6.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 440/14 |
Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Indikatorer som är bättre lämpade för att utvärdera målen för hållbar utveckling – det civila samhällets bidrag
(yttrande på eget initiativ)
(2018/C 440/03)
Föredragande: |
Brenda KING (UK-I) |
Medföredragande: |
Thierry LIBAERT (FR-III) |
Beslut av EESK:s plenarförsamling |
15.2.2018 |
Rättslig grund |
Artikel 29.2 i arbetsordningen |
|
Yttrande på eget initiativ |
Ansvarig facksektion |
Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö |
Antagande av facksektionen |
5.9.2018 |
Antagande vid plenarsession |
19.9.2018 |
Plenarsession nr |
537 |
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster) |
194/2/3 |
1. Slutsatser och rekommendationer
1.1 |
Ända sedan FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling antogs av EU:s institutioner 2015 har EESK uppmanat kommissionen att upprätta en övergripande europeisk strategi för hållbar utveckling med konkreta mål och åtgärder i syfte att uppnå de 17 målen för hållbar utveckling. Trots att EU spelade en ledande roll vid antagandet av Agenda 2030 och att målen för hållbar utveckling återspeglar EU:s grundläggande värden, som är att främja större social, politisk, ekonomisk och miljömässig harmoni, har kommissionen underlåtit att utarbeta en övergripande strategi. Diskussionsunderlaget om ett hållbart EU 2030, som ska offentliggöras i slutet av 2018, är ett tillfälle att understryka vikten av att anta en övergripande europeisk strategi. |
1.2 |
Den nuvarande avsaknaden av en europeisk strategi för hållbar utveckling utgör en risk för ett konsekvent genomförande av Agenda 2030 i EU och på nationell nivå. Skillnader i tillvägagångssätt för att hantera målen för hållbar utveckling kan förekomma, eftersom flera medlemsstater redan är i färd med att utarbeta sina nationella strategier för hållbar utveckling och det inte finns något europeiskt strategiskt ramverk eller gemensamma riktlinjer för genomförandet. |
1.3 |
EESK välkomnar Eurostats första årliga övervakningsrapport om målen för hållbar utveckling 2017 (1), som bygger på en uppsättning av 100 indikatorer och stränga datakriterier. EESK identifierade dock ett antal brister i de nuvarande indikatorerna, som bör beaktas i framtida publikationer av Eurostats årliga övervakningsrapport om målen för hållbar utveckling. |
1.4 |
EESK efterlyser indikatorer som kan ge en grund för den politiska planeringen och utformningen av politiken. Den nuvarande uppsättningen indikatorer mäter inte avståndet till målen och tillhandahåller ingen lämplig översyn av framstegen. Särskilda EU-politiska delmål för målen för hållbar utveckling måste fastställas och indikatorerna måste kunna övervaka måluppfyllelsen. I avsaknad av särskilda EU-politiska mål skulle EU kunna bedöma nationella resultat i jämförelse med bästa och genomsnittliga resultat. |
1.5 |
EESK noterar också vissa tekniska begränsningar som måste åtgärdas för att säkerställa att bästa möjliga indikatorer används. Till exempel är användningen av övergripande indikatorer fortfarande otillräcklig för att ge information om synergieffekter och dilemman bland målen. De externa effekterna på hållbar utveckling i partnerländerna och övervakningen av den politiska samstämmigheten mellan viktiga externa och inhemska politiska mål är heller inte helt integrerade. |
1.6 |
Eurostat och de nationella statistikbyråerna måste se till att de tillämpar en sammanhängande ram av indikatorer. Ett övergripande och integrerat system av indikatorer bör inrättas för att garantera att övervakningen av genomförandet av målen för hållbar utveckling på europeisk och nationell nivå är tillförlitlig. |
1.7 |
Eurostats och de nationella statistikbyråernas mänskliga och finansiella resurser för att samla in nya data är begränsade och därför går det inte alltid att ta fram nya och mer målinriktade indikatorer. EESK efterlyser adekvata resurser för att övervinna denna relevanta begränsning. |
1.8 |
EESK efterlyser ett större deltagande av det civila samhället i fastställandet av indikatorer och bedömningen av EU:s framsteg mot målen. Den övergripande karaktären hos målen för hållbar utveckling fordrar ett integrerat samarbete mellan olika aktörer. |
