6.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 440/73


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En förnyad EU-agenda för forskning och innovation – EU:s tillfälle att forma sin framtid

(Kommissionens bidrag till det informella toppmötet om innovation i Sofia den 16 maj 2018)

(COM(2018) 306 final)

(2018/C 440/11)

Föredragande:

Ulrich SAMM

Medföredragande:

Stefano PALMIERI

Remiss

Europeiska kommissionen, 18.6.2018

Rättslig grund

Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

 

 

Ansvarig facksektion

Inre marknaden, produktion och konsumtion

Antagande av facksektionen

4.9.2018

Antagande vid plenarsessionen

19.9.2018

Plenarsession nr

537

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

196/1/2

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar att kommissionen även inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 har klargjort att forskning och innovation måste fortsätta att vara högprioriterat för EU.

1.2

EESK välkomnar att innovation ska ges en mer framträdande plats och påminner om sin uppmaning om att framtida behov inom finansieringspolitiken måste vara välbalanserade för hela forsknings- och innovationskedjan, från grundläggande till produktinriktad forskning. Innovation är avgörande för ekonomisk tillväxt, och de nya instrumenten kommer framför allt att gynna små och medelstora företag. EESK upprepar vikten av offentliga investeringar i forskning och utveckling som en central drivkraft för att framställa och upprätthålla en positiv spridningseffekt på medlemsstaternas ekonomier.

1.3

EESK välkomnar också målet att ytterligare förenkla reglerna för statligt stöd för att göra det lättare att kombinera olika medel, vilket kan vara avgörande för att överbrygga de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna och regionerna i fråga om antalet framgångsrika forsknings- och innovationsprojekt.

1.4

Horisont Europa måste investera i områden där det finns ett särskilt europeiskt mervärde. Projekt för forskningssamverkan bör prioriteras, eftersom de uppfyller detta villkor på ett sätt som knappast några andra program gör.

1.5

Kommittén är övertygad om att många stora samhällsutmaningar endast kan lösas på EU-nivå och behöver samlade insatser från flera aktörer, vilket går längre än tillämpningsområdet för enskilda projekt för forskningssamverkan. Därför stöder kommittén idén om uppdrag.

1.6

Att stödja forskares rörlighet via Marie Skłodowska-Curie-åtgärder är ett annat viktigt steg för att ytterligare stärka det europeiska forskningsområdet, samtidigt som EU:s och medlemsstaternas politik måste syfta till att skapa lämpliga och attraktiva arbetsvillkor för yrkesverksamma för att undvika fenomenet med kompetensflykt, som är kontraproduktivt för samstämmigheten inom EU.

1.7

EESK anser att det är nödvändigt att öka omfattningen av EU:s investeringar för att hjälpa europeiska arbetstagare att hålla sig à jour med utvecklingen inom de digitala yrkena och förvärva kvalifikationer för dessa yrken.

1.8

EESK anser att initiativ för att hjälpa små och medelstora företag att dra fördel av och utnyttja resultaten av forskning och innovation bör stödjas på ett mer ändamålsenligt sätt.

2.   Inledning

2.1

Vid EU:s informella toppmöte om innovation i Sofia den 16 maj 2018 uppmanade kommissionen de närvarande att diskutera och ge strategisk vägledning inför nästa fleråriga budgetram i allmänhet och prioriteringarna inom forskning och innovation i synnerhet. I detta syfte lade kommissionen fram prioriteringar och nya initiativ i ett meddelande (1).

2.2

Detta förslag fungerar också som ett första steg mot utformningen av nästa ramprogram (FP9 eller Horisont Europa) som syftar till att fortsätta och förbättra det framgångsrika programmet Horisont 2020 (2).

2.3

Dessutom föreslås verksamhet för att stödja innovation och främja industriellt ledarskap till följd av den förnyade strategin för EU:s industripolitik (3).

3.   Sammanfattning av förslaget

3.1

Europeiska kommissionens förslag syftar till att säkerställa att forskning och innovation även i fortsättningen kommer att tillhöra EU:s viktigaste politikområden och finansieringsprioriteringar, inom ramen för olika budgetinstrument. Större vikt läggs på innovation för att göra EU ledande inom marknadsskapande innovation.

