EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.6.2018

COM(2018) 467 final

2018/0252(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett särskilt finansieringsprogram för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall och om upphävande av rådets förordning (Euratom) nr 1368/2013

{SWD(2018) 343 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I detta förslag fastställs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdag, och förslaget läggs fram för en union bestående av 27 medlemsstater, vilket beaktar Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

•Bakgrund och syfte

Finansieringsprogrammet för ekonomiskt stöd till ”Avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall” (nedan kallat programmet), som läggs fram i detta utkast till förordning, omfattar avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av det avfall som genereras inom ramen för ett gemensamt instrument för att optimera synergier och kunskapsutbyte i syfte att säkra fullgörandet av relevanta skyldigheter. Detta särskida finansieringsprogram kan tillföra ytterligare mervärde för EU genom att bli ett riktmärke i EU för säker hantering av tekniska frågor inom området kärnkraftsavveckling och för spridning av kunskap till medlemsstater. Sådant ekonomiskt stöd tillhandahålls på grundval av en förhandsbedömning för att identifiera de specifika behoven och påvisa mervärdet för EU.

För närvarande är programmet inriktat på uttryckligen konstaterade behov:

Enheterna 1–4 i kärnkraftverket Kozloduj (Kozloduj, Bulgarien) och kärnkraftverket Bohunice V1 (Jaslovské Bohunice, Slovakien) består av sex tryckvattenreaktorer som ursprungligen utvecklades i Sovjetunionen (VVER 440). Avvecklingen av dessa kärnkraftverk bidrar till ökad kärnsäkerhet i regionen och i EU som helhet.

Kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) äger kärntekniska forskningsanläggningar på fyra platser: JRC-Geel i Belgien, JRC-Karlsruhe i Tyskland, JRC-Ispra i Italien och JRC-Petten i Nederländerna. Vissa av dessa anläggningar används fortfarande idag medan andra har stoppats, i vissa fall för över 20 år sedan. I egenskap av kärnkraftsoperatör och/eller ägare 1 som omfattas av belgisk, nederländsk, tysk och italiensk lagstiftning har JRC ansvaret för avvecklingen av dessa anläggningar och för säkerheten i hanteringen – från generering till slutförvaring av det använda kärnbränslet och det radioaktiva avfallet.

Därför kan programmet på ett naturligt sätt delas upp i

i) de två åtgärder som innebär ekonomiskt stöd till Bulgarien och Slovakien så att de på ett säkert sätt kan avveckla sex kärnreaktorer vid kärnkraftverket Kozloduj (enheterna 1–4) och kärnkraftverket Bohunice V1 (”Kozlodujprogrammet” och ”Bohuniceprogrammet”),

ii) JRC:s åtgärder för ett säkert genomförande av avvecklingsprocessen och hanteringen av det radioaktiva avfall som genererats av kommissionens egna kärntekniska JRC-anläggningar (”JRC-programmet för avveckling och avfallshantering”, avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet).

Huvudmålet för Kozlodujprogrammet och Bohuniceprogrammet är att bistå Bulgarien och Slovakien med att hantera de utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet som avvecklingen av enheterna 1–4 i kärnkraftverket Kozloduj samt kärnkraftverket Bohunice V1 medför.

JRC-programmet för avveckling och avfallshantering eftersträvar en säker avveckling av kommissionens JRC-anläggningar och utforskar och tar fram alternativ för en förväntad överföring av ansvaret för avveckling och avfallshantering till de medlemsstater som är värdstater för JRC.

Programmet har en stor potential när det gäller att skapa och dela kunskap och att på så sätt stödja EU:s medlemsstater i deras egna avvecklingsverksamheter.

Kozloduj- och Bohuniceprogrammen har genomförts genom flera räkenskapsperioder, och man räknar med att de kommer att slutföras senast 2030 respektive 2025. Programmen förväntas uppnå viktiga milstolpar redan med den finansiering som tillhandahålls genom nuvarande fleråriga budgetram (dvs. 2014–2020), men det krävs fortfarande medel för att ta sig an de resterande centrala problemen vad gäller radiologisk säkerhet i samband med avvecklingen av dessa anläggningar.

Kozloduj- och Bohuniceprogrammen har sitt ursprung i Bulgariens och Slovakiens förhandlingar om anslutning till EU. Inom ramen för dessa förhandlingar åtog sig dessa länder att stänga och därefter avveckla sina gamla kärnreaktorer av sovjetisk konstruktion vid ett gemensamt överenskommet datum. De två medlemsstaternas åtagande om stängning och EU:s åtagande att tillhandahålla ekonomiskt stöd finns med i motsvarande anslutningsfördrag 2 , 3 (Slovakien anslöt sig 2004; Bulgarien anslöt sig 2007). De två medlemsstaterna och EU har uppfyllt sina respektive åtaganden i anslutningsfördragen.

På grundval av artikel 203 i Euratomfördraget 4 och för att säkerställa kontinuitet avseende säkerhetsrelaterade åtgärder har EU tillhandahållit ekonomisk stöd 5 , 6 till avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1 bortom den tidsram som angavs i Slovakiens anslutningsfördrag 7 . Efter den period som omfattas av Bulgariens anslutningsfördrag 8 fortsatte EU också att ge ekonomiskt stöd6, 9 för en säker avveckling av enheterna 1–4 vid kärnkraftverket Kozloduj.

JRC upprättades genom artikel 8 i Euratomfördraget 10 . Genom tillämpning av den artikeln undertecknades under perioden 1960–62 lokaliseringsavtal mellan Europeiska atomenergigemenskapen och Tyskland, Belgien, Italien respektive Nederländerna. I de två senare fallen överfördes nationella kärnforskningsanläggningar till gemenskapen. Sedan dess har annan infrastruktur, som var avsedd för forskning och utveckling på kärnenergiområdet och som omfattade nya anläggningar, tagits i bruk på de fyra anläggningsplatserna. Vissa av anläggningarna är fortfarande i bruk idag, eftersom de är av avgörande betydelse för genomförandet av nuvarande och framtida forsknings- och utbildningsprogram inom Euratom. Andra har stoppats, i vissa fall för mer än 20 år sedan, och till största delen blivit föråldrade.

På grundval av Euratomfördraget ska JRC förvalta sitt historiska skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor och avveckla sina nedlagda kärntekniska anläggningar. I detta syfte och på grundval av kommissionens meddelande från 1999 11 inleddes avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet, och en särskild ad hoc-budgetrubrik skapades enligt överenskommelse med Europaparlamentet och rådet 12 . Sedan dess har kommissionen rapporterat regelbundet till rådet och Europaparlamentet om framstegen i avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet, och därigenom tillhandahållit en uppdaterad budgetprognos (2004, 2008 och 2013 13 ).

Ursprungligen var avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet inriktat på det så kallade ”historiska ansvaret”, vilket i huvudsak utgjordes av Ispras kärntekniska anläggningar som hade tagits ur drift under de föregående årtiondena. Detta inbegriper även det historiska avfallet vid JRC:s anläggningar. För närvarande omfattar programmet även de kärntekniska anläggningar som kommer att bli föråldrade i framtiden vid alla fyra JRC-anläggningar, inklusive hanteringen av kärnämne.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Kozloduj- och Bohuniceprogrammens mål har utvecklats under årens lopp för att bättre tillgodose behoven och sörja för en säker avveckling av anläggningarna: Ursprungligen och fram till 2013 var EU:s stöd utformat för att stödja Bulgarien och Slovakien dels i deras ansträngningar för att stänga och avveckla verksamheten vid berörda reaktorer, dels i hanteringen av följderna av den förtida stängningen av dessa kärnkraftverksanläggningar. Senare, 2014, begränsades programmens räckvidd till avvecklingsverksamhet, dvs. säkerhetsrelaterade åtgärder. För den kommande etappen föreslås att programmen fokuseras ytterligare på avvecklingsverksamhet som inbegriper utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet.

Slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager omfattas inte av programmen och förblir Bulgariens och Slovakiens ansvar i enlighet med rådets direktiv 2011/70/Euratom om ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Eftersom JRC:s kärntekniska anläggningar i Karlsruhe, Geel och Petten fortfarande är av avgörande betydelse för JRC:s forsknings- och utbildningsverksamhet, har avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet hittills huvudsakligen påverkat anläggningen i Ispra, där de flesta kärntekniska anläggningarna upphörde med sin verksamhet före 1999. I framtiden (mellan 2020 och 2060) kommer man att vara tvungen att genomföra betydande avvecklingsverksamhet även vid JRC-anläggningarna i Karlsruhe, Geel och Petten. Avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet ska bidra till de nationella programmen, i de medlemsstater som är värdstater för JRC, för deras genomförande av rådets direktiv 2011/70/Euratom om ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

I enlighet med Romförklaringen 14 bör EU-budgeten leda till ett Europa som är säkert och tryggt. Kärnkraftsavvecklingsprogrammen har hittills bidragit, och kan bidra ytterligare, till denna dimension. Den viktigaste positiva effekten som ska uppnås efter en stängning av en kärnteknisk anläggning är den gradvisa minskningen av radiologiska risker för arbetstagarna, allmänheten och miljön i de berörda medlemsstaterna men också i EU som helhet.

