehoven för att täcka enbart hållbar skogsförvaltning till 60–140 miljarder euro om året för världens skogar. Vid sidan av att locka ny offentlig finansiering kommer den stora utmaningen att vara att göra de skogsrelaterade investeringarna förenliga med en utveckling som är klimattålig och som minskar utsläppen av växthusgaser (artikel 2 i Parisavtalet).

I detta sammanhang är EU:s externa investeringsplan och regionala kombinerade mekanismer effektiva verktyg för att mobilisera privat finansiering i sektorer som energi, jordbruk eller infrastruktur. Medan dessa innovativa finansieringsmekanismer kan vara attraktiva för områden inom den privata sektorn där avkastningen på investeringen är betydande, som t.ex. hållbar skogsförvaltning, återbeskogning och skogsjordbruk, lämpar de sig dock sämre för att stödja investeringar i skogsproduktion, bevarande av kolsänkor och biologisk mångfald. Därför kommer lämplig offentlig finansiering för dessa ändamål att förbli nödvändig för att stödja jämvikten mellan skogarnas många olika syften (produktion, bevarande, klimat, försörjning, fred och hälsa). Kommissionen har också åtagit sig att se till att projekt inom ramen för InvestEU LXV – området hållbar infrastruktur – för finanseringsperioden 2021–2027 främjar hållbarhet och inte bidrar till klimatförändringar.

Vissa viktiga steg har redan tagits. Hit räknas EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt LXVI och de politiskt överenskomna förordningarna om referensvärde för koldioxidsnåla investeringar LXVII och om offentliggörande av information kopplad till hållbarhet LXVIII . De omfattar också förslaget att utforma en EU-taxonomi LXIX för att fastställa vilka ekonomiska verksamheter som kan anses bidra väsentligt till att minska utsläppen av växthusgaser och som inte på något betydande sätt skadar eventuella miljömål i samband med investeringar.

Investeringar i sektorer som är förknippade med avskogning kan utsätta investerare för operativa, rättsliga eller anseenderelaterade risker. Investerare bör därför uppmuntras att ge impulser (så kallad nudging) till företag att övergå till avskogningsfria rutiner eller avskogningsfria försörjningskedjor. Ökad öppenhet och insyn längs hela investeringskedjan LXX kan underlätta sådana förändringar i realekonomin. Enligt direktivet om icke-finansiell rapportering är stora företag i EU redan skyldiga att offentliggöra icke-finansiell information, däribland information om miljörelaterade, sociala och människorättsrelaterade frågor LXXI . Kommissionen har för avsikt att inom kort offentliggöra resultaten av en kontroll av ändamålsenligheten vad gäller EU:s ram för företagsrapportering, däribland direktivet om icke-finansiell rapportering. Under tiden främjar kommissionen bästa praxis och undersöker möjligheten att anta allmänt godtagna redovisningsprinciper inom miljöförvaltning som kommer att ytterligare stärka företagens och finansieringsinstitutens möjligheter att identifiera och minska miljökonsekvenser och miljöberoenden, bland annat vad gäller avskogning och markförstöring LXXII . Detta omfattar arbete inom ramen för plattformen för företag och biologisk mångfald och framtida miljöredovisningsplattformar som bygger på denna partnerskapsstrategi och som får stöd genom Lifeprogrammet.

Nyckelåtgärder

Kommissionen kommer att göra följande:

Göra en utvärdering, tillsammans med medlemsstaterna, av möjliga hållbara mekanismer som katalysatorer för grön finansiering för skogarna och hur man ytterligare ska kunna mobilisera och öka finansieringen – också genom mekanismerna för kombinerad finansiering och genom att bygga vidare på erfarenheterna med EU:s externa investeringsplan. Målet är att stödja producentländerna både när det gäller att bevara den befintliga skogsarealen och i skogsföryngringsarbetet, och genom att skapa positiva incitament för investeringar i hållbar skogsförvaltning och hållbara skogsbaserade värdekedjor. Man vill framför allt stödja partnerländerna i utformningen och genomförandet av politik och instrument som kan uppmuntra till bättre mark- och skogsförvaltning (som skattepolitiska åtgärder, gröna redovisningsprinciper, gröna obligationer och ekonomiskt stöd för ekosystemtjänster).

Överväga att förbättra företagsrapporteringen om de effekter som företagsverksamhet har när det gäller avskogning och skogsförsämring, inom ramen för eventuella kommande översyner av direktivet om icke-finansiell rapportering LXXIII efter slutsatserna från kontrollen av ändamålsenligheten vad gäller företagsrapportering.

Kommissionen kommer dessutom att förbättra genomförandet av följande pågående åtgärder:

-Integrera överväganden kopplade till avskogning som en del av bedömningen av projekt i sektorer där dessa överväganden utgör relevanta parametrar för att bedöma projektets effekter.

-Beakta vägledning om – och förbättring av – olika mätmetoder som används på EU- och medlemsstatsnivå för att bättre förstå skogarnas värde och särdragen hos riskfinansiering inom skogssektorn.

-Noggrant beakta frågan om avskogning i genomförandet av handlingsplanen för hållbara finanser, inklusive vid utarbetandet av en EU-taxonomi för ekonomiska verksamheter.

Prioritering 5: Stödja tillgång, kvalitet och tillträde när det gäller information om försörjningskedjor för råvaror. Stödja forskning och innovation

För en effektiv skogspolitik krävs det tillförlitlig information om skogsresurserna, om deras tillstånd och om hur de förvaltas och används. Det krävs också tillförlitlig information om ändrad markanvändning. EU har stött forskning och kapacitetsuppbyggnad på detta område på global, regional och nationell nivå LXXIV . EU har också stött övervakningen av avskogning och skogsförstörelse genom användande av jordobservationsdata från olika källor.

