6.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 440/66


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om a) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen, och om upphävande av direktiv 2009/22/EG

(COM(2018) 184 final – 2018/0089 (COD))

och om b) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993, Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU vad gäller bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler

(COM(2018) 185 final – 2018/0090 (COD))

(2018/C 440/10)

Föredragande:

Jarosław MULEWICZ

Medföredragande:

Antonio LONGO

Remiss

a)

Europaparlamentet, 2.5.2018

a)

Rådet, 22.5.2018

b)

Europaparlamentet, 2.5.2018

b)

Rådet, 22.5.2018

Rättslig grund

Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig facksektion

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion

Antagande av facksektionen

4.9.2018

Antagande vid plenarsessionen

20.9.2018

Plenarsession nr

537

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

155/1/5

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK noterar kommissionens förslag om bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler och målet att uppdatera befintliga regler för att ta hänsyn till nya konsumtionsmönster och anpassa dem till den digitala inre marknadens utveckling. I enlighet med rekommendationerna i EESK:s yttrande om konsumenternas sårbarhet när det gäller affärsmetoder (1) finns det dock fortfarande ett behov av att ta itu med farhågorna beträffande den bristande tillsynen av befintliga regler.

1.2

EESK håller med kommissionen om behovet av att modernisera och förenkla EU:s konsumentpolitik och anser att det nya lagstiftningspaketet kan bidra till att överbrygga den klyfta som skapats till följd av e-handelns exponentiella tillväxt, som undergräver konsumenternas förtroende och orsakar störningar på den inre marknaden.

1.3

Överlag anser kommittén att en harmonisering av konsumentskyddslagstiftningen inte bör försvaga konsumentskyddet i medlemsstaterna, samtidigt som det bör vägas mot näringsidkarnas rättssäkerhet. EESK noterar Refit-slutsatserna att konsumentskyddsreglerna är ändamålsenliga, men konstaterar också att allt fler konsumenter utsätts för aggressiv marknadsföring och vilseledande affärsmetoder.

1.4

EESK stöder förslaget om att utvidga konsumenternas rättigheter till alla ”till synes kostnadsfria” digitala tjänster för vilka användarna lämnar personuppgifter och andra uppgifter. Kommittén stöder också ökad transparens och ökat ansvar för onlineplattformar.

1.5

När det gäller översynen av direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter har två olika synpunkter dryftats inom kommittén. Näringsidkarna förespråkar en uppdatering, förenkling och anpassning av förhandsinformationen, medan konsumenterna anser att detta skulle sänka nivån på konsumentskyddet.

1.6

EESK anser att bestämmelserna om digitalt innehåll, digitala tjänster och försäljning på nätet bör anpassas till lagstiftningen om den digitala inre marknaden.

1.7

EESK anser att ångerrätten är ett effektivt verktyg för konsumentskydd som inte bör urholkas. Kommitténs ledamöter har olika åsikter om kommissionens förslag. Näringsidkare, särskilt små och medelstora företag, behöver ökad rättssäkerhet avseende varor som provats på ett otillbörligt sätt och tidig återbetalning. Konsumenterna motsätter sig ändringsförslaget och begär att status quo ska upprätthållas. Kommittén uppmanar kommissionen att ompröva denna viktiga bestämmelse för att tillhandahålla en kompromiss mellan de motstridiga intressena.

1.8

EESK anser att åtgärderna för att skydda konsumenterna mot produkter med kvalitetsskillnader är motiverade och stöder kommissionens förslag för att garantera större transparens.

1.9

Kommittén stöder användningen av mekanismer för alternativ tvistlösning och tvistlösning online såsom medling eller skiljedomsförfaranden, som bör främjas på europeisk och nationell nivå.

1.10

EESK uppmanar kommissionen att säkerställa att medlemsstaterna på ett effektivt sätt genomför och tillser de befintliga reglerna om konsumentskydd, stödja harmoniseringen av konsumentskyddsreglerna, främja de nationella myndigheternas gränsöverskridande samarbete via kanalen för konsumentskyddssamarbete samt inleda en kommunikationskampanj för att underlätta för små och medelstora företag att följa konsumentskyddslagstiftningen.

1.11

EESK uppmanar medlemsstaterna att anta strängare regler för att tillse befintlig konsumentskyddslagstiftning, ta itu med nationella och gränsöverskridande överträdelser och upprätthålla den nuvarande nivån på konsumentskyddet.

