EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.5.2019

COM(2019) 232 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Främjandet av målen för hållbar utveckling i hela världen: 2019 års gemensamma sammanfattande rapport från Europeiska unionen och medlemsstaterna

{SWD(2019) 176 final}

Främjandet av målen för hållbar utveckling i hela världen:

2019 års gemensamma sammanfattande rapport från Europeiska unionen och medlemsstaterna

Del 1: Inledning

FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling 1 , med sina 17 mål för hållbar utveckling, är den internationella planen för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Den är därför mycket betydelsefull som gemensam agenda för alla länders arbete för att tillgodose människors behov inom ramen för planetens gränser. EU och dess medlemsstater är själva fast beslutna att genomföra Agenda 2030 och att inom ramen för alla sina yttre åtgärder påskynda dess genomförande på global nivå. Det europeiska samförståndet om utveckling från 2017 2 (nedan kallat samförståndet) utgör en ny gemensam politisk ram för EU:s och medlemsstaternas utvecklingssamarbete till stöd för detta genomförande.

I denna rapport sammanfattas kort hur EU och medlemsstaterna genom utvecklingssamarbete stöder genomförandet av Agenda 2030 i utvecklingsländerna. Den följer av ett specifikt åtagande i samförståndet om att utarbeta en sådan rapport 2019 och vart fjärde år därefter. Rapporten är inriktad på tiden sedan september 2015 då FN:s generalförsamling antog Agenda 2030 och är ett bidrag till EU:s rapportering vid FN:s politiska högnivåforum om hållbar utveckling 2019.

Rapporten visar vad EU och medlemsstaterna har åstadkommit hittills och hur de avser att fortsätta sitt arbete. Den visar att de tillsammans har bidragit till genomförandet av samtliga mål för hållbar utveckling i alla utvecklingsregioner i världen. EU och medlemsstaterna har i nära samarbete utarbetat rapporten i samråd med andra partner, bland annat Europaparlamentet och det civila samhället. Arbetsdokumentet från avdelningarna som åtföljer denna rapport är ett komplement till den som innehåller detaljerade uppgifter om de framsteg som gjorts inom varje mål för hållbar utveckling, bland annat specifika exempel på åtgärder som EU och medlemsstaterna har vidtagit.

Del 2: EU:s värden och principer

EU och medlemsstaterna har konsekvent och med eftertryck visat stöd för

Øen multilateral regelbaserad världsordning, där FN står i centrum, 

Øett värdigt liv för alla på ett sätt som förenar ekonomiskt välstånd och ekonomisk effektivitet, fredliga samhällen, social delaktighet och ekologiskt ansvarstagande och

Ørättsstatsprincipen, demokrati samt jämlikhets- och solidaritetsprinciperna.

3 4 5 EU:s och medlemsstaternas strategi för att möta globala utmaningar bygger helt och hållet på Agenda 2030, Addis Abeba-handlingsplanen om utvecklingsfinansiering och Parisavtalet om klimatförändringen. Genomförandet av Agenda 2030 och övriga överenskommelser är ett centralt inslag i EU:s yttre åtgärder. Den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik utgör en övergripande vision för ett samordnat, trovärdigt och handlingskraftigt engagemang i världen. Syftet är att genomföra målen för hållbar utveckling på ett omfattande och strategiskt sätt, samtidigt som hänsyn tas till kopplingarna mellan målen och konsekvenserna av EU:s och medlemsstaternas åtgärder på alla nivåer. EU och medlemsstaterna är också fast beslutna att arbeta tillsammans på ett mer sammanhållet och samordnat sätt till stöd för Agenda 2030.

EU och medlemsstaterna har tillämpat en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete som omfattar alla mänskliga rättigheter. De har främjat inkludering, delaktighet, icke-diskriminering, jämställdhet och rättvisa, öppenhet och ansvarighet. De har strävat efter att se till att ”ingen lämnas utanför”, oavsett bostadsort, etnicitet, kön, åsikt, ålder, funktionshinder, religion eller tro, sexuell läggning eller könsidentitet, migrationsstatus eller andra faktorer.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av EU:s viktigaste värden och har slagits fast i dess rättsliga och politiska ram. Kvinnor och flickor är viktiga aktörer för utveckling och förändring. Jämställdhet mellan könen är avgörande för en hållbar utveckling. 

Del 3: Framsteg i arbetet med Agenda 2030

Det huvudsakliga målet med EU:s och medlemsstaternas politik för utvecklingssamarbete är fattigdomsbekämpning. För att genomföra målen för hållbar utveckling har de påskyndat arbetet med att bekämpa fattigdom och social utestängning samtidigt som de har främjat hållbar tillväxt.

Insatserna för att minska den extrema fattigdomen är en av de globala framgångssagorna de senaste 30 åren. Ändå återstår stora utmaningar, bland annat i de minst utvecklade länderna och i konfliktdrabbade länder, särskilt i Afrika söder om Sahara. Dessutom har problemen med ojämlikhet ökat i många länder.