1.9 |
EESK förespråkar att uppsättningen indikatorer ska kompletteras med en kvalitativ skuggrapport, som tas fram i nära samarbete med det civila samhällets organisationer för att öka alla intressenters egenansvar för målen för hållbar utveckling. Kvalitativ information kan göra det möjligt att lyfta fram tendenser som annars inte skulle upptäckas enbart med kvantitativa parametrar. EESK föreslår att ta ledningen för att samordna utarbetandet av den kompletterande kvalitativa rapporten. Vidare föreslår EESK att kommissionen deltar i anordnandet av ett europeiskt toppmöte om målen för hållbar utveckling i syfte att bedöma läget med deltagande av alla relevanta aktörer. |
1.10 |
En enhetlig strategisk ram kräver också att andra EU-indikatorer (t.ex. indikatorer som ingår i den sociala resultattavlan eller de europeiska indikatorerna för biologisk mångfald) är förenliga med ramen för Agenda 2030. En övergripande strategi bör ge denna översikt över kopplingarna mellan målen för hållbar utveckling, EU:s politik och olika uppsättningar indikatorer. |
1.11 |
EESK anser att EU:s nuvarande styrningssystem bör anpassas till genomförandet av Agenda 2030. En övergripande EU-strategi för hållbar utveckling som är helt i linje med Agenda 2030 skulle säkerställa att målen för hållbar utveckling integreras i all EU-politik och tillhandahålla en ram för samordning och övervakning av EU:s och de enskilda ländernas genomförande av målen för hållbar utveckling. Till exempel bör hela mekanismen för den europeiska planeringsterminen övervaka och bidra till genomförandet av målen för hållbar utveckling. Därutöver bör utformningen och utvärderingen av EU:s politik (t.ex. agendan för bättre lagstiftning) anpassas så att de helt integrerar målen för hållbar utveckling i den politiska cykeln. Ett hållbarhetstest bör tillämpas på all lagstiftning och alla politiska förslag för att bedöma effekten på målen för hållbar utveckling och besluta om förslagets lämplighet. |
1.12 |
EESK förespråkar att en vice ordförande inom kommissionen, med ett särskilt team, en särskild budget och en arbetsstruktur med alla kommissionsledamöter och kommissionens samtliga avdelningar, ska ha ansvar för att integrera målen för hållbar utveckling i EU:s politik. Dessutom bör kommissionens ordförande presentera de framsteg som gjorts och ange ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att genomföra målen för hållbar utveckling i sitt årliga tal om tillståndet i unionen. |
1.13 |
Slutligen förespråkar EESK en överenskommelse om en EU-budget där hållbar utveckling är huvudmålet. EESK påminner om att den slutliga fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 kommer att ge en signal om huruvida EU kommer att kunna fullgöra sina åtaganden avseende Agenda 2030. Kommissionens förslag från maj 2018 går i rätt riktning, men går i slutändan miste om möjligheten att göra Agenda 2030 till EU-agendans prioritering. |
2. Avsaknad av en EU-strategi
2.1 |
EU bör i större utsträckning förbinda sig till sin ledande roll när det gäller att säkerställa och främja hållbar utveckling. FN:s Agenda 2030 ligger direkt i linje med det grundläggande syftet med Europeiska unionen, dvs. att främja större social, politisk, ekonomisk och miljömässig harmoni både inom EU och runt om i världen. Även om EU och dess medlemsstater har undertecknat den globala agendan släpar EU efter. Hittills har EU och ett antal medlemsstater underlåtit att tillämpa en strategi för hållbar utveckling för att säkerställa uppnåendet av målen för hållbar utveckling. |
2.2 |
Som en påminnelse kan det nämnas att det i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen i en hänvisning till hållbar utveckling anges att: ”I sina förbindelser med den övriga världen ska unionen … bidra till … hållbar utveckling av vår jord…”. Även om det finns vissa växande hållbarhetsinslag i olika EU-politikområden, såsom industri-, transport- och energipolitiken, så saknas det fortfarande såväl ambitioner som finansiering. Överlag beklagar EESK den uppenbara avsaknaden av en strategi, politisk samstämmighet och integration i den övergripande samordningen av EU:s politik. |
2.3 |
