Bryssel den 19.1.2018

COM(2018) 36 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Rapport om det allmänna preferenssystemet för perioden 2016-2017

{SWD(2018) 23 final}
{SWD(2018) 24 final}
{SWD(2018) 25 final}
{SWD(2018) 26 final}
{SWD(2018) 27 final}
{SWD(2018) 28 final}
{SWD(2018) 29 final}
{SWD(2018) 30 final}
{SWD(2018) 31 final}
{SWD(2018) 32 final}


1.Inledning

I denna rapport och i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar 1 bedöms effekterna av det allmänna preferenssystemet under åren 2016–2017, med fokus på resultatet för förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre. Enligt förordningen om det allmänna preferenssystemet 2 ska denna rapport läggas fram för Europaparlamentet och rådet vartannat år.

Genom det allmänna preferenssystemet fortsätter EU att gå i spetsen och stödja utvecklingsländer för att uppnå en hållbar utveckling med hjälp av de ekonomiska drivkrafterna inom handel. Att använda handelsförmåner för att främja universella värden som mänskliga rättigheter, social rättvisa och miljöskydd är en viktig del av kommissionens strategi Handel för alla 3 . En generös tillgång till EU-marknaden gör det möjligt för förmånsländer inom det allmänna preferenssystemet att generera ytterligare intäkter genom internationell handel och bidrar också till förmånsländernas ansträngningar att minska fattigdom och främja hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och gott styre.

1.1.Tre förmånsordningar inom det allmänna preferenssystemet

Det allmänna preferenssystemet innehåller tre olika ordningar för handelsförmåner. Ordningarna fastställs i detalj i 2016 års rapport om det allmänna preferenssystemet 4 och sammanfattas nedan:

Den allmänna ordningen (standard-GSP) innebär tullnedsättningar för cirka 66 % av alla EU:s tullpositioner för länder som har låg inkomst eller låg medelinkomst 5 och som inte omfattas av annat förmånstillträde till EU-marknaden. Under rapporteringsperioden 2016–2017 omfattades 23 förmånsländer av standard-GSP (se Tabell 1 ).

Den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (GSP+) innebär fullständig tullbefrielse för i stort sett samma 66 % av tullpositionerna som standard-GSP, för länder som är sårbara när det gäller ekonomisk diversifiering och exportvolymer. I utbyte måste förmånsländerna ratificera och i praktiken genomföra 27 grundläggande internationella konventioner som finns förtecknade i förordningen om det allmänna preferenssystemet. Dessa konventioner gäller mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, miljöskydd och gott styre. Under rapporteringsperioden 2016–2017 omfattades 10 förmånsländer av GSP+ (se tabell 2).

Inom den särskilda ordningen Allt utom vapen (EBA) beviljas fullständigt tullfritt och kvotfritt tillträde för alla produkter utom vapen och ammunition, för länder som av FN klassas som minst utvecklade länder. Till skillnad från när det gäller standard-GSP och GSP+ upphör inte länder att omfattas av EBA genom att sluta ett frihandelsavtal med EU. Under rapporteringsperioden 2016–2017 omfattades 49 förmånsländer av EBA (se Tabell 3 ).

Under 2016 var värdet på den import som fördes in i EU och som var föremål för GSP-förmåner 62,6 miljarder euro. Importen fördelade sig enligt följande: 31,6 miljarder euro från länder inom standard-GSP, cirka 7,5 miljarder euro från förmånsländer inom GSP+ och 23,5 miljarder euro från EBA-länder (fullständiga uppgifter anges i tabellerna 4–7) 6 .

Figurerna 1 och 2 nedan ger en överblick över import som omfattas av det allmänna preferenssystemets tre ordningar.

Vilket visas i figur 3 var Indien och Vietnam de två länder som stod för den största delen av all EU-import från GSP-förmånsländer (inklusive import som inte omfattas av GSP). Båda dessa länder är förmånsländer inom standard-GSP. Den tredje största delen upptogs av Bangladesh, ett förmånsland inom EBA.

Figur 4 visar att Indien, Bangladesh och Vietnam också är de tre största förmånsländerna på grundval av endast förmånsimport inom GSP.



2.Standard-GSP-ordningen

Indien

Från och med 2014 upphörde flera produktavdelningar, inklusive textilier, att omfattas av GSP, eftersom de inte längre uppfyllde systemets villkor för handelsförmåner. Trots detta är Indien fortfarande den största exportören till EU inom GSP. Under 2016 exporterade Indien textilier och kläder till EU till ett värde av 7,6 miljarder euro, varav 5,7 miljarder euro omfattades av standard-GSP.

Under rapporteringsperioden 2016–2017 omfattades 23 förmånsländer av standard-GSP (tabell 1). Under denna period lämnade fem länder standard-GSP på grund av ändringar i deras tillträde till EU-marknaden (enligt ett frihandelsavtal) eller med anledning av deras ekonomiska status (klassificering av Världsbanken som ett högremedelinkomstland eller däröver tre år i följd). I figur 5 nedan visas fördelningen av förmånsimport 7 till EU inom standard-GSP under 2016.

