10.10.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 367/65


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument

[COM(2018) 99 final – 2018/0047 (COD)]

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag

[COM(2018) 113 final – 2018/0048 (COD)]

(2018/C 367/13)

Föredragande:

Daniel MAREELS

Remiss

Europaparlamentet, 16.4.2018

Europeiska unionens råd, 27.3.2018

Rättslig grund

Artikel 114 och artikel 53.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig facksektion

Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning

Antagande av facksektionen

27.6.2018

Antagande vid plenarsessionen

11.7.2018

Plenarsession nr

536

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

146/0/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar eftertryckligen dessa förslag om att inrätta ett stödjande ramverk för gräsrotsfinansiering i form av en 29:e ordning. EESK efterlyser därför snabba framsteg på detta område för att nå goda resultat, särskilt med tanke på att frågan utgör en del av ett bredare sammanhang som är mycket viktigt för kommittén (1).

1.2

Det är positivt att man har tagit hänsyn till finansieringen av små, nystartade och innovativa företag. Gräsrotsfinansiering är särskilt relevant för dessa företag som en del av deras finansieringstrappa när de övergår från en uppstarts- till en expansionsfas och traditionell finansiering inte alltid är tillgänglig. Samtidigt skapas fler och bättre möjligheter för investerare.

1.3

Det är mycket positivt att man i detta sammanhang utnyttjar innovativa produkter och lösningar som baseras på modern teknik så att detta framåtblickande förslag också bidrar till inrättandet av en digital inre marknad. Det skapas också en gränsöverskridande dimension som bidrar till en effektiv integration och fördjupning av kapitalmarknaderna. Förverkligandet av en enhetlig harmoniserad marknad i EU med samma regler för både företag och investerare bör vara ett centralt inslag.

1.4

Det är viktigt att denna innovativa ram inte bromsas av artificiella hinder, men kommittén rekommenderar dock – ur ett globalt helhetsperspektiv – att förslagen och de ytterligare åtgärderna förstärks i vissa avseenden, åtminstone i inledningsskedet (se punkt 1.5 och följande punkter). Kommittén utgår här i synnerhet från principerna om ”trovärdighet”, ”tydlighet” och ”förtroende”. Detta omfattar också säkerhet och skydd för samtliga berörda.

1.5

Kommittén välkomnar inledningsvis att man uppmärksammar riskerna i samband med gräsrotsfinansiering och marknader för gräsrotsfinansiering, men anser samtidigt att man – åtminstone till en början – bör lägga ännu större vikt vid dessa riskaspekter i syfte att bättre kartlägga dem eller minska dem när så är möjligt. Detta omfattar följande frågor:

1.5.1

Insyn och skydd av investerare. Kommittén anser att riskbedömningen av enskilda projekt på plattformar för gräsrotsfinansiering i alltför hög grad överlåts till marknaderna och investerarna. EESK efterlyser lämpliga åtgärder för att bättre kartlägga eller begränsa alla risker, såväl finansiella som icke-finansiella. I slutändan handlar det om ett bättre skydd av investerarna. Mifid-strategin skulle här kunna utgöra en utgångspunkt. Dessutom finns det en risk för att det skapas orättvisa konkurrensvillkor i förhållande till traditionella aktörer, t.ex. finansinstitut som i sina kontakter med kunder måste tillämpa strikta skyddsregler.

1.5.2

Eventuella motsättningar när det gäller leverantörers och deras tjänsters status. Möjligheten att ingå avtal med investerare där leverantören kan ”agera diskretionärt” för att uppnå bästa möjliga resultat kan leda till känsliga situationer för leverantörer, som först och främst måste agera som ”neutrala mellanhänder”.

1.5.3

Tillsyn. Esmas roll tycks vara tydlig, men detsamma kan inte riktigt sägas när det gäller de nationella tillsynsmyndigheternas roll. Kommittén anser att det här behövs större tydlighet. Dessutom ställer sig EESK frågan om inte de nationella tillsynsmyndigheterna bör ges en viktig roll, eftersom de befinner sig närmare de nationella marknaderna och bättre kan bedöma lokala situationer. Kommittén anser också att det under alla omständigheter är viktigt att myndigheter och tillsynsorgan på nationell och europeisk nivå fortlöpande och konsekvent samråder och samarbetar, både när det gäller ytterligare harmonisering och integrering i EU och ett framgångsrikt genomförande av de aktuella förslagen.

