Yttrande Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt Europeiska investeringsbanken – Fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen

(COM(2019) 175 final)

(2019/C 353/15)

Föredragande: Christophe QUAREZ

Remiss	Europeiska kommissionen, 3.6.2019
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av sektionen	3.7.2019
Antagande vid plenarsessionen	17.7.2019
Plenarsession nr	545
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	183/2/5

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) noterar den fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen, stöder energiunionens mål och välkomnar betoningen på att engagera och mobilisera det europeiska samhället så att det till fullo kan ta sitt ansvar för energiunionen. Kommittén upprepar sina förslag om en ändamålsenlig energidialog med det organiserade civila samhället på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå. Den efterlyser också en starkare koppling mellan framtida rapporter om tillståndet i energiunionen och den långsiktiga strategi som föreslås för 2050.

1.2

EESK ser med förvåning på kommissionens konstaterande att ”energiunionen har förverkligats”. Energiunionen har förvisso förverkligats om man ser till EU:s politiska beslut, men den är ännu inte en verklighet i EU-medborgarnas vardag. EESK uppmanar därför kommissionen att hålla medlemsstaterna ansvariga för de beslut de själva har antagit på EU-nivå. Kommittén efterlyser också en högre ambitionsnivå när det gäller energiomställningen och klimatåtgärder.

1.3

EESK beklagar verkligen att de nationella regeringarnas synsätt fortfarande går isär, samt skillnaderna mellan vad nationella regeringar röstar för i Bryssel och genomför på hemmaplan. EESK uppmanar kommissionen att utnyttja sina befogenheter i större utsträckning, inklusive sina rättsliga befogenheter, för att se till att medlemsstaterna respekterar EU:s energilagstiftning, däribland energi- och klimatmålen för 2020. EESK uppmanar kommissionen att analysera orsakerna till att de nationella regeringarnas synsätt går isär samt att en del medlemsstater inte kommer att uppnå sina energi- och klimatmål.

1.4

EESK beklagar att kommissionen inte har använt sig av den fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen i tillräckligt stor utsträckning för att belysa avsaknaden av tydliga framsteg i fyra av energiunionens prioriteringar: sätta medborgaren i centrum, minska energiimporten, vara världsledande inom förnybar energi och skapa arbetstillfällen som bygger på ren energi.

1.5

EESK upprepar att Europa behöver en ”Social pakt för en medborgardriven energiomställning”, som ska utformas gemensamt av EU, medlemsstaterna, regionerna, städerna, arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhället, för att se till att ingen hamnar på efterkälken vid omställningen. Denna bör bli en sjätte dimension i energiunionen och omfatta alla sociala aspekter, bland annat skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet, yrkesutbildning, utbildning för konsumenter, socialt skydd, särskilda planer för övergångsregioner där arbetstillfällen går förlorade, hälso- och sjukvård samt energifattigdom. Detta initiativ bör vara en del av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

1.6

EESK välkomnar inrättandet av observationsgruppen för energifattigdom, vilket endast är ett första steg mot utarbetandet av en mer långtgående handlingsplan på EU-nivå som har som mål att utrota energifattigdomen i Europa. I detta hänseende kan sociala avgifter eller energicheckar endast vara tillfälliga lättnader som gradvis bör ersättas av offentliga bidrag för att hjälpa behövande européer att införa strukturella lösningar såsom eftermodifieringar av byggnader.

1.7

EESK beklagar att utvärderingen av EU:s energiberoende och dess geopolitiska följder inte har uppmärksammats tillräckligt. Detta bör omfatta övervakning av utvecklingen av EU:s beroende av importerad energi (t.ex. olja, naturgas, kol och uran) och importerade varor för energiomställningen (t.ex. batterier och solpaneler) samt utländska investeringar i EU:s strategiska energitillgångar och företag (t.ex. amerikanska företag som köper upp viktiga delar av värdekedjan för värmekraftverk, kinesiska företag som köper elnätsföretag och ryska investeringar i vissa länders energisektor).

1.8

Mot bakgrund av betydelsen av klimatförändringar som en central fråga inom EU-politiken, både vad gäller medborgarnas uppfattning och i de politiska partiernas program, uppmanar EESK den kommande kommissionen att göra kampen mot klimatförändringar till en av de främsta prioriteringarna under mandatperioden 2019–2024. Denna prioritering bör återspeglas i kommissionens organisation genom inrättandet av befattningen kommissionens förste vice ordförande med ansvar för klimatåtgärder.

