EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.6.2019
COM(2019) 305 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Prognos för EU-budgetens kommande in- och utflöden på lång sikt (2020-2024)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.6.2019
COM(2019) 305 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Prognos för EU-budgetens kommande in- och utflöden på lång sikt (2020-2024)
1.Inledning
Denna rapport ger en prognos för kommande in- och utflöden på lång sikt som omfattar de närmaste fem åren (2020–2024) i enlighet med artikel 247.1 c i budgetförordningen 1 . Analysen tar hänsyn till de principer och villkor som fastställs i utkastet till avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 2 .
Prognosen omfattar delarna i nuvarande och nästa budgetram. Den grundar sig på nivån på bemyndigandena för 2020 enligt budgetförslaget för det året. Vad gäller åren 2021–2024 beaktas de åtaganden som lagts fram i kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram 3 .
Jämfört med förra årets prognos 4 , som omfattade perioden 2019–2023, täcker denna nya prognos ytterligare ett år (2024). Beräkningarna av betalningarna för åtagandena för innevarande budgetram har uppdaterats för att ta hänsyn till det faktiska genomföranderesultatet för 2018, 2019 års budget och förslagen till ändring av den (förslagen till ändringsbudgetar nr 1 5 , 2 6 och 3 7 ), och budgetförslaget för 2020 8 .
Vad gäller betalningarna för åtaganden efter 2021 har beräkningarna gjorts enligt parametrarna i kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram, vilka beskrivs i förra årets rapport, eftersom förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram fortfarande pågår.
2.Prognosresultaten
2.1. Betalningar
2.1.1.Betalningar fram till slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen (2020)
Rapporten omfattar beräkningarna från budgetförslaget 2020, som är det sista året i den nuvarande budgetramen. Prognosen för 2020 års betalningsnivåer är sammanlagt 7 miljarder euro lägre än i förra årets rapport om prognosen på lång sikt. Detta gäller främst rubrikerna 1b, 2 och 4. Vad gäller fonder med delad förvaltning bygger budgetförslaget på de senaste genomförandeprognoserna från medlemsstaterna i januari 2019, som är något lägre än de prognoser från juli 2018 som förra årets prognos baserades på. Inom området för yttre åtgärder ligger budgetförslaget 2020 faktiskt under föregående års nivå, främst till följd av lägre betalningar för faciliteten för flyktingar i Turkiet.
Nästan alla betalningar 2020 avser åtaganden som har gjorts inom ramen för programmen 2014–2020. Mindre än 1 % av betalningarna kommer att omfatta utestående åtaganden från budgetramen före 2014 under rubrikerna 1a och 4. Huvuddelen av de sammanhållningspolitiska programmen för perioden 2007–2013 förväntas vara avslutade före utgången av 2019 och inga ytterligare betalningar väntas under 2020.
2.1.2.Betalningar inom ramen för nästa budgetram (2021–2024)
Totalt sett väntas betalningarna för de första fyra åren i nästa budgetram uppgå till cirka 687 miljarder euro. Detta belopp är inte jämnt fördelat över åren, utan följer den väntade parallella utvecklingen av 1) infasningen av betalningar för de nya utgiftsprogrammen (ungefär 62 % av de fyra årens sammanlagda betalningar) och 2) betalningarna av de utestående åtagandena från perioden 2014–2020 (resterande 38 % av betalningarna).
Betalningar i förhållande till nya åtaganden
Prognosen har inte ändrats jämfört med förra årets rapport när det gäller nya åtaganden. Precis som under förra året följer dessa betalningar kommissionens förslag för den fleråriga budgetramen 2021–2027 av den 2 maj 2018 och dess underliggande antaganden (läs mer om detta i avsnitt 3. Prognosantaganden). Dessa beräkningar kommer inte att kunna uppdateras förrän förhandlingarna om nästa budgetram och åtföljande sektorsspecifik lagstiftning har avslutats.
Detta gäller framför allt de förhandlingar som rör förordningen om gemensamma bestämmelser, som avgör hur snabbt sammanhållningspolitiken genomförs – det största utgiftsområde som genomförs genom differentierade anslag. Förändringar i genomförandebestämmelserna för de sammanhållningspolitiska fonderna jämfört med kommissionens förslag skulle påverka betalningsberäkningarna för hela EU-budgeten avsevärt.