Avsnitt 3.1: Sammanfattning av framstegen på fyra centrala områden (människor, vår planet, välstånd och fred)

Människor

EU och medlemsstaterna har trappat upp sina insatser för mänsklig utveckling. De har verkat för

Øallmän hälso- och sjukvård,

Øallmän tillgång till utbildning av god kvalitet,

Øtillräckligt och hållbart socialt skydd,

Øanständigt arbete för alla i en hälsosam miljö och

Øutrotandet av svält och malnutrition.

8 De har till exempel gett stöd till över 100 miljoner människor på områdena jordbruk och livsmedels- och nutritionstrygghet och har även hjälpt över 100 miljoner människor att få bättre tillgång till hälso- och sjukvård och utbildning. De har främjat ett inkluderande livslångt lärande och rättvis utbildning av hög kvalitet, även i krissituationer. De har intensifierat sina insatser för att se till att alla får kunskaperna, färdigheterna, kompetensen och rättigheterna för att kunna leva ett värdigt liv, delta i samhällslivet och bidra till sina samhällen.

Agenda 2030 innebar ett nytt fokus på ojämlikhet, bland annat principen om att ingen ska lämnas utanför. Sedan 2015 har EU och medlemsstaterna arbetat för att minska ojämlikheten i partnerländer, bland annat genom att främja tillväxt för alla, stärka sociala trygghetssystem och social inkludering och arbeta med partnerländer för att skapa progressiva skattesystem.

EU och medlemsstaterna har även gjort stora ansträngningar för att ta fram en effektiv migrationspolitik tillsammans med partnerländer. Genom detta arbete har de

Øfrämjat stabilitet i instabila stater,

Øökat regeringarnas kapacitet att tillhandahålla grundläggande tjänster,

Øfrämjat ekologiskt hållbara tillväxtmodeller, och

Øbörjat ta tag i de höga remitteringskostnaderna.

De har verkat för att öka tvångsfördrivna personers värdighet, resiliens och kompetens samt deras integration i de mottagande samhällenas ekonomiska och sociala liv.

Rörlighet och migration Migration är en global utmaning. För att kunna hantera den på ett bra sätt krävs ett gemensamt globalt ansvar och ett långsiktigt samarbete. EU och medlemsstaterna har hjälpt ursprungs-, transit- och destinationsländer utanför EU att stödja en välfungerande politik för säker, ordnad och reguljär migration. Migration är idag en central fråga i EU:s förbindelser med externa partner. Med hjälp av olika utvecklingsprogram har EU bidragit till att angripa de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration. Detta har till exempel skett genom EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika 9 och genom stöd till konfliktförebyggande, god samhällsstyrning och sysselsättningsskapande åtgärder.

Vår planet

Konsekvenserna av klimatförändringen riskerar att allvarligt hota utvecklingsvinsterna, stabiliteten, välståndet och miljön i hela världen. Klimateffekterna leder till förlorade försörjningsmöjligheter, tvångsförflyttningar och konflikter. Vi måste öka motståndskraften mot klimatförändringen för att kunna skapa en fredligare och säkrare värld. Finansiella flöden och investeringar bör ledas om till klimatneutrala tekniker och företag.

Mer än 70 % av världens fattiga bor på landsbygden 10 och är direkt beroende av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster för sin försörjning. Dessa system är dock allvarligt hotade. Vi måste förvalta naturresurserna bättre för att kunna minska förlusten av biologisk mångfald och bekämpa klimatförändringen och samtidigt öka företagens konkurrenskraft och skapa hållbara arbetstillfällen. Sedan 2015 har EU genomfört initiativet Biodiversity for Life 11 för att

Øskydda ekosystemen,

Øbekämpa brottslighet med vilda djur och

Øfrämja en grön ekonomi i utvecklingsländerna.

I många EU-medlemsstater är miljöskydd, resurseffektivitet och klimatförändringen idag centrala delar i ländernas strategier för utvecklingssamarbete, till exempel i ländernas program för att skydda ekosystemen, minska föroreningarna, skapa gröna arbetstillfällen samt främja en hållbar konsumtion och produktion och en hållbar urbanisering.

EU har arbetat med att sprida sin egen praxis för hållbar energi, samtidigt som man har tagit hänsyn till utvecklingsländernas särskilda omständigheter. Genom att utnyttja synergieffekter mellan Parisavtalet om klimatförändringar och Agenda 2030 har EU undvikit dubbelarbete, minskat de administrativa kostnaderna och främjat metoder som gynnar alla parter.

EU och medlemsstaterna har hjälpt utvecklingsländer och framväxande ekonomier med övergången till en cirkulär ekonomi och förberedelserna och genomförandet av deras nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet. EU anslog 3,7 miljarder euro i stöd till hållbar energi under 2014–2020 och ligger väl till för att

Øge omkring 40 miljoner människor tillgång till energi,

Øutöka kapaciteten för förnybar energi till 6,5 gigawatt och

Øminska koldioxidutsläppen med omkring 15 miljoner ton med hjälp av energieffektiviseringsåtgärder 12 .

