Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för de fisken som utnyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet

[COM(2018) 115 final – 2018/0050 (COD)]

(2018/C 367/20)

Föredragande:

Gabriel SARRÓ IPARRAGUIRRE

Remiss	Europaparlamentet, 15.3.2018 Rådet, 20.3.2018
Rättslig grund	Artiklarna 43.2, 114.1 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Beslut av EESK:s plenarförsamling	13.2.2018 (i avvaktan på remiss)
Ansvarig facksektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av facksektionen	26.6.2018
Antagande vid plenarsessionen	11.7.2018
Plenarsession nr	536
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	165/0/2

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK håller med kommissionen om att det är lämpligt att anta en flerårig plan för demersala fisken i västra Medelhavet som föreskriver åtgärder för att komma till rätta med det rådande överutnyttjandet av de flesta bestånd av demersala arter för vilka uppgifter finns tillgängliga. Kommittén anser därför att en fiskeansträngningsordning som baseras på antal fiskedagar och förvaltningsenheter (geografiska delområden) för trålfiske är ändamålsenlig och välkomnar möjligheten att upprätta ett system med totala tillåtna fångstmängder (TAC) om förvaltningen av fiskeansträngningen skulle misslyckas.

1.2

Kommittén anser att planens mål måste vara att uppnå ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart fiske. Åtgärderna måste därför vara proportionella, så att de sociala och ekonomiska effekterna är acceptabla och hanterbara för yrkesfiskarna i Medelhavet. Med tanke på det planerade datumet för antagandet och ikraftträdandet av detta förslag (inte före halvårsskiftet 2019), är det i det avseendet svårt att uppnå maximalt hållbart uttag (MSY) för alla bestånd senast 2020. Kommittén stöder dock EU:s internationella åtagande att uppnå maximalt hållbart uttag senast 2020, och dess betydelse i denna fleråriga plan är av yttersta vikt, särskilt för de mest överexploaterade arterna, som hotas av biologisk kollaps. Det vore därför lämpligt om mer realistiska och rimliga tidsramar fastställs för uppnåendet av maximalt hållbart uttag av alla arter.

1.3

Samtidigt som EESK erkänner fiskesektorns regionala särdrag anser kommittén att Medelhavsområdets ”särskilda karaktär” kräver att åtgärder vidtas när det gäller reformen av fiskeripolitiken, och rekommenderar medlagstiftarna att stödja ett lämpligt förvaltningssystem som garanterar rättvisa mellan EU:s kustregioner och gör det möjligt för Medelhavsområdet att fullt ut nå målen i den gemensamma fiskeripolitiken.

1.4

Kommittén konstaterar att antalet fiskefartyg har minskat avsevärt under de senaste åren, men beklagar att dessa insatser inom fiskesektorn inte har lett till en minskad reell fiskeridödlighet inom centrala bestånd, särskilt till följd av den strukturella överkapaciteten inom vissa flottsegment, särskilt trålfisket, och effektivitetsvinster genom modernisering av motorer, fiskeredskap och fisketeknik.

1.5

EESK uppmanar kommissionen att även beakta de andra faktorer och mänskliga aktiviteter som påverkar situationen för fiskbestånden och ekosystemen i Medelhavsområdet, t.ex. de som omnämns i punkt 3.5 i detta yttrande. Vi föreslår att lämpliga åtgärder vidtas för att minska deras påverkan på fiskebestånden.

1.6

Med hänsyn till att Medelhavet är ett halvslutet hav med tjugotvå kuststater, varav de flesta utomeuropeiska, uppmanar kommittén kommissionen att göra sitt yttersta för att samordna förvaltningsåtgärderna i fråga om gemensamma arter med de övriga länderna, särskilt inom ramen för Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM).