En minskning i den årliga andelen innehållna medel jämfört med kommissionens förslag eller en avräkning av förfinansiering när programmen avslutas i stället för årligen skulle leda till ytterligare betalningsbehov under prognosperioden. Reglerna för automatiska tillbakadraganden kan också få stor inverkan på betalningsprofilerna. En eventuell förlängning av tidsfristen för att lämna in ansökningar om utbetalning jämfört med kommissionens förslag skulle innebära att genomförandet av sammanhållningspolitiken försenas och betalningar skjuts upp till följande budgetram.
Andelen förfinansiering för de sammanhållningspolitiska fonderna (för både 2014–2020 och 2021–2027) kommer framför allt att påverka de första åren i nästa budgetram. Kommissionens förslag till nästa förordning om gemensamma bestämmelser och om ändring av den nuvarande förordningen om gemensamma bestämmelser tar hänsyn till finansieringskraven i början av den nya perioden och till begränsningarna i form av ett tak för egna medel som motsvarar 1,20 % av EU:s BNI. Kommissionen har visserligen föreslagit att taket för egna medel ska höjas för att spegla BNI-beräkningsgrunden för de 27 medlemsstaterna, men den nuvarande nivån kan fortfarande vara tillämplig under de första åren av nästa budgetram, eftersom ratificeringsprocessen för det nya beslutet om egna medel sannolikt kommer att bli utdragen.
Betalningar avseende åtaganden före 2021
Den föreslagna betalningsnivån i budgetförslaget 2020 påverkar också betalningsbehoven under de kommande åren. Den lägre betalningsnivån för 2020 jämfört med föregående prognoser väntas leda till ytterligare behov under de efterföljande åren. Därför ligger de övergripande betalningsberäkningarna för 2021–2024 ungefär 5 miljarder euro över det betalningstak som kommissionen föreslår för nästa period, varav 4 miljarder euro skulle avse 2024.
I kombination med effekten av de framtida genomförandebestämmelserna för de sammanhållningspolitiska fonderna, måste dessa ytterligare behov beaktas, när betalningstaken fastställs för nästa budgetram. Annars kommer de automatiskt att leda till att särskilda instrument behöver mobiliseras, särskilt marginalen för oförutsedda utgifter, som – enligt kommissionens förslag – skulle göra det möjligt att mobilisera betalningar på upp till 0,03 % av EU:s BNI under ett visst år (som ska balanseras mot taken åren efter).
2.1.3.Tillbakadragna åtaganden
Det totala beloppet för tillbakadragna åtaganden under perioden 2020–2024 uppgår enligt prognosen till 8 miljarder euro. Cirka 77 % av de tillbakadragna åtagandena avser programmen för perioden 2014–2020 (6 miljarder euro) medan tillbakadragandet av utestående åtaganden från före 2014 fortsätter att fasas ut på samma sätt som de tillhörande betalningarna. Inga tillbakadraganden väntas för de åtaganden som föreslås inom budgetramen 2021–2027.
Tillbakadragandenivåerna varierar mellan rubrikerna, eftersom prognosen tar hänsyn till redan gjorda tillbakadraganden och tillbakadraganden som fastställts i samband med utarbetandet av budgetförslaget för 2020. I princip väntas enligt prognosen tillbakadraganden göras under hela programperioden Eftersom de flesta program och åtgärder saknar regler om automatiskt tillbakadragande skulle en fördelning av tillbakadragandena på årsbasis bli högst inexakta. För att kunna uppskatta storleken på de tillbakadragna åtagandena begränsat till perioden fram till 2024 har prognosen över tillbakadragandet av åtaganden fördelats proportionellt i förhållande till de därmed sammanhängande årliga betalningarna.
En särskild prognos görs för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) 2014–2020. I denna beaktas erfarenheterna från avslutandet av programmen för 2007–2013 samt de förväntade tidsramarna för tillbakadraganden. Eftersom det faktiska året för tillbakadragande beror på respektive medlemsstats specifika avslutningsdatum, och med tanke på den gällande N+3-regeln om tillbakadragande, kommer tillbakadragandena sannolikt att spridas ut över perioden 2024–2026. Eftersom endast 2024 omfattas av denna rapport är det preliminära antagandet att ungefär en tredjedel av alla tillbakadraganden för ESI-fonderna 2014–2020 skulle göras det året.
Jämfört med förra årets rapport ökar de beräknade tillbakadragandena över fem år med cirka 1,6 miljarder euro. Detta är den sammanlagda effekten av den ökade prognosen för tillbakadragna åtaganden för rubrikerna 1b och 2 och minskningar i de övriga rubrikerna. Ökningarna för rubrikerna 1b och 2 är en mekanisk effekt av att ett extra år (2024) som inte omfattades av förra årets rapport inkluderas. Minskningarna för de övriga rubrikerna beror också främst på förskjutningen med ett år i rapporteringsperioden. Under 2018 gjordes t.ex. tillbakadraganden på 0,7 miljarder euro för rubrik 1a, jämfört med programmen före 2014, varför detta belopp inte längre ingår i framtida beräkningar. För rubrik 3 har de förväntade tillbakadragandena minskats för att spegla ändringarna i den relevanta lagstiftningen 9 . För rubrik 4 är minskningen en sammanlagd effekt av förskjutningen med ett år och uppdateringen av antagandena för framtida år i linje med budgetförslaget 2020.
2.1.4.Utvecklingen av nivån på utestående åtaganden
Uppbyggnaden av utestående åtaganden är en naturlig följd av att EU-budgeten genomförs med differentierade anslag och att EU-budgetens volym ökar nominellt med åren. De utestående åtagandena väntas i början av rapporteringsperioden uppgå till omkring 291 miljarder euro. Fram till slutet av den nuvarande budgetramens löptid beräknas de ha växt till 303 miljarder euro. Som jämförelse uppgick prognosen över utestående åtaganden vid utgången av 2020 till 295 miljarder euro i förra årets rapport. Denna ökning i prognosen över utestående åtaganden beror framför allt på att år 2020 har uppdaterats med de faktiska prognoserna i budgetförslaget.
Vid utgången av 2024 väntas de utestående åtagandena vara cirka 313 miljarder euro, vilket innebär en ökning i nominellt värde på 8 % under de fem analyserade åren. Den årliga utvecklingen av volymen av utestående åtaganden är dock inte jämn, eftersom utvecklingen av de utestående åtagandena beror på förhållandet mellan de årliga betalningarna och de årliga åtagandena. Betalningarna närmar sig åtagandena under 2023–2024, främst på grund av den sammanlagda effekten av det första automatiska tillbakadragandet av åtaganden för de nya programmen inom ramen för förordningen om gemensamma bestämmelser och N+3-målet för tillbakadragande av åtagandena för den sista delen av ESI-fonderna 2014–2020 samt avslutandet av dessa program. Därför väntas betalningarna under 2023 vara nästan i nivå med åtagandena och för 2024 kanske till och med överskrida åtagandena. Detta skulle innebära att utestående åtaganden skulle vara stabila vid utgången av 2023 och rentav minska något under 2024.
2.2. Intäkter
EU:s budget finansieras med egna medel samt med andra inkomster. De samlade egna medel som behövs för att finansiera budgeten bestäms av totala kostnader minus andra inkomster. Följaktligen grundar sig prognosen av EU:s budgetinkomster 2020–2024 på principen att utgifterna ska täckas av inkomsterna. Således måste de totala inkomsterna motsvara de totala utgifterna.
3.Prognosantaganden
3.1. Särskilda antaganden uppdelade på de huvudsakliga utgiftselementen
3.1.1.ESI-fonderna 2014–2020 och de sammanhållningspolitiska fonderna 2021–2027
Betalningsprognosen för ESI-fonderna 2014–2020 grundar sig på tidigare erfarenheter av inlämnade ansökningar om mellanliggande betalningar som en procentandel av den totala finansieringsramen. Resultatöversynen äger rum under 2019 och tillhörande åtaganden som satts åt sidan sedan 2014 kommer att resultera i betalningar först under 2020. Särskilda betalningsprofiler används för var och en av fonderna.