Hållbar energi och klimatförändringar Under 2017 bidrog EU och dess medlemsstater med över 23 miljarder euro 13 i stöd till utvecklingsländernas arbete med att hantera och anpassa sig till klimatförändringen. I detta ingår 2,6 miljarder euro från EU:s bank, Europeiska investeringsbanken (EIB), som har förbundit sig att 2020 ägna 35 % av sin verksamhet utanför EU åt klimatinsatser. Partnerländerna har i allt större utsträckning hanterat hållbar energi som en övergripande fråga i genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet och som ett sätt att skapa ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. EU:s flaggskeppsinitiativ den globala klimatförändringsalliansen+ (GCCA+) 14 hjälper världens mest utsatta länder att hantera klimatförändringen genom över 70 projekt.

Välstånd

Sedan 2015 har EU och medlemsstaterna verkat för en inkluderande hållbar tillväxt och anständiga arbetstillfällen i utvecklingsländerna samt främjat socialt skydd. Det prioriterade målet har varit att stödja partnerländer i arbetet med att utarbeta politiska ramar för en inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling. EU har bland annat

Øtillhandahållit budgetstöd för att ge regeringar möjlighet att mobilisera inhemska resurser och använda dem på ett ändamålsenligt sätt,

Øtillhandahållit kombinerad finansiering, budgetgarantier och andra innovativa finansiella instrument för att mobilisera offentlig utlåning och privata investeringar och

Øfrämjat Aid for Trade för att hjälpa utvecklingsländerna att skörda frukterna av en utökad handel med EU.

Sedan 2016 har skapandet av nya arbetstillfällen blivit ett uttryckligt mål med budgetstödet. EU har i större utsträckning använt sig av garantier för att minska riskerna i samband med investeringar i hållbar utveckling och nya arbetstillfällen och har kopplat dessa till tekniskt bistånd och, i förekommande fall, budgetstöd.

Fred

Många regioner i världen står inför utmaningar som, oavsett om det rör sig om öppna konflikter eller våld och spänningar i samhället, hotar de mänskliga rättigheterna och demokratin. EU och medlemsstaterna har antagit en integrerad strategi för att förebygga konflikter och skapa fred, bland annat genom

Øtidig varning och analys,

Øhumanitära insatser baserade på humanitära principer 17 ,

Økonfliktmedling och konfliktlösning för att hantera de bakomliggande orsakerna till konflikter och främja återuppbyggnaden efter konflikter, och

Øfrämjandet av kvinnors viktiga roll under dessa processer.

Sedan 2015 har de ägnat större uppmärksamhet åt konfliktdrabbade och instabila stater. De har genom insatser och utbildning bidragit till uppbyggnaden av internationell fred och säkerhet och har här lagt stor tonvikt på förebyggande och medling. De har också arbetat med att bekämpa klimatförändringen och miljöförsämringen, som utgör några av de största framväxande hoten mot fred och säkerhet.

EU och medlemsstaterna har funnits bland de starkaste förespråkarna av demokrati, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen. De har hjälpt regeringar att tillhandahålla grundläggande tjänster, ge människor tillgång till rättslig prövning och främja jämställdhet mellan könen. Genom att stärka det civila samhället har de försökt att komma till rätta med det krympande utrymmet för debatt och deltagande i samhällsfrågor och politiska frågor. År 2017 tillhandahöll de nästan 30 miljarder euro i stöd till deltagarbaserad utveckling och god samhällsstyrning.

Demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning EU:s engagemang för demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning återspeglas i dess nuvarande handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 18 . Handlingsplanen har bidragit till att stärka demokratin och fokus ligger särskilt på representativ demokrati och deltagardemokrati, politisk pluralism, öppenhet och ansvarighet. Den har bidragit till att stödja parlament, politiska partier och det civila samhället. Fokus har legat på att hantera negativa trender, t.ex. desinformationskampanjer, missbruk av stordata och minskat förtroende för demokratiska institutioner.

Avsnitt 3.2: Större framsteg med integrerade strategier

Insatser för att tillsammans nå flera av målen för hållbar utveckling

Sedan 2015 har EU och medlemsstaterna tagit ett alltmer samlat grepp på utvecklingssamarbetet. Program som syftar till att säkerställa människors säkerhet inom t.ex. jordbruket har bidragit positivt till arbetet med att nå flera av målen för hållbar utveckling genom att

Øöka produktiviteten,

Øskapa nya arbetstillfällen,

Øfrämja en effektivare användning av vatten och energi, och

Øskydda den biologiska mångfalden för att därigenom bidra till flera av målen för hållbar utveckling.

Inom ramen för partnerskapet mellan Afrika och EU 19 förs nu en ministerdialog i syfte att hitta gemensamma strategier inom t.ex. jordbruket för att främja hållbarhet och ungdomar.

Det behövs mer samordnade strategier och bättre rapportering om positiv samverkan.