1.7

EESK erkänner, mot bakgrund av det betydande överfisket i området, behovet av att fastställa särskilda fredningstider/fredningsområden avseende fiske med trål, som är den viktigaste typen av fiskeredskap för det fiske som omfattas av planen, i syfte att – när detta anses nödvändigt mot bakgrund av vetenskapliga utlåtanden – väsentligt minska dess inverkan på oönskade fångster av demersala arter, i synnerhet ungfisk, liksom viktiga livsmiljöer för fisk (lek- och yngelområden).

1.8

EESK rekommenderar medlagstiftarna att häva förbudet mot att använda trål på ett vattendjup av mindre än 100 meter under perioden 1 maj–31 juli varje år, av de skäl som anges i punkt 4.3 i detta yttrande.

1.9

Kommittén rekommenderar kommissionen att föreslå ett införande av särskilda kompletterande åtgärder för att kompensera fiskare för de förluster som de kommer att drabbas av i och med minskningen av fiskeansträngningarna och fiskeridödligheten. I det sammanhanget vore det lämpligt att öka stödet för tillfälligt upphörande av fiskeverksamheten och att på nytt överväga stöd för definitivt upphörande.

1.10

Slutligen rekommenderar kommittén kommissionen att beakta alla synpunkter i de allmänna och särskilda kommentarerna i detta yttrande.

2.   Sammanfattning av kommissionens förslag

2.1

Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag till förordning om upprättande av en flerårig plan för de fisken som utnyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet. Förslaget rör fiske (främst trålfiske) av blåröd räka, djuphavsräka, räkan Aristaeomorpha foliacea, kummel, havskräfta och röd mulle, som bedrivs av fiskeflottor från Italien, Frankrike och Spanien.

2.2

Förslagets allmänna syften är att uppnå maximal hållbar avkastning för dessa bestånd, att tillämpa försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen samt underlätta uppfyllandet av landningsskyldigheten så att fiskeverksamheten är miljömässigt hållbar på lång sikt och förvaltas på ett sådant sätt att nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt hänseende säkerställs.

2.3

Skälet till att kommissionen lägger fram förslaget är att den anser att rådets förordning (EG) nr 1967/2006 (1) och de nationella förvaltningsplanerna inte har fungerat tillräckligt väl trots att mer än 80 % av de bedömda bestånden är överexploaterade i delregionen (enligt europeiska och internationella vetenskapssamfundet), eftersom de utnyttjas på nivåer långt utanför de intervall för fiskeridödlighet som gör att målen om maximal hållbar avkastning (FMSY) kan uppnås.

2.4

Förslaget innehåller en rad åtgärder, bl.a. mål för fiskeridödligheten (FMSY), referenspunkter för bevarande, nödåtgärder samt ett högsta antal fiskedagar, med en väsentlig minskning av fiskeansträngningen under det första året. Om dessa åtgärder inte skulle fungera föreslår kommissionen en total tillåten fångstmängd (TAC) och, genom delegerade akter, ett brett utbud av tekniska bevarandeåtgärder. Dessutom föreslås fredningsområden och fredningstider för hela det geografiska område som förslaget omfattar, med förbud mot att använda trål på ett vattendjup av mindre än 100 meter under perioden 1 maj–31 juli varje år.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Med beaktande av de vetenskapliga studier som offentliggjorts på området konstaterar kommittén att problemet med överfiske och den därmed sammanhängande svåra ekologiska krisen är av stor omfattning. EESK instämmer även i behovet av att vidta ytterligare åtgärder för att minska fiskeansträngningarna och fiskeridödligheten för att återställa viktiga bestånd med demersal fisk som överutnyttjas i västra Medelhavet.

3.2

Kommittén anser dock att detta måste göras proportionellt, utan att äventyra lönsamheten för yrkesfiskarna i Medelhavet som redan under de senaste åren har drabbats av en avsevärd minskning av antalet fiskefartyg och följaktligen arbetstillfällen.

