Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Utbildning om Europeiska unionen

(Förberedande yttrande på begäran av det rumänska ordförandeskapet)

(2019/C 228/09)

Föredragande: Tatjana BABRAUSKIENĖ

Medföredragande: Pavel TRANTINA

Begäran från det rumänska rådsordförandeskapet	Skrivelse av den 20.9.2018
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Förberedande yttrande
Presidiets beslut	16.10.2018
Ansvarig facksektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av facksektionen	6.3.2019
Antagande vid plenarsessionen	21.3.2019
Plenarsession nr	542
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	164/2/1

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK anser att EU:s livskraft i stor utsträckning är beroende av en stark europeisk identitet och att medborgarna identifierar sig med EU, samtidigt som den egna nationella identiteten bevaras. Det europeiska projektets framgång bygger på dess värden, tolerans och ett engagemang för mångfald när det gäller kulturer, religioner och arv. Därför är det viktigt att öka medborgarnas kunskaper om och förståelse av EU:s historia och kultur, grundläggande värden och rättigheter, huvudprinciper och centrala beslut samt beslutsprocesser på EU-nivå. Det är även viktigt att förespråka globalt medborgarskap och EU:s roll som global aktör.

1.2

Holistisk utbildning och livslångt lärande har en väsentlig roll att spela för att stärka den europeiska identiteten, bygga upp en känsla av samhörighet och tillhörighet och öka EU-medborgarnas ansvar samt uppmuntra dem till aktivt deltagande i beslutsfattandet om EU. Utbildning och lärande bidrar till fred, säkerhet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen, solidaritet och ömsesidig respekt, hållbar ekonomisk tillväxt och social delaktighet och rättvisa, samtidigt som den kulturella mångfalden respekteras och berikas. Målen med EU-integrationen, samt dess fördelar och nackdelar, måste hanteras med självförtroende och kraft på både medlemsstatsnivå och EU-nivå.

1.3

Vi lär oss saker överallt och hela tiden, både aktivt och passivt. Därför är utbildning om EU inte enbart något som hör till den formella utbildningen och heller inte något som bara rör unga människor. Både livsvitt och livslångt lärande bör stödjas, och särskilt fokus bör läggas på äldre generationer och metoder för att tillhandahålla information som är anpassade till deras sätt att lära sig.

Institutioner och politik på EU-nivå

1.4

EESK betonar behovet av att genomföra den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter i syfte att göra högkvalitativ och inkluderande utbildning och livslångt lärande till en rättighet för alla i Europa.

1.5

Större tonvikt bör läggas vid utbildning om EU och EU-identiteten i all dess mångfald som en del av grundläggande färdigheter och nyckelkompetenser, i synnerhet EU-kunskap, och därför bör en uppsättning gemensamma läranderesultat inom detta område fastställas (minimikrav för kunskaper, färdigheter och attityder när det gäller EU). I detta avseende krävs det bättre underlag om det aktuella läget i medlemsstaterna, och EESK uppmanar kommissionen att uppdatera sin undersökning i detta avseende.

1.6

EESK efterlyser strategiska politiska åtgärder på nationell nivå och EU-nivå för att främja utbildning om EU som ska stärka en känsla av att identifiera sig med och att tillhöra EU och visa på de konkreta fördelarna med EU-medlemskapet för medborgarna. Det är även mycket viktigt att medlemsstaterna genomför rådets rekommendation om att främja gemensamma värden (1) och Parisförklaringen från 2015 på ett korrekt sätt (2).

1.7

EESK rekommenderar att den framtida ökade budgeten för Erasmus+ (2021–2027) främjar en känsla av att tillhöra EU genom att säkerställa rörlighet i utbildningssyfte för alla, särskilt personer från olika socioekonomiska bakgrunder, och pekar på behovet av att man inom alla framtida projekt lägger tonvikten vid att lära om EU, skapa en EU-identitet och stödja generationsövergripande lärande om EU samt vid språkinlärning för alla åldersgrupper och en civil dialog för vuxna.

1.8

Kommittén välkomnar 30-årsjubileet för Erasmus+ Jean Monnet-aktiviteter som främjar kvalitet i undervisnings- och forskningsverksamhet inom EU-studier i hela världen. Kommittén efterlyser även att programmets budget ska ökas och breddas till alla utbildningssektorer för att utöka undervisningen om EU och stärka det demokratiska medborgarskapet.

