EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den1.6.2018

COM(2018) 385 final

2018/0209(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2018) 275 final}
{SWD(2018) 292 final}
{SWD(2018) 293 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdatum, och förslaget läggs fram för en union med 27 medlemsstater, i enlighet med Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

•Bakgrund och syfte

Miljö- och klimatproblem påverkar EU-medborgarnas hälsa och livskvalitet samt naturresursers tillgänglighet och status, vilket innebär sociala och ekonomiska kostnader. Övergången till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi är ett projekt för ekonomisk modernisering av Europa och en prioritering för Junckerkommissionen. Övergången till en modern, ren och mer cirkulär ekonomi kräver stora skiften i investeringar i riktning mot ny infrastruktur, ny teknik, nya affärsmodeller och nya former av konsumtion och produktion av alla slags varor och tjänster, inklusive livsmedel och naturresurser. EU är världsledande när det gäller miljöskydd och klimatåtgärder. Under de senaste 40 åren har EU infört ett brett spektrum av miljöpolitik, fonder och verktyg som sammantaget utgör de mest moderna normerna i världen. EU vill upprätthålla och stärka denna roll.

Att leva gott inom planetens gränser är en nödvändighet och en prioritering. Life-programmet fungerar som en katalysator för omvandlingen av unionen till ett rent, cirkulärt, energieffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Genom riktat stöd till politiska åtgärder och marknadsspridningsåtgärder kan Life-programmet bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet, skydda människors hälsa och eftersträva ett förståndigt och rationellt nyttjande av naturresurser.

Life bidrar också till EU:s åtaganden inom Parisavtalet om klimatförändringar, energiunionen och den energi- och klimatpolitiska ramen till 2030 och de långsiktiga målen för minskning av koldioxidutsläppen. Det överensstämmer också med EU:s ambition att bli en global ledare inom förnybar energi.

Såsom förespråkas i Nästa steg för en hållbar europeisk framtid är Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling och de 17 målen för hållbar utveckling en viktig vägledande ram för EU:s alla politikområden och ska som sådan integreras i den framtida fleråriga budgetramen.

Verksamheterna inom Life-programmet under perioden 2014–2020 1 tar itu med vissa problem direkt på fältet, men programmets främsta effekt är indirekt genom att det fungerar som en katalysator: stödet för småskaliga åtgärder syftar till att initiera, utvidga eller påskynda hållbar produktion, distribution och konsumtion samt skydd av naturkapital genom att

–underlätta utveckling och utbyte av bästa praxis och kunskap,

–bygga upp kapacitet och påskynda genomförandet av lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet och underlätta övergången till ren energi,

–hjälpa berörda parter att testa småskaliga tekniker och lösningar, och

–mobilisera finansiering från andra källor.

Denna strategi bör fullföljas inom ramen för den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027.

Integrering av klimatfrågor i alla instrument inom den framtida fleråriga budgetramen kommer att öka den tillgängliga finansieringen för nödvändig innovation, social justering och ökat inflytande för företag, anställda och allmänheten att utveckla kapaciteter och kunskaper för att bidra till att lösa klimatfrågan. Life-programmet kommer att bidra till småskalig innovation och hjälpa medborgarna att vidta åtgärder för klimatet och för sina samhällen.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Life-programmet är EU:s enda fond som är avsedd enbart för miljö- och klimatmål. Med sin relativt blygsamma budget är det inriktat på en nisch mellan EU-program som stöder forskning och innovation å ena sidan och EU-program som finansierar storskalig användning å andra sidan. Därför överbryggar programmet klyftan mellan utvecklingen av ny kunskap och dess genomförande.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund och subsidiaritetsprincipen

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar

Även om halvtidsutvärderingen av Life 2014–2020 2 gjordes i ett tidigt skede av programgenomförandet, då endast 2014 och 2015 års projekt hade inletts, kunde den bekräfta att programmet är ändamålsenligt, effektivt och relevant och att det bidrar till Europa 2020-strategin. Dessutom anser de flesta berörda parter att Life är ett mycket viktigt instrument för att ta itu med miljö- och klimatprioriteringar.

•Samråd med berörda parter

Som ett led i halvtidsutvärderingen av Life genomfördes en rad samråd, bland annat i) ett 12-veckors offentligt samråd med mer än 250 svar, ii) sex särskilda undersökningar med mer än 200 svar, och iii) över 150 intervjuer (och i tillämpliga fall besök på plats) med de viktigaste grupperna av berörda parter, inklusive projektens stödmottagare, projektsamordnare, kommissionens avdelningar, tjänstemän inom Easme, externa övervakningsexperter och finansieringsinstrumentens berörda parter.

Regionkommitténs och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttranden om resultaten av halvtidsutvärderingen har också beaktats, eftersom de föreslog möjliga alternativ för Life-programmet efter 2020.

Det breda samrådet med berörda parter inför detta förslag kompletterades med yttranden från icke-statliga organisationer och ytterligare samråd med berörda parter i medlemsstaterna.

Samråden bekräftade programmets betydelse för att ta itu med de behov och problem som finns inom klimat- och miljöområdet och vikten av att förlänga programmet, inbegripet alla huvudsakliga typer av insatser. Dock uppmärksammades behovet av förenklad administration. En förstärkning av katalysatoreffekter och en möjlighet till integrerade projekt föreslogs.

•Konsekvensbedömning

I syfte att förbättra programmets prestation och katalysatoreffekt undersöktes två alternativ för att förbättra dess tillgänglighet för sökande från alla EU:s medlemsstater. Alternativet att tillhandahålla centraliserat stöd till hela nätverket för nationella kontaktpunkter i stället för de nuvarande nationella projekten för kapacitetsuppbyggnad (tillgängliga endast för vissa medlemsstater) har fått positiva omdömen och bör genomföras. Alternativet att öka graden av samfinansiering kan övervägas vid en senare tidpunkt och eventuellt justeras under programmets genomförande.

Flera kompletterande alternativ övervägdes för att förbättra programmets prestation och katalysatoreffekt. Dessa bedömdes positivt. En ökad användning av integrerade projekt, i framtida strategiska integrerade projekt anses vara den mekanism som ger störst effekt baserat på piloterfarenheter av integrerade projekt i det nuvarande Life-programmet. En utvidgad omfattning och ökad volym av strategiska integrerade projekt ses som en topprioritering. Detta skulle kräva en ökning av budgeten jämfört med den nuvarande budgeten för Life.