Ungdomar För att hjälpa ungdomar att driva fram förändringar har EU och medlemsstaterna arbetat för att öka ungdomars aktiva deltagande i fredsprocesser och bidragit till att skapa sysselsättningsmöjligheter, bland annat för unga kvinnor. De har främjat en ändamålsenlig utbildnings- och yrkesutbildningspolitik, ökat ungdomars tillgång till digitala tekniker och tjänster samt stärkt ungdomars rättigheter och deras deltagande i offentliga angelägenheter. Alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen 20 , som lanserades i september 2018, syftar till att skapa hållbara sysselsättningsmöjligheter i Afrika. Fokus ligger särskilt på att rusta kvinnor och ungdomar med kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Utveckling i samverkan med annan politik

EU och medlemsstaterna har försökt få utvecklingspolitiken att gå hand i hand med andra politikområden. Det har t.ex. gällt fred och stabilitet, handel och investeringar, energi, jordbruk, miljö och klimatförändring, samt migration, eftersom situationen på dessa områden tydligt påverkar den hållbara utvecklingen i partnerländer.

EU och medlemsstaterna tillhandahåller tekniskt, finansiellt och politiskt stöd för att hantera de bakomliggande orsakerna till osäkerhet och konflikter, men också för att främja stabilitet. Ett illustrativt exempel är den  integrerade strategin för konflikter och kriser som anges i den globala strategin. Med hjälp av denna skapas synergieffekter mellan humanitära insatser, insatser för hållbar utveckling och fredsbyggande insatser för att

Øförebygga och förändra våldsamma konflikter,

Øöka de drabbade befolkningarnas motståndskraft,

Øminska risken för framtida kriser och

Øbana väg för hållbar utveckling.

EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika är ett annat exempel på en helhetsstrategi till stöd för partnerländer i Afrika. Syftet är att främja långsiktig stabilitet och angripa de bakomliggande orsakerna till instabilitet, tvångsförflyttningar och irreguljär migration utifrån de kopplingar som finns mellan utveckling, konfliktförebyggande och kortsiktiga krishanteringsåtgärder.

EU har konsekvent främjat handel med utvecklingsländer, både genom handelsavtal, bland annat ekonomiska partnerskapsavtal med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, och genom unilaterala handelssystem med förmånsbehandling för utsatta utvecklingsländer, däribland de minst utvecklade länderna. EU är den marknad som är mest öppen för utvecklingsländer och den viktigaste exportmarknaden för de minst utvecklade länderna. Under 2017 importerade EU varor till ett värde av 68 miljarder euro från stödmottagarna i de tre överenskommelserna i det allmänna preferenssystemet 21 . EU lägger allt större tonvikt vid att integrera den hållbara dimensionen i handelspolitiken.

Konsekvent politik för utveckling

Med en konsekvent politik för utveckling 22 vill EU öka EU-politikens positiva effekter och minimera dess negativa påverkan på utvecklingsländerna. EU vill även främja synergieffekter mellan olika EU-politiska områden för att på så sätt bidra till en mer ändamålsenlig utveckling. En konsekvent politik för utveckling är ett viktigt led i EU:s insatser för att öka samstämmigheten mellan EU:s inre och yttre politik till stöd för målen för hållbar utveckling. Den bidrar också till det bredare åtagandet om en konsekvent politik för hållbar utveckling.

Kommissionen har integrerat en konsekvent politik för utveckling i sitt övergripande arbete med att genomföra Agenda 2030. På till exempel havsförvaltningsområdet är EU:s förordning om olagligt, orapporterat och oreglerat fiske 23 och den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi 24   viktiga åtgärder som gynnar utvecklingsländerna. På migrationsområdet har kommissionen antagit ett antal åtgärder för att ta hänsyn till utvecklingsländernas utmaningar. Under 2017 antog EU nya prioriterade åtgärder 25 för att bekämpa människohandel i EU.

Del 4: Partnerskap

EU och medlemsstaterna är fast beslutna att

Øsamarbeta bättre för att nå målen för hållbar utveckling,

Øbättre anpassa partnerskapen till utvecklingsländernas behov och omständigheter och

Øutveckla starkare partnerskap med andra utvecklingsaktörer.

Tillsammans är de fortfarande världens största givare av offentligt utvecklingsbistånd. Under 2018 bidrog de med 74,4 miljarder euro. De har verkat för en sammanhållen kombination av

Øen ändamålsenlig politik och ändamålsenliga institutioner i partnerländerna,

Øinsatser för att mobilisera inhemska resurser till de områden där behovet är som störst,

Øprivata investeringar, samt

Øriktat offentligt utvecklingsbistånd, som är anpassat efter omständigheterna i landet och som kompletterar andra resurser.

Avsnitt 4.1: Ett förbättrat samarbete

EU och medlemsstaterna har bedrivit ett mer sammanhållet och samordnat utvecklingssamarbete och har därmed ökat ändamålsenligheten, genomslaget och ansvarigheten.

Baserat på Agenda 2030:s kraftfulla ram av gemensamma mål och insatser har EU och medlemsstaterna främjat mer gemensamt arbete. Detta har gjort att bördan på partnerländernas regeringar har minskat och att de kan ha ett tydligare fokus på sina viktigaste prioriteringar. EU och medlemsstaterna har effektiviserat utbytet av analyser, expertis och resurser.