3.2

Kommissionen har för avsikt att öka investeringarna i forskning och innovation genom att anslå cirka 100 miljarder euro till det framtida programmet Horisont Europa och Euratoms forsknings- och utbildningsprogram (4).

3.3

Dessutom föreslår kommissionen att cirka 11 miljarder euro anslås för marknadsbaserade instrument, däribland finansieringsinstrument och budgetgarantier i en specifik del av InvestEU-fonden, som i sin tur kommer att mobilisera 200 miljarder euro i privata investeringar till stöd för forskning och innovation.

3.4

Medlemsstaterna uppmanas att vidta de åtgärder som krävs för att öka sina utgifter inom forskning och innovation i syfte att nå målet på 3 % av BNP.

3.5

En första omgång forsknings- och innovationsuppdrag på EU-nivå kommer att inledas med djärva, ambitiösa mål och ett starkt europeiskt mervärde. Uppdragen ska främja investeringar och medverkan inom flera sektorer längs värdekedjorna, flera politikområden (t.ex. energi och klimat, transporter, avancerad tillverkning, hälsa och livsmedel samt digital teknik) och flera forskningsfält (inbegripet samhällsvetenskap och humaniora).

3.6

Varje gång politik och lagstiftning inom EU:s och medlemsstaternas regelverk ses över ska innovationsprincipen enligt förslaget tillämpas för att säkerställa att fullständig hänsyn tas till inverkan på innovationen.

3.7

Ett europeiskt innovationsråd kommer att inrättas för att kartlägga och expandera banbrytande och disruptiva innovationer, med tonvikt på snabbrörliga högriskinnovationer med stor potential att skapa helt nya marknader.

3.8

Åtgärder för att öka privata investeringar i forskning och innovation och uppskalningsinitiativ:

Genomförande av en alleuropeisk fondandelsfond för riskkapital (VentureEU).

Införlivande av direktivet (5) om ramar för förebyggande omstrukturering, en andra chans och åtgärder för att göra förfaranden för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning effektivare.

3.9

Ytterligare förenkling av reglerna för statligt stöd för att underlätta smidig kombination av olika medel och förbättra användningen av gemensamma bedömningskriterier för forsknings- och innovationsprojekt.

3.10

Kommissionen förespråkar ett skattesystem (6) som gynnar innovation genom att utgifterna för forskning och innovation får dras av, och unga företag får ytterligare avdrag.

3.11

Införandet av en kvalitetsmärkning för öppen forskning för högskolor, universitet och offentliga forskningsinstitut för att ge dem möjlighet att bli mer entreprenörssinnade och tvärvetenskapliga.

4.   Allmänna kommentarer

4.1

EESK välkomnar att kommissionen även inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 har klargjort att forskning och innovation måste fortsätta att vara högprioriterat för EU. Ett starkt och framgångsrikt program som kombinerar spetskompetens, gemensamma forskningsinfrastrukturer, samarbete över gränserna och synergieffekter mellan den akademiska världen, näringslivet, små och medelstora företag och forskningsorganisationer är ett viktigt politiskt instrument för att uppnå en hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i Europa och att ta itu med de stora utmaningar som det europeiska samhället står inför.

4.2

EESK välkomnar att innovation ska ges en mer framträdande plats och påminner om sin uppmaning om att framtida behov inom finansieringspolitiken måste vara välbalanserade för hela forsknings- och innovationskedjan, från grundläggande till produktinriktad forskning (7). Innovation är avgörande för ekonomisk tillväxt, och de nya instrumenten kommer framför allt att gynna små och medelstora företag. EESK upprepar vikten av offentliga investeringar i forskning och utveckling som en central drivkraft för att framställa och upprätthålla en positiv spridningseffekt på medlemsstaternas ekonomier.

4.3

När det gäller de höga förväntningarna avseende effekterna av Horisont Europa och dess roll för att trygga EU:s konkurrenskraft rekommenderar EESK ett stöd på 120 miljarder euro, vilket också Europaparlamentet har föreslagit. EU-institutionerna måste visa att de har insett forskningens och innovationens överväldigande betydelse för EU:s framtida konkurrenskraft

4.4

EESK anser att det är nödvändigt att öka omfattningen av EU:s investeringar för att hjälpa europeiska arbetstagare att hålla sig à jour med utvecklingen inom de digitala yrkena och förvärva kvalifikationer för dessa yrken. Kommittén anser dessutom att initiativ för att hjälpa små och medelstora företag att dra fördel av och utnyttja resultaten av forskning och innovation bör stödjas mer på ett mer ändamålsenligt sätt.