EESK är den enda EU-institution som gjort hållbar utveckling till en huvudprioritering. Europaparlamentet har ingen struktur för att hantera hållbar utveckling, även om vissa politiska grupper inkluderar Agenda 2030 i sina politiska prioriteringar inför valet till Europaparlamentet i maj 2019. Samtidigt har kommissionen inrättat en flerpartsplattform för genomförandet av målen för hållbar utveckling, vilket utgör ett steg i rätt riktning, men det är oklart om denna plattform kommer att fortsätta efter denna kommission. Dessutom förespråkade EESK tidigare ett mer ambitiöst och bredare forum för det civila samhället än det som slutligen upprättades (2). |
2.4 |
På nationell nivå skiljer det sig åt i fråga om graden av planering och genomförande av målen för hållbar utveckling (3). Vissa medlemsstater har redan antagit övergripande nationella strategier för hållbar utveckling och i vissa fall genomför också regionala och lokala myndigheter såväl som berörda aktörer initiativ för att öka medvetenheten om målen för hållbar utveckling. Det finns risk för bristande samstämmighet mellan olika nationella tillvägagångssätt eftersom det inte finns någon europeisk ram. EESK uppmanar till att integrera hållbar utveckling i den nationella politiken och att fullt ut involvera det organiserade civila samhället i utformningen och genomförandet i linje med en övergripande EU-strategi. |
3. Det fortsatta arbetet
3.1 |
Den 13 september 2017 tillkännagav kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ett diskussionsunderlag om ett hållbart EU 2030, om uppföljning av FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet om klimatförändringar, som kommer att offentliggöras vintern 2018. I förberedelsefasen tar kommissionen hänsyn till synpunkterna från medlemmarna i flerpartsplattformen om målen för hållbar utveckling. Plattformens medlemmar lägger fram förslag om hur man kan förbättra EU:s styrning i förhållande till målen för hållbar utveckling (t.ex. genom att anta en övergripande strategi), politiska rekommendationer och hur en EU-verktygslåda bör utvecklas för att kunna samordna politiska strategier, övervakning och ansvarsskyldighet. |
3.2 |
Genomförandet av målen för hållbar utveckling omfattar ekonomiska, sociala, politiska och miljömässiga mål som kommer att kräva grundläggande förändringar i det europeiska samhället och inom EU:s institutioner. |
3.3 |
Debatter om EU:s framtid inför Europaparlamentsvalet 2019 är avgörande för att öka medborgarnas medvetenhet om hållbar utveckling. De europeiska politiska partierna måste ta ställning till hållbar utveckling i sina manifest för valen. |
3.4 |
Dessutom anser EESK att den framtida kommissionen och det nya Europaparlamentet efter 2019 års EU-val bör göra en bättre integrering av målen för hållbar utveckling i EU:s politik till en prioritering. EESK uppmanar Europaparlamentet att stärka sin kapacitet att övervaka och utöva tillsyn över framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling och att ta ansvar för målen. Vad gäller kommissionen rekommenderas att stärka ledarskapet för vice ordföranden med ansvar för hållbar utveckling och att omstrukturera generaldirektoratens ansvarsområden för att förtydliga vem som ansvarar för vart och ett av målen för hållbar utveckling. |
3.5 |
Det slutliga beslutet om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 kommer att ge en signal om huruvida EU kommer att kunna fullgöra sina åtaganden avseende Agenda 2030. Den fleråriga budgetramen är avgörande för integreringen av målen för hållbar utveckling. Kommissionens förslag från maj 2018 går i rätt riktning, men går i slutändan miste om möjligheten att göra Agenda 2030 till EU-agendans prioritering. Utöver den föreslagna begränsade ökningen avseende klimatintegrationsmålet bör den nya fleråriga budgetramen anslå tillräckliga finansiella medel till hållbar utveckling och även säkerställa att ingen finansiering undergräver genomförandet av målen för hållbar utveckling. Finansiering måste göras tillgänglig för dem som genomför målen för hållbar utveckling, däribland medlemsstater, lokala myndigheter, företag samt icke-statliga organisationer, för innovativa, skalbara projekt. |
3.6 |
