MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

Förberedelser inför Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen den 30 mars 2019

Förenade kungarikets beslut att lämna unionen skapar stor ovisshet med potential att orsaka störningar.

Europeiska rådet (artikel 50), 29 april 2017 1

Under tiden uppmanar Europeiska rådet kommissionen, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna att fortsätta sitt arbete för att på alla nivåer förbereda sig på följderna av Förenade kungarikets utträde, med beaktande av alla tänkbara utfall.

Europeiska rådet (artikel 50), 23 mars 2018 2

Europeiska rådet uppmanar ånyo medlemsstaterna, unionens institutioner och alla berörda parter att intensifiera arbetet för att vara förberedda på alla nivåer och inför alla tänkbara utfall

Europeiska rådet (artikel 50), 29 juni 2018 3

Sammanfattning

Det brittiska utträdet ur EU påverkar enskilda, företag och myndigheter i både Förenade kungariket och EU. Det är bl.a. fråga om nya kontroller vid EU:s (nya) yttre gränser, giltigheten av brittiska licenser, intyg och godkännanden och nya villkor för dataöverföring.

EU arbetar hårt för att nå en överenskommelse om ett ordnat utträde och ser fram emot att diskutera ramarna för framtidens förhållande med Förenade kungariket.

Det är dock inte säkert att en överenskommelse kan nås. Och även om en överenskommelse nås kommer Förenade kungariket inte längre att vara ett EU-land, så dess förhållande till EU blir i grunden annorlunda.

Därför måste alla berörda parter vara förberedda på Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen den 30 mars 2019. Det här meddelandet ska ses mot bakgrund av uppmaningarna från ledarna för EU-27 att intensifiera förberedelserna på alla nivåer, och alla som kan tänkas bli påverkade av Förenade kungarikets utträde uppmanas att göra de nödvändiga förberedelserna och göra dem nu.

1.Bakgrund

Förenade kungariket har beslutat att lämna Europeiska unionen

Den 30 mars 2019 4 kommer Förenade kungariket att lämna Europeiska unionen och bli ett tredjeland.

Oavsett hur det utfaller kommer detta att orsaka betydande störningar för enskilda, företag och förvaltningar i EU. Europeiska rådet har upprepade gånger framhållit behovet av förberedelser, och uppmanade den 29 juni 2018 ånyo medlemsstaterna, unionens institutioner och alla berörda parter att intensifiera arbetet för att vara förberedda på alla nivåer och inför alla tänkbara utfall 5 . I det här meddelandet beskrivs de pågående förberedelserna, de förberedelser som gjorts hittills och de utmaningar som kvarstår.

Förhandlingarna om utträdesavtalet pågår

Europeiska unionen och Förenade kungariket håller nu på att förhandla om ett utträdesavtal. Den 19 mars tillkännagavs att förhandlarna gjort framsteg med avtalet 6 . Det är bl.a. fråga om detaljerade former för en övergångsperiod till och med den 31 december 2020 (se nedan). Ytterligare framsteg tillkännagavs i ett gemensamt uttalande av EU:s och Förenade kungarikets förhandlare den 19 juni 2018 7 . Även om framsteg har gjorts, är viktiga frågor fortfarande olösta, bl.a. fortsatt skydd i Förenade kungariket av beståndet av geografiska beteckningar som skyddades i Förenade kungariket när landet var med i EU, och villkoren för skydd av personuppgifter som överförts till Förenade kungariket när landet var med i EU. Frågorna om pågående polis- och domstolssamarbete i straffrättsliga ärenden har inte heller lösts. Dessutom kvarstår frågorna om förvaltningen av utträdesavtalet, bl.a. när det gäller EU-domstolens roll, olösta. Slutligen har inga framsteg gjorts med att enas om en reservplan för att undvika en hård gräns på ön Irland, oavsett hur förhandlingarna om de framtida förbindelserna utfaller.

Samtidigt med utkastet till utträdesavtal har EU och Förenade kungariket börjat diskutera en politisk förklaring om ramarna för framtidens förbindelser mellan EU och Förenade kungariket.

För närvarande är det tänkt att utträdesavtalet ska antas av EU och Förenade kungariket i oktober 2018, tillsammans med den politiska förklaringen om framtidens förbindelser mellan dem. Detta skulle nätt och jämnt ge tillräcklig tid att slutföra processen i EU (rådet beslutar med Europaparlamentets godkännande) och ratificera det i Förenade kungariket.

Att ingå och ratificera ett utträdesavtal är krävande

Det kan bli aktuellt med en övergångsperiod ...

Om utkastet till utträdesavtal antas av EU och Förenade kungariket inträder en övergångsperiod från och med utträdesdagen (dvs. den 30 mars 2019) till och med den 31 december 2020. Under övergångsperioden fortsätter EU:s regelverk (inbegripet internationella avtal 8 och inbegripet ändringar) i allmänhet att gälla i Förenade kungariket, även om Förenade kungariket inte längre deltar i styrningen av och beslutsprocessen i EU:s institutioner och organ. En övergångsperiod medför alltså ytterligare 21 månader för förberedelser inför dagen då EU-rätten slutar att gälla i Förenade kungariket.

... men vi måste vara beredda på alla eventualiteter ...

Berörda parter, nationella förvaltningar och EU:s myndigheter måste förbereda sig på två scenarier:

·Om utträdesavtalet ratificeras före den 30 mars 2019 och alltså kan träda i kraft den dagen, slutar EU-rätten att gälla i Förenade kungariket den 1 januari 2021, dvs. efter en övergångsperiod på 21 månader enligt villkor som anges i utträdesavtalet.

