19.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 253/14

Regler om bästa praxis vid kontroll av statligt stöd

(2018/C 253/05)

Innehållsförteckning

Reglernas tillämpningsområde och syfte

Förhållande till EU-rätten

Förhandsanmälan

3.1

Syften

3.2

Tillämpningsområde

3.3

Tidsplan

3.4

Innehåll

Metod med ärendeportföljer och ömsesidigt överenskommen planering

4.1

Metod med ärendeportföljer

4.2

Ömsesidigt överenskommen planering

4.2.1

Syfte och innehåll

4.2.2

Tillämpningsområde och tidsplan

Den preliminära granskningen av anmälda åtgärder

5.1

Begäran om upplysningar

5.2

Överenskommelse om att tillfälligt avbryta den preliminära granskningen

5.3

”Kontakter om läget” och kontakter med stödmottagaren

Effektiviserat förfarande i okomplicerade ärenden

6.1

Ärenden som kan bli föremål för det effektiviserade förfarandet

6.2

Förhandskontakter vid avgörandet av om det effektiviserade förfarandet ska användas

6.3

Anmälan och offentliggörande av den korta sammanfattningen

6.4

Beslut i kortform

Det formella granskningsförfarandet

7.1

Offentliggörande av besluten och meningsfulla sammanfattningar

7.2

Synpunkter från berörda parter

7.3

Synpunkter från medlemsstater

7.4

Begäran om ytterligare upplysningar från den berörda medlemsstaten

7.5

Begäran om upplysningar riktad till andra källor

7.6

Berättigat avbrytande av ett formellt granskningsförfarande

7.7

Antagande av det slutliga beslutet och berättigad förlängning av det formella granskningsförfarandet

Granskning av branscher och stödinstrument

Formella klagomål

9.1

Klagomålsformuläret och skyldigheten att visa påverkat intresse

9.2

Vägledande tidsram och resultatet av granskningen av ett formellt klagomål

10.

Utvärderingsplaner

11.

Övervakning

12.

Bättre samarbete och partnerskap med medlemsstater

13.

Framtida översyn

1. REGLERNAS TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH SYFTE

De senaste åren har kommissionen genomfört en modernisering av det statliga stödet för att inrikta sin kontroll av statligt stöd på de åtgärder som har en verklig påverkan på konkurrensen på den inre marknaden, och samtidigt förenkla och effektivisera regler och förfaranden. Denna modernisering har främjat offentliga investeringar, genom att ge medlemsstaterna befogenhet att bevilja offentligt stöd utan föregående granskning av kommissionen och genom att påskynda beslutsfattandet i förfaranden som rör statligt stöd.

Kommissionen har särskilt antagit följande:

—

Ett tillkännagivande om begreppet statligt stöd (1) som klargör de olika typer av offentligt stöd som inte innefattar statligt stöd. Det gäller till exempel finansiering av ekonomiska verksamheter som görs på marknadsmässiga villkor, investeringar i infrastrukturer som järnvägar, motorvägar, inre vattenvägar och vattenförsörjningssystem, vilka inte konkurrerar med liknande infrastrukturer, investeringar i småskalig infrastruktur och finansiering av i huvudsak lokala tjänster.

—

En allmän gruppundantagsförordning (2) som gör det möjligt för medlemsstaterna att utan föregående godkännande från kommissionen genomföra en rad olika statliga stödåtgärder som sannolikt inte snedvrider konkurrensen. Mer än 97 % av de statliga stödåtgärder som genomförts på senare tid omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen och genomförs därför utan föregående godkännande från kommissionen (3).

—	En reviderad procedurförordning för statligt stöd som inbegriper regler om behandling av klagomål och om verktyg för marknadsinformation för att inrikta kontrollen av statligt stöd på de fall som med störst sannolikhet snedvrider konkurrensen på den inre marknaden (4).

—	En rad beslut i enskilda ärenden som bekräftar att medlemsstaterna kan stödja många småskaliga projekt utan att bli föremål för kontroll av statligt stöd, på grund av projektens lokala art och mycket begränsade påverkan på den inre marknaden (5).

Arbetet med att rikta och effektivisera EU:s regler för statligt stöd fortsätter. Kommissionen har i samband med den fleråriga budgetramen 2021–2027 föreslagit en översyn av EU:s bemyndigandeförordning på området för statligt stöd för att göra det lättare att i) kombinera EU-finansiering som betalas i form av finansieringsinstrument med finansiering från medlemsstaterna och ii) effektivisera villkoren för medlemsstaternas stöd till vissa projekt enligt struktur- och investeringsfonderna (6).

För att utnyttja dessa moderniserade regler för statligt stöd på bästa sätt ges i detta meddelande (nedan kallat regler om bästa praxis) vägledning till medlemsstater, stödmottagare och andra berörda parter om hur förfaranden avseende statligt stöd fungerar i praktiken (7). Det syftar till att göra förfarandena för statligt stöd så öppna, enkla, tydliga, förutsägbara och snabba som möjligt. Det ersätter det tillkännagivande om regler om bästa praxis som antogs 2009 (8) och integrerar tillkännagivandet om ett förenklat förfarande (9).

För att uppnå de mål som detta meddelande eftersträvar och för att säkerställa att reglerna för statligt stöd tillämpas korrekt och effektivt, bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta nära som partner. I detta sammanhang kommer kommissionens avdelningar att fortsätta att erbjuda kontakter före anmälan angående potentiella statliga stödåtgärder som medlemsstaterna överväger att genomföra. De kommer att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att fastställa prioriteringar vad gäller den processuella handläggningen av ärenden. De kommer också att ha ett nätverk av landssamordnare och erbjuda medlemsstaterna stöd i form av vägledning och utbildning om tillämpningen av reglerna för statligt stöd. Som ett led i kommissionens strävan att öka samarbetet och partnerskapet med medlemsstaterna kommer kommissionens avdelningar också att uppmuntra medlemsstaterna att utbyta erfarenheter med kommissionen och med varandra om bästa praxis och om de utmaningar de mött vid tillämpningen av reglerna för statligt stöd.

Dessa regler om bästa praxis har också till syfte att förbättra förfarandet för att hantera klagomål gällande statligt stöd. De klargör på vilka villkor kommissionens avdelningar kommer att betrakta ett ärende som ett formellt klagomål och ger vägledande tidsfrister för handläggningen av formella klagomål.

De särskilda förhållandena i ett enskilt ärende kan dock göra det nödvändigt att anpassa eller avvika från dessa regler. De särskilda förhållandena inom fiske- och vattenbrukssektorn och inom primär produktion, saluföring och bearbetning av jordbruksprodukter kan också utgöra skäl att avvika från dessa regler.