Vietnam

Under 2016 stod Vietnam för 23 % av den totala importen från alla förmånsländer inom standard-GSP sammanlagt. För enbart import från Vietnam som omfattas av GSP bestod nästan 40 % av denna av skor.

Förteckningen över produktavdelningar med ursprung i förmånsländer inom standard-GSP granskas vart tredje år. Den senaste granskningen utfördes 2016 och resulterade i en reviderad förteckning över produktavdelningar som trädde i kraft den 1 januari 2017 8 . Produkter som inte längre är i behov av stöd i form av GSP-förmåner har strukits från produktförteckningen.

3.EBA-ordningen

EBA är EU:s handelsflaggskepp som är utformat för att hjälpa världens fattigaste och svagaste länder att dra nytta av handelsmöjligheter. Under rapporteringsperioden 2016–2017 omfattades 49 förmånsländer av EBA (se tabell 3).

I figur 6 visas fördelningen av värde och procentandel för förmånsimport från EBA-förmånsländer under 2016. Den största andelen av EBA-import kom från Bangladesh (66 %), följt av Kambodja (18 %).

3.1.Stärkt samarbete med vissa förmånsländer inom EBA

Myanmar

Myanmar blev återigen ett förmånsland inom EBA 2013, som ett erkännande av landets ansträngningar att inleda ambitiösa reformer inom politik, samhälle och arbetsmarknad. Den aktuella situationen vad gäller humanism och mänskliga rättigheter i delstaten Rakhine är ytterst allvarlig. EU har anmodat regeringen i Myanmar att ge fullt tillträde för humanitärt bistånd och se till att alla flyktingar kan återvända på ett säkert, frivilligt och värdigt sätt. EU har uppmanat Myanmar att finna en långsiktig lösning på de strukturella problemen i Rakhine, i linje med sina internationella åtaganden och enligt EBA-kraven.

Som påpekas i kommissionens strategi Handel för alla kan EU under exceptionella omständigheter tillfälligt dra in förmåner enligt standard-GSP eller EBA, särskilt vid allvarliga och systematiska överträdelser av principerna i konventionerna om mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter som förtecknas i förordningen om det allmänna preferenssystemet.

Genom stärkt samarbete intensifierade EU dialogen med vissa EBA-länder för att yrka på konkreta åtgärder och hållbara lösningar för allvarliga brister vad gäller respekten för grundläggande mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter. Om dialogen inte ger något resultat förblir EU redo att som en sista utväg inleda ett förfarande för upphävande av GSP, med vederbörlig hänsyn till de ekonomiska och sociala konsekvenser som ett sådant upphävande skulle få.

Bangladesh

EBA har bidragit till den socioekonomiska utvecklingen genom att skapa miljontals sysselsättningsmöjligheter inom konfektionsindustrin, där majoriteten av arbetstagarna är kvinnor. För att bidra till ett ökat välstånd och anständigt arbete måste dock detta gå hand i hand med respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, i synnerhet föreningsfrihet. EU måste se verkliga och hållbara förbättringar för att ytterligare åtgärder ska kunna undvikas.

Vad gäller Myanmar deltar EU i initiativet för främjande av rättigheter för arbetstagare och praxis i Myanmar, tillsammans med Förenta staterna, Japan, Danmark och ILO (Internationella arbetsorganisationen). Syftet med initiativet är att främja efterlevnad av ILO:s internationella arbetsnormer och ansvarsfulla företagspraxis. Detta internationella forum för intressenter hjälper till att prioritera reformeringsprocessen för arbetsrätt i Myanmar och att främja förbindelser mellan arbetsmarknadens parter.

På grund av den försämrade situationen för mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i Bangladesh och Kambodja har kommissionen och Europeiska utrikestjänsten inlett ett mer aktivt samarbete med dessa två länder och med deltagande av berörda intressenter, däribland icke-statliga organisationer, civilsamhällesorganisationer, internationella organisationer, arbetsmarknadens parter och företag.

Kambodja

EU samarbetar med Kambodja för att ta itu med frågor som rör mänskliga rättigheter i samband med marktvister som uppstår vid sockerrörskoncessioner och frågor som rör arbetstagares rättigheter, i synnerhet föreningsfrihet. EU måste se verkliga och hållbara förbättringar för att ytterligare åtgärder ska kunna undvikas.

Kommissionen har uttryckt oro över arbetstagares rättigheter i Bangladesh, särskilt vad gäller föreningsfrihet och genomförandet av det gemensamma initiativet om en överenskommelse för kontinuerlig förbättring av arbetstagares rättigheter och fabrikssäkerhet inom industrin för konfektionsvaror och stickade klädesplagg i Bangladesh. EU har särskilt tagit upp anpassningen av Bangladeshs arbetstagarlag och lagen om industriella frizoner för bearbetning på export till ILO:s konventioner om arbetstagares rättigheter som en av de prioriterade åtgärderna.