Av konsekvensbedömningen framgår att stödet för kapacitetsuppbyggnad för övergången till ren energi som bidrar till begränsning av klimatförändringar, vilket för närvarande finansieras genom Horisont 2020 för perioden 2014–2020, bör flyttas till Life i nästa fleråriga budgetram. Anledningen var att Life-programmet var lämpligare i fråga om interventionslogik, mål och genomförandemekanismer och i fråga om målgruppen av stödmottagare än ramen för forskning och innovation som är mer lämpad för utveckling av banbrytande teknik än att stödja dess reproduktion och uppskalning. Integrering av ett delprogram för övergång till ren energi i Life skulle åtgärda dessa brister, stärka den övergripande samordningen av unionens finansiering och samtidigt ge en potential för synergieffekter med andra åtgärder på miljö- och klimatområdet. När det gäller klimatåtgärder kommer Life-programmet, som en fortsättning på Life-programmet 2014–2020, även att omfatta ett delprogram om Begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

I konsekvensbedömningen bedömdes även hur programmet skulle kunna ha en starkare roll i genomförandet av unionens politik för natur och biologisk mångfald. Även om alternativet för en stor gemensam förvaltningsfond inom ramen för Life ansågs ineffektivt, skulle Life kunna ha en större roll i integreringen av politik för natur och biologisk mångfald i EU:s övriga politikområden och finansieringsprogram, baserat på ett mer balanserat budgetkomplement som skulle förstärka finansieringen från dessa andra finansieringsprogram.

I konsekvensbedömningen drogs också slutsatsen att programmet bör fortsätta finansiera små bidrag för biologisk mångfald genom frivilligt system för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i utomeuropeiska territorier (Best).

I syfte att konsolidera programmets inslag som gäller natur och biologisk mångfald har ett särskilt delprogram för ”natur och biologisk mångfald” inrättats på miljöområdet. Miljöområdet omfattar också ett delprogram för ”cirkulär ekonomi och livskvalitet” som syftar till att stödja övriga aspekter av unionens miljöpolitik, särskilt när det gäller övergången till en cirkulär ekonomi, en sund och effektiv förvaltning av miljöresurser som luft, vatten och mark, och främjandet av god miljöförvaltning.

Alternativen för att förbättra reproduktionen och öka både programmets flexibilitet och möjligheten att fokusera på viktiga och framväxande frågor genom att förenkla förordningen och det fleråriga arbetsprogrammet har inga allvarliga negativa konsekvenser, och båda bör införas.

Konsekvensbedömningen fick ett positivt yttrande med reservationer från nämnden för lagstiftningskontroll den 13 april 2018.

I sitt yttrande om utkastet till konsekvensbedömning begärde nämnden för lagstiftningskontroll ytterligare klargöranden av övervakningssystemet och föreslog indikatorer för detta initiativ. Nämnden begärde också ett erkännande av de konsekvenser den planerade utvidgningen av Life-programmets omfattning i fråga om natur skulle få för Life-programmets filosofi, struktur och genomförandemekanism. Rekommendationerna i yttrandet införlivades i rapporten. I synnerhet utvidgades konsekvensbedömningen för att avspegla hur de konstaterade bristerna i övervakningssystemet för den nuvarande programperioden kommer att åtgärdas. Dessutom reviderades förteckningen med indikatorer för bedömning av programmet för att anpassa den bättre till programmets mål. En mer ingående analys av alternativen för en utvidgning av Life-programmets omfattning i fråga om natur och biologisk mångfald har infogats i bilaga 8 och en beskrivning av alternativet omformulerades i konsekvensbedömningen.

Sammanfattningen och det positiva yttrandet från nämnden för lagstiftningskontroll finns på http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/?fuseaction=ia&year=2018&serviceId=11&s=Search.

•Förenkling

I enlighet med den nya budgetförordningen överlåts programplaneringen och detaljerade beslut om förvaltningen av programmet till de fleråriga arbetsprogrammen. I detta skede ska lämpliga åtgärder för förenkling av förvaltningsförfarandena, som anges i konsekvensbedömningen, vidtas.

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

2018/0209 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 4 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 5 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Unionens politik och lagstiftning för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi har lett till märkbara förbättringar av miljösituationen. Men det finns fortfarande stora miljö- och klimatutmaningar, och om inget görs kommer de att få betydande negativa konsekvenser för unionen och för unionsmedborgarnas välbefinnande.

(2)Programmet för miljö och klimatpolitik (Life), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 6 för perioden 2014–2020, är det senaste i en rad unionsprogram under en 25-årsperiod som stöder genomförandet av miljö- och klimatlagstiftningen och åtföljande politiska prioriteringar. I den nyligen gjorda halvtidsutvärderingen 7 fick programmet en positiv bedömning och ansågs vara ändamålsenligt, effektivt och relevant. Life-programmet 2014–2020 bör därför förlängas med vissa ändringar som identifierats i halvtidsutvärderingen och i efterföljande bedömningar. Följaktligen bör ett program för miljö och klimatpolitik (Life) (nedan kallat programmet) inrättas för perioden från och med 2021.

(3)I strävan efter att nå unionens mål som fastställs i lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och relaterad ren energi, bör programmet bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, antingen genom direkta insatser eller genom att stödja integrering av dessa mål i andra politikområden.

(4)Unionen har åtagit sig att utveckla ett övergripande svar på målen för hållbar utveckling i Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling, där man lyfter fram det inneboende sambandet mellan förvaltningen av naturresurser för att säkerställa deras tillgänglighet på lång sikt, ekosystemtjänster och deras koppling till människors hälsa samt en hållbar och socialt inkluderande ekonomisk tillväxt. I denna anda bör programmet ge ett substantiellt bidrag till både ekonomisk utveckling och social sammanhållning.

(5)Programmet bör bidra till hållbar utveckling och till uppnåendet av målen för unionens lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi, inbegripet Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling 8 , konventionen om biologisk mångfald 9 och Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar 10 (nedan kallat Parisavtalet om klimatförändringar).

(6)Av särskild betydelse för att nå de övergripande målen är genomförandet av paketet för den cirkulära ekonomin 11 , ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 12 , 13 , 14 , unionens naturvårdslagstiftning 15 , samt tillhörande strategier 16 , 17 , 18 , 19 , 20 .

(7)För att uppfylla unionens åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar krävs att unionen omvandlas till ett energieffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Detta kräver i sin tur åtgärder som är särskilt inriktade på sektorer som bidrar mest till nuvarande koldioxidutsläpp och föroreningar, och som bidrar till genomförandet av ramen för energi- och klimatpolitiken fram till 2030 och till medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner. Dessutom behövs förberedelser för unionens långsiktiga klimat- och energistrategi fram till mitten av det här århundradet. Programmet bör också omfatta åtgärder som bidrar till genomförandet av unionens politik för klimatanpassning för att minska sårbarheten för klimatförändringens negativa effekter.

(8)Övergången till ren energi är ett viktigt bidrag till begränsningen av klimatförändring och ger också sidovinster för miljön. Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som stöder övergången till ren energi, som fram till 2020 finansieras inom ramen för Horisont 2020, bör integreras i programmet, eftersom deras syfte inte är att finansiera spetskompetens och skapa innovation, utan att underlätta införandet av redan tillgänglig teknik som kommer att bidra till begränsning av klimatförändringen. Införandet av dessa åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i programmet ger potential för synergieffekter mellan delprogrammen och gör unionsfinansieringen generellt sett mer sammanhängande. Därför bör data om utnyttjandet av befintliga forskningsresultat och innovativa lösningar i Life-projekten samlas in och spridas, inbegripet från Horisont Europa och dess föregångare.