·Om utträdesavtalet inte ingås eller inte ratificeras i tid av bägge parterna, inträder ingen övergångsperiod, och EU-rätten slutar gälla i Förenade kungariket den 30 mars 2019 (detta kan kallas det avtalslösa scenariot eller ”köra utför ett stup”-scenariot).

Under alla omständigheter, och oavsett om utträdesavtalet ratificeras och ett avtal om framtidens förbindelser ingås under övergångsperioden, får Förenade kungariket inte samma förbindelser som om man varit en medlemsstat i EU. Europeiska rådet har hela tiden framhållit att ett tredjeland inte kan ha samma rättigheter och åtnjuta samma förmåner som en medlemsstat. Därför är det oerhört viktigt att förbereda sig på att Förenade kungariket blir ett tredjeland, även i det minst omvälvande scenariot.

... och alla scenarier får olika konsekvenser

Konsekvenser av scenario 1: utträde den 30 mars 2019 enligt utträdesavtalet, med en övergångsperiod till och med den 31 december 2020.

·Förenade kungariket blir ett tredjeland.

·EU-rätten fortsätter att tillämpas i och på Förenade kungariket. I allmänhet fortsätter EU-rätten att gälla under övergångsperioden.

·Utträde ur institutionerna: Från och med den 30 mars 2019 deltar Förenade kungariket inte längre i EU:s beslutsprocess, i EU-institutionerna eller i styrningen av EU:s organ.

·Förvaltning av övergångsperioden: EU-institutionernas uppdrag att övervaka och genomdriva EU-rätten i Förenade kungariket fortsätter.

·Förhandlingar om de framtida förbindelserna: EU bör med Förenade kungariket förhandla fram ett avtal om de framtida förbindelserna som helst bör vara färdigt (överenskommet, undertecknat och ratificerat) i slutet av övergångsperioden och kunna börja gälla den 1 januari 2021.

Konsekvenser av scenario 2: utträde den 30 mars 2019 utan något utträdesavtal

·Förenade kungariket blir ett tredjeland, och EU-rätten slutar att tillämpas i och på Förenade kungariket 9 .

·Medborgare: Inga särskilda arrangemang gäller för EU-medborgare i Förenade kungariket eller brittiska medborgare i EU.

·Gränser: EU måste tillämpa sina regler och tullar vid gränserna mot Förenade kungariket i dess egenskap av tredjeland, däribland tullkontroller, kontroller av sanitära och fytosanitära krav samt kontroller av att EU:s normer följs. Transporter mellan Förenade kungariket och EU drabbas i stor omfattning. Tullkontroller och kontroller av sanitära och fytosanitära krav kan orsaka betydande förseningar, t.ex. för lastbilar, och svårigheter i hamnarna.

·Handel och reglering: Förenade kungariket blir ett tredjeland vars förbindelser med EU regleras av allmän offentlig mellanfolklig rätt, t.ex. Världshandelsorganisationens regler. I starkt reglerade sektorer innebär detta en betydande nackdel jämfört med dagens grad av marknadsintegration.

·Förhandlingar med Förenade kungariket: Beroende på de omständigheter som leder till ett avtalslöst utträde kan EU komma att vilja inleda förhandlingar med Förenade kungariket i dess egenskap av tredjeland.

·EU-finansiering: Brittiska enheter kan inte längre komma i fråga för EU-bidrag eller delta i upphandling i EU. Om inte annat sägs i rättsliga bestämmelser kan brittiska sökande eller anbudsgivare komma att avvisas.

2. Skillnaden mellan förberedelser och beredskap

Att avveckla ett förhållande som byggts upp under mer än fyrtio år leder självfallet till betydande förändringar av samspelet med Förenade kungariket på alla sätt, bl.a. ekonomiskt och juridiskt. Beredskap kan inte stoppa de här förändringarna från att inträffa, eftersom de följer av ett brittiskt beslut, men kan mildra verkningarna av dem. Samtidigt som EU förhandlar om ett brittiskt utträde under ordnade former, har EU också som mål att värna intressena hos ett EU med 27 länder, och enskilda, företag och länder i EU-27 bör också förbereda sig. Förberedelserna måste därför intensifieras omedelbart på alla nivåer, med beaktande av alla tänkbara utfall.

Enskilda, företag och medlemsstater påverkas i olika mån, och störningarnas omfattning beror på många faktorer, bl.a. huruvida ett utträdesavtal börjar gälla, och om de framtida förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket.

Beredskap innebär att man föreställer sig alla tänkbara scenarier och bedömer alla relevanta risker med dem, planerar en reaktion och reagerar på potentiella utfall. Alla möjliga och nödvändiga åtgärder måste vidtas för att se till att en reaktion planeras och att risker kan minskas så mycket som möjligt av EU:s berörda parter och myndigheter. Alla måste därför förbereda sig på de förändringar som det brittiska utträdet ofrånkomligen för med sig.

I sin planering gör kommissionen åtskillnad på två slags åtgärder, nämligen förberedelser och beredskapsplanering.

a)Förberedelser

Förberedelser omfattar åtgärder som måste vidtas till följd av Förenade kungarikets utträde, oavsett om ett brittiskt utträdesavtal sluts eller inte.

För exempelvis ekonomiska aktörer som i dag verkar på grundval av licenser och intyg från brittiska myndigheter, kan förberedelserna omfatta att de ansöker om licenser och intyg i ett EU-27-land så att de får avbrottsfri tillgång till marknaden i EU. Medlemsstaterna kan vilja överväga åtgärder för att minska den extra administrativa börda som följer av nya gränskontroller och en ökning av antalet ansökningar från de ekonomiska aktörerna om licenser och intyg i EU-27.

