Bryssel den 13.6.2019

COM(2019) 295 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Färdplan för en överenskommelse om unionens långtidsbudget 2021–2027
















FMT:ItalicEuropeiska kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte




FMT:Italicden 20-21 juni 2019


FÄRDPLAN FÖR EN ÖVERENSKOMMELSE OM UNIONENS LÅNGTIDSBUDGET 2021–2027

1.In på upploppet i förhandlingarna mellan medlemsstaterna

Stats- och regeringscheferna i EU uttalade i Sibiu i Rumänien den 9 maj 2019: ”Vi ska ge oss själva de medel vi behöver för att uppfylla våra ambitioner. Vi kommer att förse unionen med de medel som krävs för att uppnå dess mål och genomföra dess politik.” 1 Detta är vad som står på spel nu när EU kommer in på upploppet i förhandlingarna om nästa långtidsbudget, den fleråriga budgetramen.

Kommissionen lade i maj och juni 2018 fram sina förslag till en ny, modern långtidsbudget med nära koppling till unionens prioriteringar. Därefter följde intensivt tekniskt arbete i både Europaparlamentet och rådet. Kommissionens inställning med mer finansiering till nya prioriteringar, modernisering av befintliga program, förenklad och effektivare budget och en mer flexibel budget för unionen fick starkt stöd både i Europaparlamentet och i rådet, och diskussionerna fortsatte framför allt om hur stor andel som var lämplig för de enskilda politikområdena i EU:s budget.

Europeiska rådet uppmanade i december 2018 det tillträdande rumänska ordförandeskapet att ”ta fram vägledning för nästa förhandlingsetapp, så att Europeiska rådet ska kunna nå en överenskommelse hösten 2019”. Sedan dess har arbetet under ledning av det rumänska ordförandeskapet bidragit till att ringa in de centrala frågor som stats- och regeringscheferna behöver besluta om i höst.

En överenskommelse finns inom räckhåll – men mycket återstår att göra. En ambitiös och välavvägd överenskommelse om nästa budgetram kan bara nås med starkt politiskt ledarskap från Europeiska rådets sida. För att ro den i land krävs kompromisser och en vilja att gå framåt med det europeiska intresset för ögonen. Detta är nödvändigt för att undvika dyra förseningar av de nya programmen och av den nytta de skapar.

Europeiska rådets möte den 20–21 juni blir avgörande för denna process. Det blir ett tillfälle att slå an tonen i de viktigaste politiska frågorna som påverkar nästa långtidsbudget, så att unionen effektivt kan genomföra prioriteringarna i Sibiuförklaringen. Det blir sedan det finländska ordförandeskapets sak att ro processen i land.

I en tid av stor osäkerhet måste Europeiska unionen fortsätta att vara en stabiliserande faktor. En ambitiös överenskommelse mellan medlemsstaterna i höst om nästa långtidsbudget skulle visa att EU är målmedvetet och fast beslutet att förverkliga sin positiva agenda för alla i EU. Det skulle också utgöra en grund för en överenskommelse med Europaparlamentet i god tid. Och det skulle ge tillräckligt med tid för att slutföra arbetet med de 37 sektorsprogrammen och ordna med det praktiska så att de kan börja genomföras den 1 januari 2021.

Kommissionen uppmanar Europeiska rådet att lägga fram en färdplan för att nå en överenskommelse om EU:s långtidsbudget i höst, och uppmanar Europeiska rådet att be rådet att prioritera detta arbete.

2.Att bygga vidare på de framsteg som gjorts

Betydande framsteg har redan gjorts. Det välavvägda paket som kommissionen lade fram i fjol ansågs allmänt vara en bra utgångspunkt för förhandlingarna. Det finns en bred enighet om att framtidens EU kommer att behöva en modern, flexibel och effektiv budget med en ambitionsnivå i paritet med de utmaningar som EU står inför.

Rådsordförandeskapen har hela tiden hållit ett högt tempo. Det bulgariska ordförandeskapet rivstartade, medan det österrikiska ordförandeskapet avslutade den första tekniska behandlingen av kommissionens förslag. På så sätt kunde de viktigaste politiska frågorna i nästa fleråriga budgetram anges i ett utkast till förhandlingspaket. Det rumänska ordförandeskapet har sedan dess lett en rad diskussioner i enskilda frågor som bidrar till att reda ut tekniska problem och till att minska mängden olösta problem som kräver direkta insatser av stats- och regeringscheferna.

Europaparlamentet har också visat sitt starka engagemang för en snabb och ambitiös överenskommelse om nästa långtidsbudget. I interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen den 7 november 2018 betonades behovet av en mer ambitiös och trovärdig EU-budget under nästa sjuårsperiod till förmån för allmänheten.

Parlamentet och rådet har också på ett konstruktivt och effektivt sätt förhandlat om sektorsprogrammen. De är färdiga med åtminstone partiella förhandlingsmandat för de flesta sektorsspecifika lagstiftningsförslag som ligger till grund för nästa långtidsbudget. Parlamentet och rådet har redan enats om huvuddragen i många centrala program i strategiskt viktiga frågor som forskning, försvar, investeringar och den digitala omställningen. För att de och de återstående programmen ska kunna slutföras är det nu helt nödvändigt med en snabb överenskommelse om den fleråriga budgetramen.