2.   Bakgrund och överväganden om EESK:s tidigare rekommendationer

2.1

Det finns ett starkt och växande stöd bland EU:s allmänhet för energiunionens mål och för en ambitiösare klimat- och energipolitik. Enligt nyligen genomförda Eurobarometerundersökningar (1) anser omkring 80 % av EU-medborgarna att klimatförändringarna är ett mycket allvarligt problem och att kampen mot klimatförändringarna och effektivare energianvändning kan främja EU:s ekonomi och arbetsmarknad. Detta stöd har blivit mer synligt genom ungdomsrörelsen #FridaysForFuture.

2.2

EESK noterar det växande stödet för målen i energiunionen inom Europas näringsliv, såväl utanför som inom energisektorn, såsom framgår av t.ex. Eurelectric och The B team.

2.3

Allt fler expertutlåtanden och forskningsrön bekräftar att EU:s ekonomi kan dra fördel av omställningen till en klimatneutral ekonomi. Kommissionen lade nyligen fram nya bevis i sin långsiktiga strategi från november 2018 (2).

2.4

EESK beklagar emellertid att de nationella regeringarnas synsätt fortfarande går isär, samt skillnaderna mellan vad nationella regeringar röstar för i Bryssel och genomför på hemmaplan. EESK uppmanar kommissionen att utnyttja sina befogenheter i större utsträckning, inklusive sina rättsliga befogenheter, för att se till att medlemsstaterna respekterar EU:s energilagstiftning, däribland energi- och klimatmålen för 2020. EESK uppmanar kommissionen att analysera orsakerna till att de nationella regeringarnas synsätt går isär samt att en del medlemsstater inte kommer att uppnå sina energi- och klimatmål.

2.5

EESK välkomnar de initiativ som inletts på senare år, vilka uppmärksammas i rapporten om tillståndet i energiunionen, bland annat för EU:s öar, kolregioner, batterier och energifattigdom. Alla dessa initiativ är viktiga för att driva fram en integrerad industripolitik som kan främja en socialt rättvis energiomställning som skapar arbetstillfällen av hög kvalitet, och bör ses som en möjlighet för industrin att ge prov på Europas kapacitet att ta fram lämpliga lösningar som svar på dagens utmaningar.

2.6

EESK har upprepade gånger påpekat att energiunionen måste tillhandahålla en stabil och gynnsam miljö för europeiska företag, för att göra det möjligt för dem och uppmuntra dem att investera och anställa, samt att särskild uppmärksamhet bör ägnas små och medelstora företags potential. EESK välkomnar därför ikraftträdandet av förordningen om styrningen av energiunionen och uppmanar det organiserade civila samhället att arbeta mer aktivt för att se till att denna förordning genomförs på ett korrekt sätt.

2.7

EESK välkomnar också kommissionens rapport Energipriser och energikostnader i Europa från januari 2019, eftersom den innehåller transparent information om den senaste tidens höjningar av energipriserna, vilka till stor del beror på de höjda priserna på fossila bränslen som ledde till att EU:s utgifter för import av fossila bränslen ökade med 26 % mellan 2016 och 2017, till sammanlagt 266 miljarder euro. EESK efterlyser mer transparens kring subventioneringen av fossila bränslen och skillnaderna i energikostnader i EU, däribland till följd av skillnader i energibeskattningarna.

2.8

EESK har begärt att den sociala dimensionen ska inkluderas i utvärderingskriterierna i nästa rapport om tillståndet i energiunionen. Kommittén välkomnar därför varmt de sociala initiativ som kommissionen har tagit, bland annat de som har koppling till regioner med hög koldioxidintensitet och till energifattigdom, samt inkluderingen av en särskild underavdelning i rapporten om tillståndet i energiunionen som ägnas åt energiunionens sociala dimension.

2.9

EESK har alltid ansett att tillgången på och den fysiska åtkomsten till energi till ett överkomligt pris är avgörande faktorer för att undvika energifattigdom. Kommittén välkomnar därför inrättandet av observationsgruppen för energifattigdom, vilket endast är ett första steg mot utarbetandet av mer långtgående åtgärder på EU-nivå som har som mål att utrota energifattigdomen i Europa. Kommittén uppmanar kommissionen att utöka observationsgruppens mandat och resurser för att den ska kunna fortsätta att arbeta med uppvärmningsfattigdom och utöka sitt arbete till att även omfatta kylningsfattigdom och rörlighetsfattigdom.