1.6

Till följd av de val som gjorts där den 29:e ordningen och nationella system kommer att existera sida vid sida kan berörda parter på samma marknad samtidigt konfronteras med olika lagstiftning, olika förhållanden och ojämlikt skydd, vilket kan ge upphov till förvirring och tvetydighet. Ytterligare åtgärder bör vidtas i detta sammanhang för att skapa större tydlighet:

1.6.1

Myndigheter och tillsynsorgan bör ges ytterligare skyldigheter att se till att alla användare har tillgång till korrekt och lättillgänglig information som skapar säkerhet, och att denna information finns på användarnas eget språk.

1.6.2

Plattformarna för gräsrotsfinansiering kan göras skyldiga att tydligt och klart ange sin ”EU-märkning” i samtliga fall där de vänder sig till allmänheten och i all extern kommunikation.

1.7

Kommittén anser också att de föreslagna reglerna om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism fortfarande är relativt begränsade och till stor del indirekta. Bestämmelsen om att plattformarna för gräsrotsfinansiering ska omfattas av dessa regler bör också utvidgas och stärkas. EESK anser inte att det är tillräckligt att denna möjlighet endast är tillgänglig en gång och att det bara är kommissionen som har befogenhet att föreslå att plattformarna omfattas av ovannämnda regler. Tydliga kriterier och villkor för ett sådant beslut bör också fastställas.

1.8

Det är också anmärkningsvärt att den skattemässiga behandlingen av inkomster från gräsrotsfinansiering och gäldenärernas skattemässiga skyldigheter inte tas upp, trots att det är rimligt att anta att skattebestämmelserna kommer att vara avgörande för detta initiativs framgång. Kommittén rekommenderar därför att dessa aspekter beaktas i diskussionen. Vid behov bör reglerna anpassas på lämplig nivå.

1.9

Eftersom detta är en marknadsrelaterad fråga anser kommittén att det är av största vikt att alla strävar i samma riktning för att se till att dessa förslag leder till verkligt goda resultat. Företag och investerare måste utnyttja den 29:e ordningen effektivt och i stor utsträckning. Sett ur ett marknadsperspektiv är frågan här huruvida begränsningen till 1 miljon euro per projekt inte kommer att utgöra ett hinder.

1.10

För att säkerställa att plattformar för gräsrotsfinansiering kommer att fungera väl i framtiden och på ett varaktigt sätt anser kommittén slutligen att man bör sörja för regelbunden övervakning, utvärdering och bedömning av resultaten av den 29:e ordningen. Samråd och dialog med alla intressenter och berörda parter är lika viktigt i detta sammanhang.

2.   Bakgrund

2.1

Juncker-kommissionen utarbetade vid sitt tillträde 2014 en ”investeringsplan för Europa” för att uppnå sina främsta prioriteringar, dvs. tillväxt, arbetstillfällen och investeringar (2). Ett av planens huvudmål är det successiva genomförandet av en kapitalmarknadsunion, parallellt med en digital inre marknad och en energiunion. Syftet är att utforma en välfungerande och integrerad kapitalmarknadsunion som omfattar alla medlemsstater.

2.2

Genom meddelandet ”Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion” (3) åtog sig kommissionen att tillhandahålla alla byggstenarna för en sådan union senast 2019. Sammanlagt planerades över 33 olika initiativ och åtgärder.

2.3

Efter uppmaningar till snabba framsteg (4)(5) genomfördes 2017 en halvtidsöversyn av handlingsplanen. Denna ledde till ett antal nya prioriterade åtgärder i syfte att ta hänsyn till de olika utmaningarna och nya omständigheterna, bland annat brexit. Samtidigt är det också viktigt att på ett effektivt sätt göra framsteg när det gäller att genomföra bankunionen och kapitalmarknadsunionen. Sammanhållning och konsekvens bör vara ledorden i detta avseende.