EU:s jordobservations- och jordövervakningsprogram Copernicus ger fullt, gratis och öppet tillträde till data från Sentinelsatelliterna och till Copernicusinformationstjänsterna. Detta har bidragit till att minska kostnaderna för övervakningen av indikatorerna för målen för hållbar utveckling, t.ex. indikatorn för hållbar skogsförvaltning. Copernicus är ett centralt verktyg för att stärka de globala eller nationella skogsövervakningssystemen. Kommissionen genomför också EU:s bioekonomiska strategi LXXV , inbegripet inrättandet av ett kunskapscentrum för bioekonomi och EU:s övervakningssystem för bioekonomin, som ska täcka ekosystemen och deras tjänster. Det finns dock behov av att ytterligare utnyttja EU:s jordobservationsdata och data om försörjningskedjor, och att kombinera forsknings- och övervakningskapaciteten för att utveckla ett system för tidig varning.

Det är viktigt att uppmuntra konsumtion av produkter från avskogningsfria försörjningskedjor i EU och att finjustera bedömningen av de konsekvenser som EU:s eller andra marknaders konsumtion har för världens skogar. Detta kräver bättre övervakning av handelsflöden ner till nationella, regionala och lokal nivåer, och förbättrad tillgång till aktuell information. Ett antal initiativ LXXVI har under senare år växt fram i syfte att uppnå detta, men endast ett fåtal av dessa initiativ för insyn i försörjningskedjorna har utvecklats till att bli verkligen tillgängliga plattformar som klarar att tillhandahålla underlag för de beslut som ska fattas av ett brett spektrum av aktörer.

EU:s forskningsramprogram Horisont 2020 har redan finansierat betydande forskning och innovation på relevanta områden LXXVII . Mer forskning och vetenskapliga belägg behövs dock för övergången till mer hållbara markanvändningsmetoder och försörjningskedjor i syfte att hejda avskogningen och skogsförstörelsen. Sådan forskning behövs till exempel när det gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, identifiering och genomförande av naturbaserade lösningar LXXVIII , återställning av skogar och landskap (inklusive nybeskogning och återbeskogning), handelsflöden och marknadsövervakning av varor som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse. Kommissionen kommer att öka sina ansträngningar vad gäller dessa frågor, inte minst genom EU:s innovations- och forskningsramprogram Horisont Europa. Den kommer även att stödja utbytet av bästa EU-praxis med andra länder på områdena förnybar energi och smart jordbruk och på andra relevanta områden.

Nyckelåtgärder

Kommissionen kommer att göra följande:

Bygga vidare på redan existerande övervakningsverktyg och inrätta ett EU-observatorium med inriktning på avskogning, skogsförstöring, förändringar i världens skogsareal och bakomliggande drivkrafter. Målet med detta är att göra det lättare att få tillgång till information om försörjningskedjor för offentliga organ, konsumenter och företag. 

Undersöka möjligheten att utveckla en servicekomponent till Copernicus REDD+ för att stärka de existerande globala eller nationella skogsövervakningssystemen samt upprätta europeisk kapacitet och ledarskap på detta område i ett långsiktigt perspektiv.

Förbättra samordningen av arbete mellan relevanta forskningsinstitut, inbegripet genom det europeiska innovationspartnerskapets ramar för nord-syd- och syd-syd-samarbete. Syftet kommer att vara att stärka kapaciteten och bidra till att omsätta forskningsresultaten i nytta i konsument- och producentländer av central betydelse, inklusive genom stöd till regionala observatorier.

Utbyta bästa innovativa EU-praxis med andra länder, när det gäller den cirkulära ekonomin, hållbar bioekonomi, förnybar energi, smart jordbruk och andra relevanta områden.

Kommissionen kommer dessutom att förbättra genomförandet av följande pågående åtgärder:

-Hjälpa producentländerna att följa framsteg i genomförandet av policymål, bland annat följande: i) De skogsrelaterade komponenterna i de nationellt fastställda bidragen, ii) åtaganden kopplade till avskogning och laglig och hållbar råvaruproduktion, och iii) handel med anknytning till detta.

-Intensifiera ansträngningarna att förbättra tillgången till, kvaliteten på och harmoniseringen av tillförlitlig information om skogsresurser och förändrad markanvändning så att denna kan ligga till grund för policyutformningen hos ett brett spektrum av intressenter, även i partnerländer.

-Fortsätta att stödja utvecklingen av globala LXXIX och regionala LXXX informationssystem för att övervaka effekterna av skogsbränder, som bränner ner omkring 67 miljoner hektar skog i hela världen varje år LXXXI .



Slutsats

Kommissionen föreslår en förteckning över inledande åtgärder och banar väg för kompletterande åtgärder som nästa politiska ledning inom kommissionen kommer att diskutera och fatta beslut om.

Ett framgångsrikt genomförande av detta meddelande kommer att kräva en konstant dialog mellan EU och dess partner i världen, ett starkt engagemang från den privata sektorns sida och aktiva samråd med det civila samhället, enligt vad som anges i bilaga 2. Betydande ekonomiska resurser kommer att behöva mobiliseras.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att godkänna detta meddelande och aktivt engagera sig i att genomföra de åtgärder det innehåller, i nära samarbete med alla berörda aktörer. Kommissionen kommer att övervaka och rapportera om hur åtgärderna genomförs och kommer att bedöma om de på ett framgångsrikt sätt hanterar drivkrafterna bakom avskogning och skogsförstörelse.

(I)

     Avskogning är omvandling av skog till annan markanvändning oberoende av om den är orsakad av människan eller inte (FAO 2018, Global Forest Resources Assessment 2020. Terms and Definitions. http://www.fao.org/3/I8661EN/i8661en.pdf ).