2.10

EESK noterar att de investeringsbelopp som krävs för energiomställningen inte nödvändigtvis skiljer sig så mycket från de som krävs för att upprätthålla det nuvarande energisystemet, som bygger på ineffektiv användning av importerade fossila bränslen. Den största utmaningen består i att omfördela kapital från koldioxidintensiva till koldioxidfria tillgångar och infrastrukturer.

2.11

För att hjälpa privata investerare att genomföra denna omfördelning av kapital bör de offentliga myndigheterna säkerställa ändamålsenliga och förutsägbara koldioxidpriser för all ekonomisk verksamhet och fasa ut all subventionering av fossila bränslen. Exempelvis skulle man kunna införa ett lägstapris för koldioxid inom utsläppshandelssystemet i kombination med en harmonisering av energiskatterna. EESK stöder därför helhjärtat kommissionens förslag om att se till att ett beslut om en EU-harmonisering av energiskatterna ska kunna fattas med kvalificerad majoritet, i stället för enhälligt, eftersom det gör att en enda nationell regering kan blockera alla framsteg i EU. Luftfartssektorn skulle kunna bli den första sektorn med en sådan harmonisering.

3.   Kommentarer om den fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen och uppföljningsåtgärder

3.1    Skapa starka och demokratiska styrelseformer för Europas energiomställning

3.1.1

EESK anser att EU och dess medlemsstater måste göra sina energipolitiska beslutsprocesser mer demokratiska. De kan bättre utnyttja verktyg såsom s.k. deliberative polling (undersökning av informationens genomslagskraft på utvalda grupper) och europeiska medborgarinitiativ, samt upprätta systemiska kontakter med det organiserade civila samhället. Ett mer decentraliserat energisystem, där lokala energisamhällen spelar en större roll, kan vara en viktig del i att understödja demokratiseringen och deltagandet i den europeiska energiomställningen.

3.1.2

För att erbjuda en stabil och gynnsam företagsmiljö för europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, bör EU och alla dess medlemsstater ta fram långsiktiga energiplaner i syfte att uppnå det mål om koldioxidneutralitet som de förbundit sig till i Parisavtalet. EESK uppmanar därmed EU att anta målet att göra EU till en klimatneutral ekonomi senast 2050. Sektorsrelaterade och regionala strategier för att minska koldioxidutsläppen bör också utarbetas i ett senare skede, för att identifiera företagens möjligheter och lokala möjligheter samt för att förutse framtida vinster och förluster i fråga om sysselsättning, så att man kan säkerställa en smidig omställning.

3.1.3

EESK beklagar otydligheten i många politiska löften. Exempelvis beklagar EESK att kommissionen aldrig har klargjort vad den menar med sina ambitioner att göra Europa till ”världsledande inom förnybar energi”.

3.1.4

EESK välkomnar de initiativ som syftar till att bistå koldioxidintensiva regioner och öar i deras energiomställning. EESK upprepar sin uppmaning till kommissionen att engagera alla medlemsstater och regioner i att tillsammans kartlägga varje europeisk regions styrkor och svagheter i förhållande till energiomställningen. Kartläggningen bör bilda underlag till deras industristrategier och till deras strategier för smart specialisering samt hjälpa dem att förutse sannolika resultat i fråga om skapande, förlust eller omvandling av arbetstillfällen till följd av omställningen (3).

3.1.5

EESK konstaterar att en stark och demokratisk styrning av energiunionen kräver att man inrättar en europeisk informationstjänst för energi inom Europeiska miljöbyrån, som skulle kunna säkerställa kvaliteten på de uppgifter som medlemsstaterna lämnar in, inrätta en gemensam kontaktpunkt för alla uppgifter som krävs för att bedöma de framsteg som görs inom energiunionen, tillsammans med berörda parter ta fram hypoteser för olika scenarier, tillhandahålla modeller med öppen källkod som gör det möjligt att testa olika hypoteser samt kontrollera konsekvensen mellan olika prognoser. Dess arbete bör vara fritt tillgängligt för alla beslutsfattare och företag och för allmänheten.