2.4

Kommissionen slog i detta sammanhang även fast att EU behöver ”höja ambitionsnivån för att undanröja alla hinder och även, vilket är ännu viktigare, för att utnyttja dessa nya möjligheter” (6). Det är mot denna bakgrund som kommissionen den 8 mars 2018 offentliggjorde ett meddelande med två handlingsplaner (7).

2.5

Handlingsplanen om finansteknik är ett led i ambitionen att göra Europa till ett globalt nav för finansteknik, där EU:s företag och investerare har möjlighet att maximalt utnyttja fördelarna med den inre marknaden i denna sektor som utvecklas snabbt (8).

2.6

Främjande av gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån är en av de viktigaste åtgärderna i handlingsplanen. Fokus ligger såväl på utvecklingen av nya tjänster och märkningar som på integrationen av kapitalmarknaderna.

2.7

Kommissionen utvecklar mer specifikt sina idéer i

2.7.1

”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag” (9) och

2.7.2

”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument” (10).

2.8

Dessa förslag syftar till att införa en europeisk märkning för plattformar för gräsrotsfinansiering, som möjliggör gränsöverskridande verksamhet. Märkningen ska hjälpa leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster att expandera och utvecklas på EU-nivå samt öka tillgången till finansiering för entreprenörer och företag, i synnerhet små, nystartade och innovativa företag. Förslagen avser enbart överlåtbara värdepapper för investeringsbaserade gräsrotsfinansieringstjänster.

2.9

Målet är samtidigt att utforma en anpassad och lämplig reglering och tillsyn för dessa plattformar. Detta bör göra det möjligt att inte bara upprätthålla den ekonomiska och finansiella stabiliteten i EU, utan också, och framför allt, öka investerarnas förtroende, särskilt i gränsöverskridande sammanhang.

3.   Anmärkningar och kommentarer

Allmänna kommentarer – ett välkommet initiativ

3.1

EESK ser mycket positivt på förslagen om att införa en 29:e ordning för gräsrotsfinansiering och anser att alla ansträngningar bör göras för att snabbt uppnå goda resultat.

3.2

Dessa förslag bidrar först och främst till ett antal bredare mål som är särskilt viktiga för EESK och som kommittén tidigare har förespråkat (11). Dessa omfattar:

3.2.1

Utvecklingen av en kapitalmarknadsunion, som bör gå hand i hand med ökad ekonomisk och social konvergens och med finansiell och ekonomisk integration, bör genom en utvidgning och diversifiering av finansieringskällorna i ekonomin leda till ökad säkerhet, stabilitet och motståndskraft i det ekonomiska och finansiella systemet. Ett snabbt genomförande av kapitalmarknadsunionen måste fortsatt ha högsta prioritet.

3.2.2

En enhetlig EU-märkning för plattformar för gräsrotsfinansiering främjar gränsöverskridande finansiering och därmed ökad privat riskdelning. Detta är särskilt viktigt när det gäller att förebygga asymmetriska chocker i händelse av kris eller för att minska deras effekter. Dessutom kan detta ge ett viktigt bidrag till en enhetlig tillväxt mellan EU:s medlemsstater. Mindre starka ekonomier kan på så sätt snabbare ta igen sin eftersläpning gentemot de mer högpresterande ekonomierna.

3.2.3

Kapitalmarknadsunionen är också av avgörande betydelse för en ytterligare fördjupning och fullbordandet av EMU, och den måste genomföras. Tillsammans med en fullvärdig bankunion ska kapitalmarknadsunionen leda till en verklig finansunion, en av de fyra grundläggande pelarna i EMU.

3.2.4

Med tanke på att gräsrotsfinansieringen i EU är svag jämfört med andra stora ekonomier kan också EU:s ställning gentemot resten av världen tas upp. EU måste befästa sin position och visa sin handlingskraft, särskilt nu när ett antal kraft- och maktförskjutningar pågår mellan öst och väst.

3.3

EESK har i tidigare yttranden (12) ifrågasatt hur relevant och effektiv kapitalmarknadsunionen är för små och medelstora företag. Kommittén välkomnar att en relevant strategi nu håller på att utformas. Gräsrotsfinansiering är särskilt inriktad på en viss grupp av små och medelstora företag och en viss del av finansieringstrappan. EESK välkomnar de aktuella förslagen som förbättrar och underlättar finansieringen av små, nystartade och innovativa företag och samtidigt skapar fler och bättre investeringsmöjligheter.