(II)

     Skogsförstörelse är en minskning av skogens kapacitet att leverera produkter och tjänster, dvs. en skog som genom mänsklig verksamhet har förlorat den struktur, funktion, artsammansättning eller produktivitet som vanligtvis förknippas med en naturlig skogstyp som förväntas på den platsen. Skogsförstörelse leder således till en minskad tillgång på varor och tjänster från den aktuella platsen och den utarmade skogen bibehåller endast en begränsad biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden i förstörd skog omfattar många icke-trädkomponenter, som kan dominera i undervegetationen. (Källa: Convention on Biological Diversity. https://www.cbd.int/forest/definitions.shtml and IPBES https://www.ipbes.net/glossary/forest-degradation )

(III)

     Five Forest Figures, Världsbanken. Tillgänglig på: https://blogs.worldbank.org/opendata/five-forest-figures-international-day-forests  

(IV)

     Att avskogningen måste minska betonas i IPBES 2019. Global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science - Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. E. S. Brondizio, J. Settele, S. Díaz, and H. T. Ngo (redaktörer). IPBES sekretariat, Bonn, Tyskland. https://www.ipbes.net/global-assessment-report-biodiversity-ecosystem-services.

(V)

     Smith P et al. (2014) Agriculture, Forestry and Other Land Use (AFOLU). I: Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Edenhofer O et al (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, UK and New York, NY, USA.

(VI)

     FAO. 2018. The State of the World’s Forests 2018 - Forest pathways to sustainable development. Rom. http://www.fao.org/3/a-i9535en.pdf  

(VII)

     Förenta nationerna. 2017. Sustainable Development Goals Report 2017.  https://unstats.un.org/sdgs/files/report/2017/TheSustainableDevelopmentGoalsReport2017.pdf  

(VIII)

      https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/forestry/forestry-explained_en  

(IX)

     FOREST EUROPE, 2015: State of Europe’s Forests 2015. https://www.foresteurope.org/docs/fullsoef2015.pdf

(X)

     Meddelande från kommissionen. En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn. COM(2013) 659. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52013DC0659 . Se även kommissionens rapport Framsteg i genomförandet av EU:s skogsstrategiEn ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn, COM(2018) 811. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52018DC0811 .

(XI)

     En primärskog är en skog som aldrig har avverkats och som har utvecklats till följd av naturliga störningar och under naturliga processer, oavsett dess ålder: https://www.cbd.int/forest/definitions.shtml  

(XII)

     Med nybeskogning avses etablering av skog genom plantering och/eller avsiktlig sådd på mark som fram till dess haft en annan användning, vilket innebär en omvandling av markanvändningen från icke-skog till skog (FAO 2018, Global Forest Resources Assessment 2020). Terms and Definitions. http://www.fao.org/3/I8661EN/i8661en.pdf ). Med återbeskogning avses återetablering av skog genom plantering och/eller avsiktlig sådd på mark som klassificerats som skog (ibid). Med återställande avses åtgärder för att stärka de ekologiska processer som påskyndar återhämtningen av skogens struktur, ekologiska funktion och biologiska mångfald till nivåer som motsvarar de som är kännetecknande för klimaxskog. (Elliott, S., D. Blakesley och K. Hardwick, in press. Restoring Tropical Forests: a Practical Guide. Kew Publications, London). Projekten för ny- och återbeskogning bör bidra till att upprätthålla eller förbättra tillhandahållandet av ekosystemets varor och tjänster på landskapsnivå och bör gynna klimatet, begränsa klimatförändringar, gynna produktionen av biomassa, bevara den biologiska mångfalden av biomassa, skydda mark och vatten, bekämpa erosion och ökenspridning samt undvika införandet av invasiva arter (Pan-European Guidelines for Afforestation and Reforestation – Forest Europe 2008).

(XIII)

     Se avsnitt 3.5 i Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (2018). The IPBES Assessment Report on Land Degradation and Restoration. https://www.ipbes.net/system/tdf/2018_ldr_full_report_book_v4_pages.pdf?file=1&type=node&id=29395  

(XIV)

     Målen 5, 7, 11, 14 och 15 har direkt koppling till skog.

(XV)

     FN:s strategiska plan för skogarna 2030 innehåller mål för att vända förlusten av skogsareal över hela världen och öka den globala skogsarealen med 3 % fram till 2030.

(XVI)

     FAO. 2016. State of the World’s Forests 2016. Forests and agriculture: land-use challenges and opportunities. Rom. http://www.fao.org/3/a-i5588e.pdf  

(XVII)

     Dessa prognoser bygger på ROADLESS-FOR-kartan och den extrapolering av störningsgrader (avskogning och skogsförstörelse) som iakttagits under de senaste 10 åren (2009–2018) – källa JRC, 2019.

(XVIII)

     Enligt Interpol uppgår handeln med olagligt timmer till ett värde på 51 miljarder USD per år. (The Rise of Environmental Crime – A Growing Threat to Natural Resources, Peace, Development And Security, A UNEP-INTERPOL Rapid Response Assessment).

(XIX)

     Household Energy Access for Cooking and Heating Lessons Learned and the Way Forward, Ko Ekouevi and Voravate Tuntivate; 2012 International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank.

(XX)

     EU:s andel av importerad konkretiserad avskogning (1990–2008) uppgår till 4,45 miljoner hektar soja (39 %), 0,9 miljoner hektar palmolja, 0,6 miljoner hektar kakao (27 %), 0,3 miljoner hektar kaffe (27 %) – Feasibility study 2018 – del I – tabell 4–3.

(XXI)

     Rapporten om status för utvidgningen av produktionen av relevanta livsmedels- och fodergrödor över hela världen (COM[2019] 142 final) visade på en betydande utvidgning, på global nivå, av palmolja till mark med stora kollager, t.ex. skogar. Uppgifterna visade också att för vissa andra bränsleråvaror för biodrivmedel kunde en utvidgning observeras, men att den var begränsad till vissa länder.