EU och medlemsstaterna har i allt större utsträckning koncentrerat sina gemensamma till stöd för att målen för hållbar utveckling ska nås. I februari 2019 hade en gemensam programplanering 26 antagits för 23 partnerländer medan planeringsarbetet fortfarande pågick för ytterligare 36. Gemensamma resultatramar håller också på att utarbetas för att bättre kunna mäta de samlade effekterna av EU:s och medlemsstaternas stöd till arbetet med att nå målen för hållbar utveckling.

EU, EIB och medlemsstaterna har även varit mer konsekventa när det gäller ekonomisk diplomati. År 2018 hade över 100 landspecifika handlingsplaner antagits för att göra politiken mer konsekvent och för att främja internationell handel och det allmänna regelbaserade och rättvisa handelssystemet som är skäligt och öppet och gynnar alla.

EU och medlemsstaterna står fast vid sitt åtagande att tillämpa principerna om utvecklingseffektivitet och har konsekvent arbetat för att främja dem. De övervakningsrapporter som utarbetats inom ramen för det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete 27 visar att EU och dess medlemsstater på ett utmärkt sätt har anpassat sitt samarbete till utvecklingsländernas prioriteringar. När det gäller öppenhet offentliggör EU varje månad uppgifter till det internationella initiativet för öppenhet i biståndet 28 .

Avsnitt 4.2: Ett förbättrat samarbete med andra

Starkare partnerskap anpassade efter omständigheterna i utvecklingsländerna

Sedan 2015 har EU och medlemsstaterna utökat sitt stöd till sina partner bland utvecklingsländerna för att de ska kunna ta hänsyn till målen för hållbar utveckling i sin nationella planering och budgetering och i sitt nationella genomförande. De har gjort detta på ett allt mer diversifierat och skräddarsytt sätt och riktat in sig på de länder där behoven är som störst. Det gäller särskilt de minst utvecklade länderna samt instabila och konfliktdrabbade länder, där möjligheterna att skaffa fram finansiering är som minst.

I de minst utvecklade länderna har det offentliga utvecklingsbiståndet från EU och medlemsstaterna utgjort en betydande del av de nationella regeringarnas resurser för att tillhandahålla grundläggande tjänster. EU:s och medlemsstaternas offentliga utvecklingsbistånd till de minst utvecklade länderna ökade under 2017 från 0,11 % till 0,12 % av bruttonationalinkomsten – men ligger fortfarande under EU:s gemensamma mål på 0,15–0,20 % på kort sikt och på 0,20 % till 2030. Instabila och konfliktdrabbade länder innebär särskilda utmaningar för utvecklingssamarbetet. 21 miljarder euro, eller 27,7 % av EU:s budget för utvecklingssamarbete, anslogs 2017 till instabila stater.

Det övergripande målet med den reviderade europeiska grannskapspolitiken 30 är att bidra till stabilitet i EU:s närmaste grannskap. Den säkerställer en differentierad behandling av partnerländerna som är anpassad efter deras olika omständigheter och EU:s intressen. Grannskapspolitiken utgör en gedigen ram för att främja reformer när det gäller

Øgod samhällsstyrning, demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna,

Øen inkluderande ekonomisk och social utveckling, skapandet av nya arbetstillfällen och möjligheter för ungdomar, samt samarbete med partnerländer i energisäkerhets- och klimatfrågor,

Øsäkerhetspolitik och politik för att bekämpa terrorism och radikalisering samt konfliktförebyggande insatser och

Ømigration och rörlighet, insatser för att angripa de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och samtidigt främja säker och laglig rörlighet.

Den europeiska grannskapspolitikens prioriteringar bidrar till att främja hållbarheten i dessa länder och till att ge dem bättre förutsättningar att nå målen för hållbar utveckling.

De mer utvecklade utvecklingsländerna har stor betydelse för genomförandet av Agenda 2030 och eftersom de är stora ekonomier har de en allt större inverkan på globala utmaningar som till exempel klimatförändringen. EU och medlemsstaterna har byggt upp nya innovativa förbindelser med sådana länder i samband med genomförandet av Agenda 2030.

Innovativa instrument och hållbar finansiering

Innovativ finansiering kan bidra till genomförandet av målen för hållbar utveckling när det inte går att få fram tillräckliga medel med andra typer av finansiering. EU och medlemsstaterna har tagit fram innovativa strategier för att öka de finansiella flödena till utvecklingsländer och använda befintliga resurser på ett effektivare sätt. Innovativa finansieringsmekanismer, t.ex. gröna obligationer, skuldkonvertering och skatt på finansiella transaktioner, genererade över 2,4 miljarder euro i investeringar 2017 31 . Med sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt 32 för 2018 har EU börjat kunna

Østyra kapitalflödena mot hållbara investeringar,

Øbättre hantera de finansiella riskerna till följd av miljöförsämring och andra problem och

Øfrämja öppenhet och ett mer hållbart långsiktigt perspektiv på finansmarknader och i företag över hela världen.

Ett förbättrat samarbete med andra

EU och medlemsstaterna har även stärkt sina partnerskap med lokala myndigheter, det civila samhället, medborgarna, den privata sektorn, privata stiftelser, lärosäten och forskningsinstitut samt multilaterala organisationer.