3.4

Slutligen kan förslagens framåtblickande karaktär nämnas här som en del av handlingsplanen för finansteknik, som syftar till att ge uttryck för ambitionen att göra Europa till ett globalt nav för finansteknik. Genom att utnyttja potentialen i innovativa produkter och lösningar som baseras på modern teknik ligger detta förslag också helt i linje med arbetet för att inrätta en digital inre marknad.

Förslagen – en bra grund, men ytterligare skyddsåtgärder behövs

3.5

Kommittén anser att alla ansträngningar måste göras för att se till att dessa förslag leder till goda resultat. För EESK är det mycket viktigt att det nya systemet kännetecknas av ”trovärdighet”, ”tydlighet” och ”förtroende”. Gräsrotsfinansiering bör tillhandahållas inom en ram som skapar säkerhet och skydd för samtliga berörda parter.

3.6

Kommittén välkomnar särskilt valet av en ”29:e ordning”, som genom en användning av ny och framtidsinriktad teknik skapar förutsättningar för att förverkliga en enda harmoniserad marknad med samma regler, både för unga företagare som letar efter gränsöverskridande finansiering och för investerare som söker nya investeringsmöjligheter.

3.7

Valet av en ”förordning” för att uppnå detta mål är därför mycket lämpligt i sammanhanget. Förslaget kan ses som ett exempel på effektiv integration och fördjupning av kapitalmarknaderna.

3.8

Utan att det påverkar vad som framhålls i följande punkter är det glädjande att kommissionen från början har varit uppmärksam på riskerna i samband med gräsrotsfinansiering och marknader för gräsrotsfinansiering. EESK ställer sig positiv till de villkor som plattformar för gräsrotsfinansiering och deras tjänster (13) ska uppfylla samt den planerade tillsynen. Investerare rekommenderas också att begränsa de risker de tar (14).

3.9

Samtidigt, och ur ett helhetsperspektiv, anser kommittén att dessa riskaspekter, åtminstone i ett första skede, bör ägnas ännu mer uppmärksamhet. Kommittén anser att alla risker, både de finansiella och de icke-finansiella, bör kartläggas på ett bättre sätt och minskas där så är möjligt. Större uppmärksamhet bör också ägnas ett antal omgivande faktorer som är viktiga för förslagens framgång.

3.10

Det politiska val som gjorts till förmån för en kompletterande tjänstebaserad lösning (15) innebär att nationella bestämmelser och EU-bestämmelser kommer att existera och gälla parallellt. Berörda parter kommer samtidigt och på samma marknad att ställas inför marknadsaktörer med olika status, såsom leverantörer med en EU-märkning som bedriver verksamhet över gränserna, samma leverantörer som bedriver verksamhet lokalt och leverantörer som omfattas av (befintliga) nationella regler eller befintliga tillstånd (16). Detta kan resultera i olika lagstiftning, olika villkor och ojämlikt skydd (17). Kommittén anser att denna situation, som kan ge upphov till osäkerhet och förvirring, bör ägnas mer uppmärksamhet (18). Ett antal konkreta förslag läggs fram nedan.

Leverantörer av gräsrotsfinansiering

3.11

Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster kommer att kunna bedriva sin verksamhet med ett enda tillstånd inom hela EU, vilket ger dem möjlighet att utvidga sin verksamhet. Detta är en viktig nyhet och ett stort steg framåt jämfört med den nuvarande situationen, där det är nästan omöjligt att bedriva gränsöverskridande verksamhet.

3.12

Utan att det påverkar vad som framhålls ovan (19) anser EESK att man bör ägna större uppmärksamhet åt eventuella motsättningar när det gäller leverantörernas och deras tjänsters status. Möjligheten för leverantörerna att ”agera diskretionärt” när de sluter avtal med investerare skulle exempelvis kunna ge upphov till känsliga situationer. Som mellanhänder måste de vara ”neutrala”, samtidigt som de enligt avtalet är skyldiga ”att uppnå bästa möjliga resultat för sina kunder” (20). Kommittén anser att neutraliteten inte under några omständigheter får ifrågasättas. Ytterligare åtgärder krävs i detta sammanhang. Plattformarna bör erbjuda tjänster av hög kvalitet.

3.13

För alla potentiella användare, företagare och investerare är det helt nödvändigt och avgörande att alltid veta vilken plattform de har att göra med. Detta är nu ännu viktigare eftersom, såsom nämns ovan, nationella bestämmelser och EU-bestämmelser kommer att existera och gälla sida vid sida (21). I detta sammanhang anser EESK att de register över EU-plattformar som Esma ska föra är otillräckliga som instrument för offentliggörande. Myndigheter och tillsynsorgan bör ges ytterligare skyldigheter att se till att alla användare har tillgång till korrekt och lättillgänglig information som skapar säkerhet, och att denna information finns på användarnas eget språk.

3.14

Kommittén anser också att plattformarna bör omfattas av skyldigheter avseende offentliggörande. Konkret kan det handla om att plattformarna görs skyldiga att tydligt och klart ange sin ”EU-märkning” i samtliga fall där de vänder sig till allmänheten och berörda parter (22) och i all extern kommunikation (23).

3.15

Esmas roll och ansvar när det gäller tillsyn tycks vara tydligt, men man kan samtidigt fråga sig om inte även de nationella tillsynsmyndigheterna bör ges en roll, eftersom de befinner sig närmare de nationella marknaderna och känner till lokala omständigheter bättre. Det krävs under alla omständigheter tydlighet på detta område. Detta är också viktigt för andra parter, bland annat de företagare som vill utnyttja gräsrotsfinansiering.

3.16

Eftersom, såsom nämns ovan, nationella bestämmelser och EU-bestämmelser kommer att existera och gälla parallellt anser kommittén mer allmänt att det under alla omständigheter (24) är viktigt att de olika myndigheterna och tillsynsorganen på nationell och europeisk nivå fortlöpande och konsekvent samråder och samarbetar, inte minst för att skapa ytterligare harmonisering och integrering i EU. De har också en viktig roll att spela när det gäller det ”förtroende” som är avgörande för att gräsrotsfinansieringen ska bli framgångsrik.

3.17

Om Esma inom ramen för sin tillsynsfunktion beslutar om sanktioner måste en överklagan, i förekommande fall, riktas till EU-domstolen. Det är inte bara ett tungt förfarande, utan frågan är också om detta ska tillhöra domstolens uppgifter.

Företag som använder sig av gräsrotsfinansiering

3.18

Gräsrotsfinansiering riktar sig främst till nystartade företag och företag som befinner sig i inledningsskedet av sin verksamhet, som har svårare att få tillgång till bankfinansiering eller genomför mer riskfyllda och innovativa projekt, under den inledande perioden av sin verksamhet, i synnerhet när de övergår från uppstartsfasen till expansionsfasen. Kommittén välkomnar att de nya förslagen skapar ytterligare möjligheter till finansiering som är mer omfattande och lättillgänglig för denna typ av små och medelstora företag, och som dessutom har en gränsöverskridande dimension.

3.19

Dessutom instämmer (25) kommittén i att det även finns andra fördelar, utöver de som anges ovan. Det kan bland annat vara ett sätt att validera projektägarens koncept och idé och nå ut till ett stort antal personer som kan ge företagaren insikter och information, och dessutom fungera som marknadsföringsverktyg om en gräsrotsfinansieringskampanj är framgångsrik.

3.20

Företagen får möjlighet att finansiera sina projekt med upp till 1 miljon euro under en period på 12 månader. Frågan är om detta tröskelvärde inte är för lågt, i synnerhet när gräsrotsfinansieringen är ”investeringsbaserad” (26). I dessa fall är värdepappers obligatoriska överlåtbarhet ett viktigt skydd för investerare som vill lämna ett projekt (27). Frågan är om det planerade tröskelvärdet på 1 miljon kan bli ett hinder vid upprättandet av marknader för denna typ av värdepapper och för att de ska fungera väl. Högre tröskelvärden tycks dessutom vara möjliga i de nationella systemen (28).

(Presumtiva) investerare

3.21

Kommittén välkomnar det faktum att en ny kanal öppnas upp för investerare, och att denna dessutom är gränsöverskridande. Detta kommer att bredda deras möjligheter och ge ökad valfrihet.

3.22

Det är visserligen positivt att förslaget omfattar en första bedömning av presumtiva investerares lämplighet genom en kunskapskontroll och en möjlighet till simulering av förmågan att bära förluster (29), men detsamma kan inte sägas om att riskerna (och bedömningen av dessa) helt överlåts på marknaden och presumtiva investerare.

3.23

Det faktum att det inte krävs något förhandsgodkännande (30) av ”faktablad med viktig investeringsinformation” från de behöriga myndigheterna, eller att det inte ens finns något anmälningskrav (31), stärker inte skyddet av presumtiva investerare. De begränsade skyldigheterna när det gäller översättning av viktiga dokument (32) bidrar inte heller till ett starkt skydd. Denna situation tycks vara otillfredsställande. Kommittén anser att det, åtminstone i inledningsskedet för denna ordning, behövs lämpliga åtgärder för att bättre identifiera risker, eller begränsa dem där så är möjligt, när det gäller investerare. Samma sak gäller den information de får.

3.24

Om man också tar hänsyn till de mer traditionella sätten att erbjuda värdepapper, särskilt via banker och börsnoterade företag, riskerar det begränsade investerarskyddet i de nuvarande förslagen att skapa ojämlika konkurrensvillkor mellan olika leverantörer (33). Kommittén anser att alltför stora skillnader på detta område bör undvikas eftersom det kan undergräva förtroendet för vissa marknadsaktörer och leda till osäkerhet och regelarbitrage. I slutändan skulle detta också kunna påverka den finansiella stabiliteten i EU.

Övriga kommentarer

3.25

När det gäller kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism tycks de föreslagna bestämmelserna inte vara djärva nog, i synnerhet med tanke på att Esma tidigare har framhållit särskilda risker och faror på detta område (34). Den relativt begränsade regleringen på detta område (35) och den befogenhet som kommissionen tilldelats för att besluta om huruvida leverantörer av gräsrotsfinansiering ska omfattas av skyldigheten att efterleva bestämmelserna (36) har ifrågasatts. Frågan är om det är kommissionens uppgift att fatta ett sådant beslut. Om ja, vilka kriterier är i så fall tillämpliga (37)? Och varför ges denna möjlighet, dvs. att besluta om huruvida leverantörer av gräsrotsfinansiering ska omfattas av skyldigheten att efterleva bestämmelserna, endast en gång (38)? Kommittén anser att denna möjlighet alltid ska finnas och att kommissionen inte bör ha exklusiv behörighet. Dessutom bör villkoren och kriterierna för detta tydligt fastställas.

3.26

I synnerhet mot bakgrund av de mål som eftersträvas är det anmärkningsvärt att den skattemässiga behandlingen av inkomsterna från gräsrotsfinansiering och skyldigheter för gäldenärer (39) på detta område inte tas upp och behandlas i de aktuella förslagen (40), trots att det kan vara rimligt att anta att beskattning i hög grad kommer att vara avgörande för detta initiativs framgång. Kommittén rekommenderar därför att dessa aspekter beaktas i diskussionen. Vid behov bör reglerna anpassas på lämplig nivå.

Gå ut försiktigt, bygg upp trovärdighet och tänk på framtiden

3.27

För att se till att detta marknadsrelaterade förslag verkligen blir framgångsrikt är det av yttersta vikt att alla parter arbetar mot samma mål. Detta kommer endast att vara fallet om företag och investerare på ett effektivt och omfattande sätt utnyttjar den ram som upprättas genom de aktuella förslagen. Bara då kan en verklig marknad uppstå där tillgång till och efterfrågan på finansiering möts. EESK anser att det är viktigt att i inledningsfasen skapa trovärdighet och att gå ut försiktigt, med större fokus på riskhantering och omgivande faktorer.

3.28

Enligt EESK:s uppfattning skulle det vara mycket lämpligt att tillhandahålla en regelbunden uppföljning, utvärdering och resultatmätning av denna 29:e ordning för att säkra dess framtid. Även andra ordningar för gräsrotsfinansiering i medlemsstaterna bör involveras i detta arbete. Det är viktigt att lära av bästa praxis på marknaden och integrera denna i den europeiska ordningen. Samråd och dialog med alla intressenter och berörda parter är lika viktigt i detta sammanhang.

Bryssel den 11 juli 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  Se punkterna 3.1–3.4.

(2)  Se kommissionens webbplats https://ec.europa.eu/commission/priorities/jobs-growth-and-investment/investment-plan-europe-juncker-plan_sv

(3)  Handlingsplan från september 2015. ”Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion” – Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2015) 468 final. Se https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1447000363413&uri=CELEX%3A52015DC0468

(4)  Bland annat efterlyste Europeiska rådet ”snabba och beslutsamma framsteg” för planen ”för att säkerställa att företag lättare får tillgång till finansiering och för att stödja investeringar i den reala ekonomin”. Se http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/06/28/euco-conclusions/

(5)  Kommissionen antog också ett meddelande där man förespråkade ett påskyndande av reformerna. Se COM(2016) 601 final.

(6)  Se kommissionens meddelande ”Fullbordande av kapitalmarknadsunionen – dags att påskynda arbetet”. Se https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2018/SV/COM-2018-114-F1-SV-MAIN-PART-1.PDF

(7)  Utöver den handlingsplan som anges i punkt 2.5 avses ”Handlingsplan om hållbar finansiering”.

(8)  Pressmeddelande av den 8 mars 2018, ”Finansteknik: Kommissionen vidtar åtgärder för en mer konkurrenskraftig och innovativ finansmarknad”. Se http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-1403_sv.htm

(9)  Se https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1521456325451&uri=CELEX:52018PC0113

(10)  Se https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1521456325451&uri=CELEX:52018PC0099

(11)  Se EESK:s yttrande om Kapitalmarknadsunionen: halvtidsöversyn (EUT C 81, 2.3.2018, s. 117).

(12)  Se särskilt EESK:s yttrande om Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion (EUT C 133, 14.4.2016, s. 17), och EESK:s yttrande om Kapitalmarknadsunionen: halvtidsöversyn (EUT C 81, 2.3.2018, s. 117).

(13)  Se motiveringen till förslaget till förordning och artiklarna 1–9 i detta.

(14)  Se artikel 16 i förslaget till förordning. Det faktablad med viktig investeringsinformation som ska göras tillgängligt för berörda parter omfattar följande rekommendation: ”[…] du bör inte investera mer än 10 % av din nettoförmögenhet i gräsrotsfinansieringsprojekt”.

(15)  I konsekvensbedömningen läggs fyra olika politiska alternativ fram. Se förslaget till förordning, kapitel 3, ”Konsekvensbedömning”.

(16)  Bland annat de som har sin grund i direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid II), betaltjänstdirektivet och direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder.

(17)  Beroende på om den berörda parten är företagare eller investerare.

(18)  Detta är en av de ”omgivande faktorer” som kommittén i punkt 3.9 framhåller att man bör vara uppmärksam på.

(19)  Se punkt 3.8

(20)  Se skäl 16 i förslaget till förordning.

(21)  Se punkt 3.10.

(22)  Exempelvis på sin webbplats.

(23)  Exempelvis i alla dokument avsedda för berörda parter.

(24)  Oavsett regleringen av tillsynen och frågan i punkt 3.15.

(25)  Skäl 4 i utkastet till förordning.

(26)  Exempelvis aktier eller liknande värdepapper.

(27)  Se skäl 11 i förslaget till förordning.

(28)  Prospektförordningen (som träder i kraft i juli 2018) innehåller inget specifikt undantag för gräsrotsfinansiering. Många medlemsstater, bland annat Belgien, har infört egna undantagssystem. Dessa gäller transaktioner som understiger 8 miljoner euro och som inte är harmoniserade (över detta belopp krävs prospekt i samtliga fall). Resultatet är att varje medlemsstat har utvecklat ett eget system för undantag från skyldigheten att upprätta prospekt i samband med gräsrotsfinansiering, vilket leder till fragmentering av marknaden. Plattformar som vill bedriva verksamhet i flera medlemsstater måste därför övervaka och följa de olika nationella systemen. Förslaget är nu begränsat till transaktioner på under 1 miljon euro och bidrar därför endast i liten utsträckning till gräsrotsfinansieringsmarknaden för transaktioner på över 1 miljon euro.

(29)  Artikel 15 i utkastet till förordning.

(30)  Se artikel 16 i förslaget till förordning.

(31)  I synnerhet de behöriga nationella myndigheterna. Se artikel 16.8 i förslaget till förordning.

(32)  I förslaget anges att ”Faktabladet med viktig investeringsinformation ska vara avfattat på minst ett av den berörda medlemsstatens officiella språk eller på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar”. En investerare ”får begära att en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster ser till att faktabladet med viktig investeringsinformation översätts till valfritt språk”, men leverantören tycks inte ha någon absolut skyldighet att tillhandahålla en översättning. Se artikel 16 i förslaget till förordning.

(33)  Banker och börsnoterade företag omfattas av Mifid-ordningen medan plattformar för gräsrotsfinansiering är undantagna (se förslaget till direktiv). De sistnämnda omfattas av särskilda bestämmelser, som fastställs i förslaget till förordning.

(34)  Esma hävdar att investeringsbaserad gräsrotsfinansiering medför en risk för missbruk för finansiering av terrorism, i synnerhet när plattformar endast utför en begränsad eller ibland ingen due diligence-granskning av projektansvariga och deras projekt. Projektansvariga skulle kunna utnyttja plattformar för investeringsbaserad gräsrotsfinansiering för att antingen öppet eller i hemlighet samla in medel för finansiering av terrorism. Esma, ”Questions and Answers: Investment-based crowdfunding: money laundering/terrorist financing”. Se https://www.esma.europa.eu/sites/default/files/library/2015/11/esma_2015_1005_qa_crowdfunding_money_laundering_and_terrorist_financing.pdf

(35)  Se förslaget till förordning. I artikel 9 fastställs ett krav på att betalningarna för gräsrotsfinansieringstransaktioner måste ske genom enheter som är auktoriserade enligt direktivet om betaltjänster och som därför omfattas av det fjärde penningtvättsdirektivet, oavsett om betalningen tillhandahålls av plattformen själv eller av en tredje part. I samma artikel fastställs dessutom att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster måste säkerställa att projektägarna endast godtar finansiering i samband med erbjudanden om gräsrotsfinansiering eller andra betalningar via en enhet som auktoriserats enligt betaltjänstdirektivet. Genom artikel 10 införs krav på ledningens ”goda anseende” som bland annat innebär att de inte får förekomma i något kriminalregister enligt lagstiftningen om penningtvätt. Enligt artikel 13 måste nationella behöriga myndigheter, inbegripet de nationella behöriga myndigheter som utsetts enligt bestämmelserna i direktiv (EU) 2015/849, underrätta Esma om varje fråga som är relevant enligt penningtvättdirektivet och som rör en plattform för gräsrotsfinansiering. Mot bakgrund av detta kan Esma återkalla tillståndet.

(36)  Artikel 38 i förslaget till förordning.

(37)  Se artikel 38 i förslaget till förordning. Där anges, i en översiktlig sammanfattning, att kommissionen senast ett visst datum som ännu inte fastställts (2 år) ska lägga fram en rapport om tillämpningen av förordningen till Europaparlamentet och rådet. I rapporten ska man bedöma ”om det är nödvändigt och proportionellt att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster omfattas av skyldigheten att efterleva de nationella bestämmelserna” (när det gäller penningtvätt och finansiering av terrorism). I förekommande fall ska denna rapport åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

(38)  Se föregående fotnot. Utifrån ovannämnda artikel 38 verkar detta därför vara den enda tidpunkten ett beslut kan fattas om huruvida plattformarna ska omfattas av skyldigheten att efterleva dessa bestämmelser.

(39)  Vad som särskilt avses är skyldigheter för gäldenärer när det gäller (bland annat) räntor och utdelningar, utifrån transparenskraven, t.ex. källskatte- och rapporteringsskyldigheter.

(40)  Detta gäller en annan ”omgivande faktor” som kommittén i punkt 3.9 framhöll att man bör vara uppmärksam på.