5.   Särskilda kommentarer

5.1   Forskning längs hela värdekedjan

5.1.1

De europeiska struktur- och investeringsfonderna bör användas för att involvera regionerna i innovationsekonomin. Synergieffekter bör skapas med programmet Horisont Europa, InvestEU-fonden, Europeiska socialfonden, programmet Erasmus+, programmet för ett digitalt Europa, den gemensamma jordbrukspolitiken och andra program.

5.1.2

EU är det mest öppna forsknings- och innovationsområdet i världen. Man välkomnar inte bara forskningsorganisationer från hela världen i sina projekt, utan bedriver också ett omfattande samarbete med internationella partner inom ramen för gemensamma program. Horisont Europa måste investera i de områden där det finns ett särskilt europeiskt mervärde. Projekt för forskningssamverkan (8) bör prioriteras, eftersom de uppfyller detta villkor på ett sätt som knappast några andra program gör: För att göra ytterligare framsteg när det gäller samhällsutmaningar som inte kan lösas på nationell nivå samlar dessa projekt de bästa forskarna samt de mest innovativa små och medelstora företagen och näringslivsaktörerna i EU. Genom att kombinera deras färdigheter och kunskaper inom olika ämnesområden skapar projekt för forskningssamverkan värdefulla fördelar för EU:s medborgare.

5.1.3

Kommittén är övertygad om att många stora samhällsutmaningar endast kan lösas på EU-nivå och behöver samlade insatser från flera aktörer, vilket går längre än tillämpningsområdet för enskilda projekt för forskningssamverkan. Därför stöder kommittén idén om uppdrag. Gemensamma ambitiösa mål har potential att inspirera och skapa drivkraft, dvs. en vilja att vidta åtgärder, inom olika grupper, däribland allmänheten. Uppdragen bör erbjuda ett långsiktigt finansieringsperspektiv under hela finansieringsperioden för Horisont Europa. Det är avgörande att uppdragen först och främst utformas som storskaliga forskningsuppdrag även om de involverar olika intressenter i underprojekten. För att uppdragens ambitiösa mål ska uppnås måste de omfatta hela innovationskedjan och inkludera forskningsverksamhet om alla tekniska mognadsgrader. EESK anser att man inte bör överreklamera själva uppdragskonceptet, utan se till att uppdragen ges tillräcklig finansiering för att nå sina mål. Dessa mål bör vara både realistiska och konkreta.

5.1.4

En av styrkorna i de europeiska ramprogrammen för forskning är deras konkreta EU-omfattande åtagande att främja ett europeiskt forskningsområde som är öppet för alla medlemsstater. Starkare synergier mellan det kommande ramprogrammet och strukturfonderna skulle kunna bidra till denna öppenhet. Att överbrygga klyftorna mellan regionerna på ett mer effektivt sätt är en av de viktigaste politiska utmaningarna för de kommande åren, och effektiva partnerskap mellan forskningsinstitut kan vara en viktig del av lösningen.

5.1.5

Ett viktigt instrument i detta sammanhang är flaggskeppsåtgärder inom framtida och ny teknik (FET). De kännetecknas av en stark inriktning på utveckling av innovativ teknik. Detta är en unik styrka. EU måste tillåta sig att skapa storskaliga och långsiktiga projekt som klarar av en grad av osäkerhet och som fortfarande är lika nyskapande som framåtblickande. Flaggskeppsåtgärder inom FET bör därför vara klart åtskilda från uppdragen. Det är mycket viktigt att de framtida flaggskeppsåtgärderna inom FET inleds som planerat och fortsätter att få prioriterad finansiering.

5.1.6

Att man gjort forskningsinfrastruktur tillgänglig inom hela EU och även utanför EU är en av framgångarna inom ramprogrammen. Den främsta forskningsinfrastrukturen lockar utan tvekan till sig de mest framstående forskarna, och mycket ofta är det endast tillgång till forskningsinfrastruktur som möjliggör banbrytande resultat. Forskningsinfrastrukturen behöver därför omgående mer finansiering på EU-nivå, och inte den minskning av budgeten som kommissionen planerar i sitt förslag. Att säkra tillträdet för användare från EU13-medlemsstaterna bör vara en prioriterad fråga.

