MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Den europeiska försvarspolitiken identifierades som en av de viktigaste politiska prioriteringarna i ordförande Jean-Claude Junckers politiska riktlinjer i juli 2014. Detta bör också ses mot bakgrunden av att unionen efter årtionden av fred och stabilitet i dag ställs inför ökad instabilitet och nya framväxande säkerhetshot. Dessa föränderliga säkerhetsförhållanden visar tydligt att det endast är genom gemensamma insatser när det gäller säkerhetsutveckling och samarbete på alla nivåer som vi kan leva upp till de förväntningar som unionens befolkning och våra partner har. För att Europa ska kunna ta över mer ansvar för sitt försvar är det mycket viktigt att konkurrenskraften förbättras och innovation främjas inom unionens försvarsindustri.

Syftet med förslaget till ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) är att främja konkurrenskraften och innovationen inom unionens försvarsindustri, inbegripet it-försvar. Detta skulle huvudsakligen kunna ske genom att man främjar ett bättre utnyttjande av resultaten från forskningen på försvarsområdet, verkar för samarbete mellan företag som utvecklar försvarsprodukter och försvarsteknik och utnyttjar medlemsstaternas insatser när det gäller samarbete för att säkerställa att den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen till fullo kan tillgodose Europas nuvarande och framtida säkerhetsbehov. Detta skulle i slutändan bidra till att stärka unionens strategiska oberoende och dess förmåga att agera tillsammans med partner.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

I november 2016 antog kommissionen den europeiska försvarshandlingsplanen som fastställer åtgärder för att uppnå ett bredare europeiskt försvarssamarbete och stödja den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft. Målet för den europeiska försvarshandlingsplanen är att den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen till fullo ska tillgodose Europas nuvarande och framtida säkerhets- och försvarsbehov. Europeiska rådet ställde sig bakom initiativet och kommissionen uppmanades att lägga fram förslag under första halvåret 2017.

Ett av de viktigaste förslagen i den europeiska försvarshandlingsplanen är att inrätta en europeisk försvarsfond (nedan kallad fonden) som ska stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik. Fonden består av två olika men kompletterande delar som ska omfatta hela cykeln för försvarsindustriell utveckling från forskning till utsläppande av produkter på marknaden, dvs. en forskningsdel och en kapacitetsdel.

Inom ramen för forskningsdelen håller kommissionen på att införa system för att inrikta unionsfinansiering på gemensam forskning på försvarsområdet, bland annat med hjälp av den nyligen inledda förberedande åtgärden.

Förslaget till programmet kommer att komplettera de initiativ som syftar till att finansiera gemensam forskning på försvarsområdet och kommer att säkerställa att resultaten från forskningen på försvarsområdet utvecklas vidare och på så sätt bidrar till innovationskapaciteten och konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Den europeiska försvarshandlingsplanen, och därmed programmet, överensstämmer helt med de initiativ som tagits på unionsnivå inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den är i synnerhet förenlig med den globala strategins genomförandeplan på säkerhets- och försvarsområdet från 2016 som utgör grunden för unionens nya ambitionsnivå som Europeiska rådet 1 godkänt tillsammans med åtgärder för att fullgöra den. Programmet hänger också samman med EU:s och Natos gemensamma förklaring i juli 2016, som undertecknades av Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande och Natos generalsekreterare. Kommissionen kommer att se till att andra säkerhetsstrategier, såsom strategin för cybersäkerhet, är förenliga med programmet.

I det föreslagna programmet uppmuntras till samarbete mellan företag som utvecklar försvarsprodukter och försvarsteknik och tas hänsyn till de kapacitetsprioriteringar som medlemsstaterna tillsammans kommit överens om inom unionen genom unionens kapacitetsutvecklingsplan. Det kommer således i slutändan att stärka unionens säkerhets- och försvarsintressen.

I det föreslagna programmet tas även hänsyn till att åtgärder kan vidtas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet. Genom att högre medfinansieringssatser för sådana åtgärder tillåts kommer programmet i slutändan att skapa incitament för deltagande i denna typ av en mer långtgående europeisk ram för försvarssamarbete.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

I utkastet till förordning föreslås åtgärder för unionens försvarsindustri. Artikel 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) utgör den rättsliga grunden för detta förslag. Detta ligger i linje med målet i utkastet till förordning att stärka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri och främja ett bättre utnyttjande av den industriella potentialen hos innovation och teknisk utveckling genom samarbete mellan företag i de olika medlemsstaterna.

•Subsidiaritetsprincipen

Att främja ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet, innovation och teknisk utveckling genom att utnyttja samarbetet mellan företag som är etablerade i olika medlemsstater, är en åtgärd som till sin natur är gränsöverskridande. Den påverkar mer än en medlemsstat samtidigt och kan därför inte hanteras på ett tillfredsställande sätt av enskilda medlemsstater.

De utmaningar som unionens försvarsindustri står inför i dag pekar tydligt på behovet av samordnade åtgärder. Det görs få investeringar i den europeiska försvarssektorn, som också splittras av nationsgränserna, något som leder till ständiga överlappningar. Vid en närmare anblick på försvarsindustrin i unionen ser man dessutom att bristerna blir allt större, att tekniken håller på att bli föråldrad och att nya program saknas, särskilt samarbetsprogram.

Gränsöverskridande samarbete kan bidra till att man bättre tar till vara på stordriftsfördelar genom att det blir mindre dubbelarbete och att det blir möjligt att utveckla de produkter och den teknik som krävs. Det är dock fortfarande alltför begränsat och medlemsstaternas bristande samordning av sin nationella politik på detta område 2 inverkar negativt på konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri.

Åtgärder på unionsnivå kommer att innebära ett mervärde, eftersom man uppmuntrar samarbete inom försvarsindustrin ännu mer genom positiva incitament och inriktar sig på projekt som befinner sig i ett utvecklingsskede och som inte kan genomföras på ett framgångsrikt sätt enbart på nationell nivå på grund av kostnaderna och de tillhörande riskerna.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Proportionaliteten i unionens insatser säkerställs genom att man inriktar sig på de områden som har störst inverkan på konkurrenskraften inom sektorn, dvs. ger finansiellt stöd till åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede. Eftersom utvecklingsskedet verkar vara ett av de mest riskfyllda skedena och därmed en av de viktigaste flaskhalsarna när det gäller de tekniska framstegen i ett projekt kommer unionen att bidra till utvecklingskostnaderna för försvarsprodukter och försvarsteknik för att bana väg för gemensamma utvecklingsprojekt.