(9)I konsekvensbedömningarna av lagstiftningen om ren energi bedöms att det kommer att krävas ytterligare investeringar på 177 miljarder EUR per år under perioden 2021–2030 för att nå unionens energimål för 2030. De största bristerna rör investeringar för minskning av koldioxidutsläpp från byggnader (energieffektivitet och småskalig förnybar energi), där kapital måste inriktas på projekt med en mycket decentraliserad karaktär. Ett av målen för delprogrammet Övergång till ren energi är att bygga upp kapacitet för utveckling och aggregering av projekt, för att därigenom bidra till att absorbera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och fungera som katalysator för investeringar i ren energi, även med hjälp av finansieringsinstrumenten inom InvestEU.

(10)Synergieffekter med Horisont Europa bör säkerställa att behoven av forskning och innovation för att hantera miljö-, klimat- och energiutmaningar inom EU identifieras och fastställs i planeringsprocessen för strategisk forskning och innovation inom Horisont Europa. Life bör fortsätta att fungera som en katalysator för genomförandet av EU:s politik och lagstiftning för miljö, klimat och ren energi, inbegripet genom att ta upp och tillämpa forsknings- och innovationsresultat från Horisont Europa och bidra till att utnyttja dem i större skala där detta kan vara till hjälp i frågor som rör miljö, klimat eller övergången till ren energi. Det europeiska innovationsrådet inom Horisont Europa kan ge stöd för att skala upp och kommersialisera nya banbrytande idéer som eventuellt framkommer vid genomförandet av Life-projekt.

(11)En åtgärd som har fått stöd från programmet kan också erhålla ett bidrag från ett annat unionsprogram, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Åtgärder som får kumulativ finansiering från olika unionsprogram ska granskas endast en gång, varvid alla berörda program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas.

(12)Unionens senaste paket för granskning av genomförandet av miljöpolitiken 21 visar att betydande framsteg krävs för att påskynda genomförandet av unionens miljölagstiftning och öka integreringen av miljö- och klimatmål i andra politikområden. Programmet bör därför fungera som en katalysator för att åstadkomma de nödvändiga framstegen genom att utveckla, prova och reproducera nya metoder, stödja utveckling, övervakning och översyn av politik, öka de berörda parternas delaktighet, mobilisera investeringar från unionens investeringsprogram eller andra finansiella källor och stödja åtgärder för att övervinna de olika hindren för ett effektivt genomförande av viktiga planer som krävs enligt miljölagstiftningen.

(13)För att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, inbegripet i marina ekosystem, krävs stöd till utveckling, genomförande, upprätthållande och utvärdering av unionens lagstiftning och politik, inbegripet EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 22 , rådets direktiv 92/43/EEG 23 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG 24 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 25 . Detta bör särskilt ske genom att utveckla kunskapsbasen för utarbetande och genomförande av politik och genom att utveckla, prova, demonstrera och tillämpa bästa praxis och lösningar i liten skala eller skräddarsydda för särskilda lokala, regionala eller nationella förhållanden, inbegripet integrerade strategier för genomförandet av de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas på grundval av direktiv 92/43/EEG. Unionen bör spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald. Krav för spårning i annan relevant unionslagstiftning bör också uppfyllas.

(14)Den senaste tidens utvärderingar och bedömningar, bland annat halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och kontrollen av naturvårdslagstiftningens ändamålsenlighet, visar att en av de främsta orsakerna till bristande genomförande av EU:s naturvårdslagstiftning och strategin för biologisk mångfald är avsaknaden av tillräcklig finansiering. Unionens huvudsakliga finansieringsinstrument, däribland Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, kan ge ett viktigt bidrag för att uppfylla dessa behov. Programmet kan ytterligare öka effektiviteten i integreringen genom strategiska projekt som syftar till att påskynda genomförandet av unionens lagstiftning om natur och biologisk mångfald, inklusive de åtgärder som anges i de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetats i enlighet med direktiv 92/43/EEG. De strategiska naturprojekten bör stödja program för åtgärder i medlemsstaterna som syftar till att integrera relevanta mål för natur och biologisk mångfald i övriga politikområden och finansieringsprogram, och därigenom garantera att tillräckliga medel mobiliseras för att genomföra politiken. Medlemsstaterna skulle inom sin strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken kunna använda en viss andel av anslagen från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att förstärka stödet för åtgärder som kompletterar de strategiska naturprojekt som definieras i denna förordning.

(15)Det frivilliga systemet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i utomeuropeiska territorier (Best) främjar bevarande av biologisk mångfald, inklusive marin biologisk mångfald, och hållbar användning av ekosystemtjänster, däribland ekosystembaserade strategier för anpassning till och begränsning av klimatförändringar i EU:s yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Best har bidragit till att öka medvetenheten om den ekologiska betydelsen av de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna för att bevara den biologiska mångfalden på global nivå. I sina ministerförklaringar från 2017 och 2018 har de utomeuropeiska länderna och territorierna uttryckt sin uppskattning för detta system med små bidrag för biologisk mångfald. Det är lämpligt att programmet får fortsätta finansiera små bidrag för den biologiska mångfalden i de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna.

(16)Främjande av den cirkulära ekonomin kräver en förändrad syn på sättet att utforma, producera, konsumera och bortskaffa material och produkter, däribland plast. Programmet bör bidra till övergången till en cirkulär ekonomisk modell genom ekonomiskt stöd som inriktas på en rad olika aktörer (företag, myndigheter och konsumenter), i synnerhet genom att tillämpa, utveckla och reproducera bästa teknik, metoder och lösningar som är skräddarsydda för lokala, regionala eller nationella förhållanden, bland annat genom integrerade strategier för genomförandet av planer för avfallshantering och förebyggande av avfall. Genom att stödja genomförandet av plaststrategin kan åtgärder vidtas i synnerhet för att försöka lösa problemet med marint skräp.

(17)Unionens långsiktiga mål för luftpolitiken är att uppnå luftkvalitetsnivåer som inte medför betydande negativa effekter på, och risker för, människors hälsa. Allmänhetens medvetenhet om luftföroreningar är hög och medborgarna förväntar sig att myndigheterna ska agera. I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 26 understryks att unionsfinansiering kan ha betydelse för att nå målen för ren luft. Därför bör programmet stödja projekt, inklusive strategiska integrerade projekt, som har potential att mobilisera offentliga och privata medel och att tjäna som exempel på god praxis och katalysatorer för genomförandet av luftkvalitetsplaner och lagstiftning på lokal, regional, multiregional, nationell och transnationell nivå.

(18)I direktiv 2000/60/EG fastställs en ram för skyddet av unionens ytvatten, kustvatten, vatten i övergångszon och grundvatten. Direktivets mål stöds av strategin för att skydda Europas vattenresurser 27 som efterlyser ett bättre genomförande och en ökad integrering av vattenpolitikens mål i andra politikområden. Programmet bör därför stödja projekt som medverkar till ett effektivt genomförande av direktiv 2000/60/EG och andra delar av unionens vattenlagstiftning som bidrar till att uppnå god status i unionens vattenförekomster genom att tillämpa, utveckla och reproducera bästa praxis, samt genom att mobilisera kompletterande åtgärder inom ramen för andra unionsprogram eller finansieringskällor.