På EU-nivå omfattar förberedelserna bl.a. flytten av de Londonbaserade EU-organen och omfördelningen av uppgifter från brittiska myndigheter till myndigheter i EU-27. Detta är nödvändigt oavsett om det blir något avtal med Förenade kungariket eller inte, eftersom det inte är möjligt att låta ett tredjeland utföra sådana EU-uppdrag eller vara värdland för EU-organ.

b)Beredskapsplanering

Även om EU-lagstiftningen kvarstår oförändrad, kräver processens oförutsägbarhet att alla scenarier kartläggs.

Beredskapsplanering innebär att man planerar de åtgärder som behövs för att mildra verkningarna av ett brittiskt EU-utträde utan utträdesavtal, och alltså utan övergångsperiod, eftersom de verkningarna ofrånkomligen uppstår på utträdesdagen (den 30 mars 2019).

Beredskapsåtgärderna ska i princip vara tillfälliga, till dess att nödvändiga långsiktiga anpassningar gjorts. Beredskapsåtgärder kan inte uppnå samma resultat som ett utträde under ordnade former enligt ett utträdesavtal, och kan inte heller återställa dagens situation där Förenade kungariket är en medlemsstat.

Beredskapsplanering för värstafallsscenariot är inte ett tecken på bristande förtroende för förhandlingarna. Kommissionen ägnar mycket betydande resurser och ansträngningar på att nå en överenskommelse. Det är fortfarande vårt mål. Förhandlingarnas utfall kan dock inte förutsägas.

Beredskapsåtgärderna kommer inte nödvändigtvis att omfatta lagstiftning på EU-nivå, utan kan falla under medlemsstaternas ansvar, beroende på vem som är behörig på vilket område. I fråga om exempelvis tullar behöver EU:s tullkodex i princip inte ändras, eftersom den redan innehåller regler om tredjeländer. Däremot kan det behövas beredskap på nationell nivå för att hantera riskerna för långa lastbilsköer som väntar på tullklarering. Inom ramen för tullkodexen bör beredskapsåtgärder utformas och genomföras på ett samordnat sätt.

3. Vilka bör förbereda sig?

Förberedelserna inför Förenade kungarikets utträde rör inte bara EU-institutionerna. Det är fråga om en gemensam insats av EU, nationella, regionala och lokala förvaltningar samt ekonomiska aktörer. För att vara förberedda på utträdet och mildra de värsta följderna av ett avtalslöst scenario behöver alla aktörer ta sitt ansvar.

Förberedelserna är främst en sak för privata aktörer, näringsidkare och yrkesutövare

Även om det brittiska utträdet kan tyckas äga rum på en hög, tämligen abstrakt nivå, mellan Förenade kungariket och EU, får det mycket påtagliga konsekvenser för enskilda, yrkesutövare och näringsidkare. Medlemsstaternas ekonomier är nära sammanvävda med varandra tack vare den inre marknaden, med integrerade leveranskedjor över gränserna och ett omfattande gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster. Utträdet torde därför få betydande konsekvenser för sådana ekonomiska aktörer.

Det är viktigt att företag i alla storlekar, även små och medelstora, förbereder sig och agerar nu. Privata aktörer, näringsidkare och yrkesverksamma behöver ta ansvar för sin situation, bedöma vad ett avtalslöst scenario kan leda till för deras verksamhet, fatta nödvändiga ekonomiska beslut och vidta alla administrativa åtgärder som behövs före den 30 mars 2019. Både enskilda som påverkas av det brittiska utträdet och de myndigheter som betjänar dem bör förbereda sig inför den 30 mars 2019.

Alla frågor bör riktas till de behöriga myndigheterna. Branschorganisationer, såväl europeiska som nationella och regionala, har en viktig uppgift för att förmedla information om förberedelser till sina medlemmar, särskilt små och medelstora företag. Ambassader, konsulat och andra myndigheter har liknande uppgifter för att informera allmänheten.

Det bör här framhållas att de EU-regler som gäller för tredjeländer redan finns, och bör vara kända för de berörda parterna. Reglerna ändras inte på utträdesdagen. Kommissionen har gett ut tillkännagivanden (se nedan och i bilagan) för att påminna om vad som gäller när Förenade kungariket blir ett tredjeland.

Myndigheterna kan ge stöd och vägledning för att i möjligaste mån klargöra vad som gäller för förhållandet mellan EU och Förenade kungariket och ändra reglerna så att de fortsätter att fungera smidigt i ett EU med 27 länder, men reglerna kan inte anpassas så att de passar varje enskilt företag.

Många företag flyttar till EU-27 eller utökar verksamheten i EU-27. Andra företag har varnat för att ett oordnad brittiskt utträde får konsekvenser för deras verksamhet och affärsmodeller.

I flera fall oroar sig företagen exempelvis för behovet att byta ett brittiskt godkännande mot ett godkännande från en myndighet i EU-27. Enskilda yrkesutövare kan behöva byta ett brittiskt intyg mot ett intyg från EU-27 eller ansöka om att få ett brittiskt examensbevis godkänt i ett EU-27-land. De har därför uppmanats genom meddelanden till de berörda parterna (se nedan) att vidta de nödvändiga åtgärderna så snabbt som möjligt.

