Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan och ändring av förordning (EG) nr 178/2002 (om allmän livsmedelslagstiftning), direktiv 2001/18/EG (om avsiktlig utsättning av genmodifierade organismer i miljön), förordning (EG) nr 1829/2003 (om genmodifierade foder och livsmedel), förordning (EG) nr 1831/2003 (om fodertillsatser), förordning (EG) nr 2065/2003 (om rökaromer), förordning (EG) nr 1935/2004 (om material i kontakt med livsmedel), förordning (EG) nr 1331/2008 (om ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer), förordning (EG) nr 1107/2009 (om växtskyddsmedel) och förordning (EU) 2015/2283 (om nya livsmedel)

[COM(2018) 179 final – 2018/0088 (COD)]

(2018/C 440/27)

Föredragande:	Antonello PEZZINI
Medföredragande:	Ester VITALE

Remiss	Rådet, 22.5.2018 Europaparlamentet, 28.5.2018
Rättslig grund	Artiklarna 43, 114, 168.4 b och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Presidiets beslut	13.2.2018
Ansvarig facksektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av facksektionen	5.9.2018
Antagande vid plenarsessionen	19.9.2018
Plenarsession nr	537
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	176/2/2

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK har alltid förespråkat en EU-politik som syftar till att skydda hälsan längs hela livsmedelskedjan i varje steg av produktionen – från jordbrukare till konsument – genom att undvika kontaminering och livsmedelsrisker i syfte att främja säkerhet och hygien samt tydlig, öppen och säker produktinformation.

1.2

EESK stöder kommissionens initiativ för att ta itu med de utmaningar som rör insyn, hållbarhet och effektivitet i hela systemet för kontroll av livsmedelskedjan för att ge medborgarna, medierna och hela det civila samhället en bättre uppfattning av tillförlitlighet och säkerhet.

1.3

EESK framhåller med kraft behovet av att stärka Efsa för att se till att riskhanterare har tillgång till bästa möjliga vetenskapliga råd genom tydlig och öppen kommunikation, och ökat samarbete med medlemsstaterna och andra organ som är verksamma på det sociala området för att garantera ett sammanhängande, säkert och tillförlitligt livsmedelsäkerhetssystem.

1.4

EESK har redan påpekat att ”Efsa sedan sitt inrättande har bevisat sin kompetens” och ”obestridligen [spelar] en mycket viktig roll när det gäller att förebygga hälsorisker i Europa” (1).

1.5

Kommittén anser att det är nödvändigt att garantera upprätthållandet av en hög nivå av oberoende gentemot externt inflytande och högsta möjliga vetenskapliga kompetens inom Efsa genom att maximera riskanalyskapaciteten för att garantera hållbarheten i EU:s bedömningssystem, som anses vara ett av de bästa i världen.

1.6

EESK anser att Efsa och medlemsstaterna i nätverk bör ges möjlighet att på bästa möjliga sätt utveckla lämplig riskkommunikation – självständigt men samstämmigt dem emellan och samordnat mellan riskbedömare och riskhanterare – på ett tydligt och interaktivt sätt så att användarna kan förstå resultaten och slutsatserna, samtidigt som man säkerställer lämpliga nivåer av konfidentialitet och skydd av immateriella rättigheter.

1.7

EESK stöder med kraft inrättandet av ett register över undersökningar, som ska vara lätt att nå online och som innehåller uppgifter om experter och certifierade laboratorier, förklaringar på heder och samvete om att intressekonflikt inte föreligger, en beskrivning av målen samt de tekniska och finansiella resurser som anslagits och varifrån de kommer.

1.8

Enligt kommittén behövs en avsevärd förbättring av konsumenternas uppfattning av risken i samband med livsmedel genom en riktad livsmedels- och näringskultur och en selektiv riskanalyskapacitet.

1.9

Kommittén anser att den framtida allmänna strategiska EU-planen för riskkommunikation – om den utformas i full överensstämmelse med och med respekt för Efsas oberoende – är grundläggande när det gäller att utnyttja de ansvariga aktörernas kapacitet att möta medborgarnas krav på säkerhet, insyn och tillförlitlighet i livsmedelskedjan på ett effektivt, entydigt, interaktivt och lämpligt sätt och vid rätt tidpunkt.

1.10

EESK föreslår att man stärker den strukturerade och systematiska dialogen med det civila samhället, där EESK, med sina strukturer inriktade på hållbara livsmedelssystem, skulle kunna ge ett användbart och konkret bidrag.