3.3

Med tanke på fiskebestånden och det planerade datumet för antagandet och ikraftträdandet av detta förslag (inte före halvårsskiftet 2019), anser kommittén dessutom att det blir svårt att uppnå maximalt hållbart uttag (MSY) av alla bestånd senast 2020. Därför skulle kommittén vilja att särskild uppmärksamhet ägnas åt de arter som är mest överexploaterade och i riskzonen för biologisk kollaps (t.ex. kummel och röd mulle), så att dessa mål kan uppnås. Det vore därför lämpligt om mer realistiska och rimliga tidsramar fastställs för uppnåendet av maximalt hållbart uttag av alla arter.

3.4

I samband med bedömningen av fiskebestånden och förslagen till åtgärder för att förbättra dem tycks kommissionen än en gång ha underlåtit att ta hänsyn till andra faktorer och mänsklig verksamhet som påverkar dem, bl.a. klimatförändringarna, försurning, förorening, olje- och gasrelaterad verksamhet, sjöfart, marint avfall, dålig förvaltning av verksamhet vid kusten osv. EESK anser därför att man inte kan lägga ansvaret för fiskbeståndens tillstånd enbart på fiskerisektorn. Man bör tillämpa en ekosystembaserad metod med beaktande av alla de faktorer och verksamheter som nämns ovan.

3.5

Å andra sidan anser EESK att man bör erkänna den betydelse som trålfisket har i Medelhavsområdet ur socioekonomisk synpunkt. Ungefär 75 % av fångsten av demersala arter tas med trål. Därför måste man främja lämplig reglering (åtgärder avseende tid och område) och förbättrad selektivitet. Trålen är det enda fiskeredskap i Medelhavet som kan användas för att fånga stora volymer av arter som bl.a. djuphavsräka, blåröd räka, havskräfta, bönsyrseräka, blåvitling, brosme, småfläckig rödhaj, stjärtfenad bläckfisk, teuthida och sepia. Mer selektiva tekniker som ger mindre påverkan finns för vissa arter, t.ex. användning av burar, tinor, garn eller grimgarn.

3.6

EESK erkänner vikten av att effektivt skydda de funktionella områdena för fiskeresurser och de känsliga livsmiljöerna i djupa områden, i synnerhet i de fall där vetenskapliga utlåtanden visar på hög koncentration av ungfisk och lekområden för demersala arter som kummel, havskräfta och räkor. I dessa områden, som är viktiga för fiskbeståndens återhämtning, ska det råda permanent eller tillfälligt förbud mot fiske, i enlighet med artikel 8 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken om inrättandet av återhämtningsområden för fiskbestånd. Kommittén stöder införandet av fler områden i planen, t.ex. Ebrodeltat, Lionbukten eller de grunda vattnen vid Carloforte.

3.7

Kommittén anser än en gång att kommissionens förslag leder till en överdriven användning av delegerade akter. Många av de åtgärder som föreslås omfattas av medbeslutandeförfarandet (artiklarna 13, 16 och 18).

4.   Särskilda kommentarer

4.1

Kommittén noterar yttrandet från STECF (17-02) om den relativa ineffektiviteten i förvaltningen av fiskeansträngningen när det gäller att minska fiskeridödligheten på ett verksamt sätt. I detta påpekas att drastiska minskningar skulle krävas för återställande av bestånden till hållbara nivåer. EESK vill också uppmuntra en övergång till en förvaltning som bygger på fångstbegränsning (TAC) och som beaktar vetenskapliga utlåtanden, vilket är det enda som kan möjliggöra en effektiv kontroll av fiskeridödligheten.

4.2

EESK anser att man i skäl 5, där det hänvisas till målen för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP), bör inkludera social och ekonomisk hållbarhet, utöver miljömässig hållbarhet.

4.3

Vad gäller skäl 26, som hör samman med artikel 8, föreslår kommittén att man behåller hänvisningen till antagandet av förvaltningsåtgärder baserade på totala tillåtna fångstmängder (TAC) som långsiktigt önskemål för förvaltningen av flerartsfisken i Medelhavet. Det skulle vara önskvärt att STECF ger råd om de viktigaste bestånd som kan bli föremål för vetenskapliga utlåtanden avseende försiktighets-TAC och MSY.