EU, nationella och regionala myndigheter och branschorganisationer har publicerat kompletterande information och tagit fram verktyg för att hjälpa enskilda och företag, men mer behöver göras, särskilt med inriktning på små och medelstora företag.

Från handel inom EU till handel med Förenade kungariket som tredjeland: förberedelser inför nya rutiner

Företag som handlar på världsmarknaden känner till vad handel med länder utanför EU innebär, när det gäller tulldeklarationer, sanitära och fytosanitära kontroller m.m. De känner också till vad som krävs när man för in produkter från tredjeländer på EU:s inre marknad, t.ex. tullklarering, efterlevnad av EU-lagstiftningen och förfaranden för bedömning av överensstämmelse. Men det finns många företag som inte har någon erfarenhet av handel med tredjeländer, eftersom de bara handlar på den inre marknaden utan gränser. Det är därför särskilt viktigt att nå ut till de företagen, eftersom de får de största problemen med det brittiska utträdet: de måste utföra förfaranden som de inte är vana vid men som är obligatoriska vid handel med tredjeländer 10 .

Information om handel med tredjeländer finns på kommissionens webbplats 11 . Dessutom har de nationella regeringarna, bl.a. i Österrike, Irland och Nederländerna, byggt upp särskilda webbplatser för att hjälpa företagen att bedöma konsekvenserna och se vilka nya förfaranden som gäller efter det brittiska EU-utträdet (se nedan).

Medlemsstaternas nationella och regionala myndigheter har en viktig uppgift ...

Att Förenade kungariket blir ett tredjeland får betydande konsekvenser för hela EU, men brexits inverkan på de enskilda medlemsstaterna beror i hög grad på deras närhet till och ekonomiska förbindelser med Förenade kungariket, t.ex. i fråga om delad infrastruktur eller kontroll av rörligheten för varor och människor.

Medlemsstaterna är behöriga att lagstifta tillsammans med EU på många områden, och deras nationella och regionala myndigheter ansvarar för att genomföra EU:s regelverk. Det kommer att behövas anpassningar av de nationella reglerna och vägledning till de berörda parterna, liksom betydande investeringar i personal och infrastruktur (bl.a. för tullkontroller och sanitära och fytosanitära kontroller vid gränserna samt vid de myndigheter som ansvarar för särskilda förfaranden). De regionala myndigheterna, särskilt de som har lagstiftningsbefogenheter, och de lokala myndigheterna bör vara involverade i förberedelserna.

Detaljerna och de praktiska aspekterna på förberedelserna diskuteras av experter från EU-27-länderna under seminarier som kommissionen anordnar. Dessa informella seminarier är ett sätt för kommissionen att förklara exempelvis tillkännagivandena och låta medlemsstaterna ta upp problem, svara på frågor och dela med sig av bästa praxis. Seminarierna har stor betydelse för att vi ska kunna finna europeiska lösningar på problemen.

Förutom diskussioner på EU-nivå har flera medlemsstater utfört en heltäckande genomgång av det inhemska behovet av lagändringar och andra anpassningar av lagstiftningen. Flera av dem har tagit fram verktyg till stöd för de ekonomiska aktörerna inför det brittiska utträdet.

På den irländska webbplatsen prepareforbrexit.com kan små och medelstora företag bedöma sin exponering för brexit, hitta information om evenemang och få rådgivning. Irland erbjuder också bidrag till små och medelstora företag på upp till 5 000 euro för brexitförberedelser (t.ex. planering, deltagande i evenemang och kontaktskapande för eventuella nya leverantörer).

De nederländska myndigheterna har skapat webbplatsen Brexit impact scanner som små och medelstora företag kan använda för att bedöma sin exponering för problem på grund av det brittiska utträdet.

... tillsammans med EU-institutionerna, kommissionen och EU:s organ

EU samlar medlemsstaternas offentliga makt, och skapar en enhetlig ram inom vilken medlemsstaterna och de berörda aktörerna kan verka. Även om EU har exklusiv behörighet att lagstifta på vissa områden (t.ex. tullar, handel och fiske) och delad behörighet med medlemsstaterna på andra områden (t.ex. inre marknad, transporter, energi och säkerhet) är dess möjligheter att genomföra förberedelser och beredskapsplanering i många fall begränsade till att informera och underlätta de berörda parternas diskussioner och förberedelser.

Kommissionen har utpekat några områden där den kan agera inom ramen för sin egen behörighet.

a)Lagändringar och liknande

Det första området är en heltäckande genomgång av EU:s regelverk för att se vad som behöver göras för att hantera situationen i olika sektorer och på olika politikområden så att EU:s regler fortsätter att fungera smidigt i ett EU med 27 länder efter det brittiska utträdet.

I den första fasen koncentrerade kommissionen sig på de lagändringar som Europaparlamentet och rådet behöver anta, och utpekade åtta åtgärder som behöver vidtas oavsett hur utträdesförhandlingarna utfaller 12 . Med tanke på den tid som står till buds måste dessa lagförslag beredas skyndsamt och antas i god tid före den 30 mars nästa år.

Det bör framhållas att det inte är juridiskt nödvändigt att ändra eller stryka alla hänvisningar till Förenade kungariket eller dess institutioner och aktörer i befintlig EU-lagstiftning. De hänvisningarna blir helt enkelt obsoleta och överflödiga efter utträdet. Eventuella modifikationer kan införas när de berörda rättsakterna ses över och ändras senare av andra anledningar.

Kommissionen kan också vidta åtgärder med stöd av de befogenheter den fått av Europaparlamentet och rådet i grundrättsakter för att anta genomförandeakter eller delegerade akter. Kommissionen håller för närvarande på att granska det här området.