(XXII)

     Andra produkter som bomull, kaffe, sockerrör, raps, räkor (från mangroveområden), kokos och gruvprodukter med överdriven utvinning och produktion kan också få betydande miljömässiga och sociala konsekvenser.

(XXIII)

     Begreppet ”konkretiserad avskogning” (”embodied deforestation”) används för att koppla avskogning till konsumtion. Med detta menas avskogningen (som externalitet) konkretiserad i en producerad, handlad eller konsumerad produkt, vara, råvara eller tjänst.

(XXIV)

     Europeiska kommissionen, 2013. The impact of EU consumption on deforestation: Comprehensive analysis of the impact of EU consumption on deforestation. Final report. Studie finansierad av Europeiska kommissionen och utförd av VITO, the International Institute for Applied Systems Analysis, HIVA - Onderzoeksinstituut voor Arbeid en Samenleving och International Union for the Conservation of Nature NL.

(XXV)

     Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (FLEGT) – Förslag till en handlingsplan för EU (KOM(2003) 251 slutlig).

(XXVI)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden.

(XXVII)

      http://ec.europa.eu/environment/forests/eu_comm_2019.htm  

(XXVIII)

     Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Bekämpande av avskogning och skogsdegradering för att motverka klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden (KOM(2008) 645 slutlig).

(XXIX)

     Meddelande från kommissionen. En ren jord åt alla. En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi. COM(2018) 773 final. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1564492017661&uri=CELEX:52018DC0773.

(XXX)

     Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001.

(XXXI)

      https://ec.europa.eu/europeaid/new-european-consensus-development-our-world-our-dignity-our-future_en

(XXXII)

     Minskningen av den årliga förlusten av skogsareal mellan åren 2005–2010 och 2010–2015 var cirka 17 % (från 6,6 till 5,5 miljoner hektar/år). från FAO (2015) Global Forest Resources Assessment 2015 och Keenan et al. (2015) Forest Ecology and Management 352, s. 9–20.

(XXXIII)

     The global tree restoration potential; Science 5 juli 2019: Vol. 365, utgåva 6448, s. 76–79; https://science.sciencemag.org/content/365/6448/76

(XXXIV)

     Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), An IPCC Special Report on the Impacts of Global Warming of 1.5 °C Above Pre-Industrial Levels and Related Global Greenhouse Gas Emission Pathways (IPCC, 2018).

(XXXV)

     Creating forestry jobs to boost the economy and build a green future, C.T.S. Nair and R. Rut. Bakgrundsdokument som utarbetades för det särskilda evenemanget ”Impacts of Global Economic Turbulence on the Forest Sector” vid det nittonde mötet i FAO:s kommitté för skogsbruk, Rom den 20 mars 2009.

(XXXVI)

     Europaparlamentet har antagit ett antal resolutioner om skog och avskogning, se till exempel Europaparlamentets resolution av den 11 september 2018 om en transparent och ansvarsfull förvaltning av naturresurser i utvecklingsländer: skogarna (2018/2003(INI)) http://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-8-2018-0333_SV.pdf

(XXXVII)

     Se rådets slutsatser från 2019 om framstegen i genomförandet av EU:s skogsstrategi och om en ny strategisk ram för skogar (https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-8609-2019-INIT/sv/pdf); New York-deklarationen om skogar från 2014, Amsterdamförklaringen från 2015, ministerförklaringen från Katowice om skogar för klimatet från 2018; hundratals företag har gjort åtaganden om att eliminera produkter som har anknytning till avskogning från sina försörjningskedjor (http://www.supply-change.org/); och det nya initiativet för kakao och skog är också relevant.

(XXXVIII)

     Meddelande från kommissionen. Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (COM(2011) 244) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A52011DC0244  

(XXXIX)

     Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32013D1386  

(XL)

      https://ec.europa.eu/commission/publications/reflection-paper-towards-sustainable-europe-2030_sv

(XLI)

     Vissa naturliga ekosystem, såsom torvmark och savann, som är kolrika och har stor biologisk mångfald, uppfyller inte definitionen av skog, men påverkas av jordbruksproduktionen och är allvarligt hotade.

(XLII)

     Ytterligare information om konferenserna under 2014 och 2017, studierna och det offentliga samrådet finns på http://ec.europa.eu/environment/forests/deforestation.htm .

(XLIII)

     Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

(XLIV)

     Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/807 av den 13 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 vad gäller fastställande av bränsleråvaror med hög risk för indirekt ändring av markanvändning för vilka en betydande utvidgning av produktionsområdet till mark med stora kollager kan observeras och certifiering av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen med låg risk för indirekt ändrad markanvändning (EUT L 133, 21.5.2019, s. 1).

(XLV)

      http://ec.europa.eu/environment/forests/pdf/eutr_guidance.zip  

(XLVI)

      http://ec.europa.eu/environment/forests/studies_EUaction_deforestation_palm_oil.htm  

(XLVII)

     Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. https://www.thelancet.com/commissions/EAT  

(XLVIII)

     Kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt

(XLIX)

     Value-Chain Analysis for Development Initiative (VCA4D). https://europa.eu/capacity4dev/value-chain-analysis-for-development-vca4d-  

(L)

     Lia et al. (2019). The economic contribution of the world's forest sector, Forest Policy and Economics Volume 100, mars 2019. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1389934118300753?via%3Dihub  

(LI)

    https://europa.eu/capacity4dev/public-environment-climate/documents/scp-evaluation-final-report-full-package-publications

(LII)

     Skogsförvaltning som sköts av lokalsamhällen har visat sig minska avskogningsnivån i Bolivia, Brasilien och Colombia (Stevens et al.2014; Blackman and Veit 2018).

(LIII)

     Även om 86 % av världens skogar i praktiken är offentligt ägda förvaltas omkring 60 % av mark och resurser globalt sett på grundval av sedvanerättsliga regler varav mindre än en femtedel är formellt erkända.