EU har uppmanat regeringen i Kambodja att inrätta en oberoende och öppen mekanism för att hantera krav på ersättning till följd av beviljande av ekonomiska markkoncessioner till sockerrörsplantager.

Det stärkta samarbetet baseras främst på tillgängliga rekommendationer och slutsatser från ILO och andra FN-organ som övervakar konventioner om mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Genom att använda dessa rekommendationer och slutsatser kan en objektiv och öppen bedömning göras av genomförandet av de internationella åtaganden som gjorts.

Processen har bidragit till att sätta press på regeringar för att ta itu med viktiga frågor och en positiv utveckling kan nu urskiljas. Samtidigt har dessa frågor tagits upp på ett konsekvent och samordnat sätt via alla relevanta kanaler (såsom handelskommittéer och dialoger som rör politik eller mänskliga rättigheter).

Framstegen är uppmuntrande. EU är dock berett att som en sista utväg inleda ett förfarande för upphävande av GSP om de konstruktiva ansträngningar som gjorts genom dialogerna inte ger tillfredsställande resultat. Vid ett sådant beslut kommer hänsyn att tas till negativa ekonomiska, sociala och mänskliga konsekvenser i samband med det möjliga upphävandet av GSP-förmåner.

4.GSP+-ordningen

GSP+ är ett av EU:s främsta verktyg för att främja hållbar utveckling i sårbara utvecklingsländer. Länder som omfattas av GSP+ har enklare att handla med EU, på villkor att de i praktiken genomför de 27 grundläggande internationella konventionerna om mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och gott styre.

4.1.Länder som omfattas av GSP+

Rapporteringsperioden 2016–2017 omfattar följande 10 förmånsländer inom GSP+: Armenien, Bolivia, Filippinerna, Georgien, Kap Verde, Kirgizistan, Mongoliet, Pakistan, Paraguay och Sri Lanka (se tabell 2). 

Georgien upphörde att omfattas av GSP+ den 1 januari 2017, eftersom landet fick förmånstillträde till marknaden i samband med ett djupgående och omfattande frihandelsavtal med EU. Kirgizistan blev ett förmånsland inom GSP+ en kort tid efter inledningen av rapporteringsperioden (januari 2016). Sri Lanka återupptogs inom GSP+ i maj 2017, efter att ha avförts 2010. Paraguay har tre år i följd klassats av Världsbanken som ett högremedelinkomstland och kommer att lämna GSP+ den 1 januari 2019.

I figur 7 nedan visas värdet av förmånsimport 9  från GSP+-länder under 2016. Den största delen kom från Pakistan, som stod för 74 % av all GSP+-import.



4.2.Övervakning av GSP+

Bolivia

Trots den övergripande socioekonomiska situationen fortsatte Bolivia att göra betydande framsteg under 2016–2017 när det gäller att i praktiken genomföra åtaganden som rör mänskliga rättigheter. Bolivia har särskilt verkat för att utrota fattigdom, förbättra tillgången till utbildning, hälsa, livsmedel och boende och ta itu med frågor som rör reproduktiv hälsa. Minimiåldern för tillträde till arbete är dock fortfarande ett stort problem, eftersom den inte överensstämmer med ILO:s konvention 138.

GSP+ är baserad på konceptet hållbar utveckling. När ett förmånsland upptas av GSP+ åtar landet sig att i praktiken genomföra de 27 grundläggande konventionerna, i utbyte mot bättre tillgång till EU-marknaden.

Förmånsländer inom GSP+ förväntas visa egenansvar och politiskt engagemang och – framför allt – en kontinuerligt förbättrad anpassning till kraven över tid, trots de brister som identifierats.

Pakistan

En positiv utveckling kan ses för stärkta människorättslagar och rättsliga åtgärder för kvinnors, barns, minoriteters och arbetstagares rättigheter, och arbete pågår med att utarbeta lagstiftning om bland annat tortyr, ungdomsrättsvård och transpersoners rättigheter. Dessa områden är dock en källa till djup oro, liksom användningen av tortyr, tillämpningen av dödsstraff, den höga förekomsten av barnarbete och bristande yttrandefrihet. Situationen för mänskliga rättigheter är på det stora hela därför blandad och Pakistan måste öka sina ansträngningar för att se till att lagstiftning genomförs och efterlevs.

Genom övervakningen av GSP+ samarbetar EU med förmånslandet inom alla områden där genomförandet inte är tillfredsställande.

4.2.1.Samarbete med intressenter

Sri Lanka

Sri Lanka har tagit viktiga steg i riktning mot förbättrat styre och respekt för mänskliga rättigheter. Sri Lanka samarbetar väl med FN-systemet. Regeringen har dock ännu inte genomfört ett antal viktiga reformer som är direkt avgörande för det praktiska genomförandet av konventionerna om mänskliga rättigheter inom GSP+. Detta gäller särskilt upphävandet av lagen om förebyggande av terrorism, vilket skulle säkerställa grundläggande rättsskydd och hantering av användningen av tortyr.