Exempel på lagändringar som behövs på grund av det brittiska utträdet

·Förslag om fördelning mellan Förenade kungariket och EU-27 av tullkvoterna på Världshandelsorganisationens EU-lista. Det här förslaget åtföljs av en rekommendation till rådets förhandlingsmandat för förhandlingar med övriga medlemmar av Världshandelsorganisationen (rådet antog mandatet den 26 juni 2018). Omfördelningen behövs för rättssäkerheten och för en fortsatt smidig import inom Förenade kungarikets och EU-27:s tullkvoter 13 .

·Förslag till förordning om komplettering av EU:s typgodkännandelagstiftning i fråga om motorfordon m.m. Genom det här förslaget ska innehavare av brittiska typgodkännanden kunna ansöka om nytt typgodkännande hos typgodkännandemyndigheterna i EU-27 för samma fordonstyper på grundval av den dokumentation och de provningsrapporter som användes för tidigare brittiska typgodkännanden 14 .

·När det gäller energieffektivitet behöver EU:s mål för 2030, som är uttryckt i procent, räknas om till absoluta tal på nytt med hänsyn tagen till det brittiska utträdet.

·Ändring av den befintliga förordningen om länder vars medborgare behöver respektive inte behöver visum för inresa till EU för vistelse på högst tre månader. Förenade kungariket måste sorteras in i den ena eller andra kategorin 15 .

·Förslag om ändring av förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa, för att ändra dragningen av korridoren mellan Nordsjön och Medelhavet och utforma en ny rutt till havs för att koppla samman Irland med den kontinentala delen av korridoren.

·Förslag om ändring av förordningen om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg, för att se till att uppgiften för två godkända organisationer att vara med i kontrollerna förs över från Förenade kungariket till EU-27.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att prioritera dessa förslag som rör det brittiska utträdet.

b)Kommissionens tillkännagivanden om förberedelser

Kommissinen har sedan slutet av 2017 informerat om de områden där medlemsstaterna och de berörda parterna behöver agera, genom att ge ut ett stort antal tekniska tillkännagivanden om de juridiska och praktiska konsekvenserna av det brittiska utträdet. Tillkännagivandena har utarbetats av kommissionens avdelningar, i förekommande fall i samarbete med det behöriga EU-organet. De har lagts ut på webbplatsen Europa 16 och är alltså offentliga.

I tillkännagivandena beskrivs hur läget kommer att bli i den berörda sektorn efter utträdet. De bygger uteslutande på den faktiska och rättsliga situation som skulle inträda efter utträdet om ett utträdesavtal saknas, och innehåller inga tolkningar av förhandlingsresultaten eller konsekvenserna för reglerna i en viss sektor. Om rättsläget ändras för att ett utträdesavtal ingås med Förenade kungariket eller för att lagstiftningen ändras, kommer tillkännagivandena att ändras eller vid behov dras in.

Hittills har kommissionen lagt fram 68 tillkännagivanden om bl.a. hälsa, livsmedelssäkerhet, transporter, finansiell stabilitet, finanstjänster, miljö, inre marknad, tullar, civilrätt, bolagsrätt samt yrkeskvalifikationer. I flera fall kompletteras tillkännagivandena av frågor och svar som kommissionens ansvariga generaldirektorat och tjänstegrenar eller EU-organ lägger ut på sina egna webbplatser.

c)Flytt av EU-organ

Institutionella frågor och budgetfrågor är andra viktiga områden där kommissionen granskar behoven och i vissa fall redan har vidtagit åtgärder. Ett exempel är flytten av de två organen i London: Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten, som flyttar till Amsterdam respektive Paris och ska vara i drift där senast den 30 mars 2019.

Det finns liknande ärenden där flyttar eller omfördelningar av uppgifter behövs på grund av det brittiska EU-utträdet, t.ex. flytten av Galileos säkerhetscentrum och omfördelningen av uppgifter från de av EU:s referenslaboratorier för djursjukdomar och livsmedelssäkerhet som ligger i Förenade kungariket till laboratorier i EU-27-länderna. Flyttarna och omfördelningarna måste vara färdiga senast den 30 mars 2019, eftersom ett tredjeland som nämnts ovan inte får sköta sådana uppgifter eller fungera som värdland för EU-organ, inte ens med övergångsbestämmelser.

d)Andra områden

Kommissionen arbetar också inom andra områden, bl.a. med en mycket praktisk del av de interna förberedelserna, nämligen bortkoppling och anpassning av databaser och it-system och andra plattformar för kommunikation och informationsutbyte som Förenade kungariket inte längre ska ha tillgång till.

Dessutom håller kommissionen på att bedöma behoven av förberedelser inom den yttre politiken, bl.a. utträdets följder för de internationella avtal som EU (för egen räkning, tillsammans med EU-länderna eller genom EU-länderna) är part i och som gäller på ett stort antal politikområden som omfattas av EU-lagstiftningen. EU har för avsikt att meddela sina internationella partner om det brittiska utträdet, så snart som tillräcklig säkerhet råder om utträdesförhandlingarnas utfall.

Slutligen kommer kommissionens representation i Förenade kungariket att stänga, och en EU-delegation i Förenade kungariket kommer att öppnas den 30 mars 2019.

4. Slutsatser

Att förbereda sig på det brittiska EU-utträdet, hur det än blir, är allas ansvar. Utträdet kommer att förändra förbindelserna och får betydande konsekvenser för enskilda och företag i EU:s 27 medlemsstater, och några av konsekvenserna kan inte mildras.