Programmet passar in i EU:s regelverk om kärnsäkerhet. Följande dokument är särskilt relevanta för programmet: i) rådets direktiv 2011/70/Euratom om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, ii) rådets direktiv 2009/71/Euratom och dess ändring rådets direktiv 2014/87/Euratom om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar, iii) rådets direktiv 2013/59/Euratom om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning.

Så länge JRC fortsätter att vara tillståndshavare har JRC det primära ansvaret (artikel 7 i rådets direktiv 2011/70/Euratom) för en säker hantering av eget använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (i de fyra värdmedlemsstaterna), och i detta hänseende är JRC-programmet för avveckling och avfallshantering även i fortsättningen absolut nödvändigt för fullgörandet av kommissionens skyldigheter som tillståndshavare för dessa anläggningar. Genom att så snart som möjligt befria eventuella föråldrade kärnforskningsanläggningar som inte omfattas av radiologiska restriktioner från tillsynskontroll, bidrar programmet till ett Europa som är säkert och tryggt och skapar ett bra riktmärke i hela unionen för säker och ansvarsfull hantering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Huruvida denna process kan slutföras i rätt tid är emellertid i hög grad beroende av värdmedlemsstaten; därför har kommissionen tillsammans med JRC utfört ett omfattande arbete för att kartlägga alternativ för bättre styrning i syfte att förbättra effektiviteten i programgenomförandet.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Kozloduj- och Bohuniceprogrammens ursprung härrör från Bulgariens och Slovakiens anslutningsfördrag och var ett åtagande från EU:s sida gentemot de båda länderna. Ända från programmens början har deras mervärde för EU alltid definierats i form av kärnsäkerhet. Avsaknad av samfinansiering från EU skulle troligen ha en negativ inverkan på avvecklingsprocessen i sig, vilket i sin tur skulle kunna leda till direkt inverkan på säkerheten för arbetstagare och allmänheten. Programmens bidrag till hanteringen av utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet minskar naturligtvis i takt med att avvecklingen fortskrider 15 .

Programmet kan tillföra mervärde för EU genom ökat fokus på kunskapsutbyte, vilket är viktigt när man ska ta sig an liknande utmaningar som andra medlemsstater står inför i samband med sina avvecklingsplaner. För närvarande har mer än 90 kärnreaktorer permanent stängts i Europa, men endast tre av dem har avvecklats helt och hållet. Erfarenheterna av nedmontering av kärnreaktorer i Europa (och internationellt) är därför begränsade. Likaledes behövs det ytterligare erfarenheter för avvecklingen av andra kärntekniska anläggningar. De högst relevanta erfarenheter och det högst relevanta kunnande som genereras av programmet kan därför vara till nytta för andra avvecklingsprojekt och kommer därför att leda till ökad säkerhet i EU.

•Proportionalitetsprincipen

Programmet kommer under nästa fleråriga budgetram att inriktas på de utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet i samband med avvecklingen där det största mervärdet för EU kan uppnås (dvs. en gradvis minskning av den radiologiska risken för arbetstagare, allmänheten och miljön i de berörda medlemsstaterna men också i EU som helhet, och slutförande av Bohunice- och Kozlodujprogrammen).

•Val av instrument

Av halvtidsutvärderingen av stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Slovakien (och Litauen) framgår att den nuvarande utformningen, dvs. användning av ett särskilt utgiftsprogram, har visat sig säkerställa ändamålsenligt och effektivt genomförande av programmet. De viktigaste faktorerna bakom framgången är den tydliga fördelningen av roller och ansvarsområden liksom den förstärkta övervakningen. Eftersom alla tre program rör avveckling, som är en industriell aktivitet i stor skala, enades man om att en sammanslagning av de tre programmen skulle resultera i bättre kunskapsutbyte, samtidigt som programmen kan dra nytta av erfarenheter sinsemellan.

Under årens lopp har den sömlösa oberoende expertgranskningen av JRC-programmet för avveckling och avfallshantering visat att förvaltningen av programmet kan bli effektivare om man inför budgetflexibilitet och flexibilitet i fråga om personal. Programmet genererar också viktig kunskap om avveckling av forskningsanläggningar och bidrar till utbildningsprogram på detta område. I de interna diskussioner som genomfördes av berörda kommissionsavdelningar drog man därför slutsatsen att det var lämpligt att låta avvecklingsprogrammet för JRC vara en del av ett sådant instrument. Å ena sidan kommer detta att ge JRC de resurser det behöver för att genomföra sitt program, samtidigt som JRC kan dra nytta av den flexibilitet som erbjuds genom instrumentet (dvs. budgetförvaltning över en 7-årsperiod jämfört med den nuvarande årliga programplaneringscykeln där en budget tilldelas årligen och efter anhållan).

Dessutom skulle detta stärka synergierna och kunskapsutbytet mellan JRC-programmet och andra mer avancerade avvecklingsprogram. EU:s medlemsstater kommer att kunna dra nytta av den kunskap som genereras av de två programmen, och programmen kan dra nytta av varandra.

Kommissionen föreslår därför att verksamheten ska fortsätta inom ramen för ett enda instrument: i) genomförande av Kozloduj- och Bohuniceprogrammen genom indirekt förvaltning via det pelarbedömda genomförandeorganet (dvs. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) i Bulgarien och den slovakiska myndigheten för innovation och energi (SIEA) i Slovakien), och ii) genomförande av JRC-programmet för avveckling och avfallshantering genom direkt förvaltning.

Denna lösning bör också underlätta inledandet av förhandlingar med de medlemsstater som är värdstater för JRC för en förväntad överföring av kommissionens skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor. Sådana överföringar har skett tidigare i några av de berörda medlemsstaterna. En sådan ekonomisk uppgörelse kan genomföras på olika sätt. Exempelvis kan betalning ske över flera fleråriga budgetramar, med tanke på avvecklingsprocessens längd.

Det är viktigt att ha i åtanke att situationen för närvarande måste differentieras: I Belgien, Tyskland och Nederländerna är mottagningskriterier för avfall definierade, och därför är situationen relativt sett stabilare än i Italien där avfallshanteringsvägarna inte är tydliga i det nationella programmet. Den högre osäkerheten i fråga om JRC:s avvecklingsplan för Ispra beror huvudsakligen på den nuvarande avsaknaden av mottagningskriterier för avfall och avsaknaden av en slutförvaringsanläggning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Kozlodujprogrammet (BG) och Bohuniceprogrammet (SK)

I halvtidsutvärderingen av programmen drogs slutsatsen att de nuvarande programmen är förenliga med EU:s politik som syftar till att garantera högsta möjliga nivå av kärnsäkerhet. EU:s stöd säkerställer att avvecklingsstrategin för den närmaste framtiden fortgår stadigt i Bulgarien och Slovakien och förhindrar att otillbörliga bördor överförs till framtida generationer, samtidigt som det innebär en partiell avvikelse, av historiska skäl, från principen om att det ytterst är medlemsstaternas ansvar att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall.

Bulgarien och Slovakien har på ett ändamålsenligt och effektivt sätt gjort framsteg i arbetet med avvecklingen av sina reaktorer i linje med det grundscenario man enades om 2014 (avvecklingsplaner). Programmets komplexitet har inneburit utmaningar och bakslag, men förvaltningssystemet har hela tiden blivit bättre på att hantera sådana utmaningar. Kozlodujprogrammet och Bohuniceprogrammet har redan lett till en betydande minskning av radiologiska risker för allmänheten eftersom de viktigaste källorna till radiologiska risker beaktas i den fleråriga budgetramen 2014–2020 (t.ex. dekontaminering och nedmontering av reaktorns primärkylkretsar och reaktorhärdar, och färdigställande av avfallshanteringsvägar).

Budgetuppskattningarna för den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020 för en fortsättning på och ett slutförande av Kozlodujprogrammet och Bohuniceprogrammet motsvarar mindre än en fjärdedel jämfört med den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och kommer att säkerställa att det överenskomna sluttillståndet för avvecklingsprocessen uppnås.

Halvtidsutvärderingen visade att det ökade nationella bidraget främjar starkare ansvarsskyldighet och besparingar från stödmottagarnas sida. Genom analysen drogs också slutsatsen att ökande nationella bidrag är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att ge de rätta incitamenten för effektiv avveckling i rätt tid. Genom att samfinansieringssatsen tidigare inte fastställdes i den rättsliga grunden skapades dock osäkerheter som kommer att undanröjas i förslaget till rättslig grund för nästa fleråriga budgetram (2021–2027).

Förvaltningsstrukturen har säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av programmen och uppvägt den osäkerhet som nämnts ovan avseende de aspekter som rör samfinansiering. De viktigaste faktorerna bakom framgången är den tydliga fördelningen av roller och ansvarsområden liksom den förstärkta övervakningen. Analysen har också visat på områden där det finns utrymme för ytterligare förbättringar, till exempel följande:

i)    Ett djupare engagemang hos medlemsstaten (programsamordnare och ekonomisk samordnare) för ökat egenansvar tillsammans med starkare ansvarsskyldighet för den avvecklande operatören (slutlig stödmottagare).

ii)    Effektivisering av förfaranden för att förbättra lägligheten och effektiviteten i förvaltningscykeln.

iii)    Ökade möjligheter att göra jämförelser med resultat från andra avvecklingsprogram.