1.9

EESK uppmanar till bättre informationsutbyte om EU med EU-medborgarna, med stöd av EU:s och medlemsstaternas strategier för information, kommunikation och utbildning, och framhåller behovet av att ha en kommissionsledamot med ansvar för kommunikation.

1.10

Europeiska och nationella public service-medier, inklusive kanalen Euronews, bör ha en strategisk roll i fråga om att informera medborgarna om EU:s framgångar. EU:s informationskontor i medlemsstaterna, Europaparlamentets ledamöter och andra företrädare, EESK:s ledamöter samt andra beslutsfattare som är aktiva på det europeiska området bör också spela en aktiv roll i att stödja processerna för att skapa en EU-identitet på nationell nivå.

1.11

EESK rekommenderar att det fastställs av en politisk strategi på EU-nivå, samtidigt som hänsyn tas till nationell behörighet på utbildningsområdet, för att föreslå rekommendationer om samarbete mellan medlemsstaterna (till exempel genom den öppna samordningsmetoden eller en högnivågrupp) i syfte att uppmuntra initiativ inom utbildningssystemen och åtgärder på nationell och lokal nivå avseende undervisning om EU och skapandet av en EU-identitet, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och alla relevanta berörda parter. Detta bör stödjas av aktuella studier där situationen inom undervisningen om EU kartläggs.

1.12

Undervisning om EU och skapandet av EU-identiteten bör inbegripas i EU-strategin fram till 2030 och den strategiska ramen Utbildning 2030 samt i den europeiska planeringsterminen (bland relevanta landsspecifika rekommendationer), under förutsättning att korrekta systematiska data finns tillgängliga.

1.13

Initiativ på medlemsstatsnivå

1.14

EESK anser att det bör upprättas nationella strategier som inbegriper utbildning om EU:s värden, historia, framgångar och nuvarande utveckling i skolornas läroplaner inom alla utbildningssektorer, och erkänner den viktiga roll som informellt och icke-formellt lärande har i detta avseende.

1.15

Undervisning om EU bör ges tvärgående i skolundervisningen som en integrerad del i alla ämnen, och medborgarutbildning, historia, geografi och ekonomi bör fokusera på EU-medborgarskapet och dess fördelar.

1.16

Grundläggande utbildning och fortbildning för alla lärare bör inbegripa utbildning om EU. Kommittén uppmanar medlemsstaterna att stödja högkvalitativ fortbildning detta område för lärare. Denna utbildning bör inbegripa de kompetenser för en demokratikultur som fastställts av Europarådet (3).

1.17

EESK föreslår att man utvecklar initiativ som uppmuntrar och stöder internationell rörlighet och inlärning av främmande språk för alla lärare och att man inrättar ett europeiskt pris eller en europeisk märkning för undervisning om EU och skapandet av en EU-identitet, både för skolor och enskilda.

1.18

EESK rekommenderar att man uppmuntrar och effektivt stöder berörda parter, inklusive fackföreningar, arbetsgivar- och näringslivsorganisationer samt andra organisationer i det civila samhället som arbetar inom ungdoms- och vuxenutbildning, såsom scouter och andra ungdoms- och studentorganisationer, lärarförbund, fackföreningar och föräldraorganisationer, för att stärka deras verksamheter som rör undervisning och inlärning om EU.

1.19

Medlemsstaterna bör uppmuntra partnerskap mellan formella och icke-formella utbildningsanordnare (t.ex. skolor och ungdomsorganisationer och/eller universitet och lokala organisationer) i syfte att ge utbildning om EU och medborgarutbildning i allmänhet. I detta avseende rekommenderar EESK att ungdomsorganisationer görs delaktiga i processen för att fastställa läroplaner och sätt att ge medborgarutbildning.

1.20

EESK noterar ambitionen i Schumandeklarationen, som Robert Schuman lade fram den 9 maj 1950, om att ”Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång [utan] kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar […] solidaritet” (4). EESK anser att Europadagen (den 9 maj), eller till och med en särskild Europeisk utbildningsdag, bör firas i medlemsstaterna och fungera som utgångspunkt för att planera utbildningsverksamhet om EU i skolor och lokalsamhällen.