2. FÖRHÅLLANDE TILL EU-RÄTTEN

Dessa regler beskriver och klargör de förfaranden som kommissionens avdelningar följer när de bedömer ärenden om statligt stöd. De ger inte en uttömmande översyn över EU:s regler för statligt stöd utan bör snarare läsas tillsammans med alla andra texter som innehåller dessa regler. Dessa regler skapar inte några nya rättigheter utöver de som föreskrivs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget), procedurförordningen (10) och genomförandeförordningen (11), såsom dessa har tolkats av EU-domstolarna. De ändrar inte heller dessa rättigheter på något sätt.

3. FÖRHANDSANMÄLAN

3.1 Syften

Kommissionens avdelningar uppmanar medlemsstaterna att kontakta dem innan de formellt anmäler potentiella statliga stödåtgärder till kommissionen (så kallade förhandskontakter). Dessa förhandskontakter har flera syften.

10.

För det första kan kommissionens avdelningar och medlemsstaten under dessa förhandskontakter diskutera vilka upplysningar som behövs för att anmälan av den statliga stödåtgärden i fråga ska betraktas som fullständig. På så sätt leder förhandskontakter i allmänhet till bättre och mer fullständiga anmälningar. Detta påskyndar i sin tur handläggningen av anmälningarna, och gör det i allmänhet möjligt för kommissionen att fatta beslut inom två månader från dagen för anmälan (12).

11.

För det andra kan kommissionens avdelningar och medlemsstaten under förhandskontakterna diskutera de rättsliga och ekonomiska aspekterna av en föreslagen åtgärd på ett informellt och konfidentiellt (13) sätt innan den anmäls formellt. Fasen före anmälan kan särskilt utnyttjas till att ta upp de aspekter av en föreslagen åtgärd som kanske inte är helt i linje med reglerna för statligt stöd, inbegripet i fall där betydande ändringar av åtgärden är nödvändiga.

12.

För det tredje kommer kommissionens avdelningar under fasen före anmälan att göra en första bedömning av huruvida ärendet kan komma i fråga för det effektiviserade förfarandet eller inte (se avsnitt 6).

3.2 Tillämpningsområde

13.

Kommissionen kommer att inleda förhandskontakter närhelst en medlemsstat begär det. Kommissionens avdelningar rekommenderar starkt att medlemsstaterna inleder sådana kontakter i ärenden med nya aspekter eller inslag eller en komplexitet som gör det lämpligt att informellt diskutera ärendet med kommissionens avdelningar på förhand. Förhandskontakter kan vara användbara även för projekt av gemensamt intresse med stor betydelse för EU, såsom projekt för det transeuropeiska transportnätets (TEN-T) stomnät, när det kan antas att deras finansiering utgör statligt stöd.

3.3 Tidsplan

14.

För att säkerställa att förhandskontakter är effektiva bör medlemsstaterna förse kommissionens avdelningar med alla upplysningar som de behöver för att bedöma en föreslagen statlig stödåtgärd, i form av ett utkast till anmälan. Informella förhandskontakter kommer sedan att äga rum via e-post, telefon eller telefonkonferenser för att påskynda processen. Vid behov, eller på medlemsstatens begäran, kan möten mellan kommissionens avdelningar och medlemsstaten också äga rum.

15.

I särskilt komplexa ärenden (t.ex. de som rör omstruktureringsstöd eller stora eller komplexa individuella stödåtgärder) rekommenderar kommissionen att medlemsstaterna inleder förhandskontakter så tidigt som möjligt för att ge möjlighet till givande diskussioner. Sådana kontakter kan vara användbara även i till synes mindre problematiska ärenden, för att validera medlemsstaternas egen inledande bedömning och fastställa vilka upplysningar kommissionen behöver för att bedöma ärendet.

16.

Tidsplanen och formen för förhandskontakterna beror i stor utsträckning på hur komplext det enskilda ärendet är. Även om sådana kontakter kan pågå i flera månader bör de i regel inte pågå längre än sex månader.

17.

Efter det att förhandskontakterna har avslutats bör medlemsstaten kunna lämna in en fullständig anmälan. I ärenden där kommissionens avdelningar anser att förhandskontakterna inte leder till tillfredsställande resultat kan de avsluta fasen före anmälan. Detta hindrar inte att medlemsstaten kan förhandsanmäla eller anmäla en liknande åtgärd på nytt.

3.4 Innehåll

18.

Med stöd av sina erfarenheter rekommenderar kommissionen att mottagare av individuella stödåtgärder deltar i förhandskontakterna, särskilt i ärenden med stora tekniska, ekonomiska och projektrelaterade konsekvenser. Det är dock medlemsstaten som beslutar om stödmottagaren ska delta eller inte.

19.

För åtgärder som berör flera medlemsstater (till exempel viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse), uppmanas de deltagande medlemsstaterna i allmänhet att diskutera inbördes innan de inleder förhandskontakter, för att säkerställa ett enhetligt angreppssätt för åtgärden och för att fastställa en realistisk tidsplan.

20.

Kommissionens avdelningar kommer att försöka ge den berörda medlemsstaten en informell, preliminär bedömning av åtgärden när fasen före anmälan avslutas. Den preliminära bedömningen omfattar icke-bindande vägledning från kommissionens avdelningar angående huruvida utkastet till anmälan behöver kompletteras, och en informell och icke-bindande bedömning (14) av huruvida åtgärden utgör statligt stöd och huruvida den är förenlig med den inre marknaden eller inte.

21.

Särskilt i nya eller komplexa ärenden kan det hända att kommissionens avdelningar inte tillhandahåller en informell, preliminär bedömning när fasen före anmälan avslutas. I sådana ärenden kan de på medlemsstatens begäran skriftligen ange vilka upplysningar som fortfarande behöver lämnas för att de ska kunna göra en bedömning av åtgärden.

22.

Förhandskontakter är frivilliga och konfidentiella. De påverkar inte bedömningen av ärendet efter den formella anmälan. Det förhållandet att förhandskontakter har ägt rum innebär inte att kommissionens avdelningar inte får begära att medlemsstaten lämnar ytterligare upplysningar efter den formella anmälan.

4. METOD MED ÄRENDEPORTFÖLJER OCH ÖMSESIDIGT ÖVERENSKOMMEN PLANERING

4.1 Metod med ärendeportföljer

23.

Medlemsstaterna kan anmoda kommissionens avdelningar att handlägga ärenden som de anser vara prioriterade inom mer förutsägbara tidsramar. För detta syfte kan de delta i det ”portföljförfarande” som kommissionens avdelningar erbjuder. Två gånger om året (15) ber kommissionens avdelningar medlemsstaterna att informera dem om vilka anmälda ärenden i deras portfölj som de anser har hög eller låg prioritet. Om de vill delta i förfarandet bör medlemsstaterna svara på förfrågan inom den angivna tidsfristen. Efter att ha mottagit informationen kan kommissionens avdelningar, med beaktande av tillgängliga resurser och andra pågående ärenden som berör den medlemsstat som framställer anmodan, föreslå en ”ömsesidigt överenskommen planering” för dessa ärenden för att se till att de handläggs snabbt och förutsägbart.