EU:s ekonomiska stöd har genomförts genom indirekt förvaltning 16 sedan starten. Kommissionen föreslår att genomförandet av programmets budget även fortsättningsvis ska ske via ett pelarbedömt genomförandeorgan (indirekt förvaltning), dvs. EBRD i Bulgarien och SIEA i Slovakien.

JRC-programmet för avveckling och avfallshantering

JRC granskar regelbundet framstegen i och resultaten från avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet, med hjälp av oberoende extern rådgivning (expertgruppen för avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet, externa konsulter).

Programmet har gjort viktiga framsteg och insatser sedan programstarten när det gäller att bereda marken för en effektiv avveckling och att minska mängderna av radioaktiva material inklusive kärnämnen vid anläggningarna.

Programmet granskas också av kommissionens internrevisionstjänst. Efter rekommendationerna från den senaste granskningen som genomfördes av tjänsten för internrevision (IAS) 17 , avseende en förbättring av kostnadsberäkningarna, och mot bakgrund av avvecklingsverksamheterna vid de olika anläggningarna, har JRC med stöd av externa konsulter på nytt bedömt avfallsinventariet och reviderat avvecklingsplaneringen. En harmoniserad strategi, baserad på de senaste internationella rekommendationerna om beräkning av avvecklingskostnader, har använts för att fastställa förväntade kostnader för varje JRC-anläggning. Den nya budgetprognosen (från december 2017) inbegriper oförutsedda utgifter, beroende på den grad av osäkerhet som är förknippad med respektive verksamhet och de yttre förhållandena på de olika platserna. Den nya strategin och budgetprognosen granskades av expertgruppen för avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet, vilken avgav ett positivt yttrande 2017 i slutet av processen. Tidsplanen och kostnadsberäkningen för de olika anläggningarna påverkas fortfarande av betydande osäkerhet som naturligt hör samman med de långa ledtiderna för kärnkraftsavveckling och de förseningar som orsakas av värdmedlemsstaten.

•Samråd med berörda parter

Ett offentligt samråd om EU-medel inom området säkerhet inleddes av kommissionen den 10 januari 2018 och löpte fram till den 9 mars 2018.

För halvtidsutvärderingen av Kozloduj- och Bohuniceprogrammen inledde kommissionen ett förlängt offentligt samråd i juni 2017 som pågick 14 veckor. Intresset för samrådet var begränsat (20 svar). Utöver detta samråd inleddes ett riktat elektroniskt samråd i juli 2017; det gav ytterligare 17 svar (1 från Bulgarien, 4 från Litauen och 12 från Slovakien) från de sammanlagt 90 berörda parter som kontaktats. Svaren var generellt positiva till programmet, men gav inga ytterligare nya synpunkter på programmet. Dessa två samråd kompletterades med riktade samråd genom cirka 100 intervjuer med avvecklingsoperatörer och relevanta berörda parter.

•Extern experthjälp

Följande dokument har använts som underlag vid utarbetandet av programmet inför nästa fleråriga budgetram:

–Support to the mid-term evaluation of the Nuclear Decommissioning Assistance Programmes, EY, utvärdering utförd för Europeiska kommissionens generaldirektorat för Energi, 2018.

–Nuclear Decommissioning Assistance Programme (NDAP) – Assessment of the robustness of the financing plans considering the economic-financial-budgetary situation in each concerned Member State and of the relevance and feasibility of the detailed decommissioning plans, Deloitte, NucAdvisor, VVA Europe, undersökning utförd för Europeiska kommissionens generaldirektorat för energi, 2016.

–Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2016 – EU:s stödprogram för kärnkraftsavveckling i Litauen, Bulgarien och Slovakien: vissa framsteg har gjorts sedan 2011 men stora utmaningar väntar.

För förvaltningen av avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet får JRC regelbundet rådgivning av en grupp av oberoende europeiska avvecklingsexperter (två sammanträden per år samt ytterligare ad hoc-möten). Gruppen tillhandahåller rådgivning om strategin för avveckling och för hantering av radioaktivt avfall, om tillgänglig teknik, om tekniska aspekter av organisationen och om eventuella andra aspekter med anknytning till programmet.

•Konsekvensbedömning

I enlighet med budgetförordningen och kraven i kommissionens politik för bättre lagstiftning har det nuvarande programmet varit föremål för en förhandsbedömning (i form av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar).

•Förenkling

Kozloduj- och Bohuniceprogrammen genomförs för närvarande genom indirekt förvaltning via de genomförandeorgan som granskats utifrån pelarna i de berörda medlemsstaterna (dvs. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling i Bulgarien och Slovakien; den slovakiska myndigheten för innovation och energi i Slovakien). Halvtidsutvärderingen av programmet bekräftade att det nuvarande systemet har visat sig garantera ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av programmet och det kommer därför att bibehållas under nästa fleråriga budgetram, med vissa förenklingar som bygger på lärdomarna från halvtidsutvärderingen.

Programmet kommer till exempel att dra nytta av den fleråriga programplanering som planeras enligt den reviderade budgetförordningen. På detta sätt kommer den fleråriga detaljerade avvecklingsplanen att användas på bästa sätt som en grund för programplanering och övervakning, och detta kommer att förbättra effektiviteten och lägligheten i programplaneringscykeln. Ett annat exempel är införandet av en tydligare ram för samfinansiering som kommer att minska osäkerheten avseende finansieringskällor, undanröja behovet av årliga förhandlingar och överenskommelser om det nationella bidraget och öka medlemsstatens egenansvar för programmet.

Vidare skulle, i Bulgarien och Slovakien, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Sammanhållningsfonden kunna stödja åtgärder som ska åtfölja den relaterade sociala och ekonomiska övergången, inbegripet åtgärder för att främja energieffektivitet och förnybar energi, samt vissa andra verksamheter som inte har anknytning till processer som rör radiologisk säkerhet. På så sätt kan dessa fonder bidra till att skapa ytterligare verksamhet i de berörda regionerna och utnyttja lokalt tillgänglig expertis som en viktig drivkraft för sysselsättningsskapande, hållbar tillväxt och innovation. Likaledes bör synergier med nionde ramprogrammet och/eller Euratoms forsknings- och utbildningsprogram utforskas inom exempelvis teknikutveckling, teknikprovning och utbildning.

Dessutom kommer ett enhetligt regelverk (single rule book) att användas, samtidigt som ytterligare synergier och komplementaritet mellan programmen kommer att utnyttjas där så är möjligt.

JRC kommer att fortsätta att genomföra programmet genom direkt förvaltning, med fullt utnyttjande av JRC:s expertis på kärnenergiområdet, fram till dess att överlämnandet av anläggningarna och ansvaret till värdmedlemsstaterna är avslutat. JRC-programmet för avveckling och avfallshantering kommer att genomföras fullt ut inom ramen för det nya instrumentet. JRC kommer att ytterligare förbättra och rationalisera sitt nuvarande programplanerings-, övervaknings- och kontrollsystem, och förbättra sin projektförvaltning genom att införa resultatvärdemetoden (Earned Value Management, EVM) och fastställa det grundscenario (slutlig avvecklingsplan) som kommer att ligga till grund för övervakningen av framsteg. Detta inbegriper också antagandet av ett flerårigt arbetsprogram och finansieringsbeslut, en interimsutvärdering (efter fyra år) och en slututvärdering efter 2027. Detta bör också förbättra transparensen i programmet i linje med kommissionens allmänna mål.

•Grundläggande rättigheter

Programmet har ingen inverkan på de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Sammanläggning av budgetarna i ett enda finansieringsprogram skulle möjliggöra ökad finansiell flexibilitet mellan åtgärderna, dvs. ett verktyg för att överföra budgetmedel där och när det behövs i enlighet med de framsteg som görs.

Sedan 1999 har JRC täckt kostnaderna för avvecklingsverksamheter via en särskild budgetrubrik som kan användas för utkontrakterade tjänster och arbeten. Kostnaderna för fast anställd personal som är nödvändig för genomförandet av programmet (för förvaltning och övervakning) är inte stödberättigande inom ramen för den budgetrubriken, varför dessa finansieras via Euratoms ramprogram för forskning och utbildning.

Kozlodujprogrammet (BG) och Bohuniceprogrammet (SK)

Åtgärder som samfinansieras inom ramen för det föreslagna finansieringsprogrammet baseras på de respektive detaljerade avvecklingsplaner som inrättades genom rådets förordning nr 2013/1368/Euratom. I dessa avvecklingsplaner fastställs redan programmets räckvidd, sluttillståndet i avvecklingen samt slutdatum. De omfattar avvecklingsverksamheterna samt därtill hörande tidsplaner, kostnader och erforderliga personalresurser.

Budgetanslagen för 2021–2027 fastställs på grundval av de årliga utbetalningarna i enlighet med avvecklingsplanerna, med beaktande av de föreslagna tröskelvärdena för samfinansiering från EU. För Bohuniceprogrammet bör den återstående finansieringen inplaneras i de inledande skedena av den fleråriga budgetramen så att programmet kan slutföras senast 2025. För Kozlodujprogrammet anger grundscenariot en nästan linjär framstegskurva, och således planeras nästan konstanta årliga åtaganden och betalningsplaner i enlighet med vad som presenteras i finansieringsöversikten.