5.1.7

Att stödja forskares rörlighet via Marie Skłodowska-Curie-åtgärder är ett annat viktigt steg för att ytterligare stärka det europeiska forskningsområdet och skapa resultat som inte kan uppnås på nationell nivå. EESK välkomnar alla initiativ som syftar till att stödja rörlighet för forskare som arbetar i små och medelstora företag. Kommittén är emellertid oroad över fenomenet kompetensflykt, vilket kan stärkas genom finansiering av rörlighet, och efterlyser därför att EU:s och medlemsstaternas politik inriktas på att fastställa lämpliga och attraktiva arbetsvillkor för yrkesverksamma för att förhindra denna trend, som är kontraproduktiv för samstämmigheten inom EU.

5.1.8

Det bör noteras att akademiska aktörer från offentligt finansierade institutioner i många medlemsstater inte tillåts ta lån. Horisont Europa bör därför främst vara inriktat på samfinansiering, och inte på lån.

5.1.9

EESK ställer sig bakom uppmaningen till medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att öka sina utgifter inom forskning och innovation i syfte att nå målet på 3 % av BNP.

5.2   Forskning och innovation för nya marknader och sammanhållning i Europa

5.2.1

Såsom betonas i den 7:e rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning är forskningen och innovationen i EU fortfarande i hög grad koncentrerad till ett begränsat antal regioner. I de nordvästliga medlemsstaterna har goda interregionala förbindelser, en högkvalificerad arbetskraft och ett attraktivt företagsklimat gjort det möjligt att utnyttja forskning och innovation som konkreta drivkrafter för ekonomisk konkurrenskraft och social sammanhållning. I de södra och östra medlemsstaterna är innovationen svagare, och de regioner som ligger nära innovationscentrumen – huvudsakligen huvudstäderna – drar ingen fördel av närheten till dem. Detta kräver en politik som knyter samman företag, forskningscentrum och specialiserade företagstjänster i olika regioner. EESK anser att ytterligare förenkling av reglerna för statligt stöd för att underlätta smidig kombination av olika medel kan vara avgörande för detta mål.

5.2.2

Forsknings- och innovationsprogrammen för perioden efter 2020 måste ta hänsyn till de ekonomiska, sociala och territoriella aspekter som kännetecknar EU:s regioner och undvika att genomföra strategier där samma modell ska passa alla. Denna strategi kan stödjas genom att man genomför strategier som bygger på ”öppen innovation”. När det gäller den territoriella dimensionen av forsknings- och innovationspolitiken är det viktigt att skapa nya program och prioriteringar, med beaktande av de ekonomiska och sociala aspekter som kännetecknar de områden där åtgärden kommer att genomföras.

5.2.3

Forsknings- och innovationsprogrammen för perioden efter 2020 bör vara förenliga med målen i ekonomin för det allmänna bästa, som är en hållbar ekonomisk modell som syftar till social sammanhållning. Ekonomin för det allmänna bästa är en process för ”social innovation” och positivt företagande som kan främja och stödja nya idéer som samtidigt tillgodoser sociala behov, skapar nya sociala förbindelser och stärker ekonomiskt värdeskapande.

5.2.4

Trots de omfattande åtaganden som gjorts som en del av genomförandet av programmen för perioden 2014–2020 har de små och medelstora företagens tillgång till innovationsbaserade tillväxtmöjligheter haft liten effekt när det gäller konkurrenskraft och skapande av arbetstillfällen. Systemet för stöd till forskning och innovation i vissa regioner är fortfarande alltför komplext, och detta gör EU:s forskningsprojekt ointressanta framför allt för mikroföretag och småföretag. EESK välkomnar därför utvecklingen av ett europeiskt innovationsråd som ska påskynda kommersialisering och expansion av innovationer från uppstartsföretag från projekt inom Horisont Europa. Innovationsrådet kan bli en snabbare mekanism för att slutföra de sista stegen i att överbrygga innovationsgapet.