För de sammanhållningspolitiska fonderna 2021–2027 används de relevanta bestämmelserna i kommissionens förslag till nästa budgetram också i denna rapport (0,5 % som årlig förfinansiering för varje år från 2021 till 2026, 10 % innehållna medel, ingen resultatreserv). Profilerna för ansökningar om mellanliggande betalningar har beräknats på grundval av statistik om de belopp som begärts årligen inom ramen för programmen för 2007–2013 med N+2-bestämmelser om tillbakadragande, med ändringar för att ta hänsyn till vissa undantag för de första åtagandedelarna. Eventuella ändringar i dessa antaganden skulle påverka betalningarna i förhållande till de sammanhållningspolitiska fonderna 2021–2027.
3.1.2.Direktstöd och marknadsåtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken
Vad gäller anslagen för Europeiska garantifonden för jordbruket är de mestadels icke-differentierade, och den huvuddel som avser direktstöd till jordbrukare återbetalas vanligen till medlemsstaterna under budgetårets första månader.
3.1.3.Andra program och fonder
För samtliga övriga utgiftsposter (t.ex. forskning och innovation, storskaliga infrastrukturprojekt, inre och yttre politik) grundar sig betalningsprognosen på åtaganden som har godkänts i den nuvarande budgetramen på budgetförslaget för 2020 och de åtföljande planerna över betalningar för de enskilda budgetrubrikerna.
Vad den nya generationen av utgiftsprogram beträffar har de årliga betalningsbehoven beräknats med hjälp av statistik om det faktiska genomförandet av de motsvarande pågående programmen under tio år (2007–2017) och deras tillhörande arv från 2007–2013. För program utan arv grundas betalningsuppskattningen på erfarenheter från genomförandet av liknande verksamheter justerat för de specifika inslagen i de nya programmen.
3.1.4.Administration
Administrativa utgifter (rubrik 5 i den fleråriga budgetramen 2014–2020, rubrik 7 i budgetramen 2021–2027) grundar sig på icke-differentierade anslag. Beloppen för åtaganden enligt budgetförslaget för 2020 och de föreslagna utgiftstaken för rubrik 7 under åren 2021–2024 har därvid fullt ut realiserats som betalningar.
Detsamma gäller också för bidragen till decentraliserade organ, som finansieras utanför rubriken för administration.
3.2.Antaganden för prognosen om inkomster
3.2.1.Traditionella egna medel och nationella bidrag
Från och med 2018 omfattar traditionella egna medel endast tull, eftersom insamlingen av avgifter för sockerproduktion upphörde 2017. Med utgångspunkt i nivån i budgetförslaget för 2020 väntas tullarna öka under perioden 2021–2024 i samma takt som varje medlemsstats nominella BNI.
De nationella bidragen (i form av BNI-baserade egna medel, momsbaserade egna medel och nya egna medel som ingår i kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram 2021–2027) ser till att en balans uppnås mellan inkomster och beräknade utgifter.
3.2.2.Andra inkomster
På grund av deras inneboende volatilitet är det svårt att göra prognoser för merparten av inslagen under ”andra inkomster” – inbegripet personalens avgifter, inkomster från institutionernas administrativa verksamhet, avgifter och bidrag inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram, dröjsmålsränta och böter, inkomster från EU:s upp- och utlåningsverksamhet och diverse inkomster – samt överskott från tidigare år. Det belopp som beaktas i kommissionens förslag om budgetramen 2021–2027 (dvs. 1,9 miljarder euro i enlighet med budgetförslaget för 2019) antas därför fortsätta att vara nominellt konstant under den period som rapporten omfattar (2020–2024).
4.Slutsatser
Detta års prognosrapport omfattar de första fyra åren i nästa fleråriga budgetram, som fortfarande är under förhandling. Betalningsprognosen baseras därför på kommissionens förslag från maj 2018. Utvecklingen inom två områden kommer att ha särskilt stor betydelse för betalningarna under nästa budgetram:
För det första visar de pågående förhandlingarna om förslagen till nästa budgetram att åsikterna skiljer sig i fråga om avgörande delar som påverkar framtida betalningsbehov. Detta gäller framför allt de sammanhållningspolitiska fonderna – som står för ungefär en tredjedel av budgeten – och parametrarna för att genomföra dem, t.ex. förfinansieringsgrad och regler för tillbakadraganden. Eftersom det inte finns någon samsyn om dessa delar i detta skede, baseras den nuvarande prognosen fortfarande på kommissionens förslag från 2018.
För det andra beror betalningsprognosen på genomförandet av den nuvarande budgetramen och nivån på de utestående åtagandena i början av 2021. För de flesta utgiftsposter ligger budgetförslaget för 2020 under den nivå som angavs i prognosen förra året. Därmed förskjuts betalningarna automatiskt till perioden efter 2020, vilket ska läggas till de antaganden om betalningar som ligger till grund för förslagen om betalningstak för åren 2021–2027.
Denna utveckling måste beaktas i förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram. De betalningstak som är under förhandling kan behöva justeras för att ta hänsyn till de ytterligare behov som följer av den högre nivån på de utestående åtagandena vid utgången av 2020 och av ändringarna i genomförandebestämmelserna för framtida program.
Bilaga 1
Tabell 1 – Prognos för kommande in- och utflöden på lång sikt i EU-budgeten under perioden 2020–2024
|
Miljarder euro, löpande priser |
Flerårig budgetram 2014–2020 (EU-28) |
Kommissionens förslag för den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EU-27) |
|||
|
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
|
|
UTFLÖDEN |
|||||
|
Åtagandetak |
168,8 |
166,7 |
173,7 |
179,4 |
182,9 |
|
Betalningstak |
172,4 |
159,4 |
164,0 |
177,3 |
180,9 |
|
Åtagandebemyndiganden |
167,7 |
166,7 |
173,7 |
179,4 |
182,9 |
|
Betalningsbemyndiganden |
153,2 |
159,1 |
164,2 |
178,1 |
185,2 |
|
varav betalningar för åtaganden före 2021 |
153,2 |
87,7 |
76,9 |
56,7 |
42,8 |
|
1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning |
22,1 |
14,3 |
9,5 |
6,0 |
4,3 |
|
1b. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
50,0 |
48,5 |
47,6 |
36,9 |
28,0 |
|
2. Hållbar tillväxt: naturresurser |
58,0 |
15,0 |
11,7 |
7,3 |
5,2 |
|
3. Säkerhet och medborgarskap |
3,7 |
2,3 |
1,2 |
0,5 |
0,3 |
|
4. Europa i världen |
9,0 |
7,6 |
6,8 |
6,0 |
5,0 |
|
5. Administration |
10,3 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
varav betalningar för åtaganden 2021–2024* |
|
71,3 |
87,3 |
121,4 |
142,4 |
|
1. Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin |
|
7,9 |
14,3 |
17,2 |
21,7 |
|
2. Sammanhållning och värderingar |
|
5,3 |
6,9 |
31,1 |
39,6 |
|
3. Naturresurser och miljö |
|
41,3 |
44,8 |
47,7 |
49,9 |
|
4. Migration och gränsförvaltning |
|
1,6 |
2,2 |
2,9 |
4,5 |
|
5. Säkerhet och försvar |
|
0,8 |
1,6 |
2,0 |
2,9 |
|
6. Grannskapet och omvärlden |
|
3,3 |
6,2 |
8,6 |
11,6 |
|
7. Europeisk offentlig förvaltning |
|
11,0 |
11,4 |
11,8 |
12,2 |
|
Andra särskilda instrument** |
0,4 |
|
|
|
|
|
Totala betalningsbemyndiganden inklusive särskilda instrument |
153,6 |
159,1 |
164,2 |
178,1 |
185,2 |
|
|
|||||
|
INFLÖDEN |
|
|
|
|
|
|
Tak för egna medel uttryckt i procent av EU:s BNI |
1,20 % |
1,29 % |
1,29 % |
1,29 % |
1,29 % |
|
Tak för egna medel, miljarder euro*** |
203,9 |
191,4 |
197,1 |
202,9 |
209,2 |
|
Egna medel totalt: |
151,6 |
157,2 |
162,3 |
176,2 |
183,3 |
|
varav nettobelopp för traditionella egna medel |
22,2 |
21,8 |
22,4 |
23,2 |
23,9 |
|
varav nationella bidrag**** |
129,5 |
135,4 |
139,8 |
153,1 |
159,3 |
|
Andra inkomster |
2,0 |
1,9 |
1,9 |
1,9 |
1,9 |
|
Totala inkomster |
153,6 |
159,1 |
164,2 |
178,1 |
185,2 |
* Betalningar för potentiell användning av marginaler (även genom den samlade marginalen för åtaganden – unionsreserven) har lagts till i totalsumman för varje rubrik och preliminärt fördelats i förhållande till rubrikernas marginaler.