4.2 Ömsesidigt överenskommen planering

4.2.1 Syfte och innehåll

24.

Ömsesidigt överenskommen planering är ett verktyg som kan användas för att öka insynen och göra det lättare att förutsäga hur länge granskningen av det statliga stödet kommer att pågå. Detta verktyg ger kommissionens avdelningar och medlemsstaten möjlighet att komma överens om den förväntade tidsramen för granskningen av ett visst ärende, och i vissa fall även om granskningens troliga förlopp. Detta kan vara särskilt användbart i ärenden som har nya aspekter, som har samband med projekt som avser stomnätet för TEN-T eller som är tekniskt komplicerade, brådskande eller känsliga.

25.

Kommissionens avdelningar och medlemsstaten kan särskilt komma överens om följande:

—

Ärendet ges prioriterad behandling som en del av portföljförfarandet: vid behov kan av planerings- eller resursskäl (16) prioriterad behandling beviljas i utbyte mot att medlemsstaten formellt godtar att tidsfristen för granskning av andra anmälda ärenden i dess portfölj skjuts upp eller förlängs (17).

—	Vilka upplysningar (18) medlemsstaten och/eller den avsedda stödmottagaren bör lämna till kommissionens avdelningar, och vilken typ av ensidig informationsinsamling kommissionens avdelningar avser att använda i ärendet.

—	Sannolik form och varaktighet för bedömningen av ärendet vid kommissionens avdelningar efter anmälan.

26.

Om medlemsstaten omgående tillhandahåller alla upplysningar som man kommit överens om, kommer kommissionens avdelningar att sträva efter att följa den gemensamt överenskomna tidsramen för granskningen av ärendet. I fall där de upplysningar som medlemsstaterna eller tredje parter tillhandahåller väcker ytterligare frågor, kan det dock vara omöjligt att arbeta inom denna tidsram.

4.2.2 Tillämpningsområde och tidsplan

27.

Ömsesidigt överenskommen planering kommer särskilt att användas för ärenden som berör aspekter som är mycket nya, eller tekniskt svåra eller känsliga. I sådana ärenden kommer ömsesidigt överenskommen planering att ske i slutet av fasen före anmälan och följas av en formell anmälan.

28.

Ömsesidigt överenskommen planering kan också äga rum i början av det formella granskningsförfarandet. I sådana fall bör medlemsstaten begära ömsesidigt överenskommen planering för den fortsatta handläggningen av ärendet.

5. DEN PRELIMINÄRA GRANSKNINGEN AV ANMÄLDA ÅTGÄRDER

5.1 Begäran om upplysningar

29.

Kommissionens avdelningar inleder den preliminära granskningen av varje anmäld åtgärd när de mottar anmälan. Om de behöver ytterligare upplysningar efter anmälan av en stödåtgärd kommer de att skicka en begäran om upplysningar till medlemsstaten. Eftersom kommissionens avdelningar försöker gruppera begäranden om upplysningar och eftersom förhandskontakter bör säkerställa att medlemsstaterna ger in fullständiga anmälningar (19), kommer en enda samlad begäran om upplysningar i allmänhet att räcka. I begäran förklaras vilka upplysningar som behövs och den kommer vanligtvis att skickas inom fyra veckor från den formella anmälan.

30.

Efter att ha mottagit medlemsstatens svar kan kommissionens avdelningar väcka fler frågor beroende på svarens innehåll och på ärendets natur. Detta behöver inte betyda att kommissionen har stora svårigheter att bedöma ärendet.

31.

Om medlemsstaten inte lämnar de begärda upplysningarna inom tidsfristen kommer kommissionens avdelningar att skicka en påminnelse. Om medlemsstaten efter en påminnelse fortfarande inte skickar upplysningarna kommer kommissionens avdelningar att informera medlemsstaten om att anmälan anses återkallad (20), om inte exceptionella omständigheter föreligger. Om anmälan anses återkallad kan medlemsstaten senare anmäla åtgärden på nytt efter att ha lagt till de upplysningar som saknas.

32.

Om villkoren för att inleda det formella granskningsförfarandet är uppfyllda, kommer kommissionen i allmänhet att inleda detta förfarande efter högst två omgångar med frågor. I vissa fall kan dock fler begäranden om upplysningar utfärdas innan det formella granskningsförfarandet inleds, beroende på ärendets natur och på hur fullständiga och komplexa de upplysningar som medlemsstaten har lämnat är.

5.2 Överenskommelse om att tillfälligt avbryta den preliminära granskningen

33.

Kommissionens avdelningar får tillfälligt avbryta den preliminära granskningen, till exempel när en medlemsstat begär ett avbrytande i syfte att ändra stödåtgärden för att göra den förenlig med reglerna för statligt stöd, eller efter gemensam överenskommelse.

34.

Perioden för det tillfälliga avbrytandet kommer att vara överenskommen i förväg. Om medlemsstaten inte har lämnat in en fullständig anmälan som är förenlig med reglerna för statligt stöd vid utgången av denna period, kommer kommissionens avdelningar att återuppta förfarandet från den punkt där det avbröts. Kommissionens avdelningar kommer vanligtvis därefter att informera medlemsstaten om att anmälan anses ha återkallats, eller omedelbart inleda det formella granskningsförfarandet på grund av att det föreligger allvarliga tvivel om huruvida åtgärden är förenlig med reglerna för statligt stöd och därmed i fråga om dess förenlighet med den inre marknaden.

5.3 ”Kontakter om läget” och kontakter med stödmottagaren

35.

Kommissionens avdelningar kommer på begäran att informera medlemsstaterna om läget i den preliminära granskningen av anmälan.

36.

Medlemsstaten kan besluta att mottagaren av en potentiell (individuell) stödåtgärd deltar i kontakterna om läget med kommissionen, särskilt i ärenden med stora tekniska, ekonomiska och projektrelaterade konsekvenser. Kommissionens avdelningar rekommenderar att stödmottagaren deltar i sådana kontakter. Det är dock medlemsstaten som beslutar om stödmottagaren ska delta eller inte.

6. EFFEKTIVISERAT FÖRFARANDE I OKOMPLICERADE ÄRENDEN

6.1 Ärenden som kan bli föremål för det effektiviserade förfarandet

37.

Om ett ärende är okomplicerat och vissa villkor är uppfyllda kan kommissionen godta att det handläggs enligt ett effektiviserat förfarande. I sådana fall kommer kommissionen att sträva efter att inom 25 dagar från dagen för anmälan anta ett beslut i kortform om att den anmälda åtgärden inte utgör stöd eller om att inte göra invändningar (21).

38.

Om en medlemsstat begär att det effektiviserade förfarandet ska tillämpas kommer kommissionens avdelningar att besluta om ärendet är lämpat för detta förfarande. Så kan särskilt vara fallet om en åtgärd är tillräckligt lik en annan åtgärd som har godkänts i minst tre kommissionsbeslut som antagits under de tio år som föregick dagen för förhandsanmälan (nedan kallade tidigare beslut). För att besluta huruvida åtgärden är tillräckligt lik de åtgärder som bedömdes i de tidigare besluten, kommer kommissionens avdelningar att titta på alla tillämpliga materiella och förfarandemässiga villkor, särskilt åtgärdens syfte och helhetsutformning, typ av stödmottagare, stödberättigande kostnader, tak för individuell anmälan, stödnivåer och eventuella bonusar, kumuleringsbestämmelser, stimulanseffekt och krav på insyn.

39.

Om det finns minst tre tidigare beslut är det i allmänhet tydligt att åtgärden inte utgör stöd eller att stödåtgärden är förenlig med den inre marknaden. Under vissa omständigheter är detta dock inte fallet, till exempel om kommissionen bedömer de tidigare besluten på nytt mot bakgrund av ny rättspraxis. Eftersom sådana ärenden behöver granskas ingående kommer kommissionens avdelningar vanligtvis att vägra att tillämpa det effektiviserade förfarandet.

40.

Kommissionens avdelningar kan också vägra att tillämpa det effektiviserade förfarandet i ärenden där stödåtgärden skulle kunna gynna ett företag som har en rättslig skyldighet att återbetala statligt stöd som kommissionen har befunnit vara olagligt och oförenligt med den inre marknaden (22).

6.2 Förhandskontakter vid avgörandet av om det effektiviserade förfarandet ska användas

41.

Kommissionens avdelningar kommer att godta att tillämpa det effektiviserade förfarandet endast om förhandskontakter har ägt rum avseende stödåtgärden i fråga. I samband med detta bör medlemsstaten lämna in ett utkast till anmälningsformulär som innehåller alla relevanta upplysningar, inbegripet hänvisningar till tidigare beslut, och ett utkast till sammanfattning av anmälan (23), som är avsedd för offentliggörande på GD Konkurrens webbplats.

42.

Kommissionens avdelningar kommer att tillämpa det effektiviserade förfarandet endast om de anser att anmälningsformuläret i princip är fullständigt. Detta innebär att kommissionens avdelningar i princip skulle ha tillräckliga upplysningar för att godkänna åtgärden, om medlemsstaten bygger sin anmälan på utkastet till anmälningsformulär, inbegripet resultaten av förhandskontakterna.

6.3 Anmälan och offentliggörande av den korta sammanfattningen

43.

Tidsfristen på 25 dagar för antagandet av ett beslut i kortform (se punkt 38) börjar löpa när medlemsstaten lämnar in anmälan. Standardformulären för anmälan (24) används i det effektiviserade förfarandet.

44.

När kommissionens avdelningar har mottagit anmälan kommer de att offentliggöra en sammanfattning av anmälan (25) på GD Konkurrens webbplats och kommer att ange att stödåtgärden kan komma att omfattas av det effektiviserade förfarandet. Berörda parter kommer sedan att ha tio arbetsdagar på sig att lämna synpunkter, särskilt om förhållanden som kan kräva en närmare granskning. Om berörda parter framför farhågor som vid första anblicken är välgrundade kommer kommissionens avdelningar att tillämpa det sedvanliga förfarandet. De kommer att informera medlemsstaten och de berörda parterna om detta.

6.4 Beslut i kortform

45.

I ärenden där det effektiviserade förfarandet används kommer kommissionen i allmänhet att utfärda ett beslut i kortform. Kommissionen kommer att sträva efter att anta ett beslut om att den anmälda åtgärden inte utgör stöd eller ett beslut om att inte göra invändningar (26) inom 25 dagar från dagen för anmälan.

46.

Beslutet i kortform innehåller den sammanfattning som offentliggjordes när anmälan gjordes och en kort bedömning av åtgärden enligt artikel 107.1 i fördraget och, i tillämpliga fall, en angivelse av att den överensstämmer med kommissionens tidigare beslutspraxis. Den offentliga versionen av beslutet kommer att offentliggöras på GD Konkurrens webbplats.

7. DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET

47.

Kommissionens mål är att förbättra insynen, förutsägbarheten och effektiviteten i behandlingen av de komplexa ärenden som handläggs enligt det formella granskningsförfarandet. I detta syfte kommer den att på ett effektivt sätt använda alla de förfaranden som står till buds enligt procedurförordningen.

7.1 Offentliggörande av besluten och meningsfulla sammanfattningar

48.

Kommissionen strävar efter att offentliggöra sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet), tillsammans med en meningsfull sammanfattning (27) inom två månader från antagandet i ärenden där medlemsstaten inte begär att konfidentiella upplysningar ska utelämnas från beslutet.

49.

Om kommissionens avdelningar och medlemsstaten inte kan komma överens angående frågan om att utelämna konfidentiella upplysningar från beslutet om att inleda förfarandet kommer kommissionen att tillämpa principerna i meddelandet om tystnadsplikt (28) och kommer att offentliggöra beslutet så snart som möjligt efter offentliggörandet (29). Detsamma gäller för offentliggörandet av alla slutliga beslut (30).

7.2 Synpunkter från berörda parter

50.

Berörda parter, inbegripet stödmottagaren, får lämna synpunkter på beslutet om att inleda ett formellt granskningsförfarande inom en månad från offentliggörandet (31). Kommissionen kommer i princip inte att förlänga denna tidsfrist eller godta inlagor efter tidsfristens utgång (32). Kommissionens avdelningar kan bevilja en förlängning endast i välmotiverade undantagsfall, till exempel om den berörda parten avser att ge in särskilt omfattande faktauppgifter eller om kontakter har ägt rum med den berörda parten före utgången av tidsfristen.

51.

I mycket komplexa ärenden kan kommissionens avdelningar skicka en kopia av beslutet om att inleda förfarandet till berörda parter, t.ex. branschorganisationer eller näringslivsorganisationer, och uppmana dem att lämna synpunkter på särskilda aspekter av ärendet (33). Samarbete med berörda parter är frivilligt. I sin skrivelse kommer kommissionens avdelningar att uppmana berörda parter att svara inom en månad för att säkerställa att förfarandet är effektivt. Kommissionen kommer att skicka samma uppmaning att inkomma med synpunkter till stödmottagaren.

52.

För att rätten till försvar ska respekteras (34) kommer kommissionens avdelningar att skicka en icke-konfidentiell version av alla synpunkter från berörda parter till den berörda medlemsstaten och uppmana den att svara inom en månad. Om det inte finns några synpunkter från berörda parter kommer kommissionens avdelningar att informera medlemsstaten om detta.

53.

Kommissionens avdelningar uppmanar medlemsstaterna att godta synpunkter från berörda parter på ursprungsspråket så att de kan vidarebefordras så snabbt som möjligt. Kommissionens avdelningar kommer dock att tillhandhålla en översättning om en medlemsstat begär det. Detta kan leda till att förfarandet tar längre tid.

7.3 Synpunkter från medlemsstater

54.

Kommissionens avdelningar strävar efter att avsluta det formella granskningsförfarandet så snabbt som möjligt. De tillämpar därför tidsfristerna i procedurförordningen strikt. Om en medlemsstat inte lämnar synpunkter på kommissionens beslut om att inleda förfarandet eller på synpunkter från berörda parter inom en månad (35), får kommissionens avdelningar förlänga tidsfristen med ytterligare en månad, om medlemsstatens begäran är berättigad, och ange att ingen ytterligare förlängning kommer att beviljas, utom i undantagsfall. Om medlemsstaten inte skickar ett tillräckligt och meningsfullt svar får kommissionen fatta beslut på grundval av de upplysningar som den har tillgång till (36).

55.

Om det saknas upplysningar som är viktiga för att kommissionen ska kunna fatta ett slutligt beslut i fråga om ett olagligt stöd (dvs. om nytt stöd som genomförts strider mot artikel 108.3 i fördraget) kan kommissionen utfärda ett föreläggande om att lämna upplysningar (37), i vilket den begär att medlemsstaten ska lämna upplysningarna. Om medlemsstaten inte svarar på föreläggandet inom den fastställda tidsfristen får kommissionen fatta beslut på grundval av de upplysningar som den har tillgång till.

7.4 Begäran om ytterligare upplysningar från den berörda medlemsstaten

56.

I mycket komplexa ärenden kan kommissionens avdelningar behöva skicka en ytterligare begäran om upplysningar efter att ha mottagit medlemsstatens synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet. Medlemsstatens svarsfrist är vanligtvis en månad.

57.

Om medlemsstaten inte svarar inom tidsfristen kommer kommissionens avdelningar att skicka en påminnelse och fastställa en slutlig tidsfrist som vanligtvis är 20 arbetsdagar. De kommer också att informera medlemsstaten om att kommissionen har flera alternativ att välja på beroende på omständigheterna i det enskilda ärendet om inget lämpligt svar inkommer inom tidsfristen. Den kan konstatera att anmälan har återkallats (38). Den kan skicka en begäran om upplysningar till andra källor (39). När det är fråga om olagligt stöd kan kommissionen utfärda ett föreläggande om att lämna upplysningar. Den kan också fatta ett beslut på grundval av de upplysningar som den har tillgång till (40).

7.5 Begäran om upplysningar riktad till andra källor

58.

Efter att ha inlett det formella granskningsförfarandet i ärenden där det formellt har konstaterats att medlemsstaten inte har lämnat tillräckliga upplysningar under den preliminära granskningen, får kommissionen utfärda en begäran om upplysningar till andra källor än medlemsstaten (41).

59.

Om kommissionens avdelningar vill begära upplysningar från stödmottagaren måste de inhämta medlemsstatens uttryckliga samtycke. Medlemsstaten får vanligtvis en kort tidsfrist för att besvara en sådan begäran om samtycke.

60.

Kommissionens avdelningar kommer att iaktta proportionalitetsprincipen (42) och begära upplysningar från andra källor endast om dessa parter har tillgång till dessa upplysningar. Berörda parter får en rimlig tidsfrist på sig för att lämna upplysningarna, vanligtvis högst en månad.

61.

Förutom begäran om upplysningar från andra källor har kommissionen också befogenhet att undersöka och samla in upplysningar som grundar sig på rättspraxis från EU-domstolarna (43). Denna befogenhet påverkas inte av de särskilda regler som gäller för begäran om upplysningar riktad till andra källor.

7.6 Berättigat avbrytande av ett formellt granskningsförfarande

62.

Kommissionen avdelningar kommer att tillfälligt avbryta en formell granskning endast i undantagsfall och i samförstånd med medlemsstaten. Det kan ske om medlemsstaten begär ett sådant avbrytande för att göra sitt projekt förenligt med reglerna för statligt stöd, eller om domen i ett pågående mål vid EU-domstolarna sannolikt kommer att påverka bedömningen av ärendet.

63.

Ett tillfälligt avbrytande kommer i regel endast att beviljas en gång och för en tidsperiod som kommissionens avdelningar och medlemsstaten kommit överens om i förväg.

7.7 Antagande av det slutliga beslutet och berättigad förlängning av det formella granskningsförfarandet

64.

Kommissionen strävar alltid efter att anta ett slutligt beslut skyndsamt och, så långt det är möjligt, inom 18 månader från den dag då förfarandet inleddes (44). Denna tidsfrist kan förlängas i samförstånd mellan kommissionens avdelningar och medlemsstaten. En förlängning kan vara lämplig om ärendet gäller en stödåtgärd med nya inslag eller väcker nya rättsliga frågor.

65.

För att säkerställa att denna 18-månadersfrist iakttas kommer kommissionen att sträva efter att anta det slutliga beslutet senast sex månader efter det att medlemsstaten lämnade in sina sista uppgifter, eller efter det att den sista tidsfristen löpte ut.

8. GRANSKNING AV BRANSCHER OCH STÖDINSTRUMENT

66.

Kommissionen har befogenhet att göra branschutredningar, med iakttagande av proportionalitetsprincipen (45). När en sådan utredning har slutförts kommer kommissionen att offentliggöra en rapport om resultaten av granskningen på GD Konkurrens webbplats. Kommissionen kommer att informera medlemsstaterna och uppmana dem och andra berörda parter att lämna synpunkter på rapporten inom en period av högst en månad.

67.

Upplysningar som erhållits genom branschutredningen får användas i förfaranden avseende statligt stöd, och kan leda till att kommissionen inleder granskningar av statliga stödåtgärder på eget initiativ.

9. FORMELLA KLAGOMÅL

68.

Kommissionens avdelningar strävar efter att handlägga klagomål från berörda parter så effektivt och öppet som möjligt, med användning av den bästa praxis som beskrivs nedan.

9.1 Klagomålsformuläret och skyldigheten att visa påverkat intresse

69.

I artikel 1 h i procedurförordningen definieras berörda parter (där kallade intresserade parter) som en medlemsstat eller en person, ett företag eller en företagssammanslutning, vars intressen kan påverkas av att stöd beviljas, framför allt stödmottagaren, konkurrerande företag och branschorganisationer. Berörda parter som vill ge in ett formellt klagomål till kommissionen bör fylla i klagomålsformuläret (46) och lämna alla begärda upplysningar tillsammans med en icke-konfidentiell version av klagomålet (47). Om klagomålsformuläret är fullständigt och den part som gett in det visar att dess intressen kan påverkas av att stödet beviljas i enlighet med artikel 1 h i procedurförordningen (48), kommer kommissionens avdelningar att registrera ärendet som ett formellt klagomål.

70.

Om den part som gett in klagomålet inte lämnar alla upplysningar som begärs i klagomålsformuläret eller inte visar att den har ett intresse av att agera, kommer kommissionens avdelningar att behandla framställningen som marknadsinformation (49). Kommissionens avdelningar kommer att informera den ingivande parten om detta. Marknadsinformation kan leda till att kommissionen utför vidare undersökningar.

9.2 Vägledande tidsram och resultatet av granskningen av ett formellt klagomål

71.

Kommissionens avdelningar strävar efter att granska ett formellt klagomål inom en icke-bindande tidsfrist på tolv månader från den dag då det registrerades. Granskningen kan ta längre tid beroende på omständigheterna i ärendet, till exempel om kommissionen behöver begära ytterligare upplysningar från klaganden, medlemsstaten eller tredje parter.

72.

Om ett klagomål är ogrundat kommer kommissionens avdelningar att försöka informera klaganden inom två månader från registreringen av klagomålet om att det inte finns tillräckliga grunder för att ta ställning i ärendet. De kommer att uppmana klaganden att inkomma med ytterligare synpunkter i sakfrågan inom en månad. Om klaganden inte lämnar ytterligare synpunkter inom tidsfristen kommer klagomålet anses återkallat.

73.

Också vad gäller klagomål som avser godkänt stöd och/eller stödåtgärder som inte behöver anmälas kommer kommissionens avdelningar att försöka svara klaganden inom två månader från mottagandet av klagomålet.

74.

Med hänsyn till sin arbetsbörda och rätten att bestämma granskningsprioriteten (50) kommer kommissionens avdelningar att försöka göra något av följande inom tolv månader från registreringen av klagomålet:

—	Fatta ett beslut (51) och skicka en kopia till klaganden.

—	Skicka en skrivelse till klaganden där de anger sina preliminära synpunkter på åtgärden på grundval av tillgängliga upplysningar (”skrivelse med en preliminär bedömning”); denna skrivelse ger inte uttryck för kommissionens officiella ståndpunkt.

75.

Om det i skrivelsen med en preliminär bedömning preliminärt konstateras att det inte förekommer något oförenligt stöd får klaganden lämna synpunkter inom en månad. Om klaganden inte lämnar synpunkter inom tidsfristen kommer klagomålet anses återkallat.

76.

Om ett klagomål rör olagligt stöd kommer kommissionens avdelningar att påminna klaganden om möjligheten att väcka talan vid en nationell domstol, som kan besluta att sådant stöd ska upphävas eller återkrävas (52). Kommissionens avdelningar kan behandla formella klagomål angående stödåtgärder som har överklagats till nationella domstolar som lågprioriterade under den tid dessa mål pågår.

77.

Kommissionens avdelningar kommer vanligen, men inte nödvändigtvis, att skicka en icke-konfidentiell version av välgrundade klagomål till den berörda medlemsstaten för synpunkter. Kommissionens avdelningar kommer att uppmana den berörda medlemsstaten att iaktta tidsfristerna för att lämna synpunkter och tillhandahålla upplysningar om klagomål. Klagomål skickas i allmänhet till medlemsstaten på ursprungsspråket. Kommissionens avdelningar kommer dock att tillhandhålla en översättning om medlemsstaten begär det. Detta kan leda till att förfarandet tar längre tid.

78.

Kommissionens avdelningar kommer att systematiskt hålla medlemsstater och klagande underrättade om handläggningen eller avslutandet av klagomål.

10. UTVÄRDERINGSPLANER

79.

De positiva effekterna av statligt stöd bör överväga dess potentiella negativa effekter på konkurrensen och handeln. För att säkerställa att så är fallet uppmuntrar kommissionen en effektiv efterhandsutvärdering av stödordningar som kan leda till allvarliga snedvridningar av konkurrensen. Detta innefattar stödordningar med stor budget eller av nydanande karaktär eller när betydande förändringar inom marknader, teknik eller lagstiftning förväntas. Kommissionens avdelningar kommer under fasen före anmälan att besluta huruvida en utvärdering är nödvändig. De kommer att underrätta medlemsstaten så snart som möjligt så att denna har tillräckligt med tid för att utarbeta en utvärderingsplan.

80.

För ordningar som måste utvärderas på grundval av den allmänna gruppundantagsförordningen (53) måste medlemsstaten anmäla sin utvärderingsplan till kommissionen inom 20 arbetsdagar från ordningens ikraftträdande. Kommissionen kommer att bedöma utvärderingsplanen och om den uppfyller villkoren godkänna den så snart som möjligt. Den kommer då också att förlänga den period under vilken ordningen kan genomföras enligt den allmänna gruppundantagsförordningen.

81.

För anmälda ordningar som måste utvärderas, måste medlemsstaten ge in sin utvärderingsplan till kommissionen samtidigt som anmälan. Kommissionen kommer att bedöma utvärderingsplanen tillsammans med själva ordningen och dess beslut kommer att omfatta både planen och ordningen. Alla procedurkrav i procedurförordningen är tillämpliga fullt ut.

11. ÖVERVAKNING

82.

Kommissionen granskar fortlöpande alla stödprogram som förekommer i medlemsstaterna (54). Granskningen sker i samarbete med medlemsstaterna, som måste tillhandahålla alla nödvändiga upplysningar till kommissionen (55).

83.

Sedan moderniseringen av det statliga stödet har medlemsstaterna haft större möjligheter att bevilja stöd utan att anmäla det till kommissionen, främst eftersom den allmänna gruppundantagsförordningen nu är tillämplig på fler åtgärder. För att säkerställa att dessa åtgärder följer reglerna på ett enhetligt sätt i hela EU blir det allt viktigare för kommissionen att övervaka hur medlemsstaterna tillämpar befintliga och undantagna stödordningar. Kommissionens avdelningar har därför infört en årlig övervakning där den väljer ut ett urval av statliga stödärenden för vidare granskning.

84.

Kommissionens avdelningar kontrollerar att de utvalda ordningarna är förenliga, både vad gäller rättslig grund och genomförande (56).

85.

Kommissionens avdelningar får de upplysningar de behöver för övervakningen genom begäranden om upplysningar till medlemstaterna. Medlemsstaterna har vanligtvis 20 arbetsdagar på sig för att besvara en sådan begäran. I berättigade fall, till exempel om en mycket stor mängd upplysningar behöver lämnas, kan denna period vara längre.

86.

Om de upplysningar som lämnats inte är tillräckliga för att kunna sluta sig till om åtgärden är korrekt utformad och genomförd, kommer kommissionens avdelningar att skicka ytterligare begäranden om upplysningar till medlemsstaten.

87.

Kommissionens avdelningar kommer att försöka slutföra övervakningen av en statlig stödåtgärd inom tolv månader från den första begäran om upplysningar och underrätta den berörda medlemsstaten om resultatet.

12. BÄTTRE SAMARBETE OCH PARTNERSKAP MED MEDLEMSSTATER

88.

Sedan moderniseringen av det statliga stödet har medlemsstaterna haft större ansvar för kontrollen av det statliga stödet och större möjligheter att bevilja stöd utan att anmäla det till kommissionen. Därför har samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna om tillämpningen av de nya reglerna för statligt stöd blivit viktigare.

89.

För att främja närmare arbetsrelationer med medlemsstaterna har kommissionens avdelningar inrättat flera arbetsgrupper med företrädare för både medlemsstaterna och kommissionen. Dessa arbetsgrupper träffas regelbundet och målet är att de ska utbyta information om praktiska aspekter och erfarenheter från tillämpningen av reglerna för statligt stöd. Kommissionens avdelningar tillhandahåller arbetsgruppernas sekretariat.

90.

Kommissionens avdelningar är också beredda att stödja medlemsstaterna, till exempel genom att ge informell vägledning om tolkningen av de nya reglerna. Kommissionens avdelningar strävar också efter att tillhandahålla utbildningskurser för medlemsstaterna i frågor som rör statligt stöd om medlemsstaterna efterfrågar det.

91.

Kommissionens avdelningar har också inrättat ett nätverk av landssamordnare för att underlätta de löpande kontakterna med medlemsstaterna. Landssamordnaren är en kontaktpunkt för medlemsstater som vill komma i kontakt med kommissionens avdelningar angående handläggningen av ett ärende och andra aspekter som rör tillämpningen av reglerna för statligt stöd. Landssamordnarna bör sättas i kopia vid elektronisk kommunikation om övergripande frågor, särskilt frågor som rör metoden med ärendeportföljer.

13. FRAMTIDA ÖVERSYN

92.

Kommissionen kommer att tillämpa dessa regler om bästa praxis på anmälda åtgärder och åtgärder som på annat sätt kommit till dess kännedom 30 dagar efter det att de har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

93.

Dessa regler om bästa praxis kan komma att revideras för att återspegla

—	ändringar i lagstiftning, tolkningsmeddelanden eller administrativa bestämmelser,

—	relevant rättspraxis från EU-domstolarna, eller

—	erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av dessa regler.

94.

Kommissionen kommer också att regelbundet föra en dialog med medlemsstaterna och andra berörda parter om tillämpningen av procedurförordningen i allmänhet och dessa regler om bästa praxis i synnerhet.

(1) Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 262, 19.7.2016, s. 1).

(2) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) 2017/1084 av den 14 juni 2017 om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 vad gäller stöd till hamn- och flygplatsinfrastruktur, vad gäller tröskelvärden för anmälan av stöd till kultur och bevarande av kulturarvet och stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur samt vad gäller stödordningar för regionalt driftstöd i de yttersta randområdena och om ändring av förordning (EU) nr 702/2014 vad gäller beräkningen av stödberättigande kostnader (EUT L 156, 20.6.2017, s. 1).

(3) Kommissionens resultattavla för statligt stöd 2017, Results, trends and observations regarding EU28 State Aid expenditure reports for 2016, 29.11.2017, s. 14.

(4) Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).

(5) Se kommissionens pressmeddelande State aid: Commission gives guidance on local public support measures that do not constitute State aid (statligt stöd: kommissionen ger vägledning om lokala offentliga stödåtgärder som inte utgör statligt stöd, ej översatt till svenska), IP/16/3141, 21 september 2016, och kommissionens pressmeddelande State Aid: Commission gives guidance on local public support measures that can be granted without prior Commission approval (statligt stöd: kommissionen ger vägledning om lokala offentliga stödåtgärder som kan beviljas utan föregående godkännande från kommissionen, ej översatt till svenska), IP/15/4889, 29 april 2015.

(6) Kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd, COM(2018) 398 final – 2018/0222, 6.6.2018.

(7) Eftersom en betydande del av de åtgärder som omfattades av tillkännagivandet om ett förenklat förfarande nu är undantagna från kravet på anmälan av statligt stöd, och det förfarandet därför används i mycket begränsad utsträckning, har tillkännagivandet om ett förenklat förfarande integrerats i dessa regler om bästa praxis.

(8) Tillkännagivande från kommissionen om regler om bästa praxis vid kontroll av statligt stöd (EUT C 136, 16.6.2009, s. 13).

(9) Tillkännagivande från kommissionen om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa typer av statligt stöd (EUT C 136, 16.6.2009, s. 3).

(10) Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).

(11) Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, senast ändrad genom kommissionens förordning (EU) 2015/2282 av den 27 november 2015 (EUT L 325, 10.12.2015, s. 1).

(12) Se artikel 4.5 i procedurförordningen, som hänvisar till beslut som avses i artikel 4.2, 4.3 och 4.4 i den förordningen. Denna tidsfrist kan inte hållas om kommissionens avdelningar måste utfärda flera begäranden om upplysningar på grund av ofullständiga anmälningar.

(13) På grundval av artikel 30 i procedurförordningen är kommissionen bunden av tystnadsplikt i alla förfaranden avseende statligt stöd. Denna regel stöds av den allmänna skyldigheten till tystnadsplikt som föreskrivs i artikel 339 i fördraget.

(14) Den ger alltså inte uttryck för eller föregriper en officiell ståndpunkt från kommissionen.

(15) För närvarande i slutet av januari och i slutet av september varje år.

(16) Till exempel i fall där Europeiska unionens finansinstitut fungerar som holdingfond.

(17) Se artikel 4.5 i procedurförordningen.

(18) Till exempel studier eller extern sakkunskap.

(19) Om inte något annat överenskommits i den ömsesidigt överenskomna planeringen.

(20) På grundval av artikel 5.3 i procedurförordningen.

(21) I enlighet med artikel 4.2 eller artikel 4.3 i procedurförordningen.

(22) På grundval av ett utestående betalningskrav från medlemsstaterna, se domstolens dom av den 9 mars 1994 i mål C-188/92, TWD Textilwerke Deggendorf, ECLI:EU:C:1994:90.

(23) Bilaga till dessa regler om bästa praxis.

(24) Bilaga I till genomförandeförordningen.

(25) Denna sammanfattning bygger på standardformuläret i bilagan till dessa regler om bästa praxis.

(26) På grundval av artikel 4.2 eller artikel 4.3 i procedurförordningen.

(27) Den ”meningsfulla sammanfattningen” är avsedd att vara en kort sammanfattning av de skäl som ligger till grund för kommissionens beslut om att inleda förfarandet. Den meningsfulla sammanfattningen översätts till samtliga EU:s officiella språk och offentliggörs i EUT tillsammans med den fullständiga texten till beslutet om att inleda förfarandet.

(28) Meddelande från kommissionen om tystnadsplikt vid beslut om statligt stöd (EUT C 297, 9.12.2003, s. 6).

(29) I överensstämmelse med punkt 33 i meddelandet om tystnadsplikt.

(30) I överensstämmelse med punkt 34 i meddelandet om tystnadsplikt.

(31) Artikel 6 i procedurförordningen.

(32) Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12.1 i procedurförordningen.

(33) Enligt fast rättspraxis har kommissionen rätt att skicka beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet till kända berörda parter; se till exempel mål T-198/01, Technische Glaswerke Ilmenau mot kommissionen, ECLI:EU:T:2004:222, punkt 195, och förenade målen C-74/00 P och C-75/00 P, Falck Spa m.fl. mot kommissionen, ECLI:EU:C:2002:524, punkt 83.

(34) Och i enlighet med artikel 6.2 i procedurförordningen.

(35) Artikel 6.1 i procedurförordningen.

(36) I överensstämmelse med artiklarna 9.7 och 15.1 i procedurförordningen.

(37) Artikel 12 i procedurförordningen.

(38) Artikel 5.3 i procedurförordningen.

(39) Artikel 7 i procedurförordningen.

(40) Artiklarna 9.7 och 15.1 i procedurförordningen.

(41) Artikel 7 i procedurförordningen.

(42) Artikel 7 i procedurförordningen.

(43) I mål T-198/01 Technische Glaswerke Ilmenau mot kommissionen, ECLI:EU:T:2004:222, erkände till exempel förstainstansrätten implicit att kommissionen hade rätt att ställa frågor till ett av de företag som lämnat synpunkter med anledning av beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet. På liknande sätt godtog förstainstansrätten i mål T-296/97 Alitalia mot kommissionen, ECLI:EU:T:2000:289, implicit också att kommissionen, via sina utsedda expertkonsulter, kunde kontakta institutionella investerare för att bedöma villkoren för den italienska statens investeringar i Alitalia.

(44) Artikel 9.6 i procedurförordningen. I enlighet med artikel 15.2 i den förordningen är kommissionen inte bunden av denna tidsfrist i fall av olagligt stöd.

(45) Artikel 25 i procedurförordningen.

(46) Bilaga IV till genomförandeförordningen.

(47) Se artikel 24.2 i procedurförordningen.

(48) intresserad part: en medlemsstat eller en person, ett företag eller en företagssammanslutning, vars intressen kan påverkas av att stöd beviljas, framför allt stödmottagaren, konkurrerande företag och branschorganisationer.

(49) Såsom förklaras i skäl 32 i procedurförordningen är det ”[f]ör att säkerställa kvaliteten på de klagomål som lämnas in till kommissionen och samtidigt insynen och den rättsliga förutsebarheten […] lämpligt att fastställa de villkor som ett klagomål bör uppfylla för att kommissionen ska få upplysningar om det påstådda olagliga stödet och kunna sätta i gång den preliminära granskningen. Framställningar som inte uppfyller dessa krav bör behandlas som allmän marknadsinformation och behöver inte nödvändigtvis leda till utredningar på eget initiativ.”

(50) Mål T-475/04, Bouygues SA mot kommissionen, ECLI:EU:T:2007:196, punkterna 158 och 159.

(51) Artikel 4 i procedurförordningen.

(52) Se kommissionens tillkännagivande om nationella domstolars tillämpning av reglerna om statligt stöd (EUT C 85, 9.4.2009, s. 1).

(53) Enligt artikel 1.2 a i den allmänna gruppundantagsförordningen omfattar gruppundantaget inte stödordningar med en årlig budget som överstiger 150 miljoner euro, från sex månader efter det att de trätt i kraft, om inte kommissionen har förlängt denna period efter godkännande av en utvärderingsplan.

(54) På grundval av artikel 108.1 i fördraget.

(55) I enlighet med artikel 21.1 i procedurförordningen.

(56) Om ordningen faktiskt har genomförts.

BILAGA

Sammanfattning av anmälan: Uppmaning till tredje parter att lämna synpunkter

Anmälan av en statlig stödåtgärd

Den … mottog kommissionen en anmälan av en stödåtgärd i enlighet med artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Efter en preliminär granskning finner kommissionen att den anmälda åtgärden skulle kunna omfattas av det effektiviserade förfarandet enligt avsnitt 6 i kommissionens meddelande om regler om bästa praxis vid kontroll av statligt stöd (EUT C …, xx.xx.2018, s. …).

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att lämna eventuella synpunkter på den föreslagna åtgärden till kommissionen.

De viktigaste inslagen i stödåtgärden är följande:

Stödets referensnummer: SA …

Medlemsstat:

Medlemsstatens referensnummer:

Region:

Beviljande myndighet:

Stödåtgärdens benämning:

Nationell rättslig grund:

Rättslig grund på unionsnivå som föreslås för bedömningen: … riktlinjer eller fast beslutspraxis från kommissionen enligt vad som anges i kommissionens beslut (1, 2 och 3).

Typ av åtgärd: Stödordning/stöd för särskilda ändamål

Ändring av en befintlig stödåtgärd:

Varaktighet (stödordning):

Dag då stödet beviljades:

Berörda ekonomiska sektorer:

Typ av stödmottagare (små och medelstora företag eller stora företag):

Budget:

Stödinstrument (bidrag, räntesubventioner osv.):

Synpunkter som behandlar konkurrensfrågor i samband med den anmälda åtgärden måste vara kommissionen tillhanda senast tio arbetsdagar efter detta offentliggörande och innehålla en icke-konfidentiell version av synpunkterna som ska lämnas till den berörda medlemsstaten och/eller andra berörda parter. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax, post eller e-post med angivande av referensnummer SA … till följande adress:

European Commission

Directorate-General for Competition

State Aid Registry

1049 Bruxelles/Brussels

BELGIQUE/BELGIË

Fax +32 22961242

E-post: stateaidgreffe@ec.europa.eu