1.12

EESK stöder förslaget om särskilda kriterier för fastställande av böter som ett effektivt instrument för konsumentskydd. Det är viktigt med verkligt avskräckande påföljder för företag som bryter mot reglerna, som motsvarar en betydande andel av företagens årsomsättning och som tar hänsyn till EU-omfattande överträdelser.

1.13

EESK noterar förslaget till direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen, och om upphävande av direktiv 2009/22/EG. Kommittén beklagar dock att rekommendationerna i EESK:s yttrande om en EU-ram för kollektiv prövning (2) inte beaktades när lagstiftningsförslaget utarbetades.

1.14

Alla EU-medborgare bör ges lätt och snabb tillgång till rättslig prövning. Konsumenterna bör kunna få ersättning om de lider skada till följd av avtalsbrott. Därför välkomnas ett skräddarsytt prövningssystem för kollektiv skada. Det bör vara pragmatiskt och kostnadseffektivt, ha relevanta skyddsmekanismer och ta hänsyn till befintliga nationella rättssystem.

1.15

EESK erkänner kommissionens ansträngningar för att identifiera de godkända enheter som kan begära kollektiv prövning, i enlighet med subsidiaritetsprincipen och nationell lagstiftning.

1.16

Dessutom bör medlemsstaterna stödja inrättandet av fonder som kan täcka godkända enheters utgifter i samband med rättstvister. I de fall där skadan motsvarar ett mindre belopp och där det är omöjligt att spåra alla personer som lidit skada stöder EESK kommissionens förslag att anslå dessa belopp för offentliga ändamål. Kommittén anser dock att deras ändamål bör klargöras (t.ex. bistånd till konsumenter, informations- och utbildningsprogram, fonder för att täcka utgifter i samband med rättstvister).

1.17

Slutligen är en viktig skyddsmekanism som bör ingå i direktivet möjligheten att välja om man ska delta (opt in) i en kollektiv talan eller ej (opt out). I linje med rekommendationen i EESK:s yttrande om en EU-ram för kollektiv prövning (3) bör konsumenterna kunna välja om de vill delta i en kollektiv talan eller ej.

2.   Bakgrundsinformation och inledning

2.1

Den 11 april 2018 lade kommissionen fram ett lagstiftningspaket om en ny giv för konsumenterna. Paketet innehåller ett förslag till direktiv (omnibusdirektivet) om ändring av direktiv 93/13/EEG (4), direktiv 98/6/EG (5), direktiv 2005/29/EG (6) och direktiv 2011/83/EU (7) vad gäller bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler och ett förslag till direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen, och om upphävande av direktiv 2009/22/EG.

Omnibusdirektivet

2.2

Kommissionens förslag COM(2018) 185 om bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler syftar till att komplettera befintliga mekanismer avseende konsumentskydd, gränsöverskridande överträdelser och e-handel, samt till att minska bördan för näringsidkarna. Förslaget följer slutsatserna från kontrollen inom ramen för Refit-programmet av ändamålsenligheten hos EU:s konsument- och marknadsföringslagstiftning (8) och bedömningen av direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter.

2.3

Förslaget till omnibusdirektiv innebär i synnerhet följande:

2.3.1

Införande av effektiva, proportionella och avskräckande påföljder på ett samordnat sätt, för både nationella och gränsöverskridande överträdelser.

2.3.2

Ökad transparens på den digitala inre marknaden med transparenskrav för onlineplattformar.

2.3.3

Utvidgning av konsumentskyddet på området digitala tjänster, särskilt sådana där konsumenterna inte betalar utan lämnar personuppgifter och andra uppgifter som har ett ekonomiskt värde och därför inte kan anses vara ”kostnadsfria”.

2.3.4

Minskning av bördorna för företag genom att yrkesutövare får möjlighet att använda nya metoder för onlinekommunikation, t.ex. webbformulär eller chatt som ett alternativ till e-post.

2.3.5

Översyn av vissa aspekter av ångerrätten. I synnerhet får näringsidkaren återbetala konsumenten först efter att ha granskat varorna och kontrollerat att konsumenten inte har ”använt” dem, snarare än att vara begränsad till att prova dem.