(LIV)

     I de frivilliga riktlinjerna för en ansvarsfull styrning och förvaltning av mark-, fiske- och skogsrättigheter i samband med en tryggad nationell livsmedelsförsörjning, fastställs principer och internationellt godkända standarder för olika praxis för en ansvarsfull förvaltning av besittningsrätt. De tillhandahåller en ram som länder kan använda när de utvecklar sin egen strategi, politik, lagstiftning och sina egna program och verksamheter. De gör det möjligt för regeringar, det civila samhället, den privata sektorn och medborgare att bedöma om deras föreslagna åtgärder och de åtgärder som tillämpas av andra utgör godtagbar praxis.

(LV)

     Meddelande från kommissionen. EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter (COM(2016) 87. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=COM:2016:87:FIN )

(LVI)

     I samordning med redan existerande initiativ som Bonn Challenge: http://www.bonnchallenge.org/ , New York-deklarationen om skogar och det globala partnerskapet för återställande av skogar och landskap: http://www.forestlandscaperestoration.org/.

(LVII)

     Ett område som utsetts på grund av höga bevarandevärden, vilka är biologiska, ekologiska, sociala eller kulturella värden som anses vara ytterst betydelsefulla på nationell, regional eller global nivå: https://hcvnetwork.org/ .

(LVIII)

     ”High Carbon Stock”-ansatsen är en metod som skiljer ut skogområden med skyddsvärde från skadad mark med dålig förmåga att lagra koldioxid och med låga värden vad gäller biologisk mångfald, och som kan användas i utvecklingssyfte: http://highcarbonstock.org/ .

(LIX)

     Se https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/food-farming-fisheries/farming/documents/report-tfra_mar2019_en.pdf . Andra exempel på relevanta initiativ är Tropical Forest Alliance, Initiativet för hållbar handel, Marrakeshdeklarationen om palmolja, Cocoa and Forest Initiative (kakao- och skogsinitiativet), utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet och World Business Councils däckindustriprojekt om hållbar utveckling för naturgummi .

(LX)

     I linje med kommissionens meddelande Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik, COM(2015) 497.

(LXI)

     Se till exempel avtalet EU-Mexiko för själva principen, tillkännagivet den 21 april 2018.

(LXII)

     T.ex. Internationella organisationen för tropiskt timmer, Internationella kakaoorganisationen och Internationella kaffeorganisationen.

(LXIII)

     Climate Focus. (2017). Progress on the New York Declaration on Forests: Finance for Forests - Goals 8 and 9 Assessment Report. Utarbetad av Climate Focus i samarbete med partner i New York-deklarationen om skogsbedömning (New York Declaration on Forests Assessment) med stöd från Climate and Land Use Alliance.

(LXIV)

     B. Singer, Financing Sustainable Forest Management in Developing Countries: The Case for a Holistic Approach, International Forestry Review 18(1), 96-109, (1 mars 2016). https://doi.org/10.1505/146554816818206159.

(LXV)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet (COM(2018) 439 final).

(LXVI)

     COM(2018) 97 final.

(LXVII)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1011 avseende referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar (COM(2018) 355 final).

(LXVIII)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker, och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341 (COM(2018) 354 final).

(LXIX)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar (COM(2018) 353 final).

(LXX)

     Se det reviderade direktivet (EU) 2017/828 om aktieägares rättigheter och kommissionens förslag (COM(2018) 354 final) om krav på information om hållbarhet från investerare, som har till syfte att bidra till ökad öppenhet.

(LXXI)

     Direktiv 2014/95/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy. I detta sammanhang kommer kommissionen att uppdatera de icke-bindande riktlinjerna (C/2017/4234) före utgången av andra kvartalet 2019, särskilt med avseende på rapporteringen av klimatrelaterad information, och kommer att betona kopplingar till avskogning.

(LXXII)

   Se exempelvis det framväxande redovisningssystemet för naturkapital inom företagsvärlden som stöds av World Business Council on Sustainable Development, dess protokoll om naturkapital (Natural Capital Protocol) och relaterade offentlig-privata partnerskap.

(LXXIII)

     Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy. Text av betydelse för EES.

(LXXIV)

     Till exempel stödet till följande: FAO:s Global Forest Resources Assessment (www.fao.org/forest-resources-assessment/en/), ROADLESS-FOR-projektet ( https://forobs.jrc.ec.europa.eu/roadless/ ), observatoriet för Centralafrika (http://www.observatoire-comifac.net), prototyper för Sydostasien ( www.rfo-sea.org/ ), prototyper för Östafrika ( http://apps.rcmrd.org/ofesa ), och arbetsområdet för övervakning, rapportering och kontroll inom ramen för REDD+.

(LXXV)

     Meddelande från kommissionen. En hållbar bioekonomi för Europa: En starkare koppling mellan ekonomin, samhället och miljön (COM/2018/673 final) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A52018DC0673.

(LXXVI)

     T.ex. initiativet TRASE (transparenta leveranskedjor för hållbara ekonomier) och råvaruplattformen Global Forest Watch som tillhör Institutet för världens resurser (World Resources Institute).

(LXXVII)

     Till exempel partnerskapet mellan EU och Afrika om forskning och innovation för att främja en tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition och ett hållbart jordbruk (FNSSA), initiativet LEAP-Agri från 2016, delvis finansierat av ERA-NET och den pågående ansökningsomgången LC-SFS-34-2019: Food Systems Africa.

(LXXVIII)

     Naturbaserade lösningar ska förstås som levande lösningar som inspireras och stöds av naturen och är kostnadseffektiva, ger samtidiga miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar och bidrar till att bygga upp motståndskraft.

(LXXIX)

     Global Wildfire Information System (globalt informationssystem för skogsbränder) (http://gwis.jrc.ec.europa.eu).