Dessutom är det bara åtgärder som rör företag som är etablerade i olika medlemsstater som är berättigade till finansiellt stöd, eftersom de har ett tydligt mervärde genom att de främjar samarbete över de nationella gränserna.

Unionens insatser undergräver eller påverkar dock inte på något sätt stödet för åtgärder på nationell nivå. De ger bara ytterligare incitament för att fullfölja det svåraste skedet i vissa av dessa åtgärder genom att erbjuda unionens stöd där det mest behövs.

•Val av instrument

Kommissionen föreslår en förordning för att inrätta programmet. Detta är det lämpligaste rättsliga instrumentet eftersom endast en förordning, som innehåller direkt tillämpliga rättsliga bestämmelser, kan ge den enhetlighet som krävs för inrättandet och användningen av ett unionsfinansierat program som syftar till att stödja en industrisektor i Europa.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Det finns ingen befintlig lagstiftning som omfattar eller hänför sig till denna särskilda åtgärd eftersom det hittills inte funnits några andra unionslagstiftningsinitiativ som syftar till att förbättra försvarsindustrins konkurrenskraft och som särskilt är inriktade på utvecklingsskedet i en åtgärd på försvarsområdet. Därför finns det ingen tidigare efterhandsutvärdering eller kontroll av ändamålsenligheten avseende befintlig lagstiftning.

•Samråd med berörda parter

Medlemsstaterna rådfrågades under utarbetandet av förslaget genom regelbundna möten. Andra berörda parter har också rådfrågats i enlighet med detta och underrättats om kommissionens avsikt att utarbeta ett sådant lagstiftningsförslag.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Europeiska kommissionen har beställt en förberedande undersökning av en eventuell budget för programmet. Studien utgår från de befintliga flaskhalsarna för att etablera samarbete när det gäller utvecklingsprogram och diskuterar vad man behöver ta hänsyn till för att uppnå en optimal insats på unionsnivå.

•Konsekvensbedömning

Förslaget bygger på ett åtföljande arbetsdokument som innehåller de komponenter som behövs för att analysera hinderen står i vägen för sektorns konkurrenskraft och för att bedöma den förväntade effekten av förslaget. Kommissionens förslag läggs fram utan en konsekvensbedömning på grund av förslagets brådskande karaktär och mot bakgrund av Europeiska rådet den 15 december 2016, där kommissionen uppmanades att under första halvåret 2017 lämna förslag till inrättandet av en europeisk försvarsfond inklusive en del om den gemensamma kapacitetsutveckling som medlemsstaterna gemensamt kommit överens om 3 .

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Detta förslag är inte en del av Refit-programmet och förväntas inte heller öka den administrativa bördan.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget är förenligt med skyddet av de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslagets inverkan på unionens budget presenteras i den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget, och det kommer att ligga inom ramen för tillgängliga resurser.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen bör fortlöpande övervaka sina åtgärder och granska framstegen med att uppnå förväntade resultat samt undersöka synergieffekter med andra kompletterande unionsprogram eller nationella program som medfinansieras av unionen. Dessutom föreskrivs det att kommissionen får utföra oberoende externa utvärderingar för att utvärdera konsekvenserna av och effektiviteten hos de åtgärder som den vidtar inom ramen för detta program, där så är lämpligt. Kommissionen bör utarbeta en utvärderingsrapport för programmet och överlämna den till Europaparlamentet och rådet. Denna rapport kommer framför allt att utvärdera de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå de mål som fastställs i förslaget, och den kommer att analysera små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt som omfattas av programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan.

I det åtföljande arbetsdokumentet föreslås att man utökar övervakningen och utvärderingen på grundval av de uppgifter som redan hämtats in och offentliggjorts av olika organisationer som är aktiva inom den europeiska försvarssektorn.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Programmet kommer att inrättas på grundval av bestämmelserna i artikel 173 i EUF-fördraget och dess allmänna mål kommer att vara att bidra till konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarspolitik genom att stödja åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede. Stödmottagare kommer att vara företag som etablerat sig i unionen. Programmet kommer att inrättas för perioden 1 januari 2019–31 december 2020.

De föreslagna insatsstrategierna ska genomföras med ekonomiskt bistånd. Finansiering inom ramen för programmet ska ges i form av bidrag och finansieringsinstrument eller via offentlig upphandling. Närmare bestämt ska programmet stödja utformning, fastställande av gemensamma tekniska specifikationer, prototyputveckling, provning, kvalificering och certifiering av försvarsprodukter samt materiella eller immateriella komponenter och materiell eller immateriell teknik. Stöd kan också ges för studier, genomförbarhetsbedömningar och annan stödverksamhet. Stödet kommer att inriktas på åtgärder i ett utvecklingsskede som omfattar såväl nya produkter och ny teknik som uppgraderingar av befintliga produkter och befintlig teknik.

Åtgärden bör utföras genom ett samarbete mellan minst tre företag som är etablerade i minst två medlemsstater.

Den föreslagna finansieringsgraden kommer att uppgå till högst 20 % av den totala kostnaden för åtgärden. Medlemsstaterna kommer att behöva bidra till att täcka de återstående kostnaderna genom att sammanföra nationella bidrag. Unionens budget kommer att användas för att stödja sektorns konkurrenskraft genom att ett väl avvägt belopp i form av bidrag från medlemsstaterna utnyttjas för att inleda samarbetet och kommer att fungera som drivkraft för samarbete och bana väg för eventuella gemensamma utvecklingsprogram. Stödmottagare som utvecklar en åtgärd inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet kan få ökad finansiering. De projekt som får stöd bör bidra till de kapacitetsprioriteringar som medlemsstaterna inom unionen gemensamt kommit överens om genom unionens kapacitetsutvecklingsplan samt ta hänsyn till det regionala och internationella samarbetet, beroende på vad som är lämpligt. De förslag som läggs fram för att få stöd inom ramen för programmet kommer att utvärderas på grundval av tilldelningskriterier. Dessa kommer att grunda sig på bidrag till innovation och teknisk utveckling inom försvarsindustrin samt till säkerhets- och försvarsintressena i unionen genom förbättrad försvarsteknik, vilket medverkar till de kapacitetsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom unionen, på bärkraften hos åtgärden och på stödmottagarnas förmåga att visa att det finns ett åtagande bland medlemsstaterna att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken på ett samordnat sätt, även genom gemensam upphandling i förekommande fall.