5.2.5

För att kunna omvandla forsknings- och innovationsmöjligheter till faktorer för konkurrenskraft och ekonomisk utveckling är det nödvändigt att stödja samarbete mellan små och medelstora företag och institutioner som sysslar med forskning, utveckling och innovation, nystartade företag som baseras på överföring av forskning och innovation samt rådgivning och kapitalanskaffning. EESK anser att det är viktigt att stödja överföring och kapitalisering av ”quintuple helix”-modellen (9) för att främja offentliga och privata partnerskap.

5.2.6

Små och medelstora företag skulle kunna gå i täten i fråga om ”sociala öppna innovationer”, där människors kunnande när det gäller nätverksarbete och kapacitet att tillsammans skapa, utforma och vara innovativa är grundläggande för att man fullt ut ska kunna skapa social innovation i hela Europa. Det finns behov av att främja en lämplig innovationspolitik för små och medelstora företag och i samband med detta följa det som redan görs inom Eureka-initiativet. Denna uppgift skulle särskilt kunna falla på institutioner som direkt kan stödja små och medelstora företag att engagera sig i företagsutveckling och innovation, t.ex. handelskamrar.

5.2.7

För att respektera subsidiaritetsprincipen och regionernas och medlemsstaternas betydande kapacitet i fråga om stöd till små och medelstora företag anser kommittén dock att man bör fokusera på det europeiska mervärdet. Detta kan handla om att stödja samarbete mellan fler än två europeiska innovationsaktörer eller att tillhandahålla kapital till innovatörer med koncept som är alltför riskfyllda för att få stöd på nationell nivå. Dessutom bör en effektivisering av de instrument som nämns ovan leda till en mer ändamålsenlig finansiering. Det kan därför förväntas att det europeiska innovationsrådet kommer att kräva en mindre budgetandel av Horisont Europa än finansieringsinstrumenten inom Horisont 2020, och inte den betydande ökning som planeras i kommissionens förslag. I forsknings- och innovationsprogrammen för perioden efter 2020 bör mer omfattande stöd ges avseende målens kvalitativa aspekter.

5.2.8

Hur pass ”smart” ett socioekonomiskt system är kan inte mätas enbart utifrån kvantitativa indikatorer, t.ex. utgifter för forskning och innovation, utan man bör också utnyttja kvalitativa indikatorer som t.ex. vilken typ av innovationer som tagits fram, fördelarna för det civila samhället och antalet nya arbetstillfällen som skapats. EESK välkomnar därför detta.

5.2.9

EESK välkomnar att kommissionen har inkluderat tillgänglighet som en ”avgörande förutsättning” inom ramen för den nya fleråriga budgetramen. All europeisk och nationell FoU-finansiering måste fullt ut uppfylla tillgänglighetskriterierna så att resultaten gynnar alla sociala grupper, däribland personer med funktionshinder som utgör 15 % av EU:s befolkning.

Bryssel den 19 september 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  COM(2018) 306 final.

(2)  Se EUT C 34, 2.2.2017, s. 66 och ”Utvärdering av Horisont 2020” (Informationsrapport).

(3)  EUT C 197, 8.6.2018, s. 10.

(4)  Det föreslagna budgetanslaget på 100 miljarder euro för perioden 2021–2027 omfattar ett anslag på 97,6 miljarder euro för Horisont Europa (varav 3,5 miljarder euro inom ramen för InvestEU-fonden) och ett anslag på 2,4 miljarder euro för Euratoms forsknings- och utbildningsprogram.

(5)  COM(2016) 723 final.

(6)  Förväntas inom ramen för den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen.

(7)  EUT C 34, 2.2.2017, s. 66.

(8)  Forskningssamarbete där minst tre parter från olika medlemsstater deltar gör det möjligt att med förenade krafter ta itu med utmaningar som inte kan mötas av ett land allena och att skapa synergieffekter inom EU:s forskningslandskap, vilket skapar ett betydande mervärde för EU, t.ex. de som utformas och genomförs av Eureka.

(9)  Quintuple Helix and how do knowledge, innovation and the environment relate to each other? A proposed framework for a trans-disciplinary analysis of sustainable development and social ecology (”Quintuple helix-modellen och hur hänger kunskap, innovation och miljö ihop? Ett förslag till ram för en tvärvetenskaplig analys av hållbar utveckling och social ekologi”), International Journal of Social Ecology and Sustainable Development, vol.1, nr.1, s. 41–69.