Bevisbördan för att de bindande åtaganden som följer med GSP+ fullgörs ligger hos förmånslandet 10 . Förmånsländerna ska tillhandahålla alla uppgifter som krävs för att EU ska kunna bedöma huruvida de fullgör sina åtaganden inom GSP+. EU:s bedömning grundas främst på de senaste rapporterna och rekommendationerna från internationella övervakningsorgan, såsom ILO och FN. EU samarbetar aktivt med dessa internationella organisationer, särskilt eftersom FN:s rapporter utfärdas vart fjärde till femte år, vilket är ett längre intervall än rapporteringscykeln för GSP+ som är på två år. Möten med övervakningsorgan inom FN och ILO samt deras lokala företrädare äger rum före och under EU:s övervakningsuppdrag inom GSP+.

EU använder sig också av ett brett spektrum av andra uppgifter och sammanträder med civilsamhällesorganisationer, såsom fackföreningar, människorättsförsvarare, företag och anställda, före och under övervakningsuppdragen, både i EU och i förmånslandet. En dialog inom det civila samhället hölls i juni 2017 för att samråda med civilsamhällesorganisationer och ta del av deras åsikter och synpunkter 11 .

Europaparlamentet och rådet deltar aktivt i genomförandet av GSP+ och i övervakningen av hur väl förmånsländerna lever upp till kraven. Regelbundna möten med medlemsstaterna anordnas inom ramen för GSP-expertgruppen och rådets GSP-arbetsgrupp. Bland de frågor som diskuterades med medlemsstaternas experter finns svar på resultattavlor som fåtts från förmånsländer inom GSP+ och informationsmöten om övervakningsuppdrag inom GSP+.

Mongoliet

I och med dialogen inom GSP+ och stödet från ett EU-finansierat ILO-projekt uppmuntrades Mongoliet att se över sin arbetsrätt. Mongoliet godkände ett nationellt jämställdhetsprogram för att utarbeta jämställdhetsrelaterade strategier fram till 2021. I den nyligen antagna strafflagen ges en definition av ”tortyr” som är i linje med konventionen mot tortyr. Det möjliga återinförandet av dödsstraffet och den utbredda korruptionen har en djupgående inverkan på situationen för mänskliga rättigheter och är en källa till djup oro.

Under perioden 2016–2017 anordnade Europaparlamentets utskott för internationell handel flera åsiktsutbyten gällande GSP. Bland dessa ingick framsteg för förmånsländer inom GSP+, övervakningsbesök samt civilsamhällesorganisationers roll för ansökningar till GSP+. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten har också dragit nytta av de uppdrag som Europaparlamentets delegationer har utfört i särskilda GSP+-länder.

4.2.2.Övervakningsuppdrag inom GSP+

Filippinerna

Framsteg har gjorts på områden såsom jämställdhet mellan könen, människohandel, arbetstagares rättigheter, hälsa, utbildning, socioekonomiska rättigheter, korruptionsbekämpning och miljöskydd. President Duterte undertecknade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Filippinerna, vilket för närvarande inväntar senatens godkännande. Utomrättsliga avrättningar, särskilt i samband med kampen mot olaglig narkotika, och den relaterade strafflösheten, är dock fortfarande mycket oroväckande. Detsamma gäller det eventuella återinförandet av dödsstraffet och sänkningen av straffbarhetsåldern.

För övervakning inom GSP+ används två inbördes relaterade verktyg. Det första är resultattavlan, vilket är en förteckning över de mest framträdande brister som identifierats av respektive internationellt övervakningsorgan (eller av någon annan korrekt och tillförlitlig källa) för varje konvention. Alla förmånsländer inom GSP+ får en sådan resultattavla varje år och ombeds yttra sig om de förtecknade bristerna.

Det andra verktyget är GSP+-dialogen som omfattar övervakningsuppdrag inom GSP+, genom vilka EU samarbetar med myndigheter i en öppen och rättfram diskussion om identifierade brister och korrigerande åtgärder. Under rapporteringsperioden 2016–2017 genomförde kommissionen och Europeiska utrikestjänsten övervakningsuppdrag i Armenien, Bolivia, Filippinerna, Kap Verde, Kirgizistan, Mongoliet, Pakistan, Paraguay och Sri Lanka.

Övervakningsuppdragen inom GSP+ gjorde det möjligt att få direkt kontakt på hög nivå med regeringar, ministerier och byråer, såväl som företag, lokala icke-statliga organisationer och civilsamhällesorganisationer. Samordningsmöten hölls med de internationella organisationer inom FN och ILO som var på plats i länderna, såsom kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s utvecklingsprogram och FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå. Detta ökade intressenternas övergripande förståelse av GSP+-systemet och av varje förmånslands specifika åtaganden inom ordningen, samtidigt som det underlättade insamling av praktiska synpunkter från viktiga intressenter.

Lokala intressenter spelar en viktig roll i att få regionala och centrala myndigheter att uppfylla sina åtaganden inom GSP+. I synnerhet förväntas företag, som direkta förmånstagare av tullförmåner, att stödja myndigheterna i genomförandet av de relevanta 27 konventionerna.