(LXXX)

     Europeiska informationssystemet för skogsbränder (http://effis.jrc.ec.europa.eu).

(LXXXI)

     FAO (2015) Global Forest Resources Assessment 2015 och van Lierop et al. (2015) Forest Ecology and Management 352, s. 78-88.


Bryssel den 23.7.2019

COM(2019) 352 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar

{SWD(2019) 307 final}


BILAGA I

Åtgärder som ska genomföras av Europeiska kommissionen

Prioritering 1: Minska EU:s ekologiska konsumtionsavtryck till följd av markanvändning och uppmuntra konsumtionen av produkter från avskogningsfria försörjningskedjor i EU

Främja öppenhet och insyn i försörjningskedjor

-Inrätta en plattform för flerparts- och medlemsstatsdialoger om avskogning, skogsförstörelse och om en hållbar ökning av skogsarealen i världen för att tillhandahålla ett forum för att främja utbyten med och mellan berörda parter i syfte att bygga allianser, verka för och dela åtaganden om att avsevärt minska avskogningen och utbyta erfarenheter och information.

-Uppmuntra till att stärka standarder och certifieringssystem som bidrar till att identifiera och främja avskogningsfria varor bland annat genom undersökningar om deras fördelar och brister samt genom utarbetande av riktlinjer, inklusive bedömningar som grundas på vissa kriterier för att visa att olika standarder och system är trovärdiga och tillförlitliga.

-Bedöma ytterligare lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder på efterfrågesidan för att säkerställa lika villkor och en samsyn i fråga om avskogningsfria försörjningskedjor, i syfte att öka insynen i försörjningskedjan och minimera risken för avskogning och skogsförstörelse i samband med råvaruimport till EU.

-Utföra analytiskt arbete tillsammans med berörda parter för att bedöma behovet av att kräva att bolagsstyrelser utvecklar och redovisar en hållbarhetsstrategi, inbegripet lämplig tillbörlig aktsamhet genom hela försörjningskedjan, och mätbara hållbarhetsmål.

-Främja integrering av skogsrelaterade faktorer i företagens strategier för socialt ansvar/ansvarsfullt företagande och främja transparens och användning av frivilliga åtaganden från den privata sektorn, i enlighet med internationella riktlinjer.

-Genomföra EU:s Flegt-arbetsplan för 2018–2022, och särskilt stärka genomförandet av EU:s timmerförordning.

Främja avskogningsfri konsumtion

-Ytterligare integrera faktorer som påverkar avskogningen i EU:s miljömärke, en miljöanpassad offentlig upphandling och andra initiativ inom ramen för den cirkulära ekonomin.

-Aktivt stödja utarbetandet och spridningen av information och utbildningsmaterial för att bidra till att minska efterfrågan på produkter vars försörjningskedjor kan innebära avskogning, och samtidigt öka efterfrågan på produkter från avskogningsfria försörjningskedjor.

-Inom ramen för den rättsliga ramen för ren energi för alla i Europa, ta itu med relevanta aspekter av förnybar energi och biodrivmedel, se över alla relevanta aspekter i den rapport som åtföljer kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/807 under 2021 och, om så är lämpligt, revidera delegerad förordning (EU) 2019/807 under 2023 på grundval av de senaste tillgängliga beläggen.

Prioritering 2 – Arbeta i partnerskap med producentländer för att minska trycket på skogarna och göra EU:s utvecklingssamarbete ”avskogningssäkert”

Stödja hållbara mark- och skogsanvändningsmetoder och skogsskydd

-Säkerställa att EU:s stöd till partnerländernas politik på områdena jordbruk, infrastruktur, gruvdrift, stadsområden, stadsnära områden och landsbygden inte bidrar till avskogning och skogsförstörelse. När så är motvierat bör EU:s stöd åtföljas av kompensationsåtgärder som t.ex. stöd till återställande, återbeskogning och/eller nybeskogning.

-Hjälpa parterländerna att införa hållbara skogsbaserade värdekedjor och främja hållbara bioekonomier inspirerade till exempel av kommissionens meddelande om en ny allians mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen: Nästa steg i vårt partnerskap för investeringar och arbetstillfällen.

-Utveckla och införa incitamentsmekanismer för småbrukare så att de kan upprätthålla och förbättra ekosystemtjänster och produkter som kommer från hållbart skogs- och jordbruk.

-Intensifiera ansträngningarna för att stödja rättigheterna för ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen som är beroende av skogarna, samt miljörättsförsvarare i enlighet med resolution 28/11 från FN:s råd för mänskliga rättigheter.

-Stärka den politik och de rättsliga ramar som främjar hållbar skogsförvaltning och markanvändningsplanering och integrera överväganden som rör biologisk mångfald och klimatet.

-Främja återställandet av skogslandskap samt återbeskogningsprojekt som integrerar ekologiska principer som är förmånliga för biologisk mångfald, lokalbefolkningars rättigheter och försörjningsmöjligheter genom tillhandahållandet av förbättrade ekosystemtjänster.

-Fortsätta att stödja bevarandet av skogen genom att skapa skyddade skogsområden och förvalta dem på ett ändmålsenligt sätt, samtidigt som man gör undersökningar med avseende på höga bevarandevärden och förekomst av stora kollager.

-Intensifiera åtgärder för hållbar produktion och användning av träbränslen baserat på lärdomarna från initiativet med den globala klimatförändringsalliansen (GCCA+) samtidigt som främjandet av andra former av hållbar förnybar energi fortsätter.

Stödja nationella ansträngningar i partnerländer i syfte att minska trycket på skogarna

-Säkerställa att avskogning ingår i politiska dialoger på landsnivå och hjälpa partnerländerna att utveckla och genomföra nationella ramar för skogarna och för en hållbar skogsförvaltning. Dessa nationella ramar kommer att spegla både inhemska behov och globala åtaganden. De kan till exempel bestå i att hjälpa partnerländer att genomföra sina nationellt fastställda bidrag till Parisavtalet och/eller att införliva skogsförvaltningsrelaterade åtgärder i budgetstödspolicyn och i politiken för förvaltningen av de offentliga finanserna.