2. Bakgrund

2.1

Det huvudsakliga ansvaret för utbildnings- och kulturpolitiken vilar på medlemsstaterna. Under årens lopp har emellertid EU spelat en viktig kompletterande roll och det ligger i alla medlemsstaters gemensamma intresse att ta vara på utbildningens och kulturens fulla potential som drivkrafter för jobbskapande, ekonomisk tillväxt och social rättvisa samt som ett sätt att uppleva den europeiska identiteten i hela dess mångfald.

2.2

EESK anser att det är mycket viktigt att föra det europeiska projektet närmare medborgarna genom att stärka deras kunskaper om EU:s historia, landvinningar och betydelse mot bakgrund av Europas historia och dess positiva inverkan på människors vardag. Kommittén betonar också behovet av att förstå och främja EU:s grundläggande värden eftersom detta är en förutsättning för ömsesidig förståelse, fredlig samlevnad, tolerans och solidaritet, samt även för förståelsen av EU:s grundprinciper.

2.3

60 år efter Romfördraget har EU-medborgarna fortfarande inte till fullo utvecklat en EU-identitet. För närvarande känner 93 % av EU:s medborgare en anknytning till sitt land. Av dessa känner 57 % en stark anknytning, och 89 % känner en anknytning till sin ”stad/ort/by”. Det är dock bara 56 % som uppger att de känner en anknytning till EU, och bara 14 % känner en ”stark anknytning” (5). Dessa uppgifter är viktiga mot bakgrund av det kommande valet till Europaparlamentet och diskussionerna om Europas framtid.

2.4

I det senaste valet till Europaparlamentet (2014) var valdeltagandet återigen högst bland väljarna i åldern 55+ (51 % valdeltagande), medan endast 28 % i åldersgruppen 18–24 år deltog. Valdeltagandet är nära kopplat till socioekonomisk status (6). Dessutom ökar bristen på kritisk mediekompetens och spridningen av felaktig information och desinformation misstron mot de demokratiska institutionerna och EU. Bättre kunskaper om EU och demokratiskt medborgarskap skulle kunna hjälpa i detta avseende. Detta är inte enbart en utmaning för den formella grundutbildningen.

2.5

EESK påminner om att studier (7) och forskning (8) visar på en stor klyfta mellan politik och praxis i fråga om medborgarutbildning och att nästan hälften av medlemsstaterna ännu inte har några bestämmelser eller rekommendationer vad gäller medborgarutbildning i den grundläggande lärarutbildningen. Även om medborgarutbildning ingår i lärarnas fortbildning får skolledare inte fortbildning i denna fråga.

2.6

Ett annat skäl till oro är skillnader i medborgarutbildningen mellan olika utbildningssektorer. Till exempel är medborgarutbildningen mindre omfattande i skolbaserad grundläggande yrkesutbildning jämfört med allmän utbildning. Exempelvis finns färre läroplaner för undervisning om medborgarskap, mindre vägledningsmaterial för lärare och färre rekommendationer om elevers och studenters deltagande i skolråd eller föräldrarepresentation i skolornas styrelser.

2.7

Vid undervisning om EU bör man även fokusera på att lära ut demokrati (inklusive deltagande, demokratisk politik och ett demokratiskt samhälle) och tolerans (inklusive mellanmänskliga relationer, tolerans mot andra sociala och kulturella grupper och ett inkluderande samhälle).

2.8

Utbildning om EU-medborgarskap bör vara en dynamisk inlärningsprocess (9) som anpassas till varje kontext och varje studerande, som är värdebaserad och förser de studerande, mestadels ungdomar, med den kunskap och förståelse samt de färdigheter och attityder som de behöver, både för att utöva sina rättigheter och för att bidra till samhället och agera med empati, omsorg och med framtida generationer i åtanke. Den samtida förståelsen av medborgarutbildning har sakta men säkert rört sig bort från den traditionella synen, dvs. att enbart ge ”kunskap om och förståelse för formella institutioner och förfaranden i samhällslivet (såsom att rösta i val)”, till en bredare förståelse som inbegriper deltagande och engagemang i det civila samhället och det ökade antal sätt medborgarna kan interagera med och forma sina samhällen (inklusive skolor).