Kommissionen kommer att ha ansvaret för genomförandet och förvaltningen av programmets struktur. Den får emellertid överlåta delar av genomförandet till en annan enhet i enlighet med kraven i budgetförordningen. En andel av den totala budgeten bör gynna insatser som möjliggör gränsöverskridande deltagande för små och medelstora företag.

Den föreslagna budgeten för programmet är 500 miljoner euro.

2017/0125 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 4 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 5 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I den europeiska försvarshandlingsplan som antogs den 30 november 2016 åtog sig kommissionen att komplettera, utnyttja och befästa medlemsstaternas gemensamma insatser när det gäller att utveckla försvarskapacitet för att bemöta utmaningarna på säkerhetsområdet och att främja en konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsindustri. Det föreslås särskilt att man ska lansera en europeisk försvarsfond för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik. Fonden ska stödja samarbetet under hela cykeln för utvecklingen av försvarsprodukter och teknik.

(2)För att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri bör ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) inrättas. Programmet bör syfta till att stärka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bland annat it-försvar, genom att stödja samarbetet mellan företag som befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik. Utvecklingsskedet som kommer efter forsknings- och teknikskedet innebär betydande risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri. Genom att stödja utvecklingsskedet skulle programmet bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och produktion och främja alla former av innovation. Programmet bör komplettera den verksamhet som genomförs i enlighet med artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och omfattar inte produktionen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(3)För att bättre utnyttja stordriftsfördelar inom försvarsindustrin bör programmet stödja samarbete mellan företag vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(4)Programmet bör omfatta en tvåårsperiod från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2020, samtidigt som finansieringsramen för genomförandet av programmet bör fastställas för denna period.

(5)Programmet bör genomföras helt i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 6 . Finansieringen får i synnerhet ges i form av bidrag. Finansieringsinstrument eller offentlig upphandling får användas där så är lämpligt.

(6)Kommissionen får anförtro delar av genomförandet av programmet till de enheter som avses i artikel 58.1 c i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Tack vare Europeiska försvarsbyråns expertkunskap får kommissionen anförtro den en sådan roll.

(7)Med tanke på denna sektors speciella förhållanden kommer inga samarbetsprojekt mellan företag att inledas i praktiken förrän medlemsstaterna har enats om att stödja sådana projekt. Efter det att de har fastställt gemensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar på unionsnivå och vid behov tagit hänsyn till samarbetsinitiativ på regional nivå, fastställer och konsoliderar medlemsstaterna de militära kraven och fastställer de tekniska specifikationerna för projektet. De får också utse en projektledare som ansvarar för att leda arbetet med att utveckla ett samarbetsprojekt.

(8)Om en åtgärd som stöds genom programmet leds av en projektledare som utsetts av medlemsstaterna, bör kommissionen informera projektledaren innan den verkställer utbetalningen till stödmottagaren för den stödberättigande åtgärden, så att projektledaren kan säkerställa att stödmottagarna respekterar tidsfristerna.

(9)Unionens finansiella stöd bör inte påverka exporten av produkter, utrustning eller teknik, och det bör inte heller påverka medlemsstaternas befogenheter när det gäller politiken för export av försvarsrelaterade produkter. Unionens finansiella stöd bör inte påverka medlemsstaternas politik för export av försvarsrelaterade produkter.

(10)Eftersom målet för programmet är att främja konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri genom att minska riskerna i utvecklingsskedet av samarbetsprojekt, bör det omfatta de åtgärder som rör utvecklingen av försvarsprodukter eller försvarsteknik, nämligen fastställande av gemensamma tekniska specifikationer, utformning, prototyputveckling, provning, kvalificering, certifiering samt genomförbarhetsstudier och andra stödjande åtgärder. Detta kommer att gälla även för uppgraderingar av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik.

(11)Eftersom syftet med programmet i synnerhet är att fördjupa samarbetet mellan företag i de olika medlemsstaterna, bör en åtgärd få finansiering genom programmet endast om den genomförs av minst tre företag som samarbetar och som är etablerade i minst två olika medlemsstater.

(12)Gränsöverskridande samarbete vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik har ofta hämmats av svårigheter att enas om gemensamma tekniska specifikationer. Att gemensamma tekniska specifikationer har saknats eller endast funnits i begränsad omfattning har lett till ökad komplexitet, förseningar och alltför höga kostnader i utvecklingsskedet. Att man enas om gemensamma tekniska specifikationer bör vara en förutsättning för att få ta del av unionens stöd inom ramen för detta program. Åtgärder som syftar till att stödja ett gemensamt fastställande av tekniska specifikationer bör också vara berättigade till stöd inom ramen för programmet.

(13)Eftersom programmet syftar till att öka konkurrenskraften inom unionens försvarsindustri, bör endast enheter som är etablerade i unionen och som utför praktisk kontroll av medlemsstaterna eller invånarna i medlemsstaterna kunna få stöd. För att säkerställa skyddet av väsentliga säkerhetsintressen i unionen och dess medlemsstater ska infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna och underleverantörerna i de åtgärder som finansieras inom ramen för programmet dessutom inte vara belägna i ett land utanför unionen.

(14)Stödberättigande åtgärder som utvecklas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet inom unionens institutionella ramverk säkerställer ett kontinuerligt fördjupat samarbete mellan företag i olika medlemsstater och bidrar därmed direkt till målen för programmet. Sådana projekt bör därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad.

(15)Om ett konsortium av företag vill delta i en åtgärd som berättigar till stöd inom ramen för programmet och unionens ekonomiska bistånd ges i form av bidrag, bör konsortiet utse en av sina deltagare till samordnare som blir den huvudsakliga kontaktpersonen i kontakten med kommissionen.

(16)Främjande av innovation och teknisk utveckling inom unionens försvarsindustri bör ske på ett sätt som stämmer överens med unionens säkerhetsintressen. Följaktligen bör åtgärdens bidrag till dessa intressen och till de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om vara ett kriterium vid tilldelning. Inom unionen fastställs gemmensamma kapacitetsutvecklingsprioriteringar framför allt genom kapacitetsutvecklingsplanen. Andra processer i unionen, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten och det permanenta strukturerade samarbetet, kommer att stödja genomförandet av relevanta prioriteringar genom fördjupat samarbete. I förekommande fall får också regionala eller internationella samarbetsinitiativ, till exempel inom ramen för Nato, som gynnar unionens säkerhets- och försvarsintressen beaktas.

(17)För att säkerställa att de finansierade åtgärderna är genomförbara i praktiken bör medlemsstaternas åtagande att på ett effektivt sätt bidra till finansieringen av åtgärden vara ett kriterium vid tilldelningen för sådana åtgärder.

(18)För att säkerställa att de finansierade åtgärderna kommer att bidra till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin bör de vara marknadsorienterade och efterfrågestyrda. Att medlemsstaterna redan har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken, eventuellt på ett samordnat sätt, bör beaktas i tilldelningskriterierna.

(19)Det ekonomiska biståndet från unionen inom ramen för programmet bör inte överskrida 20 % av de sammanlagda biståndsberättigande kostnaderna för åtgärden när den gäller prototyper, vilket ofta är den mest kostsamma åtgärden under utvecklingsskedet. De biståndsberättigande kostnaderna bör dock täckas i sin helhet när det gäller andra åtgärder i utvecklingsskedet.

(20)Eftersom unionens stöd syftar till att öka sektorns konkurrenskraft och endast avser det specifika utvecklingsskedet, bör kommissionen inte ha äganderätt eller immateriella rättigheter när det gäller de produkter eller den teknik som de finansierade åtgärderna resulterat i. De tillämpliga systemen för immateriella rättigheter kommer att fastställas av stödmottagarna i ett kontrakt.

(21)Kommissionen bör inrätta ett flerårigt arbetsprogram i enlighet med målen för programmet. Kommissionen bör vid inrättandet av arbetsprogrammet biträdas av en kommitté med företrädare från medlemsstaterna (nedan kallad programkommittén). Eftersom man inom unionens politik ser små och medelstora företag som mycket viktiga när det gäller att säkerställa ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration i unionen och eftersom de åtgärder som får stöd normalt kräver gränsöverskridande samarbete, är det viktigt att arbetsprogrammet återspeglar och möjliggör ett sådant gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag och att därför en andel av den totala budgeten gynnar sådana åtgärder.

(22)För att man ska kunna dra nytta av expertkunskapen inom försvarssektorn kommer Europeiska försvarsbyrån att få status som observatör i kommittén med företrädare för medlemsstaterna. Europeiska utrikestjänsten bör också medverka i kommittén med företrädare för medlemsstaterna.

(23)När det gäller att välja ut vilka åtgärder som ska finansieras genom programmet bör kommissionen eller de enheter som avses i artikel 58.1 c i förordning nr 966/2012 anordna konkurrensutsatta ansökningsomgångar i enlighet med vad som föreskrivs i förordning nr 966/2012. Efter en utvärdering av de mottagna förslagen med hjälp av oberoende experter ska kommissionen välja ut de åtgärder som ska finansieras inom ramen för programmet. I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör genomförandebefogenheter delegeras till kommissionen när det gäller antagandet och genomförandet av arbetsprogrammet samt tilldelningen av finansiering till utvalda åtgärder. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 7 .

(24)Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av ovannämnda genomförandeakter med beaktande av deras betydande konsekvenser för genomförandet av den grundläggande rättsakten.

(25)Kommissionen bör upprätta en rapport om genomförandet vid programmets slut, där den granskar den finansiella verksamheten när det gäller det ekonomiska resultatet och om möjligt effekterna av genomförandet. I denna rapport bör man också analysera små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt som omfattas av programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed fastställs ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram (nedan kallat programmet) för unionens åtgärder, som omfattar perioden 1 januari 2019–31 december 2020.

Artikel 2

Mål

Programmet ska ha följande mål:

(a)Det ska främja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri genom stöd till åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede.

(b)Det ska stödja och stimulera samarbetet mellan företag, inklusive små och medelstora företag, vid utvecklingen av teknik eller produkter i enlighet med de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom unionen.

(c)Det ska främja ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet och bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och utveckling.

Artikel 3

Budget

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2019–2020 fastställs till 500 miljoner euro i löpande priser.

Artikel 4

Allmänna finansieringsbestämmelser

1. Det ekonomiska biståndet från unionen får tillhandahållas genom sådana typer av finansiering som tas upp i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, i synnerhet följande typer:

a) Bidrag.

b) Finansieringsinstrument.

c) Offentlig upphandling.

2. De typer av finansiering som avses i punkt 1 i denna artikel och metoderna för genomförandet ska väljas ut på grundval av deras förmåga att uppnå de specifika målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och risken för intressekonflikt.

3. Kommissionen ska genomföra unionens ekonomiska bistånd i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, antingen direkt eller indirekt genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros de enheter som anges i artikel 58.1 c i den förordningen.

4. Om medlemsstaterna utser en projektledare ska kommissionen verkställa utbetalningen till stödberättigade mottagare efter det att den underrättat projektledaren.

Artikel 5

Typ av finansieringsinstrument

1. De finansieringsinstrument som inrättats i enlighet med avdelning VIII i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 får användas för att underlätta tillgången till finansiering för enheter som genomför åtgärder i enlighet med artikel 6.

2. Följande typer av finansieringsinstrument får användas:

a) Kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

b) Lån eller garantier.

c) Riskdelningsinstrument.

Artikel 6

Stödberättigande åtgärder

1.Programmet ska tillhandahålla stöd för stödmottagares åtgärder som befinner sig i ett utvecklingsskede, såväl för nya produkter och ny teknik som för uppgraderingar av befintliga produkter och befintlig teknik, när det gäller följande:

(a)Utformning av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik samt tekniska specifikationer utifrån vilka en sådan utformning har utvecklats.

(b)Prototyputveckling av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik. En prototyp är en modell av en produkt eller teknik som kan visa elementets prestanda i driftsmiljö.

(c)Provning av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik.

(d)Kvalificering av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik; kvalificering är hela det förfarande som påvisar att utformningen av en produkt/en komponent/teknik uppfyller de angivna kraven. Detta förfarande tillhandahåller objektiva bevis på att särskilda krav för en utformning har uppfyllts.

(e)Certifiering av en försvarsprodukt eller försvarsteknik. Certifiering är ett förfarande enligt vilket en nationell myndighet intygar att produkten/komponenten/tekniken överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna.

(f)Studier, t.ex. genomförbarhetsstudier och andra kompletterande åtgärder.

2.Åtgärden ska genomföras genom samarbete mellan minst tre företag som är etablerade i minst två olika medlemsstater. De företag som är stödmottagare ska varken direkt eller indirekt genomgå faktisk kontroll av samma enhet eller kontrollera varandra.

3.Vid tillämpning av punkt 2 ska ”faktisk kontroll” avse ett förhållande som bygger på rättigheter, avtal eller annat, som var för sig eller tillsammans och med hänsyn till faktiska eller rättsliga förhållanden ger möjligheter att direkt eller indirekt utöva ett avgörande inflytande på ett företag, särskilt genom

(a)nyttjanderätt till ett företags samtliga tillgångar eller en del av dem,

(b)rättigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande på sammansättningen av företagets olika organ, omröstningar eller beslut, eller som på annat sätt ger ett avgörande inflytande på företagets verksamhet.

4.När det gäller åtgärderna i punkt 1 b–f ska åtgärden grundas på gemensamma tekniska specifikationer.

Artikel 7

Stödberättigade enheter

1.Stödmottagare ska vara företag som är etablerade i unionen och i vilka medlemsstater och/eller medborgare i medlemsstater äger mer än 50 % av företaget och utövar den faktiska kontrollen över det i den mening som avses i artikel 6.3, antingen direkt eller indirekt via ett eller flera andra företag. Dessutom ska all infrastruktur samt alla anläggningar, tillgångar och resurser som används av deltagarna, inbegripet underleverantörer och andra tredje parter, i åtgärder som finansieras inom ramen för programmet vara belägna på medlemsstaternas territorium under hela den tid som åtgärden pågår.

2.Om stödmottagaren, enligt punkt 1, håller på att utarbeta en åtgärd som anges i artikel 6, inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet, ska den vara berättigad till den ökade finansiering som avses i artikel 11.2 när det gäller denna åtgärd.

Artikel 8

Försäkran från de sökande

Samtliga sökande ska skriftligen försäkra att de är fullt medvetna om och efterlever tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning samt bestämmelser avseende verksamhet på försvarsområdet.

Artikel 9

Konsortium

1.Om unionens ekonomiska bistånd tillhandahålls i form av ett bidrag ska de medlemmar av ett konsortium som vill delta i en åtgärd utse en av medlemmarna till samordnare, vilket ska anges i bidragsavtalet. Samordnaren ska vara huvudkontaktpunkt mellan medlemmarna i konsortiet gentemot kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, om inte annat föreskrivs i bidragsavtalet eller om samordnaren underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt bidragsavtalet.

2.De medlemmar av ett konsortium som deltar i en åtgärd ska ingå ett internt avtal som fastställer deras rättigheter och skyldigheter med avseende på genomförandet av åtgärden (i enlighet med bidragsavtalet), utom i vederbörligen motiverade fall som anges i arbetsprogrammet eller i meddelandet om ansökningsomgång.

Artikel 10

Tilldelningskriterier

Åtgärder som föreslås för finansiering inom ramen för programmet ska utvärderas på grundval av följande kumulativa kriterier:

(a)Spetskompetens.

(b)Bidrag till innovation och teknisk utveckling av försvarsindustrin och därmed främjande av unionens industriella oberoende på området för försvarsteknik.

(c)Bidrag till unionens säkerhets- och försvarspolitiska intressen genom att stärka den försvarsteknik som bidrar till att genomföra de kapacitetsutvecklingsprioriteringar som unionens medlemsstater har enats om.

(d)Praktisk genomförbarhet, framför allt genom att stödmottagarna visar att de återstående kostnaderna för den stödberättigande åtgärden täcks av andra finansieringssätt, t.ex. medlemsstaternas bidrag.

(e)För de åtgärder som beskrivs i artikel 6.1 b–e avses bidrag till konkurrenskraften inom den europeiska försvarsindustrin genom att stödmottagarna visar att medlemsstaterna har åtagit sig att gemensamt producera och köpa in den färdiga produkten eller tekniken på ett samordnat sätt, även genom gemensam upphandling i förekommande fall.

Artikel 11

Finansieringsgrad

1.Det ekonomiska bistånd från unionen som föreskrivs i programmet får inte överstiga 20 % av den totala kostnaden för åtgärden när det gäller prototyputveckling. I alla andra fall får biståndet täcka upp till den totala kostnaden för åtgärden.

2.När det gäller en åtgärd som utarbetas av en stödmottagare som avses i artikel 7.2 kan finansieringsgraden höjas med ytterligare 10 procentenheter.

Artikel 12

Äganderätt och immateriella rättigheter

Kommissionen ska inte äga de produkter eller den teknik som åtgärden resulterar i och ska inte heller ha någon fordran avseende de immateriella rättigheter som gäller åtgärden.

Artikel 13

Arbetsprogram

1.Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett flerårigt arbetsprogram för hela programmets löptid. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2. Detta arbetsprogram ska överensstämma med de mål som anges i artikel 2.

2.Arbetsprogrammet ska i detalj ange de projektkategorier som ska finansieras inom ramen för programmet.

3.Arbetsprogrammet ska säkerställa att en trovärdig andel av den totala budgeten gynnar åtgärder som gör det möjligt för små och medelstora företag att delta över gränserna.

Artikel 14

Tilldelningsförfarande

1.Vid genomförandet av programmet ska unionens finansiering beviljas efter de konkurrensutsatta ansökningsomgångar som offentliggörs i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/12 8 .

2.Kommissionen ska med stöd av oberoende experter utvärdera de förslag som lämnas in till följd av meddelandet om ansökningsomgång på grundval av tilldelningskriterierna i artikel 10.

3.Kommissionen ska efter varje ansökningsomgång tilldela finansiering för utvalda åtgärder genom en genomförandeakt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel 15

Årliga delbetalningar

Kommissionen får dela upp budgetåtaganden i årliga delbetalningar.

Artikel 16

Kommitté

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. Europeiska försvarsbyrån ska inbjudas som observatör.

2.Om det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 17

Övervakning och rapportering

1.Kommissionen ska regelbundet övervaka programmets genomförande och årligen rapportera om de framsteg som gjorts i enlighet med artikel 38.3 e i förordning (EU) nr 966/2012. Kommissionen ska för detta ändamål vidta nödvändiga övervakningsåtgärder.

2.För att stödja större effektivitet och ändamålsenlighet i unionens framtida politiska åtgärder ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport i efterhand och sända den till Europaparlamentet och rådet. Rapporten, som ska bygga på relevanta samråd med medlemsstaterna och de viktigaste berörda parterna, ska särskilt bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att nå målen i artikel 2. Den ska också innehålla en analys av små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande i projekt inom ramen för programmet samt små och medelstora företags deltagande i den globala värdekedjan.

Artikel 18

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav, eller vid behov återlämnande, av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

2.Kommissionen och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, eller, när det gäller internationella organisationer, rätt att genomföra kontroller i enlighet med avtal som ingåtts med dessa, på grundval av handlingar samt på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt denna förordning.

3.Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 9 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 10 , göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller kontrakt som finansierats inom ramen för denna förordning.

Artikel 19

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Talman Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

1.2Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Mål

1.5Motivering till förslaget eller initiativet

1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri.

1.2.Berörda politikområden

Avdelning 02: Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag

Kapitel 02.07: Europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram

1.3.Typ av förslag eller initiativ

☑ Ny åtgärd

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 11

◻ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Försvarsindustrin är en viktig del av ekonomin i Europeiska unionen och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet syftar till att öka dess konkurrenskraft och innovationskapacitet.

1.4.2.Specifikt/specifika mål

Specifikt mål nr 1

Främja försvarsindustrins konkurrenskraft

Specifikt mål nr 2

Stödja och stimulera samarbete mellan företag vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik

Specifikt mål nr 3

Överbrygga klyftan mellan forskning och innovation och främja all typ av innovation

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förväntade resultat:

Programmet kommer att bidra till att skapa ett gemensamt tillvägagångssätt för försvarsindustrins aktörer i medlemsstaterna. Det finansiella bidraget från unionen bör bana väg för ett antal utvecklingsprojekt som annars inte skulle ha startats med tanke på deras finansieringsbehov eller de tekniska risker det skulle innebära och bör leda till ytterligare gemensamma försvarsutvecklingsprojekt.

Det ökade samarbetet förväntas minska onödigt dubbelarbete och variationer och skapa stordriftsfördelar. Detta kommer slutligen att leda till lägre enhetskostnader till förmån för medlemsstaterna och ha en positiv inverkan på exporten.

Förväntade effekter:

Utvecklingen av försvarsprojekt som direkt eller indirekt stöds av programmet förväntas få en positiv inverkan på den europeiska ekonomin. Studier visar att investeringar i försvarssektorn har betydande positiva multiplikatoreffekter på BNP, skatter och sysselsättning, som är jämförbara med dem för andra viktiga kategorier av offentliga utgifter (transport, utbildning, hälso- och sjukvård). Forskning och utveckling inom försvarssektorn resulterar också i viktiga avknoppningsföretag, vilket gagnar både försvarssektorn och den civila sektorn.

Leveranskedjan för försvarssektorn utgörs till stor del av små och medelstora företag, särskilt genom leveranskedjan för de viktigaste systemintegratörerna. En successiv uppluckring av gränsen mellan försvarssektorn och den civila sektorn kommer också att göra det möjligt för de små och medelstora företag som traditionellt inte är verksamma inom försvarssektorn att delta, särskilt på områdena elektronik och programvara.

På längre sikt förväntas försvarsprojekt medföra fördelar när det gäller sysselsättning och kompetens.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Med tanke på den korta tidsfristen för genomförandet kommer resultaten och effekterna av programmet att bedömas inom ramen för en efterhandsutvärdering efter programmets genomförande.

Kommissionen kommer att säkerställa att de nödvändiga indikatorer som används för att övervaka genomförandet av programmet inrättas av den enhet som ansvarar för genomförandet av programmet. Indikatorerna omfattar följande:

– Antalet genomförda samarbetsprojekt.

– Totala värdet av genomförda samarbetsprojekt och medfinansieringsnivån.

– Antalet företag som deltar som medlemmar i konsortiet och deras storlek (för att övervaka små och medelstora företags deltagande).

– Antalet deltagande medlemsstater.

– Antalet små och medelstora företag som deltar i projekt inom ramen för programmet.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

För att utföra uppgifterna enligt detta förslag kommer det att krävas att ett konsortium inrättas genom ett internt avtal i enlighet med artikel 9 i denna förordning och att en medlem av konsortiet utses till samordnare.

Medlemmarna i konsortiet måste styrka att de har teknisk kapacitet att effektivt hantera de åtgärder de anförtros, särskilt på grund av programmets begränsade tid (2 år).

Genomförandeorganet kommer att behöva personal med lämplig teknisk, ekonomisk och juridisk kompetens för att förbereda valet av bidrag, hantera uppföljningen av dem, kontrollera de verksamheter som lagts ut på entreprenad och förbereda rapportering av hög kvalitet till kommissionens förvaltning.

Kommissionen kommer också att behöva personal med lämplig kompetens för att effektivt övervaka det arbete som utförs av genomförandeorganet.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan beror på flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” menas det värde en unionsinsats tillför som går utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Unionens rätt att agera grundar sig på artikel 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

De försvarsindustriella projekten förvaltas på nationell nivå och utvecklingskedet är det mest riskfyllda skedet. Det görs få investeringar i den europeiska försvarssektorn, som också splittras av nationsgränserna, något som leder till ständiga överlappningar. Vid en närmare anblick på försvarsindustrin i unionen ser man dessutom att bristerna blir allt större, att tekniken håller på att bli föråldrad och att nya program saknas, särskilt samarbetsprogram. Gränsöverskridande samarbete kan bidra till att man bättre tar till vara på stordriftsfördelar genom att dubbelarbetet blir mindre och det blir möjligt att utveckla de produkter och den teknik som krävs.

Bristen på samordning och samstämmighet mellan medlemsstaterna utgör också en konkurrensnackdel för den europeiska försvarsindustrin gentemot dess internationella motsvarigheter, samtidigt som den orsakar kostnader för den nationella budgeten och utgör ett påtagligt hinder för genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

Åtgärder på unionsnivå kommer att innebära ett mervärde, eftersom man genom positiva incitament ännu mer uppmuntrar samarbete inom försvarsindustrin och inriktar sig på projekt som befinner sig i ett utvecklingsskede när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik och som inte kan genomföras på nationell nivå på grund av kostnaderna och de tillhörande riskerna.

Europeiska unionens stöd kommer att göra det möjligt för försvarsindustrin att anslå nödvändig finansiering till projekt som ofta är för stora för ett enda land. Typen av projekt och kostnaderna för dem innebär att man måste samarbeta över gränserna.

De gemensamma tekniska specifikationer som krävs enligt förordningen kommer att leda till att medlemsstaterna och deras försvarsindustri antar gemensamma standarder, vilket kommer att resultera i ett bättre och effektivare samarbete.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Pilotprojektet och den förberedande åtgärden om forskning på försvarsområdet tillsammans med Europeiska försvarsbyrån är program som kan anses likna varandra. Erfarenheterna av dessa program, särskilt när det gäller styre, kommer att användas för att bestämma hur det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet ska förvaltas och följas upp.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Synergieffekter med andra aktuella försvarsprojekt (t.ex. den förberedande åtgärden med Europeiska försvarsbyrån) är möjliga.

Synergieffekter ska också eftersträvas med kommissionens övriga direktorat när det gäller forskning och innovation. De projekt som ska finansieras för att stödja det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet får bland annat ha inverkan på transport-, kommunikations- och energisektorerna.

Det är viktigt att säkerställa att kommissionen samordnar forsknings- och innovationsprogrammen för att optimera avkastningen på investeringar.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

–☑ Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2019 till den 31 december 2020

–☑ Den påverkar resursanvändningen från den 1 januari 2018 till den 31 december 2023.

◻ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 12

◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻ via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☑ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–☑ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Metoden för indirekt förvaltning föredras för att optimera flexibiliteten i programmet, samtidigt som den ger kommissionen möjlighet att kontrollera och övervaka programmet och hur medlen används.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

I enlighet med artikel 17 i förordningen om det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet kommer kommissionen att regelbundet övervaka genomförandet av programmet och årligen rapportera om de framsteg som gjorts genom att granska den finansiella verksamheten och bedöma uppnådda resultat.

Därför kommer kommissionen att införa nödvändiga övervakningssystem för att säkerställa att relevanta uppgifter från de enheter som ansvarar för programmets genomförande, från medlemsstater eller från tredje parter samlas in på ett tillförlitligt och smidigt sätt.

När det gäller uppdrag som utförs inom ramen för indirekt förvaltning kommer kommissionen att säkerställa att effektiv och ändamålsenlig övervakning och rapportering ingår i delegeringsavtalet och i kontrakten eller avtalen som den ansvariga enheten undertecknat med utvalda stödmottagare.

De insamlade uppgifterna bör göra det möjligt för kommissionen att rapportera om de framsteg som gjorts i enlighet med artikel 38.3 e i förordning nr 966/2012 och med hänvisning till de särskilda mål som avses i punkt 1.4.2 ovan.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

De identifierade riskerna är följande:

Förseningsrisker: Problem med tidsplanen och förseningar i genomförandet.

Styrningsrisk: Brist på samarbete mellan medlemsstaterna och/eller den nationella industrin.

Finansiella risker: Kostnadskontroll, lågt utnyttjande (förseningar), ej stödberättigande kostnader osv.

Tekniska risker: Svårigheter med särskild utveckling, tekniska frågor och lägre prestandanivå.

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Medlen kommer att förvaltas indirekt via ett delegeringsavtal.

Största delen av medlen fördelas via bidrag (andra nivån).

Genomförandeorganet kommer att knyta fördelningen av dessa bidrag till stödmottagarnas regelbundna obligatoriska rapportering som sker genom konsortiets samordnare (artikel 9 i förordningen).

Det kontrakt eller de avtal som kommer att undertecknas med konsortiets samordnare kommer att innehålla konsortiets skyldigheter, i synnerhet rätten för kommissionen att minska, dra in eller avsluta sitt finansiella bidrag, om genomförandet av åtgärderna uteblir eller är otillräckligt eller försenat.

Kommissionen kommer genom delegeringsavtal att enas om hur denna rapportering ska vara utformad och hur ofta den ska ske:

– Obligatorisk rapportering från stödmottagarna.

– Skrivbordskontroller av utgifter.

– Deltagande i regelbundna övervakningsmöten (tekniska och administrativa).

Ibland kan externa tekniska experter behöva anlitas för att övervaka programmens genomförande. Utifrån resultaten av kontroller på plats kommer kommissionen vid behov att säkerställa att storleken på eller villkoren för tilldelning av det ursprungligen godkända finansiella bidraget och även tidsplanen för utbetalningarna justeras.

Dessutom kommer en revisionsstrategi att genomföras för att nära övervaka kostnaderna för projektet.

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Den personal som omfattas av punkt 3.2.3.2 bör räcka för att kontrollera genomförandet av medlen.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

I artikel 18 i förslaget klargörs behörigheten för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) när det gäller att utreda transaktioner som stöds inom ramen för detta initiativ.

Avtal som ingås inom ramen för denna förordning, inklusive avtal som ingås med deltagande tredjeländer och internationella organisationer, ska omfatta övervakning och finansiell kontroll som ska genomföras av kommissionen eller varje företrädare som utses av denna, samt revision av revisionsrätten eller Olaf, i förekommande fall på platsen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av anslag	Bidrag
		Diff./Icke-diff. 13 .	från Efta-länder 14	från kandidat-länder 15	från tredje-länder	enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen
		Diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
		Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av anslag	Bidrag
		Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidat-länder	från tredje-länder	enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen
	02.0701 – Europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	02.010405 – Stödutgifter för det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

Förslaget leder inte till en ökning av de sammanlagda utgifterna under rubrik 1a i den fleråriga budgetramen 2014–2020, eftersom såväl anslagen för Fonden för ett sammanlänkat Europa, de europeiska programmen för satellitnavigering, unionens jordobservations- och jordövervakningsprogram samt Iter-programmet, som den outnyttjade marginalen kommer att minska för att finansiera bidraget från unionens budget till det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Finansieringskällor för det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet	2019	2020	Totalt
FONDEN FÖR ETT SAMMANLÄNKAT EUROPA, varav:			145
32.020101 – Fortsatt integrering av den inre marknaden för energi och driftskompatibiliteten för el- och gasnät över gränserna 32.020102 – Öka unionens energiförsörjningstrygghet 32.020103 – Bidra till hållbar utveckling och miljöskydd 09.0303 – Främja interoperabilitet, hållbar utbyggnad, drift och uppgradering av transeuropeiska infrastrukturer för digitala tjänster samt samordning på europeisk nivå	20 20 20 10	20 20 20 15	40 40 40 25
EUROPEISKA SATELLITNAVIGERINGSPROGRAM (Egnos och Galileo), varav:			135
02.0501 – Utveckling och tillhandahållande av infrastruktur och tjänster för global satellitnavigering (Galileo) till 2020	80	50	130
02.0502 – Tillhandahållande av satellitbaserade tjänster för ökade prestanda hos GPS så att de gradvis täcker hela Europeiska civila luftfartskonferensens region (ECAC-regionen) till 2020 (Egnos)		5	5
UNIONENS JORDÖVERVAKNINGS- OCH JORDOBSERVATIONSPROGRAM, varav:			15
02.0601 Operativa tjänster som bygger på rymdbaserade observationer och jordbaserade data (Copernicus)	10	5	15
Iter, varav:			80
32.050102 – Att bygga, driva och utnyttja Iter-anläggningen – Europeiska gemensamma företaget för Iter – fusionsenergi	30	50	80
Outnyttjade marginaler, varav:			125
Outnyttjad marginal	55	70	125

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

1 A

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

GD GROW			2019	2020	2021	2022	2023	TOTALT
• Driftsanslag
02.07.01	Åtaganden	(1)	244,7	254,5				499,2
	Betalningar	(2)	146,7	201,5	100	51	p.m.	499,2
•Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 16
02.01 04 05		(3)	0,3	0,5				0,8
TOTALA anslag för GD GROW	Åtaganden	= 1+1 a +3	245	255				500
	Betalningar	= 2+2 a +3	147	202	100	51	p.m.	500

•TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	244,7	254,5				499,2
	Betalningar	(5)	146,7	201,5	100	51	p.m.	499,2
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)	0,3	0,5				0,8
TOTALA anslag för RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+6	245	255				500
	Betalningar	=5+6	147	202	100	51	p.m.	500

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

•TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)
	Betalningar	(5)
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Åtaganden	=4+6
	Betalningar	=5+6

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2018	2019	2020	2021	2022	2023	TOTALT
GD GROW
• Personalresurser		0,966	0,985	1,005				2,956
• Övriga administrativa utgifter		0,199	0,249	0,249				0,697
TOTALT GD GROW	Anslag	1,165	1,234	1,254				3,653

TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

(Summa åtaganden = summa betalningar)

1,165

1,234

1,254

3,653

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2018	2019	2020	2021	2022	2023	TOTALT
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	1,165	246,234	256,254				503,653
	Betalningar	1,165	148,234	203,254	100	51		503,653

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ⇩			2019		2020		TOTALT
	RESULTAT
	Typ 17	Genomsnittliga kostnader	Nej	Kostn.	Nej	Kostn.	Totalt antal	Total kostnad
SPECIFIKA MÅL 18 1 – Främja försvarsindustrins konkurrenskraft 2 – Stödja och stimulera samarbete mellan företag vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik 3 – Överbrygga klyftan mellan forskning och innovation och främja all typ av innovation
– Resultat			2	244,7	1	254,5	3	499,2
Delsumma för specifikt mål nr 1			2	244,7	1	254,5	3	499,2
TOTALA KOSTNADER			2	244,7	1	254,5	3	499,2

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2018

2019

2020

2021

2022

2023

TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	0,966	0,985	1,005	2,956
Övriga administrativa utgifter	0,199	0,249	0,249	0,697
Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen	1,165	1,234	1,254	3,653

Belopp utanför RUBRIK 5 19 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Andra utgifter av administrativ natur
Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

TOTALT

1,165

1,234

1,254

3,653

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		2018	2019	2020	2021	2022	2023
•Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
02 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		7	7	7
XX 01 01 02 (vid delegationer)
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)
•Extern personal (i heltidsekvivalenter) 20
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 04 åå 21	– vid huvudkontoret
	– vid delegationer
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT		7	7	7

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Fastställa behoven och begreppsmässigt funktionella förslag.

Säkerställa säkerhetsklassificering av uppgifter samt inrätta och driva nödvändiga system för hantering av konfidentiell information.

Säkerställa nödvändig lagstiftning samt förbereda nödvändiga konsekvensbedömningar, programförslag och kommissionens beslut.

Säkerställa en god förvaltning av programmet och utarbetandet av arbetsprogram.

Stödja utvärdering och val av bidrag.

Säkerställa en god finansiell övervakning och analys av utgifterna.

Övervaka åtgärden och analysera de tekniska framstegen.

Delta i större projektmöten.

Rapportera till ledningen.

Extern personal

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–◻ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

–☑ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förslaget kommer att finansieras genom följande särskilda budgetposter:

02.0501 – Utveckling och tillhandahållande av infrastruktur och tjänster för global satellitnavigering (Galileo) till 2020

02.0502 – Tillhandahållande av satellitbaserade tjänster för ökade prestanda hos GPS så att de gradvis täcker hela Europeiska civila luftfartskonferensens region (ECAC-regionen) till 2020 (Egnos)

	År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	Totalt
Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 22
		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….