-Trappa upp stödet till förbättrad mark- och skogsstyrning och brottsbekämpning (EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter, Flegt-arbetsplanen 2018–2022, genomförandet av riktlinjer och uppförandekoder som är relevanta för god förvaltning, de frivilliga riktlinjerna för ansvarsfull förvaltning (VGGT), rättigheter för ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen m.fl.).

Prioritering 3: Stärka det internationella samarbetet för att hejda avskogning och skogförstörelse och uppmuntra återställande av skogen

Verka för starka åtaganden

-Stärka samarbetet kring politik och åtgärder i olika centrala forum för att hejda avskogning och skogsförstöring och återställa skogarna, däribland FN:s livsmedels och jordbruksorganisation (FAO), G7/G20, FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), FN:s skogsforum (UNFF), FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), Förenta nationernas konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD), FN:s miljöförsamling (Unea), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Världshandelsorganisationen (WTO), till exempel genom att främja bästa praxis och en samsyn när det gäller hållbara försörjningskedjor, och förespråka antagandet och genomförandet av starka åtaganden och bestämmelser.

-Hantera frågan om hållbara försörjningskedjor, inklusive problemet med avskogning och skogsförstörelse, inom ramen för relevanta internationella råvaruorganisationer (t.ex. kaffe, kakao, timmer).

-I bilaterala dialoger med viktiga konsument- och producentländer: i) Dela erfarenheter och information om respektive policyramar och rättsliga ramar, och ii) identifiera gemensamma verksamheter för att utforma en policyutveckling som är baserad på en avancerad förståelse av avskogningens och skogsförstörelsens konsekvenser.

Hantera avskogning och skogsförstörelse inom ramen för handelspolitiken

-Främja handelsavtal som omfattar bestämmelser om bevarande och hållbar förvaltning av skogar och ytterligare uppmuntrar handel med jordbruks- och skogsbaserade produkter som inte orsakar avskogning eller skogsförstörelse. Kommissionen kommer också att utforska möjligheterna att ge handelspartner incitament att åtgärda avskogning. Den kommer att samarbeta med handelsländer för att intensifiera genomförande och efterlevnad av relevanta bestämmelser i EU:s handelsavtal och kommer att dra lärdomar av dessa erfarenheter.

-Bedöma handelsavtalens effekter på avskogning i bedömningarna av konsekvenserna för hållbar utveckling och andra relevanta bedömningar, baserat på solida konsekvensbedömnings- och utvärderingsmetoder.

Prioritering 4: Omfördela finansiering till stöd för mer hållbara metoder för markanvändning

Stödja producentländerna så att de kan mobilisera offentlig och privat finansiering och säkerställa att den är ändamålsenlig

-Göra en utvärdering, tillsammans med medlemsstaterna, av möjliga hållbara mekanismer som katalysatorer för grön finansiering för skogarna och hur man ytterligare ska kunna mobilisera och öka finansieringen – också genom mekanismerna för kombinerad finansiering och genom att bygga vidare på erfarenheterna med EU:s externa investeringsplan. Målet är att stödja producentländerna både när det gäller att bevara den befintliga skogsarealen och i skogsföryngringsarbetet, och genom att skapa positiva incitament för investeringar i hållbar skogsförvaltning och hållbara skogsbaserade värdekedjor. Man vill framför allt stödja partnerländerna i utformningen och genomförandet av politik och instrument som kan uppmuntra till bättre mark- och skogsförvaltning (som skattepolitiska åtgärder, gröna redovisningsprinciper, gröna obligationer och ekonomiskt stöd för ekosystemtjänster).

-Integrera överväganden kopplade till avskogning som en del av bedömningen av projekt i sektorer där dessa överväganden utgör relevanta parametrar för att bedöma projektets effekter.

-Beakta vägledning om – och förbättring av – olika mätmetoder som används på EU- och medlemsstatsnivå för att bättre förstå skogarnas värde och särdragen hos riskfinansiering inom skogssektorn.

Ta med överväganden som en del av handlingsplanen för hållbar finansiering

-Överväga att förbättra företagsrapporteringen om de effekter som företagsverksamhet har när det gäller avskogning och skogsförsämring, inom ramen för eventuella kommande översyner av direktivet om icke-finansiell rapportering efter slutsatserna från kontrollen av ändamålsenligheten vad gäller företagsrapportering.

-Noggrant beakta frågan om avskogning i genomförandet av handlingsplanen för hållbara finanser, inklusive vid utarbetandet av en EU-taxonomi för ekonomiska verksamheter.

Prioritering 5: Stödja tillgång, kvalitet och tillträde när det gäller information om försörjningskedjor för råvaror. Stödja forskning och innovation.

Förbättra övervakning och tillgången till tillförlitlig information

-Bygga vidare på redan existerande övervakningsverktyg och inrätta ett EU-observatorium med inriktning på avskogning, skogsförstöring, förändringar i världens skogsareal och bakomliggande drivkrafter. Målet med detta är att göra det lättare att få tillgång till information om försörjningskedjor för offentliga organ, konsumenter och företag.

-Undersöka möjligheten att utveckla en servicekomponent till Copernicus REDD+ för att stärka de existerande globala eller nationella skogsövervakningssystemen samt upprätta europeisk kapacitet och ledarskap på detta område i ett långsiktigt perspektiv.

-Hjälpa producentländerna att följa framsteg i genomförandet av policymål, bland annat följande: i) De skogsrelaterade komponenterna i de nationellt fastställda bidragen, ii) åtaganden kopplade till avskogning och laglig och hållbar råvaruproduktion, och iii) handel med anknytning till detta.