2.9

Om EU-medborgarskapet ska utvecklas till något mer än sin nuvarande begränsade och juridiska form, och bygga vidare på och utveckla idén om vad det innebär att vara europé runtom i Europa, så kräver vår strategi för medborgarutbildning en tydlig europeisk dimension. Detta kan bidra till att skapa en rikare och mer politisk bild av EU-medborgarskapet, vilket kommer att bli avgörande om EU vill öka medborgarnas engagemang och delaktighet samt ett främja stödet för EU som en social och politisk – och inte bara en ekonomisk – union.

3. Allmänna kommentarer

3.1

Det är av yttersta vikt att människor lär sig och blir medvetna om sin roll och sina möjligheter att delta i demokratiska beslutsprocesser på lokal och nationell nivå samt på EU-nivå, och att de förstår institutionellt ledarskap. Holistisk utbildning och livslångt lärande, med särskilt fokus på det demokratiska medborgarskapet, de gemensamma europeiska värdena och den europeiska identiteten, skulle bidra väsentligt till fred, säkerhet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen, solidaritet, ömsesidig respekt, hållbar tillväxt, social delaktighet och rättvisa, samtidigt som den kulturella mångfalden respekteras och berikas och en känsla av tillhörighet till EU främjas.

3.2

I sitt yttrande (10) om det europeiska utbildningsområdet (2018) välkomnade EESK att initiativet föreslår mer inkludering i framtida utbildningssystem och understryker att det bör ses som en rättighet för alla att lära sig om EU, demokratiska värderingar, tolerans och medborgarskap, även som en del av genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Lärande bör vara tillgängligt för alla, med särskilt fokus på missgynnade grupper (11), så att alla medborgare kan förstå sin deltagande roll i demokratin. Det är viktigt att medlemsstaterna genomför rådets rekommendation om att främja gemensamma värden (12).

3.3

Ett fullständigt genomförande av rådets förnyade rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2018) (13) saknas fortfarande på många medlemsstaters politiska dagordning och är avgörande för att förbättra undervisningen om EU, dess konkreta fördelar, demokratiska värderingar, tolerans och aktivt medborgarskap som en del av undervisningen när det gäller kunskaper, flerspråkig kompetens, personlig och social kompetens, medborgarskapskompetens, kulturell medvetenhet och att uttrycka personliga åsikter.

3.4

I sitt yttrande (14) om det framtida programmet Erasmus+ 2021–2027 konstaterade EESK att det föregående programmet Erasmus+ (2014–2021) i hög grad bidragit till att stödja utbildning på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, utveckla känslan av att vara en del av EU (den ”europeiska identiteten”i all sin mångfald) och främja ömsesidig förståelse, demokratiskt medborgarskap och europeisk integration. Nästa Erasmus+ har stor betydelse för att stärka dessa processer: att stödja inkluderingen och de gemensamma europeiska värdena, främja den sociala integrationen, förbättra den interkulturella förståelsen och förhindra radikalisering genom att människor i alla åldrar deltar i demokratiska processer, vilket stöds genom rörlighet i utbildningssyfte och samarbete mellan europeiska medborgare, utbildningsinstitutioner, organisationer, berörda parter och medlemsstaterna. Allt detta är av avgörande betydelse för EU:s framtid.

3.5

EESK välkomnar de insatser som gjorts inom ramen för Erasmus+ Jean Monnet-aktiviteter för att främja hög kvalitet i undervisnings- och forskningsverksamhet som gäller EU-studier i hela världen. Kommittén beklagar att den budget som föreslagits för detta program fortfarande är otillräcklig. Programmet har hittills enbart inriktats på universitet, men EESK anser att dess budget bör ökas och programmet breddas till alla utbildningssektorer och alla åldersgrupper för att främja utbildning om EU och stärka det demokratiska medborgarskapet.

3.6

EESK betonar vikten av att genomföra Parisförklaringen, som undertecknades av EU:s ledare i mars 2015 (15), och påminner om att kritiskt tänkande och mediekompetens, sociala och medborgerliga kompetenser, interkulturell förståelse och insatser för att bekämpa diskriminering genom alla former av lärande måste bli verklighet.