(19)Skydd och återställande av den marina miljön är ett av de övergripande målen för unionens miljöpolitik. Programmet bör stödja följande: förvaltning, bevarande, återställande och övervakning av biologisk mångfald och marina ekosystem, särskilt i marina områden inom Natura 2000, och skydd av arter i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas i enlighet med direktiv 92/43/EEG; uppnående av god miljöstatus i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG 28 ; främjande av rena och friska hav;. genomförande av den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, för att försöka lösa problemet med förlorade fiskeredskap och marint skräp i synnerhet; främjande av unionens deltagande i den internationella havsförvaltningen som är avgörande för att nå målen för Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling och garantera friska hav för framtida generationer. Programmets strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt bör inkludera relevanta åtgärder som syftar till skydd av den marina miljön.

(20)För att få en bättre styrning i frågor som rör miljö, klimat och relaterad övergång till ren energi krävs att det civila samhället medverkar genom att höja allmänhetens medvetenhet och öka konsumenternas engagemang samt ett bredare deltagande från berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

(21)Medan bättre styrning på alla nivåer bör vara ett övergripande mål för programmets alla delprogram, bör programmet stödja utarbetande och genomförande av övergripande lagstiftning om miljöstyrning, inklusive den lagstiftning som genomför Uneces (FN:s ekonomiska kommission för Europa) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor 29 .

(22)Programmet bör förbereda marknadsaktörerna för och stödja dem i övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi genom att prova nya affärsmöjligheter, förbättra yrkeskunskaper, underlätta konsumenternas tillgång till hållbara produkter och tjänster, engagera och stärka opinionsbildare och prova nya metoder för att anpassa befintliga processer och affärslandskapet. För att stödja en bredare marknadsspridning av hållbara lösningar bör allmänhetens acceptans och konsumenternas engagemang främjas.

(23)På unionsnivå finansieras stora investeringar i miljö- och klimatåtgärder huvudsakligen genom unionens stora finansieringsprogram. Med tanke på programmets funktion som katalysator bör strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt som utarbetas inom programmet mobilisera finansieringsmöjligheter inom ramen för dessa finansieringsprogram och andra finansieringskällor, t.ex. nationell finansiering, och skapa synergieffekter.

(24)Med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen. Åtgärder inom detta program väntas bidra med 61 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(25)Vid genomförandet av programmet bör vederbörlig hänsyn tas till strategin för de yttersta randområdena 30 med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget och dessa områdens särskilda behov och sårbarhet. Unionens politik på andra områden än politik för miljö, klimat och i relevanta delar för övergång till ren energi bör också beaktas.

(26)Till stöd för genomförandet av programmet bör kommissionen samarbeta med programmets nationella kontaktpunkter, anordna seminarier och workshoppar, offentliggöra förteckningar över projekt som finansierats inom programmet eller genomföra andra aktiviteter för att sprida projektresultaten och underlätta utbyte av erfarenheter, kunskaper och bästa praxis och reproduktion av projektresultat i hela unionen. Sådan verksamhet bör framför allt inriktas på medlemsstater med lågt utnyttjande av medel och bör underlätta kommunikationen och samarbetet mellan projektens stödmottagare, sökande eller berörda parter för avslutade och pågående projekt inom samma område.

(27)Europeiska unionens nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftningen (Impel), det europeiska nätverket för miljöåklagare (ENPE) och Europeiska unionens miljödomarförening (EUFJE) har inrättats för att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och spelar en unik roll i kontrollen av efterlevnaden av unionens miljölagstiftning. De ger ett betydande bidrag för ökad konsekvens i genomförandet och upprätthållandet av unionens miljölagstiftning i hela unionen, varigenom snedvridning av konkurrens undviks, de bidrar till förbättrad kvalitet på miljötillsyn och brottsbekämpningsmekanismer genom nätverksbildning på både unions- och medlemsstatsnivå, och de tillhandahåller utbyte av information och erfarenhet på olika administrativa nivåer samt genom utbildning och djupgående diskussioner om miljöfrågor och efterlevnadsaspekter, inbegripet övervakning och tillståndsförfaranden. Mot bakgrund av deras bidrag till programmets mål är det lämpligt att tillåta tilldelning av bidrag till Impel, ENPE och EUFJE utan ansökningsomgång i syfte att fortsätta att ge stöd till verksamheten i dessa sammanslutningar. Dessutom finns det andra fall där det inte krävs någon ansökningsomgång i enlighet med de allmänna kraven i budgetförordningen, till exempel för organ som utsetts av medlemsstaterna och som verkar under deras ansvar, när dessa medlemsstater identifieras som stödmottagare genom en unionsrättsakt.

(28)Det är lämpligt att fastställa en finansieringsram för programmet som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 31 för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(29)Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv EU-finansiering.

(30)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 32 , rådets förordningar (Euratom, EG) nr 2988/95 33 , (Euratom, EG) nr 2185/96 34 och (EU) 2017/1939 35 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (EU, Euratom) nr 883/2013 och (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 36 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(31)Valet av finansieringstyp och genomförandemetod bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med beaktande av framför allt kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag bör även användning av enhetsbelopp, schablonsatser och skalor för enhetskostnader beaktas.

(32)De politiska målen för programmet bör också hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom de politiska områdena [...] av InvestEU.

(33)I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU 37 är enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. Dessa enheters deltagande i detta program bör främst inriktas på projekt inom delprogrammet Natur och biologisk mångfald.

(34)Programmet bör vara öppet för tredjeländer i enlighet med de avtal mellan unionen och dessa länder som fastställer de särskilda villkoren för deras deltagande.

(35)Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, varvid programmens genomförande följer ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(36)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav får i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken. Den fulla effekten av programmet uppstår genom indirekta, långsiktiga och svårmätbara bidrag till uppnåendet av unionens samtliga miljö- och klimatmål. För övervakningen av programmet bör direkta outputindikatorer och spårningskrav som föreskrivs i denna förordning kompletteras genom aggregering av särskilda indikatorer på projektnivå som ska anges i arbetsprogram eller i meddelanden om ansökningsomgångar, bland annat när det gäller Natura 2000 och utsläpp av vissa luftföroreningar.

(37)I syfte att möjliggöra en översyn av indikatorerna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att ändra de indikatorer som ska användas för rapportering om programmets framsteg mot de allmänna och särskilda målen, särskilt med hänsyn till deras överensstämmelse med indikatorerna för andra unionsprogram. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(38)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att bidra till hållbar utveckling och till uppnåendet av målen för unionens lagstiftning, strategier, planer eller internationella åtaganden för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av denna förordnings omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(39)Förordning (EU) nr 1293/2013 bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Syfte

Genom denna förordning inrättas programmet för miljö och klimatpolitik (Life) (nedan kallat programmet).

Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)strategiska naturprojekt: projekt som stöder uppnåendet av unionens mål för natur och biologisk mångfald genom att genomföra sammanhållna handlingsprogram i medlemsstaterna för att integrera dessa mål och prioriteringar i andra politikområden och finansieringsinstrument, även genom ett samordnat genomförande av prioriterade åtgärdplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG.

(2)strategiska integrerade projekt: projekt som på regional, multiregional, nationell eller transnationell nivå genomför strategier eller handlingsplaner för miljö eller klimat som utarbetats av medlemsstaternas myndigheter och som krävs enligt särskild unionslagstiftning eller unionspolitik för miljö, klimat eller i relevanta delar för ren energi, samtidigt som de säkerställer berörda parters medverkan och främjar samordning med och mobilisering av minst en annan nationell eller privat finansieringskälla eller unionsmedel.

(3)projekt för tekniskt bistånd: projekt som stöder utvecklingen av kapacitet för att delta i standardåtgärdsprojekt, förberedelse av strategiska integrerade projekt, förberedelse för att få tillgång till unionens övriga finansieringsinstrument eller andra åtgärder som är nödvändiga för att förbereda en uppskalning eller reproduktion av resultaten från andra projekt som finansierats genom programmet, dess föregångare eller andra unionsprogram, i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 3.

(4)standardåtgärdsprojekt: projekt, andra än strategiska integrerade projekt, strategiska naturprojekt eller projekt för tekniskt bistånd, som syftar till att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3.2.

(5)blandfinansieringsinsatser: åtgärder som stöds genom unionsbudgeten, inbegripet inom ramen för blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i förordning (EU, Euratom) 2018/... (nedan kallad budgetförordningen), i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionsbudgeten sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.

(6)rättslig enhet: varje fysisk eller juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som saknar rättskapacitet i enlighet med artikel 190.2 c i budgetförordningen.

Artikel 3
Programmets mål

1.Programmets allmänna mål är att bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, inbegripet genom övergången till ren energi, samt att bidra till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, för att därigenom bidra till en hållbar utveckling.

2.Programmet har följande särskilda mål:

(a)Utveckla, demonstrera och främja innovativa tekniker och metoder för att uppnå målen för unionens lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet, inbegripet övergången till ren energi, och bidra till tillämpningen av bästa praxis för natur och biologisk mångfald.

(b)Stödja utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens relevanta lagstiftning och politik, inbegripet genom att förbättra styrningen genom att öka offentliga och privata aktörers kapacitet och det civila samhällets deltagande.

(c)Katalysera storskalig spridning av framgångsrika tekniska och politikrelaterade lösningar för att genomföra unionens relevanta lagstiftning och politik genom att reproducera resultat, integrera relaterade mål i andra politikområden samt i den offentliga och privata sektorns verksamhet, mobilisera investeringar och förbättra tillgången till finansiering.

Artikel 4
Programmets struktur

Programmet har följande struktur:

(1)Området Miljö, som omfattar

(a)delprogrammet Natur och biologisk mångfald,

(b)delprogrammet Cirkulär ekonomi och livskvalitet.

(2)Området Klimatpolitik, som omfattar

(a)delprogrammet Begränsning av och anpassning till klimatförändringar,

(b)delprogrammet Övergång till ren energi.

Artikel 5
Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 5 450 000 000 EUR i löpande priser.

2.Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara

(a)3 500 000 000 EUR för området Miljö, varav

(1)2 150 000 000 EUR för delprogrammet Natur och biologisk mångfald, och

(2)1 350 000 000 EUR för delprogrammet Cirkulär ekonomi och livskvalitet,

(b)1 950 000 000 EUR för området Klimatpolitik, varav

(1)950 000 000 EUR för delprogrammet Begränsning av och anpassning till klimatförändringar, och

(2)1 000 000 000 EUR för delprogrammet Övergång till ren energi.

3.De belopp som avses i punkterna 1 och 2 ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna om flexibilitet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) ... 38 [den nya förordningen om den fleråriga budgetramen] och budgetförordningen.

4.Det belopp som avses i punkt 1 får användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive centrala informationstekniska system.

5.Programmet får finansiera verksamhet som genomförs av kommissionen för att stödja utarbetandet, genomförandet och integreringen av unionens lagstiftning och politik för miljö, klimat eller i relevanta delar för övergången till ren energi i syfte att uppnå de allmänna målen i artikel 3. Sådan verksamhet kan innefatta följande:

(a)Information och kommunikation, däribland åtgärder för att öka medvetenheten. Ekonomiska resurser som tilldelas kommunikationsverksamhet enligt denna förordning ska också omfatta gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar samt om genomförande- och införlivandestatus för unionslagstiftning för miljö, klimat eller i relevanta delar för ren energi.

(b)Studier, undersökningar, utveckling av modeller och scenarier.

(c)Förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt som inte finansieras genom programmet, politik, program och lagstiftning.

(d)Workshoppar, konferenser och möten.

(e)Samarbete i nätverk och plattformar för bästa praxis.

(f)Andra verksamheter.

Artikel 6
Tredjeländer som är associerade till programmet

1.Programmet ska vara öppet för följande tredjeländer:

(a)Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

(b)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

(c)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

(d)Andra tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

–säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

–föreskriver villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i budgetförordningen,

–inte ger tredjelandet beslutsbefogenheter i fråga om programmet,

–garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.

2.När ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Artikel 7
Synergieffekter med andra unionsprogram

Programmet ska genomföras på ett sätt som säkerställer dess samordning med Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU, i syfte att skapa synergieffekter, särskilt vad gäller strategiska naturprojekt och strategiska integrerade projekt, och att stödja spridning och reproduktion av lösningar som utvecklats inom programmet.

Artikel 8
Genomförande av och former för unionsfinansiering

1.Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel [61.1 c] i budgetförordningen.

2.Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser och upphandling. Det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom blandfinansieringsinsatser.

KAPITEL II
STÖDBERÄTTIGANDE

Artikel 9
Bidrag

Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

Artikel 10
Stödberättigande åtgärder

1.Endast åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 ska berättiga till finansiering.

2.Bidrag får finansiera följande typer av åtgärder:

(a)Strategiska naturprojekt inom det delprogram som avses i artikel 4.1 a.

(b)Strategiska integrerade projekt inom de delprogram som avses i artikel 4.1 b, 4.2 a och 4.2 b.

(c)Projekt för tekniskt bistånd.

(d)Standardåtgärdsprojekt.

(e)Andra åtgärder som behövs för att uppnå det allmänna målet i artikel 3.1.

3.Projekt inom delprogrammet Natur och biologisk mångfald som gäller förvaltning, återställande och övervakning av Natura 2000-områden i enlighet med direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG ska stödjas i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG.

4.Bidrag får finansiera verksamhet utanför unionen under förutsättning att projektet eftersträvar unionens miljö- och klimatmål och att verksamhet utanför unionen är nödvändig för att säkerställa effektiviteten hos insatser som genomförs i medlemsstatsterritorier.

5.Driftsbidrag ska stödja ideella organisationer som deltar i utarbetande, genomförande och kontroll av efterlevnaden av unionens lagstiftning och politik och som främst är verksamma inom området miljö eller klimatpolitik, inbegripet övergången till ren energi.

Artikel 11
Stödberättigade enheter

1.Utöver de kriterier som anges i artikel [197] i budgetförordningen ska de urvalskriterier som fastställs i punkterna 2–3 tillämpas:

2.Följande enheter är berättigade till stöd:

(a)Rättsliga enheter etablerade i något av följande länder eller territorier:

(1)En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

(2)Ett tredjeland som är associerat till programmet.

(3)Andra tredjeländer som förtecknas i arbetsprogrammet på de villkor som anges i punkterna 4–6.

(b)Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

3.Fysiska personer är inte berättigade till stöd.

4.Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet får i undantagsfall delta när det är nödvändigt för att nå målen för en viss åtgärd i syfte att säkerställa ändamålsenligheten för insatser som genomförs i unionen.

5.Rättsliga enheter som ingår i konsortier av minst tre oberoende enheter, etablerade i olika medlemsstater eller utomeuropeiska länder eller territorier som är knutna till dessa stater eller tredjeländer som är associerade till programmet eller andra tredjeländer, är berättigade till stöd.

6.Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet bör i princip bära kostnaderna för sitt deltagande.

Artikel 12
Ansökningsomgångar

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel [188] i budgetförordningen får bidrag tilldelas utan ansökningsomgång till de organ som förtecknas i bilaga I.

Artikel 13
Tilldelningskriterier

Tilldelningskriterierna ska anges i meddelandena om ansökningsomgångar, med beaktande av följande:

(a)Projekt som finansieras genom programmet ska undvika att äventyra programmets mål för miljö och klimat eller i relevanta delar för ren energi och ska, där så är möjligt, främja användning av miljöanpassad offentlig upphandling.

(b)Projekt som ger sidovinster och främjar synergieffekter mellan de olika delprogram som avses i artikel 4 ska prioriteras.

(c)Projekt med störst potential att reproduceras och spridas av den offentliga eller privata sektorn eller att mobilisera de största investeringarna eller finansiella resurserna (katalyspotential) ska prioriteras.

(d)Det ska säkerställas att resultaten från standardåtgärdsprojekt kan reproduceras.

(e)Projekt som bygger på eller skalar upp resultaten från andra projekt som finansieras genom programmet, dess föregångare eller unionens andra fonder ska få en bonus i utvärderingen.

(f)I förekommande fall ska särskild hänsyn tas till projekt i geografiska områden med särskilda behov eller svårigheter, t.ex. områden med särskilda miljöproblem eller naturliga begränsningar, gränsöverskridande områden eller yttersta randområden.

Artikel 14
Stödberättigande kostnader för inköp av mark

Utöver de kriterier som anges i artikel [186] i budgetförordningen, ska kostnader för förvärv av mark anses stödberättigande förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

Artikel 15
Kumulativ, kompletterande och kombinerad finansiering

1.En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Bestämmelserna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller följande kumulativa, jämförande villkor:

(a)de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,

(b)de uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången,

(c)de kan inte finansieras i den ansökningsomgången på grund av begränsningar i fråga om budgetmedel,

får erhålla stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i förordning (EU) XX [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas.

KAPITEL III
BLANDFINANSIERINGSINSATSER

Artikel 16
Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser enligt detta program ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.

KAPITEL IV
PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, RAPPORTERING OCH UTVÄRDERING

Artikel 17
Arbetsprogram

1.Programmet ska genomföras med hjälp av minst två fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet.

2.Varje flerårigt arbetsprogram ska i enlighet med de mål som fastställs i artikel 3 innehålla uppgifter om följande:

(a)Fördelningen av medel inom varje delprogram mellan olika behov och mellan olika typer av finansiering.

(b)De projektämnen eller särskilda behov för vilka det finns en förhandstilldelning av medel för de projekt som avses i artikel 10.2 c och d.

(c)De målplaner för vilka medel kan sökas för de projekt som avses i artikel 10.2 b.

(d)Den maximala stödberättigande perioden för genomförandet av projektet.

Artikel 18
Övervakning och rapportering

1.Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av målen i artikel 3 anges i bilaga II.

2.För att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg i riktning mot uppnåendet av dess mål, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 med avseende på att ändra bilaga II för att se över eller komplettera indikatorerna om det anses nödvändigt och att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering. 

3.Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och rättidigt. I detta syfte ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel för att möjliggöra insamling av aggregerbara output- och effektindikatorer på projektnivå för alla relevanta särskilda miljö- och klimatpolitiska mål, inbegripet i anslutning till Natura 2000 och utsläpp av vissa luftföroreningar, däribland koldioxid.

4.Kommissionen ska regelbundet övervaka och rapportera om integrering av mål för klimat och biologisk mångfald, inklusive utgiftsbeloppet. Denna förordnings bidrag till målet att 25 % av utgifterna i budgeten ska bidra till klimatmålen ska spåras genom unionens system för klimatmarkörer. Utgifter som rör biologisk mångfald ska spåras med hjälp av en särskild uppsättning markörer. Dessa spårningsmetoder ska användas för att kvantifiera de åtagandebemyndiganden som väntas bidra till mål för klimat och biologisk mångfald under den fleråriga budgetramen för 2021–2027 på lämplig uppdelningsnivå. Utgifterna ska redovisas varje år i programförklaringen för budgeten. Programmets bidrag till unionens mål för klimat och biologisk mångfald ska rapporteras regelbundet inom ramen för utvärderingar och den årliga rapporten.

5.Kommissionen ska bedöma synergieffekter mellan programmet och andra kompletterande unionsprogram och mellan dess delprogram.

Artikel 19
Utvärdering

1.Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.En halvtidsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.

3.Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 1 andra stycket, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen.

4.Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

KAPITEL V
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20
Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar projekten och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

Artikel 21
Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 18.2 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 18.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 18.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 22
Upphävande

Förordning (EU) nr 1293/2013 ska upphöra att gälla den 1 januari 2021.

Artikel 23
Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 614/2007 39 och förordning (EU) nr 1293/2013 vilka ska fortsätta att tillämpas för de berörda projekten fram till dess att de avslutas.

2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för förordningarna (EG) nr 614/2007 och (EU) nr 1293/2013.

3.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter den 31 december 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 5.4, i syfte att möjliggöra förvaltning av projekt som inte slutförts den dagen.

4.Återflöden från finansieringsinstrument som inrättats genom förordning (EU) nr 1293/2013 får investeras i finansieringsinstrument som inrättats inom [fonden InvestEU].

5.Anslag som motsvarar specifika inkomster från återbetalningar av belopp som betalats ut på felaktiga grunder i enlighet med förordning (EG) nr 614/2007 eller förordning (EU) nr 1293/2013 ska användas, i enlighet med artikel 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 40 , för att finansiera programmet.

Artikel 24
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Förslaget eller initiativet avser

◻ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 41  

☑ en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

Life-programmet är den enda unionsfonden som är helt och hållet avsedd för miljö- och klimatmål, inbegripet övergången till ren energi. Det är inriktat på en nisch mellan unionsprogram som stöder forskning och innovation å ena sidan och unionsprogram som finansierar storskalig tillämpning av åtgärder å andra sidan (se figur 1 nedan).

Som framgår av figur 1 omfattar det första skedet – forskning/innovation – både primärforskning som förbättrar vetenskaplig kunskap och teknisk demonstration för att bevisa genomförbarheten av innovationer. Life täcker inte detta område bortsett från småskalig forskning som stöder andra mål för projekt. Det andra skedet – demonstration/bästa praxis – omfattar testning, demonstration och pilotstudier av ändamålsenligheten hos nya tekniker, tillvägagångssätt eller strategier som metoder för genomförande av politik. Life finansierar främst åtgärder som ingår i detta skede, särskilt inom ramen för ”traditionella” standardåtgärdsprojekt. Life finansierar också åtgärder i det tredje skedet – främja utnyttjande/uppskalning/medvetenhet – till exempel genom strategiska integrerade projekt och verksamheter för att stödja övergången till ren energi. Under detta skede lägger projekt grunden för en storskalig användning av lämplig teknik och lämpliga strategier. Det fjärde skedet – omfattande finansiering av miljövänliga lösningar – omfattar fall där en teknik, strategi eller politik är trovärdig, men tillgång till finansiering är det största hindret. Life tillhandahåller inte finansiering för storskaligt genomförande.

Life-verksamheterna tar itu med vissa problem direkt på fältet, men programmets främsta effekt är indirekt genom att det fungerar som en katalysator: stödet för småskaliga åtgärder syftar till att initiera, utvidga eller påskynda hållbar produktion, distribution och konsumtion genom att

   underlätta utveckling och utbyte av bästa praxis och kunskap,

   bygga upp kapacitet och påskynda genomförandet av lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet,

   hjälpa berörda parter att testa småskaliga tekniker och lösningar, och

   mobilisera finansiering från andra källor.

Figur 1. Täckningen av Life och andra viktiga EU-program och fonder

Källa: Europeiska kommissionen

Konsekvensbedömningen bekräftar slutsatserna från halvtidsutvärderingen av Life att överlappningarna avseende finansieringsskeden som rör genomförande och utveckling av miljö- och klimatpolitik (se figur 1 ovan) ger synergieffekter.

Synergieffekter kommer i synnerhet att skapas med [fonden InvestEU], särskilt inom delen för hållbar infrastruktur, [Horisont Europa, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden].

Life-programmet är utformat för att stödja demonstrationsmetoder, tillvägagångssätt och bästa praxis som kan reproduceras och skalas upp i större program. Life-programmets strategiska integrerade projekt mobiliserar andra europeiska, nationella, regionala och privata medel för genomförande av viktiga miljö- och klimatplaner (t.ex. förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, planer för ren luft osv.). Särskilt för Natur och biologisk mångfald kommer strategiska naturprojekt att genomföra samlade handlingsprogram för att integrera unionens mål och prioriteringar för natur och biologisk mångfald i andra politikområden och finansieringsinstrument, inklusive genom ett samordnat genomförande av prioriterade åtgärdplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG. Dessa projekt ska syfta till att samordna tillgängliga resurser för att stödja målen för natur och biologisk mångfald och därigenom förbättra integreringen.

I konsekvensbedömningen undersöktes också två särskilda alternativ med anknytning till programmets tillämpningsområde med avsikt att bättre utveckla potentiella synergieffekter och ta itu med luckor och överlappningar:

Å ena sidan, med beaktande av att Life-delprogrammet Klimatpolitik är inriktat på ett liknande mål och skede, kommer integreringen av stödåtgärder för omställningen till ren energi att stärka programmets övergripande samstämmighet och synergieffekter i genomförandet av unionens politik för miljö, klimat och ren energi.

Å andra sidan kommer den fortsatta finansieringen av Best-systemet 42 inom Life-delprogrammet Natur och biologisk mångfald att åtgärda en lucka som rör finansieringen för biologisk mångfald i de yttersta randområdena och i de utomeuropeiska länderna och territorierna och kommer att möjliggöra en vidareutveckling av de synergieffekter som redan uppstått inom ramen för Best-systemet.

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

☑ begränsad varaktighet

☑    verkan från och med den 1.1.2021 till och med den 31.12.2027

☑    budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2036 för betalningsbemyndiganden.

◻ obegränsad varaktighet

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet 43  

☑ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

☑ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

☑    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☑ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

☑ tredjeländer eller organ som de har utsett

☑ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

☑ EIB och Europeiska investeringsfonden

☑ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

☑ offentligrättsliga organ

☑ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

☑ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar:

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

De föreslagna budgetrubrikerna avspeglar de insatsområden som anges i kommissionens förslag till en ny flerårig budgetram för perioden 2021–2027 (COM(2018) 321 final) antaget den 2 maj 2018 och motsvarar programmets struktur som ingår i förslaget till förordning.

Den kontoplan som presenteras i finansieringsöversikten för rättsakten kan komma att ändras och är fortfarande beroende av ytterligare beslut som ska fattas.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 46

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
09 02 XX XX Natur och biologisk mångfald	Åtaganden	(1)	261,992	268,057	277,446	290,490	307,658	329,587	355,431	0,000	2090,660
	Betalningar	(2)	9,268	102,459	127,137	156,468	191,813	228,469	258,373	1016,672	2090,660
09 02 XX XX Cirkulär ekonomi och livskvalitet	Åtaganden	(1)	164,507	168,315	174,210	182,400	193,180	206,950	223,177	0,000	1312,740
	Betalningar	(2)	5,820	64,335	79,831	98,248	120,440	143,458	162,234	638,376	1312,740
09 02 XX Begränsning av och anpassning till klimatförändringar	Åtaganden	(1)	122,203	124,671	127,128	129,937	132,564	135,333	137,190	0,000	909,027
	Betalningar	(2)	2,625	46,522	57,168	69,099	81,848	93,115	98,996	459,653	909,027
09 02 XX Övergång till ren energi	Åtaganden	(1)	132,117	134,810	137,556	140,357	143,214	146,129	148,317	0,000	982,500
	Betalningar	(2)	6,247	52,548	63,913	76,317	89,829	101,689	108,113	483,846	982,500
09 01 XX XX Miljö – administrativa utgifter  47	Åtaganden = Betalningar	(3)	13,500	13,600	13,700	13,800	13,900	14,000	14,100	0,000	96,600
09 01 XX XX Begränsning av och anpassning till klimatförändringar – administrativa utgifter	Åtaganden = Betalningar	(3)	5,684	5,773	5,925	5,777	5,864	5,864	6,086	0,000	40,973
09 01 XX XX Övergång till ren energi – administrativa utgifter  48	Åtaganden = Betalningar	(3)	2,500	2,500	2,500	2,500	2,500	2,500	2,500	0,000	17,500
Miljö	Åtaganden		439,999	449,972	465,356	486,690	514,738	550,537	592,708	0,000	3500,000
	Betalningar		28,588	180,394	220,668	268,516	326,153	385,927	434,707	1655,048	3500,000
Klimatpolitik	Åtaganden		262,504	267,754	273,109	278,571	284,143	289,826	294,093	0,000	1950,000
	Betalningar		17,056	107,343	129,506	153,693	180,041	203,168	215,695	943,499	1950,000
TOTALA anslag för ramanslagen för programmet	Åtaganden	=1+3	702,503	717,726	738,465	765,261	798,881	840,363	886,801		5.450,000
	Betalningar	=2+3	45,643	287,736	350,174	422,208	506,194	589,095	650,402	2.598,547	5.450,000

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser 50	17,017	21,879	28,314	30,602	35,464	38,038	40,755	212,069
Övriga administrativa utgifter	1,061	1,312	1,920	1,620	1,646	1,746	2,396	11,702
Delsumma RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	18,078	23,191	30,234	32,222	37,110	39,784	43,151	223,771

Utanför RUBRIK 7 51 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga utgifter av administrativ natur	21,684	21,873	22,125	22,077	22,264	22,364	22,686	155,073
Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	21,684	21,873	22,125	22,077	22,264	22,364	22,686	155,073

TOTALT

39,761856

45,064144

52,358484

54,298484

59,374624

62,148624

65,837624

378,84384

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

–

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.3.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

–☑    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–☑    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

(2)    Rapport om halvtidsutvärderingen av programmet för miljö och klimatpolitik (Life) ( SWD(2017) 355 final ).

(3)    Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(4)    EUT C […], […], s. […].

(5)    EUT C […], […], s. […].

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

(7)    Rapport om halvtidsutvärderingen av programmet för miljö och klimatpolitik (Life) ( SWD(2017) 355 final ).

(8)    Agenda 2030, resolution antagen av FN:s generalförsamling den 25 september 2015.

(9)    93/626/EEG: Rådets beslut av den 25 oktober 1993 om ingående av konventionen om biologisk mångfald (EGT L 309, 13.12.1993, s. 1).

(10)    EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(11)    COM(2015) 614 final, 2.12.2015.

(12)    Ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, COM(2014) 15, 22.1.2014.

(13)    En EU-strategi för klimatanpassning, COM(2013) 216, 16.4.2013.

(14)    Ren energi för alla i Europa, COM(2016) 860, 30.11.2016.

(15)    En handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet, COM(2017) 198, 27.4.2017.

(16)    Ett program för ren luft i Europa, COM(2013) 918.

(17)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(18)    En temainriktad strategi för markskydd, KOM(2006) 231.

(19)    En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet, COM(2016) 501 final.

(20)    Handlingsplan för infrastruktur för alternativa bränslen i enlighet med artikel 10.6 i direktiv 2014/94/EU, 8.11.2017.

(21)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik: Gemensamma utmaningar och hur vi kan samarbeta för att nå bättre resultat (COM(2017) 63 final).

(22)    KOM(2011) 244 slutlig.

(23)    Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(24)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(25)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).

(26)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).

(27)    COM(2012) 673 final.

(28)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

(29)    EUT L 124, 17.5.2005, s. 4.

(30)    COM(2017) 623 final.

(31)    EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(32)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(33)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(34)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(35)    [fullständig titel + EUT L information].

(36)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(37)    Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).

(38)    [För in fullständig titel och EUT-information]

(39)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 614/2007 av den 23 maj 2007 om det finansiella instrumentet för miljön (Life+) (EUT L 149, 9.6.2007, s. 1).

(40)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(41)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(42)    I avsaknad av en särskild rättslig grund beslutas finansieringen av systemet varje år av budgetmyndigheten: under 2018 har en förberedande åtgärd finansierats. Enligt budgetförordningen ska en förberedande åtgärd vara avsedd att förbereda förslag till framtida åtgärder och kan inte förlängas mer än tre år i följd. Det finns därför ett behov av att tillhandahålla en finansieringsram för att fortsätta Best-systemet efter 2020.

(43)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(44)    Diff. = differentierade anslag / Non-diff. = icke-differentierade anslag.

(45)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(46)

   Totalbeloppen stämmer inte eftersom beloppen avrundats.

(47)    Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för programmet Detta inkluderar de belopp som är nödvändiga för förvaltningen av de utestående åtagandena (”arvet”) för program 2014–2020 som för närvarande förvaltas av ett genomförandeorgan

(48)    Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för programmet Detta inkluderar inte det belopp som är nödvändigt för förvaltningen av de utestående åtagandena (”arvet”) för program 2014–2020 eftersom de finansierades inom Horisont 2020.

(49)

   Programmet väntas delvis delegeras till ett genomförandeorgan, beroende på resultatet av en kostnads–nyttoanalys och tillhörande beslut som ska fattas. De administrativa anslagen för av programmets genomförande inom kommissionen och genomförandeorganet kommer att anpassas i enlighet med detta. 

(50)    De tre generaldirektoraten förfogar inte över en installerad personalkapacitet för att förvalta den planerade åtgärden, eftersom ingen av dem förvaltar merparten av åtgärderna inom ramen för programmet under perioden 2014–2020, vilka är externaliserade till ett genomförandeorgan, och en konsekvent ökning förutses inom ramen för de delprogram som förvaltas av GD Miljö (Natur och biologisk mångfald samt Cirkulär ekonomi och livskvalitet).

(51)    Detta avser tekniskt eller administrativt bistånd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(52)    Detta innefattar den personal som krävs för förvaltningen av det nya programmet samt den personal på GD Miljö som behövs för att hantera det återstående arvet från programmet Life+, beräknat till 5 heltidsekvivalenter 2021, 4 heltidsekvivalenter 2022 och 2 heltidsekvivalenter 2023.

(53)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(54)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2018.6.1.

COM(2018) 385 final

BILAGOR

till

förslag till förordning

om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013

{SEC(2018) 275 final}
{SWD(2018) 292 final}
{SWD(2018) 293 final}

BILAGA I

Organ som får tilldelas bidrag utan ansökningsomgång

1.Europeiska unionens nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftningen (Impel)

2.Det europeiska nätverket för miljöåklagare (ENPE)

3.Europeiska unionens miljödomarförening (EUFJE)

BILAGA II

Indikatorer

1.Outputindikatorer

1.1.Antal projekt som utvecklar, demonstrerar och främjar innovativa tekniker och metoder.

1.2.Antal projekt som tillämpar bästa praxis i fråga om natur och biologisk mångfald.

1.3.Antal projekt för utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens relevanta lagstiftning och politik.

1.4.Antal projekt som förbättrar styrningen genom att öka offentliga och privata aktörers kapacitet och det civila samhällets deltagande.

1.5.Antal projekt som genomför

–viktiga planer eller strategier

–handlingsprogram för integrering av Natur och biologisk mångfald.

2.Resultatindikatorer

2.1.Nettoförändring för miljön och klimatet, på grundval av aggregering av indikatorer på projektnivå som kommer att specificeras i meddelandena om ansökningsomgångar inom delprogrammen för följande:

–Natur och biologisk mångfald.

–Cirkulär ekonomi och livskvalitet omfattande minst följande:

–Luftkvalitet

–Mark

–Vatten

–Avfall

–Begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

–Övergång till ren energi.

2.2.Kumulativa investeringar till följd av projekten eller tillgång till finansiering (miljoner EUR).

2.3.Antal organisationer som deltar i projekt eller erhåller driftsbidrag.

2.4.Andel projekt som har haft en katalysatoreffekt efter projektets slutdatum.