Därför är det viktigt att vidta nödvändiga åtgärder i tid, och att alla, enskilda, företag, medlemsstater och EU-institutioner, gör vad som krävs för att vara redo och för att minimera utträdets negativa konsekvenser.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att högt prioritera de lagstiftningsförslag som rör utträdet, så att de rättsakterna kan träda i kraft före utträdesdagen.

Kommissionen kommer att fortsätta med och intensifiera sina förberedelser, med högsta prioritet. Kommissionen står redo att anpassa sig till utvecklingen i förhandlingarna, för att på bästa sätt tjäna de 27 medlemsstaterna och deras medborgare och företag. Den kommer att se över läget efter mötet i Europeiska rådet (artikel 50) i oktober 2018.

Exempel på utmaningar och åtgärder i fråga om förberedelser i olika sektorer

Transporter (inklusive luftfart) – brexitförberedelser

För olika transportsätt (flyg, väg, järnväg, sjöfart, inre vattenvägar) finns det EU-regler om säkerhet och tillträde till EU:s marknad. I dessa regler görs det vanligen skillnad mellan EU-operatörer och tredjelandsoperatörer, och de som uppfyller EU:s krav får tillträde till EU.

Transportföretagen i EU bör noggrant kontrollera om Förenade kungarikets övergång från medlemsstat till tredjeland påverkar verksamheten, och förbereda sig på detta.

Kommissionen har gett ut tio tillkännagivanden om transporter (luftfart, luftfartssäkerhet, luftfarts- och sjöfartssäkerhet, vägtransporter, järnvägstransporter, kvalifikationer för sjöfolk, sjötransporter, konsumentskydd och passagerarrättigheter, inre vattenvägar samt industriprodukter) där det tydligt står vad det brittiska EU-utträdet får för konsekvenser för bl.a. luftfartssäkerheten, om ingen särskild överenskommelse nås, vilket ger de berörda parterna klarhet om det utgångsläge de behöver anpassa sig till.

Kommissionen kommer inom en snar framtid att lägga fram två förslag om ändringar av befintliga förordningar, som är nödvändiga oavsett utfall. Att ändra förordningen om erkännande på EU-nivå av organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg ökar rättssäkerheten, tryggar kontinuiteten i de berörda fartygsägarnas verksamhet och bevarar konkurrenskraften för EU-27-länderna som flaggstater. Förslaget om ändring av förordningen om fonden för ett sammanlänkat Europa går ut på att hantera det brittiska utträdet, eftersom brittisk transportinfrastruktur inte längre kommer att ligga i EU, för att garantera att EU:s transportnät förblir sammanlänkat.

Tullar – brexitförberedelser

När Förenade kungariket blir ett tredjeland ska EU:s tullförvaltning, dvs. de nationella tullmyndigheterna, tillämpa EU:s regler på export till och import från Förenade kungariket, om man inte kommer fram till något annat i ett avtal. Detta innebär att de formkrav som i dag gäller för handel med länder utanför EU gäller här, t.ex. att tulldeklarationer ska lämnas för varusändningar och att de ska kontrolleras. Tullar och skatter (särskilt moms och punktskatter) ska tas ut. Detta kan jämföras med dagens läge, där inga sådana formkrav eller avgifter gäller vid gränserna för handel mellan Förenade kungariket och övriga EU.

För tullformaliteterna krävs mer dokumentation och data av företagen, mer handläggning och fler kontroller för tullmyndigheterna och mer infrastruktur för bägge, både fysisk infrastruktur och it-infrastruktur, för lämpliga riskbaserade kontroller.

Alla berörda parter bör förbereda sig på en situation där varusändningar till och från Förenade kungariket blir föremål för tullförfaranden och tullkontroller.

De nationella förvaltningarna har börjat förbereda sig på detta, bl.a. genom nyrekrytering.

För sin del av kommissionen noga granskat dagens regelverk och tillämpningen av det. Den har koncentrerat sig på att informera medlemsstaterna om EU-rättens krav i handeln med tredjeländer, och samtidigt publicerat tillkännagivanden för de berörda parterna. Tekniska seminarier för att öka medvetenheten och kartlägga problemområden har genomförts med EU-27-länderna, och diskussioner har förts med branschen, bl.a. i kommissionens kontaktgrupp för handel.

Tullmyndigheterna i EU är i hög grad beroende av sofistikerade och sammankopplade it-system. Kommissionen har inlett en process för att se till att nödvändiga ändringar kan göras både på EU-nivå och i medlemsstaterna till följd av det brittiska EU-utträdet.

Slutligen underlättar kommissionen Förenade kungarikets anslutning till konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande. Det är viktigt för att underlätta handeln, så att varor kan flyttas tämligen fritt under tullövervakning mellan olika jurisdiktioner, vilket är särskilt relevant för varor som ska från en del av EU till en annan via Förenade kungariket.

Finanstjänster – brexitförberedelser

Med åren har Förenade kungariket i allmänhet och London i synnerhet blivit ett viktigt centrum för finanstjänster, även tack vare den inre marknaden. Många aktörer, även utomeuropeiska, har etablerat sig i Förenade kungariket och verkar på resten av den inre marknaden i kraft av de passportingrättigheter som fastställs i EU:s lagstiftning om finanstjänster.