2.3.6

Möjlighet för medlemsstaterna att begränsa oönskade aggressiva och vilseledande metoder i samband med hemförsäljning och försäljning vid utflykter.

2.3.7

Ett uttryckligt inbegripande av produkter med kvalitetsskillnader och alla marknadsföringsåtgärder som hänger samman med dem, inbegripet vilseledande affärsmetoder, som är särskilt vanliga inom livsmedelssektorn.

Direktivet om grupptalan

2.4

I kommissionens förslag COM(2018) 184 om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen läggs grunden för en europeisk mekanism för kollektiv prövning mot utbredda överträdelser av konsumentskyddslagstiftningen. Detta verktyg finns redan i vissa medlemsstater och bör utvidgas till att omfatta alla. Icke desto mindre bör subsidiaritetsprincipen tillämpas så att medlemsstaterna kan utforma detta system på nationell nivå och samtidigt bibehålla befintliga system.

2.5

Endast godkända enheter på nationell nivå bör kunna agera på konsumenternas vägnar och bör uppfylla vissa av de minimikrav som kommissionen infört.

2.6

Ersättningsmekanismen är kopplad till ett beslut om förbudsföreläggande. Godkända enheter bör kunna inleda ett ärende om kollektiv prövning först efter det att en domstol eller administrativ myndighet har konstaterat en överträdelse av konsumenträttigheterna. Direktivet är tillämpligt på överträdelser som begåtts på nationell nivå och EU-nivå, vilket möjliggör gränsöverskridande kollektiv prövning för konsumenter.

2.7

När det gäller ersättning för skada som konsumenter lidit görs i förslaget åtskillnad mellan små belopp där ersättningen används för ett offentligt ändamål och betydande belopp där drabbade konsumenter ersätts direkt.

3.   Allmänna synpunkter på omnibusdirektivet

3.1

EESK noterar kommissionens förslag om bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler och målet att uppdatera befintliga regler för att ta hänsyn till nya konsumtionsmönster och anpassa dem till den digitala inre marknadens utveckling. I enlighet med rekommendationerna i EESK:s yttrande om konsumenternas sårbarhet när det gäller affärsmetoder (9) finns det dock fortfarande ett behov av att ta itu med farhågorna beträffande det bristande genomförandet av befintliga regler.

3.2

EESK vill hänvisa till informationsrapporten om konsumenträtt och marknadsföringsrätt (10) i vilken utvärderas hur organisationer i det civila samhället i hela EU upplever genomförandet av EU:s konsumenträtt och marknadsföringsrätt, och EESK:s informationsrapport om direktivet om konsumenträttigheter (11) i vilken genomförandet av direktivet bedöms. I informationsrapporterna användes tre olika verktyg för datainsamling: en enkät, en hearing med sakkunniga och 9 studieresor till Riga, Rom, Warszawa, Madrid, Paris, Aten, Vilnius, Lissabon och Bryssel.

3.3

EESK konstaterar att kommissionen tar fasta på informationsrapporterna i sitt förslag, där man efterlyser ökade insatser för medvetandegörande, utbildning och samordning vad gäller konsumentpolitiken, och reglering av onlineplattformar och den digitala ekonomin. EESK:s oro över harmoniseringen av konsumentpolitiken, det splittrade nationella genomförandet, behovet av att finansiera medvetandehöjande kampanjer, uppmuntra livslångt lärande, stödja små och medelstora företag, förenkla den juridiska informationen till konsumenterna och främja system för alternativ tvistlösning, självreglering och uppförandekoder bemöts dock inte på lämpligt sätt i förslaget.

3.4

EESK konstaterar att konsumenter kan hamna i situationer där de blir vilseledda eller aggressivt tvingas att sluta avtal. Specifika problem har uppmärksammats när det gäller teletjänstcentraler som säljer energi-, telekommunikations- eller vattenavtal som är vilseledande för konsumenterna. Man har också uppmärksammat liknande aggressiva försäljningsmetoder under utflykter som organiseras för att sälja produkter till vissa kategorier av sårbara konsumenter. I dessa situationer bör konsumenter ha rätt att frånträda köpeavtalet och/eller få ersättning för den skada de lidit.

3.5

I enlighet med rekommendationerna i EESK:s yttrande om konsumenternas sårbarhet när det gäller affärsmetoder bör lämpliga individuella rättsmedel såsom återbetalning, utbyte eller hävning av avtalet erbjudas konsumenterna. Rättsmedlen bör även anpassas till varje konsuments situation så att de kan välja skräddarsydda lösningar.