4. Särskilda kommentarer om formell utbildning

4.1

EESK påminner om vikten av att stödja möjligheter till livslångt lärande för alla via skolor och samhällen, för att skapa demokratiskt engagerade medborgare. Inkluderande utbildningspolitik kan bli verklighet om nationella och europeiska medier och nationella politiska trender stöder detta och ger goda exempel på demokrati och tolerans. Detta bör inbegripa rätten att delta, stöd till sociala partnerskap och dialog i det civila samhället, yttrandefrihet, att stoppa falska nyheter, att agera på ett inkluderande sätt och samtidigt respektera kulturell mångfald både inom och utanför gränserna, att stå upp för jämlikhet för alla och stödja migranter, flyktingar och minoriteter för att de ska bli aktiva medborgare i EU och medlemsstaterna och samtidigt bevara sin kulturella identitet.

4.2

Lärande om EU, demokratiska värderingar, tolerans och medborgarskap, men även om EU:s roll i världen, bör vara ett övergripande ämne i skolorna och läras ut inom alla ämnen och projekt, inte bara specifika historie- och medborgarkurser. De studerande bör får se exempel på aktivt deltagande i sociala aktiviteter och volontärarbete genom att aktörer från det civila samhället och fackföreningar samt företag bjuds in för att presentera sitt arbete. Elever och studenter bör uppmuntras att delta i demokratiska beslutsprocesser på lokal, nationell och europeisk nivå. Utöver det bör skolledare och lärare skapa en samarbetsinriktad, demokratisk skolkultur där skolstyrelser involveras, föräldrar och studenter engageras i beslutsfattandet och kollegial styrning säkerställs.

4.3

EESK betonar vikten av att ha bestämmelser eller rekommendationer om utvecklingen av lärares kompetenser i medborgarutbildning genom grundläggande lärarutbildning i alla medlemsstater, inklusive lärares och skolledares fortbildning (16).

4.4

EESK efterlyser att en centraliserad och tillgänglig plattform med material för inlärning och undervisning ska inrättas och främjas, vilken ska sammanlänka olika aktuella initiativ och portaler (17), på olika EU-språk, för lärosäten och enskilda studerande, om EU och skapandet av en EU-identitet, med särskilt fokus på EU:s grundläggande värden, demokrati, delaktighet i det demokratiska beslutsfattandet, tolerans och gemensam förståelse. Undervisnings- och utbildningsmaterial (18), som utarbetats av olika EU-finansierade projekt, bör finnas tillgängliga för alla, lyftas fram och tillämpas bättre i skolor och inom andra aktiviteter som syftar till att lära sig om EU.

5. Särskilda kommentarer om icke-formell utbildning

5.1

EESK ser medborgarutbildning som en del av en livslång och livsvid strategi och praktisk ram. En holistisk strategi för medborgarutbildning kräver deltagande av både formella och icke-formella utbildningsanordnare som kompletterar varandra vad gäller utbildningsprogrammens innehåll och fokus, pedagogiska metoder och typer av möjligheter att uppleva deltagande.

5.2

Många utbildningsprogram som erbjuds inom icke-formell utbildning fokuserar på EU-medborgarutbildning. Detta är fallet med ungdomsorganisationer, till exempel, där utbildningsarbete utvecklas kring en deltagarprocess som främjar aktivt medborgarskap och vidgar unga människors perspektiv. Ungdomsorganisationer spelar en grundläggande roll som anordnare av medborgarskapsutbildning genom att skapa utrymme för socialisering, interaktion samt politisk och social verksamhet för sina medlemmar och samarbetspartner.

5.3

Ungdomsorganisationer anordnar en rad olika program, projekt och verksamheter med anknytning till medborgarutbildning, ofta med en europeisk dimension. Dessa väljs utifrån organisationens mandat och målgrupp, och omfattar exempelvis volontärarbete och internationella utbyten/evenemang, regelbundna lokala gruppmöten/gruppaktiviteter, skolbaserade utbyten och värdfamiljsprogram, simuleringar av EU-institutionernas överläggningar, fiktiva val etc.

5.4

På grund av den kompletterande karaktären hos formell och icke-formell utbildning är det mycket viktigt att uppmuntra partnerskap mellan formella och icke-formella utbildningsanordnare för att ge mer praktisk och konkret erfarenhet av hur demokrati fungerar. Student- och ungdomsorganisationer bör stå i centrum för beslutsfattandet och ges möjligheter att direkt stödja mekanismer för återkoppling och övervakning. I det avseendet rekommenderar EESK att unga människor inbegrips i organ med ansvar för att fastställa läroplaner och sätt att ge medborgarutbildning.