EU-BUDGET FÖR FRAM-TIDEN

* De 37 programmen bygger på 45 lagförslag. De tolv delvisa överenskommelserna innebär att parlamentet och rådet är eniga om dessa förslag till tio program, eller att rådet är enigt för rådsrättsakter.

Flera viktiga frågor återstår att lösa, särskilt när det gäller de ekonomiska aspekterna, men de diskussioner som förts hittills i Europaparlamentet och rådet har visat att det finns ett brett stöd för många av de viktigaste moderniseringarna som kommissionen föreslår för nästa fleråriga budgetram:

·Tydligt fokus på europeiskt mervärde och behovet att ge tillräckligt stöd till nya, brådskande prioriteringar som forskning och innovation, digital ekonomi, ungdomar, migration och gränsförvaltning, säkerhet, försvar och yttre åtgärder. Högre prioritering av hållbarhet, bl.a. genom mer ambitiösa mål för integrering av klimatåtgärder.

·En rationaliserad och mer transparent struktur i nästa budget.

·En radikal minskning av antalet program och nya integrerade program på områden som investeringar i människor, den inre marknaden, strategiska investeringar, rättigheter, värderingar samt yttre åtgärder, och den ökade inriktningen på synergi mellan instrument.

·Enklare finansieringsregler för att minska krånglet för stödmottagare och förvaltningsmyndigheter, och mer tonvikt på resultat.

·En mer flexibel budget som kan reagera snabbt på en föränderlig omvärld.

Betydande framsteg har också gjorts när det gäller utformningen av ett budgetinstrument för konvergens och konkurrenskraft i euroområdet. Det ska främja sammanhållningen inom unionen genom att stärka den ekonomiska och monetära unionens motståndskraft. I enlighet med mandatet från eurotoppmötet den 14 december 2018 fortskrider arbetet raskt med kommissionens förslag till ett reformstödsprogram. Ståndpunkterna håller på att närma sig varandra, och enighet om instrumentets viktigaste egenskaper är inte långt borta.

Det råder också allmän enighet om att den nya mekanismen för att se till att utbredda brister i rättsstatsprincipen inte äventyrar budgeten bör bli ett viktigt inslag i en överenskommelse om nästa fleråriga budgetram. Även om ett antal frågor återstår att lösa har diskussionerna under det österrikiska och det rumänska ordförandeskapet visat att kommissionens förslag har starkt stöd. Betydande framsteg har gjorts på teknisk nivå, vilket torde göra det möjligt att nå en överenskommelse i rådet under det finländska ordförandeskapet. Parlamentet antog en ståndpunkt den 16 januari 2019.

Arbetet har också fortsatt med kommissionens förslag om modernisering av EU-budgetens inkomstsida. EU behöver ett enklare och mer rättvist system för finansiering av budgeten, som är närmare knutet till EU:s politik och som erbjuder alternativa inkomstkällor för att finansiera nya prioriteringar och kompensera för det brittiska utträdets konsekvenser. Europaparlamentet har klargjort att systemet med de egna medlen måste reformeras och inkomstkällorna diversifieras för att man ska kunna godkänna nästa budgetram. Det finns en tilltagande positiv inställning i rådet till principen om nya egna medel.

3.Enighet om ett rättvist och välavvägt avtal

Europeiska rådets möte i juni är startskottet för den sista etappen i förhandlingarna mellan medlemsstaterna om nästa fleråriga budgetram. Framstegen har hittills varit uppmuntrande, men det krävs nu ny politisk handlingskraft för att förhandlingarna ska kunna slutföras framgångsrikt i höst. Flera tekniska frågor har lösts. Nu är det dags att fokusera på de centrala politiska frågorna i EU:s nästa budgetram, särskilt de ekonomiska aspekterna. För det krävs ett starkt politiskt ledarskap från Europeiska rådets sida.

Kommissionen har hela tiden framhållit att rättvisa och balans är nyckeln till ett lyckat resultat. Budgeten måste hålla en tillräckligt ambitiös storlek för att unionens gemensamma prioriteringar ska kunna uppnås effektivt, samtidigt som hänsyn tas till det brittiska utträdets ekonomiska konsekvenser. En ny avvägning behöver göras mellan ökade anslag till de nya prioriteringarna och ett fortsatt starkt stöd för en moderniserad gemensam jordbrukspolitik och sammanhållningspolitik. Kopplingen mellan anslag från EU-budgeten och EU:s politiska prioriteringar och värderingar måste stärkas. Fördelningen av medel mellan medlemsstaterna måste bygga på rättvisa och objektiva kriterier. Ett nytt, mer rättvist system för finansiering av budgeten måste också ingå i ett välavvägt paket.