3.6

EESK anser också att den harmonisering som uppnåtts genom EU:s konsumentskyddslagstiftning inte bör minskas. Att ta ett steg tillbaka är inte att skapa lika villkor, det gynnar varken konsumenter eller näringsidkare.

3.7

EESK understryker att aggressiva och vilseledande försäljningsmetoder redan är förbjudna enligt harmoniseringsdirektiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder. EESK uppmanar kommissionen att säkerställa att medlemsstaterna genomför en striktare tillsyn av befintliga regler.

3.8

I kommittén råder delade meningar om kommissionens förslag om att begränsa vissa distributionsmetoder. Näringsidkarna anser att dessa åtgärder inte bör begränsas till hemförsäljning, vilket skulle stigmatisera en hel ekonomisk sektor, utan bör inriktas på alla aggressiva metoder. Konsumenterna stöder medlemsstaternas möjlighet att begränsa vissa försäljningsmetoder för särskilda kategorier av varor (t.ex. läkemedel, vapen och farmaceutiska produkter) av hälso- och säkerhetsskäl.

3.9

I det avseendet är samarbetet mellan medlemsstaternas konsumentskyddsmyndigheter inom ramen för förordningen om konsumentskyddssamarbete avgörande för att effektivt ingripa mot oegentligheter, utan att straffa lagliga aktörer. Information om näringsidkare bör vara tillgänglig för konsumenter och informationskampanjer bör främjas på nationell nivå och EU-nivå.

3.10

När det gäller översynen av direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter har två olika ståndpunkter och synpunkter dryftats inom kommittén. Näringsidkarna förespråkar en uppdatering, förenkling och anpassning av förhandsinformationen, medan konsumenterna anser att detta skulle sänka nivån på konsumentskyddet. Kommittén förespråkar ett tillvägagångssätt där konsumentskyddet vägs mot näringsidkares rättssäkerhet. EESK anser att bestämmelserna om digitalt innehåll, digitala tjänster och försäljning på nätet bör anpassas till lagstiftningen om den digitala inre marknaden.

3.11

När det gäller onlineplattformar bör det råda transparens om deras identifiering och ansvar. EESK anser att det är viktigt för en konsument att erhålla all relevant information om sin avtalspart när ett avtal ingås. Dessutom är öppenheten på onlineplattformar en avgörande faktor för utvecklingen av den digitala inre marknaden, för både konsumenter och företag (företag till företag) (12).

3.12

Vidare stöder EESK också förslaget att utvidga konsumenternas rättigheter till alla ”kostnadsfria” digitala tjänster för vilka användarna lämnar personuppgifter eller andra uppgifter. Eftersom sådana uppgifter har ett kommersiellt värde skulle det vara orättvist gentemot konsumenterna att betrakta dem som ”kostnadsfria” och inte ge relevant skydd. Den uppsättning åtgärder som kommissionen föreslår gör det möjligt att åtminstone delvis återställa balansen i förhållandet mellan de stora globala aktörerna inom onlineplattformar och enskilda användare.

3.13

EESK stöder införandet av moderna mekanismer för informationsutbyte mellan näringsidkare och konsumenter (t.ex. chattbottar, elektroniska formulär). Kommittén anser att dessa mekanismer bör förenkla dialogen mellan parterna förutsatt att det inkluderas tillräckliga skyddsmekanismer för konsumenterna, såsom en möjlighet att spåra informationsutbytet, erhålla ytterligare information och lämna klagomål. I synnerhet bör det alltid vara möjligt att använda traditionella kontaktformer (t.ex. teletjänstcentraler).

3.14

EESK stöder begreppet ångerrätt och erkänner dess roll som ett effektivt verktyg för konsumentskydd som inte bör urholkas. Kommissionens förslag riskerar att begränsa konsumenternas rättigheter utan att tillräckliga bevis lämnas för det systematiska och utbredda missbruket av dessa rättigheter. Samtidigt behöver näringsidkare, särskilt små och medelstora företag, ökad rättssäkerhet avseende varor som provats på ett otillbörligt sätt och tidig återbetalning. Kommittén uppmanar kommissionen att ompröva denna viktiga bestämmelse för att nå en balanserad kompromiss.