6. Särskilda kommentarer om informellt lärande

6.1

Kommittén är medveten om att man kan lära sig mycket om EU genom informellt lärande – genom media, gruppdiskussioner etc. Det bör finnas en samordnad insats och konkreta åtgärder som leder till fullständig ”EU-kunskap”bland alla medborgare i alla åldrar, så att de får en miniminivå av nödvändig kunskap om EU. Detta bör, vid sidan av andra aspekter, inbegripa medvetenhet om det sociala och ekonomiska ömsesidiga beroendet mellan EU:s medlemsstater och därmed behovet av ett motståndskraftigt europeiskt samhälle som har kapacitet till en bättre gemensam ekonomisk konkurrenskraft.

6.2

EESK efterlyser bättre informationsutbyte om EU med EU-medborgarna, med stöd av EU:s och medlemsstaternas strategier för information, kommunikation och utbildning, och påminner om vikten av att kommissionen stöder denna agenda som bland annat inbegriper ett eventuellt återinförande av en kommissionsledamot med ansvar för kommunikation.

6.3

Europeiska och proeuropeiska nationella public service-medier, inklusive kanalen Euronews, bör ha en strategisk roll i fråga om att tillhandahålla korrekt information om EU. EU:s informationskontor i medlemsstaterna bör spela en aktiv roll för att stärka EU-identiteten, med stöd från Europaparlamentets ledamöter och andra företrädare samt aktivt deltagande av EESK:s ledamöter och andra beslutsfattare som är aktiva på det europeiska området.

6.4

Eftersom programmet Erasmus+ har blivit så framgångsrikt efterlyser EESK betydande kommunikationsinsatser för att främja utbildningens och informationens roll för att få EU:s fredsbyggande budskap att leva vidare, underlätta lärande mellan icke-statliga organisationer både inom och utanför EU och att skapa en ”White Dove”-märkning för EU:s fredsprojekt för att öka synligheten både på hemmaplan och utomlands.

6.5

Nuvarande studenter inom Erasmus+ bör uppmuntras att använda sina utlandserfarenheter för att fungera som ambassadörer för EU bland sina medstudenter och för att informera yngre personer om Europa, om interkulturellt lärande och om hur det är att uppleva en annan kultur.

6.6

EESK vill fästa uppmärksamheten vid sina egna projekt, till exempel ”Ditt Europa, din mening” (19), EESK:s årliga ungdomsevenemang. Tack vare det kan elever i åldrarna 16–18 år från alla EU:s medlemsstater och kandidatländer varje år komma till Bryssel i två dagar då de lär sig om EU och tillsammans arbetar fram idéer och resolutioner som sedan vidarebefordras till EU-institutionerna.

Bryssel den 21 mars 2019.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

(1) Rådets rekommendation (2018/C 195/01) (EUT C 195, 7.6.2018, s. 1).

(2) Parisförklaringen, 17.3.2015.

(3) Europarådet (2016) Competences for democratic culture.

(4) Schumandeklarationen

(5) Europeiska kommissionen, Standard Eurobarometer 89, våren 2018 – Rapport.

(6) Baserat på personliga intervjuer med 27 331 personer som är 18 år eller äldre i EU:s 28 medlemsstater.

(7) Europaparlamentets betänkande om EU-kunskap i skolan (2015/2138(INI)).

(8) Eurydice-rapporten Citizenship Education at School in Europe – 2017.

(9) Europeiskt ungdomsforum, Inspiring! Youth organisations contribution to citizenship education 2016.

(10) EUT C 62, 15.2.2019, s. 136.

(11) Definition av missgynnade grupper från EIGE.

(12) Rådets rekommendation (2018/C 195/01).

(13) Rådets rekommendation (2018/C 189/01) (EUT C 189, 4.6.2018, s. 1).

(14) EUT C 62, 15.2.2019, s. 194.

(15) Parisförklaringen, 17.3.2015.

(16) Joint Statement on Citizenship Education & EU Common Values.

(17) T.ex. eTwinning, Open Education Europe etc.

(18) T.ex. https://euhrou.cz/.

(19) https://www.eesc.europa.eu/en/our-work/civil-society-citizens-participation/your-europe-your-say