Det civila samhället

33 EU och medlemsstaterna har verkat för att få civilsamhällets organisationer att delta i utvecklingen och uppmuntrat alla delar av samhället att aktivt delta. Arbetet med att nå dessa mål har bedrivits inom ramen för EU:s tematiska program för det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter och genom 25 partnerskapsramavtal för att stödja organisationer i det civila samhället som leverantörer av grundläggande tjänster och centrala aktörer för god samhällsstyrning.

Lokala myndigheter

De lokala och regionala myndigheternas medverkan är en viktig förutsättning för att man ska kunna nå målen för hållbar utveckling, särskilt genom specifika strategier för att anpassa målen för hållbar utveckling till sina egna förhållanden. EU och medlemsstaterna har – i syfte att stärka de regionala och lokala myndigheternas kapacitet för bättre samhällsstyrning och en bättre utvecklingseffekt – gett sitt stöd till reformer för öppenhet, ansvarighet och decentralisering. De har stärkt sitt samarbete med lokala och andra subnationella myndigheter, bland annat genom decentraliserat samarbete.

Multilaterala organisationer

EU och medlemsstaterna har arbetat för att efektivisera multilaterala organisationer, inklusive FN-systemet. Dessa organisationer har uppmanats att anpassa sin strategiska planering och operativa verksamhet till Agenda 2030, till stöd för utvecklingsländernas nationella strategier. Under 2018 förnyade EU och FN sitt partnerskap inom utveckling till stöd för enskilda länders genomförande av målen för hållbar utveckling.

Avsnitt 4.3: Använda alla resurser på bästa sätt

EU och medlemsstaterna arbetar aktivt med att genomföra Addis Abeba-handlingsplanen i syfte att mobilisera och på bästa sätt utnyttja alla genomförandemedel, såväl finansiella som icke-finansiella, och alla former av partnerskap för att nå målen för hållbar utveckling.

Mobilisering av inhemska resurser EU-initiativet Collect More, Spend Better 34 har hjälpt utvecklingsländerna att i) öka mobiliseringen av inhemska resurser, ii) få mer ändamålsenliga och effektiva offentliga utgifter och iii) förvalta sina skulder. Med hjälp av budgetstödprogram i 88 länder har EU även gjort stora insatser för att främja god samhällsstyrning, förvalta de offentliga finanserna och mobilisera inhemska resurser 35 . EU hjälper utvecklingsländerna att bygga upp finansiella regelverk som i större utsträckning bidrar till hållbara investeringar och finanser.

Det offentliga utvecklingsbiståndet fortsätter att spela en viktig roll i många utvecklingsländer. Sedan 2015 har EU och medlemsstaterna i allt större utsträckning använt sig av det offentliga utvecklingsbiståndet för att få fram ytterligare medel till hållbar utveckling. De har till exempel hjälpt regeringar i partnerländer att få till stånd en effektivare uppbörd av intäkter eller mobiliserat privata investeringar för att främja sysselsättning och tillväxt.

Olagliga finansiella flöden beräknas kosta utvecklingsländerna nästan 1 biljon euro per år. I många utvecklingsländer blir kostnaderna för räntor och amorteringar allt svårare att hantera. EU och medlemsstaterna har aktivt arbetat för att minska skatteflykten och hantera skuldrelaterade problem som t.ex. icke samarbetsvilliga minoritetsborgenärer.

Mobilisering av privata investeringar

Med tanke på den privata sektorns betydelse som drivkraft för tillväxt och nya arbetstillfällen har EU och medlemsstaterna vidtagit kraftfulla åtgärder för att främja privatfinansierad utveckling. Den yttre investeringsplanen, alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen och Sustainable Business for Africa 36 är några av de viktiga initiativ som EU tagit på senare tid. I EU-medlemsstaternas bilaterala program ingår att tillhandahålla kredit, garantier och tekniskt stöd till mikroföretag och små och medelstora företag i partnerländer. EU och medlemsstaterna har allt oftare använda sig av kombinerad finansiering, som innebär att offentliga bidrag, som en viktig utvecklingsmekanism, används för att mobilisera offentliga och privata investeringar för hållbar utveckling.

Vetenskap, teknik och innovation

Vetenskap, teknik och innovation är av central betydelse för möjligheterna att nå målen för hållbar utveckling. Till exempel upprättades år 2016 partnerskapet mellan EU och Afrika om forskning och innovation för att främja en tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition och ett hållbart jordbruk 37 . Partnerskapet, som har en budget på 70 miljoner euro, ska bedriva forskning inom fyra områden:

ØHållbar intensifiering.

ØJordbruks- och livsmedelssystem för nutrition.

ØJordbruksmarknader och jordbrukshandel.

ØÖvergripande frågor som forskningsinfrastruktur, kapacitetsuppbyggnad och jordobservation.