3.15

EESK välkomnar förtydligandena om produkter med kvalitetsskillnader eftersom det förefaller att en del produkter, särskilt livsmedel, har märkts på samma sätt trots att deras sammansättning skilde sig åt med risk för att vilseleda konsumenterna. Vilseledande beskrivning och märkning av produkter bör förbjudas för att säkerställa öppenhet.

3.16

EESK stöder förslaget om särskilda kriterier för fastställande av böter som ett effektivt instrument för konsumentskydd. Såsom påpekats av den rådgivande europeiska konsumentgruppen är det viktigt att det finns avskräckande påföljder som utgör en betydande andel av årsomsättningen för företag som bryter mot reglerna och som tar hänsyn till överträdelsens EU-omfattande dimension. Kommissionen bör undersöka möjligheten att anpassa förslaget till bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen.

3.17

EESK stöder även användningen av mekanismer för alternativ tvistlösning och tvistlösning online (13), såsom medling eller skiljedomsförfaranden, som bör främjas på nationell nivå. Tvistlösning utanför domstol kan vara ett alternativ före domstolsförfaranden och bör stödjas i tillämpliga fall. Domstolarna bör förbli ett sistahandsalternativ. I kommissionens förslag bör dessa alternativ för att lösa problem som rör konsumentskydd få ytterligare stöd.

3.18

Överlag anser EESK att hållbarhet och kvalitet bör vara centrala i leveranskedjan för att säkerställa konsumentskyddet under hela produktionslivscykeln.

4.   Särskilda kommentarer om kollektiv talan i EU

4.1

EESK noterar förslaget till direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen, och om upphävande av direktiv 2009/22/EG (14). Kommittén beklagar dock att ingen av rekommendationerna i ett flertal EESK-yttranden om en EU-ram för kollektiv prövning (15) beaktades när lagstiftningsförslaget utarbetades.

4.2

Utvärderingen i Refit-kontrollen av ändamålsenligheten visade att risken för överträdelser av EU-lagstiftning som skadar konsumenternas kollektiva intressen ökar på grund av den ekonomiska globaliseringen och digitaliseringen. Dessutom har ett antal medlemsstater inte infört effektiva mekanismer för kollektiv prövning av ersättningsanspråk som är anpassade till masskadeärenden och inte genomfört skyddsåtgärderna enligt kommissionens rekommendation från 2013 om kollektiv prövning (16).

4.3

Alla EU-medborgare bör ges lätt och snabb tillgång till rättslig prövning. Konsumenterna bör kunna få ersättning om de lider skada till följd av avtalsbrott. Detta gäller dock även näringsidkare, som inte bör utsättas för rättegångsmissbruk. Grupptalan är ett rättsligt verktyg, en processuell rättighet, en grundläggande rättighet att ge allmänna, kollektiva och individuella liknande intressen rättsligt skydd enligt artikel 81 i EUF-fördraget, och den bör vara neutral och inte begränsas till konsumenter (miljö, arbetstagare, små och medelstora företags rättigheter, energi, delningsekonomin, den cirkulära ekonomin, plattformar, alla digitala rättigheter osv.).

4.4

Därför välkomnas ett skräddarsytt prövningssystem för kollektiv skada. Det bör vara pragmatiskt och kostnadseffektivt, sörja för lämpliga skyddsmekanismer och ta hänsyn till befintliga nationella rättssystem (t.ex. Norge eller Danmark). EU-direktivet bör definiera de viktigaste riktlinjerna för en enhetlig grupptalan i EU och tydligt ange vad som bör regleras genom ett rättsligt instrument på EU-nivå och vad som bör överlåtas till medlemsstaterna enligt subsidiaritetsprincipen. Direktivet bör även säkerställa att genomförandet av ett sådant system bidrar till en effektivare, snabbare, mer överkomlig och rättvisare rättstillämpning, möjliggöra en effektiv och fullständig skadeersättning och säkerställa detta instruments varaktighet genom att ge det tillräcklig finansiering. Kommissionens nuvarande förslag uppfyller inte dessa mål.

4.5

EESK erkänner kommissionens ansträngning för att identifiera de godkända enheter som kan begära kollektiv prövning, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Det bör även klargöras att den godkända enhetens etableringsort bör vara laga domstol och vara avgörande för tillämplig lag. EESK anser dessutom att kommissionen mer ingående bör redogöra för domarens roll när det gäller att fatta beslut om huruvida anspråken är likartade, bevisbördan och framläggandet av bevis, typ av ”avgörande” – ”inter partes” eller ”erga omnes” samt systemet för överklagande.

4.6

Alla domstolskostnader vid grupptalan bör stödjas i enlighet med de nationella systemen för rättsligt stöd.

4.7

Konsumenternas eller det civila samhällets organisationer bör kunna få tillräckliga medel och juridisk rådgivning för att kräva gottgörelse. Särskilda fonder bör bistå godkända enheter att ersätta juridiska rådgivare. Medlemsstaterna bör stödja inrättandet av fonder som kan täcka godkända enheters utgifter i samband med rättstvister.

4.8

När det gäller ersättningen tas behovet av att ge konsumenterna faktisk ersättning för den skada de lidit inte upp i tillräcklig utsträckning i lagstiftningsförslaget. I förslaget bör det klart och tydligt hänvisas till ersättningen av hela det belopp som konsumenterna förlorat, oberoende av den skada de lidit.

4.9

EESK uttrycker oro över skyddet av företagares rättigheter, däribland skyddet av företagshemligheter. Utan att man urholkar skyddet av konsumenter som har lidit skada skulle EESK välkomna införandet av mekanismer som befäster sekretessgarantin för den information som lämnas, inte bara under förfarandena utan även i de slutliga besluten.

4.10

Näringsidkarna skulle också välkomna möjligheten att avgöra ett ärende inom en kort tidsperiod, inklusive genom ovan nämnda mekanismer för alternativ tvistlösning.

4.11

EESK uppmanar kommissionen att i förslaget om kollektiv prövning införliva en rekommendation till medlemsstaterna att använda tekniska innovationer, såsom redan görs av de tekniskt mest avancerade enheterna för alternativ tvistlösning eller tvistlösning online, i synnerhet när det gäller insamling av deltagare för en kollektiv talan. Denna åtgärd bör möjliggöra betydande kostnadsbesparingar för organisatörerna av en kollektiv talan och för konsumentorganisationer som beslutar att ansluta sig. Kommissionen bör också uppmuntra utbyte av bästa praxis med särskild inriktning på insamling av uppgifter om samtliga fall som är föremål för en kollektiv talan.

4.12

I linje med rekommendationen i EESK:s yttrande om en EU-ram för kollektiv prövning (17) anser kommittén att konsumenterna bör kunna välja om de vill delta i en kollektiv talan eller ej. EESK anser i synnerhet att ett ”opt-in-system” skulle vara lämpligt i fall som omfattar ett begränsat antal offer som har lidit avsevärd skada, medan ett ”opt-out-system” skulle vara lämpligare för ärenden som rör ett stort antal offer som har lidit begränsad skada.

Bryssel den 20 september 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  EUT C 12, 15.1.2015, s. 1.

(2)  EUT C 170, 5.6.2014, s. 68.

(3)  EUT C 170, 5.6.2014, s. 68.

(4)  Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 21.4.1993, s. 29).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (EGT L 80, 18.3.1998, s. 27).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning nr 2006/2004 (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).

(8)  SWD(2017) 208 final och SWD(2017) 209 final, offentliggjorda den 23 maj 2017.

(9)  EUT C 12, 15.1.2015, s. 1.

(10)  EESK:s informationsrapport, (INT/796), lades fram vid plenarsessionen den 14 december 2016.

(11)  EESK:s informationsrapport, (INT/795), lades fram vid plenarsessionen den 14 december 2016.

(12)  Yttrande från EESK: TEN/662 – Rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster (se s. 177 i detta nummer av EUT).

(13)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktivet om alternativ tvistlösning) (EUT L 165, 18.6.2013, s. 63).

(14)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/22/EG av den 23 april 2009 om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen (EUT L 110, 1.5.2009, s. 30).

(15)  EUT C 170, 5.6.2014, s. 68.

(16)  Kommissionens rekommendation 2013/396/EU av den 11 juni 2013 om gemensamma principer för kollektiv prövning av ansökningar om förbudsföreläggande och av ersättningsanspråk (EUT L 201, 26.7.2013, s. 60).

(17)  EUT C 170, 5.6.2014, s. 68.