Det här är inga lätta frågor, men nu är det dags att ta tjuren vid hornen. Europeiska rådets möte i juni bör vara början på en ny etapp av politiska förhandlingar med ökad inriktning på finansiering och andra strategiska frågor. Kommissionen ser positivt på det finländska ordförandeskapets avsikt att inleda bilaterala diskussioner på politisk nivå direkt efter sommaren inför den slutliga överenskommelsen i Europeiska rådet senare under hösten. Dessa diskussioner kommer att behöva ta full hänsyn till Europaparlamentets förväntningar på budgetramen.

Det kan inte nog understrykas hur brådskande detta arbete är, både politiskt och i praktiken. Det är bara 18 månader kvar till den 1 januari 2021, den dag då nästa fleråriga budgetram måste vara juridiskt färdig att tas i bruk i alla medlemsstater, och mycket återstår att göra för att se till att nästa omgång finansieringsprogram kan börja ge resultat redan från första början. När Europeiska rådet väl når en överenskommelse inleds intensiva förhandlingar med Europaparlamentet. De regelbundna kontakterna mellan företrädare för Europaparlamentet och rådets ordförandeskap har lett till en positiv dynamik. Europeiska rådets ambitionsnivå blir en avgörande faktor för parlamentets godkännande.

Så snart det nya parlamentet tillträtt och föredragande utsetts bör förhandlingarna om de 37 finansieringsprogrammen återupptas. De program för vilka interinstitutionella förhandlingar ännu inte inletts måste påskyndas betydligt, och det gäller bl.a. centrala program som den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta arbete kan inte slutföras förrän man har kommit överens om budgetramen i stort. Och först när programmen antagits formellt kan kommissionen anta de delegerade akter och genomförandeakter som krävs, och dessa måste sedan kontrolleras.

Processen med det formella antagandet är bara en sida av saken. De praktiska förberedelserna inför de nya programmen tar också tid, oavsett om det handlar om att utarbeta operativa program, utlysa ansökningsomgångar eller bygga upp system för förvaltning, övervakning och kontroll.

Det här arbetet kan inledas samtidigt som den rättsliga ramen slutförs, men kan inte slutföras förrän den rättsliga ramen är färdig. Som exempel kan nämnas att det tog ytterligare två år för alla program med delad förvaltning att antas formellt. Projekten kunde sedan inte börja genomföras i praktiken förrän flera månader senare, eftersom medlemsstaterna var tvungna att offentliggöra inbjudningar att lämna projektförslag och slutligen välja ut projekten.

Förseningar med att genomföra den nya långtidsbudgeten får mycket kännbara konsekvenser ute på fältet. Viktiga investeringar måste senareläggas, Erasmusutbyten blir inte av och forskarjobb försvinner. Dessutom kan det nya taket för egna medel inte tillämpas förrän det nya egnamedelsbeslutet har godkänts av samtliga medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser 2 .

Det brådskar därför om stats- och regeringscheferna ska kunna hålla sitt åtagande att ”förse unionen med de medel som krävs för att uppnå dess mål och genomföra dess politik”. Det blir svårt men är fullt genomförbart att bli färdig med arbetet med nästa budgetram och finansieringsprogrammen i tid så att de kan börja genomföras fullt ut den 1 januari 2021, och det förutsätter att Europeiska rådet visar vägen.

4.Slutsats

2019 är ett förnyelsens år för unionen. I den förklaring som EU:s ledare enades om i Sibiu, med utgångspunkt i Bratislavafärdplanen och Romförklaringen, fastställs en tydlig och positiv agenda för ett EU med 27 länder. Valet till Europaparlamentet ledde till ett kraftigt ökat demokratiskt engagemang i unionen, med det högsta valdeltagandet på 20 år, och en kampanj som var mer inriktad på EU-frågor än någonsin tidigare.

Denna fond ingjuter en ny känsla av dynamik och skyndsamhet inför slutetappen av arbetet med nästa budgetram. Osäkerhet kring exempelvis tidpunkten och formerna för det brittiska EU-utträdet innebär inte att viktiga beslut bör skjutas upp. Tvärtom blir det desto viktigare att unionen går vidare med sin positiva agenda med tillförsikt och optimism.

Förhandlingarna om långtidsbudgeten handlar i grunden om politiska prioriteringar och hur de ska omsättas i praktiken. Det är mycket som står på spel, problemen är komplexa och det finns känsliga avvägningar att göra, men til syvende og sidst är förhandlingarna beroende av att det finns politisk vilja.

Kommissionen uppmanar därför Europeiska rådet att vid sitt möte i juni lägga fram en färdplan för att nå en överenskommelse om nästa långtidsbudget i höst.

Kommissionen kommer att göra allt den kan för att hjälpa Europaparlamentet och rådet att förse unionen med den moderna långtidsbudget som krävs för att möta de utmaningar och ta vara på de möjligheter som framtiden har att komma med.

(1)

     Sibiuförklaringen, 9 maj 2019, https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2019/05/09/the-sibiu-declaration/

(2)

     Till skillnad från den föregående perioden måste den nya fleråriga budgetramen åtföljas av en höjning av taken i egnamedelsbeslutet så att unionen under alla omständigheter kan uppfylla sina ekonomiska skyldigheter.