EU genomgår en stor politisk och institutionell kris och står inför utmaningar såsom ökande social ojämlikhet, miljöproblem och förlust av förtroende för styrningen och EU (4). För att bemästra denna situation måste EU utveckla en ny skildring som har förmåga att erbjuda konkreta lösningar på de utmaningar som våra samhällen står inför. De pågående debatterna om EU:s framtid bör bidra till denna nya skildring med beaktande av Agenda 2030 och det sjätte scenariot för Europa (5), så att EU blir en drivkraft för hållbarhet. Det behövs ett kraftfullare ledarskap från EU:s stats- och regeringschefer för att göra målen för hållbar utveckling till ett centralt inslag i den politiska debatten och visionen för Europa. |
3.7 |
Agenda 2030 bygger på EU:s grundläggande värden om demokrati och deltagande, social rättvisa, solidaritet och hållbarhet, respekt för rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, både i Europa och runt om i världen. Den nya skildringen avseende hållbar utveckling bör ge medborgarna svar på hur de offentliga förvaltningarna och det organiserade civila samhället planerar att hantera deras strävan efter ekonomisk, social och miljömässig välfärd. |
4. Utfärdandet av indikatorer
4.1 |
EESK anser att det tillvägagångssätt som tillämpas i fråga om EU:s indikatorer för målen för hållbar utveckling måste gå utöver enbart en utvärdering och bidra till formulering och utformning av politik snarare än att endast vara ett rapporteringsverktyg. Indikatorerna bör hjälpa EU:s beslutsfattare att utforma framtida politik och planera för hur man bättre kan uppnå målen för hållbar utveckling. Indikatorerna måste också hjälpa beslutsfattare att identifiera avvikelser i framstegen mot uppnåendet av målen för hållbar utveckling och att införa nödvändiga politiska förändringar i tid för att uppnå målen senast 2030. |
4.2 |
Ur EESK:s perspektiv är Eurostats 2017 års övervakningsrapport om målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang en bra början, men det finns utrymme för förbättringar. Den måste vidareutvecklas genom att man förbättrar indikatorerna. Den nuvarande metoden för att bedöma framsteg (dvs. 1 % positiv förändring) är, i avsaknad av kvantifierade mål på EU-nivå, potentiellt missvisande eftersom den inte ger någon information om avståndet till målen för hållbar utveckling, till skillnad från andra rapporter. Exempelvis konstaterar Eurostat att EU har gjort betydande framsteg i fråga om mål 12 (6), medan andra källor, såsom OECD, kommer fram till andra slutsatser (7). Det är nödvändigt att i övervakningsrapporten på ett tydligare sätt beskriva agendans integrerade karaktär och insatserna måste stärka varje enskilt mål snarare än att undergräva något av dem. Användningen av övergripande indikatorer är, även om den är värdefull, fortfarande otillräcklig för att ge information om synergieffekter och dilemman bland målen. Genom övervakningsrapporten bör man dessutom bedöma de externa effekterna på hållbar utveckling i partnerländerna och övervaka den politiska samstämmigheten mellan viktiga externa och inhemska politiska mål. Slutligen bör indikatorerna kunna visa jämförelser mellan olika europeiska länder och identifiera skillnader i genomförandet i medlemsstaterna, och de ska uppdateras regelbundet så att de bygger på bästa tillgängliga forskning/kunskap/information. |
4.3 |
För att få en sammanhängande uppsättning indikatorer som ger en tydlig överblick av genomförandet av målen för hållbar utveckling på EU-nivå är det viktigt att skapa ett heltäckande system av indikatorer på europeisk och nationell nivå. För det första måste de indikatorer som för närvarande används för olika politikområden på EU-nivå harmoniseras eller åtminstone sammankopplas med EU:s indikatorer för målen för hållbar utveckling. Exempelvis måste relevanta uppsättningar indikatorer, såsom den sociala resultattavlan eller de europeiska indikatorerna för biologisk mångfald, kopplas till EU:s indikatorer för målen för hållbar utveckling och deras inbördes förhållande måste vara klart definierat. För det andra bör nationella strategier för hållbar utveckling använda samma indikatorer eller sådana som åtminstone är jämförbara med EU:s indikatorer för målen för hållbar utveckling. Om så inte är fallet kommer det att finnas en stor risk för bristande överensstämmelse mellan de olika tillvägagångssätten bland medlemsstaterna. För det tredje måste EU säkerställa ett övergripande förfarande för rapportering till FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling. Kommissionen bör kunna ge en tydlig översikt av genomförandet av målen för hållbar utveckling på EU-nivå och i samtliga medlemsstater. |
4.4 |
EESK anser att det är nödvändigt att ta itu med vissa begränsningar när det gäller processen med att fastställa indikatorer. Eurostats och de nationella statistikbyråernas mänskliga och finansiella resurser för att samla in nya data är begränsade och därför går det inte alltid att ta fram nya och mer målinriktade indikatorer. Enligt årsrapporten från 2017 från Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning till Europaparlamentet, uppgår kostnaderna för EU:s statistiska system till 0,02 % av BNP, och efter nedskärningar av personalen i samband med budgetåtstramningar har antalet anställda inte återgått till nivåerna före den ekonomiska krisen (8). För att förbättra uppsättningen av indikatorer måste ökad prioritet ges åt att utveckla indikatorer för hållbarhet, och Eurostat och de nationella statistikbyråerna måste tilldelas tillräcklig finansiering för hållbarhetsindikatorer i linje med mål 17 för hållbar utveckling. Därigenom kommer man att kunna lägga till nya indikatorer som skulle kunna kräva ytterligare datainsamling. |
4.5 |
I den befintliga uppsättningen indikatorer från Eurostat identifierar EESK ett antal brister som behöver åtgärdas, helst genom offentliggörandet av 2018 års övervakningsrapport om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling från Eurostat. Områden som kan förbättras är följande:
|
4.6 |
Även om långa tidsserier är användbara bör indikatorerna ses över och förbättras på grundval av nya utmaningar som identifierats och vetenskapens framsteg, inbegripet nya data. Även om Eurostats ansträngningar för att inbegripa nya indikatorer 2018 är ett steg i rätt riktning är tydlighet avseende processen och en tidsplan för att inbegripa indikatorer som ”står på kö” avgörande. Till exempel bör det finnas en handlingsplan och tidsplan för den föreslagna indikatorn ”omfattningen av hemlöshet i EU”, som rekommenderas av Feantsa (europeiska sammanslutningen av nationella organisationer som arbetar med hemlösa) och som för närvarande ”står på kö”. |
4.7 |
Det organiserade civila samhällets roll i förhållande till Eurostats årliga rapport behöver stärkas. Eurostat bör samråda mer med det civila samhället under processen med att fastställa indikatorer och med att bedöma framstegen avseende indikatorerna. Överlag är det nödvändigt att samråda med det civila samhället tillräckligt tidigt under processen för att rekommendationerna ska kunna inbegripas, och Eurostat måste förklara varför civilsamhällets rekommendationer inbegrips eller inte inbegrips. |
4.8 |
Det som övervakas och det som inte övervakas, i synnerhet utformning och val av indikatorer, har betydande politiska konsekvenser (12). Därför bör den process genom vilken Eurostat sammanställer den årliga rapporten ge det civila samhället möjlighet att bidra med en kvalitativ tolkning av indikatorerna. Detta bör åtföljas av en återkommande undersökning från Eurobarometer för att bedöma medborgarnas uppfattning om de framsteg som görs. |
4.9 |
EESK inser att det civila samhällets kapacitet att föreslå nya indikatorer som kan uppfylla Eurostats kriterier avseende statistisk robusthet är begränsad. Det civila samhället kan dock fastställa användbara indikatorer som utgår från andra källor än Eurostats data. Ett exempel på detta är de indikatorer som håller på att utarbetas av Sustainable Development Solutions Network (nätverket för lösningar för hållbar utveckling). Likväl anser EESK att det är nödvändigt att stödja civilsamhällesorganisationerna med kapacitetsuppbyggnadsåtgärder för att säkerställa att de kan bidra på ett bättre sätt till diskussionerna med Eurostat. |
4.10 |