3.2    Gemensamt utarbeta en social pakt för en medborgardriven energiomställning

3.2.1

EESK välkomnar varmt kommissionens uttalande om att energiomställningens ”sociala konsekvenser måste ingå i den politiska processen redan från början, och inte bara vara något påklistrat i efterhand”. Kommittén uppmanar kommissionen att omsätta denna tanke i praktiken och är beredd att erbjuda sitt stöd och sin expertis.

3.2.2

EESK upprepar att Europa behöver en ”social pakt för en medborgardriven energiomställning”, som ska utformas gemensamt av EU, medlemsstaterna, regionerna, städerna, arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhället, för att se till att ingen hamnar på efterkälken vid omställningen. Denna bör bli en sjätte dimension i energiunionen och omfatta alla sociala aspekter, bland annat skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet, yrkesutbildning, utbildning för konsumenter, socialt skydd, särskilda planer för övergångsregioner där arbetstillfällen går förlorade, hälso- och sjukvård samt energifattigdom. Detta initiativ bör vara en del av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. En sådan pakt skulle kunna bygga på nationella erfarenheter, till exempel den franska pakten för livsmakt (Pacte pour le pouvoir de vivre), där 19 fackföreningar och icke-statliga organisationer ingår.

3.2.2.1

EESK anser att EU måste tillhandahålla tillräcklig finansiering för att hjälpa arbetstagare som riskerar att förlora sina jobb till följd av omställningen till en klimatneutral ekonomi. Med utgångspunkt i erfarenheterna från övergångsplattformen för kolregioner uppmanar EESK därför kommissionen, Europaparlamentet och rådet att säkerställa att Europeiska socialfonden, regionalfonder och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är utformade och finansierade på ett korrekt sätt, så att de kan ta itu med de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi medför. Det skulle ge en signal om att Europa har för avsikt att se till att ingen hamnar på efterkälken.

3.2.3

EESK skulle vilja se energiunionen utvecklas på ett sådant sätt att den gör det möjligt att utrota energifattigdomen i Europa och förbättra livskvaliteten, jobbskapandet och den sociala integrationen. Med utgångspunkt i slutsatserna från den europeiska observationsgruppen för energifattigdom och i det nyligen framtagna europeiska energifattigdomsindexet bör en europeisk handlingsplan för att utrota energifattigdom utarbetas i samarbete med berörda parter, bland annat konsumentorganisationer och icke-statliga organisationer som arbetar med fattigdomsbekämpning, exempelvis det europeiska nätverket mot fattigdom, för att se till att offentliga åtgärder alltmer inriktas på energifattigdomens bakomliggande orsaker. Mot bakgrund av att kommittén i sitt yttrande om paketet för ren energi för alla i EU (4) drog slutsatsen att energifattigdom handlar om investeringar och att i synnerhet utsatta hushåll stöter på problem med att få tillgång till finansiering, betonar EESK behovet av att gradvis gå från korrigerande åtgärder till förebyggande åtgärder, såsom renovering av gamla byggnader för att omvandla dem till nollenergibyggnader. I detta hänseende kan sociala avgifter eller energicheckar endast vara tillfälliga lättnader som gradvis bör ersättas av offentliga bidrag för att hjälpa behövande européer att införa strukturella lösningar såsom eftermodifieringar av byggnader.

3.2.3.1

EESK anser att omställningen till en klimatneutral ekonomi är en möjlighet att tillhandahålla fler arbetstillfällen för EU-medborgare. Enligt kommissionen arbetar redan fyra miljoner EU-medborgare i den gröna ekonomin. Att påskynda energiomställningen kommer att skapa fler arbetstillfällen, särskilt om den genomförs med hjälp av lokala energisamhällen. EESK anser att det bör göras större investeringar inom yrkesutbildningar för att göra unga européer, däribland arbetslösa ungdomar, mer intresserade av jobb med koppling till energiomställningen. EESK uppmanar därför kommissionen att utveckla ErasmusPro-programmet för att locka fler unga till de växande sektorerna inom den klimatneutrala ekonomin (t.ex. energieffektivitet och produktion av förnybar energi) genom att förbättra bilden av och villkoren för dessa jobb.

3.2.4

EESK anser att EU och alla dess medlemsstater politiskt bör prioritera kampen mot luftföroreningar. Lagstiftningsåtgärder som syftar till att minska luftförorenande utsläpp från fordon och kraftverk bör stärkas och åtgärder bör införas för att så småningom fasa ut användningen av fossila bränslen inom transportsektorn och elproduktionen. EESK skulle också gärna se, i en framtida rapport, att kommissionen tillhandahåller en detaljerad analys av drivkrafterna bakom skapandet av gröna arbetstillfällen och vilka hinder som måste övervinnas.