Behovet av personal och administrativa resurser för kommissionens förvaltning av programmet förblir oförändrat i förhållande till det föregående programmet.

JRC-programmet för avveckling och avfallshantering

Den varierande och oförutsägbara utgiftsnivån för ett visst år (för närvarande till följd av nationella myndigheters utdragna tillståndsförfaranden samt komplex upphandling och avtalshantering) gör det svårt att förvalta programmet i linje med nuvarande budget- och finansieringsarrangemang som bygger på principen om ettårighet eftersom det inte alltid är möjligt att förutse vilka betalningar kommer att behöva göras under ett visst år. Exempelvis har betalningarna under de senaste åren varit lägre än förväntat.

Mot bakgrund av osäkerheten kring avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet, som kan leda till ökande volym och osäkerhet avseende budgetbehoven, behövs det större budgetflexibilitet.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Systemet för programplanering, övervakning och kontroll kommer att förbättras ytterligare och rationaliseras i förhållande till det befintliga. Erfarenheterna från utvärderingarna kommer att användas för att säkerställa förenkling och kontinuerlig förbättring.

Särskilt för Kozloduj- och Bohuniceprogrammen ändrade kommissionen 2014 programmets förvaltning för den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i syfte att ange tydligare roller och ansvarsområden. Kommissionen införde även striktare krav för programplanering, övervakning och rapportering för stödmottagarna. I enlighet med denna reviderade förvaltningsmetod har varje berörd medlemsstat utsett en programsamordnare (biträdande minister eller statssekreterare) som ska ansvara för programplanering, samordning och övervakning av avvecklingsprogrammet på nationell nivå. En kommitté som svarar för övervakning och rapportering har inrättats. En företrädare för kommissionen samt programsamordnaren är medordförande i kommittéen.

För Kozloduj- och Bohuniceprogrammen planerar kommissionen att även fortsättningsvis låta genomförandet av programmets budget ske via ett pelarbedömt genomförandeorgan (indirekt förvaltning), dvs. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) i Bulgarien och den slovakiska myndigheten för innovation och energi (SIEA) i Slovakien. Dessutom kommer kommissionen att fortsätta att noga följa projektgenomförandet via skrivbordsgranskning och kontroller på plats två gånger per år och komplettera den regelbundna programplanerings-, övervaknings- och kontrollcykeln med tematiska kontroller baserade på risköversyner.

Dessa utvärderingar kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 18 , där de tre institutionerna bekräftade att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma programmets praktiska effekter på grundval av dess indikatorer/mål och göra en detaljerad analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger tillräckligt mervärde för EU och stämmer överens med EU:s övriga politik. De kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras utnyttjande/effekter.

JRC-programmet för avveckling och avfallshantering genomförs genom direkt förvaltning och styrs av JRC:s verkställande ledning genom en styrkommitté på hög nivå (som leds av JRC:s generaldirektör) 19 . Denna styrkommitté på hög nivå sammanträder tre gånger per år för att fatta strategiska beslut, ställa upp mål och övervaka framstegen i programmet. De strategiska besluten inbegriper exempelvis tidsplaneringen för stängning av JRC:s kärntekniska anläggningar, med vederbörligt beaktande av infrastrukturbehoven för JRC:s arbetsprogram för forskning och utbildning.

Styrkommittén på hög nivå stöds av styrkommittén på operativ nivå, som består av platsrepresentanter för avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet, och tjänstemän med ansvar för rättsligt och finansiellt stöd samt upphandlingsstöd till avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet. Kommittén sammanträder tre gånger per år och strävar efter att samordna och övervaka avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet vid de olika anläggningarna. Den diskuterar tekniska, rättsliga och finansiella frågor samt upphandlingsfrågor som rör avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet och övervakar både de tekniska framstegen och budgetgenomförandet.

I linje med Europaparlamentets resolution från 1999 20 får JRC sedan början av avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet regelbundet rådgivning av en grupp av oberoende europeiska avvecklingsexperter (två sammanträden per år samt ytterligare ad hoc-möten) – expertgruppen för avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet. Gruppen tillhandahåller rådgivning om avvecklings- och avfallshanteringsstrategin, om tillgänglig teknik, om tekniska aspekter av organisationen och om eventuella andra aspekter med anknytning till programmet. Fram till 2016 utsågs experter av kommissionen på grundval av förslag från ledamöterna i JRC:s styrelse eller från JRC. Vid valet av dessa experter var kommissionen noga med att undvika eventuella intressekonflikter och att säkerställa oberoende analys och främja en jämn könsfördelning och geografisk mångfald. Efter det nya kommissionsbeslutet om inrättandet av kommissionens expertgrupper 21 har JRC inlett en ny ansökningsomgång för experter och inrättat expertgruppen helt i överensstämmelse med kommissionens nya regler.

Sedan början av avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet rapporterar kommissionen regelbundet till rådet och Europaparlamentet om framstegen och läget i detta program, och tillhandahåller därigenom en uppdaterad budgetprognos (2004, 2008 och 2013)13.

Dessutom rapporterar JRC årligen om halvtidsmål och uppnådda framsteg (JRC Management Plan, JRC Activity Report) 22 .

Under nästa finansieringsperiod, för både Kozloduj- och Bohuniceprogrammen och JRC-programmet för avveckling och avfallshantering, kommer avvecklingsprocessens fleråriga karaktär att återspeglas genom antagandet av ett flerårigt arbetsprogram och finansieringsbeslut, i överensstämmelse med förslaget till ny budgetförordning. Denna programplaneringsprocess kommer givetvis att synkroniseras med de olika utvärderingsstegen (en halvtidsutvärdering efter fyra år, och en slutlig utvärdering efter 2027 när uppgifterna på plats förväntas vara avslutade).

Nuvarande praxis med årlig rapportering till Europaparlamentet och rådet kommer att bibehållas.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 3 i den föreslagna grundläggande rättsakten anges målen för programmet för den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027. I artikeln speglas de två delarna i programmets allmänna mål, vilket innebär mervärde för EU i form av, å ena sidan, ökad kärnsäkerhet och, å andra sidan, ökad kunskap för EU:s medlemsstater när det gäller processen för kärnkraftsavveckling.

Artiklarna 3, 6 och 7 fastställer tillsammans en ram för att säkerställa att EU:s finansiering inriktas på åtgärder som verkligen bidrar till genomförandet av programmens mål. De klargör i vilken utsträckning EU och de berörda medlemsstaterna delar på ansvaret för avvecklingen av enheterna 1–4 vid kärnkraftverket Kozloduj samt avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1. Denna bestämmelse och kostnadsberäkningarna för den detaljerade avvecklingsplanen enligt rådets förordning 2013/1368/Euratom utgör ramen för EU:s bidrag för avvecklingen av enheterna 1–4 vid kärnkraftverket Kozloduj samt avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1.

Genom artikel 8 införs en viktig förenkling i jämförelse med de nuvarande programmen, nämligen tillämpning av ett flerårigt arbetsprogram, som återspeglar avvecklingsprogrammens karaktär. Även om en flerårsstrategi antas på programplaneringsnivå kommer den årliga rapporteringen till Europaparlamentet och rådet att bibehållas så som beskrivs i artikel 9.

Artikel 10 fastställer förfarandet för översyn av det fleråriga arbetsprogrammet, över en period som motsvarar programmets utformning, och förser kommissionen med lämpliga verktyg så att den kan vidta korrigerande åtgärder om det blir nödvändigt.

2018/0252 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett särskilt finansieringsprogram för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall och om upphävande av rådets förordning (Euratom) nr 1368/2013

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 203,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)I enlighet med Romförklaringen 23 bör unionens budget leda till ett Europa som är säkert och tryggt. Kärnkraftsavvecklingsprogrammen har hittills bidragit, och kan bidra ytterligare, till denna dimension. Den viktigaste positiva effekten som ska uppnås efter en stängning av en kärnteknisk anläggning är den gradvisa minskningen av den radiologiska risken för arbetstagarna, allmänheten och miljön i de berörda medlemsstaterna men också i unionen som helhet.

(2)Ett särskilt finansieringsprogram kan tillföra ytterligare mervärde för unionen genom att bli ett riktmärke i unionen för säker hantering av tekniska frågor inom området kärnkraftsavveckling och för spridning av kunskap. Sådant ekonomiskt stöd bör tillhandahållas, på grundval av en förhandsbedömning som identifierar de specifika behoven och påvisar mervärdet för unionen, i syfte att stödja avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall.

(3)De verksamheter som omfattas av denna förordning bör vara förenliga med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Sådant ekonomiskt stöd bör även fortsättningsvis vara ett undantag, utan att det påverkar de principer och mål som härrör från lagstiftningen om kärnsäkerhet, dvs. rådets direktiv 2009/71/Euratom 24 , och avfallshantering, dvs. rådets direktiv 2011/70/Euratom 25 . Det yttersta ansvaret för kärnsäkerheten och för säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall ligger fortfarande hos medlemsstaterna.