Passportingen upphör efter brexit. Det innebär att tillhandahållandet av finanstjänster från Förenade kungariket till EU-27 faller under tredjelandsreglerna i EU-lagstiftningen och de nationella lagarna i det land där kunderna i EU finns. Något tillträde till den inre marknaden blir inte aktuellt. Aktörer inom alla finanssektorer måste förbereda sig på detta scenario om de vill se till att deras nuvarande verksamhet inte störs och att de kan fortsätta att betjäna sina kunder. När det gäller avtal förefaller det för närvarande inte finnas några generella problem med avtalskontinuitet, eftersom fullgörandet av befintliga skyldigheter kan fortsätta även efter utträdet. Varje typ av avtal behöver dock granskas separat.

Kommissionen har gett ut åtta tillkännagivanden om detta. De europeiska tillsynsmyndigheterna har gett omfattande kompletterande vägledning till de nationella behöriga myndigheterna och marknadsaktörerna genom en rad yttranden. Kommissionen har också lagt fram förslag om ändringar av dagens tillsyn för att hantera vissa potentiella problem med den finansiella stabiliteten efter det brittiska utträdet. Parlamentet och rådet uppmanas anta förslagen 17 så snart som möjligt.

Med tanke på de potentiella konsekvenserna för den finansiella stabiliteten har en teknisk arbetsgrupp under gemensam ledning av Bank of England och Europeiska centralbanken sammankallats och sammanträder regelbundet för att diskutera finansiell riskhantering under perioden omkring den 30 mars 2019. Fler myndigheter deltar i bedömningarna från fall till fall. Gruppen kommer att rapportera om sitt arbete för kommissionen och de brittiska ansvariga myndigheterna.

Livsmedelssäkerhet – brexitförberedelser

När Förenade kungariket blir ett tredjeland kommer EU:s stränga regler om sanitära och fytosanitära normer och kontroller av djur, växter och animaliska och vegetabiliska produkter att gälla för Förenade kungariket som vilket annat tredjeland som helst, om man inte kommer överens om något annat i ett avtal.

För import av djur, växter och animaliska och vegetabiliska produkter från Förenade kungariket till EU kommer följande att gälla:

·Handel får ske när sanitära och fytosanitära normer för de relevanta produkterna och motsvarande intygs- och kontrollkrav är uppfyllda.

·Fysisk infrastruktur måste inrättas så att alla förflyttningar av levande djur och animaliska produkter (inklusive animaliska livsmedel) och vissa växter och växtprodukter går igenom gränskontrollstationer i hamnar, på flygplatser och på land, i enlighet med EU:s regler. De befintliga stationernas kapacitet kan behöva byggas ut, och det kommer också att behövas nya stationer.

Kommissionen har gett ut tio tillkännagivanden för att informera näringsidkarna. Dessutom har ett seminarium med tekniska experter från EU-27 och möten med de berörda parterna anordnats.

Läkemedel – brexitförberedelser

Enligt EU:s läkemedelslagstiftning ska innehavare av godkännande för försäljning vara etablerade i EU. Läkemedel som tillverkas i tredjeländer ska dessutom genomgå särskilda kontroller när de importeras.

Innehavare av godkännande för försäljning och aktörer i leveranskedjan måste förbereda sig på detta, särskilt genom att se till att provningskapacitet finns tillgänglig i EU.

Kommissionen har i nära samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten utfärdat ett tillkännagivande och lagt ut kompletterande frågor och svar som vägledning. Dessutom har ett seminarium med tekniska experter från EU-27 och möten med de berörda parterna anordnats. Slutligen har Europeiska läkemedelsmyndigheten kartlagt kritiska läkemedel som en del av sin allmänna beredskapsplanering.

Personuppgifter – brexitförberedelser

För närvarande kan personuppgifter överföras fritt mellan EU-länderna, förutsatt att den allmänna dataskyddsförordningen (förordning (EU) 2016/679) iakttas. När EU-lagstiftningen upphör att gälla i Förenade kungariket kommer det fortfarande att gå att överföra personuppgifter dit från EU, men särskilda villkor i EU-lagstiftningen gäller.

Företag och myndigheter i medlemsstaterna som i dag överför personuppgifter till Förenade kungariket bör därför vara medvetna om att detta kommer att bli en överföring av personuppgifter till ett tredjeland, och bör kontrollera om det är tillåtet enligt tillämplig EU-lagstiftning. Om Förenade kungarikets skydd av personuppgifter i princip är likvärdigt med det i EU, antar kommissionen ett beslut om adekvat skyddsnivå som tillåter obegränsad överföring av personuppgifter till Förenade kungariket. Ett sådant beslut kan dock inte fattas förrän Förenade kungariket blir ett tredjeland. Företagen bör därför kontrollera om de i avsaknad av ett beslut om adekvat skyddsnivå behöver vidta åtgärder för att se till att de fortfarande får överföra personuppgifter. Medlemsstaternas dataskyddsmyndigheter bör bistå företagen med detta.

Yrkeskvalifikationer – brexitförberedelser

Enligt EU-lagstiftningen ska det vara enkelt för EU-medborgare att få yrkeskvalifikationer erkända även om de fått dem i ett annat EU-land.

De som har yrkeskvalifikationer från Förenade kungariket bör överväga om det är lämpligt att få dem erkända i EU-27 medan Förenade kungariket fortfarande är en medlemsstat.

Kommissionen har gett ut ett tillkännagivande om EU:s regler om lagreglerade yrken och erkännande av yrkeskvalifikationer. Kommissionen råder EU-medborgare med brittiska yrkeskvalifikationer som erhållits före brexit att fråga de behöriga nationella myndigheterna om de behöver få dem erkända före den 30 mars 2019.