GSP+-uppdrag till Kirgizistan (juni 2016)

Eftersom Kirgizistan anslöt sig till GSP+ först i januari 2016 var syftet med uppdraget att introducera GSP+ och preliminär övervakning. De på varandra följande övervakningsmötena inom GSP+ med människorättsdialogen visade sig vara mycket effektiva, eftersom det i dialogen också togs upp för GSP+ relevanta frågor, såsom förhindrande av tortyr och misshandel i fängelser samt arbete för att förbättra relationer mellan olika etniska folkgrupper, bekämpning av diskriminering, minskning av kidnappningar i äktenskapssyfte och förbättrade rättigheter för barn. Företagen var ivriga att lära sig om de ekonomiska fördelarna med GSP+.

GSP+-uppdrag till Bolivia (juni 2016)

Barnarbete diskuterades som en fråga av högsta prioritet, med särskilt fokus på sänkningen av åldersgränsen för barns tillträde till arbete. Eftersom Bolivia har den största andelen ursprungsbefolkning i Sydamerika (cirka 66 % av den totala befolkningen) uppmärksammandes också ursprungsbefolkningens rättigheter till förhandssamråd och informerat samtycke om tillgång till mark.

GSP+-uppdrag till Kap Verde (juli 2017)

Den övergripande situationen för mänskliga rättigheter är fortsatt positiv i Kap Verde. Kvarstående problem omfattar könsbaserat våld, brister i barnets rättigheter och sen rapportering. Vad gäller sen rapportering gör Kap Verde betydande ansträngningar för att komma till rätta med detta, i nära samarbete med ILO i ett EU-finansierat projekt för kapacitetsuppbyggnad.

GSP+-uppdrag till Paraguay (juni 2016)

Positiva initiativ beträffande mänskliga rättigheter omfattar inrättandet av ett övervakningssystem för internationella rekommendationer om mänskliga rättigheter, med stöd från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Under uppdraget diskuterades barnarbete som en av huvudfrågorna, särskilt kopplat till ”criadazgo” (hushållsarbete).

GSP+-uppdrag till Pakistan (november 2016)

Under det andra GSP+-uppdraget kunde positiva framsteg noteras, både institutionella (t.ex. inrättande av en nationell kommission för mänskliga rättigheter och en nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter) och rättsliga (t.ex. antagande av lagar mot våldtäkt och hedersmord). Samtidigt återstår svåra utmaningar, bland annat för kvinnors, barns och minoriteters rättigheter, yttrandefrihet, tillämpningen av dödsstraffet, tortyr och kapaciteten att genomföra och efterleva lagstiftning.

GSP+-uppdrag till Filippinerna (jan–feb 2017)

En positiv utveckling noterades inom områden såsom jämställdhet mellan kvinnor och män, människohandel, arbetstagares rättigheter, reproduktiv hälsa och miljöskydd. Framsteg för viktiga frågor är beroende av lagstiftning som fortfarande inväntar kongressens godkännande. Det sätt på vilket kampanjen mot olaglig narkotika utförs är fortfarande mycket oroväckande, särskilt vad gäller rätten till liv, rättsligt skydd, effektiva utredningar och åtal. Detsamma gäller samarbetet med FN:s mekanismer liksom det eventuella återinförandet av dödsstraffet och den eventuella sänkningen av straffbarhetsåldern.

GSP+-uppdrag till Mongoliet (mars 2017)

Under det första övervakningsbesöket kunde en positiv rättslig utveckling iakttas, såsom ikraftträdandet av den nya strafflagen, den reviderade lagen om våld i hemmet samt lagen om skydd av barn och lagen om barns rättigheter. Mongoliet gjorde goda framsteg beträffande rapportering till ILO med hjälp av ett EU-finansierat projekt. Mongoliet har även som mål att förbättra sin förmåga att dra full nytta av handelsförmånerna med GSP+.

GSP+-uppdrag till Armenien (juni 2017)

De mest framträdande frågor som Armenien har att ta itu med diskuterades genomgående, bland annat det praktiska genomförandet av handlingsplanerna för mänskliga rättigheter för 2014–2016 och 2017–2019, överlämnandet till parlamentet av den nya rättegångslagen, strafflagen och straffprocesslagen, en fristående lag mot våld i hemmet och en omfattande lag mot diskriminering i linje med internationella standarder, behovet att (åter)inrätta ett system för yrkesinspektion och att gå mot en kategori 1-status enligt konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.

GSP+-uppdrag till Sri Lanka (september 2017)

Under det första övervakningsuppdraget efter att Sri Lanka inkluderades i GSP+ i maj 2017, som också innehöll ett besök i Jaffna, noterades att Sri Lanka överlag gör framsteg i genomförandet av de 27 konventionerna. Ytterligare ansträngningar krävs dock för att upphäva lagen om förebyggande av terrorism, ta itu med den utbredda användningen av tortyr, svara för påtvingade försvinnanden, återlämna mark i före detta konfliktområden och bekämpa facklig diskriminering och orättvis arbetspraxis.