1.11

Vad gäller Efsas förvaltning stöder EESK helt och hållet förslaget om en större medverkan av medlemsstaterna och det civila samhället i förvaltningsstrukturen och de vetenskapliga panelerna, genom att styrelsens sammansättning anpassas till standarderna i den gemensamma ansatsen för decentraliserade byråer.

1.12

EESK anser att man bör följa upp avtalet mellan Efsa och gemensamma forskningscentrumet, särskilt vad gäller gemensamma åtgärder beträffande livsmedel och foder och för att utveckla en harmoniserad vetenskaplig analysmetod av hög kvalitet som garanterar insyn, jämförbarhet, delaktighet och rättvisa gentemot alla berörda parter.

2.   Inledning

2.1

Den allmänna livsmedelslagstiftningen (EU:s lagstiftning om livsmedels- och fodersäkerhet längs produktionskedjan) är hörnstenen i EU:s rättsliga ram för hela livsmedelskedjan – från producent till konsument.

2.2

Enligt lag ska foder- och livsmedelsregler ha en vetenskaplig grund. Detta är känt som riskanalysprincipen, som utgörs av tre separata men sammanhängande delar: riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation.

2.3

Genom förordning (EG) nr 178/2002 inrättades Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), en oberoende vetenskaplig byrå med uppdraget att utfärda vetenskapliga yttranden som ligger till grund för EU:s åtgärder för livsmedelskedjan.

2.4

Den 6 oktober 2017 översändes ett europeiskt medborgarinitiativ med totalt 1 070 865 underskrifter från 22 medlemsstater till Europeiska kommissionen. I initiativet ”Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel” (2) uppmanades kommissionen att föreslå ett antal åtgärder för EU:s medlemsstater. Dessa inkluderade att ”se till att den vetenskapliga bedömningen av bekämpningsmedel i EU:s godkännandeförfarande endast bygger på offentliggjorda studier som beställts av behöriga offentliga myndigheter och inte av bekämpningsmedelsindustrin”. Kommissionen åtog sig att lägga fram detta lagförslag senast i maj 2018 för att förbättra insynen i de vetenskapliga bedömningarna samt öka de vetenskapliga undersökningars kvalitet och oberoende.

2.5

Bedömningen av huruvida den allmänna livsmedelsförordningen (EG) nr 178/2002 (3) är ändamålsenlig slutfördes den 15 januari 2018.

2.6

Bedömningen visar att förordningen fortfarande är avgörande och ändamålsenlig när det gäller att hantera en majoritet av de aktuella tendenserna.

2.6.1

Sammantaget har den allmänna livsmedelsförordningens främsta mål uppnåtts, dvs. en hög nivå i fråga om skyddet av människors hälsa, konsumenternas intressen beträffande livsmedel och en effektivt fungerande inre marknad.

2.6.2

Inrättandet av Efsa har förbättrat den vetenskapliga grunden för EU:s åtgärder. Man har gjort betydande förbättringar när det gäller ökningen av Efsas vetenskapliga kapacitet, kvaliteten på myndighetens vetenskapliga rön, insamlingen av vetenskapliga uppgifter samt utvecklingen och harmoniseringen av riskbedömningsmetoderna.

2.6.3

Efsa har förstärkt såväl samarbetet med nationella och internationella vetenskapliga organ som utbytet av information mellan medlemsstaterna.

2.6.4

Ingen bristande systemisk överensstämmelse i fråga om tillämpningen av riskanalysprincipen som sådan har identifierats på EU-nivå.

2.6.5

Efsas strikta policyer för oberoende och insyn har justerats och stärkts regelbundet. Eftersom inte alla medlemsstater är representerade i Efsas styrelse tycks myndighetens förvaltning dock inte vara i linje med den gemensamma ansatsen för EU:s decentraliserade byråer.

2.6.6

I vissa fall har den ram för livsmedelssäkerhet som inrättas i den allmänna livsmedelsförordningen varit en inspirationskälla för länder utanför EU när de utvecklar sin egen nationella lagstiftning.

2.6.7

När det gäller riskbedömning är Efsa på området godkännandehandlingar bundet av bestämmelser om konfidentiell behandling och analysförfaranden där det rekommenderas att alla tillgängliga undersökningar och belägg ska beaktas. I sina yttranden beaktar Efsa alltså inte enbart industrins undersökningar, utan grundar sina vetenskapliga resultat på en så fullständig granskning av litteraturen som möjligt. Industrin är för sin del skyldig att lägga fram sina egna undersökningar som en del av dokumentationen vid ansökan om godkännande.