-Intensifiera ansträngningarna att förbättra tillgången till, kvaliteten på och harmoniseringen av tillförlitlig information om skogsresurser och förändrad markanvändning så att denna kan ligga till grund för policyutformningen hos ett brett spektrum av intressenter, även i partnerländer.

-Fortsätta att stödja utvecklingen av globala och regionala informationssystem för att övervaka effekterna av skogsbränder, som bränner ner omkring 67 miljoner hektar skog i hela världen varje år.

Mobilisera och bättre samordna forskning och innovation

-Förbättra samordningen av arbete mellan relevanta forskningsinstitut, inbegripet genom det europeiska innovationspartnerskapets ramar för nord-syd- och syd-syd-samarbete. Syftet kommer att vara att stärka kapaciteten och bidra till att omsätta forskningsresultaten i nytta i konsument- och producentländer av central betydelse, inklusive genom stöd till regionala observatorier.

-Utbyta bästa innovativa EU-praxis med andra länder, när det gäller den cirkulära ekonomin, hållbar bioekonomi, förnybar energi, smart jordbruk och andra relevanta områden.


Bryssel den 23.7.2019

COM(2019) 352 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar

{SWD(2019) 307 final}


BILAGA II

Åtgärder som rekommenderas för myndigheterna, näringslivet och det civila samhället i medlemsstaterna

Medlemsstaternas myndigheter uppmanas att göra följande:

-Utarbeta och genomföra nationella strategier och handlingsplaner rörande avskogning och skogsförstörelse, inbegripet

okampanjer för att öka medvetenheten och samverkan med berörda företag,

ofrivilliga åtaganden för att stödja meddelandets mål, särskilt när det gäller att minska EU:s efterfrågan på produkter från försörjningskedjor som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse,

oåtgärder för att främja öppenhet och insyn i försörjningskedjorna.

-Stödja partnerländerna i deras arbete för att

oförbättra de berörda politiska och rättsliga ramarna,

oförbättra innovativa finansieringsinstrument såsom gröna obligationer,

oförbättra betalningarna för ekosystemtjänster,

ouppmuntra sina nationella banksektorer att stödja investeringar i hållbart jordbruk, skogsbruk och hållbar infrastruktur.

-Inom ramen för utvecklingssamarbetet

osäkerställa att de ekonomiska bidragen inte bidrar till avskogning och skogsförstörelse,

oöka stödet till hållbart jordbruk, skogsjordbruk, agroekologi och annan klimattålig/ekologisk odling, även till småbrukare, för att säkerställa hållbara jordbruks- och skogsvärdekedjor,

ostödja förvaltningen av skyddade skogsområden, hållbart skogsbruk och insatser för att återställa förstörda skogar, inklusive nybeskogning och återbeskogning,

ostödja skyddet av ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter och förbättrad markförvaltning och brottsbekämpning.

-Fortsätta att aktivt samarbeta med andra länder och viktiga aktörer i ett multilateralt sammanhang, t.ex. genom multilaterala miljöavtal, politiska processer och forum såsom FN-organ och kommittéer, för att stödja antagandet och genomförandet av kraftfulla åtaganden och bestämmelser som hindrar avskogning och skogsförstörelse.

-Fortsätta att förorda införandet av bestämmelser om hållbara värdekedjor i handelsavtal, med särskilt fokus på avskogning, inom ramen för OECD och andra relevanta forum.

-Bidra till forskning och innovation genom nationella och EU-omfattande finansieringsprogram för att stoppa avskogning och skogsförstörelse.

-Stödja internationellt och bilateralt samarbete och samarbete med relevanta forskningsinstitutioner och organisationer som arbetar med avskogning och skogsförstörelse.

Näringslivet uppmanas att göra följande:

-Göra frivilliga åtaganden för att stödja meddelandets mål, särskilt när det gäller att minska användandet av produkter från försörjningskedjor som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och främja öppenhet och insyn i försörjningskedjan.

-Integrera avskogningsaspekter i företagens strategier för socialt ansvar/ansvarsfullt företagande.

-Stödja framsteg mot en hållbar markanvändning och minska trycket på skogarna.

-Stödja investeringar i hållbar skogsförvaltning, återställande och återbeskogning av förstörda skogslandskap och ekosystem.

-Öka ansträngningarna för att stärka och skydda ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter, inbegripet äganderätt till mark och skog och arbetstagares rättigheter.

-Aktivt åta sig och genomföra integrerade, gränsöverskridande åtgärder för att stoppa avskogning och skogsförstörelse.

-Öka samarbetet och partnerskapen med internationella råvaruorganisationer och relevanta initiativ och nyckelintressenter för att motverka avskogning och skogsförstörelse.

-Se till att investeringar inte bidrar till avskogning och skogsförstörelse och öka insynen.

-Öka stödet till forskning och innovation på områden som är direkt relevanta för uppfyllandet av målen i meddelandet och öka användandet av verktyg för övervakning och spårbarhet genom hela försörjningskedjan.

Det civila samhället uppmanas att göra följande:

-Mobilisera sina nätverk för att öka medvetenheten om avskogning och skogsförstörelse och främja målen i detta meddelande.

-Stödja skyddet av ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter, inbegripet äganderätt till mark och skog, genom att stödja särskilda faciliteter, det civila samhällets organisationer, människorättsförsvarare och markrättighetsförsvarare och deltagandeprocesser samt genom att tillhandahålla expertis och utbyta bästa praxis.

-Spela en aktiv roll i integrerade, gränsöverskridande åtgärder för att stoppa avskogning och skogsförstörelse.

-Fortsätta att öka medvetenheten om frågor som rör avskogning och skogsförstörelse i alla relevanta internationella forum.

-Bidra till en ökad öppenhet och insyn i investeringar.

-Bidra till spårbarhet och öppenhet i försörjningskedjorna.