4.3.Tekniskt bistånd och utvecklingsprojekt

Under rapporteringsperioden genomförde kommissionen och ILO särskilda GSP+-projekt 12 för att hjälpa följande länder som omfattas av ordningen att leva upp till ILO:s rapporterings- och genomförandekrav: Armenien, Filippinerna, Kap Verde, Mongoliet, Pakistan och Paraguay. Dessa projekt kommer att fortsätta under de kommande två åren.

I Armenien, Filippinerna och Paraguay låg fokus på att stärka de offentliga förvaltningarnas kapacitet att i praktiken tillämpa ILO:s grundläggande konventioner. I Kap Verde stödde ILO den lokala förvaltningen i att lämna in de försenade rapporterna till ILO. I Pakistan var det huvudsakliga målet att stödja utarbetandet av lagstiftning och därmed förbundna genomförandeinitiativ om avskaffande av barn- och tvångsarbete. I Mongoliet bistod ILO, utöver kapacitetsuppbyggnad för tidsenlig rapportering, med anpassning av lagstiftning till ILO:s konvention om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten.

Viktiga punkter för EU- och ILO-projekt i GSP+-länder

Kap Verde

I Kap Verde har EU:s GSP+-åtgärd ökat medvetenheten om grundläggande ILO-konventioner bland de tre parterna (regeringen, arbetsgivare och arbetstagare). Åtgärden har också främjat trepartsdiskussioner om lagstiftning mot bakgrund av anmärkningar som gjorts av ILO:s tillsynsorgan. Dessutom är Kap Verde nu à jour med sina rapporter om konventionerna 87 och 98 om föreningsfrihet samt organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. Arbetsmarknadens parter har blivit mer medvetna om sin roll och står bättre rustade att hantera anmärkningar från ILO:s tillsynsorgan.

Mongoliet

EU- och ILO-projektet har hjälp Mongoliet att bättre leva upp till och rapportera om internationella arbetsnormer. Inom ramen för projektet granskades de mongoliska översättningarna av grundläggande ILO-konventioner och Mongoliet fick hjälp att bättre förstå sina åtaganden. Projektet resulterade också i trepartssamråd om översynen av arbetsrätten, som nu är bättre anpassad till grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen. Genom strategisk vägledning om internationella arbetsnormer och handel på engelska och mongoliska, samt workshoppar och dialoger på hög nivå, förbättrade regeringen och arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna sin förståelse för grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Tack vare det tekniska biståndet är Mongoliet nu à jour med sin rapportering om internationella arbetsnormer.

Pakistan

Det EU-finansierade initiativet om kapacitetsuppbyggnad har gjort det möjligt för federala och provinsiella arbetsmarknadsdepartement att förbättra sin rapportering om ratificerade ILO-konventioner. ILO:s workshoppar, som ägde rum i januari, februari och april 2017, bidrog till att stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter i de federala och provinsiella rådgivande trepartskommittéerna. Under workshopparna mötte arbetsmarknadsdepartementen arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att öka sin förståelse för centrala arbetsnormer.

Som en del av EU:s GSP+-åtgärd, och som svar på ett nyligen delegerat rättsligt ansvar, erbjöd ILO också särskilt tekniskt stöd till regeringen i Baluchistan i utarbetandet av en uppsättning reviderade arbetslagar. Samråd ägde rum med arbetsmarknadens parter för att säkerställa att lagarna är bättre anpassade till ILO:s principer.

Filippinerna

EU:s GSP+-åtgärd i Filippinerna inriktades på att skapa en miljö som bidrar till föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt, enligt rekommendationerna från ILO:s direktkontaktsuppdrag i februari 2017. EU:s åtgärd inom ramen för ordningen öppnade för samtal mellan arbetsmarknadsdepartementen och arbetsmarknadens parter, vilket har lett till ett trepartsmanifest med åtagande om att i praktiken genomföra principerna om föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt samt skapa en nationell handlingsplan i detta syfte.

Under 2017 inleddes dessutom projekt för att stödja deltagande av lokala civilsamhällesorganisationer 13 och arbetsmarknadens parter i GSP+ i alla länder som omfattas av den särskilda stimulansordningen. Under årets lopp genomförde projektgrupperna undersökningsuppdrag för att identifiera de viktigaste frågorna för sina projekt, som kommer att genomföras tillsammans med lokala civilsamhällesorganisationer. Under nästa rapporteringsperiod kommer kommissionen att fortsätta att undersöka sätt för att stödja förmånsländerna med hjälp av sakkunskap, tekniskt bistånd och särskilda projekt om kapacitetsuppbyggnad.

4.4.Denna rapport åtföljs av följande: Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om GSP+

I likhet med 2016 års GSP-rapport åtföljs denna andra tvååriga rapport om GSP av ett arbetsdokument om GSP+. I arbetsdokumentet görs en utförlig bedömning av hur enskilda förmånsländer inom GSP+ uppfyller sina skyldigheter. Bedömningen är uppdelad i områdena mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och gott styre. I dokumentet bedöms även framsteg, brister, framtida åtgärder och prioriteringar för att genomföra de 27 centrala konventionerna i praktiken.