(1)

http://data.consilium.europa.eu/doc/document/XT-20004-2017-INIT/sv/pdf .

(2)

http://www.consilium.europa.eu/media/33488/23-euco-art50-guidelines-sv.pdf

(3)

http://www.consilium.europa.eu/media/35989/29-euco-art50-conclusions-sv.pdf

(4)

Förenade kungariket anmälde den 29 mars 2017 sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Det innebär att om inte något annat datum fastställs i ett ratificerat utträdesavtal eller om inte Europeiska rådet enhälligt och i samtycke med Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.3 i EU-fördraget beslutar att fördragen ska upphöra att gälla vid ett senare datum, kommer all EU:s primär- och sekundärrätt att sluta att gälla för Förenade kungariket den 30 mars 2019, kl. 00:00 (CET). I skrivande stund har kommissionen inte fått någon uppgift om att Förenade kungariket kan komma att begära en förlängning av sitt EU-medlemskap.

(5)

http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2018/06/29/20180629-euco-conclusions-art-50/ .

(6)

https://ec.europa.eu/commission/publications/draft-agreement-withdrawal-united-kingdom-great-britain-and-northern-ireland-european-union-and-european-atomic-energy-community-0_en . https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/draft_agreement_coloured.pdf

(7)

https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/joint_statement.pdf

(8)

Under en eventuell övergångsperiod förblir Förenade kungariket bundet av sina skyldigheter enligt internationella avtal som EU är part i. EU meddelar de andra parterna i dessa avtal om att Förenade kungariket under övergångsperioden ska betraktas som en medlemsstat med avseende på de här avtalen.

(9)

Detta får till följd att särreglerna för associeringen av utomeuropeiska länder och territorier enligt fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inte längre kommer att gälla för de brittiska utomeuropeiska länderna och territorierna.

(10)

Sanitära och fytosanitära frågor diskuterades med branschorganisationer i EU vid ett möte i den rådgivande gruppen för livsmedelskedjan och djur- och växthälsa den 1 juni 2018.

(11)

http://madb.europa.eu/madb/servicesForSME.htm som ska uppdateras om Förenade kungariket senare, beroende på vad förhandlingarna utmynnar i.

(12)

https://ec.europa.eu/info/files/brexit-legislative-preparedness-proposals_en

(13)

COM(2018) 312 final.

(14)

COM(2018) 397 final.

(15)

Beslutet fattas av rådet, beroende på hur förhandlingarna utfaller.

(16)

https://ec.europa.eu/info/brexit/brexit-preparedness_en

(17)

COM(2017) 331 final och COM(2017) 536 final.

	Ämne
	VAROR
1	Industriprodukter
2	Läkemedel (humanmedicinska/veterinärmedicinska)
3	Växtskyddsmedel
4	Biocider
5	Motorfordon
6	Jordbruks- och skogsbruksfordon, två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg
7	Industrikemikalier (Reach) (publicerad av Europeiska kemikaliemyndigheten)
8	Miljömärke
9	Avfall (utom transportlicenser)
	LIVSMEDEL, FODER, LEVANDE DJUR, VÄXTER
10	Livsmedel och ekologisk produktion
11	Djurfoder
12	Genetiskt ändrade organismer
13	Naturligt mineralvatten
14	Växtförökningsmaterial
15	Djuravel
16	Djurhälsa
17	Växthälsa
	TULL OCH INDIREKT BESKATTNING
18	Ursprungsregler
19	Tull och moms
20	Import- och exportlicenser
21	Exemplar av hotade arter (Cites) (import och export)
22	Import av timmer
23	Tullens kontroller av immateriella rättigheter
	FINANSTJÄNSTER
24	Lagstadgad revision
25	Kreditvärderingsinstitut
26	Förmögenhetsförvaltning
27	Efterhandelstjänster
28	Investeringstjänster
29	Banktjänster och betaltjänster
30	Försäkring och återförsäkring
31	Tjänstepensionsinstitut
	BOLAGSRÄTT, KONSUMENTSKYDD, DATASKYDD, CIVILRÄTT
32	Skydd av personuppgifter
33	Bolagsrätt
34	Internationell privaträtt
35	Konsumentskydd och passagerarrättigheter
	IMMATERIALRÄTT
36	Varumärken och gemenskapsformgivningar
37	Växtsorter
38	Upphovsrätt
39	Tilläggsskydd
	YRKESKVALIFIKATIONER
40	Yrkeskvalifikationer
41	Slakteripersonals kvalifikationer
42	Djurtransportörers kvalifikationer
43	Sjöfolks kvalifikationer
	TRANSPORTER
44	Luftfart (tillgång)
45	Luftfartssäkerhet
46	Luftfarts- och sjöfartssäkerhet
47	Vägtransporter
48	Sjötransporter (tillgång och säkerhet)
49	Järnvägstransporter
50	Transporter på inre vattenvägar
	DIGITAL TEKNIK OCH INFORMATION
51	Namn i toppdomänen .eu
52	E-handel (informationssamhällets tjänster)
53	Telekommunikation
54	Audiovisuella medietjänster
55	E-IDA/betrodda tjänster
56	Nätsäkerhet
57	Geoblockering
	ENERGI
58	Euratomfrågor
59	El- och gasmarknaden
60	Ursprungsgarantier
	ÖVRIGT
61	Ämnen av mänskligt ursprung
62	Offentlig upphandling
63	EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)
64	Återvinning av fartyg
65	EU:s medborgarinitiativ
66	Fiske
67	Europeiska företagsråd
68	Säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter