Yttrande från Europeiska regionkommittén om Paketet om den fleråriga budgetramen 2021–2027

(2018/C 461/10)

Huvudföredragande:

Nikola DOBROSLAVIĆ (HR-EPP), distriktsordförande i Dubrovnik-Neretva

Referensdokument:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum Flerårig budgetram 2021–2027

COM(2018) 321 final

Förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027

COM(2018) 322 final

Förslag till Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning

COM(2018) 323 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna

COM(2018) 324 final

Förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel

COM(2018) 325 final

Förslag till rådets förordning om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel baserat på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter och om plastförpackningsavfall som inte har materialutnyttjats, och om åtgärder för att möta likviditetsbehov

COM(2018) 326 final

Förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel

COM(2018) 327 final

Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt

COM(2018) 328 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna

COM(2018) 324 final

Ändringsrekommendation 1

Artikel 2 c

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

c)	offentligt organ: alla myndigheter på alla förvaltningsnivåer, inbegripet nationella, regionala och lokala myndigheter samt organisationer i medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 2.42 i förordning (EU, Euratom) xx/xx (nedan kallad budgetförordningen).

c)	offentligt organ: alla centrala statliga myndigheter samt organisationer i medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 2.42 i förordning (EU, Euratom) xx/xx (nedan kallad budgetförordningen).

Motivering

Det finns ett behov av att utesluta alla direktvalda lokala och regionala myndigheters organ och organisationsenheter från tillämpningen av förordningen.

Ändringsrekommendation 2

Artikel 3.1 f

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

f)	Det snabba och effektiva samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och med Europeiska åklagarmyndigheten i deras utredningar eller åtal enligt deras respektive rättsakter och principen om lojalt samarbete.

f)	Det snabba och effektiva samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och , i tillämpliga fall, med Europeiska åklagarmyndigheten i deras utredningar eller åtal enligt deras respektive rättsakter och principen om lojalt samarbete.

Motivering

Bestämmelserna om Europeiska åklagarmyndigheten kan, efter inrättandet av denna, endast tillämpas på de deltagande medlemsstaterna.

Ändringsrekommendation 3

Artikel 4.1 b.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(1)	Tillfälligt upphävande av godkännandet för ett eller flera program eller ändringar av dem.

Motivering

Ett tillfälligt upphävande av godkännandet för ett eller flera program eller ändringar av dem skulle inte få någon direkt bestraffande finansiell effekt på den berörda medlemsstaten. Tvärtom skulle ett tillfälligt upphävande av åtaganden och/eller betalningar, parallellt med ett bibehållande av de offentliga organens skyldighet att genomföra programmen och göra utbetalningar till slutliga mottagare eller stödmottagare enligt artikel 4.2 i den föreslagna förordningen, ha omedelbara konsekvenser för de nationella budgetarna. Ett hävande av ett tillfälligt upphävande av godkännandet av ett eller flera program eller av en ändring av dem skulle avsevärt försena genomförandet av berörda program, eftersom alla påföljande förfaranden också skulle läggas på is.

Ändringsrekommendation 4

Artikel 5.6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

6. Om kommissionen anser att det föreligger en generell brist när det gäller rättsstatens principer, ska den lägga fram ett förslag till genomförandeakt om lämpliga åtgärder till rådet.

6. Om kommissionen anser att det föreligger en generell brist när det gäller rättsstatens principer, ska den lägga fram ett förslag till genomförandeakt om lämpliga åtgärder till rådet. Kommissionen ska till detta förslag bifoga en vägledande finansiell planering för den EU-budget som berörs av den föreslagna åtgärden, för de kommande åren, indelad efter utgiftskategori, politikområde och budgetpost. En sådan vägledande planering ska ligga till grund för en bedömning av konsekvenserna för nationella och subnationella budgetar i den berörda medlemsstaten.

Motivering

Kommissionen bör bedöma de eventuella budgetkonsekvenserna av en minskning av EU-stödet för de nationella och subnationella budgetarna i den berörda medlemsstaten, med vederbörlig hänsyn till principerna om proportionalitet och icke-diskriminering.

Ändringsrekommendation 5

Artikel 6.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2. Kommissionen ska göra en bedömning av situationen i den berörda medlemsstaten. När de generella brister när det gäller rättsstatens principer som låg till grund för antagandet av lämpliga åtgärder inte längre föreligger, helt eller delvis, ska kommissionen lägga fram ett förslag till beslut om att upphäva dessa åtgärder helt eller delvis till rådet. Det förfarande som anges i artikel 5.2, 5.4, 5.5, 5.6 och 5.7 ska tillämpas. För att samla in uppgifter som kan ligga till grund för upphävandet av åtgärderna ska revisionsrätten, genom ett snabbt förfarande, utfärda en särskild rapport om den berörda frågan enligt punkt 4 andra stycket i artikel 287 i EUF-fördraget.

Motivering

Upphävandet av åtgärderna måste åtföljas av tillförlitliga, opartiska och aktuella uppgifter för att man ska kunna gå vidare med genomförandet av berörda program utan onödiga förseningar.

Ändringsrekommendation 6

Artikel 6.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

3. Om åtgärder som rör det tillfälliga upphävandet av godkännandet för ett eller flera program eller ändringar av dem enligt artikel 4.2 b i eller det tillfälliga upphävandet av åtaganden enligt artikel 4.2 b ii har upphävts, ska belopp som motsvarar de tillfälligt upphävda åtagandena tas upp i budgeten i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EU, Euratom) xx/xx (förordningen om den fleråriga budgetramen). Tillfälligt upphävda åtaganden under år n får inte tas upp i budgeten efter år n + 2 .

Motivering

En sådan lösning kommer att öka möjligheterna att använda de medel som frigörs vid det tillfälliga upphävandet och kommer inte att leda till en förlust av dessa medel.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

ReK välkomnar kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden efter 2020 som en god grund för förhandlingar, med tanke på Förenade kungarikets utträde ur EU samt andra interna och externa utmaningar. Kommittén värdesätter det arbete som gjorts, men anser att förslaget bör vidareutvecklas och förbättras före antagandet för att motsvara EU-medborgarnas förväntningar och tillgodose de lokala och regionala myndigheternas behov.

Det saknas en tydlig efterföljare till Europa 2020-strategin, vilket resulterar i att de enskilda programmens strategiska mål inte lyfts fram tillräckligt tydligt och i en otillräcklig koppling mellan hela den fleråriga budgetramen och målen för hållbar utveckling. ReK uppmanar därför kommissionen att inom ramen för diskussionen om förslaget till flerårig budgetram fastställa de strategiska målen för EU:s olika politikområden och deras förväntade effekter. Detta kräver ett strukturerat arbetssätt på nationell, regional och lokal nivå som tydliggör kopplingen mellan lokala och regionala styrkor och satsningar och gemensamma europeiska målsättningar.

Kommittén beklagar att kommissionens förslag inte är tillräckligt ambitiöst, med tanke på diskrepansen mellan, å ena sidan, de förpliktelser som följer av de mål som anges i fördraget samt nuvarande och framtida utmaningar och, å andra sidan, den kommande fleråriga budgetramens storlek. Vi påminner återigen om kommitténs ståndpunkt, som också är Europaparlamentets ståndpunkt, nämligen att den kommande fleråriga budgetramen bör fastställas till minst 1,3 % av BNI. ReK erinrar med oro om att de tidigare fleråriga budgetramarna till slut har blivit mindre omfattande än vad som föreslagits av kommissionen. Om detta upprepas skulle det ytterligare försvaga de slutliga effekterna av unionens olika politiska åtgärder.

Det är oacceptabelt att finansieringen av ytterligare prioriteringar sker på bekostnad av befintlig unionspolitik med dokumenterat europeiskt mervärde, t.ex. sammanhållningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken och, i synnerhet, landsbygdsutvecklingspolitiken. De föreslagna nedskärningarna är fel sätt att hantera frågan om finansiering av ytterligare prioriteringar och utmaningar.

ReK välkomnar kommissionens förslag om att göra reglerna mer enhetliga och drastiskt minska den administrativa bördan för stödmottagare och förvaltningsmyndigheter för att underlätta deltagandet i EU-program och påskynda genomförandet.

ReK beklagar kommissionens brist på öppenhet när det gäller jämförelsen mellan beloppen i den nuvarande och kommande fleråriga budgetramen. I detta avseende välkomnar vi de insatser som Europaparlamentets utredningstjänst har gjort för att utarbeta en jämförande ekonomisk analys av de båda fleråriga budgetramarna.

Kommittén noterar den resultatinriktade strategin för den nyligen föreslagna strukturen för den fleråriga budgetramen som syftar till att tillgodose behoven på plats och skapa större europeiskt mervärde. ReK motsätter sig strykningen av den gemensamma budgetrubriken för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, som innebär en ytterligare försvagning av sammanhållningspolitikens ställning inom den fleråriga budgetramen och banar väg för eventuell separering av ESF+ från sammanhållningspolitiken. Detta skulle leda till en ytterligare minskning av synergieffekterna och kopplingarna mellan de olika finansieringskällor som är av särskild betydelse för regionala och lokala myndigheter.

Kommittén påpekar med oro att kommissionens förslag går i riktning mot en ytterligare förstärkning av ställningen för program med direkt eller indirekt förvaltning till nackdel för program vars förvaltning delas mellan kommissionen och medlemsstaterna, vilket på lång sikt kommer att minska synligheten för genomförandet av EU:s politik på lokal och regional nivå. Principerna om partnerskap och flernivåstyre måste respekteras till fullo och genomföras i praktiken för att säkerställa de lokala och regionala myndigheternas deltagande i alla relevanta skeden från utformningen till genomförandet av EU:s politik.

ReK beklagar bristen på konsekvens mellan antagandet av EU:s 8:e miljöhandlingsprogram och den fleråriga budgetramen efter 2020. Beslutsprocessen avseende de framtida miljöhandlingsprogrammen och programmens varaktighet bör anpassas till den fleråriga budgetramens tidsramar så att den anslagna finansieringen väl återspeglar hållbarhetsprioriteringarna och hållbarhetsmålen.

10.

ReK uttrycker oro över den osäkerhet i planeringen av den fleråriga budgetramen som skulle uppstå om ingen tydlig och fast överenskommelse om Förenade kungarikets utträde ur EU kan nås i god tid.

11.

Kommittén ställer sig bakom kommissionens förslag om att upprätta närmare kopplingar mellan regionala medel och den europeiska planeringsterminen så länge ett regionalt perspektiv inkluderas i den europeiska planeringsterminen, eftersom detta är det enda praktiskt genomförbara sättet att upprätta tydliga och meningsfulla kopplingar mellan dem.

Reform av systemet för egna medel

12.

ReK välkomnar kommissionens förslag om att införa tre nya egna medel, men beklagar att kommissionen endast har tagit fasta på två av de ytterligare källor som anges i förslaget från högnivågruppen för egna medel och anser att kommissionens förslag borde ha varit mer ambitiöst i detta avseende. Vi föreslår därför att sökandet efter nya finansieringskällor för budgeten skyndsamt fortsätts.

13.

Kommittén välkomnar kommissionens insatser för att förenkla budgetens inkomstsida, i synnerhet förslaget om att fasa ut alla rabatter med koppling till medlemsstaterna och om att förenkla beräkningen av inkomster grundade på mervärdesskatt.

14.

Vi beklagar att kommissionen i sitt förslag om att införa nya egna medel inte i tillräcklig utsträckning har prövat överensstämmelsen med subsidiaritetsprincipen och att förslagets potentiella inverkan på den finansiella ställningen för regionala och lokala myndigheter inte har bedömts.

15.

Kommittén påpekar att förslaget till gemensam konsoliderad bolagsskattebas har stor potential när det gäller att öka andelen egna medel förutsatt att den blir obligatorisk för ett stort antal företag. Detta har för närvarande ännu inte fastställts och det är heller inte känt när man kan räkna med att denna inkomstkälla träder i kraft. ReK uttrycker oro avseende de inkomster som grundar sig på plastförpackningsavfall som inte materialutnyttjats, med tanke på att ett av EU:s främsta mål är att helt avskaffa sådant avfall, vilket skulle leda till att man går miste om inkomsterna från denna källa till egna medel vilket innebär ökad instabilitet avseende budgetinkomsterna.

16.

Kommittén stöder den föreslagna minskningen av de belopp som medlemsstaterna håller inne för att täcka kostnaderna för uppbörd av traditionella egna medel, men uppmanar kommissionen att gå ett steg längre och fastställa att de belopp som hålls inne för uppbördskostnaderna ska motsvara de faktiska kostnaderna, i stället för föreslagna 10 %.

Rättsstatsprincipen, flexibilitet och stabilitet

17.

ReK anser att respekten för rättsstatsprincipen är en nödvändig förutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv användning av EU:s budget. Kommittén välkomnar i detta sammanhang kommissionens insatser för att införa effektiva mekanismer för att säkerställa efterlevnaden av rättsstatsprincipen, rättssäkerhet i alla medlemsstater och en effektiv bedrägeri- och korruptionsbekämpning.

18.

Vi håller med revisionsrätten om att den föreslagna mekanismen för att säkerställa efterlevnad av rättsstatsprincipen går längre än förfarandet i artikel 7 i EU-fördraget och att den kan genomföras snabbare.

19.

ReK välkomnar de insatser som kommissionen gör för att säkerställa en smidig finansiering av slutliga mottagare i unionen genom att ålägga medlemsstaterna att uppfylla sina ekonomiska skyldigheter gentemot de slutliga mottagarna även i situationer när mekanismerna för skydd av gemenskapens ekonomiska intressen aktiveras. Kommittén förväntar sig att kommissionen utarbetar ytterligare metoder för att skydda de slutliga mottagarnas intressen.

20.

Vi rekommenderar kommissionen att överväga att införa ytterligare mekanismer för säkerställande av unionens ekonomiska intressen som har en enhetlig inverkan på alla medlemsländer, t.ex. engångsböter.

21.

Med beaktande av revisionsrättens yttrande anser ReK att den befintliga lagstiftningslösningen ger kommissionen för stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att inleda förfarandet och uppmanar kommissionen att utarbeta tydliga kriterier på grundval av vilka det kan fastställas vad som utgör generella brister när det gäller respekten för rättsstatsprincipen som hotar den sunda ekonomiska förvaltningen.

22.

ReK föreslår att revisionsrättens roll förstärks i genomförandet av den föreslagna mekanismen, i enlighet med artikel 287 i EU-fördraget.

23.

Kommittén välkomnar kommissionens förslag för att öka flexibiliteten i den fleråriga budgetramen, vilket säkerligen kommer att vara till hjälp när det gäller att i god tid bemöta nya och oförutsedda utmaningar. Vi betonar dock att en ökad flexibilitet i användningen av medel inte får ske på bekostnad av programmens långsiktiga förutsägbarhet och strategiska inriktning, särskilt när det gäller de program som genomförs med delad förvaltning. Kommittén efterlyser därför en undersökning av huruvida den ökade flexibiliteten i den del som avser kommissionens stärkta befogenheter avseende omfördelning av medel innebär ett åsidosättande av principerna om subsidiaritet och flernivåstyre. Vi efterlyser även att de lokala och regionala myndigheterna görs delaktiga i beslutsfattandet när medel som står under delad förvaltning ska omfördelas.

Enskilda budgetrubriker

24.

ReK välkomnar förslagen om att öka anslagen till de politikområden där det finns nya stora utmaningar såsom migration och gränsförvaltning, samt om inrättande av en särskild rubrik för säkerhet och försvar.

25.

Kommittén stöder det ökade anslaget till forskning och innovation, det fortsatta genomförandet av Efsi och uppgraderingen av denna fond till den nya fonden InvestEU, de ökade anslagen till programmet Erasmus+ och den ytterligare ökningen av investeringarna i kampen mot klimatförändringarna på EU:s alla politikområden. Vi betonar dock ännu en gång att den föreslagna ökningen inte får ske på bekostnad av sammanhållningspolitiken och landsbygdsutvecklingspolitiken.

26.

ReK motsätter sig bestämt den föreslagna minskningen av sammanhållningspolitikens budget med 10 %, framför allt när det gäller den del som avser Sammanhållningsfonden, där det planeras att anslagen ska minskas med så mycket som 45 %. Förslaget om att minska budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken, och särskilt den del som avser en minskning med 28 % för Ejflu och 13 % för EHFF, är också oacceptabelt. En sådan avsevärd minskning på områden som kontinuerligt visar sitt europeiska mervärde och som tillhör de EU-politikområden som är mest synliga för EU-medborgarna skulle på lång sikt få mycket negativa konsekvenser för tillväxten och utvecklingen i Europas regioner.

27.

ReK begär tvärtom, i överensstämmelse med den förklaring om landsbygdsutveckling som antogs i Cork i september 2016, att EU:s totala finansiella stöd till landsbygdsutveckling ska höjas till över 5 % av EU:s budget till förmån för landsbygdsområden och intermediära områden, vilka står för mer än 90 % av unionens territorium och hyser 58 % av dess befolkning och 56 % av dess arbetstillfällen.

28.

ReK betonar att den föreslagna minskningen av medlen för sammanhållningspolitiken skulle äventyra uppnåendet av ett av fördragets viktigaste mål, nämligen genomförandet av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. En sådan strategi skulle ge upphov till ökade skillnader mellan de europeiska regionerna, och särskilt drabba mindre utvecklade regioner och dem som brottas med betydande strukturella och demografiska problem. En sådan strategi tar inte heller hänsyn till det betydande bidrag som sammanhållningspolitiken redan gett på områden som innovation, digitalisering och klimatförändringar. ReK varnar för att en minskning av anslagen för programmen för territoriellt samarbete utgör ett hot mot en bättre territoriell sammanhållning och de viktigaste instrumenten på detta område, såsom EGTS och makroregionala strategier.

29.

ReK beklagar att det trots att mer än en tredjedel av EU-medborgarna bor i gränsområden och att dessa regioner står inför många territoriella utmaningar planeras en minskning i reala termer av budgetanslaget för gränsöverskridande samarbete trots dess dokumenterade europeiska mervärde.

30.

Detta förslag till flerårig budgetram har ytterst negativa konsekvenser för de europeiska jordbrukarna och de medborgare som bor i landsbygdsområden. Om den föreslagna minskningen av medlen för den andra pelaren antas skulle politiken för landsbygdsutveckling inte längre kunna fullgöra sina uppgifter, särskilt när det gäller att minska skillnaderna i levnadsförhållanden mellan landsbygds- och stadsområden. Dessutom efterlyser ReK att Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling kvarstår inom förvaltningssystemet inom ramen för förordningen om gemensamma bestämmelser för att även fortsättningsvis säkerställa samstämmigheten mellan olika finansieringskällor och stärka den gemensamma jordbrukspolitikens territoriella dimension.

31.

Kommittén har i synnerhet invändningar mot förslaget om att minska anslagen till Posei-programmet för de yttersta randområdena, eftersom det äventyrar programmets syfte att på ett fokuserat sätt ta itu med de särskilda utmaningarna för jordbruket i varje region genom att fungera som ett finansiellt instrument för direktstöd till jordbrukare.

32.

ReK beklagar att det inte har skett någon faktisk ökning av åtagandebemyndigandena för ESF+, trots de ytterligare uppgifter som ESF+ kommer att ha, bl.a. integrering av tredjelandsmedborgare. Kommittén påminner om att ESF (se ReK:s yttrande om ESF+ (1)) bör finnas kvar inom sammanhållningspolitiken, som utgör EU:s främsta verktyg för att investera i människor och humankapital, främja jämställdhet och förbättra livet för miljoner EU-medborgare.

33.

Kommittén konstaterar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter trots befintliga överlappningar och kompromisser med ESF+ inte har införlivats i den sistnämnda fonden. ReK anser att mervärdet av de åtgärder som finansieras av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är beroende av huruvida de kommer att kompletteras av omvandlings- och omstruktureringsförfaranden som genomförs inom ramen för långsiktiga regionala utvecklingsprogram, i synnerhet förebyggande åtgärder i linje med dem som erbjuds inom ESF+.

34.

Kommittén stöder inte införandet av n + 2-regeln i stället för n + 3-regeln som tidsram för användning av de årliga anslagen, eftersom det finns en avsevärd risk att lagstiftningen antas sent, vilket skulle kunna äventyra utnyttjandet av de tilldelade anslagen vid tillämpning av n + 2-regeln.

35.

Kommittén motsätter sig starkt de föreslagna lösningarna som ytterligare försämrar läget i förhållande till den nuvarande situationen för lokala och regionala myndigheter när det gäller fristen för utnyttjande av de årliga anslagen från EU:s program och nivån på förhandsfinansieringen och särskilt samfinansieringen av projekt, med tanke på att många lokala och regionala myndigheter saknar den finansiella kapacitet som krävs för att uppbringa nödvändiga egna medel.

36.

Kommittén uppmanar kommissionen att beräkna anslagen till medlemsstaterna inom ramen för sammanhållningspolitiken på grundval av den senaste uppdelning i Nuts 2-regioner för vilken Eurostat kan tillhandahålla erforderliga uppgifter, för att på så sätt säkerställa ett så starkt samband som möjligt mellan de socioekonomiska möjligheterna i Nuts 2-regionerna och beräkningen av nationella anslag.

37.

Kommittén uppmanar dessutom kommissionen att i samband med ändringen av sammanhållningspolitikens kriterier för samfinansiering och tilldelning av medel överväga andra indikatorer utöver BNP per capita, eftersom det inte är någon indikator som med noggrannhet mäter ett samhälles kapacitet att ta itu med frågor som det berörs av, såsom den demografiska förändringen, och begär att det på internationell, nationell, lokal och regional nivå ska fastställas indikatorer som mäter framsteg utöver BNP. Med beaktande av den demografiska utmaningen föreslår kommittén att man ska betrakta följande indikatorer som möjliga: befolkningsutveckling (intensiv och utdragen minskning), geografisk spridning, åldrande, excessivt åldrande, utflyttning av den unga och vuxna befolkningen med följden att födelsetalen sjunker.

38.

Vi motsätter oss nedskärningen av anslagen till transportinfrastruktur inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa, framför allt mot bakgrund av den omotiverade nedskärningen av budgeten för Sammanhållningsfonden, eftersom det inte finns någon motivering för den föreslagna minskningen med tanke på målen och behoven av att säkerställa ett ur miljösynpunkt rent, säkert och väl sammanlänkat transportsystem.

39.

ReK anser att den föreslagna budgeten för det nya instrumentet ”Europeiska stabiliseringsfunktionen för investeringar” – i form av en budgetpost i EU:s budget som möjliggör lån på upp till 30 miljarder euro för att man på ett lämpligt sätt ska kunna reagera på nya ekonomiska och finansiella chocker på marknaden som påverkar de medlemsstater som ingår i euroområdet och de medlemsstater som deltar i den europeiska växelkursmekanismen (ERM2) – är för liten. Kommittén föreslår därför en betydande ökning av budgeten för denna del för att skydda EU:s investeringspotential och att den ska bokföras utanför EU:s budget.

40.

Kommittén uttrycker oro över det föreslagna stödprogrammet för strukturreformer. Programmet bör, eftersom förslaget bygger på artikel 175 i fördraget, som avser sammanhållning, begränsas till reformer som stärker den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och bidrar med ett europeiskt mervärde. Programmet bör även ingå i en ny långsiktig utvecklingsstrategi för EU, som följer på Europa 2020-strategin och som kretsar kring målen för hållbar utveckling. Samma krav som för struktur- och investeringsfonderna vad gäller partnerskap och deltagande av de lokala och regionala myndigheterna vid planeringen och genomförandet av reformer bör tillämpas. Kommittén motsätter sig slutligen den möjlighet som föreskrivs i ramförordningen om struktur- och investeringsfonderna att överföra upp till 5 % av anslagen till unionens fonder och finansiella instrument som saknar koppling till sammanhållningsmålen och som dessutom huvudsakligen är föremål för direkt förvaltning utan medverkan av lokala och regionala myndigheter.

41.

Nedskärningarna i sammanhållningspolitiken, landsbygdsutvecklingspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att få avsevärda negativa konsekvenser för uppnåendet av målen om territoriell sammanhållning och miljöskydd. Trots de ökade anslagen för Life-programmet med nästan 60 % kommer den sammanlagda budgeten för klimatpolitiken och energianpassningen att försämras jämfört med nuvarande budgetram. I stället för att utnyttja jordbrukspolitikens och särskilt sammanhållningspolitiken stora potential när det gäller att främja investeringar med positiva effekter för miljön och kampen mot klimatförändringar kommer detta förslag till flerårig budgetram att äventyra uppnåendet av unionens miljömål genom att minska sammanhållnings- och jordbrukspolitikens anslag.

42.

ReK noterar förslaget om en höjning av Life-programmets finansiering (se ReK:s yttrande om Life-programmet (2)), som har en avgörande betydelse för lokala och regionala myndigheter när det gäller att hjälpa dem att bekämpa minskad biologisk mångfald, utveckla en grön infrastrukturlösning och främja hållbarhet. Kommittén beklagar dock att den föreslagna ökningen delvis motverkas genom införlivandet av åtgärder som tidigare finansierades genom Horisont 2020 för en övergång till ren energi. Kommittén kräver följaktligen att Life-programmets totala finansiering ska höjas med motsvarande belopp. Vi efterlyser också att man behåller samma medfinansieringssats som i programmet Horisont 2020 för de kapacitetsuppbyggande åtgärder som syftar till att stödja övergången till ren energi.