Del 5: ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING

EU:s och medlemsstaternas rapporteringssystem

EU och medlemsstaterna har förbättrat rapporteringen om sitt utvecklingssamarbete för att tydligare visa hur det bidrar till målen för hållbar utveckling. De har även arbetat med att förbättra de globala systemen för rapportering av dessa bidrag. EU har reviderat sin resultatram för att mer uttryckligt ta hänsyn till målen för hållbar utveckling och i möjligaste mån basera den på FN:s indikatorer för målen för hållbar utveckling. Några av EU:s och medlemsstaternas största utmaningar framöver är att

Øi större utsträckning använda sig av resultatsystem,

Øanpassa dem till målen för hållbar utveckling och

Øsuccessivt utarbeta en gemensam resultatram för EU och medlemsstaterna.

Stöd till insamling och användning av data i utvecklingsländer 

EU och medlemsstaterna har hjälpt utvecklingsländer att öka deras statistiska kapacitet att producera och analysera data som kan användas som underlag inom politik och beslutsfattande. Deras åtaganden utgör nästan 50 % av alla givares stöd på området 38 . Det behöver dock göras mer, bland annat för att bygga upp kapaciteten för disaggregerade data för att lättare se till att inga delar av samhället hamnar på efterkälken i arbetet med att utrota fattigdom och hållbar utveckling.

Del 6: Slutsatser

Sedan 2015 har EU och medlemsstaterna tillsammans, och i partnerskap med alla partnerländer och -organisationer bland utvecklingsländerna och andra utvecklingsaktörer, arbetat med samtliga mål för hållbar utveckling och genomförandemedel. De drar lärdom av tidigare erfarenheter, anpassar sig till nya förhållanden och hittar nya vägar för sitt internationella samarbete. Av rapporten och det åtföljande arbetsdokumentet från avdelningarna framgår nedanstående:

·De har samarbetat bättre till stöd för målen för hållbar utveckling, bland annat genom att i större utsträckning använda sig av gemensam programplanering, gemensamt genomförande och gemensamma resultatramar.

·De har beaktat kopplingarna mellan målen för hållbar utveckling och därmed bidragit till ett mer integrerat och konsekvent politiskt arbete och genomförande.

·De har satt den sociala och mänskliga utvecklingen i centrum och fört in anständigt arbete och socialt skydd i sina program.

·De har fört in jämställdhet mellan könen i sina program för att minska fattigdomen och främja hållbar utveckling.

·De har i sina program fört in frågor om att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen, om miljöskydd och hållbar förvaltning samt om användningen av naturresurser.

·De har inriktat sina program på att nå personer som lever i extrem fattigdom och dem som befinner sig längst efter.

·De har tagit sig an frågan om ojämlikhet som ett allt viktigare allmänt problem.

·De har verkat för fred och stabilitet, främjat respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen.

·De har arbetat för att öka sina gemensamma åtaganden om offentligt utvecklingsbistånd, bland annat för de minst utvecklade länderna.

·De har anpassat sitt utvecklingssamarbete till förhållandena i utvecklingsländerna.

·De har ökat samarbetet med multilaterala organisationer, det civila samhället och den privata sektorn.

·De har minimerat sin politiks negativa spridningseffekter på utvecklingsländerna och främjat synergieffekter mellan olika politikområden och insatser.

Framstegen måste dock påskyndas. Svält, fattigdom och ojämlikhet ökar i många länder. Den sårbarhet som de ökande utlandsskulderna innebär äventyrar den makroekonomiska stabiliteten. Klimatet och miljön fortsätter att försämras, vilket gör att naturresurserna utarmas och att klimatförändringen i allt större utsträckning får effekter som hotar stabilitet och försörjningsmöjligheter. Samtidigt som EU fortsätter att visa ledarskap på global nivå, har EU fortfarande svårt att åstadkomma några gemensamma åtaganden om offentligt utvecklingsbistånd.

Denna rapport visar att EU och medlemsstaterna måste fortsätta arbetet på flera viktiga områden:

·Utvecklingssamarbetet måste vara närmare knutet till målen för hållbar utveckling, så att programmen mer aktivt och uttryckligt bidrar till genomförandet av målen för hållbar utveckling.

·Rapporterings- och resultatsystemen bör på ett tydligare sätt visa effekterna av EU:s och medlemsstaternas insatser för genomförandet av målen för hållbar utveckling, bland annat när insatserna är inriktade på flera mål.

·EU och medlemsstaterna behöver göra mer för att förbättra sitt samarbete för att nå målen för hållbar utveckling, till exempel genom gemensamma program och resultatramar.

·Det behövs mer integrerade strategier för att se till att de begränsade resurser som finns används för att genomföra flera mål för hållbar utveckling. Det kan till exempel handla om att fortsätta att integrera miljö- och klimatfrågor i andra politikområden eller att integrera arbets- och miljöfrågor i handelspolitiken.

·De bör bedriva ett omfattande samarbete med partnerländerna och föra politiska dialoger med utgångspunkt i målen för hållbar utveckling. Samarbetet bör bygga på nationella utvecklingsplaner och frivilliga nationella översyner samtidigt som den europeiska grannskapspolitikens särdrag respekteras.