2.6.8

Nya utvärderingar (4) har visat på vissa begränsningar i Efsas nuvarande system: — Det har varit svårt att locka nya panelmedlemmar. — Den vetenskapliga expertisen kommer bara från ett fåtal medlemsstater. — Den aktuella tendensen att minska budgeten för den offentliga förvaltningen. — Den låga finansieringen för att utkontraktera Efsas uppgifter.

2.6.9

Dessutom fördröjer de utdragna godkännandeförfarandena inom vissa sektorer utsläppandet av nya produkter på marknaden. Det centraliserade godkännandesystemet är ändå mer effektivt än att använda flera olika nationella system för godkännande av livsmedel.

2.7

EESK har redan påpekat att ”Efsa sedan sitt inrättande har bevisat sin kompetens” och ”obestridligen [spelar] en mycket viktig roll när det gäller att förebygga hälsorisker i Europa” (5).

2.8

I ett tidigare yttrande rekommenderade EESK, med tanke på påverkan av de vetenskapliga yttrandena, som inte alltid är samstämmiga och entydiga, Efsa att ”ägna detta fenomen särskild uppmärksamhet [eftersom] den vetenskapliga litteraturen är […] en viktig referenspunkt för bedömningsförfarandet” (6), och uppmanade kommissionen att på myndighetens webbplats systematiskt offentliggöra de föreskrivna undersökningarna och tillhörande rådata, som lett fram till godtagna slutsatser.

2.9

EESK har också påtalat (7) att Efsas bedömning bygger på en vetenskaplig undersökning som bör visa att den berörda produkten är ofarlig. Enligt gällande lagstiftning ska denna referensundersökning läggas fram av det företag som vill släppa ut produkten på marknaden. Detta är dock den känsligaste aspekten, eftersom resultaten av vetenskapliga undersökningar ibland kan variera beroende på var finansieringen kommer från och vilka metoder som används.

2.10

Mer allmänt efterlyste EESK nyligen en livsmedelspolitik som lämpar sig för 2000-talet och som måste uppfylla flera kriterier: livsmedelskvalitet, hälsa, miljö, sociala och kulturella värden, sund ekonomi, anständiga arbetstillfällen, helt internaliserade kostnader och god förvaltning (8).

2.11

Europeiska ombudsmannen har ägnat utredningar och verksamhet åt EU:s modell för riskbedömning inom livsmedelskedjan. I en skrivelse till kommissionen av den 15 mars 2018 framhöll ombudsmannen ett antal vägledande principer för att förbättra denna modell, nämligen — oberoende och insyn, — en skyldighet att offentliggöra orienterande undersökningar i samband med vetenskapliga bedömningar, — ökad offentlig kontroll av dess riskbedömningsuppgifter tidigt i processen, — kapacitet att involvera allmänheten och berörda parter i riskbedömningsprocessen (9), — ge berörda parter möjlighet att delta i möten, inte bara såsom i nuläget i de öppna plenarsammanträdena, naturligtvis med beaktande av sekretessen.

2.12

Ombudsmannen påpekade också att de offentliga informationsverktyg som Efsa använder för att öka medvetenheten om riskerna med vissa ämnen eller produkter bör vara tillgängliga på samtliga 24 officiella EU-språk, och att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning måste respekteras och riskkommunikationen ta hänsyn till deras behov (10).

3.   Kommissionens förslag

3.1

Kommissionen föreslår en översyn av förordningen om allmän livsmedelslagstiftning och en översyn av åtta sektoriella rättsakter för att se till att de stämmer överens med de allmänna reglerna, förbättra insynen och stärka garantierna för undersökningarnas tillförlitlighet, objektivitet och oberoende.

3.2

För att förbättra förvaltningen föreslås en större medverkan av medlemsstaterna i Efsas förvaltningsstruktur och vetenskapliga paneler, samt ett större bidrag från de nationella vetenskapliga organen när det gäller att tillhandahålla vetenskapliga uppgifter och undersökningar.

3.3

Slutligen strävar man med hjälp av en allmän kommunikationsplan efter att förbättra och öka riskkommunikationen till medborgarna, med gemensamma åtgärder för att öka konsumenternas förtroende och höja allmänhetens medvetenhet och förståelse.

4.   Allmänna kommentarer

4.1

EESK har alltid förespråkat en EU-politik som syftar till att skydda hälsan längs hela livsmedelskedjan i varje steg av produktionen genom att undvika kontaminering och livsmedelsrisker i syfte att främja livsmedelssäkerhet och livsmedelshygien, öppen och tillförlitlig produktinformation, växthälsa samt djurs hälsa och välbefinnande.