4.5.Halvtidsutvärdering

I enlighet med förordningen om det allmänna preferenssystemet 14 ska kommissionen lägga fram en halvtidsutvärdering om tillämpningen av GSP-förordningen för Europaparlamentet och rådet fem år efter förordningens ikraftträdande. I denna halvtidsutvärdering ska det bedömas huruvida GSP-förordningen når upp till sina mål. Utvärderingens slutsatser kommer att beaktas när nästa allmänna preferenssystem utformas. Utvärderingen förväntas antas under första terminen 2018.

5.Slutsatser

I den tvååriga rapporten om GSP görs en uppföljning av genomförandet av det nuvarande systemet sedan dess tullförmåner började tillämpas i januari 2014. I det åtföljande arbetsdokumentet fastställs situationen för mänskliga rättigheter, den sociala situationen och miljösituationen i förmånsländerna inom GSP+. Dokumentet fungerar också som en plattform för samarbete mellan det civila samhället och förmånsländernas regeringar.

Under den aktuella övervakningscykeln uppmanades förmånsländerna inom GSP+ att ta ett allt större ansvar för genomförandet av de 27 konventionerna, och att vara mer proaktiva när det gäller att ta itu med de frågor som finns förtecknade i resultattavlorna och som togs upp övervakningsuppdragen inom GSP+.

Kirgizistan upptogs i GSP+ i januari 2016 och ingår därför för första gången i denna rapport. Sri Lanka återupptogs i GSP+ i maj 2017, vilket innebär att övervakningsperioden täcker mindre än sex månader. I Armenien visade övervakningsuppdraget sig vara ett värdefullt sätt att engagera det lokala civila samhället. På grund av avsaknaden av aktuella rapporter till FN och ILO var övervakningsuppdraget till Kap Verde avgörande för att samla in den information som krävdes för EU:s bedömning. Övervakningsuppdraget till Filippinerna var ett tillfälle för EU att uttrycka sin oro över den senaste utvecklingen beträffande mänskliga rättigheter, och att samtidigt erkänna framstegen för arbetstagares rättigheter och den socioekonomiska politiken. I Paraguay och Bolivia diskuterades problemet med barnarbete öppet med alla relevanta intressenter, inklusive ILO och Unicef. Georgien deltog för sista gången eftersom landet har fasats ur GSP+ med anledning av sitt djupgående och omfattande frihandelsavtal med EU.

I samband med övervakningen inom GSP+ tillhandahölls på det stora hela ett strukturerat tillvägagångssätt och en solid grund för bedömningen av varje förmånsland inom ordningen. Övervakningen byggde vidare på de upptäckter som gjorts av FN:s och ILO:s övervakningsorgan och på information från tredje parter, inklusive det civila samhället, arbetsmarknadens parter, Europaparlamentet och rådet. Övervakningen inom GSP+ är fullständigt integrerad i EU:s bilaterala ramavtal och dialoger, också människorättsdialogerna. GSP+ har i synnerhet stöttat länder såsom Bolivia, Mongoliet, Pakistan och Sri Lanka i att intensifiera sitt deltagande i EU:s människorättsdialoger. Samtidigt erbjuder människorättsdialogerna en plattform för diskussioner av människorättsfrågor som rör GSP+. Genom GSP+ har synergier förbättrats och resulterat i ett ömsesidigt starkare inflytande av de två verktygen.

Det allmänna preferenssystemet är visserligen ett viktigt verktyg för att bemöta problem som rör mänskliga rättigheter och arbetsmarknaden i förmånsländerna, men EU har åtagit sig att använda alla relevanta strategier och instrument för att stödja förmånsländerna i att uppnå sina mål för hållbar utveckling och gott styre. Med tanke på problemens karaktär och behovet av strukturella och varaktiga lösningar kräver deltagande i GSP ett kontinuerligt och långsiktigt åtagande från både EU och förmånsländerna.

Nästa rapporteringsperiod omfattar 2018 och 2019 och kommer att inledas med en ny tvåårscykel av resultattavlor och övervakningsuppdrag under första halvåret 2018. I slutet av 2019 kommer kommissionen lägga fram sin tredje tvåårsrapport om GSP för Europaparlamentet och rådet, med särskilt fokus på bedömning av trender i alla förmånsländer inom GSP+.

6.Förmånsländer inom standard-GSP-ordningen och EBA-ordningen

Tabell 1 – Förmånsländer inom GSP 2016–2017

Förmånsländer inom standard-GSP under rapporteringsperioden 2016–2017

Ändringar av förmånsländers status under 2016–2017

1.

Kamerun

Lämnade ordningen den 1 januari 2017

2.

Cooköarna

3.

Elfenbenskusten

4.

Fiji

Lämnade ordningen den 1 januari 2017

5.

Ghana

6.

Indien

7.

Indonesien

8.

Irak

Lämnade ordningen den 1 januari 2017

9.

Kenya

10.