3.2.5

EESK välkomnar förbättringarna i den fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen avseende information om användningen av EU:s investeringsinstrument, i synnerhet om Fonden för ett sammanlänkat Europa. Kommittén noterar emellertid att möjligheterna för nystartade företag, medborgare, lokala energisamhällen och samhällsbaserade projekt att få tillgång till dessa resurser (t.ex. stöd till finansiella plattformar, särskilt i medlemsstater som saknar sådana enheter) behöver förbättras. EESK vill utforska energiomställningens sociala dimension ytterligare genom ett separat förberedande yttrande eller en informationsrapport.

3.3    Transporter

EESK påminner om att transportsektorn står för en tredjedel av EU:s energiförbrukning. Utsläppen i EU har visserligen minskat, men det gäller inte inom transportsektorn. Den är också fortsatt nästan helt beroende (94 %) av olja, som till största delen importeras.

3.3.1

EESK välkomnar antagandet av paketet om ren rörlighet, som är ett första steg för att säkerställa en omställning till ren rörlighet. Kommittén välkomnar också främjandet av elektrifiering, men påminner om att elektrifiering inte är tillräckligt och att större insatser än någonsin tidigare bör göras för att öka energieffektiviteten och minska behovet av onödig efterfrågan på rörlighet, till exempel långa avstånd mellan hemmet och arbetsplatsen.

3.3.2

EESK skulle ha välkomnat EU-omfattande åtgärder för att undvika att låginkomsttagare dras med förorenande fordon vars tillgång till många stadsområden blir alltmer begränsad. Möjliga åtgärder skulle kunna vidtas inom ramen för agendan för städer, och man skulle kunna främja rörlighet till fots och på cykel, kollektivtrafik samt modifieringar till låg kostnad eller omvandling av transmissionen i befintliga fordon från fossila bränslen till nollutsläppstekniker.

3.3.3

EESK ser med glädje på att den europeiska batterialliansens vikt framhålls i den fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen. EESK stöder detta initiativ för att se till att EU spelar en ambitiös roll på denna världsomspännande marknad (5).

3.4    Infrastruktur, investeringar och industriell utveckling inför energiomställningen

3.4.1

Energiomställningen har betydande konsekvenser för alla delar av ekonomin, särskilt elföretag, energiintensiva industrier och industrier som tillhandahåller energilösningar. Att omvandla dessa radikalt kräver hundratals miljarder euro i investeringar. De står inför risker, utmaningar och möjligheter, och det är av avgörande betydelse att EU hjälper industrier, såväl som energikooperativ och medborgare, att tillvarata möjligheterna, bemöta utmaningarna och mildra riskerna.

3.4.2

EESK beklagar att utvecklingen av EU:s energiberoende och dess geopolitiska följder inte har uppmärksammats tillräckligt. Detta bör omfatta övervakning av utvecklingen av EU:s beroende av importerad energi (t.ex. olja, naturgas, kol och uran) och importerade varor för energiomställningen (t.ex. batterier och solpaneler) samt utländska investeringar i EU:s strategiska energitillgångar och företag (t.ex. amerikanska företag som köper upp viktiga delar av värdekedjan för värmekraftverk, kinesiska företag som köper elnätsföretag och ryska investeringar i vissa länders energisektorer).

3.4.3

EESK anser att EU bör höja sin ambitionsnivå på alla områden inom ren energi, i syfte att skapa en sund hemmamarknad för europeiska företag där innovativa produkter kan introduceras och en integrerad industristrategi med inriktning på att exportera rena energilösningar till resten av världen.

3.4.4

EESK beklagar att offentliga investeringar (nationellt och på EU-nivå) i energiunionens forsknings- och innovationsprioriteringar har stagnerat på en nivå av fem miljarder euro per år, samtidigt som forskning och innovation på energiområdet bör ligga högt på listan över prioriteringar i syfte att skydda Europas konkurrenskraft och klimat. EESK uppmanar kommissionens gemensamma forskningscentrum att tillhandahålla ytterligare uppgifter om detta, både i absoluta termer och som procentandel av EU:s BNP.

