EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den1.6.2018
COM(2018) 385 final
2018/0209(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013
(Text av betydelse för EES)
{SEC(2018) 275 final}
{SWD(2018) 292 final}
{SWD(2018) 293 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdatum, och förslaget läggs fram för en union med 27 medlemsstater, i enlighet med Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.
•Bakgrund och syfte
Miljö- och klimatproblem påverkar EU-medborgarnas hälsa och livskvalitet samt naturresursers tillgänglighet och status, vilket innebär sociala och ekonomiska kostnader. Övergången till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi är ett projekt för ekonomisk modernisering av Europa och en prioritering för Junckerkommissionen. Övergången till en modern, ren och mer cirkulär ekonomi kräver stora skiften i investeringar i riktning mot ny infrastruktur, ny teknik, nya affärsmodeller och nya former av konsumtion och produktion av alla slags varor och tjänster, inklusive livsmedel och naturresurser. EU är världsledande när det gäller miljöskydd och klimatåtgärder. Under de senaste 40 åren har EU infört ett brett spektrum av miljöpolitik, fonder och verktyg som sammantaget utgör de mest moderna normerna i världen. EU vill upprätthålla och stärka denna roll.
Att leva gott inom planetens gränser är en nödvändighet och en prioritering. Life-programmet fungerar som en katalysator för omvandlingen av unionen till ett rent, cirkulärt, energieffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Genom riktat stöd till politiska åtgärder och marknadsspridningsåtgärder kan Life-programmet bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet, skydda människors hälsa och eftersträva ett förståndigt och rationellt nyttjande av naturresurser.
Life bidrar också till EU:s åtaganden inom Parisavtalet om klimatförändringar, energiunionen och den energi- och klimatpolitiska ramen till 2030 och de långsiktiga målen för minskning av koldioxidutsläppen. Det överensstämmer också med EU:s ambition att bli en global ledare inom förnybar energi.
Såsom förespråkas i Nästa steg för en hållbar europeisk framtid är Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling och de 17 målen för hållbar utveckling en viktig vägledande ram för EU:s alla politikområden och ska som sådan integreras i den framtida fleråriga budgetramen.
Verksamheterna inom Life-programmet under perioden 2014–2020 tar itu med vissa problem direkt på fältet, men programmets främsta effekt är indirekt genom att det fungerar som en katalysator: stödet för småskaliga åtgärder syftar till att initiera, utvidga eller påskynda hållbar produktion, distribution och konsumtion samt skydd av naturkapital genom att
–underlätta utveckling och utbyte av bästa praxis och kunskap,
–bygga upp kapacitet och påskynda genomförandet av lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet och underlätta övergången till ren energi,
–hjälpa berörda parter att testa småskaliga tekniker och lösningar, och
–mobilisera finansiering från andra källor.
Denna strategi bör fullföljas inom ramen för den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027.
Integrering av klimatfrågor i alla instrument inom den framtida fleråriga budgetramen kommer att öka den tillgängliga finansieringen för nödvändig innovation, social justering och ökat inflytande för företag, anställda och allmänheten att utveckla kapaciteter och kunskaper för att bidra till att lösa klimatfrågan. Life-programmet kommer att bidra till småskalig innovation och hjälpa medborgarna att vidta åtgärder för klimatet och för sina samhällen.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Life-programmet är EU:s enda fond som är avsedd enbart för miljö- och klimatmål. Med sin relativt blygsamma budget är det inriktat på en nisch mellan EU-program som stöder forskning och innovation å ena sidan och EU-program som finansierar storskalig användning å andra sidan. Därför överbryggar programmet klyftan mellan utvecklingen av ny kunskap och dess genomförande.
På EU-nivå finansieras stora investeringar i miljö- och klimatåtgärder främst genom stora finansieringsprogram som integrerar miljö- och klimatmål i sina mål, däribland fonder för regional utveckling, jordbruk och landsbygdens utveckling, havsfrågor och fiske, forsknings- och innovationsprogrammet Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, samt externa politiska instrument och unionens finansieringsinstrument. Life-programmets främsta effekt är däremot indirekt genom att det fungerar som en katalysator för att stödja småskaliga åtgärder som syftar till att initiera, utvidga eller påskynda rena och hållbara metoder för produktion, distribution och konsumtion samt förbättra miljöns kvalitet och bidra till att nå unionens klimatmål.
Synergieffekter ska eftersträvas mellan de bidrag som finansieras genom Life och andra EU-program (t.ex. demonstrationsprojekt inom Horisont Europa), eftersom programmen, även om de har olika mål och skiljer sig i storlek och karaktär, har verksamheter som hänger samman med varandra. Horisont Europa kommer att bidra till att hantera miljöproblem och EU-prioriteringar genom forsknings- och innovationsverksamhet – med stöd av den strategiska planeringsprocessen – särskilt i ”kluster” avsedda för ett visst ändamål. Som en allmän regel ska Horisont Europa omfatta verksamhet som stöder utveckling, demonstration och marknadsspridning av innovativa lösningar som har en gränsöverskridande dimension och som är banbrytande för EU och har en potential för att kunna reproduceras i unionen. De traditionella Life-projektens katalysatoreffekt handlar om att utveckla, prova eller demonstrera lämpliga tekniker eller metoder för ett praktiskt genomförande av EU:s miljö- och klimatpolitik i olika sammanhang, som senare kan användas i stor skala med finansiering från andra källor. Potentialen hos InvestEU skulle kunna användas för att finansiera strategiska naturprojekt och integrerade projekt, och för att stödja utnyttjandet av programmet.
På vissa områden (natur och biologisk mångfald, inbegripet marina ekosystem) har Life-programmet en unik och central roll. Synergieffekter och komplementaritet har observerats särskilt med landsbygdprogram, men exempelvis också mellan projekt för anpassning till klimatförändringar och hantering av katastrofrisker. Synergieffekterna och komplementariteten bör stärkas under nästa Life-program 2021–2027, även genom att anpassa forskningsprogrammets omfattning i fråga om vissa åtgärder till stöd för övergången till ren energi som bidrar till begränsning av klimatförändringar.
En integrering av delprogrammet Övergång till ren energi i Life-programmet stärker den övergripande samordningen av EU-finansieringen och innebär samtidigt en stor potential för synergieffekter med åtgärder på miljö- och klimatområdet.
Det finns en tydlig komplementaritet i finansieringen av forskning och innovation på området ren energi inom Horisont Europa. De forskningsresultat och innovativa lösningar som tagits fram inom Horisont Europa genom stödet till föregångare kommer att leda till en ny generation av teknik och god praxis som i ett senare skede kan reproduceras med stödet för kapacitetsuppbyggnad inom delprogrammet Övergång till ren energi.
Delprogrammet Övergång till ren energi och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) kompletterar varandra i fråga om karaktär och underliggande interventionslogik. I synnerhet är den gränsöverskridande dimensionen central för FSE:s interventionslogik.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund och subsidiaritetsprincipen
Artikel 192 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ligger till grund för EU:s miljö- och klimatåtgärder. Åtgärder för att stödja övergången till ren energi omfattas också av denna rättsliga grund eftersom de direkt bidrar till begränsning av klimatförändringar. Redan under det nuvarande Life-programmet finansieras vissa åtgärder för att förbättra energieffektiviteten och användningen av förnybar energi som väsentliga bidrag till begränsning av klimatförändringar. Dessa åtgärder ger ofta också sidovinster för miljön (t.ex. bättre luftkvalitet).
De flesta miljöproblem är gränsöverskridande eller transnationella och kan inte lösas av medlemsländerna på egen hand. Det krävs EU-insatser för att inrätta lämpliga mekanismer som på ett effektivt sätt kan hantera sådana problem och undvika bristande samordning.
Dessutom är miljötillgångar europeiska kollektiva nyttigheter, och en god förvaltning av dessa är viktig för en väl fungerande inre marknad.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar
Även om halvtidsutvärderingen av Life 2014–2020 gjordes i ett tidigt skede av programgenomförandet, då endast 2014 och 2015 års projekt hade inletts, kunde den bekräfta att programmet är ändamålsenligt, effektivt och relevant och att det bidrar till Europa 2020-strategin. Dessutom anser de flesta berörda parter att Life är ett mycket viktigt instrument för att ta itu med miljö- och klimatprioriteringar.
•Samråd med berörda parter
Som ett led i halvtidsutvärderingen av Life genomfördes en rad samråd, bland annat i) ett 12-veckors offentligt samråd med mer än 250 svar, ii) sex särskilda undersökningar med mer än 200 svar, och iii) över 150 intervjuer (och i tillämpliga fall besök på plats) med de viktigaste grupperna av berörda parter, inklusive projektens stödmottagare, projektsamordnare, kommissionens avdelningar, tjänstemän inom Easme, externa övervakningsexperter och finansieringsinstrumentens berörda parter.
Regionkommitténs och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttranden om resultaten av halvtidsutvärderingen har också beaktats, eftersom de föreslog möjliga alternativ för Life-programmet efter 2020.
Det breda samrådet med berörda parter inför detta förslag kompletterades med yttranden från icke-statliga organisationer och ytterligare samråd med berörda parter i medlemsstaterna.
Samråden bekräftade programmets betydelse för att ta itu med de behov och problem som finns inom klimat- och miljöområdet och vikten av att förlänga programmet, inbegripet alla huvudsakliga typer av insatser. Dock uppmärksammades behovet av förenklad administration. En förstärkning av katalysatoreffekter och en möjlighet till integrerade projekt föreslogs.
•Konsekvensbedömning
I syfte att förbättra programmets prestation och katalysatoreffekt undersöktes två alternativ för att förbättra dess tillgänglighet för sökande från alla EU:s medlemsstater. Alternativet att tillhandahålla centraliserat stöd till hela nätverket för nationella kontaktpunkter i stället för de nuvarande nationella projekten för kapacitetsuppbyggnad (tillgängliga endast för vissa medlemsstater) har fått positiva omdömen och bör genomföras. Alternativet att öka graden av samfinansiering kan övervägas vid en senare tidpunkt och eventuellt justeras under programmets genomförande.
Flera kompletterande alternativ övervägdes för att förbättra programmets prestation och katalysatoreffekt. Dessa bedömdes positivt. En ökad användning av integrerade projekt, i framtida strategiska integrerade projekt anses vara den mekanism som ger störst effekt baserat på piloterfarenheter av integrerade projekt i det nuvarande Life-programmet. En utvidgad omfattning och ökad volym av strategiska integrerade projekt ses som en topprioritering. Detta skulle kräva en ökning av budgeten jämfört med den nuvarande budgeten för Life.
Av konsekvensbedömningen framgår att stödet för kapacitetsuppbyggnad för övergången till ren energi som bidrar till begränsning av klimatförändringar, vilket för närvarande finansieras genom Horisont 2020 för perioden 2014–2020, bör flyttas till Life i nästa fleråriga budgetram. Anledningen var att Life-programmet var lämpligare i fråga om interventionslogik, mål och genomförandemekanismer och i fråga om målgruppen av stödmottagare än ramen för forskning och innovation som är mer lämpad för utveckling av banbrytande teknik än att stödja dess reproduktion och uppskalning. Integrering av ett delprogram för övergång till ren energi i Life skulle åtgärda dessa brister, stärka den övergripande samordningen av unionens finansiering och samtidigt ge en potential för synergieffekter med andra åtgärder på miljö- och klimatområdet. När det gäller klimatåtgärder kommer Life-programmet, som en fortsättning på Life-programmet 2014–2020, även att omfatta ett delprogram om Begränsning av och anpassning till klimatförändringar.
I konsekvensbedömningen bedömdes även hur programmet skulle kunna ha en starkare roll i genomförandet av unionens politik för natur och biologisk mångfald. Även om alternativet för en stor gemensam förvaltningsfond inom ramen för Life ansågs ineffektivt, skulle Life kunna ha en större roll i integreringen av politik för natur och biologisk mångfald i EU:s övriga politikområden och finansieringsprogram, baserat på ett mer balanserat budgetkomplement som skulle förstärka finansieringen från dessa andra finansieringsprogram.
I konsekvensbedömningen drogs också slutsatsen att programmet bör fortsätta finansiera små bidrag för biologisk mångfald genom frivilligt system för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i utomeuropeiska territorier (Best).
I syfte att konsolidera programmets inslag som gäller natur och biologisk mångfald har ett särskilt delprogram för ”natur och biologisk mångfald” inrättats på miljöområdet. Miljöområdet omfattar också ett delprogram för ”cirkulär ekonomi och livskvalitet” som syftar till att stödja övriga aspekter av unionens miljöpolitik, särskilt när det gäller övergången till en cirkulär ekonomi, en sund och effektiv förvaltning av miljöresurser som luft, vatten och mark, och främjandet av god miljöförvaltning.
Alternativen för att förbättra reproduktionen och öka både programmets flexibilitet och möjligheten att fokusera på viktiga och framväxande frågor genom att förenkla förordningen och det fleråriga arbetsprogrammet har inga allvarliga negativa konsekvenser, och båda bör införas.
Konsekvensbedömningen fick ett positivt yttrande med reservationer från nämnden för lagstiftningskontroll den 13 april 2018.
I sitt yttrande om utkastet till konsekvensbedömning begärde nämnden för lagstiftningskontroll ytterligare klargöranden av övervakningssystemet och föreslog indikatorer för detta initiativ. Nämnden begärde också ett erkännande av de konsekvenser den planerade utvidgningen av Life-programmets omfattning i fråga om natur skulle få för Life-programmets filosofi, struktur och genomförandemekanism. Rekommendationerna i yttrandet införlivades i rapporten. I synnerhet utvidgades konsekvensbedömningen för att avspegla hur de konstaterade bristerna i övervakningssystemet för den nuvarande programperioden kommer att åtgärdas. Dessutom reviderades förteckningen med indikatorer för bedömning av programmet för att anpassa den bättre till programmets mål. En mer ingående analys av alternativen för en utvidgning av Life-programmets omfattning i fråga om natur och biologisk mångfald har infogats i bilaga 8 och en beskrivning av alternativet omformulerades i konsekvensbedömningen.
Sammanfattningen och det positiva yttrandet från nämnden för lagstiftningskontroll finns på http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/?fuseaction=ia&year=2018&serviceId=11&s=Search.
•Förenkling
I enlighet med den nya budgetförordningen överlåts programplaneringen och detaljerade beslut om förvaltningen av programmet till de fleråriga arbetsprogrammen. I detta skede ska lämpliga åtgärder för förenkling av förvaltningsförfarandena, som anges i konsekvensbedömningen, vidtas.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Budgetkonsekvenserna och de personalresurser och administrativa resurser som krävs för att genomföra programmet anges i den finansieringsöversikt som bifogas detta förslag.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Life-programmet förvaltas direkt av EU-kommissionen. Genomförandet av vissa komponenter har varit delegerat till genomförandeorganet Easme, såsom fastställts för genomförandet av Life-programmet 2014–2020. Mot bakgrund av den generellt sett positiva bedömningen av genomförandet av det nuvarande programmet, kan även genomförandet av Life-programmet 2021–2027 komma att delegeras till ett genomförandeorgan, beroende på resultaten av kostnads–nyttoanalysen och tillhörande beslut som ska fattas.
Utvärderingar kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016, om de tre institutionerna har bekräftat att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma programmets praktiska effekter på grundval av dess indikatorer/mål och göra en detaljerad analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger tillräckligt mervärde för EU och stämmer överens med EU:s övriga politik. De kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras utnyttjande/effekter.
I kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 fastställs ett ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor i alla EU:s program, med det övergripande målet att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen. Detta programs bidrag till uppnåendet av detta övergripande mål kommer att spåras med hjälp av EU:s system för klimatmarkörer på en lämplig uppdelningsnivå, inklusive användningen av mer precisa metoder om sådana finns tillgängliga. Kommissionen kommer att fortsätta att lägga fram informationen årligen i form av åtagandebemyndiganden inom ramen för det årliga budgetförslaget.
EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald. Krav för spårning i annan relevant unionslagstiftning bör också uppfyllas.
För att stödja ett fullt utnyttjande av programmets potential att bidra till klimatmålen kommer kommissionen att sträva efter att identifiera relevanta åtgärder under programmets hela utarbetande, genomförande, översyn och utvärderingsförfaranden.
2018/0209 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Unionens politik och lagstiftning för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi har lett till märkbara förbättringar av miljösituationen. Men det finns fortfarande stora miljö- och klimatutmaningar, och om inget görs kommer de att få betydande negativa konsekvenser för unionen och för unionsmedborgarnas välbefinnande.
(2)Programmet för miljö och klimatpolitik (Life), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 för perioden 2014–2020, är det senaste i en rad unionsprogram under en 25-årsperiod som stöder genomförandet av miljö- och klimatlagstiftningen och åtföljande politiska prioriteringar. I den nyligen gjorda halvtidsutvärderingen fick programmet en positiv bedömning och ansågs vara ändamålsenligt, effektivt och relevant. Life-programmet 2014–2020 bör därför förlängas med vissa ändringar som identifierats i halvtidsutvärderingen och i efterföljande bedömningar. Följaktligen bör ett program för miljö och klimatpolitik (Life) (nedan kallat programmet) inrättas för perioden från och med 2021.
(3)I strävan efter att nå unionens mål som fastställs i lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och relaterad ren energi, bör programmet bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, antingen genom direkta insatser eller genom att stödja integrering av dessa mål i andra politikområden.
(4)Unionen har åtagit sig att utveckla ett övergripande svar på målen för hållbar utveckling i Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling, där man lyfter fram det inneboende sambandet mellan förvaltningen av naturresurser för att säkerställa deras tillgänglighet på lång sikt, ekosystemtjänster och deras koppling till människors hälsa samt en hållbar och socialt inkluderande ekonomisk tillväxt. I denna anda bör programmet ge ett substantiellt bidrag till både ekonomisk utveckling och social sammanhållning.
(5)Programmet bör bidra till hållbar utveckling och till uppnåendet av målen för unionens lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi, inbegripet Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling, konventionen om biologisk mångfald och Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallat Parisavtalet om klimatförändringar).
(6)Av särskild betydelse för att nå de övergripande målen är genomförandet av paketet för den cirkulära ekonomin, ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030,,, unionens naturvårdslagstiftning, samt tillhörande strategier,,,,.
(7)För att uppfylla unionens åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar krävs att unionen omvandlas till ett energieffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Detta kräver i sin tur åtgärder som är särskilt inriktade på sektorer som bidrar mest till nuvarande koldioxidutsläpp och föroreningar, och som bidrar till genomförandet av ramen för energi- och klimatpolitiken fram till 2030 och till medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner. Dessutom behövs förberedelser för unionens långsiktiga klimat- och energistrategi fram till mitten av det här århundradet. Programmet bör också omfatta åtgärder som bidrar till genomförandet av unionens politik för klimatanpassning för att minska sårbarheten för klimatförändringens negativa effekter.
(8)Övergången till ren energi är ett viktigt bidrag till begränsningen av klimatförändring och ger också sidovinster för miljön. Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som stöder övergången till ren energi, som fram till 2020 finansieras inom ramen för Horisont 2020, bör integreras i programmet, eftersom deras syfte inte är att finansiera spetskompetens och skapa innovation, utan att underlätta införandet av redan tillgänglig teknik som kommer att bidra till begränsning av klimatförändringen. Införandet av dessa åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i programmet ger potential för synergieffekter mellan delprogrammen och gör unionsfinansieringen generellt sett mer sammanhängande. Därför bör data om utnyttjandet av befintliga forskningsresultat och innovativa lösningar i Life-projekten samlas in och spridas, inbegripet från Horisont Europa och dess föregångare.
(9)I konsekvensbedömningarna av lagstiftningen om ren energi bedöms att det kommer att krävas ytterligare investeringar på 177 miljarder EUR per år under perioden 2021–2030 för att nå unionens energimål för 2030. De största bristerna rör investeringar för minskning av koldioxidutsläpp från byggnader (energieffektivitet och småskalig förnybar energi), där kapital måste inriktas på projekt med en mycket decentraliserad karaktär. Ett av målen för delprogrammet Övergång till ren energi är att bygga upp kapacitet för utveckling och aggregering av projekt, för att därigenom bidra till att absorbera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och fungera som katalysator för investeringar i ren energi, även med hjälp av finansieringsinstrumenten inom InvestEU.
(10)Synergieffekter med Horisont Europa bör säkerställa att behoven av forskning och innovation för att hantera miljö-, klimat- och energiutmaningar inom EU identifieras och fastställs i planeringsprocessen för strategisk forskning och innovation inom Horisont Europa. Life bör fortsätta att fungera som en katalysator för genomförandet av EU:s politik och lagstiftning för miljö, klimat och ren energi, inbegripet genom att ta upp och tillämpa forsknings- och innovationsresultat från Horisont Europa och bidra till att utnyttja dem i större skala där detta kan vara till hjälp i frågor som rör miljö, klimat eller övergången till ren energi. Det europeiska innovationsrådet inom Horisont Europa kan ge stöd för att skala upp och kommersialisera nya banbrytande idéer som eventuellt framkommer vid genomförandet av Life-projekt.
(11)En åtgärd som har fått stöd från programmet kan också erhålla ett bidrag från ett annat unionsprogram, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Åtgärder som får kumulativ finansiering från olika unionsprogram ska granskas endast en gång, varvid alla berörda program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas.
(12)Unionens senaste paket för granskning av genomförandet av miljöpolitiken visar att betydande framsteg krävs för att påskynda genomförandet av unionens miljölagstiftning och öka integreringen av miljö- och klimatmål i andra politikområden. Programmet bör därför fungera som en katalysator för att åstadkomma de nödvändiga framstegen genom att utveckla, prova och reproducera nya metoder, stödja utveckling, övervakning och översyn av politik, öka de berörda parternas delaktighet, mobilisera investeringar från unionens investeringsprogram eller andra finansiella källor och stödja åtgärder för att övervinna de olika hindren för ett effektivt genomförande av viktiga planer som krävs enligt miljölagstiftningen.
(13)För att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, inbegripet i marina ekosystem, krävs stöd till utveckling, genomförande, upprätthållande och utvärdering av unionens lagstiftning och politik, inbegripet EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020, rådets direktiv 92/43/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014. Detta bör särskilt ske genom att utveckla kunskapsbasen för utarbetande och genomförande av politik och genom att utveckla, prova, demonstrera och tillämpa bästa praxis och lösningar i liten skala eller skräddarsydda för särskilda lokala, regionala eller nationella förhållanden, inbegripet integrerade strategier för genomförandet av de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas på grundval av direktiv 92/43/EEG. Unionen bör spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald. Krav för spårning i annan relevant unionslagstiftning bör också uppfyllas.
(14)Den senaste tidens utvärderingar och bedömningar, bland annat halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och kontrollen av naturvårdslagstiftningens ändamålsenlighet, visar att en av de främsta orsakerna till bristande genomförande av EU:s naturvårdslagstiftning och strategin för biologisk mångfald är avsaknaden av tillräcklig finansiering. Unionens huvudsakliga finansieringsinstrument, däribland Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, kan ge ett viktigt bidrag för att uppfylla dessa behov. Programmet kan ytterligare öka effektiviteten i integreringen genom strategiska projekt som syftar till att påskynda genomförandet av unionens lagstiftning om natur och biologisk mångfald, inklusive de åtgärder som anges i de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetats i enlighet med direktiv 92/43/EEG. De strategiska naturprojekten bör stödja program för åtgärder i medlemsstaterna som syftar till att integrera relevanta mål för natur och biologisk mångfald i övriga politikområden och finansieringsprogram, och därigenom garantera att tillräckliga medel mobiliseras för att genomföra politiken. Medlemsstaterna skulle inom sin strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken kunna använda en viss andel av anslagen från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att förstärka stödet för åtgärder som kompletterar de strategiska naturprojekt som definieras i denna förordning.
(15)Det frivilliga systemet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i utomeuropeiska territorier (Best) främjar bevarande av biologisk mångfald, inklusive marin biologisk mångfald, och hållbar användning av ekosystemtjänster, däribland ekosystembaserade strategier för anpassning till och begränsning av klimatförändringar i EU:s yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Best har bidragit till att öka medvetenheten om den ekologiska betydelsen av de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna för att bevara den biologiska mångfalden på global nivå. I sina ministerförklaringar från 2017 och 2018 har de utomeuropeiska länderna och territorierna uttryckt sin uppskattning för detta system med små bidrag för biologisk mångfald. Det är lämpligt att programmet får fortsätta finansiera små bidrag för den biologiska mångfalden i de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna.
(16)Främjande av den cirkulära ekonomin kräver en förändrad syn på sättet att utforma, producera, konsumera och bortskaffa material och produkter, däribland plast. Programmet bör bidra till övergången till en cirkulär ekonomisk modell genom ekonomiskt stöd som inriktas på en rad olika aktörer (företag, myndigheter och konsumenter), i synnerhet genom att tillämpa, utveckla och reproducera bästa teknik, metoder och lösningar som är skräddarsydda för lokala, regionala eller nationella förhållanden, bland annat genom integrerade strategier för genomförandet av planer för avfallshantering och förebyggande av avfall. Genom att stödja genomförandet av plaststrategin kan åtgärder vidtas i synnerhet för att försöka lösa problemet med marint skräp.
(17)Unionens långsiktiga mål för luftpolitiken är att uppnå luftkvalitetsnivåer som inte medför betydande negativa effekter på, och risker för, människors hälsa. Allmänhetens medvetenhet om luftföroreningar är hög och medborgarna förväntar sig att myndigheterna ska agera. I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 understryks att unionsfinansiering kan ha betydelse för att nå målen för ren luft. Därför bör programmet stödja projekt, inklusive strategiska integrerade projekt, som har potential att mobilisera offentliga och privata medel och att tjäna som exempel på god praxis och katalysatorer för genomförandet av luftkvalitetsplaner och lagstiftning på lokal, regional, multiregional, nationell och transnationell nivå.
(18)I direktiv 2000/60/EG fastställs en ram för skyddet av unionens ytvatten, kustvatten, vatten i övergångszon och grundvatten. Direktivets mål stöds av strategin för att skydda Europas vattenresurser som efterlyser ett bättre genomförande och en ökad integrering av vattenpolitikens mål i andra politikområden. Programmet bör därför stödja projekt som medverkar till ett effektivt genomförande av direktiv 2000/60/EG och andra delar av unionens vattenlagstiftning som bidrar till att uppnå god status i unionens vattenförekomster genom att tillämpa, utveckla och reproducera bästa praxis, samt genom att mobilisera kompletterande åtgärder inom ramen för andra unionsprogram eller finansieringskällor.
(19)Skydd och återställande av den marina miljön är ett av de övergripande målen för unionens miljöpolitik. Programmet bör stödja följande: förvaltning, bevarande, återställande och övervakning av biologisk mångfald och marina ekosystem, särskilt i marina områden inom Natura 2000, och skydd av arter i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas i enlighet med direktiv 92/43/EEG; uppnående av god miljöstatus i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG; främjande av rena och friska hav;. genomförande av den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, för att försöka lösa problemet med förlorade fiskeredskap och marint skräp i synnerhet; främjande av unionens deltagande i den internationella havsförvaltningen som är avgörande för att nå målen för Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling och garantera friska hav för framtida generationer. Programmets strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt bör inkludera relevanta åtgärder som syftar till skydd av den marina miljön.
(20)För att få en bättre styrning i frågor som rör miljö, klimat och relaterad övergång till ren energi krävs att det civila samhället medverkar genom att höja allmänhetens medvetenhet och öka konsumenternas engagemang samt ett bredare deltagande från berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.
(21)Medan bättre styrning på alla nivåer bör vara ett övergripande mål för programmets alla delprogram, bör programmet stödja utarbetande och genomförande av övergripande lagstiftning om miljöstyrning, inklusive den lagstiftning som genomför Uneces (FN:s ekonomiska kommission för Europa) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
(22)Programmet bör förbereda marknadsaktörerna för och stödja dem i övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi genom att prova nya affärsmöjligheter, förbättra yrkeskunskaper, underlätta konsumenternas tillgång till hållbara produkter och tjänster, engagera och stärka opinionsbildare och prova nya metoder för att anpassa befintliga processer och affärslandskapet. För att stödja en bredare marknadsspridning av hållbara lösningar bör allmänhetens acceptans och konsumenternas engagemang främjas.
(23)På unionsnivå finansieras stora investeringar i miljö- och klimatåtgärder huvudsakligen genom unionens stora finansieringsprogram. Med tanke på programmets funktion som katalysator bör strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt som utarbetas inom programmet mobilisera finansieringsmöjligheter inom ramen för dessa finansieringsprogram och andra finansieringskällor, t.ex. nationell finansiering, och skapa synergieffekter.
(24)Med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen. Åtgärder inom detta program väntas bidra med 61 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.
(25)Vid genomförandet av programmet bör vederbörlig hänsyn tas till strategin för de yttersta randområdena med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget och dessa områdens särskilda behov och sårbarhet. Unionens politik på andra områden än politik för miljö, klimat och i relevanta delar för övergång till ren energi bör också beaktas.
(26)Till stöd för genomförandet av programmet bör kommissionen samarbeta med programmets nationella kontaktpunkter, anordna seminarier och workshoppar, offentliggöra förteckningar över projekt som finansierats inom programmet eller genomföra andra aktiviteter för att sprida projektresultaten och underlätta utbyte av erfarenheter, kunskaper och bästa praxis och reproduktion av projektresultat i hela unionen. Sådan verksamhet bör framför allt inriktas på medlemsstater med lågt utnyttjande av medel och bör underlätta kommunikationen och samarbetet mellan projektens stödmottagare, sökande eller berörda parter för avslutade och pågående projekt inom samma område.
(27)Europeiska unionens nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftningen (Impel), det europeiska nätverket för miljöåklagare (ENPE) och Europeiska unionens miljödomarförening (EUFJE) har inrättats för att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och spelar en unik roll i kontrollen av efterlevnaden av unionens miljölagstiftning. De ger ett betydande bidrag för ökad konsekvens i genomförandet och upprätthållandet av unionens miljölagstiftning i hela unionen, varigenom snedvridning av konkurrens undviks, de bidrar till förbättrad kvalitet på miljötillsyn och brottsbekämpningsmekanismer genom nätverksbildning på både unions- och medlemsstatsnivå, och de tillhandahåller utbyte av information och erfarenhet på olika administrativa nivåer samt genom utbildning och djupgående diskussioner om miljöfrågor och efterlevnadsaspekter, inbegripet övervakning och tillståndsförfaranden. Mot bakgrund av deras bidrag till programmets mål är det lämpligt att tillåta tilldelning av bidrag till Impel, ENPE och EUFJE utan ansökningsomgång i syfte att fortsätta att ge stöd till verksamheten i dessa sammanslutningar. Dessutom finns det andra fall där det inte krävs någon ansökningsomgång i enlighet med de allmänna kraven i budgetförordningen, till exempel för organ som utsetts av medlemsstaterna och som verkar under deras ansvar, när dessa medlemsstater identifieras som stödmottagare genom en unionsrättsakt.
(28)Det är lämpligt att fastställa en finansieringsram för programmet som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.
(29)Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv EU-finansiering.
(30)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, rådets förordningar (Euratom, EG) nr 2988/95, (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU) 2017/1939 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (EU, Euratom) nr 883/2013 och (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.
(31)Valet av finansieringstyp och genomförandemetod bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med beaktande av framför allt kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag bör även användning av enhetsbelopp, schablonsatser och skalor för enhetskostnader beaktas.
(32)De politiska målen för programmet bör också hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom de politiska områdena [...] av InvestEU.
(33)I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU är enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. Dessa enheters deltagande i detta program bör främst inriktas på projekt inom delprogrammet Natur och biologisk mångfald.
(34)Programmet bör vara öppet för tredjeländer i enlighet med de avtal mellan unionen och dessa länder som fastställer de särskilda villkoren för deras deltagande.
(35)Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, varvid programmens genomförande följer ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.
(36)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav får i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken. Den fulla effekten av programmet uppstår genom indirekta, långsiktiga och svårmätbara bidrag till uppnåendet av unionens samtliga miljö- och klimatmål. För övervakningen av programmet bör direkta outputindikatorer och spårningskrav som föreskrivs i denna förordning kompletteras genom aggregering av särskilda indikatorer på projektnivå som ska anges i arbetsprogram eller i meddelanden om ansökningsomgångar, bland annat när det gäller Natura 2000 och utsläpp av vissa luftföroreningar.
(37)I syfte att möjliggöra en översyn av indikatorerna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att ändra de indikatorer som ska användas för rapportering om programmets framsteg mot de allmänna och särskilda målen, särskilt med hänsyn till deras överensstämmelse med indikatorerna för andra unionsprogram. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(38)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att bidra till hållbar utveckling och till uppnåendet av målen för unionens lagstiftning, strategier, planer eller internationella åtaganden för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av denna förordnings omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(39)Förordning (EU) nr 1293/2013 bör därför upphävas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
Genom denna förordning inrättas programmet för miljö och klimatpolitik (Life) (nedan kallat programmet).
Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
(1)strategiska naturprojekt: projekt som stöder uppnåendet av unionens mål för natur och biologisk mångfald genom att genomföra sammanhållna handlingsprogram i medlemsstaterna för att integrera dessa mål och prioriteringar i andra politikområden och finansieringsinstrument, även genom ett samordnat genomförande av prioriterade åtgärdplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG.
(2)strategiska integrerade projekt: projekt som på regional, multiregional, nationell eller transnationell nivå genomför strategier eller handlingsplaner för miljö eller klimat som utarbetats av medlemsstaternas myndigheter och som krävs enligt särskild unionslagstiftning eller unionspolitik för miljö, klimat eller i relevanta delar för ren energi, samtidigt som de säkerställer berörda parters medverkan och främjar samordning med och mobilisering av minst en annan nationell eller privat finansieringskälla eller unionsmedel.
(3)projekt för tekniskt bistånd: projekt som stöder utvecklingen av kapacitet för att delta i standardåtgärdsprojekt, förberedelse av strategiska integrerade projekt, förberedelse för att få tillgång till unionens övriga finansieringsinstrument eller andra åtgärder som är nödvändiga för att förbereda en uppskalning eller reproduktion av resultaten från andra projekt som finansierats genom programmet, dess föregångare eller andra unionsprogram, i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 3.
(4)standardåtgärdsprojekt: projekt, andra än strategiska integrerade projekt, strategiska naturprojekt eller projekt för tekniskt bistånd, som syftar till att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3.2.
(5)blandfinansieringsinsatser: åtgärder som stöds genom unionsbudgeten, inbegripet inom ramen för blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i förordning (EU, Euratom) 2018/... (nedan kallad budgetförordningen), i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionsbudgeten sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.
(6)rättslig enhet: varje fysisk eller juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som saknar rättskapacitet i enlighet med artikel 190.2 c i budgetförordningen.
Artikel 3
Programmets mål
1.Programmets allmänna mål är att bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, inbegripet genom övergången till ren energi, samt att bidra till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, för att därigenom bidra till en hållbar utveckling.
2.Programmet har följande särskilda mål:
(a)Utveckla, demonstrera och främja innovativa tekniker och metoder för att uppnå målen för unionens lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet, inbegripet övergången till ren energi, och bidra till tillämpningen av bästa praxis för natur och biologisk mångfald.
(b)Stödja utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens relevanta lagstiftning och politik, inbegripet genom att förbättra styrningen genom att öka offentliga och privata aktörers kapacitet och det civila samhällets deltagande.
(c)Katalysera storskalig spridning av framgångsrika tekniska och politikrelaterade lösningar för att genomföra unionens relevanta lagstiftning och politik genom att reproducera resultat, integrera relaterade mål i andra politikområden samt i den offentliga och privata sektorns verksamhet, mobilisera investeringar och förbättra tillgången till finansiering.
Artikel 4
Programmets struktur
Programmet har följande struktur:
(1)Området Miljö, som omfattar
(a)delprogrammet Natur och biologisk mångfald,
(b)delprogrammet Cirkulär ekonomi och livskvalitet.
(2)Området Klimatpolitik, som omfattar
(a)delprogrammet Begränsning av och anpassning till klimatförändringar,
(b)delprogrammet Övergång till ren energi.
Artikel 5
Budget
1.Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 5 450 000 000 EUR i löpande priser.
2.Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara
(a)3 500 000 000 EUR för området Miljö, varav
(1)2 150 000 000 EUR för delprogrammet Natur och biologisk mångfald, och
(2)1 350 000 000 EUR för delprogrammet Cirkulär ekonomi och livskvalitet,
(b)1 950 000 000 EUR för området Klimatpolitik, varav
(1)950 000 000 EUR för delprogrammet Begränsning av och anpassning till klimatförändringar, och
(2)1 000 000 000 EUR för delprogrammet Övergång till ren energi.
3.De belopp som avses i punkterna 1 och 2 ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna om flexibilitet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) ... [den nya förordningen om den fleråriga budgetramen] och budgetförordningen.
4.Det belopp som avses i punkt 1 får användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive centrala informationstekniska system.
5.Programmet får finansiera verksamhet som genomförs av kommissionen för att stödja utarbetandet, genomförandet och integreringen av unionens lagstiftning och politik för miljö, klimat eller i relevanta delar för övergången till ren energi i syfte att uppnå de allmänna målen i artikel 3. Sådan verksamhet kan innefatta följande:
(a)Information och kommunikation, däribland åtgärder för att öka medvetenheten. Ekonomiska resurser som tilldelas kommunikationsverksamhet enligt denna förordning ska också omfatta gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar samt om genomförande- och införlivandestatus för unionslagstiftning för miljö, klimat eller i relevanta delar för ren energi.
(b)Studier, undersökningar, utveckling av modeller och scenarier.
(c)Förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt som inte finansieras genom programmet, politik, program och lagstiftning.
(d)Workshoppar, konferenser och möten.
(e)Samarbete i nätverk och plattformar för bästa praxis.
(f)Andra verksamheter.
Artikel 6
Tredjeländer som är associerade till programmet
1.Programmet ska vara öppet för följande tredjeländer:
(a)Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.
(b)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.
(c)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.
(d)Andra tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet
–säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,
–föreskriver villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i budgetförordningen,
–inte ger tredjelandet beslutsbefogenheter i fråga om programmet,
–garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.
2.När ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).
Artikel 7
Synergieffekter med andra unionsprogram
Programmet ska genomföras på ett sätt som säkerställer dess samordning med Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU, i syfte att skapa synergieffekter, särskilt vad gäller strategiska naturprojekt och strategiska integrerade projekt, och att stödja spridning och reproduktion av lösningar som utvecklats inom programmet.
Artikel 8
Genomförande av och former för unionsfinansiering
1.Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel [61.1 c] i budgetförordningen.
2.Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser och upphandling. Det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom blandfinansieringsinsatser.
KAPITEL II
STÖDBERÄTTIGANDE
Artikel 9
Bidrag
Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.
Artikel 10
Stödberättigande åtgärder
1.Endast åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 ska berättiga till finansiering.
2.Bidrag får finansiera följande typer av åtgärder:
(a)Strategiska naturprojekt inom det delprogram som avses i artikel 4.1 a.
(b)Strategiska integrerade projekt inom de delprogram som avses i artikel 4.1 b, 4.2 a och 4.2 b.
(c)Projekt för tekniskt bistånd.
(d)Standardåtgärdsprojekt.
(e)Andra åtgärder som behövs för att uppnå det allmänna målet i artikel 3.1.
3.Projekt inom delprogrammet Natur och biologisk mångfald som gäller förvaltning, återställande och övervakning av Natura 2000-områden i enlighet med direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG ska stödjas i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG.
4.Bidrag får finansiera verksamhet utanför unionen under förutsättning att projektet eftersträvar unionens miljö- och klimatmål och att verksamhet utanför unionen är nödvändig för att säkerställa effektiviteten hos insatser som genomförs i medlemsstatsterritorier.
5.Driftsbidrag ska stödja ideella organisationer som deltar i utarbetande, genomförande och kontroll av efterlevnaden av unionens lagstiftning och politik och som främst är verksamma inom området miljö eller klimatpolitik, inbegripet övergången till ren energi.
Artikel 11
Stödberättigade enheter
1.Utöver de kriterier som anges i artikel [197] i budgetförordningen ska de urvalskriterier som fastställs i punkterna 2–3 tillämpas:
2.Följande enheter är berättigade till stöd:
(a)Rättsliga enheter etablerade i något av följande länder eller territorier:
(1)En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.
(2)Ett tredjeland som är associerat till programmet.
(3)Andra tredjeländer som förtecknas i arbetsprogrammet på de villkor som anges i punkterna 4–6.
(b)Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.
3.Fysiska personer är inte berättigade till stöd.
4.Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet får i undantagsfall delta när det är nödvändigt för att nå målen för en viss åtgärd i syfte att säkerställa ändamålsenligheten för insatser som genomförs i unionen.
5.Rättsliga enheter som ingår i konsortier av minst tre oberoende enheter, etablerade i olika medlemsstater eller utomeuropeiska länder eller territorier som är knutna till dessa stater eller tredjeländer som är associerade till programmet eller andra tredjeländer, är berättigade till stöd.
6.Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet bör i princip bära kostnaderna för sitt deltagande.
Artikel 12
Ansökningsomgångar
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel [188] i budgetförordningen får bidrag tilldelas utan ansökningsomgång till de organ som förtecknas i bilaga I.
Artikel 13
Tilldelningskriterier
Tilldelningskriterierna ska anges i meddelandena om ansökningsomgångar, med beaktande av följande:
(a)Projekt som finansieras genom programmet ska undvika att äventyra programmets mål för miljö och klimat eller i relevanta delar för ren energi och ska, där så är möjligt, främja användning av miljöanpassad offentlig upphandling.
(b)Projekt som ger sidovinster och främjar synergieffekter mellan de olika delprogram som avses i artikel 4 ska prioriteras.
(c)Projekt med störst potential att reproduceras och spridas av den offentliga eller privata sektorn eller att mobilisera de största investeringarna eller finansiella resurserna (katalyspotential) ska prioriteras.
(d)Det ska säkerställas att resultaten från standardåtgärdsprojekt kan reproduceras.
(e)Projekt som bygger på eller skalar upp resultaten från andra projekt som finansieras genom programmet, dess föregångare eller unionens andra fonder ska få en bonus i utvärderingen.
(f)I förekommande fall ska särskild hänsyn tas till projekt i geografiska områden med särskilda behov eller svårigheter, t.ex. områden med särskilda miljöproblem eller naturliga begränsningar, gränsöverskridande områden eller yttersta randområden.
Artikel 14
Stödberättigande kostnader för inköp av mark
Utöver de kriterier som anges i artikel [186] i budgetförordningen, ska kostnader för förvärv av mark anses stödberättigande förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
(a)
|
(a)Köpet kommer att bidra till att förbättra, bevara och återställa integriteten hos det Natura 2000-nätverk som upprättats i enlighet med artikel 3 i direktiv 92/43/EEG, däribland genom att förbättra konnektiviteten genom skapande av korridorer eller förbindelsefunktioner eller genom att förbättra andra aspekter av grön infrastruktur.
(b)Förvärv av mark är det enda eller det mest kostnadseffektiva sättet att uppnå det önskade bevaranderesultatet.
(c)Den förvärvade marken reserveras långsiktigt för sådan användning som är förenlig med programmets särskilda mål.
(d)Den berörda medlemsstaten säkerställer, genom överföring eller på annat sätt, att marken långsiktigt avsätts för naturvårdsändamål.
|
Artikel 15
Kumulativ, kompletterande och kombinerad finansiering
1.En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Bestämmelserna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.
2.Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller följande kumulativa, jämförande villkor:
(a)de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,
(b)de uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången,
(c)de kan inte finansieras i den ansökningsomgången på grund av begränsningar i fråga om budgetmedel,
får erhålla stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i förordning (EU) XX [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas.
KAPITEL III
BLANDFINANSIERINGSINSATSER
Artikel 16
Blandfinansieringsinsatser
Blandfinansieringsinsatser enligt detta program ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.
KAPITEL IV
PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, RAPPORTERING OCH UTVÄRDERING
Artikel 17
Arbetsprogram
1.Programmet ska genomföras med hjälp av minst två fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet.
2.Varje flerårigt arbetsprogram ska i enlighet med de mål som fastställs i artikel 3 innehålla uppgifter om följande:
(a)Fördelningen av medel inom varje delprogram mellan olika behov och mellan olika typer av finansiering.
(b)De projektämnen eller särskilda behov för vilka det finns en förhandstilldelning av medel för de projekt som avses i artikel 10.2 c och d.
(c)De målplaner för vilka medel kan sökas för de projekt som avses i artikel 10.2 b.
(d)Den maximala stödberättigande perioden för genomförandet av projektet.
Artikel 18
Övervakning och rapportering
1.Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av målen i artikel 3 anges i bilaga II.
2.För att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg i riktning mot uppnåendet av dess mål, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 med avseende på att ändra bilaga II för att se över eller komplettera indikatorerna om det anses nödvändigt och att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering.
3.Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och rättidigt. I detta syfte ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel för att möjliggöra insamling av aggregerbara output- och effektindikatorer på projektnivå för alla relevanta särskilda miljö- och klimatpolitiska mål, inbegripet i anslutning till Natura 2000 och utsläpp av vissa luftföroreningar, däribland koldioxid.
4.Kommissionen ska regelbundet övervaka och rapportera om integrering av mål för klimat och biologisk mångfald, inklusive utgiftsbeloppet. Denna förordnings bidrag till målet att 25 % av utgifterna i budgeten ska bidra till klimatmålen ska spåras genom unionens system för klimatmarkörer. Utgifter som rör biologisk mångfald ska spåras med hjälp av en särskild uppsättning markörer. Dessa spårningsmetoder ska användas för att kvantifiera de åtagandebemyndiganden som väntas bidra till mål för klimat och biologisk mångfald under den fleråriga budgetramen för 2021–2027 på lämplig uppdelningsnivå. Utgifterna ska redovisas varje år i programförklaringen för budgeten. Programmets bidrag till unionens mål för klimat och biologisk mångfald ska rapporteras regelbundet inom ramen för utvärderingar och den årliga rapporten.
5.Kommissionen ska bedöma synergieffekter mellan programmet och andra kompletterande unionsprogram och mellan dess delprogram.
Artikel 19
Utvärdering
1.Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.
2.En halvtidsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.
3.Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 1 andra stycket, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen.
4.Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
KAPITEL V
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 20
Information, kommunikation och publicitet
1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar projekten och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.
Artikel 21
Utövande av delegeringen
1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 18.2 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.
3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 18.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.En delegerad akt som antas enligt artikel 18.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 22
Upphävande
Förordning (EU) nr 1293/2013 ska upphöra att gälla den 1 januari 2021.
Artikel 23
Övergångsbestämmelser
1.Denna förordning ska inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 614/2007 och förordning (EU) nr 1293/2013 vilka ska fortsätta att tillämpas för de berörda projekten fram till dess att de avslutas.
2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för förordningarna (EG) nr 614/2007 och (EU) nr 1293/2013.
3.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter den 31 december 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 5.4, i syfte att möjliggöra förvaltning av projekt som inte slutförts den dagen.
4.Återflöden från finansieringsinstrument som inrättats genom förordning (EU) nr 1293/2013 får investeras i finansieringsinstrument som inrättats inom [fonden InvestEU].
5.Anslag som motsvarar specifika inkomster från återbetalningar av belopp som betalats ut på felaktiga grunder i enlighet med förordning (EG) nr 614/2007 eller förordning (EU) nr 1293/2013 ska användas, i enlighet med artikel 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, för att finansiera programmet.
Artikel 24
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar
På rådets vägnar
Ordförande
Ordförande
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets titel
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013
1.2.Berörda politikområden (programkluster)
III. Naturresurser och miljön
1.3.Förslaget eller initiativet avser
◻ en ny åtgärd
◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd
☑ en förlängning av en befintlig åtgärd
◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.4.Grunder för förslaget eller initiativet
1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
Förordningen väntas träda i kraft den 1 januari 2021.
Dess genomförande kommer att föregås av
– vissa förberedande verksamheter som genomförs inom ramen för det nuvarande programmet, vilka särskilt behövs för en tidig start för genomförandet av delprogrammet Natur och biologisk mångfald,
– antagandet av det fleråriga arbetsprogram som ska fastställa fördelningen av medel inom varje delprogram mellan olika typer av finansiering, de projektämnen eller särskilda behov för vilka en förhandstilldelning av medel krävs, de typer av målplaner för vilka medel kan sökas för strategiska integrerade projekt, samt den maximala stödberättigande perioden för projektgenomförandet.
1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante)
Programmets mervärde har sin grund i dess roll som katalysator för att stödja EU:s utarbetande av miljö- och klimatpolitik samt verksamheter för att stärka uppnåendet av unionens miljö- och klimatmål, inbegripet relevanta delar av övergången till ren energi i hela unionen.
Miljöproblem och klimatförändringar håller sig inte inom politiska, rättsliga eller geografiska gränser och kan inte lösas av medlemsstaterna på egen hand. Det krävs unionsinsatser i form av ett särskilt instrument för miljön och klimatet, t.ex. energieffektivitet och förnybar energi, för att lösa dessa problem på ett effektivt sätt, undvika samordningsproblem och underlätta en samordnad integrering av miljön och klimatet i unionsbudgeten med riktade åtgärder.
Ett effektivare genomförande uppnås genom att Life bidrar till utarbetandet, genomförandet och kontrollen av efterlevnaden av unionens miljö- och klimatpolitiska åtgärder och lagstiftning, säkerställer samordning på unionsnivå, och ger en plattform för utbyte av bästa praxis och demonstration av effektivare lösningar, bland annat för övergången till ren energi, som kan reproduceras i större skala inom unionen.
Life möjliggör en bättre ansvarsfördelning och främjar även solidaritet i förvaltningen/bevarandet av unionens miljötillgångar, som vanligen är kollektiva nyttigheter som inte är jämnt fördelade inom unionen. Deras kostnader och fördelar avspeglas normalt sett inte på marknaden och därför finns det ett behov av att säkerställa en fördelning av bördan för en korrekt fungerande inre marknad.
Life är inriktat på relativt småskaliga projekt och ska tillhandahålla engångsinvesteringar som behövs inom ett visst område, undanröja inledande hinder och testa nya tillvägagångssätt vilka i sin tur stimulerar bredare åtgärder och integrering av miljö- och klimatpolitiken i viktiga finansieringsinstrument inom unionen.
Genom strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt skapar programmet synergieffekter mellan unionens och medlemsstaternas medel och underlättar därigenom genomförandet av unionslagstiftningen.
Dessutom finansierar Life insatser och åtgärder som annars skulle få otillräcklig finansiering av medlemsstaterna ensamma. I vissa delar av unionens miljölagstiftning, till exempel habitatdirektivet och direktivet om nationella utsläppstak, anges särskilt behovet av unionsfinansiering för att uppfylla målen.
Det mervärde för unionen som förväntas skapas (ex post) är kopplat till programmets katalysatoreffekt och därför till konsekvenserna av
– ny/modifierad lagstiftning och politik som beslutas och genomförs på internationell nivå (t.ex. Parisavtalet) och på unionsnivå,
– genomförande av nya innovativa tekniker, metoder och bästa praxis, och
– tillämpning av framgångsrika tekniska och politikrelaterade lösningar för integrering av målen för miljö, klimatpolitik och ren energi i övriga politikområden och i den offentliga och den privata sektorns verksamhet.
1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
I den slutliga utvärderingen av programmet Life+ (2007–2013) konstateras att programmet var framgångsrikt när det gäller att främja genomförandet av unionens miljöpolitik och miljölagstiftning och gav ett betydande mervärde för unionen. Dock identifierades också ett antal brister. De allra flesta av dessa åtgärdades genom att ändringar gjordes i utformningen av det nuvarande Life-programmet (2014–2020).
Dessa ändringars ändamålsenlighet undersöktes i den nyligen gjorda halvtidsutvärderingen av Life. Även om utvärderingen gjordes i ett tidigt skede av programgenomförandet, då endast 2014 och 2015 års projekt hade inletts, kunde den bekräfta att programmet är ändamålsenligt, effektivt och relevant och att det bidrar till Europa 2020-strategin. Det stora flertalet berörda parter som deltog i det offentliga samrådet ser också Life som ett mycket viktigt instrument för att ta itu med miljö- och klimatprioriteringar.
Erfarenheterna från halvtidsutvärderingen och, i förekommande fall, rekommendationer från andra översyner av Life-programmet sammanfattas nedan. De avser tre aspekter: programmets relevans, samstämmighet och täckning, dess ändamålsenlighet och katalysatoreffekt samt dess effektivitet och förenkling. Vissa av slutsatserna har redan beaktats i genomförandet av det nuvarande programmet.
1. Relevans, samstämmighet och täckning
•
Life-programmet och dess allmänna mål är relevanta och är inriktade på unionens befintliga miljö- och klimatpolitiska prioriteringar. Även de sex prioriterade områden som anges i den nuvarande Life-förordningen motsvarar behoven.
•
Cirka 13 % av Life-projekten berör mer än ett tematiskt område. Dessa överlappningar ger synergieffekter: med tanke på kopplingarna mellan olika naturresurser är multifunktionella projekt mer ändamålsenliga. Deras sammanlagda effekter belönas med bonuspoäng under utvärderingen.
•
Den begränsade budgeten, den breda inriktningen mot olika politiska mål och de nya utmaningarna ledde till att inte alla områden kunde hanteras på lämpligt sätt i slutet av programperioden. En kritisk massa för att ge påtagliga resultat inom alla miljö- och klimatområden skulle kräva en betydande ökning av budgeten.
•
En minskning av programmet tematiska omfattning skulle dock få kritiska konsekvenser för en eller flera av programmets prioriteringar (t.ex. resurseffektivitet, kvaliteten på vatten och luft, minskning av växthusgasutsläpp, natur och biologisk mångfald inbegripet bevarande av havsmiljön).
•
Överlappningar mellan de bidrag som finansieras genom Life och andra unionsprogram (t.ex. demonstrationsprojekt inom Horisont 2020) ger synergieffekter, eftersom programmen har olika mål och verksamheter som hänger samman med varandra, även om de är av olika storlek och karaktär. På vissa områden (natur och biologisk mångfald, inbegripet marina ekosystem) har programmet en unik och central roll. Synergieffekter och komplementaritet har observerats särskilt med forsknings-, sammanhållnings- och landsbygdsutvecklingsprogram. En systematisk utveckling av synergimekanismerna skulle dock kunna ge utrymme för förbättringar.
2. Ändamålsenlighet och katalysatoreffekt
•
Generellt sett förefaller de olika typerna av bidrag (standardåtgärdsprojekt, integrerade projekt, tekniskt bistånd för integrerade projekt, förberedande projekt och stöd till icke-statliga organisationer) vara effektiva genomförandemekanismer.
•
De integrerade projekten, som samordnar genomförandet av åtgärder med en större geografisk omfattning, har visat sig ha en betydande potential för att stärka Life-programmets katalysatoreffekt. Life-finansiering på 251,7 miljoner EUR till integrerade projekt inom det nuvarande programmet under perioden 2014–2016 väntas leda till investeringar för miljö- och klimatåtgärder på totalt cirka 5,7 miljarder EUR. För varje euro från Life beräknas således ytterligare 22 EUR från andra källor användas på ett samordnat sätt för miljö- och klimatmål.
•
Instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE) är ett pilotfinansieringsinstrument som syftar till att bygga upp kapaciteten hos finansiella institut för utveckling och testning av särskilda låneprodukter för den privata sektorns investeringar i energieffektivitetsåtgärder. Det har visat ett gott utnyttjande och en möjlighet att efter pilotfasen, skala upp och integrera energieffektivitetslånen via relevanta finansieringsinstrument som mobiliseras genom unionsprogram, särskilt inom ramen för den framtida fonden InvestEU.
•
Regionkommittén har uppmanat Life-programmet att uppnå större komplementaritet mellan PF4EE och andra relevanta finansieringsinstrument.
•
Finansieringsmekanismen för naturkapital (NCFF) är ett pilotfinansieringsinstrument som erbjuder lån, eget kapital och garantier till åtgärder för natur och klimatanpassning som kan generera intäkter eller minska kostnader. Syftet är att skapa en uppsättning reproducerbara och lönsamma insatser som fungerar som ”koncepttest” för att visa potentiella investerare att verksamheter som direkt inriktas på mål för biologisk mångfald och klimatanpassning är attraktiva. Det har haft ett lågt utnyttjande på grund av behovet av att anpassa bankpraxis för att bedöma avkastningen av sådana investeringar och behovet av att förbättra projektansökningarnas kvalitet. Flera justeringar har gjorts som en uppföljning av Life-programmets halvtidsutvärdering för att öka synligheten för instrumentet och ta mekanismen för tekniskt bistånd i drift. Projektplaneringen har förbättrats till följd av detta. En av de rekommendationer som återstår att åtgärda är att komplettera detta ekonomiska stöd med riktade bidrag (blandfinansiering).
•
Offentliga upphandlingsavtal anses utgöra en värdefull genomförandemekanism för att tillhandahålla riktat stöd till utarbetandet av lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet och genomförande/kontroll av efterlevnaden av dessa. De har en betydande katalysatoreffekt.
3. Effektivitet och förenkling
•
Delegeringen av förvaltningen från kommissionen till genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme) ledde till kostnadsbesparingar och ökad effektivitet, eftersom den medförde stordriftsfördelar i genomförandet av ett stort antal enhetliga och standardiserade insatser som behövs för att förvalta bidrag.
•
Life är relativt effektivt jämfört med andra unionsprogram. Det kostar relativt sett betydligt mindre att förvalta Life än andra liknande program (t.ex. Cosme och Horisont 2020). Förvaltningsmetoderna som kännetecknas av användning av externt stöd för övervakning av projekt ledde till en extremt hög andel framgångsrika projekt och en mycket låg felfrekvens (0,25 % 2017 – den lägsta av alla unionsprogram).
Vad mer kan göras?
•
Mer riktad styrning av projekten mot viktiga prioriteringar skulle kunna ger mer fokus och bättre prestation, särskilt för delprogrammet Miljö, där tematiska prioriteringar för närvarande anges i förordningen för en period av sju år. Nya prioriteringar som uppstår under den sjuåriga programperioden (såsom den cirkulära ekonomin och relaterade sektorer, t.ex. plast) eller andra prioriteringar som inte i tillräcklig grad omfattas av projekt (som väljs ut efter en ansökningsomgång på grundval av en nerifrån och upp-strategi) behandlas eventuellt inte genom ett tillräckligt antal insatser.
•
Stödmottagarna anser att den administrativa bördan är för stor. Det finns därför ett behov av att förenkla förordningen och ansöknings- och rapporteringsförfarandet. Vissa förenklingsåtgärder har redan vidtagits och ytterligare andra håller på att testas.
•
Det låga deltagandet av stödmottagare från vissa medlemsstater riskerar att försvaga programmets katalysatoreffekt. Användningen av nationella anslag har visat sig vara ineffektiv när det gäller att försöka lösa detta problem: den ledde till ett minskat deltagande från de länder som deltog mer, utan att öka deltagandet från de övriga. Den har upphört sedan 2018. Även om de bidrag för kapacitetsuppbyggnad som infördes 2014 fortfarande används och det är alltför tidigt att säga något definitivt, tycks resultaten vara blandade. Nya sätt att minska det ojämlika deltagandet bör undersökas.
•
Ju större reproduktion av projektresultat, desto större blir Life-programmets katalysatoreffekt. I en rapport från 2016 anges att ungefär tre fjärdedelar av projekten har god potential för att kunna reproduceras, men att det finns utrymme för förbättringar i form av faktisk reproduktion. Stödmottagarna anger att de största hindren är avsaknad av ekonomiska medel, beslutsfattarnas ljumma intresse och angelägenhet, bristen på specifik information och kommunikation om överförbara lösningar samt låg kapacitet för planering av investeringar.
1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter
Life-programmet är den enda unionsfonden som är helt och hållet avsedd för miljö- och klimatmål, inbegripet övergången till ren energi. Det är inriktat på en nisch mellan unionsprogram som stöder forskning och innovation å ena sidan och unionsprogram som finansierar storskalig tillämpning av åtgärder å andra sidan (se figur 1 nedan).
Som framgår av figur 1 omfattar det första skedet – forskning/innovation – både primärforskning som förbättrar vetenskaplig kunskap och teknisk demonstration för att bevisa genomförbarheten av innovationer. Life täcker inte detta område bortsett från småskalig forskning som stöder andra mål för projekt. Det andra skedet – demonstration/bästa praxis – omfattar testning, demonstration och pilotstudier av ändamålsenligheten hos nya tekniker, tillvägagångssätt eller strategier som metoder för genomförande av politik. Life finansierar främst åtgärder som ingår i detta skede, särskilt inom ramen för ”traditionella” standardåtgärdsprojekt. Life finansierar också åtgärder i det tredje skedet – främja utnyttjande/uppskalning/medvetenhet – till exempel genom strategiska integrerade projekt och verksamheter för att stödja övergången till ren energi. Under detta skede lägger projekt grunden för en storskalig användning av lämplig teknik och lämpliga strategier. Det fjärde skedet – omfattande finansiering av miljövänliga lösningar – omfattar fall där en teknik, strategi eller politik är trovärdig, men tillgång till finansiering är det största hindret. Life tillhandahåller inte finansiering för storskaligt genomförande.
Life-verksamheterna tar itu med vissa problem direkt på fältet, men programmets främsta effekt är indirekt genom att det fungerar som en katalysator: stödet för småskaliga åtgärder syftar till att initiera, utvidga eller påskynda hållbar produktion, distribution och konsumtion genom att
underlätta utveckling och utbyte av bästa praxis och kunskap,
bygga upp kapacitet och påskynda genomförandet av lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet,
hjälpa berörda parter att testa småskaliga tekniker och lösningar, och
mobilisera finansiering från andra källor.
Figur 1. Täckningen av Life och andra viktiga EU-program och fonder
Källa: Europeiska kommissionen
Konsekvensbedömningen bekräftar slutsatserna från halvtidsutvärderingen av Life att överlappningarna avseende finansieringsskeden som rör genomförande och utveckling av miljö- och klimatpolitik (se figur 1 ovan) ger synergieffekter.
Synergieffekter kommer i synnerhet att skapas med [fonden InvestEU], särskilt inom delen för hållbar infrastruktur, [Horisont Europa, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden].
Life-programmet är utformat för att stödja demonstrationsmetoder, tillvägagångssätt och bästa praxis som kan reproduceras och skalas upp i större program. Life-programmets strategiska integrerade projekt mobiliserar andra europeiska, nationella, regionala och privata medel för genomförande av viktiga miljö- och klimatplaner (t.ex. förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, planer för ren luft osv.). Särskilt för Natur och biologisk mångfald kommer strategiska naturprojekt att genomföra samlade handlingsprogram för att integrera unionens mål och prioriteringar för natur och biologisk mångfald i andra politikområden och finansieringsinstrument, inklusive genom ett samordnat genomförande av prioriterade åtgärdplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG. Dessa projekt ska syfta till att samordna tillgängliga resurser för att stödja målen för natur och biologisk mångfald och därigenom förbättra integreringen.
I konsekvensbedömningen undersöktes också två särskilda alternativ med anknytning till programmets tillämpningsområde med avsikt att bättre utveckla potentiella synergieffekter och ta itu med luckor och överlappningar:
Å ena sidan, med beaktande av att Life-delprogrammet Klimatpolitik är inriktat på ett liknande mål och skede, kommer integreringen av stödåtgärder för omställningen till ren energi att stärka programmets övergripande samstämmighet och synergieffekter i genomförandet av unionens politik för miljö, klimat och ren energi.
Å andra sidan kommer den fortsatta finansieringen av Best-systemet inom Life-delprogrammet Natur och biologisk mångfald att åtgärda en lucka som rör finansieringen för biologisk mångfald i de yttersta randområdena och i de utomeuropeiska länderna och territorierna och kommer att möjliggöra en vidareutveckling av de synergieffekter som redan uppstått inom ramen för Best-systemet.
1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser
☑ begränsad varaktighet
☑
verkan från och med den 1.1.2021 till och med den 31.12.2027
☑
budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2036 för betalningsbemyndiganden.
◻ obegränsad varaktighet
Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.6.Planerad metod för genomförandet
☑ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
☑ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
☑
av genomförandeorgan
◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna
☑ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
☑ tredjeländer eller organ som de har utsett
☑ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
☑ EIB och Europeiska investeringsfonden
☑ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
☑ offentligrättsliga organ
☑ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
☑ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten
Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.
Anmärkningar:
Genomförandet av programmet kan komma att delegeras till ett genomförandeorgan, beroende på resultatet av en kostnads–nyttoanalys och tillhörande beslut som ska fattas.
Indirekt förvaltning kan användas på ad hoc-basis, och för en begränsad del av programmets finansieringsram, genom delegering till internationella organisationer, Europeiska investeringsbanken eller Europeiska investeringsfonden eller andra organisationer. Detta kommer att bero på typen av arbetsuppgifter i fråga.
2.FÖRVALTNING
2.1.Regler om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:
Vid halvtidsutvärderingen konstaterades att nuvarande övervakning och utvärdering i stort är ändamålsenlig och effektiv.
När det gäller användningen av medlen i projekten visar resultaten av kontroller i efterhand av Life+ och övervakning på plats av Life-projekt att en mycket hög procentandel av projekten ger goda resultat och programmets ”felfrekvens”, dvs. det belopp som anses vara i riskzonen, ligger långt under väsentlighetströskelns referensvärde på 2 % och minskar: den var 2,27 EUR för varje 100 EUR under 2012, sjönk till 1,24 EUR under 2015 och ytterligare till 0,44 EUR under 2016 och 0,25 EUR under 2017, vilket är den lägsta nivån av alla unionsprogram.
Övervakningen av programmet sker på grundval av erfarenheterna från tidigare program och genomförs
1. på projektnivå och
2. på programnivå.
1. Alla förslag måste ange de förväntade resultaten uttryckta som resultat på projektnivå. Dessa resultat definieras enligt ett antal på förhand fastställda nyckelprestationsindikatorer. För projekten valideras dessa indikatorer av övervakningsgruppen och av den projektansvarige och utgör grunden för övervakning av projektens framsteg. De ska uppdateras regelbundet och de förväntade värdena jämförs med faktiska värden i halvtids- och slutrapporterna.
För projekt inom miljö, natur och biologisk mångfald och klimatåtgärder planeras kontrollbesök minst en gång om året, och varje projekt ska besökas av personal från kommissionen minst en gång. Återkoppling ges till stödmottagaren för att förbättra prestationen. Ett övervakningsärende skapas då varje projekt inleds, i form av en kort rapport med projektbeskrivning och en sammanfattning av väntade effekter och resultat. Övervakningsgruppens årliga besök ger en överblick över projektets genomförande och möjliggör en tidig upptäckt av problem som snabbt behandlas. Detta bidrar till den höga andelen framgångsrika projekt och programmets låga felfrekvens.
Tillsammans med slutrapporten ska varje projekt lämna in en plan för tiden efter Life, bland annat med en förteckning över väntade effekter som ska ligga till grund för en bedömning av projektresultatens hållbarhet. Dagens praxis med besök för övervakning i efterhand av utvalda projekt kommer att fortsätta. Detta kommer att ge information om möjligheten att reproducera projekten efter ett år och kommer att bidra till bedömningen av programmets katalysatoreffekt.
2. På programnivå anger de fleråriga arbetsprogrammen särskilda tematiska prioriteringar för programmens löptid och särskilda mål, inbegripet förväntade resultat (dvs. förväntat antal strategiska integrerade projekt, Life-projektens täckning av Natura 2000 och deras täckning av avrinningsdistrikt). I slutet av varje års ansökningsomgång analyserar kommissionen om ett tillräckligt antal projekt för ett visst åtgärdsområde har finansierats och göra de justeringar som krävs för att nå halvtidsmålen.
De viktigaste resultaten för särskilda prioriteringar presenteras under klustermöten och sammanfattas i tematiska rapporter. De är ett av de verktyg som används för att sprida resultat och bidra till utformning och genomförande av politik.
Det är särskilt svårt att bedöma programmets katalysatoreffekt, med beaktande av de många initiativ som finansieras och det faktum att projektens katalysatoreffekt huvudsakligen väntas på lång sikt, efter det att projekten har avslutats. Därför är det nödvändigt att hitta en balans mellan behovet av att få detaljerade och relevanta data å ena sidan och de relaterade kostnaderna och den administrativa bördan för stödmottagaren å andra sidan.
För detta ändamål ska följande informationskällor användas i kombination med de data som samlas in på projektnivå:
1.
Ett urval av resultaten av projekten kommer att bedömas på grundval av källor och verktyg som är fristående från själva projektet (t.ex. regionala data om luftkvaliteten eller data från företagsregistret). Dessa projekt kommer att identifieras systematiskt.
2.
De data som lämnas av stödmottagare för redan avslutade projekt på frivillig basis kontrolleras på grundval av stickprov och i efterhand.
3.
Data om de totala ekonomiska medel som mobiliserats och/eller samordnats av projekt kommer att samlas in systematiskt.
4.
Undersökningar av centrala aktörer på nationell nivå och unionsnivå.
På så sätt kommer bördan för datainsamling att flyttas från stödmottagarna till övervakarna (övervakningsgrupp, externa övervakare, Easme och kommissionen).
En halvtidsutvärdering och en efterhandsutvärdering av programmet kommer att genomföras 2024 och 2027. Såsom anges i konsekvensbedömningen, med beaktande av genomsnittlig projektlängd, kommer utvärderingarna att ge en översikt över det pågående programmet, samt en analys av prestationen av Life-programmet 2014–2020 och effekterna av programmet Life+.
För att kunna belägga de sidovinster som programmet kan medföra för specifika prioriteringar, som klimatpolitik och biologisk mångfald, och bättre illustrera de medel som finns tillgängliga under programmet för dessa prioriteringar, inbegriper övervakningsramen metoden för spårning av utgifter relaterade till klimat och biologisk mångfald, såsom de illustreras i meddelandet om den fleråriga budgetramen.
Detta kommer att göra det möjligt att varje år identifiera de utgifter som är relaterade till dessa två prioriteringar i Life-programmet.
2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Life-programmets förvaltning utgörs av direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen och som delvis kan komma att delegeras till ett befintligt genomförandeorgan. I vissa fall kan indirekt förvaltning övervägas för särskilda ad hoc-åtgärder.
Kommissionen kommer att bistås av en expertgrupp med företrädare för medlemsstaterna.
Det interna kontrollsystemet grundas på de erfarenheter som gjorts. Dess viktigaste inslag, som tillämpas på samtliga finansiella transaktioner – bidrag, upphandling och priser – är följande:
–
Ekonomihanteringsprocessen som i synnerhet baseras på en förhandskontroll av varje transaktion och på särskilda kontroller av vissa transaktioner.
–
De kontroller som genomförs före tilldelning för den finansiella och tekniska kapaciteten hos sökandena/anbudsgivarna.
–
De årliga förvaltningsplanerna och prestationsrapporterna och andra rapporter inriktade på redovisning, finansiell och operativ förvaltning.
För ett förutbestämt antal projekt – utvalda antingen på grundval av en riskanalys (för att upptäcka och korrigera fel) eller på grundval av ett representativt urval (för att ge utanordnaren en rimlig säkerhet om att transaktionerna är lagliga och korrekta) – genomförs efterhandsrevisioner på plats.
I kontrollstrategin tas hänsyn till rekommendationerna från utvärderingarna av programmet, de rapporter som utarbetats av den interna revisorn och revisionsrättens särskilda rapporter för att öka programmets effektivitet och europeiska mervärde.
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
Det interna kontrollsystemet bygger i stor utsträckning på de erfarenheter som gjorts under 25 års förvaltning av Life-programmet.
Projektens stödmottagare är ett brett spektrum av olika organisationer: från små till stora företag (företag får 44 % av det totala stödet, och 33 % av dessa är små och medelstora företag), privata icke-vinstdrivande organisationer (24 %), offentliga organ (32 %).
Förslag väljs ut med hänsyn till stödmottagarnas yrkesmässiga bakgrund, finansiella stabilitet och andra kriterier som fastställs i den rättsliga grunden.
Under urvalsprocessen används systemet för tidig varning för att identifiera möjliga risker som är förknippade med potentiella mottagare av centralt förvaltade bidrag. Risken för dubbelfinansiering analyseras vid urvalet av projekt och systematiska informationsutbyten genomförs med andra avdelningar.
Utbildning för de projektansvariga om projektförvaltningscykelns olika faser anordnas på plats för att förvaltningsmässiga och finansiella behov ska kunna tillgodoses. Direktkontakt med projekt- och ekonomiansvariga handläggare vid kommissionen och genomförandeorganet främjas för att lösa särskilda frågor.
De viktigaste kraven i bidragsavtalet förklaras för stödmottagarna vid besök på plats och samordningsmöten. I synnerhet har kontrollbesök vid projektens start för att upptäcka eventuella problem i ett mycket tidigt skede och korrigera dem, framför allt när det gäller de kontrollsystem som införs av stödmottagarna, visat sig vara ett värdefullt verktyg för att minska fallen av bristande efterlevnad.
Informationsmöten anordnas för efterhandsrevisorer om kännetecken på oriktigheter som kan upptäckas vid en kontroll på plats av finansiella rapporter. För mer information om strategin för bedrägeribekämpning se punkt 2.3 nedan.
De risker som identifierats för programmets genomförande kan i stora drag delas upp i följande kategorier:
-
Risk för otillräckligt/ineffektivt riktad användning av resurser samt risk för alltför stor uppdelning av medel på grund av utvidgad regional eller tematisk omfattning.
-
Felaktigheter och ineffektiviteter till följd av komplexitet i regler för stödmottagarna och kommissionen (t.ex. kostnaders stödberättigande, flera budgetposter).
Om programmet delegeras till ett genomförandeorgan finns följande risker:
-
Mindre input från projekt för utformning av politik och vice versa.
-
Samordningsbrister om programmet delvis delegeras (med genomförandeorganet, med andra finansieringskällor eller finansiella institut).
-
Risk för avsaknad av en klar definition av ansvarsgränserna inom förvaltningen och kontrollen av arbetsuppgifter som delegerats till organet, om programmet delvis delegeras.
När det gäller de två första riskerna har dessa delvis beaktats genom följande särskilda alternativ som analyseras i konsekvensbedömningen:
1. Förbättra programmets strategiska inriktning genom att förenkla förordningen och det fleråriga arbetsprogrammet
2. Minska den administrativa bördan för sökande/stödmottagare
3. Effektivisera förfarandena för genomförandet av unionens budget
Riskerna för eventuella negativa effekter av överföring av förvaltningen till Easme, såsom bristen på kontinuitet och mindre input från projekt för utformning av politik och vice versa, har tidigare förebyggts genom överföring av viktiga personalresurser från kommissionen till Easme och genom arbete med en strategi för policyintegrering som innefattar återkommande verksamheter och engångsverksamheter för att säkerställa att
-
politiska behov avspeglas i programmets och projektens genomförande,
-
relevanta effekter och resultat från projekt når och kan användas av politiskt ansvariga.
Strategin omfattar bl.a. verksamheter som utbildning för organets personal om särskilda politikområden, gemensamma tematiska klustermöten med projekt, gemensam diskussion om de politiska behoven i ansökningsomgångarna, återkoppling av information om projektresultat som är relevanta för politikutformning.
2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
För närvarande är Life-programmet 2014–2020 huvudsakligen delegerat till ett genomförandeorgan. Finansieringsöversikten grundar sig på antagandet att programmet 2020–2027 kommer att genomföras internt av kommissionens avdelningar. Kostnadseffektiviteten i samband med externalisering till ett genomförandeorgan kommer att bedömas på grundval av en kostnads–nyttoanalys.
Projekt:
-
Projekturval/-utvärdering/-förhandlingar: förebyggande kontroller av alla ärenden, om lämpligt med hjälp av externa experter.
-
Projektgenomförande genom bidrag: övervakning i förebyggande syfte och för att upptäcka fel, besök på plats hos varje projekt minst en gång under dess löptid.
-
Före slutbetalningen: kontroller för att upptäcka och korrigera fel, dokumentationsundersökning av alla ärenden inbegripet omfattande användning av externa revisionsintyg.
Varje år kommer det att genomföras efterhandskontroller av bidrag på plats. Dessutom kommer det att införas en ny typ av revisioner – ”skrivbordsgranskningar” – för att man ska kunna kontrollera förvaltningen utan att vara på plats.
Kontrollerna inom ramen för Life kan inte särskiljas från programmets förvaltning: under 2017 uppgick kostnaderna för den totala förvaltningen till 20 miljoner EUR, inbegripet alla kontroller på plats. Detta motsvarar 4 % av det totala belopp som förvaltats för 2017.
Kostnaderna för kontroll beräknas minska något till följd av de planerade förenklingarna av förvaltningen av programmet och av reglerna för stödberättigande kostnader:
•
Med beaktande av erfarenheterna från det pågående pilotprojektet bör man överväga ytterligare undantag från kravet att lämna in ett fullständigt förslag i början av ansökningsprocessen genom att utvidga användningen av ett tilldelningsförfarande i två steg för standardprojekt. Detta har redan tillämpats för integrerade projekt och prövas för vissa traditionella projekt. Det skulle minska den administrativa bördan för sökande.
•
Anpassa rapporteringskrav i förhållande till projektens längd och komplexitet och bidragsbeloppet.
•
Förenkla databasen över indikatorer, baserat på projektets inriktning.
•
Använda förenklade kostnadsalternativ, utbetalningar baserade på resultat, begränsning av de stödberättigande kostnaderna för bidrag.
•
Använda kaskadbidrag med begränsad rapportering, med deltagande av övervakningsgruppen.
•
Förenkla ansökningsförfarandet, inbegripet rationaliserade blanketter och styrkande handlingar.
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.
Bedrägeri omfattar interna och externa fel. Det omfattar särskilt brott mot unionens finansiella intressen som definieras i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen. Uppsåt är det viktigaste inslaget som skiljer bedrägeri från oriktighet. Bedrägeri kan innebära en anseenderisk utöver ekonomiska konsekvenser.
I enlighet med Olafs metoder och riktlinjer utarbetas en särskild strategi för bedrägeribekämpning på generaldirektoratsnivå grundade på bedömningar av bedrägeririsken för den huvudsakliga finansiella förvaltningen och icke-finansiell förvaltningsverksamhet.
Bedrägeribedömningarna genomfördes i juni–augusti 2015 och kommer att uppdateras under 2018. Bedrägeribedömningen tog också hänsyn till den uppföljande granskning som tjänsten för internrevision (IAS) gjort av SIAC:s granskning av strategin mot bedrägeri och revisionsrättens rapporter. Den övergripande slutsatsen av bedömningarna av bedrägeririsken är att den kvarstående risken för väsentliga oupptäckta bedrägerier är låg (sannolikhet och effekt).
De områden där den kvarstående risken bedömdes som låg–medelhög granskades särskilt:
1) Upphandling: På grundval av riskbedömningen är det rimligt att dra slutsatsen att de kontroller som tillämpas effektivt minskar de huvudsakliga riskerna för bedrägerier i samband med utarbetande, utvärdering, tilldelning och genomförande av upphandlingsprocessen (t.ex. partiska kravspecifikationer, dolda intressekonflikter, orättvist utvärderingsförfarande, otillåten samverkan mellan uppdragstagare, otillåten samverkan med en uppdragstagare och insideraffärer, falska uppdragstagare, plagiering och dubbelfinansiering). Följande områden har identifierats med låg–medelhög beräknad kvarstående risk: a) otillåten samverkan med uppdragstagaren för att godta undermålig prestation, b) plagiering/produktsubstitution, och med medelhög kvarstående risk c) dubbel finansiering.
För att ta itu med dessa låga–medelhöga och medelhöga kvarstående bedrägeririsker, kommer regelbunden användning av checklistor för rödflaggning (inom ramen för den reviderade AFS) och användning av externa databaser (t.ex. dem som anges på Olafs webbplats för bedrägeribekämpning) organiseras tillsammans med ytterligare utbildningstillfällen som samordnas med Olaf.
2) Bidrag: På grundval av riskbedömningen är det möjligt att dra slutsatsen att de befintliga kontrollerna effektivt minskar de huvudsakliga riskerna för bedrägerier i samband med utvärdering, kontraktering och efterhandsfaser av bidragsprocessen (dvs. dolda intressekonflikter, orättvist utvärderingsförfarande, åtgärder som inte utförts enligt teknisk beskrivning, för stora utbetalningar av belopp, dubbelfinansiering och försök till bedrägeri). Följande områden har identifierats med medelhög beräknad kvarstående risk: 1) dubbelfinansiering, och med låg–medelhög beräknad kvarstående risk 2) potentiella oupptäckta bedrägerifall.
Dessa risker kan minskas ytterligare genom att anordna ytterligare utbildning i samordning med Olaf och regelbunden användning av checklistor för rödflaggning (inom ramen för den reviderade AFS).
(3) Administrativa utgifter: På grundval av riskbedömningen minskar de befintliga kontrollerna effektivt de huvudsakliga riskerna för bedrägerier inom områdena utbildning, publikationer, interna möten och för kostnaderna för mottagning/representation inom de administrativa utgifterna (dvs. potentiellt bedräglig betalning av icke stödberättigande kostnader).
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
Rubrik i den fleråriga budgetramen
|
Budgetrubrik
|
Typ av
anslag
|
Bidrag
|
|
09 02
Programmet för miljö och klimatpolitik (Life)
|
Diff./Icke-diff.
|
från Efta-länder
|
från kandidatländer
|
från tredjeländer
|
i den mening som avses i artikel [21.2 b] i budgetförordningen
|
Rubrik 3 – Naturresurser och miljö
|
09 02 XX Miljö
|
Differentierade
|
JA
|
JA
|
JA
|
NEJ
|
|
09 02 XX XX Natur och biologisk mångfald
|
Differentierade
|
JA
|
JA
|
JA
|
NEJ
|
|
09 02 XX XX Cirkulär ekonomi och livskvalitet
|
Differentierade
|
JA
|
JA
|
JA
|
NEJ
|
|
09 02 XX Begränsning av och anpassning till klimatförändringar
|
Differentierade
|
JA
|
JA
|
JA
|
NEJ
|
|
09 02 XX Övergång till ren energi
|
Differentierade
|
JA
|
JA
|
JA
|
NEJ
|
|
09 01 XX XX Miljö – administrativa utgifter
|
Icke-diff.
|
JA
|
JA
|
JA
|
NEJ
|
|
09 01 XX XX Begränsning av och anpassning till klimatförändringar – administrativa utgifter
|
Icke-diff.
|
JA
|
JA
|
JA
|
NEJ
|
|
09 01 XX XX Övergång till ren energi – administrativa utgifter
|
Icke-diff.
|
JA
|
JA
|
JA
|
NEJ
|
De föreslagna budgetrubrikerna avspeglar de insatsområden som anges i kommissionens förslag till en ny flerårig budgetram för perioden 2021–2027 (COM(2018) 321 final) antaget den 2 maj 2018 och motsvarar programmets struktur som ingår i förslaget till förordning.
Den kontoplan som presenteras i finansieringsöversikten för rättsakten kan komma att ändras och är fortfarande beroende av ytterligare beslut som ska fattas.
3.2.Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
Rubrik i den fleråriga
budgetramen
|
3
|
Naturresurser och miljö
|
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
Efter 2027
|
TOTALT
|
09 02 XX XX Natur och biologisk mångfald
|
Åtaganden
|
(1)
|
261,992
|
268,057
|
277,446
|
290,490
|
307,658
|
329,587
|
355,431
|
0,000
|
2090,660
|
|
Betalningar
|
(2)
|
9,268
|
102,459
|
127,137
|
156,468
|
191,813
|
228,469
|
258,373
|
1016,672
|
2090,660
|
09 02 XX XX Cirkulär ekonomi och livskvalitet
|
Åtaganden
|
(1)
|
164,507
|
168,315
|
174,210
|
182,400
|
193,180
|
206,950
|
223,177
|
0,000
|
1312,740
|
|
Betalningar
|
(2)
|
5,820
|
64,335
|
79,831
|
98,248
|
120,440
|
143,458
|
162,234
|
638,376
|
1312,740
|
09 02 XX Begränsning av och anpassning till klimatförändringar
|
Åtaganden
|
(1)
|
122,203
|
124,671
|
127,128
|
129,937
|
132,564
|
135,333
|
137,190
|
0,000
|
909,027
|
|
Betalningar
|
(2)
|
2,625
|
46,522
|
57,168
|
69,099
|
81,848
|
93,115
|
98,996
|
459,653
|
909,027
|
09 02 XX Övergång till ren energi
|
Åtaganden
|
(1)
|
132,117
|
134,810
|
137,556
|
140,357
|
143,214
|
146,129
|
148,317
|
0,000
|
982,500
|
|
Betalningar
|
(2)
|
6,247
|
52,548
|
63,913
|
76,317
|
89,829
|
101,689
|
108,113
|
483,846
|
982,500
|
09 01 XX XX Miljö – administrativa utgifter
|
Åtaganden = Betalningar
|
(3)
|
13,500
|
13,600
|
13,700
|
13,800
|
13,900
|
14,000
|
14,100
|
0,000
|
96,600
|
09 01 XX XX Begränsning av och anpassning till klimatförändringar – administrativa utgifter
|
Åtaganden = Betalningar
|
(3)
|
5,684
|
5,773
|
5,925
|
5,777
|
5,864
|
5,864
|
6,086
|
0,000
|
40,973
|
09 01 XX XX Övergång till ren energi – administrativa utgifter
|
Åtaganden = Betalningar
|
(3)
|
2,500
|
2,500
|
2,500
|
2,500
|
2,500
|
2,500
|
2,500
|
0,000
|
17,500
|
Miljö
|
Åtaganden
|
|
439,999
|
449,972
|
465,356
|
486,690
|
514,738
|
550,537
|
592,708
|
0,000
|
3500,000
|
|
Betalningar
|
|
28,588
|
180,394
|
220,668
|
268,516
|
326,153
|
385,927
|
434,707
|
1655,048
|
3500,000
|
Klimatpolitik
|
Åtaganden
|
|
262,504
|
267,754
|
273,109
|
278,571
|
284,143
|
289,826
|
294,093
|
0,000
|
1950,000
|
|
Betalningar
|
|
17,056
|
107,343
|
129,506
|
153,693
|
180,041
|
203,168
|
215,695
|
943,499
|
1950,000
|
TOTALA anslag för ramanslagen för programmet
|
Åtaganden
|
=1+3
|
702,503
|
717,726
|
738,465
|
765,261
|
798,881
|
840,363
|
886,801
|
|
5.450,000
|
|
Betalningar
|
=2+3
|
45,643
|
287,736
|
350,174
|
422,208
|
506,194
|
589,095
|
650,402
|
2.598,547
|
5.450,000
|
Rubrik i den fleråriga
budgetramen
|
7
|
”Administrativa utgifter”
|
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
Efter 2027
|
TOTALT
|
Personalresurser
|
17,017
|
21,879
|
28,314
|
30,602
|
35,464
|
38,038
|
40,755
|
|
212,069
|
Övriga administrativa utgifter
|
1,061
|
1,312
|
1,920
|
1,620
|
1,646
|
1,746
|
2,396
|
|
11,702
|
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
|
18,078
|
18,078
|
23,191
|
30,234
|
32,222
|
37,110
|
39,784
|
43,151
|
|
223,771
|
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
Efter 2027
|
TOTALT
|
TOTALA anslag
samtliga RUBRIKER
i den fleråriga budgetramen
|
Åtaganden
|
720,580
|
740,917
|
768,699
|
797,483
|
835,991
|
880,148
|
929,952
|
0
|
5673,771
|
|
Betalningar
|
63,721
|
310,927
|
380,408
|
454,431
|
543,304
|
628,879
|
693,553
|
2598,547
|
5673,771
|
3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur
–◻
Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
–☑
Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
År
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
TOTALT
|
RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalresurser
|
17,017
|
21,879
|
28,314
|
30,602
|
35,464
|
38,038
|
40,755
|
212,069
|
Övriga administrativa utgifter
|
1,061
|
1,312
|
1,920
|
1,620
|
1,646
|
1,746
|
2,396
|
11,702
|
Delsumma RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
18,078
|
23,191
|
30,234
|
32,222
|
37,110
|
39,784
|
43,151
|
223,771
|
Utanför RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalresurser
|
0,000
|
0,000
|
0,000
|
0,000
|
0,000
|
0,000
|
0,000
|
0,000
|
Övriga utgifter
av administrativ natur
|
21,684
|
21,873
|
22,125
|
22,077
|
22,264
|
22,364
|
22,686
|
155,073
|
Delsumma
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
21,684
|
21,873
|
22,125
|
22,077
|
22,264
|
22,364
|
22,686
|
155,073
|
TOTALT
|
39,761856
|
45,064144
|
52,358484
|
54,298484
|
59,374624
|
62,148624
|
65,837624
|
378,84384
|
Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
3.2.2.1.Beräknat personalbehov
–◻
Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
–☑
Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
–
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
År
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
|
Vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna
|
119
|
153
|
198
|
214
|
248
|
266
|
285
|
Vid delegationer
|
|
|
|
|
|
|
|
För forskning
|
|
|
|
|
|
|
|
• Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
Rubrik 7
|
Som finansieras genom RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
|
- vid huvudkontoret
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- vid delegationer
|
|
|
|
|
|
|
|
Som finansieras genom RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
|
- vid huvudkontoret
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- vid delegationer
|
|
|
|
|
|
|
|
För forskning
|
|
|
|
|
|
|
|
Annan (ange)
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT
|
119
|
153
|
198
|
214
|
248
|
266
|
285
|
Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
Tjänstemän och tillfälligt anställda
|
Operativ och ekonomisk förvaltning av alla programverksamheter (bidrag, upphandlingsavtal, priser osv.)
Utveckling av synergieffekter och samordning med andra program
Övervakning och utvärdering
|
|
|
3.2.3.Bidrag från tredje part
Förslaget/initiativet:
–☑
innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
–◻
innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:
Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
År
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
TOTALT
|
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
–☑
Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
–◻
Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
Påverkan på egna medel
Påverkan på andra inkomster
ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:
|
Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna
|
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
Artikel ………….
|
|
|
|
|
|
|
|
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).