4.4

I skäl 28 och artikel 11.1 föreslås förbud mot att använda trål på ett vattendjup av mindre än 100 meter under perioden 1 maj–31 juli varje år. EESK anser att denna åtgärd är oproportionerlig och omotiverad. I EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen finns redan tillräckliga garantier för att undvika att trål används på känsliga havsbottnar. Det finns också grundare områden i Medelhavet där kontinentalsockeln är planare och där den föreslagna fredningen i själva verket skulle göra det omöjligt för många trålare att bedriva fiske. Kommittén förespråkar i stället inrättandet av särskilda fredade områden, vederbörligen motiverade ur vetenskaplig synvinkel, vilket redan föreslås av fiskerisektorn i ett antal EU-länder.

4.5

Vad gäller skäl 37, som rör artikel 19, om Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) där åtgärder för tillfälligt upphörande av fiskeriverksamhet föreslås, uppmanar EESK kommissionen att även inbegripa permanent upphörande som kan finansieras genom den befintliga EHFF och dess efterträdare, som ska träda i kraft 2021, eftersom det kommer att krävas en minskning av fiskeansträngningen och fiskekapaciteten, vilket kommer att kräva kompensationsåtgärder för fartygsägare och anställda.

4.6

Såsom anges i punkt 3.3 ovan anser kommittén att det i praktiken kommer att bli svårt att uppnå FMSY-intervallen för de berörda bestånden senast 2020 i enlighet med artikel 4.1 utan oacceptabla socioekonomiska konsekvenser för flottan. De fleråriga planerna har lämnats in långt efter ikraftträdandet av förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, på grund av omständigheter utanför fiskerisektorn, och kommittén anser därför att man inte kan förvänta sig att uppnå mål som är omöjliga att uppfylla.

4.7

När det gäller artikel 7.1 anser kommittén att en fiskeansträngningsordning som baseras på antal fiskedagar för trålning är ändamålsenlig. Kommittén anser dock inte att man bör särskilja efter längdklass, vilket föreslås i bilaga I, och inte efter ansträngningsgrupper med avseende på målart, oavsett om det gäller blåröd räka och räkan Aristaeomorpha foliacea på djupt vatten, eller röd mulle, kummel, djuphavsräka och havskräfta på kontinentalsockeln och övre delen av kontinentalbranten. EESK anser att det är lämpligare att förvaltningen sker för samtliga trålare efter förvaltningsenheter (geografiska delområden), utan att särskilja efter längdklass eller djup, eftersom detta är en artificiell uppdelning. I praktiken kan ingen sådan uppdelning göras eftersom trålarna under en och samma fiskeresa kan fånga både sådana arter som finns på kontinentalsockeln och sådana som finns på djupare vatten. Det är viktigt att förvaltningen utförs oberoende för varje förvaltningsenhet, med särskilda åtgärder för att återställa arter i varje förvaltningsenhet, utan hänsyn till situationen för arterna i andra förvaltningsenheter.

4.8

För att undvika att företagen når en kritisk punkt i fråga om lönsamhet anser kommittén att man när det gäller referensvärdet i artikel 7.4 också borde överväga ett minsta antal dagar som inte bör kunna minskas ytterligare.

4.9

Kommittén ställer sig i stort bakom förslaget om att tillåta högst tolv timmar per fiskedag, fem fiskedagar per vecka eller motsvarande, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 9.3. EESK rekommenderar dock att man tillåter vissa undantag för avlägsna fiskeområden eller fiske på öppet hav i Medelhavet, vederbörligen motiverade och med särskilt tillstånd, där längre restid kan tillåtas (utan ökning av antalet fisketimmar), något som redan är fallet i vissa länder.

4.10

I artikel 9.5 bör man lämna möjligheten öppen att byta ut kapaciteten mellan de olika förvaltningsområdena, om en förbättring av tillståndet för resurserna möjliggör detta (i enlighet med de kriterier som redan fastställts i lagstiftningen om övergripande kapacitetstak).

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).