10.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 444/15


EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 20 november 2018

om ett förslag till direktiv om kreditförvaltare, kreditförvärvare och återvinning av säkerhet

(CON/2018/54)

(2018/C 444/06)

Inledning och rättslig grund

Den 14 mars 2018 antog Europeiska kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om kreditförvaltare, kreditförvärvare och återvinning av säkerhet (nedan kallat direktivförslaget(1). Europeiska centralbanken (ECB) anser att direktivförslaget omfattas av ECB:s behörighet att avge ett yttrande, och ECB utövar därför sin rätt enligt artikel 127.4 andra meningen och artikel 285.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) att avge sitt yttrande.

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artikel 25 om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken enligt vilken ECB kan ge råd till rådet och kommissionen om räckvidden och genomförandet av unionslagstiftning som avser det finansiella systemets stabilitet, samt de uppgifter som enligt artikel 127.6 i fördraget tilldelats ECB i samband med tillsynen över kreditinstitut. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

1.   Allmänna kommentarer

1.1

ECB har länge förordat att man skapar sekundärmarknader för bankers tillgångar, särskilt nödlidande lån, enligt vad som framgår av rådets handlingsplan för att ta itu med nödlidande lån i Europa (2). Vad gäller de omfattande stockar av nödlidande lån som vissa europeiska kreditinstitut fortfarande har i sina balansräkningar, och som en del av en heltäckande lösning avseende de nödlidande lånen (3), kan skapandet av sekundärmarknader bidra till att antalet nödlidande lån minskar. Väl fungerande sekundärmarknader kan även bidra till att man förhindrar att stockarna av nödlidande lån blir alltför höga i framtiden (4).

1.2

Väl fungerande sekundärmarknader kan också få en positiv inverkan på den finansiella stabiliteten genom att underlätta en överföring av de risker som utgår från nödlidande lån bort från kreditinstitutens balansräkningar. Om kreditinstituten har omfattande volymer av nödlidande lån i sina balansräkningar minskar deras möjligheter att förse den reala ekonomin med kredit samt minskar deras operativa handlingsutrymme och lönsamhet, som båda är viktiga för en väl fungerande banksektor. Det är mycket viktigt att den rättsliga ramen som reglerar sekundärmarknaderna möjliggör en effektiv överföring av nödlidande lån från kreditinstitutens balansräkningar (5).

2.   Specifika kommentarer

2.1   Rapporteringskrav

Direktivförslaget uppställer flera rapporteringskrav för kreditförvaltare, kreditförvärvare och kreditinstitut. Exempelvis ska en kreditförvärvare eller, i tillämpliga fall, dess företrädare, meddela de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där kreditförvärvaren eller i förekommande fall dess företrädare har hemvist eller är etablerad, att den avser att direkt verkställa ett kreditavtal (6). Därutöver ska en kreditförvärvare eller, i tillämpliga fall, dess företrädare som överför ett kreditavtal till en annan kreditförvärvare underrätta de behöriga myndigheter om överföringen, identiteten på och adressen till den nya kreditförvärvaren och, i tillämpliga fall, dess företrädare (7). Unionslagstiftaren bör noga överväga huruvida dessa rapporteringskrav kan påverka sekundärmarknaderna för nödlidande lån negativt, eftersom omfattande rapporteringskrav kan avskräcka nya marknadsaktörer eller medföra dubbla uppsättningar av data för behöriga myndigheter.

2.2   Tekniska standarder för uppgifter om nödlidande lån

Enligt direktivförslaget ges Europeiska bankmyndigheten (EBA) i uppdrag att utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att närmare ange de format som ska användas av de kreditgivare som är kreditinstitut för tillhandahållande av detaljerad information om sina kreditexponeringar utanför handelslagret till kreditförvärvare avseende granskning, finansiell due diligence och värdering av kreditavtalet (8).

I detta sammanhang noterar ECB att förordning (EU) 2016/867 (9) stadgar om ett nytt dataset, med detaljerad information om individuella banklån i euroområdet. Målet med detta dataset är att tillhandahålla mycket detaljerade uppgifter för alla medlemsstaterna i euroområdet som är helt jämförbara eftersom de är baserade på harmoniserade koncept och definitioner. Mot bakgrund av denna nya utveckling är det viktigt att alla standardiserade förlagor som EBA tar fram beaktar insamlingen av detaljerad data om krediter och kreditrisker eller andra relevanta initiativ för att säkerställa att dubbelarbete kan undvikas och att rapporteringskraven för kreditinstituten minimeras.

2.3   Behöriga myndigheters uppgiftsinsamling inom ramen för en mekanismen för påskyndat ianspråktagande av säkerhet utanför domstol

Enligt direktivförslaget ska de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över kreditinstitut årligen samla in information från kreditgivarna om antalet kreditavtal med säkerhet som verkställs genom mekanismen för påskyndade ianspråktagandet av säkerhet utanför domstol och tidsramarna för en sådan verkställighet, inklusive: a) antalet förfaranden som inletts, pågår och avslutats, även avseende lös respektive fast egendom, b) längden på förfarandet från anmälan till reglering, anordnat genom realisering (offentlig försäljning, privat försäljning eller beslagtagande), c) de genomsnittliga kostnaderna för varje förfarande, i EUR, och d) regleringsgraden. Medlemsstaterna ska också aggregera dessa uppgifter, sammanställa statistik baserad på de aggregerade uppgifterna och överlämna denna statistik till kommission (10). När ECB är den behöriga myndigheten för att utöva tillsyn över kreditinstitut, framgår den rättsliga grunden för ECB:s tillsynsuppgifter av artikel 127.6 i fördraget, enligt vilken rådet får tilldela ECB särskilda uppgifter i samband med tillsynen över kreditinstitut. Eftersom insamlingen av denna information handlar om effektiviteten på mekanismen för påskyndat ianspråktagande av säkerhet utanför domstol, och inte tillsynen över kreditinstitut, bör unionslagstiftaren förtydliga att själva insamlingen av sådana uppgifter inte bör tilldelas ECB.

I de fall där ECB rekommenderar att direktivförslaget ska ändras anges de specifika förslagen i ett separat tekniskt arbetsdokument som åtföljs av en förklaring. Det tekniska arbetsdokumentet finns på engelska på ECB:s webbplats.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 20 november 2018.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  COM(2018) 135 final.

(2)  Se rådets pressmeddelande av den 11 juli 2017 om Rådets slutsatser om en handlingsplan för hantering av nödlidande lån i Europa, finns på rådets webbplats http://www.consilium.europa.eu

(3)  Se t.ex. avsnitt B i ECB:s Financial Stability Review, november 2016, finns på ECB:s webbplats: https://www.ecb.europa.eu

(4)  Se punkt 2.2.1 i yttrande CON/2018/31. Alla ECB:s yttranden publiceras på ECB:s webbplats.

(5)  Se punkt 2.2.2 i yttrande CON/2018/31.

(6)  Se artikel 18.1 i direktivförslaget.

(7)  Se artikel 19.1 i direktivförslaget.

(8)  Se artikel 14.1 i direktivförslaget.

(9)  Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2016/867 av den 18 maj 2016 om insamling av detaljerad data om krediter och kreditrisker (ECB/2016/13) (EUT L 144, 1.6.2016, s. 44).

(10)  Se artikel 33 i direktivförslaget.