4.1.1

EESK stöder helhjärtat kravet på att EU ska garantera högsta möjliga säkerhet i den europeiska livsmedelskedjan genom att via Efsa förse riskhanterare med bästa möjliga vetenskapliga råd, kommunicera på ett tydligt och öppet sätt med allmänheten om risker och samarbeta med medlemsstaterna och andra aktörer för att garantera en ett sammanhängande och tillförlitligt livsmedelsäkerhetssystem. Det vore bra att — på nytt granska bestämmelserna för godkännandeförfaranden för att förbättra deras samstämmighet och effektivitet och skynda på tillträdet till marknaden, — på nytt granska undantag och förenklade regler för mikroföretag, i linje med en hög nivå på skyddet av folkhälsan, — på nytt bedöma inverkan av de befintliga godkännandena, som förvärrar Efsas arbetsbelastning, — förenkla processerna för att säkerställa mer insyn.

4.2

EESK anser att det är nödvändigt att garantera upprätthållandet av en hög nivå av oberoende gentemot externt inflytande och högsta möjliga vetenskapliga kompetens inom Efsa genom att maximera dess riskanalyskapacitet för att garantera hållbarheten i EU:s bedömningssystem.

4.3

EESK påminner om att tack vare EU-lagstiftningen åtnjuter EU-medborgarna en av de högsta livsmedelsäkerhetsstandarderna i världen. Därför anser EESK att det är absolut nödvändigt att inte bara garantera höga och tillförlitliga nivåer av oberoende vetenskapliga analyser, fullständig insyn och interaktiv kommunikation under hela riskbedömningsprocessen med ett fullständigt deltagande av och delat ansvar med samtliga medlemsstater, utan också, vilket är särskilt viktigt, agera kraftfullt och beslutsamt beträffande de mekanismer som påverkar det civila samhällets uppfattning av riskerna.

4.4

EESK anser att det är avgörande att erbjuda konsumenterna säkra livsmedel och upprätthålla förtroendet för att bibehålla ett positivt och tillförlitligt förhållande till medborgarna och påverka livsmedelsmarknaden positivt.

4.5

Forskarsamfundet bör ha förtroende för Efsas roll på livsmedelsäkerhetsområdet och dess yttranden måste utgöra viktiga referenser för att garantera att de livsmedel som släpps ut på marknaden är säkra.

4.6

EESK anser att Efsa är bäst lämpat att utveckla lämplig riskkommunikation, med hjälp av lättförståeliga rapporter och på ett tydligt och öppet sätt så att användarna kan förstå resultaten och slutsatserna, samtidigt som man säkerställer lämpliga nivåer av konfidentialitet och skydd av immateriella rättigheter för att inte hindra innovation och konkurrenskraft.

4.7

En nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att garantera att kommunikationen om risken med specifika livsmedel är begriplig, lämplig, aktuell och samstämmig för de olika mottagarna är att förstärka samordningen mellan riskbedömarna, riskhanterarna, medlemsstaterna och de berörda parterna på grundval av överenskomna kommunikationsprinciper.

4.7.1

EESK anser att man avsevärt bör förbättra konsumenternas medvetenhet om risken med att konsumera ett visst livsmedel med avseende på produktens skadlighet, kulturella föreställningar om livsmedel och livsmedelskonsumtionsmönster.

4.7.2

EESK anser att den framtida allmänna strategiska EU-planen för riskkommunikation – om den åtföljs av en rad operativa åtgärder som är anpassade till de enskilda situationerna – utgör grunden för att bedöma kapaciteten hos samtliga ansvariga aktörer på de olika nivåerna att möta medborgarnas förväntningar på säkerhet, insyn och tillförlitlighet i livsmedelskedjan på ett effektivt och lämpligt sätt och vid rätt tidpunkt.

4.7.3

Osäkerheterna bör erkännas och beskrivas, och eventuella brister i uppgifter eller frågor på grund av att analysmetoderna inte är harmoniserade bör påpekas. I detta sammanhang är det avgörande att kommunikatörerna skickar samstämmiga meddelanden och att kommunikationskanalerna är interaktiva och kan verifieras, med en löpande övervakning av deras effektivitet.

4.7.4

EESK anser också att det är avgörande att kommunikationsåtgärderna åtföljs av kampanjer för att bekämpa felaktig information och felaktiga uppfattningar för att förhindra att korrekta riskanalyser missbrukas för att stoppa innovationer, särskilt sådana från små och medelstora företag.

4.7.5

Det är viktigt att intensifiera samordningen med de nationella myndigheterna och byråerna för att ha ett effektivt varningssystem och garantera att kommunikationen är samstämmig, samt att inrätta en strukturerad och systematisk dialog med det civila samhället, där EESK, med sina strukturer inriktade på hållbara livsmedelssystem, skulle kunna ge ett användbart och konkret bidrag.