43.

ReK konstaterar att det planerade målet att 25 % av utgifterna i EU:s budget ska bidra till uppnåendet av klimatmålen inte är tillräckligt för att uppnå målen i Parisavtalet. I förslaget till nästa fleråriga budgetram bör man eftersträva möjligheten att den andel av utgifterna som bidrar till minskade koldioxidutsläpp inom energi-, industri- och transportområdet samt till övergången till en cirkulär ekonomi höjs till över 30 %.

44.

Kommittén välkomnar ökningen av anslagen till underrubriken Horisont Europa jämfört med nuvarande belopp. Kommittén efterlyser även en ram för möjligheten att överföra medel från andra instrument i den fleråriga budgetramen till Horisont Europa, framför allt med respekt för den berörda förvaltningsmyndighetens möjlighet att ta initiativ, en gemensam uppbyggnad av åtgärder som samfinansieras på så vis och ett återförande av medel till förvaltningsmyndighetens territorium.

45.

Vi välkomnar inrättandet av en egen budgetrubrik för migration och gränsförvaltning och den betydande ökningen av resurserna för genomförandet av verksamhet på dessa områden. Mycket större tonvikt läggs tyvärr vid gränssäkerhet jämfört med andra frågor med anknytning till migration, t.ex. säkerställande av skydd och asyl för migranter, stöd till laglig migration och integrationsinsatser. ReK anser följaktligen att de finansiella medel som är avsatta för Asyl- och migrationsfonden (se ReK:s yttrande om Asyl- och migrationsfonden (3)) bör höjas med samma procentsats (240 %) som dem som är avsatta för skyddet av de yttre gränserna, i syfte att säkerställa att de är tillräckliga för att på ett adekvat sätt bemöta integrationsutmaningarna.

46.

ReK understryker mot bakgrund av den konstaterat låga ambitionsnivån vad gäller det totala beloppet för den fleråriga budgetramen, som innebär en ännu strängare begränsning av unionens handlingsutrymme på detta område av yttersta vikt för dess politiska, säkerhetsmässiga och sociala stabilitet, att detta är särskilt viktigt för de lokala och regionala myndigheterna, som har ansvar för många av dessa åtgärder. Kommittén understryker även i detta sammanhang att de finansiella medlen för Europeiska socialfonden (ESF+), som bör täcka långsiktiga integrationsåtgärder för migranter, bör höjas i enlighet med detta för att täcka den nya uppgiften.

47.

ReK uppmärksammar även det faktum att det nya programmet ”Rättigheter och värden”, som bör omfatta skydd av EU:s grundläggande rättigheter och värden och uppmuntra till ett aktivt EU-medborgarskap, har en stor betydelse för de lokala och regionala myndigheterna på dessa områden. Av denna anledning föreslår kommittén att den allmänna grunden för detta program ska höjas för att bemöta de mycket stora utmaningarna i detta avseende.

48.

ReK stöder förenklingen av instrumenten för yttre åtgärder och av den totala budgeten, som bör leda till att EU får en mer effektiv och ändamålsenlig utrikes- och utvecklingspolitik. Kommittén betonar i detta sammanhang de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll när det gäller att stärka samarbetet med grannländer och tredjeländer på ett antal områden och genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling i sin helhet. Kommittén anser att denna roll mer uttryckligen bör beaktas i den fleråriga budgetramen, företrädesvis genom ett direkt budgetanslag.

49.

En stark, effektiv och högkvalitativ europeisk offentlig administration är helt nödvändig för att genomföra EU:s politik och återupprätta förtroendet för EU:s mervärde samt stärka dialogen med medborgare på alla nivåer. ReK understryker i detta sammanhang den viktiga roll som institutioner som består av demokratiskt valda ledamöter har.

50.

Vi uppmanar alla EU-institutioner att nå en snabb överenskommelse om nästa fleråriga budgetram så att EU-programmen kan antas innan nästa budgetplan börjar löpa.

Bryssel den 9 oktober 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) ReK:s yttrande 3597/2018, ännu inte antaget.

(2) ReK:s yttrande 3653/2018.

(3) ReK:s yttrande 4007/2018.