(4)Enligt protokollet om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen 26 åtog Bulgarien sig att stänga enheterna 1 och 2 samt enheterna 3 och 4 i kärnkraftverket Kozloduj senast den 31 december 2002 respektive den 31 december 2006, och att senare avveckla dessa enheter. I enlighet med sina förpliktelser stängde Bulgarien alla berörda enheter inom de respektive tidsfristerna.

(5)Enligt protokoll nr 9 om reaktorerna 1 och 2 vid kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien 27 , som bifogas 2003 års anslutningsakt, åtog sig Slovakien att stänga reaktor 1 och reaktor 2 i kärnkraftverket Bohunice V1 senast den 31 december 2006 respektive den 31 december 2008, och att därefter avveckla dessa reaktorenheter. I enlighet med sina förpliktelser stängde Slovakien alla berörda enheter inom de respektive tidsfristerna.

(6)I enlighet med anslutningsfördragets förpliktelser och med stöd av unionen har Bulgarien och Slovakien gjort betydande framsteg när det gäller avvecklingen av kärnkraftverken Kozloduj och Bohunice V1. Ytterligare arbete krävs för att på ett säkert sätt uppnå avvecklingens sluttillstånd. På grundval av nuvarande avvecklingsplaner ska avvecklingsarbetet slutföras senast i slutet av 2030 för kärnkraftverket Kozloduj och 2025 för kärnkraftverket Bohunice V1.

(7)Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) upprättades genom artikel 8 i Euratomfördraget. Genom tillämpning av den artikeln undertecknades under perioden 1960–62 lokaliseringsavtal mellan gemenskapen, Tyskland, Belgien, Italien och Nederländerna. I de två sistnämnda fallen överfördes nationella kärntekniska anläggningar till gemenskapen. En infrastruktur som var inriktad på kärnforskning och som omfattade nya anläggningar togs i bruk på de fyra anläggningsplatserna. Vissa av dessa anläggningar används fortfarande idag, medan andra har lagts ned, i vissa fall för över 20 år sedan, och till största delen blivit föråldrade.

(8)På grundval av artikel 8 i Euratomfördraget, och i linje med artikel 7 i rådets direktiv 2011/70/Euratom24, bör JRC förvalta sitt historiska skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor och avveckla sina nedlagda kärntekniska anläggningar. Därför inleddes JRC-programmet för avveckling och avfallshantering 1999 med ett meddelande till Europaparlamentet och rådet 28 , och sedan dess har kommissionen tillhandahållit regelbundna uppdateringar om framstegen i genomförandet av programmet 29 .

(9)Europeiska kommissionen har gjort bedömningen att det bästa alternativet för att uppfylla kraven enligt artiklarna 5.1 f och 7 i rådets direktiv 2011/70/Euratom, varigenom JRC bör tillhandahålla och upprätthålla tillräckliga resurser för att kunna uppfylla sina skyldigheter med hänsyn till säkerheten vid hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, är att tillämpa en tvådelad strategi som kombinerar avvecklings- och avfallshanteringverksamheter med förhandlingar med de medlemsstater som är värdstater för JRC för en förväntad överföring av ansvar för avveckling samt för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

(10)Denna förordning beaktar de behov som identifierats för den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027, och den fastställer en finansieringsram för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling avseende enheterna 1–4 i kärnkraftverket Kozloduj i Bulgarien (Kozlodujprogrammet) och kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien (Bohuniceprogrammet), och för avvecklingen av och hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från kommissionens egna kärntekniska anläggningar, varvid denna finansieringsram ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 30 , för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(11)Förordning (EU, Euratom) nr [the new FR] 31 (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(12)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 32 , rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 33 , (Euratom, EG) nr 2185/96 34 och (EU) 2017/1939 35 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (EU, Euratom) nr 883/2013 och (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 36 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(13)Denna förordning påverkar inte resultaten av framtida förfaranden om statligt stöd som kan genomföras i enlighet med artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(14)Beloppen för de anslag som tilldelas programmet, samt programperioden och fördelningen av medel mellan åtgärderna, kan ses över på grundval av resultaten i halvtidsutvärderings- och slututvärderingsrapporterna. Ytterligare budgetflexibilitet kan erhållas genom omfördelning av medel bland åtgärderna om och när det behövs i linje med framstegen i åtgärderna.

(15)Programmet bör också säkerställa spridning av kunskaper om avvecklingsprocessen i unionen, eftersom sådana åtgärder medför det största mervärdet för unionen och bidrar till säkerheten för arbetstagare och allmänheten.

(16)Avvecklingen av de kärntekniska anläggningar som omfattas av denna förordning bör utföras med hjälp av bästa tillgängliga tekniska expertis, och med vederbörlig hänsyn till arten av och de tekniska specifikationerna för de anläggningar som ska avvecklas, för att säkerställa säkerhet och högsta möjliga effektivitet, så att hänsyn tas till internationell bästa praxis.

(17)En effektiv övervakning och kontroll av utvecklingen av avvecklingsprocessen bör säkerställas av Bulgarien, Slovakien och kommissionen för att säkerställa högsta möjliga mervärde för unionen vad beträffar de medel som anslås enligt denna förordning, även om det yttersta ansvaret för avvecklingen ligger hos de två berörda medlemsstaterna. Detta inbegriper effektiv prestationsmätning och korrigerande åtgärder vid behov.

(18)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 behöver detta program utvärderas på grundval av den information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.

(19)Åtgärderna inom Kozloduj- och Bohuniceprogrammen bör bestämmas inom de gränser som fastställs i de avvecklingsplaner som lämnats in av Bulgarien och Slovakien inom ramen för rådets förordning 2013/1368/Euratom. I dessa planer angavs räckvidden för dessa program, avvecklingarnas sluttillstånd och slutdatum. De omfattar avvecklingsverksamheterna samt därtill hörande tidsplaner, kostnader och personalbehov.

(20)Åtgärder inom Kozloduj- och Bohuniceprogrammen bör genomföras med en gemensam finansieringsinsats med deltagande av unionen samt Bulgarien respektive Slovakien. Ett högsta belopp för unionens samfinansiering bör fastställas i linje med den samfinansieringspraxis som etablerades inom ramen för de föregående programmen.

(21)Rådets förordning (Euratom) nr 1368/2013 37 bör upphöra att gälla.

(22)Vederbörlig hänsyn har tagits till revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2016 om unionens ekonomiska stöd till avvecklingen av kärnkraftverk i Bulgarien, Litauen och Slovakien, dess rekommendationer och kommissionens svar.

(23)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artikel 3 i denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 38 .

(24)Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv unionsfinansiering.

(25)För att spegla vikten av att bekämpa klimatförändringarna, i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling, kommer detta program att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att man uppnår det övergripande målet att 25 % av utgifterna i unionsbudgeten ska stödja klimatmålen. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och omprövas i samband med dess halvtidsutvärdering.

(26)Valet av finansieringstyp och genomförandemetoder inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och ge resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande regelefterlevnad. Detta bör omfatta överväganden om användningen av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader samt finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Syfte

Genom denna förordning inrättas det särskilda finansieringsprogrammet för ”avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall” (nedan kallat programmet), med fokus på behov som identifieras löpande. För den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 kommer den att stödja Bulgarien och Slovakien för en säker avveckling av deras första generationens kärnreaktorer och för genomförandet av avvecklingsprocessen för och hanteringen av radioaktivt avfall från kommissionens egna kärntekniska anläggningar vid Gemensamma forskningscentrets (JRC) anläggningar.

I förordningen fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för Europeiska atomenergigemenskapens (nedan kallad gemenskapen) finansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)avveckling: administrativa och tekniska åtgärder som gör det möjligt att befria en kärnteknisk anläggning från viss eller all tillsynskontroll och som syftar till att säkerställa långsiktigt skydd av allmänheten och miljön, inbegripet en minskning av halterna av rester av radionuklider i material och på platsen för anläggningen.

(2)avvecklingsplan: dokument som innehåller detaljerad information om den föreslagna avvecklingen och som omfattar följande: vald avvecklingsstrategi; tidsplan för, typer av och ordningsföljd för avvecklingsverksamheter; tillämpad avfallshanteringsstrategi, inbegripet sanering; föreslaget sluttillstånd; lagring och slutförvaring av avfallet från avvecklingen; tidsram för avvecklingen; kostnadsberäkningar för slutförandet av avvecklingen; mål, förväntade resultat, delmål, måldatum samt motsvarande nyckelprestationsindikatorer, inbegripet indikatorer baserade på resultatvärdemetoden. Planen utarbetas av tillståndshavaren för den kärntekniska anläggningen och avspeglas i de fleråriga arbetsprogrammen för programmet.

(3)Bohuniceprogrammet: den del av programmet som rör avveckling av reaktorenheterna 1 och 2 i kärnkraftverket Bohunice V1, beläget i Jaslovské Bohunice, Slovakien.

(4)Kozlodujprogrammet: den del av programmet som rör avveckling av reaktorenheterna 1, 2, 3 och 4 i kärnkraftverket Kozloduj, beläget i Kozloduj, Bulgarien.

(5)JRC-programmet för avveckling och avfallshantering: den del av programmet som rör avveckling av och hantering av radioaktivt avfall från kommissionens anläggningar som drivs av kommissionens generaldirektorat Gemensamma forskningscentret (JRC).

Artikel 3
Programmets mål

1.Programmets allmänna mål är att tillhandahålla finansiering för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall, i linje med de identifierade behoven.

2.På grundval av nuvarande behov för perioden 2021–2027 syftar programmet i synnerhet till att bistå Bulgarien och Slovakien med att genomföra avvecklingsprogrammet för Kozloduj och avvecklingsprogrammet för Bohunice, med särskild tonvikt på hanteringen av de därmed sammanhängande utmaningarna vad gäller radiologisk säkerhet och att stödja JRC-programmet för avveckling och avfallshantering, och att samtidigt säkerställa bred spridning av därigenom genererad kunskap om kärnkraftsavveckling till alla medlemsstater.

De särskilda målen är följande:

(a)Att genomföra nedmonteringen och dekontamineringen av Kozloduj- och Bohunicereaktorerna och att eftersträva deras befrielse från tillsynskontroll, i enlighet med respektive avvecklingsplan.

(b)Att stödja avvecklingsplanen för att nedmontera och dekontaminera kärntekniska anläggningar belägna vid kommissionens kärntekniska anläggningar och överföra tillhörande skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor till de medlemsstater som är värdstater för JRC.

(c)Att utveckla relationer och utbyten mellan berörda parter i unionen inom området kärnkraftsavveckling, i syfte att utveckla potentiella unionssynergier.

3.En närmare beskrivning av de särskilda målen finns i bilagorna I, II och III. På grundval av resultaten från den utvärdering som avses i artikel 10 får kommissionen ändra, genom genomförandeakter, bilagorna I eller II, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.2.

Artikel 4
Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 466 000 000 EUR i löpande priser.

2.Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara följande:

(a)63 000 000 EUR för åtgärder inom ramen för Kozlodujprogrammet,

(b)55 000 000 EUR för åtgärder inom ramen för Bohuniceprogrammet,

(c)348 000 000 EUR för åtgärder inom ramen för JRC-programmet för avveckling och avfallshantering.

3.Det belopp som avses i punkt 1 får täcka utgifter avseende tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.

4.Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

Artikel 5
Genomförande av och former för unionsfinansiering

1.Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen.

2.Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen.

Artikel 6
Stödberättigande åtgärder

Endast åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 och som beskrivs i bilagorna I, II och III ska berättiga till finansiering.

Artikel 7
Samfinansieringssatser

Programmet får finansiera stödberättigande kostnader för en åtgärd upp till den högsta nivå som anges i bilagorna I och II. Unionens samfinansiering inom Kozlodujprogrammet eller Bohuniceprogrammet får inte överstiga 50 %. Återstående samfinansiering ska tillhandahållas av Bulgarien respektive Slovakien.

Artikel 8
Arbetsprogram

1.Bohuniceprogrammet och Kozlodujprogrammet ska genomföras med hjälp av fleråriga arbetsprogram i enlighet med artikel 110 i budgetförordningen. Dessa fleråriga arbetsprogram ska avspegla de avvecklingsplaner som ska tjäna som baslinje för programövervakning och programutvärdering.

2.JRC-programmet för avveckling och avfallshantering ska genomföras genom fleråriga arbetsprogram i enlighet med det förfarande som avses i artikel 4 i kommissionens beslut 96/282/Euratom om omorganisation av Gemensamma forskningscentret.

Artikel 9
Övervakning och rapportering

1.Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av målen i artikel 3 anges i bilaga IV.

2.Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, effektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och (i förekommande fall) medlemsstaterna.

3.I slutet av varje år ska kommissionen upprätta en lägesrapport om genomförandet av det arbete som utförts under de föregående åren och lägga fram den för Europaparlamentet och rådet.

Artikel 10
Utvärdering

1.Utvärderingar ska utföras i rätt tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.En interimsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter starten av den period som anges i artikel 1. Interimsutvärderingen ska också behandla utrymmet för ändring av det fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 8.

3.Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fem år efter slutet av den period som anges i artikel 1 i denna förordning, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen.

4.Kommissionen ska meddela Europaparlamentet och rådet slutsatserna av utvärderingarna, liksom sina egna iakttagelser.

Artikel 11
Revisioner

Revisioner av användningen av unionens och nationella medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som görs på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 12
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

När kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande så beslutar eller om en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär inom tidsfristen för avgivande av yttrandet.

Artikel 13
Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den strategiska kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

Artikel 14
Upphävande

Förordning (Euratom) nr 1368/2013 ska upphöra att gälla.

Artikel 15
Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av åtgärderna enligt förordning (Euratom) nr 1368/2013, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan Kozloduj- och Bohuniceprogrammen och de åtgärder som antagits inom ramen för deras föregångare, förordning (Euratom) nr 1368/2013.

3.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 4.3 i denna förordning, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 16

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

☑ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 39  

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Motivering till förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

☑ begränsad varaktighet

–☑    verkan från 2021 till 2027

–☑    budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2033 för betalningsbemyndiganden.

◻ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet 40  

☑ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☑ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☑ Indirekt förvaltning för Kozlodujprogrammet och Bohuniceprogrammet genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–☑ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–☑ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Enhet	Kostnad för kontroll på kommissionsnivå	Kontrollerat belopp
EBRD	0,32 miljoner EUR (+ avgifter betalda, 2,14 miljoner EUR)	239,8 miljoner EUR
SIEA	0,13 miljoner EUR (+ avgifter betalda, 0,84 miljoner EUR)	26,72 miljoner EUR

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

·Ett regelbundet deltagande i nätverket för förebyggande och upptäckt av bedrägerier och i sammanträden med oriktighetskommittén samt kontakter med andra generaldirektorat och avdelningar.

·Att det finns en lokal antibedrägeriansvarig, i linje med den gemensamma handlingsplanen för de generaldirektorat som har forskningsansvar.

·Att ett lämpligt samarbete med Olaf säkerställs.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubriker i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer 1 ”Avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall”	Diff./Icke-diff 41 .	från Efta-länder 42	från kandidatländer 43	från tredjeländer	i den mening som avses i artikel 21.2 b i budgetförordningen
5	Kozlodujprogrammet [12.04.01]	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
5	Bohuniceprogrammet [12.04.02]	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
5	JRC-programmet för avveckling och avfallshantering [12.04.03]	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
5	JRC-programmet för avveckling och avfallshantering [12.01.02]	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 44  

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

5

”Avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall”

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
Driftsanslag 12.04.01 {Kozlodujprogrammet}	Åtaganden	(1)	9,000	9,000	9,000	9,000	9,000	9,000	9,000	-	63,000
	Betalningar	(2)	-	-	-	-	-	-	21,000	42,000	63,000
Driftsanslag 12.04.02 {Bohuniceprogrammet}	Åtaganden	(3)	27,500	27,500	-	-	-	-	-	-	55,000
	Betalningar	(4)	-	-	27,500	27,500	-	-	-	-	55,000
Driftsanslag 12.04.03 {JRC-programmet för avveckling och avfallshantering}	Åtaganden	(5)	44,545	45,436	46,345	47,272	48,217	49,181	50,167	-	331,163
	Betalningar	(6)	8,909	23,342	34,054	40,526	44,900	47,580	48,532	83,321	331,163
Driftsanslag TOTALT	Åtaganden	(7) = 1+3+5	81,045	81,936	55,345	56,272	57,217	58,181	59,167	-	449,163
	Betalningar	(8) = 2+4+6	8,909	23,342	61,554	68,026	44,900	47,580	69,532	125,321	449,163
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för programmet 45   12.01.02	Åtaganden = Betalningar	(9)	2,265	2,310	2,356	2,404	2,451	2,500	2,551		16,837
TOTALA anslag för programmets finansieringsram	Åtaganden	=7+9	83,310	84,246	57,701	58,676	59,668	60,681	61,718		466,000
	Betalningar	=8+9	11,174	25,652	63,910	70,430	47,351	50,080	72,083	125,321	466,000

Rubrik i den fleråriga budgetramen

7

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna reglerna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
Personalresurser		1,001	1,001	1,001	1,573	2,574	3,289	4,004		14,443
Övriga administrativa utgifter		0,105	0,105	0,105	0,105	0,105	0,105	0,105		0,735
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	(summa åtaganden = summa betalningar)	1,106	1,106	1,106	1,678	2,679	3,394	4,509		15,178

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
TOTALA anslag samtliga RUBRIKER i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	84,416	85,352	58,807	60,354	62,347	64,075	66,227		481,578
	Betalningar	12,280	26,758	65,016	72,108	50,030	53,474	76,592	125,321	481,578

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	GD ENER/JRC
Personalresurser	1,001	1,001	1,001	1,573	2,574	3,289	4,004	14,443
Övriga administrativa utgifter	0,105	0,105	0,105	0,105	0,105	0,105	0,105	0,735
Delsumma RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	1,106	1,106	1,106	1,678	2,679	3,394	4,109	15,178

Utanför RUBRIK 7 46 i den fleråriga budgetramen	JRC
Personalresurser
Övriga utgifter av administrativ natur	2,265	2,310	2,356	2,404	2,451	2,500	2,551	16,837
Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	2,265	2,310	2,356	2,404	2,451	2,500	2,551	16,837

TOTALT

3,371

3,416

3,462

4,082

5,130

5,894

7,060

32,015

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

För JRC kommer tjänsterna i tjänsteförteckningen under administrativa utgifter att uppvägas av en motsvarande reducering i tjänsteförteckningen och av anslagen för direkta forskningsåtgärder.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

☑    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
Vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna			7	7	7	11	18	23	28
Vid delegationer
För forskning
• Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)  47 Rubrik 7
Som finansieras genom RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
Som finansieras genom ramanslagen för programmet  48	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
För forskning
Annan (ange)
TOTALT		7		7	7	11	18	23	28

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

För JRC kommer tjänsterna i tjänsteförteckningen under administrativa utgifter att uppvägas av en motsvarande reducering i tjänsteförteckningen och av anslagen för direkta forskningsåtgärder.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Kozloduj- och Bohuniceprogrammen Övervakning av genomförandet av två program JRC-programmet för avveckling och avfallshantering Övervakning och genomförande av programmet
Extern personal

3.2.3.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

––    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

––    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

––    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

––    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

-Påverkan på egna medel

-Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter◻    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:		Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 49
	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    Den nuvarande tillståndshavaren för driften av den kärntekniska anläggningen i Petten är det privata företaget NRG (produktion av medicinska radioisotoper), men som ägare av anläggningen har kommissionen ansvaret för avveckling och avfallshantering.

(2)    EUT L 236, 23.9.2003, s. 33 och s. 954.

(3)    EUT L 157, 21.6.2005, s. 11 och s. 38.

(4)    ”Om en åtgärd från gemenskapens sida skulle visa sig nödvändig för att förverkliga något av gemenskapens mål och om detta fördrag inte innehåller de nödvändiga befogenheterna, ska rådet genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet vidta de åtgärder som behövs.” (artikel 203 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen).

(5)    Rådets förordning (Euratom) nr 549/2007 av den 14 maj 2007 om genomförande av protokoll nr 9 om reaktorerna 1 och 2 i kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien till akten om villkoren för Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (EUT L 131, 23.5.2007, s. 1).

(6)    Rådets förordning (Euratom) nr 1368/2013 av den 13 december 2013 om unionsstöd för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Bulgarien och Slovakien (EUT L 346, 20.12.2013, s. 1).

(7)    Artikel 2.1: ”Under perioden 2004–2006 skall gemenskapen förse Slovakien med ekonomiskt stöd till landets avvecklingssträvanden samt för hantering av följderna av stängningen och avvecklingen av reaktorerna 1 och 2 i kärnkraftverket Bohunice V1.” (anslutningsakten, protokoll nr 9 – EUT L 236, 23.9.2003, s. 954).

(8)    Artikel 30.2: ”Under perioden 2007–2009 skall gemenskapen ge Bulgarien ekonomiskt stöd för att främja landets insatser för nedläggning samt för att hantera konsekvenserna av stängningen och nedläggningen av enheterna 1–4 vid kärnkraftverket Kozloduj.” (2005 års anslutningsakt, Protokoll om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (EUT L 157, 21.6.2005, s. 38).

(9)    Rådets förordning (Euratom) nr 647/2010 av den 13 juli 2010 om unionens ekonomiska stöd till avvecklingen av enheterna 1–4 i kärnkraftverket Kozloduj i Bulgarien (Kozloduj-programmet) (EUT L 189, 22.7.2010, s. 9).

(10)    ”1. Kommissionen ska efter att ha hört vetenskapliga och tekniska kommittén upprätta ett gemensamt centrum för kärnforskning. Centrumet ska säkerställa att forskningsprogrammen och andra uppgifter som kommissionen anförtror det blir genomförda. Det ska dessutom säkerställa att en gemensam terminologi på kärnforskningsområdet och ett enhetligt system för mätningar införs. Det ska organisera en central byrå för mätningar på kärnfysikens område.    
2. Verksamheten i centrumet kan av geografiska eller organisatoriska skäl bedrivas inom skilda anläggningar.” (artikel 8 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen).

(11)    Kärnkraftsbördan från gemensamma forskningscentrets tidigare verksamheter inom ramen för Euratomfördraget – Nedmontering av föråldrade kärnkraftsanläggningar och avfallshantering, KOM(1999)114 slutlig.

(12)    Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om kärnkraftsbördan från gemensamma forskningscentrets tidigare verksamheter inom ramen för Euratomfördraget (KOM(1999) 114 + C5-0214/1999 + 1999/2169(COS)) (EGT C 67, 1.3.2001, s. 167).

(13)    Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Avveckling av kärnkraftsanläggningar och avfallshantering – Förvaltning av ansvaret på det kärntekniska området som resultat av Gemensamma forskningscentrets (GFC) verksamhet inom ramen för Euratomfördraget, SEK(2004)621 slutlig.
Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall: Förvaltning av ansvaret på det kärntekniska området som resultat av Gemensamma forskningscentrets (GFC) verksamhet inom ramen för Euratomfördraget, KOM(2008)903 slutlig.
Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall: Förvaltning av ansvaret på det kärntekniska området som resultat av Gemensamma forskningscentrumets (JRC) verksamhet inom ramen för Euratomfördraget, COM(2013) 734 final.

(14)    Förklaring från ledarna för 27 medlemsstater och Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen (25 mars 2017).http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2017/03/25/rome-declaration/pdf

(15)    Bohuniceprogrammet ska enligt plan slutföras 2025; Kozlodujprogrammet ska slutföras 2030.

(16)    Artikel 60 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget.

(17)    Audit on Nuclear Decommissioning and Waste Management Programme at the JRC – Financial Aspects, IA – 14 – 06 (224); Final Report.

(18)    Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(19)    Styrkommittén på hög nivå för avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet, bestående av JRC:s biträdande generaldirektörer samt JRC-direktorat som för närvarande påverkas av avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet (generaldirektoratet för kärnsäkerhet och fysiskt skydd, med ansvar för genomförandet av avvecklings- och avfallshanteringsprogrammet; direktoratet för strategi och samordning av arbetsprogram, och direktörer med ansvar för hälsa och säkerhet, dvs. direktörer vid anläggningarna i Karlsruhe, Geel, Petten och Ispra). Rättsligt stöd tillhandahålls av JRC:s enhet för juridisk rådgivning.

(20)    Europaparlamentets resolution KOM(1999) – 114 – C5-0214/1999 – 1999/2169(COS): ”… övervaka ansvarsområdet och oberoendet för ledamöterna i medlemsstaternas expertgrupp som skall bistå GFC i dess arbete” (EGT C 67, 1.3.2001, s. 167).

(21)    Kommissionens beslut av den 30 maj 2016 om övergripande regler för inrättandet av kommissionens expertgrupper och för deras funktion, C(2016) 3301 final.

(22)    Senaste offentliggörande: Management Plan 2017, Ares(2017)118361; 2016 Annual Activity Report, Ares(2017)1877780.

(23)    Förklaring från ledarna för 27 medlemsstater och Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen (25 mars 2017).http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2017/03/25/rome-declaration/pdf

(24)    Rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 172, 2.7.2009, s. 18).

(25)    Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (EUT L 199, 2.8.2011, s. 48).

(26)    EUT L 157, 21.6.2005, s. 29.

(27)    EUT L 236, 23.9.2003, s. 954.

(28)    Kärnkraftsbördan från gemensamma forskningscentrets tidigare verksamheter inom ramen för Euratomfördraget – Nedmontering av föråldrade kärnkraftsanläggningar och avfallshantering, KOM(1999)114 slutlig.

(29)    Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Avveckling av kärnkraftsanläggningar och avfallshantering – Förvaltning av ansvaret på det kärntekniska området som resultat av Gemensamma forskningscentrets (GFC) verksamhet inom ramen för Euratomfördraget, SEK(2004)621 slutlig.
Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall: Förvaltning av ansvaret på det kärntekniska området som resultat av Gemensamma forskningscentrets (GFC) verksamhet inom ramen för Euratomfördraget, KOM(2008)903 slutlig.
Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall: Förvaltning av ansvaret på det kärntekniska området som resultat av Gemensamma forskningscentrumets (JRC) verksamhet inom ramen för Euratomfördraget, COM(2013) 734 final.

(30)    Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 373, 20.12.2013, s. 1).

(31)    [full title; OJ reference].

(32)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(33)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(34)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(35)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(36)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(37)    Rådets förordning (Euratom) nr 1368/2013 av den 13 december 2013 om unionsstöd för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Bulgarien och Slovakien, och om upphävande av förordningarna (Euratom) nr 549/2007 och (Euratom) nr 647/2010 (EUT L 346, 20.12.2013, s. 1).

(38)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(39)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(40)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(41)    Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(42)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(43)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(44)    På grund av avrundning kan det hända att totalsumman inte stämmer exakt.

(45)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(46)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(47)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(48)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(49)    När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den13.6.2018

COM(2018) 467 final

BILAGOR

till

Förslag till rådets förordning

om inrättande av ett särskilt finansieringsprogram för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall och om upphävande av rådets förordning (Euratom) nr 1368/2013

{SWD(2018) 343 final}

BILAGA I

1.Det huvudsakliga allmänna målet för Kozlodujprogrammet är att bistå Bulgarien med att hantera de utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet som avvecklingen av enheterna 1–4 i kärnkraftverket Kozloduj medför. De viktigaste säkerhetsproblemen som programmen ska hantera är följande:

(a)Nedmontering och dekontaminering av reaktorernas primärkylkretsar och stora komponenter i enlighet med avvecklingsplanen; framsteg ska mätas i mängd och typ av material som avlägsnas samt enligt resultatvärdemetoden (Earned Value Management, EVM).

(b)Säker hantering av avvecklingen och historiskt avfall upp till mellanlagring eller slutförvaring (beroende på avfallskategori), inbegripet färdigställande av infrastrukturen för avfallshantering vid behov. Detta mål ska uppnås i enlighet med avvecklingsplanen; framsteg ska mätas i mängd och typ av avfall som på ett säkert sätt lagras eller överförts till slutförvaring samt enligt resultatvärdemetoden (Earned Value Management, EVM).

(c)Fortsatt nedgradering av radiologiska risker; detta mål ska mätas genom säkerhetsbedömningarna av verksamheten och anläggningen, med en kartläggning av hur potentiella exponeringar kan uppstå och en uppskattning av sannolikheterna för och omfattningen av potentiella exponeringar. I Kozlodujprogrammet planeras att anläggningarna ska vara befriade från tillsynskontroll senast 2030.

2.Projekt och verksamheter som finansieras under perioden 2021–2027 får samfinansieras av EU med högst 50 %.

3.Det huvudsakliga allmänna målet för programmet kompletteras av målsättningen att öka programmets mervärde för EU genom spridning av (därigenom genererad) kunskap om avvecklingsprocessen till alla EU:s medlemsstater. Under den finansieringsperiod som inleds 2021 ska programmet leda till följande resultat:

3.1.Utveckla relationer och utbyten mellan berörda parter i EU (exempelvis medlemsstater, säkerhetsmyndigheter, allmännyttiga företag och avvecklingsoperatörer).

3.2.Dokumentera explicit kunskap och göra den tillgänglig genom multilateral överföring av kunskap om styrningsrelaterade avvecklings- och avfallshanteringsfrågor, om bästa förvaltningspraxis och om tekniska utmaningar, i syfte att utveckla potentiella EU-synergier.

Dessa verksamheter kan finansieras av unionen upp till 100 %.

Framsteg ska mätas i antalet skapade kunskapsprodukter och deras räckvidd.

4.Slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager omfattas inte av programmets räckvidd och ska utarbetas av Bulgarien i landets nationella program för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, i enlighet med vad som krävs i rådets direktiv 2011/70/Euratom.

BILAGA II

1.Det huvudsakliga allmänna målet för Bohuniceprogrammet är att bistå Slovakien med att hantera de utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet som avvecklingen av enheterna 1 och 2 i kärnkraftverket Bohunice V1 medför. De viktigaste säkerhetsproblemen som programmen ska hantera är följande:

(a)Nedmontering av reaktorernas primärkylkretsar och stora komponenter i enlighet med avvecklingsplanen; framsteg ska mätas i mängd och typ av material som avlägsnas samt enligt resultatvärdemetoden (Earned Value Management, EVM).

(b)Säker hantering av avvecklingen och historiskt avfall upp till mellanlagring eller slutförvaring (beroende på avfallskategori), inbegripet färdigställande av infrastrukturen för avfallshantering vid behov. Detta mål ska uppnås i enlighet med avvecklingsplanen; framsteg ska mätas i mängd och typ av avfall som på ett säkert sätt lagras eller överförts till slutförvaring samt enligt resultatvärdemetoden (Earned Value Management, EVM).

(c)Fortsatt nedgradering av radiologiska risker; detta mål ska mätas genom säkerhetsbedömningarna av verksamheten och anläggningen, med en kartläggning av hur potentiella exponeringar kan uppstå och en uppskattning av sannolikheterna för och omfattningen av potentiella exponeringar. I Bohuniceprogrammet planeras att anläggningarna ska vara befriade från tillsynskontroll senast 2025.

2.Projekt och verksamheter som finansieras under perioden 2021–2027 får samfinansieras av EU med högst 50 %.

3.Det huvudsakliga allmänna målet för programmen kompletteras av målsättningen att öka programmets mervärde för EU genom spridning av (därigenom genererad) kunskap om avvecklingsprocessen till alla EU:s medlemsstater. Under den finansieringsperiod som inleds 2021 ska programmet leda till följande resultat:

3.1.Utveckla relationer och utbyten mellan berörda parter i EU (exempelvis medlemsstater, säkerhetsmyndigheter, allmännyttiga företag och avvecklingsoperatörer).

3.2.Dokumentera explicit kunskap och göra den tillgänglig genom multilateral överföring av kunskap om styrningsrelaterade avvecklings- och avfallshanteringsfrågor, om bästa förvaltningspraxis och om tekniska utmaningar, i syfte att utveckla potentiella EU-synergier.

Dessa verksamheter kan finansieras av unionen upp till 100 %.

Framsteg ska mätas i antalet skapade kunskapsprodukter och deras räckvidd.

4.Slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager omfattas inte av programmets räckvidd och ska utarbetas av Slovakien i landets nationella program för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, i enlighet med vad som krävs i rådets direktiv 2011/70/Euratom.

BILAGA III

1.Det huvudsakliga allmänna målet för JRC-programmet för avveckling och avfallshantering är att genomföra avvecklingen av kommissionens JRC-anläggningar på fyra platser – JRC-Geel i Belgien, JRC-Karlsruhe i Tyskland, JRC-Ispra i Italien och JRC-Petten i Nederländerna – och att på ett säkert sätt hantera det använda kärnbränslet och det radioaktiva avfallet fram till dess att ansvaret överförs till värdmedlemsstaten. Verksamheter som finanseras inom detta program under perioden 2021–2027 ska leda till följande resultat:

1.1.För alla anläggningar:

1.1.1.Utforska och utveckla alternativ för en förväntad överföring av ansvar för avveckling och avfallshantering till värdmedlemsstaten.

1.2. Vid JRC-Ispra (beroende på de italienska säkerhetsmyndigheternas utfärdande av relevanta godkännanden):

1.2.1.Återtagande, behandling och säker lagring av det historiska avfallet till dess att ägandet överlåts till värdmedlemsstaten.

1.2.2.Återtagande, behandling och säker lagring av kärnämne och använt kärnbränsle till dess att ägandet överlåts till värdmedlemsstaten.

1.2.3.Avveckling av godkända kärntekniska anläggningar.

1.2.4.Säker hantering av radioaktivt avfall och material från avveckling.

1.3.Vid JRC-Karlsruhe:

1.3.1.Avveckling av föråldrad utrustning.

1.3.2.Säker hantering av radioaktivt avfall och material från avveckling.

1.3.3.Minskat inventarium av föråldrat kärnämne och använt kärnbränsle.

1.3.4.Avveckling av nedlagda anläggningar.

1.3.5.Förberedande faser i avvecklingen av byggnadsdelar.

1.4.Vid JRC-Petten:

1.4.1.Säker hantering av historiskt avfall och material samt avfall och material från avveckling.

1.4.2.Minskat inventarium av föråldrat kärnämne och använt kärnbränsle.

1.4.3.Förberedande faser i avvecklingen av högflödesreaktorn (HFR).

1.5.Vid JRC-Geel:

1.5.1.Avveckling av föråldrad utrustning.

1.5.2.Säker hantering av radioaktivt avfall och material från avveckling.

Framsteg ska mätas på lämpligt sätt i mängd och typ av avfall som på ett säkert sätt lagras eller överförts till slutförvaring, i mängd och typ av kärnämne och använt kärnbränsle som på ett säkert sätt lagras eller överförts till slutförfaring, i mängd och typ av material som avlägsnats. Framstegen i programmet ska i allmänhet också mätas enligt resultatvärdemetoden (Earned Value Management, EVM).

2.Det huvudsakliga allmänna målet för programmet kompletteras av målsättningen att öka programmets mervärde för EU genom spridning av (därigenom genererad) kunskap om avvecklingsprocessen till alla EU:s medlemsstater. Under den finansieringsperiod som inleds 2021 ska programmet leda till följande resultat:

2.1.Utveckla relationer och utbyten mellan berörda parter i EU (exempelvis medlemsstater, säkerhetsmyndigheter, allmännyttiga företag och avvecklingsoperatörer).

2.2.Dokumentera explicit kunskap och göra den tillgänglig genom multilateral överföring av kunskap om styrningsrelaterade avvecklings- och avfallshanteringsfrågor, om bästa förvaltningspraxis och om tekniska utmaningar, i syfte att utveckla potentiella EU-synergier.

Framsteg ska mätas i antalet skapade kunskapsprodukter och deras räckvidd.

3.Slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager omfattas av programmets räckvidd, i enlighet med vad som krävs i rådets direktiv 2011/70/Euratom.

BILAGA IV

Indikatorer

(1)Hantering av radioaktivt avfall:

(a)mängd och typ av avfall som på ett säkert sätt lagras eller överförts till slutförvaring

(2)Nedmontering och dekontaminering:

(a)mängd och typ av material som avlägsnas

(3)Spridning av kunskap:

(a)antal skapade kunskapsprodukter och deras räckvidd