·De bör trappa upp stödet till utvecklingsländer när det gäller att samla in, analysera och använda disaggregerade data.

EU och medlemsstaterna kommer att arbeta för att upprätthålla de framsteg som gjorts sedan 2015 och inrikta sig på områden där det krävs påskyndade åtgärder. Det är fortfarande avgörande att vid sidan av nationella insatser även göra insatser på global och regional nivå för att ta sig an globala utmaningar. En stor del av förarbetet är redan igång. EU och medlemsstaterna kommer i allt större utsträckning att utforma sina partnerskap med utvecklingsländerna enligt målen för hållbar utveckling. Inför nästa långsiktiga EU-budget för 2021–2027 har Europeiska kommissionen föreslagit nya finansieringsinstrument för internationellt samarbete och utveckling som skulle ge EU större resurser och flexibilitet att anpassa sitt samarbete till utvecklingsländernas behov. Våra viktiga partnerskap med FN och andra multilaterala organisationer håller på att stärkas.

Denna första gemensamma sammanfattande rapport är inte bara avsedd att vara ett rapporteringsinstrument utan även ett led i en mer allmän bekräftelse av EU:s och dess medlemsstaters åtagande att genomföra Agenda 2030 i partnerskap med utvecklingsländer och andra partner. De åtgärder som sammanfattas i denna rapport bekräftar att EU och medlemsstaterna är fast beslutna att tillsammans arbeta för en välmående, hållbar och fredlig värld.

(1)

https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld/publication

(2)

https://ec.europa.eu/europeaid/sites/devco/files/european-consensus-on-development-final-20170626_en.pdf

(3)

https://www.un.org/esa/ffd/wp-content/uploads/2015/08/AAAA_Outcome.pdf

(4)

https://unfccc.int/process-and-meetings/the-paris-agreement/the-paris-agreement

(5)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eugs_review_web_0.pdf

(6)

https://www.un.org/en/spotlight-initiative/

(7)

OECD:s Creditor Reporting System (CRS).

(8)

https://ec.europa.eu/europeaid/sites/devco/files/annual-report-2018-hres-20190212_en.pdf

(9)

https://ec.europa.eu/trustfundforafrica/content/homepage_en

(10)

 Poverty and Shared Prosperity 2018: Piecing Together the Poverty Puzzle. Världsbanken, Washington D.C., Världsbanken.

(11)

https://ec.europa.eu/europeaid/eu-biodiversity-life-b4life-flagship-initiative-brochure_en

(12)

https://ec.europa.eu/europeaid/sites/devco/files/staff-working-document-energy-20180222_en.pdf

(13)

OECD:s Creditor Reporting System (CRS).

(14)

http://www.gcca.eu/

(15)

https://ec.europa.eu/commission/eu-external-investment-plan_en

(16)

http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2017/SV/COM-2017-667-F1-SV-MAIN-PART-1.PDF

(17)

Humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende.

(18)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/
eu_action_plan_on_human_rights_and_democracy_en_2.pdf

(19)

https://africa-eu-partnership.org/en/partnership-and-joint-africa-eu-strategy

(20)

https://www.africa-eu-partnership.org/sites/default/files/documents/en_communication_on_a_new_alliance.pdf

(21)

http://ec.europa.eu/trade/policy/countries-and-regions/development/generalised-scheme-of-preferences/index_en.htm

(22)

https://ec.europa.eu/europeaid/policies/policy-coherence-development_en

(23)

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/PDF/?uri=CELEX:02009R1010-20130917&from=sv

(24)

http://ec.europa.eu/environment/circular-economy/pdf/plastics-strategy-brochure.pdf

(25)

COM(2017) 728 final, https://ec.europa.eu/anti-trafficking/eu-policy/commission-sets-out-priorities-step-eu-action_en.

(26)

https://ec.europa.eu/europeaid/policies/eu-approach-aid-effectiveness/joint-programming_en

(27)

http://effectivecooperation.org/monitoring-country-progress/country-and-territory-monitoring-profiles/

(28)

https://iatistandard.org/en/

(29)

  https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/joint_strategy_first_monitoring_report_en.pdf

(30)

https://eeas.europa.eu/diplomatic-network/european-neighbourhood-policy-enp_en

(31)

https://ec.europa.eu/europeaid/sites/devco/files/report-investing-sustainable-dev-20180423_en.pdf

(32)

COM(2018) 097 final.

(33)

https://ec.europa.eu/europeaid/sites/devco/files/cso-la-mip-2014-2020_en.pdf

(34)

https://ec.europa.eu/europeaid/sites/devco/files/swd-collect-more-spend-better.pdf

(35)

https://myintracomm.ec.europa.eu/dg/devco/eu-development-policy/budget-support-public-finance-domestic-revenue/Documents/budget-support/Budget%20Support%20-%20Trends%20%20Results%202018%20FINAL.pdf

(36)

https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/sustainable-business-for-africa_en.pdf

(37)

https://ec.europa.eu/research/iscp/pdf/policy/eu-africa_research_innovation_cooperation_on_fnssa_en.pdf

(38)

OECD:s Creditor Reporting System (CRS).