4.7.6

Slutligen bör man förstärka samordningen och samarbetet på internationell nivå med våra största handelspartner, särskilt när det gäller frihandelsavtal, för att säkerställa gemensamma riskbedömningsriktlinjer och utveckla harmoniserade metodkriterier för bedömning, i överensstämmelse med täckningen av globala risker genom Codex Alimentarius.

4.8

Efsa måste också åta sig att tillhandahålla tydliga instruktioner och tydlig information som kan ge tillförlitlig och förutsägbar vägledning till de företag som lämnar in ansökningar.

4.9

I detta sammanhang bör Efsa, för att se till att man har tillgång till alla viktiga uppgifter i ett visst ärende, vara mer öppet för dialog med företagen när man analyserar ett visst ärende, genom att tillhandahålla de initiala uppgifter som man förfogar över och komplettera dem med information från de berörda företagen.

4.10

EESK anser att oberoendet för tillsynsmyndigheterna, som kompletterar Efsas åtgärder, bör förstärkas för att påminna beslutsfattarna och allmänheten om vikten av uppgifter av god kvalitet, oavsett källa. En större offentlig kontroll av Efsas riskbedömningsuppgifter redan tidigt i processen, såsom sker genom ”Stakeholder Engagement Approach”, sörjer redan nu för bättre relationer med samtliga berörda parter.

4.11

EESK efterlyser allt smidigare och öppnare förfaranden som samtidigt garanterar att man kan möta utmaningarna i fråga om uppgiftslämnarnas immateriella rättigheter.

4.12

EESK stöder den begäran som nyligen lades fram av Efsas rådgivande grupp om mer offentliga investeringar i forskning om livsmedelssäkerhet, för att undvika att forskning som sponsras av industrin främjar andra intressen framför allmänintresset och för att trygga konsumenternas fullständiga förtroende för EU:s riskbedömningar av livsmedel.

4.13

Vad gäller Efsas förvaltning stöder EESK förslaget om en större medverkan av medlemsstaterna i Efsas förvaltningsstruktur och vetenskapliga paneler, genom att anpassa styrelsens sammansättning till standarderna i den gemensamma ansatsen för decentraliserade byråer, samtidigt som man stärker den strukturerade dialogen med det civila samhället.

5.   Särskilda kommentarer

5.1

EESK välkomnar förslaget om ett register över undersökningar, förutsatt att det lätt kan nås online och innehåller uppgifter om berörda experter och certifierade laboratorier, förklaringar på heder och samvete om att intressekonflikt inte föreligger, en beskrivning av undersökningens mål och komplexitet, de tekniska och finansiella resurser som anslagits och varifrån de kommer, tidplanen och förfarandena för interaktiv kommunikation samt eventuella kontrollundersökningar som krävs.

5.2

Referenslagstiftningen för laboratoriestandarder är direktiv 2004/10/EG, som baseras på de standarder för god laboratoriesed som tagits fram av OECD (11). Lagstiftningen för och driften av livsmedelsäkerhetslaboratorierna (12) bör kompletteras med revisionssystem för behandling av uppgifter, för att säkerställa att undersökningarna avspeglar verkligheten.

5.3

EESK anser att man bör följa upp avtalet mellan Efsa och gemensamma forskningscentrumet, särskilt vad gäller gemensamma åtgärder beträffande livsmedel och foder, alternativa metoder för djurskydd, kombinerad exponering för kemiska ämnen och blandningar samt insamling av grundläggande uppgifter för riskbedömning. I synnerhet bör Efsa och gemensamma forskningscentrumet utveckla harmoniserade vetenskapliga analysmetoder som garanterar kvalitet, insyn, jämförbarhet, delaktighet och rättvisa gentemot alla berörda parter.

---

(1)  EUT C 268, 14.8.2015, s. 1.

(2)  Se http://ec.europa.eu/citizens-initiative/public/initiatives/successful/details/2017/000002

(3)  Se ”Executive Summary of the Refit Evaluation of the General Food Law (Regulation (EC) No 178/2002)”, SWD(2018) 38 final.

(4)  Se SWD(2018) 37 final, 15.1.2018.

(5)  EUT C 268, 14.8.2015, s. 1.

(6)  EUT C 268, 14.8.2015, s. 1.

(7)  Ibid.

(8)  EUT C 129, 11.4.2018, s. 18.

(9)  Skrivelse från Europeiska ombudsmannen.

(10)  Ibid.

(11)  OECD:s principer för god laboratoriesed.

(12)  Se förordning (EG) nr 882/2004.