Marshallöarna

Lämnade ordningen den 1 januari 2017

11.

Mikronesien (Mikronesiska federationen)

12.

Nauru

13.

Nigeria

14.

Niue

15.

Republiken Kongo

16.

Sri Lanka

Lämnade ordningen den 18 maj 2017 efter att ha fått status som förmånsland inom GSP+

17.

Swaziland

18.

Syrien

19.

Tadzjikistan

20.

Tonga

21.

Ukraina

Kommer att lämna ordningen den 1 januari 2018

22.

Uzbekistan

23.

Vietnam

 

Förmånsländer inom GSP+ under rapporteringsperioden 2016–2017

Ändringar av status för förmånsländer inom GSP+ under 2016–2017

1.

Armenien

2.

Bolivia

3.

Kap Verde

4.

Georgien

Lämnade ordningen den 1 januari 2017

5.

Kirgizistan

Anslöt sig till ordningen den 27 januari 2016

6.

Mongoliet

7.

Pakistan

8.

Paraguay

9.

Filippinerna

10.

Sri Lanka

Anslöt sig till ordningen den 18 maj 2017

Tabell 2 – Förmånsländer inom GSP+ 2016–2017

Förmånsländer inom EBA under rapporteringsperioden 2016–2017

1.

Afghanistan

27.

Mauretanien

2.

Angola

28.

Malawi

3.

Bangladesh

29.

Myanmar/Burma

4.

Bhutan

30.

Moçambique

5.

Burkina Faso

31.

Nepal

6.

Burundi

32.

Niger

7.

Benin

33.

Rwanda

8.

Kambodja

34.

Samoa

9.

Tchad

35.

Sierra Leone

10.

Demokratiska republiken Kongo

36.

Senegal

11.

Centralafrikanska republiken

37.

Salomonöarna

12.

Komorerna

38.

Somalia

13.

Djibouti

39.

Sydsudan

14.

Eritrea

40.

Sudan

15.

Etiopien

41.

São Tomé och Príncipe

16.

Gambia

42.

Tanzania

17.

Guinea

43.

Östtimor

18.

Ekvatorialguinea

44.

Togo

19.

Guinea-Bissau

45.

Tuvalu

20.

Haiti

46.

Uganda

21.

Kiribati

47.

Vanuatu

22.

Laos (Demokratiska folkrepubliken Laos)

48.

Jemen

23.

Liberia

49.

Zambia

24.

Lesotho

25.

Madagaskar

26.

Mali

Tabell 3 – Förmånsländer inom EBA 2016–2017

7.Tabeller med statistisk information för länder som omfattas av GSP den 1 december 2016

Tabell 4 – Värdet av förmånsimport från alla GSP-länder (tusental euro)

Tabell 5 – Värdet av förmånsimport till EU från respektive land som omfattas av standard-GSP (tusental euro)


Tabell 6 – Värdet av förmånsimport till EU från respektive land som omfattas av Allt utom vapen (EBA) (tusental euro)*

* ”Total import” omfattar all import, inklusive produkter som automatiskt omfattas av nolltullsats enligt principen mest-gynnad-nation. ”Förmånsberättigad import inom EBA” syftar bara på produkter inom EBA-ordningen som inte på annat sätt omfattas av nolltullsats enligt principen mest-gynnad-nation.



Tabell 6 (fortsättning) – Värdet av förmånsimport till EU från respektive land som omfattas av Allt utom vapen (EBA) (tusental euro)*

Tabell 7 – Värdet av förmånsimport till EU från respektive land som omfattas av GSP+ (tusental euro)*

(1) Den första av dessa tvåårsrapporter om det allmänna preferenssystemet omfattade åren 2014 och 2015 och publicerades i januari 2016 på http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2016/january/tradoc_154180.pdf  
(2) Förordning (EU) nr 978/2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet.
(3) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/october/tradoc_153846.pdf
(4) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2016/january/tradoc_154180.pdf
(5) http://databank.worldbank.org/data/download/site-content/CLASS.xls
(6)      Källa för all statistik i denna rapport: Eurostatuppgifter från september 2017. Den totala importen från tredjeländer kan vara lägre än den faktiska totala importen, på grund av uteslutning av konfidentiell handel, kapitel 99 i den kombinerade nomenklaturen, som inte omfattas av GSP-avtal, samt handel för aktiv och passiv förädling.
(7)      Förmånsimport är den förmånsberättigade import för vilken GSP-förmåner faktiskt användes.
(8)      Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/330 av den 8 mars 2016 (EUT L 62, 9.3.2016, s. 9).
(9)      Förmånsimport är den förmånsberättigade import för vilken GSP+-förmåner faktiskt användes.
(10) Artikel 15.2 i förordningen om det allmänna preferenssystemet (förordning (EU) nr 978/2012).
(11) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/august/tradoc_155993.07.17%20report%20for%20web%20page.pdf
(12)   http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/july/tradoc_155843.pdf  
(13)   http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/july/tradoc_155843.pdf
(14) Förordning (EU) nr 978/2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet.