Yttrande från Europeiska regionkommittén om En förnyad EU-agenda för forskning och innovation – EU:s tillfälle att forma sin framtid

(2019/C 168/02)

Föredragande:	Birgitta SACRÉDEUS (SE/EPP), Landstingsråd, Landstinget Dalarna
Referensdokument:	En förnyad EU-agenda för forskning och innovation – EU:s tillfälle att forma sin framtid COM(2018) 306 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

ReK välkomnar att kommissionen klargör att forskning och innovation även fortsättningsvis är ett prioriterat område för EU och i långtidsbudgeten 2021–2027 föreslår en ökad satsning på detta, men påminner också om att styrningen på alla nivåer, EU-, såväl som nationell, regional och lokal nivå, måste samverka för nå målen för agendan. Kommittén instämmer i kommissionens slutsats att de utmaningar som Europa ställs inför kräver utveckling av ett nytt synsätt gällande forskning och innovation, vilket i sin tur kräver ett gemensamt synsätt mellan regioner, medlemsstater och kommissionen.

2.

ReK vill understryka att lokala och regionala myndigheter är centrala aktörer i skapandet av effektiva regionala ekosystem och innovationsknutpunkter. Utvecklingen av regionala strategier för smart specialisering (RIS3) är ett exempel på detta. Den offentliga sektorn och dess roll inte bara som mottagare av forskning och innovation, utan också som forsknings- och innovationsaktörer som själva står för forskning och innovation behöver klargöras i den nya agendan liksom program som stöder forskning och innovation.

3.

Kommittén betonar att det behövs bredare definitioner och en bredare förståelse av regionala ekosystem och innovationsknutpunkter, även vid inrättandet av nätverket av digitala innovationsknutpunkter i Europa, vilka uttryckligen erkänner och omfattar nationella, lokala och regionala myndigheter, näringslivet, den offentliga men icke-statliga sektorn, universitet och högskolor, civilsamhället och den ideella sektorn, medborgarna och slutanvändarna av forskning och innovation, för att få en reell förståelse av dessa platsbundna, integrerade och inbäddade ekosystem.

4.

Det råder ett direkt proportionellt förhållande mellan mindre utvecklade regioner och låga investeringar i innovation och forskning. Eftersom det finns ett ofrånkomligt samband mellan resultaten av forskning och innovation och forskningsinfrastrukturen måste man stärka denna genom att en del av EU-medlen, såsom strukturfonderna eller Horisont Europa, riktas in på de områden i EU som har större socioekonomiska utvecklingsbehov på grund av arbetslöshet, de yttersta randområdena och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom ö-, gräns- och bergsregioner.

5.

ReK insisterar på att en precis definition av regionala ekosystem och innovationsknutpunkter ska ingå i de rättsakter som slutligen antas, så att dessa ekosystem verkligen beaktas vid genomförandet av alla delar av det framtida ramprogrammet.

6.

Vi anser att innovation är en nyckelfaktor för tillväxt och hållbar utveckling, och att framtida EU-medel för forskning och innovation på ett väl balanserat sätt måste täcka hela forsknings- och innovationsprocessen från grundforskning till forskning, utveckling och innovation som grundar sig på behov som identifierats på förhand genom överenskommelser mellan de olika aktörerna i systemet samt spridning och nyttiggörande av resultat.

7.

ReK menar att reglerna om statsstöd måste förenklas ytterligare för att underlätta kombinationen av olika EU-program vilket är nödvändigt för att överbrygga regionala skillnader i deltagande och möjligheter att bedriva ett framgångsrikt forsknings- och innovationsarbete. Kommittén anser i detta sammanhang att program eller åtgärder som medfinansieras genom olika fonder och som bygger på ramprogrammets verktyg och metoder måste kunna genomföras inom ramprogrammets rättsliga ram.

8.

Kommittén anser att Horisont Europa-programmet måste inriktas på att finansiera områden med ett tydligt europeiskt mervärde, såsom målen för hållbar utveckling, och att forsknings- och innovationsprojekt byggda på samverkan mellan ett flertal aktörer som kompletterar varandra därför bör prioriteras i programmet eftersom dessa på ett unikt sätt ger ett sådant.

9.

Vi understryker att samhälleliga utmaningar, särskilt arbetet med att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling, bara kan lösas genom att mer ambitiösa mål sätts på övergripande europeisk nivå och genom mobilisering av samordnade insatser från alla aktörer, däribland kommuner och regioner, i större skala än enstaka forskningsprojekt, och att sådant arbete också bör bedrivas mer långsiktigt än vad som varit fallet i Horisont 2020-programmet, vilket i sin tur ställer krav på att programstrukturen utformas så att långsiktig finansiering kan erhållas.

Europas chans att investera i framtiden

10.

ReK instämmer i att Europa har goda förutsättningar vad gäller högkvalitativ forskning, men att fler och större insatser behövs för att omsätta resultaten i innovationer och tillämpningar som kan driva hållbar utveckling och tillväxt, och att forskning, innovation och utveckling bör ges en mycket framträdande plats i Horisont Europa-programmet samtidigt som det säkerställs att alla etapper i innovationsprocessen stärks på ett balanserat sätt.

11.

ReK anser mot bakgrund av slutsatserna från arbetsgruppen för subsidiaritet att de lokala och regionala myndigheterna bör göras fullt delaktiga i den strategiska planeringen och i andra styrande organ som kommer att vägleda genomförandet av Horisont Europa, och att de regionala strategierna för smart specialisering bör beaktas i detta sammanhang. Kommittén anser av samma skäl att de territoriella effekterna bör erkännas som grundläggande inslag i begreppet effekt för utvärderingen av programmet och projekten (1).

12.

Kommittén framhåller att forskning och innovation sker i den offentliga sektorn med lokal och regional finansiering, samt inom näringslivet. Det är välkommet att den förnyade agendan tar upp konkreta åtgärder som kan stödja den offentliga sektorns bidrag.

13.

ReK instämmer i att en nyckel till en stärkt forsknings- och innovationskapacitet inom EU är att förbättra och mer effektivt samordna användningen av redan befintliga instrument, vilket påpekats tidigare av kommitté, och att det är särskilt viktigt att samordna sammanhållningspolitiken med forsknings- och innovationspolitiken, samtidigt som medlemsstaterna ges nödvändig flexibilitet för att fastställa sina prioriteringar i enlighet med sina behov. Man bör därför vidta åtgärder för att förebygga och under alla omständigheter kompensera för ökade skillnader mellan de kommuner och regioner som är stora stödmottagare inom ramprogrammet för forskning och innovation, vars budget kommer att öka, och övriga, som kommer att känna av konsekvenserna av de minskade sammanhållningspolitiska budgetarna (2).

14.

Kommittén konstaterar att de fulla fördelarna av investeringar i digital teknik och digitala plattformar behöver uppnås på större skala i hela Europa. I detta sammanhang har programmet för ett digitalt Europa en viktig funktion att fylla som ett robust investerings- och utvecklingsprogram som kan utnyttja de möjligheter som behövs och skapas för att uppnå en fullt fungerande digital inre marknad. ReK betonar vikten av att nätverket av digitala innovationsknutpunkter inrättas med tillräcklig täckning för alla regioner (3).

15.

Kommittén välkomnar en bred diskussion kring förhållandet mellan forskning och innovation, och samhälle, samt all interaktion mellan dessa, på grundval av empirisk analys och resonemang kring globala förändringar och vad de betyder för både vetenskapssamhället och samhället i stort, samt vilka nya roller dessa medför för samtliga aktörer i forsknings- och innovationsekosystemen på alla nivåer.

16.

Vi vill understryka den helt avgörande betydelse som Europas regioner spelar för industrin och påminna om våra ståndpunkter om industripolitik (4).

En förnyad agenda för ett starkare europeiskt forsknings- och innovationsekosystem

17.

ReK instämmer i synen på forskning och innovation som verksamheter i ett ekosystem där olika aktörer möts och samverkar för att skapa en vital och dynamisk miljö, men där det också är avgörande att se ekosystemens lokala och regionala variationsrikedom för att kunna utforma framgångsrika strategier. Mot denna bakgrund medför lokala och regionala myndigheters medverkan ett klart mervärde.

18.

ReK betonar att det är av största vikt inom all EU-politik att digitalisering, forskning och innovation integreras i alla större EU-program och i partnerskap inom regionala ekosystem.

19.

Kommittén håller med om att det är av avgörande betydelse att använda de europeiska regionala ekosystemens och innovationsknutpunkternas särdrag för att optimera deras funktionalitet, men anser också att den betydelse som lokala och regionala aktörer, som kommuner och regioner som producenter av, drivkrafter för och slutanvändare av innovation, har för detta system måste erkännas och beaktas i utformningen av den europeiska forsknings- och innovationspolitiken (5).

20.

Vi anser att kommuner och regioner ska involveras i utformningen och förvaltningen av forsknings- och innovationsprogram (6). Betydelsen av forskning och innovation inom samtliga politikområden och på tvärs över olika samhällssektorer kan knappast överskattas, men det är i alla sammanhang viktigt att också beakta betydelsen av drivkrafterna i dessa system som är bottom-up och inte bara top-down för att till fullo kunna förverkliga målen för den förnyade agendan och erhålla en verklig förstärkning av dessa ekosystem. Detta kommer i sin tur att leda till att det inte bara är ”öppen vetenskap”utan också ”öppen innovation”som agendan bör omfatta och stimulera.

21.

ReK anser att en mer strategisk användning av lokala och regionala innovationsekosystem med en starkare betoning och tillvaratagande av de komplexa kollaborativa forsknings- och innovationsprocesser som byggs genom quadruple- och penta helix-strukturer inom dessa är nyckeln till framgång vad gäller både kunskapsutveckling i stort, men också avseende kunskapsöverföring och implementering av forsknings- och innovationsresultat liksom goda synergieffekter mellan olika finansieringsinstrument och kombinationen av olika politikområden såsom sammanhållningspolitik och forsknings- och innovationspolitik.

Säkerställa grundläggande offentliga investeringar och stimulera privata investeringar

22.

ReK välkomnar ökade investeringar i forskning och innovation genom anslaget på ca 100 miljarder euro till Horisont Europa-programmet m.fl. program i långtidsbudgeten, men betonar att det är av avgörande betydelse för goda resultat av investeringar att se över och förenkla reglerna om statsstöd i syfte att åstadkomma en innovationsvänlig reglering som tillåter kombination av olika typer av finansiering.

23.

ReK ställer sig helt bakom den metod med europeiska partnerskap som omnämns inom Horisont Europa som ett viktigt verktyg för att stödja nedifrån-och-upp-projekt som anordnas av konsortier av regionala ekosystem och innovationsknutpunkter och finansieras med kombinerade medel från Horisont Europa, andra EU-program samt nationella, regionala eller lokala offentliga och privata medel.

24.

Kommittén vill erinra om att regioner och kommuner finansierar forskning och innovation och därmed en del av de offentliga investeringarna, men håller med om att det är positivt att uppmuntra medlemsstaterna till mer ambitiösa satsningar för att nå målet att investera 3 % av BNP i forskning och innovation senast 2020 liksom att förbättra villkoren för privata investeringar och stimulera näringslivet till ytterligare satsningar.

25.

Kommittén konstaterar att det i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation – anges att särskilda åtgärder för EU:s yttersta randområden kan rättfärdigas (med hänsyn till den strukturella, sociala och ekonomiska situationen i dessa områden) när det gäller tillgången till EU:s horisontella program. ReK beklagar att detta inte kommer till konkret uttryck i den föreslagna texten, vilket medför att det blir svårt att inom ramen för programmet beakta dessa områdens särdrag och deras unika tillgångar som testbäddar när det gäller forskning och innovation inom t.ex. bioekonomi och klimatförändringar i enlighet med deras strategier för smart specialisering.

26.

Vi vill särskilt påminna om att kommuner och regioner genom sitt deltagande i europeiska konsortier gjort stora investeringar i europeiska infrastrukturer för forskning och innovation, vilket också är ett exempel på hur forskning och innovation är platsbunden och inbäddad i en lokal och regional kontext och att mer behöver göras för att fler användare från hela EU och alla regioner ska få tillgång till dessa.

27.

ReK betonar att det är positivt att de europiska struktur- och socialfonderna används för att stödja regionernas deltagande i innovationsdriven ekonomisk liksom social utveckling och hållbar tillväxt, och anser att det är särskilt viktigt att säkra synergier mellan Horisont Europa-programmet och InvestEU-fonden med Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Erasmus+-programmet, Programmet för ett digitalt Europa, den gemensamma jordbrukspolitiken och rymdprogrammet. Sådana synergier bör främja samstämmighet, komplementaritet och överensstämmelse mellan fonderna, samtidigt som de främjar en gemensam utformning och stärker de territoriella förbindelserna.

28.

Kommittén välkomnar åtgärderna för att säkra tillgången till riskkapital för innovation genom uppskalning av initiativet VentureEU till en europeisk fond liksom översyn av befintlig reglering genom initiativet kapitalmarknadsunionen.

29.

Kommittén motsätter sig emellertid starkt att möjligheten att överföra en del av de sammanhållningspolitiska medlen till Horisont Europa systematiskt skulle beslutas av medlemsstaterna. ReK insisterar med kraft på att denna möjlighet bör utövas av den berörda förvaltningsmyndigheten och att villkoren för att utnyttja dessa medel bör fastställas i samförstånd mellan denna myndighet och kommissionen och garantera att medlen återgår till det berörda geografiska området (7).

30.

ReK konstaterar att Europeiska investeringsbanken spelar en allt viktigare roll i att stödja forskning och innovation via finansiella instrument. Denna utveckling säkerställer att bidrag i allt högre grad kompletteras av andra finansieringsinstrument.

Anpassa regelverk för att stimulera innovation

31.

Vi instämmer i att regler och lagstiftning på europeisk och nationell nivå behöver genomlysas utifrån en bedömning av deras konsekvenser för innovation. Det är mycket positivt att som en konkret innovationsstimulerande åtgärd framställa en exempelsamling specifikt inriktad på offentlig sektor i form av kommuner och regioner i syfte att underlätta innovationsupphandling och offentlig-privata partnerskap, och på så vis stärka deras möjligheter att bli spjutspetsaktörer.

32.

ReK välkomnar initiativ från kommissionen för att förenkla reglerna om statsstöd liksom andra stödjande åtgärder exempelvis i form av samlade kvalitativa bedömningskriterier för forsknings- och innovationsprojekt.

33.

Kommittén påpekar att en samordnad vägledning kring forskningsetisk reglering vore av särskild vikt för att underlätta kollaborativ forskning och innovation sådan den bedrivs inom hälso- och sjukvård, utbildning och socialt arbete, och tvärvetenskaplig forskning inriktad på människor och beteende. Detta skulle underlätta för gränsöverskridande klinisk och praxisbaserad forskning och innovation inom vilken flera aktörer samarbetar då nationell reglering och krav på denna i dag skiljer sig åt, och att exempelvis synkronisera nationell, regional och lokal forskningsetisk prövning för alla medverkande är svårt.

34.

Vi välkomnar möjligheten att genom spetskompetensmärkning (”Seal of excellence”) av projekt inom Horisont Europa-programmet öppna för finansiering genom strukturfondsmedel, men vi betonar att det alltid måste vara ett frivilligt åtagande för medlemsstater och regioner att anslå medel från strukturfonderna till projekt med ursprung i Horisont Europa och att de ansvariga regionala myndigheterna måste vara de som fattar beslut om eventuella sådana åtaganden.

Göra EU ledande inom marknadsskapande innovationer

35.

ReK välkomnar initiativet att skapa ett europeiskt innovationsråd.

36.

Kommittén betonar att rådets verksamhetsområde även måste betona eller ge tillräckligt stöd till främjandet av innovationer som befinner sig i ett tidigt skede och projekt för forskningssamverkan, samt inbegripa sociala och samhälleliga innovationer, däribland tjänsteinnovationer, vilka till stor utsträckning sker inom kommuner och regioner. Där skapas nya tjänster, affärsmöjligheter och arbeten vilket svarar mot grundläggande behov i samhället i en vidare mening, och digitaliseringen av offentliga tjänster utgör i sig en öppning för banbrytande innovation (8).

37.

ReK påminner om att det inte endast är i näringslivet utan i minst lika hög grad i regioner, kommuner och den offentliga sektorn, som en mycket stor potential för banbrytande innovation finns (9).

38.

Kommittén exemplifierar hur forskning och innovation i kommuner och regioner som fungerar som ”living labs”och testbäddar rörande bland annat hälso- och sjukvård, samhällsbyggnad och allmän välfärdsutveckling, och att innovationer med stor nytta för slutanvändaren/medborgaren kan göras direkt i en sådan platsbunden kontext.

39.

Det är viktigt att lyfta fram de möjligheter som den demografiska förändringen, t.ex. den så kallade silverekonomin, ger företagare och enheter som tar fram och erbjuder innovativa produkter och tjänster för äldre människor. Det är i synnerhet i de områden som påverkas mest av de demografiska förändringarna som denna möjlighet skulle kunna utnyttjas mest för sociala innovationer och tjänster.

40.

ReK utgår från att kommuner och regioner måste beredas plats i Europeiska innovationsrådet likväl som företrädare för akademi och näringsliv, inbegripet små och medelstora företag, för att tydligt inrikta dess arbete på för samhället relevanta frågor, samt att lokala och regionala aktörer omfattas av dess verksamhet.

41.

Vi anser att rådet ska möjliggöra för regionala myndigheter att vara delaktiga i utformningen av investeringsstöd.

Definiera EU-övergripande forsknings- och innovationsuppdrag (missions)

42.

ReK stödjer idén att organisera tvär- och mångvetenskaplig forskning och innovation kring väl definierade uppdrag med klart definierade mål vilka är angelägna för hela unionen och har ett tydligt EU-mervärde, och att dessa ska skapa synergier med forsknings- och innovationsstrategier på nations-, region- och lokalnivå, i synnerhet strategier för smart specialisering. Ett exempelområde i detta avseende är bioekonomi (10).

43.

Kommittén betonar att uppdragen måste ha en uppenbar samhällsrelevans och syfta till att leverera konkret nytta för medborgarna vilka också bör involveras i framtagande av uppdrag, men att det också är önskvärt att det i programstrukturen finns utrymme för bottom-up-driven forskning och innovation som hämtas in via öppna utlysningar liksom explorativ forskning och innovation.

44.

ReK påminner om att lokala och regionala myndigheter behöver involveras i arbetet med att utforma och genomföra uppdrag. Vi anser att uppdragen bör länkas till de mål för hållbar utveckling som formuleras i FN:s Agenda 2030 och betonar att kommuner och regioner spelar en avgörande roll i arbetet med att genomföra FN:s mål för hållbar utveckling.

Stödja snabb spridning och användning av innovationer i hela unionen

45.

ReK välkomnar öppningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att integrera samtliga regioner bättre i en innovationsdriven ekonomi genom att stärka strategier för smart specialisering (S3) och stärka interregionalt innovationsstöd. Samtidigt måste avgörandet av hur detta i praktiken ska utformas ske på lokal och regional nivå, då det är där som den bästa kunskapen finns om behoven.

46.

ReK erinrar om den analys (11) som gjorts av på vilka olika sätt regioner möter svårigheter i att utveckla interregional kollaboration på varierande nivåer och anser att denna måste beaktas i utformningen av samtliga finansiella instrument som används för att stödja forskning och innovation, i lokala och regionala forsknings- och innovationsekosystem.

47.

Kommissionen och de medlemsstater som deltar i makroregionala strategier bör vidareutveckla och fördjupa det vetenskapliga och akademiska samarbetet mellan sina universitet, bl.a. med hänvisning till målet att inrätta europeiska universitet senast 2024 (12).

Investera i kompetens på alla nivåer och göra Europas universitet mera entreprenöriella och tvärvetenskapliga

48.

ReK instämmer i att ett innovativt och lärande samhälle också kräver förändring av institutioner för högre utbildning liksom grundläggande utbildning, och att universitet och lärosäten behöver samarbeta mer med både näringsliv och samhälle för att skapa ett utbildningssystem som på ett flexibelt och snabbt sätt kan möta ändrade behov av kompetens hos dessa, liksom enskilda medborgares, såväl som avgränsade professioners och yrkesutbildades, kompetensutvecklings- och bildningsbehov.

49.

Kommittén anser att öppen vetenskap som vägledande princip för universitet, lärosäten och forskningsinstitut är en god väg för att öka kunskapsspridning i samhället generellt, men vill också uppmana kommissionen att på alla sätt stödja en snabb omställning till detta inklusive tillgång till resultat av forskning och innovation vilket i sig öppnar möjligheter för öppen innovation liksom brett medborgerligt engagemang i forskning och innovation.

50.

ReK instämmer i att En ny kompetensagenda för Europa (13) är värdefull för att fastslå vilka kopplingar mellan utbildning och innovationsekosystem som behövs, liksom de principer som fastslås i handlingsplanen för digital utbildning och strategin för digitala färdigheter, samt påminner om att det ur ett livslångt lärande-perspektiv är avgörande att universitet och andra institutioner för högre utbildning förmår utveckla stöd till öppet lärande.

---

(1)  COR 2017-00854-00-01 Yttrande om ”Den lokala och regionala dimensionen av Horisont 2020 och det nya ramprogrammet för forskning och innovation”.

(2)  COR 2017-00854-00-01 Yttrande om ”Den lokala och regionala dimensionen av Horisont 2020 och det nya ramprogrammet för forskning och innovation”.

(3)  COR-2018-03951-00-01 Yttrande om ”Programmet för ett digitalt Europa (2021–2027)”.

(4)  COR 2017-03214-00-00 Yttrande om ”En europeisk industristrategi: De regionala och lokala myndigheternas roll och perspektiv”.

(5)  COR 2017-04757-00-00 Yttrande om ”Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt”.

(6)  COR 2017-00854-00-01 Yttrande om ”Den lokala och regionala dimensionen av Horisont 2020 och det nya ramprogrammet för forskning och innovation”.

(7)  COR 2017-00854-00-01 Yttrande om ”Den lokala och regionala dimensionen av Horisont 2020 och det nya ramprogrammet för forskning och innovation”.

(8)  COR 2016-02882-00-01 Yttrande om ”E-förvaltningshandlingsplan 2016–2020”.

(9)  COR 2017-03529-00-00 Yttrande om ”Det lokala och regionala perspektivet på främjandet av innovation inom den offentliga sektorn genom digitala lösningar”.

(10)  COR 2017-00044-00-01 Yttrande om ”Bioekonomins lokala och regionala dimension och regionernas och städernas roll”.

(11)  COR 2017-04757-00-00 Yttrande om ”Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt”.

(12)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur – Europeiska kommissionens bidrag till toppmötet i Göteborg den 17 november 2017 (COM(2017) 673 final).

(13)  COR 2016-04094-00-01 Yttrande om ”En ny kompetensagenda för Europa”.