3.4.5

EESK välkomnar med glädje pilotprojektet Europeiska innovationsrådet och förslaget om att skapa ”Forsknings- och innovationsuppdrag”, som ett sätt att bättre styra forskning och innovation mot projekt som på ett effektivt sätt hanterar samhällsutmaningar, inbegripet omställningen till en klimatneutral ekonomi. I detta avseende uppmanar EESK kommissionen, Europaparlamentet och rådet att föreslå ett särskilt uppdrag för att göra 100 europeiska städer klimatneutrala fram till 2030. Det kommer att ge forskare, innovatörer och företag i EU mycket omfattande möjligheter att gemensamt utforma och testa innovationer, dra lärdom av erfarenheter och vara bättre förberedda på att göra en snabb energiomställning i Europa och resten av världen.

4.   Det civila samhällets deltagande och EESK:s bidrag

4.1

EESK är övertygat om att energiunionen visserligen har förverkligats på det politiska planet, men att den ännu inte är en verklighet i EU-medborgarnas vardag. EESK välkomnar att EU:s beslutsfattare mellan 2015 och 2019 har lagt grunden till energiunionen, men mycket återstår att göra under kommande år och årtionden.

4.2

Omställningen av Europas energisystem kommer att bli snabbare, billigare och mer demokratisk om den drivs på av personer som i allt högre grad är aktiva konsumenter, prosumenter, arbetstagare samt crowdsourcing- (crowdsourcers) och gräsrotsfinansieringsaktörer (crowdfunders) i energiomställningen. EU bör ta sikte på att gå från en situation där energipolitiken, även på nationell nivå, drivs på genom beslut av ett fåtal till en situation där den faktiskt drivs på med allas gemensamma krafter. Detta har aldrig tidigare varit så uppnåeligt, med tanke på den växande medvetenheten om klimatet bland EU-medborgarna, särskilt ungdomarna.

4.3

EESK beklagar bristen på verkliga förslag för att engagera det civila samhällets organisationer och medborgarna i högre grad. Energiunionsturnén var visserligen en positiv utveckling, men EESK uppmanar kommissionen att i högre grad ta kontakt med beslutsfattare och berörda parter och särskilt med nationella och regionala ekonomiska och sociala råd och det organiserade civila samhället för att gemensamt ge alla européer ren energi.

4.4

Med tanke på de verktyg som finns tillgängliga i förordningen om styrning av energiunionen föreslår EESK en permanent medborgardialog, som bör vara ett obligatoriskt förberedande steg inför alla större politiska beslut och all EU-lagstiftning av relevans för klimatförändringarna. Öppenhet och ansvarsskyldighet bör vara viktiga komponenter i en sådan dialog, vilket innebär att underlaget för dialogerna bör vara offentligt tillgängligt och att tydlig information bör lämnas om hur oro som uttrycktes under dialogen beaktas. Det är avgörande för framgången hos en sådan dialog att den upplevs vara nära medborgarna. Samtidigt som en internetdialog kan vara till nytta är en sådan inte tillräcklig, utan den måste kompletteras med möten och direktkontakt med allmänheten. Det är därför nödvändigt att dialogen är synlig och att tillräckliga finansiella och personella resurser finns tillgängliga, samt att den ges ett ansikte i form av en särskild vice ordförande för kommissionen, en kommissionsledamot eller en annan person på hög nivå.

4.5

EESK vill bidra aktivt till ytterligare utveckling av samverkan och samarbete mellan EU-institutionerna, det organiserade civila samhället och de lokala och regionala myndigheterna och deras institutioner när det gäller energiunionens mål. De lokala och regionala myndigheterna är genom sin närhet till allmänheten och sin kunskap om de specifika lokala förhållandena nyckeln till att ändamålsenligt anpassa och genomföra energirelaterad politik. De utgör en mycket viktig beslutsnivå inom sektorer såsom transporter, stadsplanering, byggnader och välfärd, vilket gör att de har mycket stor betydelse vid samordnade åtgärder till stöd för energieffektivitet och förnybara energikällor.

---

(1)  Special Eurobarometer 459 Report ”Climate Change”, mars 2017.

(2)  COM(2018) 773 final.

(3)  EUT C 367, 10.10.2018, s. 1.

(4)  EUT C 246, 28.7.2017, s. 64.

(5)  EUT C 367, 10.10.2018, s. 1.