** De följande beloppen motsvarar de betalningar som förutses i budgetförslaget för 2020 med avseende på Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond och reserven för katastrofbistånd. På grund av dessa instruments särart kan ingen prognos göras för användningen av dem efter 2020. Anslagen för dessa instrument undantas från taken i den fleråriga budgetramen vid beräkningen av motsvarande marginaler. Detta gäller även för de anslag som är knutna till flexibilitetsmekanismen.
*** Beräknat på grundval av den senaste ekonomiska prognosen över BNI för EU-28 för 2020 och för EU-27 för 2021–2024
**** De nationella bidragen inbegriper BNI-baserade egna medel, momsbaserade egna medel och nya egna medel som ingår i kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram 2021–2027. Ett eventuellt bidrag från Förenade kungariket till utestående skyldigheter vid slutet av 2020 skulle utgöra andra inkomster och således innebära en minskning av de nationella bidragen.
Tabell 2 – Prognos över tillbakadragna åtaganden 2020–2024
|
miljarder euro, löpande priser |
||||||
|
Tillbakadraganden* |
avseende åtaganden före 2014 |
avseende åtaganden för 2014–2020. |
TOTALT 2020–2024 |
|||
|
(a) |
(b) |
(a+b) |
||||
|
1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning |
-0,3 |
-1,1 |
-1,5 |
|||
|
1b. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
-0,8 |
-2,3 |
-3,1 |
|||
|
2. Hållbar tillväxt: naturresurser |
-0,2 |
-1,3 |
-1,5 |
|||
|
3. Säkerhet och medborgarskap |
-0,1 |
-1,1 |
-1,2 |
|||
|
4. Europa i världen |
-0,3 |
-0,3 |
-0,6 |
|||
|
5. Administration |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|||
|
TOTALT |
-1,8 |
-6,1 |
-8,0 |
|||
* Inga tillbakadraganden väntas för de åtaganden som föreslås inom budgetramen 2021–2027.
Tabell 3 – Förändringar av de totala utestående åtagandena 2020–2024
|
miljarder euro, löpande priser |
||||||||
|
Utestående åtaganden vid slutet av 2019* |
Åtaganden 2020–2024 |
Betalningar 2020–2024 |
Tillbakadragna åtaganden |
Utestående åtaganden vid slutet av 2024 |
||||
|
(a) |
(b) |
(c) |
(d) |
(a+b-c+d) |
||||
|
290,6 |
870,4 |
839,8 |
-8,0 |
313,2 |
||||
|
Varav i |
||||||||
|
den fleråriga budgetramen 2014–2020 |
|
|
|
|
||||
|
290,6 |
167,7 |
417,3 |
-8,0 |
32,9 |
||||
|
den fleråriga budgetramen 2021–2027 |
|
|
|
|
||||
|
ej tillgängligt |
702,7 |
422,5 |
– |
280,2 |
||||
* Den resultatreserv som avsatts under 2014–2019 ingår i de utestående åtagandena, men inga betalningar väntas för dessa åtaganden före 2020. De utestående åtagandena omfattar inte utestående åtaganden som har genererats från inkomster från bidrag från tredjeländer.
Budgetförordningen för unionens allmänna budget och dess tillämpningsbestämmelser (förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 30 juli 2018.
EUT C 66 I, 19.2.2019, s. 1.
COM(2018) 321–328 (samtliga från den 2 maj 2018).
COM(2018) 687 final, 10.10.2018.
COM(2019) 300 final, 15.4.2019.
COM(2019) 320 final, 15.5.2019.
COM(2019) 205 final, 22.5.2019.
SEC(2019) 250, 5.6.2019.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/2000 av den 12 december 2018 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 vad gäller förnyade åtaganden avseende de återstående belopp som anslagits till stöd för genomförandet av rådets beslut (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601 eller omfördelning av dessa belopp till andra åtgärder inom ramen för de nationella programmen (EUT L 328, 21.12.2018).