I syfte att säkerställa en stark ny skildring som bygger på hållbar utveckling, som nämns ovan, uppmanar EESK till en förbättring av det sätt på vilket kommissionen och Eurostat kommunicerar om framstegen med målen för hållbar utveckling. Eurostats rapport är inte helt läsarvänlig och har inte fått någon stor spridning, och därför bör man undersöka nya sätt att öka medvetenheten om den bland icke-specialiserade läsare och medborgare. Andra forsknings- och kommunikationsprodukter bör också undersökas som en del av en ambitiös strategi för att öka medvetenheten. Exempelvis en särskild sida för det civila samhällets övervakning på Eurostats webbplats om målen för hållbar utveckling skulle möjliggöra interaktivt egenansvar för övervakningen av målen. |
4.11 |
EESK konstaterar att Eurostats årliga rapport inte innehåller och inte kan innehålla kvalitativa uppgifter. För att täcka denna lucka (samt för att öka det civila samhällets medverkan) föreslår EESK att övervakningen av genomförandet av målen för hållbar utveckling bör kompletteras med en separat, fristående, kvalitativ skuggrapport som utarbetas i nära samarbete med det civila samhällets aktörer. Denna skuggrapport bör fokusera på att: a) reflektera över och analysera Eurostats rapport; b) komplettera Eurostats rapport med kvalitativ information från det organiserade civila samhället; och c) tillhandahålla det organiserade civila samhällets tolkning av framstegen mot genomförandet av målen för hållbar utveckling. EESK håller för närvarande på att genomföra en undersökning om det civila samhällets medverkan i övervakningen av målen för hållbar utveckling (som förväntas vara klar i november 2018), som särskilt kommer att undersöka och föreslå en metodologisk strategi för utarbetandet av denna kompletterande rapport till Eurostats årliga rapport. |
4.12 |
Ansvarsskyldighet är ett helt centralt inslag i agendan för målen för hållbar utveckling. En ambitiös strategi avseende målen för hållbar utveckling måste kompletteras med en stark ram för ansvarsskyldighet, där det organiserade civila samhället spelar en viktig roll. För detta krävs det en ökad medvetenhet bland medborgarna inom hela unionen samt opinionsundersökningar och andra mekanismer för återkoppling från medborgarna. I detta hänseende bör kommissionen (i samarbete med EESK) organisera ett toppmöte om målen för hållbar utveckling för att hålla ett årligt evenemang för bedömning av läget tillsammans med medlemsstaterna, Europaparlamentet, det civila samhället, näringslivet och lokala och regionala myndigheter, och förbinda sig till en inkluderande och regelbunden dialog med berörda parter. Slutligen bör utbytet av god praxis avseende civilsamhällets deltagande i bedömningen av målen för hållbar utveckling främjas. EESK skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att stödja det civila samhällets organisationer i arbetet med att utbyta dessa typer av erfarenheter, skapa synergieffekter, öka kunskapen och medvetenheten och främja samarbete. |
5. Integrering av målen för hållbar utveckling i styrningen av EU
5.1 |
EU:s nuvarande styrningssystem bör anpassas så att det bidrar till genomförandet av Agenda 2030. I detta syfte bör samtliga EU-institutioner vidta åtgärder för att säkerställa samordnade insatser för att uppnå framsteg i fråga om målen för hållbar utveckling. |
5.2 |
Trots kommissionens vice ordförandes ledarskap är det uppenbart att graden av stöd är låg bland flera av kommissionens avdelningar, vilket hindrar framsteg. Detsamma gäller för Europaparlamentet, som måste inrätta en trovärdig process bland utskotten för att diskutera genomförandet av målen för hållbar utveckling. Slutligen måste arbetsgruppen för målen för hållbar utveckling inom rådet, som välkomnas, säkerställa en tillräcklig integrering av målen för hållbar utveckling i alla rådets frågor, t.ex. framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken, transportpolitiken (13), yttre förbindelser (14) och nästa fleråriga budgetram för perioden 2021–2027. |
5.3 |
En framtida övergripande EU-strategi för hållbar utveckling bör spela en viktig roll i integreringen av målen för hållbar utveckling i all EU-politik och ge en ram för samordning och övervakning av EU:s och de enskilda ländernas genomförande av målen för hållbar utveckling. Som nämnts ovan bör strategin fastställa mål och metoder för att hantera dessa mål, och man bör använda en sammanhängande uppsättning indikatorer för att övervaka framstegen. EESK instämmer med rådet i nödvändigheten av att utarbeta en ”referensindikatorram” (15). |
5.4 |
Som nämnts bör denna referensindikatorram integrera alla relevanta europeiska indikatorer som för närvarande används inom olika politikområden och fastställa kopplingarna mellan de befintliga indikatorerna och indikatorerna avseende målen för hållbar utveckling. Till exempel bör kommissionen säkerställa fullständig anpassning och konsekvens mellan den sociala resultattavlan och EU:s indikatorer avseende målen för hållbar utveckling. För närvarande ingår åtta av de tolv indikatorerna på den sociala resultattavlan helt eller delvis i EU:s uppsättning indikatorer avseende målen för hållbar utveckling. |
5.5 |
Samordningen och övervakningen av målen för hållbar utveckling bör integreras i processen med den europeiska planeringsterminen, såsom EESK vid upprepade tillfällen har efterlyst (t.ex. EESK:s yttranden NAT/693 (16), NAT/700 (17), SC/047 (18), SC/050 (19)). Detta bör omfatta en granskningsprocess av lämpligheten av strategierna för genomförande av målen hållbar utveckling på medlemsstatsnivå. De nationella myndigheterna bör få gemensamma riktlinjer och bör övervakas så att alla ansträngningar går i samma riktning. Vidare bör utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna främjas. Den europeiska planeringsterminens tillämpningsområde bör utvidgas fullt ut även utanför den traditionella ekonomiska dimensionen och helt integrera de sociala och miljömässiga dimensionerna med samma betydelsenivå i samband med en framtida övergripande strategi för hållbar utveckling. Följaktligen bör de landsspecifika rekommendationerna vara förenliga med målen för hållbar utveckling samt den analys som genomförts i landsrapporterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. |
5.6 |
Syftet med det nyligen inrättade stödprogrammet för strukturreformer är att hjälpa medlemsstaterna med att genomföra institutionella, strukturella och administrativa reformer. Enligt förväntningarna kommer stödprogrammet för strukturreformer att spela en viktig roll under de kommande åren. Såsom redan betonats av EESK (20) och i Falkenbergrapporten (21) bör man i samband med stödprogrammet för strukturreformer förutsätta att varje reform som erhåller stöd ska vara förenlig med Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling. |
5.7 |
För att säkerställa att målen för hållbar utveckling integreras i all EU-politik måste agendan för bättre lagstiftning anpassas följdenligt i syfte att garantera en övergripande och helhetsinriktad strategi avseende målen för hållbar utveckling. EESK anser att man bör hänvisa uttryckligen till principerna bakom målen för hållbar utveckling i riktlinjerna och verktygslådan för bättre lagstiftning. Därutöver bör metoderna för bättre lagstiftning ses över för att säkerställa att de duger till en bedömning av de långsiktiga målen och en mätning av det avstånd som kvarstår till uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Slutligen behöver man ägna mer uppmärksamhet åt politikens samstämmighet som ett verktyg för genomförande av målen för hållbar utveckling, bland annat genom att använda OECD:s ram för konsekvent politik för hållbar utveckling. |
5.8 |
När kommissionen lägger fram nya lagstiftningsinitiativ eller politiska initiativ bör den tydligt ange vilka mål för hållbar utveckling initiativet gäller och genomföra ett hållbarhetstest för att bedöma de förväntade konsekvenserna för målen för hållbar utveckling (som en del av konsekvensbedömningen som syftar till att bedöma de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av förslag). De huvudsakliga problem vid genomförandet av målen för hållbar utveckling som den föreslagna politiken har till syfte att hantera bör fastställas. Likaledes behöver övervakningen och utvärderingen av pågående EU-politik anpassas för att man ska kunna mäta framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling och rekommendera ändringar av politiken som har större effekt på främjandet av målen för hållbar utveckling. |
5.9 |
Även i kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit) bör perspektivet avseende hållbar utveckling integreras. Genom arbetet inom Refit-programmet bör man säkerställa att eventuella förenklingar och uppdateringar av unionsrätten som föreslås är förenliga med och bidrar till målen för hållbar utveckling. |
Bryssel den 19 september 2018.
Luca JAHIER
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
(1) ”Hållbar utveckling inom Europeiska unionen: övervakningsrapport om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang. 2017 års utgåva”.
(2) EESK:s yttrande om ”Nästa steg för en hållbar europeisk framtid” (EUT C 345, 13.10.2017, s. 91).
EESK:s yttrande om ”Det europeiska civila samhällets forum för hållbar utveckling” (EUT C 303, 19.8.2016, s. 73).
(3) EESK utvecklar en kartläggning av initiativ för hållbar utveckling på nationell nivå. En sammanfattning för varje medlemsstat kommer att finnas tillgänglig på EESK:s webbplats.
(4) EESK:s yttrande om ”Övergången till en mer hållbar europeisk framtid – en strategi för 2050”, SC/047 (EUT C 81, 2.3.2018, s. 44).
(5) http://www.foeeurope.org/sites/default/files/other/2017/6th_scenario_future_of_europe.pdf
(6) Mål 12 för hållbar utveckling. Ansvarsfull konsumtion och produktion.
(7) Se till exempel OECD, 2017. Measuring Distance to the SDG Targets: an assessment of where OECD countries stand.
(8) Esgabs årliga rapport 2017, s. 25–26.
(9) Mål 16 för hållbar utveckling. Fred, rättvisa och starka institutioner.
(10) Mål 17 för hållbar utveckling. Partnerskap för målen.
(11) På grundval av befintliga metoder såsom Civicus monitor, https://civicus.org/index.php/what-we-do/innovate/civicus-monitor
(12) EESK:s yttrande om ”Nästa steg för en hållbar europeisk framtid”, NAT/700 (EUT C 345, 13.10.2017, s. 91).
(13) EESK:s yttrande om ”Transporternas roll för uppnåendet av målen för hållbar utveckling och konsekvenserna för EU:s politiska beslutsfattande” (EUT C 367, 10.10.2018, s. 9).
(14) EESK:s yttrande om ”Ett förnyat partnerskap med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet”, REX/485 (EUT C 129, 11.4.2018, s. 76).
(15) https://www.consilium.europa.eu/media/23989/st10370-en17.pdf
(16) EESK: s yttrande om ”Hållbar utveckling: kartläggning av EU:s interna och externa politik” (EUT C 487, 28.12.2016, s. 41).
(17) EESK:s yttrande om ”Nästa steg för en hållbar europeisk framtid”, NAT/700 (EUT C 345, 13.10.2017, s. 91).
(18) EESK:s yttrande om ”Övergången till en mer hållbar europeisk framtid – en strategi för 2050”, SC/047 (EUT C 81, 2.3.2018, s. 44).
(19) EESK:s yttrande om ”Årlig tillväxtöversikt 2018”, SC/50 (EUT C 227, 28.6.2018, s. 95).
(20) EESK:s yttrande om ”Stödprogrammet för strukturreformer”, ECO/398 (EUT C 177, 18.5.2016, s. 47).
(21) Sustainability Now! EPSC Strategic Notes. Issue 18 (2016) https://www.eesc.europa.eu/sites/default/files/files/rapport_kff.pdf