Bryssel den 6.3.2017

COM(2017) 114 final

2017/0048(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om europeisk företagsstatistik,
om ändring av förordning (EG) nr 184/2005 och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2017) 98 final}
{SWD(2017) 99 final}


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Det finns ett ökande behov av statistik om företag, för beslutsfattande och andra ändamål. Det europeiska statistiksystemet (nedan kallat ESS) 1 förväntas kunna tillhandahålla sådan statistik som är av hög kvalitet, aktuell och jämförbar mellan medlemsstaterna. ESS företagsstatistik bör ligga till grund för marknadsekonomiska beslut som grundas på kunskap och innovation, för ett förbättrat tillträde till den inre marknaden för små och medelstora företag och för att stimulera företagande och konkurrenskraft.

Utkastet till förordning om europeisk företagsstatistik, som ändrar förordning (EG) nr 184/2005 och upphäver tio rättsakter på området företagsstatistik, ingår i Refit-programmet, Europeiska kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat som syftar till att förenkla EU-lagstiftningen och minska onödiga regleringskostnader och där man har identifierat företagsstatistiken som ett prioriterat område. Enligt utkastet till förordning ska de statistiska kraven och rättsakterna för företagsstatistik integreras genom att de samordnas och förenklas, och arbetsbördan för företagen minskas.

Det nuvarande systemet för att framställa europeisk företagsstatistik är uppdelat på olika områdesspecifika förordningar. Detta leder till inkonsekvenser i de insamlade uppgifterna och till att framställningen av uppgifter blir mindre effektiv. Ramförordningen om integrerad företagsstatistik kommer att tillhandahålla en gemensam rättslig ram för framställning och sammanställning av företagsstatistik inom ESS. Den förväntas leda till ESS-företagsregister av högre kvalitet, gemensamma definitioner som kan användas på alla de statistikområden som omfattas, utbyte av identifierbara mikrodata och en integrerad datastruktur. Detta bör medföra en rationalisering av processerna för att framställa nationell statistik, bättre användning av befintliga uppgiftskällor och en minskad statistisk börda för uppgiftslämnarna när ESS företagsstatistik sammanställs. Dessutom kommer den nya förordningen att skapa harmoniserade datastrukturer och gemensamma standarder för uppgiftskvaliteten som gör det möjligt att koppla samman olika företagsstatistik vilket gör de insamlade uppgifterna ännu mer värdefulla.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Det finns ett allt större behov av tillförlitlig statistik av hög kvalitet för att beslutsfattare och företagare ska kunna fatta väl underbyggda beslut. I den nuvarande situationen med allt större tryck på den personal och de ekonomiska resurser som står till förfogande för att framställa statistik är den allt större mängd statistik av hög kvalitet som behövs en stor utmaning för ESS. Samtidigt möts ESS av krav från uppgiftslämnarna, dvs. företagen, att minska den administrativa bördan. För att bemöta dessa utmaningar har kommissionen (Eurostat) nyligen tagit flera initiativ för att säkerställa att den europeiska statistiken framställs mer effektivt och att belastningen på uppgiftslämnarna minskar genom att samordningen och samarbetet inom ESS förenklas och förbättras. Ett exempel är förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik, som ändrades 2015 för att förtydliga styrningen av ESS och stärka metoderna för samordnings- och samarbetsinstrumenten på både EU-nivå och nationell nivå. Andra liknande initiativ, t.ex. på området socialstatistik, ingår i kommissionens Refit-program och syftar till att förenkla och rationalisera framställningen av europeisk statistik inom berörda områden.

Företagsstatistiken är en av de tre ESS-pelarna i 2013–2017 års program för europeisk statistik 2 . Varje pelare omfattar en uppsättning primärstatistik som svarar mot olika behov och som kan utgöra underlag både för räkenskapssystem (t.ex. nationalräkenskaperna eller betalningsbalansen) och för indikatorer för olika politikområden. ESS Vision 2020, som antogs av ESS-kommittén i maj 2014, är ESS svar på utmaningarna i samband med offentlig statistik. Där framhålls att det måste vara möjligt att använda uppgifter inom olika statistikområden för att bättre kunna analysera nya fenomen (t.ex. globaliseringen) och bättre stödja en EU-politik med stort genomslag. Utdata bör vara baserade på effektiva och solida statistiska processer. Inom programmet för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken (Meets-programmet) har genomförandet av ESS Vision 2020 förberetts på området företags- och handelsstatistik. Flera åtgärder har inletts med syftet att integrera, förenkla, länka samman data och utveckla harmoniserade metoder.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Ett av syftena med ramförordningen är att tillhandahålla ändamålsenlig statistik som kan bidra till att utforma och övervaka den EU-politik som påverkar företagen.

För att man ska kunna övervaka framstegen med de tio prioriteringar som Europeiska kommissionen har fastställt, särskilt när det gäller sysselsättning, tillväxt och investeringar, den digitala inre marknaden, den inre marknaden samt EU:s handelsavtal, krävs harmoniserad och jämförbar europeisk statistik som

beslutsfattarna kan använda för att utforma politiska initiativ som uppfyller kommissionens mål och för att övervaka genomförandet av dem, och som

media kan använda vid rapporteringen om de områden som omfattas av de tio prioriteringarna.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Artikel 338 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör den rättsliga grunden för den europeiska statistiken. I den artikeln fastställs EU:s behörighet att besluta om åtgärder för att framställa sådan statistik som behövs för unionens verksamhet.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget inte avser ett område där Europeiska unionen har exklusiv befogenhet. I det europeiska statistiska systemet är det medlemsstaterna som sköter sammanställningen av statistisk information på nationell nivå. För att sammanställa företagsstatistik på europeisk nivå krävs att medlemsstaterna tillämpar en harmoniserad metod och att de tillämpar en gemensam modell för utdata. Det är bara kommissionen som kan samordna den harmonisering av statistisk information som behövs i medlemsstaterna och som kan framställa företagsstatistik på europeisk nivå utifrån de uppgifter som medlemsstaterna sammanställt. Europeiska unionen kan därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Den föreslagna åtgärden är därför helt berättigad. Detta kan bara åstadkommas fullt ut genom en EU-åtgärd.

Dessutom är det bara på EU-nivå som man bättre kan övervaka globalisering, baserat på kunskap om multinationella företagsgrupper.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Det kommer att säkerställa den europeiska företagsstatistikens kvalitet, inklusive dess jämförbarhet, relevans och anpassningsbarhet på ett harmoniserat sätt genom att samma principer tillämpas i alla medlemsstater. Det kommer att leda till en ökad kostnadseffektivitet och samtidigt respektera särdragen i medlemsstaternas system.

Genom att begrepp och metoder standardiseras, dubbelarbete undviks och möjligheten att bättre utnyttja en kombination av andra källor än undersökningar används i större utsträckning bör den ekonomiska och administrativa belastningen på uppgiftslämnarna minska. Ramförordningen är till stora delar resultatinriktad, vilket innebär att medlemsstaterna är fria att välja sina underlag (uppgiftskällor) så länge de levererar ett resultat (statistik) som överensstämmer med de fastställda definitionerna och kvalitetsstandarderna. Medlemsstaterna uppmuntras att när så är möjligt använda befintliga administrativa källor eller innovativa källor, t.ex. stordata, för att tillgodose behoven av statistik. Nya uppgiftskrav som införts i ramförordningen har testat genom pilotundersökningar för att visa att de är genomförbara.

De nu gällande EU-rättsakterna om företagsstatistik har ändrats ett flertal gånger under de senaste åren. Det har visat att en förordning med en gemensam ram för insamling, bearbetning och spridning av statistiska uppgifter om företag skulle kunna göra förfarandena kostnadseffektivare och mer ändamålsenliga.

I enlighet med proportionalitetsprincipen går därför den föreslagna förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen med förordningen.

Val av instrument

Föreslaget instrument: en förordning.

Med hänsyn till förslagets syfte och innehåll är en förordning det lämpligaste instrumentet.

Valet av lämpligt instrument beror på det rättsliga målet. Med tanke på informationsbehoven på EU-nivå har tendensen inom den europeiska statistiken varit att hellre använda förordningar än direktiv som grundrättsakter. En förordning är att föredra eftersom den ger samma lagstiftning i hela EU och medlemsstaterna inte kan välja bort någon del av rättsakten. Den garanterar att uppgifterna är jämförbara inom EU, och kan användas för att framställa europeisk statistik av hög kvalitet. En förordning är direkt tillämplig, vilket innebär att den inte behöver införlivas i nationell rätt. Valet av förordning som regleringsform överensstämmer med andra grundrättsakter om europeisk statistik som antagits sedan 1997.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Eftersom detta initiativ startade innan de nya riktlinjerna för bättre lagstiftning antogs har det inte gjorts någon sådan specifik utvärdering (enligt de fem utvärderingskriterierna) av den nuvarande situationen. På grundval av kommissionens standarder har Eurostats system för utvärdering av befintlig lagstiftning, inklusive utvärderingen av programmet för europeisk statistik 3 , följts och utgjort en central del av hela processen. Dessutom utförs användarundersökningar varje år för att få bättre kunskap om användarna och om deras behov och hur nöjda de är med de tjänster som Eurostat tillhandahåller. Eurostat använder utvärderingsresultaten för att förbättra processen för framställning av statistiska uppgifter och för sin statistik. Utvärderingarna ligger till grund för olika strategiplaner, t.ex. arbetsprogrammet och verksamhetsplanen.

Samråd med berörda parter

De viktigaste berörda parterna när det gäller europeisk företagsstatistik är uppgiftsanvändarna (andra avdelningar inom kommissionen, nationella statistikmyndigheter som övervakar företagssektorn, nationella centralbanker och Europeiska centralbanken, yrkesorganisationer och forskare) och uppgiftsinsamlarna (de nationella statistikbyråerna), men också andra uppgiftsinsamlare (t.ex. de nationella centralbankerna) och uppgiftslämnare (företagen, inklusive de små och medelstora företagen).

Den första omgången samråd med berörda parter gällde delar av infrastrukturen i den integrerade företagsstatistiken (t.ex. företagsregister, utbyte av mikrodata, kvalitetsfrågor och sekretess) och genomfördes i juli–oktober 2014. Den andra omgången inleddes under andra halvåret 2015 och var inriktad på de ändringar av uppgiftskraven som ramförordningen medför. Vid den tredje omgången inhämtade man de berörda parternas åsikter om moderniseringen av statistik över varuhandeln inom EU (Intrastat), och den genomfördes hösten 2015 och första kvartalet 2016. Varje omgång bestod av ett riktat samråd med uppgiftsinsamlarna (de nationella statistikmyndigheterna) och ett offentligt samråd med uppgiftslämnarna (företagen). I de två första omgångarna ingick också ett offentligt samråd med uppgiftsanvändarna. Resultaten av det offentliga samrådet redovisas i två rapporter 4 .

Det huvudsakliga resultatet av respektive samråd kan sammanfattas på följande sätt:

Uppgiftsanvändarna uppgav att det fanns problem med relevansen hos den företagsstatistik som nu finns tillgänglig, och särskilt svårigheter att kombinera uppgifter från olika företagsstatistiska områden på grund av inkonsekvenser och avsaknaden av information om bl.a. tjänstesektorn och globaliseringen. De ansåg att en enda harmoniserad förordning skulle göra företagsstatistiken mer konsekvent.

Uppgiftsframställarna (de nationella statistikbyråerna) oroas av ökade kostnader för framställningen av uppgifter på grund av de nya uppgiftskraven i ramförordningen, som dock svarar mot behov som användarna har sedan länge.

Uppgiftslämnarna oroas av den ökade arbetsbörda som behovet av ytterligare uppgifter medför. De riktade samråden visar att moderniseringen av statistiken över handeln inom EU mer än väl skulle kompensera för den ökningen.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Projektet med en ny ramförordning för integrerad företagsstatistik har diskuterats vid en lång rad möten med nationella experter, inte bara inom företagsstatistik utan också makroekonomisk statistik, nationalräkenskaper och betalningsbalansstatistik. Rapporter om framstegen inom projektet har också regelbundet lagts fram för kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättades genom förordning (EG) nr 223/2009.

Samråden med berörda parter, som beskrivs ovan och där uppgiftsanvändare och uppgiftslämnare deltagit, har gett ytterligare extern information.

Konsekvensbedömning

Detta förslag åtföljs av en konsekvensbedömning som redogör för problemen, lägger fram olika politiska alternativ för att åtgärda dem och slutligen bedömer konsekvenserna av de olika alternativen.

Nämnden för lagstiftningskontroll yttrade sig positivt om konsekvensbedömningen i mars 2016 ( http://ec.europa.eu/smart-regulation/impact/ia_carried_out/cia_2016_en.htm#estat ).

Konsekvensbedömningen visade två faktorer som skapar problem:

1.    En minskad relevans och anpassningsbarhet hos den europeiska företagsstatistiken.

2.    En rättslig splittring inom företagsstatistiken.

För att åtgärda dessa faktorer bedömdes följande alternativ:

Alternativ A – Referensscenario – ingen förändring av EU:s politik.

Alternativ B – Genomförande av rättsliga åtgärder endast på vissa företagsstatistiska områden, inklusive alternativ för att modernisera Intrastat.

Alternativ C – Modernisering av företagsstatistiken inom en integrerad ram, med en blandning av olika åtgärder, inklusive alternativ för att modernisera Intrastat.

Av konsekvensbedömningen att döma verkar inte alternativ A vara godtagbart, eftersom beslutsfattarna och uppgiftsanvändarna skulle bli allt mer missnöjda med de data som publiceras och börja använda andra datakällor.

Alternativ B innebär att man moderniserar det nuvarande systemet för europeisk företagsstatistik i viss utsträckning, särskilt när det gäller att uppgradera uppgiftsframställningen och utdata för beslutsfattare och andra användare. Det gäller även moderniseringen av Intrastat-systemet vilket skulle minska belastningen på uppgiftslämnarna. Alternativet skulle dock innebära att en rad av de nuvarande bristerna inte åtgärdas. Om man behåller tio separata rättsakter för företagsstatistiken skulle det för det första innebära att det krävs större ansträngningar för att minska inkonsekvenser och för att bevara samstämmigheten hos de uppgifter och indikatorer som man i framtiden framställer för användarnas behov, och det skulle också krävas en stor arbetsinsats för att hantera och uppdatera rättsakterna. De förbättringsåtgärder som föreslås inom det här alternativet skulle inte innebära någon verklig ökning av smidigheten och anpassningsbarheten till beslutsfattares och andra användares föränderliga behov.

Alternativ C är det mest avancerade och framåtblickande eftersom det innebär att systemet för europeisk företagsstatistik moderniseras och framtidsanpassas. Den europeiska företagsstatistiken kommer att ingå i en enda rättslig ram, vilket implicit garanterar mycket större konsekvens inom företagsstatistiken (t.ex. vad gäller ändringar och harmonisering av definitioner). Detta skulle innebära att man kan dra större nytta av hela ESS-systemet och att man samtidigt maximerar det europeiska mervärdet. Gränserna mellan olika statistikområden kommer att bli mindre tydliga eller till och med helt försvinna. Samordningen skulle göra det möjligt att i mycket högre grad uppfylla de politiska behoven, eftersom man kan publicera mer samordnade indikatorer och kombinationer av indikatorer. Det leder också till att systemet blir mycket mer flexibelt, på ett sätt som inte är möjligt med de båda första alternativen. Man kan mycket snabbare anpassa sig till nya politiska behov och integrera dem i ett välfungerande och väl utformat system. I förhållande till alternativ B minimerar man med alternativ C dessutom kostnaderna för ändringarna av den publicerade statistiken och av den underliggande rättsliga ramen, eftersom alla nödvändiga anpassningar kan göras mycket enklare och i en enda omgång. Viktigast är att alternativ C har den på långa vägar största potentialen att minska belastningen på företagen.

Avslutningsvis talar alla dessa fördelar tydligt för alternativ C. Det svarar bäst mot målen för Refit-programmet genom att förenkla, minska den onödiga administrativa bördan och samordna den brokiga och osammanhängande lagstiftning som för närvarande gäller för företagsstatistiken till ett enda rättsligt ramverk.

Nämnden för lagstiftningskontroll yttrade sig positivt men gav följande tre huvudsakliga rekommendationer för att förbättra konsekvensbedömningen:

1. De ansåg att de alternativ som först lades fram och analyserades inte var fullständiga, eftersom samrådsprocessen om möjliga underalternativ för moderniseringen av statistik över handeln inom EU fortsätter efter det att konsekvensbedömningen först lämnades in för granskning av nämnden för lagstiftningskontroll. Eurostat uppdaterade förteckningen över föreslagna politiska alternativ för att avspegla ESS-kommitténs slutsatser rörande moderniseringen av statistiken över handeln inom EU.

2. De begärde att analysen av möjliga budgetkonsekvenser för enskilda medlemsstater skulle förstärkas och att man skulle klargöra om vissa av dem skulle ha större svårigheter med genomförandet än andra samt om några åtgärder planerades för att underlätta för dessa medlemsstater. Eurostat lade till ytterligare klargöranden om de länder som påverkas mest av förändringarna. Dessutom gavs ett antal exempel på planerade förenklingar för små länder och på rationaliserings- och moderniseringsmöjligheter som ramförordningen skapar, och som leder till ytterligare besparingsmöjligheter i framtiden. Vidare förklarades det att finansiering är planerad (beroende på tillgängliga budgetmedel) för åtgärder för att utveckla nya datainsamlingar.

3. De begärde också att analysen av hur den administrativa bördan påverkar uppgiftslämnarna skulle stärkas och ta mer hänsyn till de små och medelstora företagen, och att man skulle ange vilka åtgärder som behöver vidtas för att skydda de små och medelstora företagen mot ökade belastningar. Eurostat klargjorde hur den administrativa bördan påverkar uppgiftslämnarna. Vissa av de ytterligare uppgiftskraven, som svarar mot användarbehov som funnits länge av att övervaka politiska åtgärder som rör småföretagen, skulle faktiskt leda till en ökad börda för de små- och medelstora företagen. Vi har gett ett antal exempel för att visa att det på många företagsstatistiska områden finns särskilda åtgärder för att säkerställa att småföretagen skyddas från en orimlig börda och att uppgiftsinsamlarna skulle göra särskilda ansträngningar för att minska bördan på småföretagen i samband med de nya uppgiftskraven.

Sedan konsekvensbedömningen godkändes har man, efter yttrandet från kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik i september 2016, beslutat att undanta utländska direktinvesteringar från ramförordningens tillämpningsområde, eftersom den företagsstatistiska aspekten av utländska direktinvesteringar är mindre tydlig än för statistiken över internationell handel med tjänster, som för närvarande också omfattas av förordningen om betalningsbalansen 5 . Kraven som rör utländska direktinvesteringar kommer därför även i fortsättningen att omfattas av den förordningen. Detta ändrar dock inte slutsatserna i konsekvensbedömningen.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget uppfyller förenklingsmålen i Refit-programmet, särskilt eftersom det samlar tio förordningar i en enda rättslig ram och minskar bördan för företagen, särskilt de små och medelstora företagen. Genomförandekostnaderna har också beaktats och kontrollerats fullt ut.

Även om medlemsstaterna uppmuntras att i så stor utsträckning som möjligt använda andra administrativa och innovativa källor än undersökningar – inklusive nya metoder eller innovativa tillvägagångssätt – när de ska hantera nya användarbehov, kommer det att öka bördan för uppgiftslämnarna. Förenklingarna, särskilt när det gäller statistiken över handel inom EU, kommer dock mer än väl att kompensera för denna ytterligare börda. Sammantaget förväntas ramförordningen att leda till att den administrativa bördan på företagen minskas med åtminstone 13,5 % årligen.

Vissa av de ytterligare uppgiftskraven i ramförordningen kan komma att öka bördan för de små och medelstora företagen, särskilt i samband med att företagsstatistiken utvidgas till att omfatta tjänsteverksamhet som tidigare inte täcktes. Det är dock delvis en konsekvens av behovet att tillgodose specifika behov som användarna haft sedan länge för att göra det möjligt att övervaka europeiska och nationella politiska åtgärder som berör de små och medelstora företagen, där det för närvarande saknas information eftersom vissa av de tjänster som småföretagen utför ännu inte omfattas. För att begränsa den ytterligare bördan uppmanas uppgiftsinsamlarna att i så hög grad som möjligt använda befintliga administrativa uppgifter (t.ex. från skattemyndigheterna) för att svara på en sådan uppgiftsbegäran och att minimera användningen av undersökningar, särskilt för de små och medelstora företagen.

De förenklingar som ramförordningen föreskriver på området statistik över handel inom EU kan leda till en minskad börda för de små och medelstora företagen. Det kommer dock alltid att finnas enskilda småföretag som i stället för en minskad börda tvärtom kanske får en tyngre börda. Även om man vanligtvis kan förvänta sig ett visst samband mellan ett företags storlek och dess handelsvolym kan små företag ha en stor handelsvolym medan stora företag kan ha en liten handelsvolym eller ingen handel alls.

Förslaget överensstämmer med yttrandet från Refit-plattformen om statistik över investeringar i miljöskydd, som innehåller en rekommendation från majoriteten i regeringsgruppen och från några medlemmar i intressentgruppen att kommissionen bör fortsätta sin bedömning av överlappande rapporteringskrav enligt kommissionens förordning (EG) nr 250/2009 (på området statistik över företagsstrukturer) och förordning (EU) nr 691/2011 om miljöräkenskaper och ersätta förordningen om statistik över företagsstrukturer med den nya ramförordningen för integrerad företagsstatistik.

Plattformens yttrande bekräftar kommissionens åsikt att det förekommer dubbelrapportering. För att åtgärda detta innehåller inte förslaget till ramförordning några aspekter av räkenskaper för miljöskyddskostnader, som alltså enbart kommer att omfattas av förordningen om miljöräkenskaper (förordning (EU) nr 691/2011). På så vis undervikar man överlappningar och dubbelrapportering.

Förslaget är också förenligt med den s.k. digitala kontrollen eftersom det främjar driftskompatibilitet och återanvändning genom att samma tekniska specifikationer för datamängder används, liksom samma standarder för överföring av data och metadata, utbyte och spridning av information mellan Eurostat och medlemsstaterna.

Grundläggande rättigheter

Förslaget får inga konsekvenser för skyddet av de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Budgetkonsekvenserna av förslaget har en obegränsad varaktighet, med en startperiod på tre år, 2019–2021. Endast åren i den gällande fleråriga budgetramen har beaktats i finansieringsöversikten för rättsakten. Fortsatt finansiering kommer att ske på villkor att en överenskommelse nås om nästa fleråriga budgetram och att de särskilda program från vilka finansieringen tas fortsätter att löpa.

För åren 2019 och 2020 kommer finansieringen att tas från de befintliga anslagen för programmen, inklusive 19,5 miljoner euro från förlängningen av programmet för europeisk statistik till 2019 och 2020. Ingen ytterligare finansiering krävs.

De sammanlagda anslagen för 2019 och 2020 beräknas uppgå till 46,453 miljoner euro. De detaljerade budgetkonsekvenserna anges i finansieringsöversikten.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Den föreslagna förordningen förväntas antas av Europaparlamentet och rådet under 2017 eller 2018 och kommissionen förväntas anta genomförandeåtgärder en kort tid efter detta. Den första dataöverföringen enligt den nya förordningen förväntas ske 2019.

En fullständig utvärdering av förslaget till förordning kommer att göras utifrån de fem utvärderingskriterierna i riktlinjerna för bättre lagstiftning, för att bland annat bedöma hur effektivt och ändamålsenligt det är för att uppnå målen och för att avgöra om det behövs några nya åtgärder eller ändringar. Ett antal av de viktigaste resultatindikatorerna för företagsstatistik kommer att övervakas i detta syfte.

Det är viktigt att hänvisa till de befintliga övervaknings- och utvärderingsverktyg som används för Eurostats hela statistikproduktion, och som redan möjliggör en god analys av utvecklingen av effektiviteten och ändamålsenligheten hos det nya statistiska initiativet och kvaliteten hos de data som framställs. Verktygen består av systematiska halvtids- och slututvärderingar av programmet för europeisk statistik utifrån de fem utvärderingskriterierna i riktlinjerna för bättre lagstiftning. Företagsstatistiken är en integrerad del av dessa rapporteringsmekanismer, uppföljningen av de viktigaste resultatindikatorerna i Eurostats verksamhetsplan och de regelbundna användarundersökningarna.

Varje statistikområde övervakas också med hjälp av kvalitetsrapporter, som medlemsstaterna sammanställer regelbundet och Eurostat analyserar som en del av kvalitetssäkringen på statistikområdet.

Kostnadsaspekten kommer också att övervakas. Det kommer att kräva en förbättrad och harmoniserad ram för kostnadsrapportering för hela ESS som anger de olika faserna i statistikframställningen. Arbete pågår på området, och ska enligt planerna avslutas i tid för att det ska gå att övervaka kostnaderna i samband med ramförordningen när den träder i kraft.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslaget till förordning består av 23 artiklar och tre bilagor.

Kapitel I med artiklarna 1–3 omfattar de allmänna bestämmelserna. I artikel 1 anges förordningens syfte. De viktigaste begreppen som används i förordningen definieras i artikel 2. I artikel 3 fastställs tillämpningsområdet både för företagsstatistiken och det europeiska nätverket för företagsstatistikregister.

Kapitel II omfattar artiklarna 4 och 5 och behandlar de datakällor som ska användas för företagsstatistik och företagsstatistikregister. Förslaget möjliggör och främjar användning av nya former av datainsamling och alternativa datakällor, inklusive administrativa data och andra källor, t.ex. skattningar genom modellering eller användning av stordata. Dessas roll klargörs ytterligare i artikel 4.

I kapitel III behandlas företagsstatistik. Företagsstatistiken omfattar de ämnesområden och ämnen som förtecknas i artikel 6, för vilka kommissionen i artikel 7 ges befogenhet att anta genomförandeåtgärder avseende de tekniska kraven på datamängderna. De ämnesområden, ämnen och specifika ämnen som ska lämnas in förtecknas i bilaga I. I bilaga II anges den periodicitet med vilken ämnena ska tillhandahållas. Kommissionen kommer att kunna ge närmare förklaringar av ämnena och parametrarna för de dynamiska ämnena ”IKT-användning och e-handel”, ”Innovation” och ”Globala värdekedjor” genom delegerade akter. De specifika ämnena i bilaga I kan också ändras genom delegerade akter inom de gränser som fastställs i skyddsklausuler.

Kapitel IV omfattar tre artiklar som rör företagsregistren. Det europeiska nätverket för företagsstatistikregister inrättas i artikel 8. I artikel 9 fastställs kraven för nätverket. I bilaga III anges ytterligare element för det europeiska nätverket för företagsstatistikregister (registerparametrar, unika identifierare, tidsreferens och periodicitet). Parametrarna i registret kan preciseras ytterligare genom genomförandeakter. Artikel 10 omfattar bestämmelser om utbyte av och tillgång till konfidentiella uppgifter med avseende på det europeiska nätverket för företagsstatistikregister. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeåtgärder avseende utbytet av konfidentiella uppgifter för användning i nätverket.

Kapitel V innehåller fem artiklar som rör utbytet av konfidentiella uppgifter för statistik över varuhandeln inom EU. I artikel 11 fastställs principen om utbyte av data och metadata för denna statistik. I artikel 12 anges vilken statistisk information som ska ingå i utbytet och i artikel 13 anges de statistiska dataelementen. Bestämmelserna i artikel 14 reglerar skyddet av konfidentiella uppgifter som utbytes och artikel 15 reglerar tillgången till utbytta konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte.

Kapitel VI innehåller tre artiklar om kvalitet, dataöverföring och spridningen av statistiska uppgifter: datakvalitet och metadatarapporter (artikel 16), data- och metadataöverföring (artikel 17) och sekretess i fråga om spridning av statistiska uppgifter om internationell handel med varor (artikel 18).

I kapitel VII i förslaget behandlas vissa andra viktiga aspekter när det gäller moderniseringen av den europeiska företagsstatistiken, nämligen

genomförandet av pilotstudier för att bedöma hur relevant och genomförbart det är att göra nya datainsamlingar och förbättra datamängderna (artikel 19), och

bestämmelser om ekonomiskt stöd som medlemsstaterna ska erbjudas på vissa villkor (artikel 20).

I det sista kapitlet finns bestämmelser om utövande av delegering (artikel 21) enligt det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning från april 2016, kommittéförfarande (artikel 22), samarbete med andra kommittéer (artikel 23) och bestämmelser om undantag som skulle ge vissa medlemsstater mer tid att anpassa sig till de nya kraven (artikel 24). I kapitlet ingår också en ändring av en förordning (artikel 25), om vilket ytterligare uppgifter finns i bilaga IV, samt upphävandet av tio befintliga rättsakter som ersätts av den föreslagna ramförordningen (artikel 26).

2017/0048 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om europeisk företagsstatistik,
om ändring av förordning (EG) nr 184/2005 och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Utvecklingen, framställningen och spridningen av statistik om företagens ekonomiska verksamhet i medlemsstaterna har hittills baserats på ett antal enskilda rättsakter. Dessa rättsakter omfattar konjunktur- och strukturstatistik över företag samt statistik över produktion, internationell handel med varor och tjänster (inom och utanför unionen), utländska dotterbolag, forskning och utveckling, innovation, IKT-användning och e-handel. Dessutom inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 177/2008 6 en gemensam ram för företagsregister för statistiska ändamål i unionen.

(2)En sådan struktur som bygger på enskilda rättsakter ger inte den enhetlighet som behövs mellan de olika statistikområdena och främjar inte heller en integrerad strategi för utveckling, framställning och spridning av företagsstatistik. En gemensam rättslig ram bör inrättas för att säkerställa enhetlighet i den europeiska företagsstatistiken och göra det enklare att integrera motsvarande statistiska processer.

(3)Bättre integrerade statistiska processer, som bygger på gemensamma metodprinciper, definitioner och kvalitetskriterier, bör leda till harmoniserad statistik om strukturen på EU:s företagssektor och om ekonomisk verksamhet, transaktioner och resultat i denna sektor, med den relevans- och detaljnivå som krävs för att tillgodose användarnas behov.

(4)Internationell vägledning, som Frascatimanualen om forskningsstatistik, Oslomanualen om innovationsdata samt internationella avtal som har ingåtts av FN, OECD, Internationella valutafonden och andra internationella och överstatliga organisationer, har betydelse för den europeiska företagsstatistiken. Denna typ av vägledning bör i möjligaste mån följas vid utveckling, framställning och spridning av unionens statistik och i det europeiska nätverket för företagsstatistikregister, i syfte att säkerställa att unionens statistik är jämförbar med den statistik som sammanställs av unionens viktigaste internationella samarbetspartner. Unionens standarder, avtal och riktlinjer bör emellertid tillämpas konsekvent vid insamling av europeisk företagsstatistik för ämnena ”Forsknings- och utvecklingsinsatser” och ”Innovation”.

(5)Den administrativa bördan för små och medelstora företag bör begränsas så mycket som möjligt, och andra datakällor än undersökningar bör beaktas i möjligaste mån. För att minska bördan för företagen bör det gå att fastställa olika datakrav beroende på företagssektorns storlek och betydelse i medlemsstaterna.

(6)I det europeiska statistiksystemets (ESS) vision för 2020 angavs att data bör användas inom alla olika statistikområden så att det ska gå att bättre analysera nya företeelser (t.ex. globalisering) och tillhandahålla bättre underlag för unionens politiska åtgärder med stor genomslagskraft. De data som tas fram bör bygga på effektiva och stabila statistiska processer inom ESS. Den gemensamma rättsliga ramens bredare syfte bör möjliggöra integrering av statistikframställningsprocesser som är beroende av varandra men utgår från flera olika källor.

(7)Det program för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken (Meets-programmet) som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1297/2008/EG 7 och pågick under åren 2009–2013 var avsett som hjälp för anpassning av företags- och handelsrelaterad statistik till nya databehov och justering av systemet för framställning av företagsstatistik. Programmet ledde till slutsatser och rekommendationer i fråga om prioriteringar och nya uppsättningar indikatorer, effektivisering av ramarna för företagsrelaterad statistik, effektivare framställning av företags- och handelsstatistik samt modernisering av Intrastat, och dessa slutsatser och rekommendationer bör omvandlas till rättsligt bindande bestämmelser.

(8)Det behövs en flexiblare strategi för den europeiska företagsstatistiken, så att det finns utrymme för att göra anpassningar till utvecklingen inom metodik och snabbt bemöta nya och berättigade behov bland dataanvändarna som uppstår till följd av den föränderliga ekonomiska miljön och det alltmer globaliserade och komplexa företagslandskapet. Sådana framtida anpassningar bör stödjas av fullgoda kostnads-nyttoanalyser, och resulterande nya datakrav bör inte ålägga varken medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna några betydande ytterligare bördor eller kostnader.

(9)De nationella företagsstatistikregistrens och EuroGroups-registrets roll som grundläggande infrastruktur för insamling och sammanställning av europeisk företagsstatistik bör förbättras. De nationella företagsstatistikregistren bör användas som informationskälla för statistisk analys av företagspopulationen och dess demografi, för att fastställa undersökningspopulationen och för att skapa en länk till administrativa datakällor.

(10)För att de nationella företagsstatistikregistrens och EuroGroups-registrets roll ska kunna garanteras bör en enda identifierare fastställas och genomföras för alla relevanta enheter.

(11)Rätt beskrivning av företagsgrupper i EuroGroups-registret med aktuella och tillförlitliga data bör uppnås med hjälp av harmoniserade kriterier och regelbunden uppdatering av uppgifterna om kontrollkedjor mellan de rättsliga enheterna i företagsgrupperna.

(12)För att effektivisera förfarandena för statistikframställning inom ESS och minska bördan för uppgiftslämnarna bör de nationella statistikmyndigheterna utan dröjsmål och kostnadsfritt få tillgång till och kunna använda alla nationella administrativa register och kunna integrera dem med statistik, i den utsträckning som detta är nödvändigt för att utveckla, framställa och sprida europeisk företagsstatistik, i enlighet med artikel 17a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 8 .

(13)I förordning (EG) nr 223/2009 fastställs en referensram för europeisk statistik. Enligt den förordningen är det viktigt att statistiken styrs av principerna om yrkesmässigt oberoende, opartiskhet, objektivitet, tillförlitlighet, statistisk konfidentialitet och kostnadseffektivitet.

(14)I syfte att utveckla, framställa och sprida nationell eller europeisk företagsstatistik eller förbättra kvaliteten på den europeiska företagsstatistiken bör de nationella statistikmyndigheter som tar fram företagsstatistik och underhåller det europeiska nätverket för företagsstatistikregister ges möjlighet att utbyta och få tillgång till mikrodata. Utbyte av mikrodata bör därför begränsas till vederbörligen motiverade fall.

(15)Genom att det skapas ytterligare en datakälla som baseras på utbyte av mikrodata om varuexport inom unionen får medlemsstaterna, som även ges möjlighet att använda innovativa metoder, större flexibilitet när de ska sammanställa statistik över varuhandel inom unionen och kan därmed minska uppgiftslämnarbördan för företagen. Utbytet ska syfta till att effektivt utveckla, framställa och sprida europeisk statistik över internationell varuhandel eller förbättra statistikens kvalitet.

(16)För förhandlingar om och genomförande och översyn av handels- och investeringsavtal mellan unionen och tredjeländer, eller multilateralt, krävs att nödvändig statistik om medlemsstaternas handelsflöden med icke-medlemsstater görs tillgänglig för kommissionen.

(17)Det bör upprätthållas en nära koppling mellan systemet för insamling av statistiska uppgifter och de momsrelaterade skatteformaliteter som finns i samband med varuhandeln mellan medlemsstaterna. Denna koppling gör det i synnerhet möjligt att, med syfte på statistik över varuhandel inom unionen, identifiera exportörer och importörer och kontrollera de insamlade uppgifternas kvalitet.

(18)Gränsöverskridande rörlighet för varor, i synnerhet från och till icke-medlemsstater, är föremål för tullövervakning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 9 . Tullmyndigheterna bevarar eller har tillgång till uppgifter eller register som avser sådan rörlighet. Uppgifterna eller registren, som är förknippade med eller bygger på tulldeklarationer, bör användas för att framställa statistik över unionens varuhandel.

(19)För att kunna framställa statistik över internationell varuhandel och förbättra kvaliteten på denna statistik bör medlemsstaternas nationella statistikmyndigheter ha möjlighet att utbyta data om import och export av varor som inbegriper tullmyndigheterna i fler än en medlemsstat.

(20)För att kunna utföra sina uppgifter enligt fördragen, särskilt uppgifter som rör den inre marknadens funktion, bör kommissionen ha fullständig, aktuell och tillförlitlig information om produktionen av varor och tjänster i unionen och om internationella handelsflöden. Företagen behöver också sådan information för att kunna övervaka sina marknader och dessas internationella dimension.

(21)Det finns ett behov av företagsstatistik som är indelad utifrån verksamhetsområde, så att det ska gå att mäta produktiviteten för företag i unionen. I synnerhet finns det en ökande efterfrågan på statistik om den mest dynamiska sektorn i moderna ekonomier, tjänstesektorn, särskilt när det gäller potentialen för tillväxt och jobbskapande och med hänsyn till förbindelserna med tillverkningssektorn. Statistiken om handel med tjänster är mycket viktig för övervakningen av hur den inre marknaden för tjänster fungerar och för bedömningen av hur olika hinder påverkar handeln med tjänster.

(22)För att det ska gå att övervaka framstegen mot målen i Europa 2020-strategin på medlemsstats- och unionsnivå krävs harmoniserad statistik om unionens ekonomi på områdena forskning och utveckling, innovation, informationssamhället, inbegripet både marknadsinriktad och icke marknadsinriktad verksamhet, samt om företagslandskapet som helhet, särskilt beträffande företagsdemografi och sysselsättning relaterad till marknadsinriktad verksamhet. Med hjälp av sådana uppgifter kan beslutsfattarna fatta välgrundade politiska beslut för att utveckla en kunskaps- och innovationsbaserad ekonomi, förbättra små och medelstora företags tillträde till den inre marknaden, utveckla företagandet och förbättra konkurrenskraften.

(23)Samordningen av den ekonomiska politiken inom unionen och euroområdet och tillhandahållandet av uppgifter till ekonomiska aktörer på den inre marknaden förutsätter jämförbara data om utvecklingen på arbetsmarknaden, bland annat statistik om arbetskraftskostnader, löner och antalet tillsatta och lediga tjänster. Vidare är livslångt lärande centralt för utveckling och främjande av en kvalificerad, utbildad och anpassad arbetskraft. Särskild vikt bör läggas vid yrkesutbildning på företag som ett viktigt bidrag till livslångt lärande. Data av detta slag samlas främst in från företag och bör i framtiden omfattas av lagstiftning och integreras bättre med annan företagsstatistik. Data om arbetskraftskostnadernas nivå och sammansättning och om lönernas struktur och fördelning behövs för att bedöma utvecklingen på medellång sikt i unionens ekonomier. Data om arbetskraftskostnadernas utveckling och lediga tjänster behövs för övervakning av unionens ekonomier på kort sikt, bland annat med syfte på penningpolitiken. Data om företagens investeringar i yrkesinriktad fortbildning och om denna utbildnings karaktär och omfattning samt information om företagens strategier för yrkesutbildning behövs för att övervaka genomförandet av unionens strategi för förbättrat samarbete inom yrkesutbildning.

(24)Det behövs statistik om innovation, forskning och utveckling för att kunna utveckla och övervaka politiska åtgärder som syftar till att stärka medlemsstaternas konkurrenskraft och öka deras potential för smart tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt. En växande digital ekonomi och den ökade användningen av informations- och kommunikationsteknik är också viktiga drivkrafter för konkurrenskraft och tillväxt i unionen, och de relaterade strategierna och politiska åtgärderna behöver stödjas av ett statistiskt underlag.

(25)Företagsstatistik behövs även för sammanställning av national- och regionalräkenskaperna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 10 .

(26)Den statistik över internationell handel med tjänster som krävs för sammanställning av betalningsbalansen för unionen och för euroområdet fastställs av kommissionen (Eurostat) och Europeiska centralbanken i nära samarbete.

(27)Tillförlitlig och aktuell statistik behövs för rapportering av den ekonomiska utvecklingen i varje medlemsstat inom ramen för unionens ekonomiska politik. Europeiska centralbanken behöver snabbt tillgänglig konjunkturstatistik för att kunna bedöma den ekonomiska utvecklingen i medlemsstaterna i samband med den gemensamma penningpolitiken.

(28)Samtidigt som principen om tillhandahållande av företagsstatistik om hela ekonomin behålls bör datakraven så långt det är möjligt beakta förenklingsåtgärder för att minska bördan för företagen i relativt små medlemsstater, i enlighet med proportionalitetsprincipen.

(29)Internationella standarder, som SDMX-initiativet (Statistical Data and Metadata Exchange), och statistiska eller tekniska standarder som utarbetats inom ESS, som standarder för metadata och validering, bör användas även för europeisk företagsstatistik i den utsträckning det är relevant. Kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén) har i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 223/2009 antagit en ESS-standard för kvalitetsrapporter. Dessa standarder bör bidra till en harmonisering av kvalitetssäkringen och kvalitetsrapporteringen enligt denna förordning.

(30)I syfte att ta hänsyn till den ekonomiska och tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på de specifika ämnen som fastställs i bilagorna I och II samt täckningsgraden för varuexport inom unionen. Kommissionen bör även ha befogenhet att komplettera de specifika ämnena med ämnen och parametrar för den dynamiska företagsstatistiken om IKT, innovation och globala värdekedjor och exakt vilka uppgifter som ska lämnas av skattemyndigheter och tullmyndigheter. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 11 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelserna av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(31)För att säkerställa enhetliga villkor för det tekniska genomförandet av vissa inslag i kraven, bland annat beträffande företagsregister, format, säkerhets- och sekretessåtgärder samt förfarandet för utbyte av konfidentiella uppgifter inom det europeiska nätverket för företagsstatistikregister, data- och metadataöverföring, datakvalitet och metadatarapporter bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. I samma syfte bör kommissionen tilldelas ytterligare genomförandebefogenheter när det gäller formerna, formatet, säkerhets- och sekretessåtgärderna samt förfarandet för utbyte av konfidentiella uppgifter avsedda för statistik över varuhandel inom unionen, specifikationerna för relevanta metadata, tidsplanen, formerna för insamling och sammanställning av statistiska uppgifter om varuexport inom unionen som lämnas till den importerande medlemsstaten, formerna för tillämpning av täckningsgraden för den samlade varuexporten inom unionen, de statistiska dataelementen för de mikrodata som samlats in genom undersökningar om varuhandel inom unionen vilka ska lämnas till den importerande medlemsstaten samt tillhörande förenklingar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 12 .

(32)När det är lämpligt bör kommissionen genomföra kostnads-nyttoanalyser och säkerställa att eventuella åtgärder som den föreslår inte ålägger medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna några betydande ytterligare bördor, med hänsyn tagen till de förväntade fördelarna för användarna.

(33)Kommissionen får bevilja undantag från tillämpningen av denna förordning, eller av delegerade akter och genomförandeakter som antagits i samband med den, om tillämpningen leder till väsentliga anpassningar av en medlemsstats nationella statistiksystem i form av ytterligare undersökningar eller väsentliga anpassningar av medlemsstatens system för statistikframställning för att möjligöra nya datakällor eller en kombination av olika källor.

(34)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att fastställa en gemensam ram för europeisk företagsstatistik, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, av skäl som rör harmonisering och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(35)De åtgärder som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 13 bör ändras vad gäller hänvisningarna till internationell handel med tjänster.

(36)De åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör ersätta åtgärderna i rådets förordning (EEG) nr 3924/91 14 , rådets förordning (EG) nr 1165/98 15 , Europaparlamentets och rådets beslut nr 1608/2003/EG 16 , Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 48/2004 17 , Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 638/2004 18 , Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 808/2004 19 , Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 716/2007 20 , Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 177/2008 21 , Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 22 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 23 . De rättsakterna bör därför upphöra att gälla.

(37)Europeiska datatillsynsmannen har hörts.

(38)Kommittén för det europeiska statistiksystemet har hörts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs en gemensam rättslig ram för

(a)utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik som är knuten till företagens struktur, ekonomiska verksamhet och ekonomiska resultat, samt internationella transaktioner och forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör unionens ekonomi (europeisk företagsstatistik),

(b)det europeiska nätverket för nationella företagsstatistikregister och EuroGroups-registret.

Artikel 2

Definitioner

1.I denna förordning gäller följande definitioner:

(a)statistisk enhet: statistiska enheter enligt definitionen i bilagan till rådets förordning (EEG) nr 696/93 24 .

(b)rapporteringsenhet: den enhet som tillhandahåller data.

(c)ämnesområde: en eller flera datauppsättningar som är organiserade för att täcka särskilda ämnen.

(d)ämne och specifikt ämne: innehållet i de uppgifter som ska sammanställas om de statistiska enheterna. Detaljnivån är större för specifika ämnen än för ämnen. Ett ämne omfattar flera specifika ämnen.

(e)variabel: en parameter för en enhet som observeras och som kan anta fler än ett värde i en uppsättning värden.

(f)parameter: abstraktion av en egenskap hos ett objekt eller en uppsättning objekt.

(g)marknadsverksamhet och icke-marknadsverksamhet: verksamhet enligt definitionen i förordning (EU) nr 549/2013.

(h)marknadsproducent och icke-marknadsproducent: producenter enligt definitionen i förordning (EU) nr 549/2013.

(i)nationella statistikmyndigheter: de nationella statistikbyråer som utsetts av medlemsstaterna och andra nationella myndigheter med ansvar för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik som avses i artikel 5.1 och 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009.

(j)officiell källa: den enda leverantören av dataposter som innehåller data från nationella företagsstatistikregister och EuroGroups-registret i enlighet med de kvalitetsstandarder som avses i artikel 16.

(k)mikrodata: enskilda observationer eller mätningar av parametrar hos identifierbara rapporteringsenheter eller statistiska enheter.

(l)användning för statistiska ändamål: användning uteslutande för att utveckla och framställa statistiska resultat och analyser, enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning (EG) nr 223/2009.

(m)konfidentiella uppgifter: data enligt definitionen i artikel 3.7 i förordning (EG) nr 223/2009.

(n)skattemyndighet: den nationella myndighet i medlemsstaten som ansvarar för att tillämpa rådets direktiv 2006/112/EG 25 .

(o)tullmyndigheter: de tullmyndigheter som avses i artikel 5.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

2.I artiklarna 11–15 gäller följande definitioner:

(a)exporterande medlemsstat: den medlemsstat från vars statistiska territorium det exporteras varor till en destination i den importerande medlemsstaten.

(b)importerande medlemsstat: den medlemsstat till vars statistiska territorium det importeras varor från den exporterande medlemsstaten.

(c)varor: all lös egendom, inbegripet elenergi och naturgas.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1.Den europeiska företagsstatistiken ska omfatta

(a)de statistiska enheternas struktur, ekonomiska verksamhet och resultat, deras forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, deras IKT-användning och e-handel samt globala värdekedjor,

(b)produktionen av färdigvaror och tjänster och den internationella handeln med varor och tjänster.

2.Det europeiska nätverket för företagsstatistikregister ska omfatta de nationella företagsregistren och EuroGroups-registret samt utbyten mellan dessa.

(a)De nationella företagsstatistikregistren ska omfatta

i) alla företag som bedriver ekonomisk verksamhet som bidrar till bruttonationalprodukten, och deras lokala enheter,

ii)de rättsliga enheter som dessa företag består av,

iii)verksamhetsenheterna eller Nace-koden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 26 och storleken på varje verksamhetsenhet som dessa företag består av, begränsat till de företag som på grund av sin storlek har ett betydande inflytande på aggregerade (nationella) data,

(iv)företagsgrupper.

(b)EuroGroups-registret ska omfatta

i)alla företag som bedriver ekonomisk verksamhet som bidrar till bruttonationalprodukten och ingår i en multinationell företagsgrupp,

ii)de rättsliga enheter som dessa företag består av,

iii)multinationella företagsgrupper.

(c)Hushållen ska inte omfattas av det europeiska nätverket för företagsstatistikregister om de varor och tjänster som de framställer är avsedda för eget bruk eller innebär uthyrning av egen egendom.

(d)Utländska företags lokala enheter som inte utgör särskilda rättsliga enheter (filialer) och som klassificeras som kvasibolag i enlighet med förordning (EU) nr 549/2013 ska anses vara företag med avseende på de nationella företagsstatistikregistren och EuroGroups-registret.

(e)Företagsgrupper ska identifieras genom kontrollkedjorna mellan deras rättsliga enheter i enlighet med förordning (EU) nr 549/2013.

(f)Vid hänvisning till nationella företagsstatistikregister och EuroGroups-registret gäller denna förordning endast enheter som helt eller delvis bedriver ekonomisk verksamhet. Med avseende på det europeiska nätverket för företagsstatistikregister är all verksamhet som består i att erbjuda varor och tjänster på en viss marknad ekonomisk verksamhet. Innehav av tillgångar och/eller skulder kan också anses vara en verksamhet. Dessutom ska icke-marknadstjänster som bidrar till bruttonationalprodukten liksom direkt och indirekt ägande av aktiva rättsliga enheter betraktas som ekonomisk verksamhet med avseende på det europeiska nätverket för företagsstatistikregister. Ekonomiskt inaktiva rättsliga enheter är en del av ett företag endast i kombination med ekonomiskt aktiva rättsliga enheter.

(g)Statistiska enheter i det europeiska nätverket för företagsstatistikregister ska definieras som i bilagan till rådets förordning (EEG) nr 696/93, med förbehåll för de begränsningar som anges i denna artikel.

KAPITEL II

DATAKÄLLOR

Artikel 4

Datakällor och metoder

1.Medlemsstaterna ska framställa den statistik som anges i artiklarna 6 och 7 samt de nationella företagsstatistikregister som avses i artikel 9, och när de gör detta använda alla relevanta datakällor, undvika en orimlig börda för uppgiftslämnarna samt ta vederbörlig hänsyn till de nationella statistikmyndigheternas kostnadseffektivitet. De nationella statistikmyndigheterna får använda följande datakällor för att ta fram den statistik och de nationella företagsstatistikregister som krävs enligt denna förordning:

(a)Undersökningar: på medlemsstaternas begäran är rapporteringsenheterna skyldiga att tillhandahålla aktuella, korrekta och fullständiga uppgifter som behövs för framställningen av den statistik och de nationella företagsstatistikregister som krävs enligt denna förordning.

(b)Administrativa register, inklusive information från skatte- och tullmyndigheter.

(c)Utbytta mikrodata.

(d)Andra relevanta informationskällor som uppfyller de kvalitetskriterier som avses i artikel 16, inbegripet kombinationer av befintliga datakällor.

2.Om det inte går att framställa den efterfrågade statistiken med hjälp av de datakällor som anges i punkt 1 och som uppfyller de kvalitetskriterier som avses i artikel 16, får medlemsstaterna använda vetenskapligt baserade och väldokumenterade statistiska skattnings- och imputationsmetoder för att ta fram statistiken.

Artikel 5

Tillgång till administrativa register och meddelande av uppgifter

1.I enlighet med de principer som anges i artikel 17a i förordning (EG) nr 223/2009 ska de nationella statistikmyndigheterna och kommissionen (Eurostat) utan dröjsmål och kostnadsfritt få tillgång till och kunna använda alla administrativa register och kunna integrera registren med andra datakällor för att uppfylla statistikkraven i denna förordning och uppdatera de nationella företagsstatistikregistren och EuroGroups-registret. De nationella statistikmyndigheternas och kommissionens (Eurostat) tillgång ska begränsas till administrativa register i deras egna respektive offentliga förvaltning.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska skattemyndigheten i varje medlemsstat lämna uppgifter om export och import av varor till den nationella statistikmyndigheten.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 i syfte att fastställa exakt vilka uppgifter som skattemyndigheterna ska lämna.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska tullmyndigheten i varje medlemsstat lämna uppgifter om export och import av varor till den nationella statistikmyndigheten.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 i syfte att fastställa exakt vilka uppgifter som tullmyndigheterna ska lämna.

4.För att kunna framställa statistik över internationell varuhandel och förbättra kvaliteten på denna statistik får de nationella statistikmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna utbyta data som de fått från sina tullmyndigheter avseende import eller export av varor, i synnerhet om importen eller exporten inbegriper tullmyndigheterna i fler än en medlemsstat.

5.Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2 i syfte att ange formerna för datautbyte enligt denna artikel.

KAPITEL III

FÖRETAGSSTATISTIK

Artikel 6

Datakrav

1.Den europeiska företagsstatistiken ska omfatta följande ämnesområden:

(a)Konjunkturstatistik över företag.

(b)Företagsstatistik på landsnivå.

(c)Regional företagsstatistik.

(d)Statistik om internationell verksamhet.

2.Ämnesområdena ska omfatta ett eller flera av följande ämnen som beskrivs närmare i bilaga I:

(a)Företagspopulation.

(b)Globala värdekedjor.

(c)IKT-användning och e-handel.

(d)Innovation.

(e)Internationell handel med varor.

(f)Internationell handel med tjänster.

(g)Investeringar.

(h)Arbetskraftsinsatser.

(i)Prestationer och resultat.

(j)Tillstånd.

(k)Priser.

(l)Inköp.

(m)Forsknings- och utvecklingsinsatser.

3.Periodiciteten för varje ämne ska vara den som anges i bilaga II.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 i syfte att ändra de specifika ämnen som anges i bilaga I och ange ämnen och parametrar som omfattas av de specifika ämnena ”Innovation”, ”IKT-användning och e-handel” samt ”Globala värdekedjor”.

5.När kommissionen utövar sin befogenhet att anta delegerade akter ska den säkerställa att följande tre villkor är uppfyllda:

(a) De delegerade akterna syftar till att neutralisera eller minska kostnader och bördor och ålägger i vilket fall som helst inte medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna några betydande ytterligare kostnader eller bördor.

(b)Högst ett specifikt ämne för ämnesområdet ”Konjunkturstatistik över företag”, fem specifika ämnen för ämnesområdet ”Företagsstatistik på landsnivå”, två specifika ämnen för ämnesområdet ”Regional företagsstatistik” och två specifika ämnen för ämnesområdet ”Statistik om internationell verksamhet” i en befintlig delegerad akt läggs till eller ersätts med ett annat specifikt ämne under en period av fem på varandra följande år. Detta högsta antal gäller inte för ändringar som härrör från avtal, fördrag och konventioner och från andra internationella institutioner som unionen är medlem av, och inte heller för ändringar som följer av ändringar i redovisningsramarna för national- och regionalräkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 549/2013 och för statistiken över betalningsbalansen i enlighet med förordning (EG) nr 184/2005. Antalet parametrar för specifika ämnen i dynamisk företagsstatistik får inte öka väsentligt mellan två på varandra följande referensperioder och får inte överstiga antalet parametrar för det första året av genomförandet av denna förordning.

(c) De delegerande akterna antas minst 15 månader före utgången av referensperioden för uppgifterna, med undantag för ämnena ”Innovation” och ”IKT-användning och e-handel” för vilka de delegerade akterna ska antas minst sex respektive tolv månader före slutet av referensperioden för uppgifterna.

Artikel 7

Tekniska specifikationer för datakraven

1.För de specifika ämnen som finns förtecknade i bilaga I ska medlemsstaterna sammanställa data som rör varje specifikt ämne. Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på att närmare ange följande element i de data som ska överföras enligt denna förordning, deras tekniska definitioner och förenklingar:

(a)Variabler (förutom för de specifika ämnena ”Innovation”, ”IKT-användning och e-handel” samt ”Globala värdekedjor”).

(b)Statistisk enhet.

(c)Måttenhet.

(d)Referensperiod.

(e)Statistisk population (inklusive kraven i fråga om marknads-/icke-marknadsverksamheter och marknads-/icke-marknadsproducenter).

(f)Klassificeringar (inklusive produkt, länder och territorier samt förteckningar över transaktionstyper) och uppdelningar.

(g)Frivillig överföring av enskilda dataposter.

(h)Användning av approximationer och kvalitetskrav.

(i)Tidsfrist för dataöverföring.

(j)Första referensperiod.

(k)Viktning och ändring av basår för ämnesområdet ”Konjunkturstatistik över företag”.

(l)Tekniska specifikationer för ämnet ”Internationell handel med varor”.

2.När kommissionen utövar de befogenheter som anges i punkt 1 med avseende på förenklingarna ska den för att minska bördan för företagen beakta företagssektorns storlek och betydelse, i enlighet med proportionalitetsprincipen. Dessutom ska kommissionen säkerställa att det underlag som behövs för sammanställning av redovisningsramarna för national- och regionalräkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 549/2013 och för statistiken över betalningsbalansen i enlighet med förordning (EG) nr 184/2005 upprätthålls. Genomförandeakter, med undantag för dem som reglerar det första genomförandet av denna förordning, ska antas minst 15 månader före utgången av referensperioden för uppgifterna för de ämnen som förtecknas i bilaga I. För ämnena ”Innovation” och ”IKT-användning och e-handel” ska de genomförandeakterna antas minst sex respektive tolv månader före slutet av referensperioden för uppgifterna.

3.De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.

KAPITEL IV

FÖRETAGSREGISTER

Artikel 8

Det europeiska nätverket för företagsstatistikregister

1.Kommissionen (Eurostat) ska upprätta EuroGroups-registret över multinationella företagsgrupper för statistiska ändamål på unionsnivå.

2.Medlemsstaterna ska på nationell nivå upprätta ett eller flera harmoniserade nationella företagsstatistikregister, som utgångspunkt för utarbetandet och samordningen av undersökningar, som informationskälla för statistisk analys av företagspopulationen och dess demografi, för användning av administrativa data och för kartläggning och konstruktion av statistiska enheter.

3.Medlemsstaterna och kommissionen (Eurostat) ska utbyta data med avseende på det europeiska nätverket för företagsstatistikregister i enlighet med artikel 10.

4.De nationella företagsstatistikregistren och EuroGroups-registret ska vara de officiella källorna till högkvalitativa, enhetliga och samordnade registerpopulationer i enlighet med artikel 16 i denna förordning, för framställningen av europeisk statistik.

De nationella företagsstatistikregistren ska vara den officiella källan till nationella registerpopulationer. EuroGroups-registret ska vara den officiella källan till ESS registerpopulation för företagsstatistik för vilken det krävs samordning av gränsöverskridande information.

Artikel 9

Krav för det europeiska nätverket för företagsstatistikregister

1.De statistiska och rättsliga enheter som omfattas av det europeiska nätverket för företagsstatistikregister i enlighet med artikel 8 ska kännetecknas av följande element som anges närmare i bilaga III:

(a)Registrets specifika ämnen och en unik identifierare.

(b)Tidsreferens och periodicitet.

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 i syfte att ändra registrets specifika ämnen som anges i bilaga III utifrån relevant teknisk och ekonomisk utveckling och nya användarbehov.

3.När kommissionen utövar sin befogenhet att ändra bilaga III ska den säkerställa att följande två villkor är uppfyllda:

(a)Den delegerade akten leder inte till betydande ytterligare kostnader eller bördor för medlemsstaterna eller uppgiftslämnaren.

(b)Högst ett specifikt ämne läggs till eller ersätts genom en delegerad akt under en period av fem på varandra följande år.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2 i syfte att ange närmare beskrivningar för varje specifikt ämne i registret.

Artikel 10

Utbyte av och tillgång till konfidentiella uppgifter med avseende på det europeiska nätverket för företagsstatistikregister

1.Konfidentiella uppgifter ska utbytas mellan medlemsstaterna på följande sätt:

(a)Utbyte av konfidentiella uppgifter om multinationella företagsgrupper och om de enheter som tillhör dessa grupper, i enlighet med artikel 9.4, ska ske, uteslutande för statistiska ändamål, mellan personal vid de nationella statistikmyndigheterna i olika medlemsstater som deltar i framställningen av EuroGroups-registret, om utbytet sker för att säkerställa kvaliteten på uppgifterna om de multinationella företagsgrupperna i unionen. Sådana utbyten får även ske i syfte att minska uppgiftslämnarbördan.

(b)Om utbytet sker för att säkerställa kvaliteten på uppgifterna om de multinationella företagsgrupperna i unionen får nationella centralbanker, uteslutande för statistiska ändamål, delta i utbytet av konfidentiella uppgifter.

2.Konfidentiella uppgifter ska utbytas mellan kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna på följande sätt:

(a)De nationella statistikmyndigheterna ska till kommissionen (Eurostat) överföra data om multinationella företagsgrupper och om de enheter som tillhör dessa grupper, i enlighet med artikel 9.4, för att, uteslutande för statistiska ändamål, tillhandahålla uppgifter om multinationella företagsgrupper i unionen.

(b)För att säkerställa enhetlig registrering av uppgifter, uteslutande för statistiska ändamål, ska kommissionen (Eurostat) till de berörda nationella statistikmyndigheterna i varje medlemsstat överföra data om multinationella företagsgrupper, inklusive de enheter som tillhör dessa grupper, när minst en rättslig enhet i gruppen finns i den aktuella medlemsstaten.

(c)För att säkerställa effektivitet och hög kvalitet i framställningen av EuroGroups-registret ska kommissionen (Eurostat), uteslutande för statistiska ändamål, överföra data om alla multinationella företagsgrupper som finns registrerade i EuroGroups-registret, inklusive de enheter som tillhör dessa grupper, till den personal vid de nationella statistikmyndigheterna som deltar i framställningen av EuroGroups-registret.

3.Konfidentiella uppgifter ska utbytas mellan kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna för identifiering av rättsliga enheter på följande sätt:

(a)De nationella statistikmyndigheterna ska till kommissionen (Eurostat) överföra data om inkorporerade rättsliga enheter, i enlighet med artikel 9.4, uteslutande för unik identifiering av rättsliga enheter i unionen.

(b)För att säkerställa effektivitet och hög kvalitet i framställningen av EuroGroups-registret ska kommissionen (Eurostat) till de nationella statistikmyndigheterna i varje medlemsstat överföra data om rättsliga enheter, i enlighet med artikel 9.4, uteslutande för identifiering av rättsliga enheter i unionen.

4.Konfidentiella uppgifter får utbytas mellan kommissionen (Eurostat) och centralbankerna på följande sätt:

Utbyte av konfidentiella uppgifter får ske, uteslutande för statistiska ändamål, mellan kommissionen (Eurostat) och nationella centralbanker samt mellan kommissionen (Eurostat) och Europeiska centralbanken, om utbytet syftar till att säkerställa kvaliteten på uppgifterna om multinationella företagsgrupper i unionen och om det uttryckligen godkänts av den behöriga nationella statistikmyndigheten.

5.För att säkerställa att uppgifter som överförs i enlighet med denna artikel uteslutande används för statistiska ändamål ska kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter som fastställer format samt säkerhets- och sekretessåtgärder för dessa uppgifter samt förfarandet för datautbytet, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.

6.När kommissionen (Eurostat), nationella statistikmyndigheter, nationella centralbanker och Europeiska centralbanken mottar konfidentiella uppgifter om enheter som finns på eller utanför det nationella territoriet ska de i enlighet med denna artikel behandla dessa uppgifter konfidentiellt i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009.

Överföring av konfidentiella uppgifter mellan nationella statistikmyndigheter och kommissionen (Eurostat) ska ske i den utsträckning det är nödvändigt för framställningen av europeisk statistik. All överföring därutöver ska uttryckligen godkännas av den nationella myndighet som samlat in uppgifterna.

KAPITEL V

UTBYTE AV KONFIDENTIELLA UPPGIFTER FÖR STATISTIK ÖVER VARUHANDELN INOM UNIONEN

Artikel 11

Utbyte av konfidentiella uppgifter

1.Utbyte mellan medlemsstater av konfidentiella uppgifter om varuexport inom unionen ska ske, uteslutande för statistiska ändamål, mellan de nationella statistikmyndigheter som deltar i utveckling, framställning och spridning av statistik över varuhandel inom unionen.

De tekniska specifikationerna för datakrav enligt artikel 7.1 och 7.2 ska även gälla för utbytet av konfidentiella uppgifter i enlighet med detta kapitel.

2.Den nationella statistikmyndigheten i den exporterande medlemsstaten ska till den nationella statistikmyndigheten i den importerande medlemsstaten lämna de statistiska uppgifterna om sin varuexport inom unionen till den medlemsstaten enligt artikel 12.

3.Den exporterande medlemsstatens nationella statistikmyndighet ska till den importerande medlemsstatens nationella statistikmyndighet lämna metadata som är relevanta för användningen av de utbytta uppgifterna i statistiksammanställningen.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att ange vilka uppgifter som ska anses vara relevanta metadata enligt punkt 3, samt tidsplanen för tillhandahållandet av dessa uppgifter och de statistiska uppgifter som avses i punkt 2, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.

5.På begäran av den exporterande medlemsstatens nationella statistikmyndighet får den importerande medlemsstaten lämna de mikrodata som den har samlat in om sin varuimport inom unionen, från den exporterande medlemsstaten i fråga, till den nationella statistikmyndigheten i den exporterande medlemsstaten.

Artikel 12

Statistiska uppgifter som ska utbytas

1. De statistiska uppgifter som avses i artikel 11.2 ska bestå av

(a)mikrodata som samlats in genom undersökningar,

(b)data om specifika varor eller förflyttningar som sammanställts med hjälp av andra datakällor än undersökningar, och

(c)data som sammanställts med hjälp av uppgifter i tulldeklarationer.

2.De statistiska uppgifter som avses i artikel 11.2 ska omfatta minst 95 % av värdet på varje medlemsstats samlade varuexport inom unionen till alla andra medlemsstater sammantaget.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 för att ändra denna förordning genom att minska denna täckningsgrad med anledning av den tekniska och ekonomiska utvecklingen, samtidigt som statistik som uppfyller gällande kvalitetsstandarder upprätthålls.

3.Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2 i syfte att ange formerna för insamling respektive sammanställning av de uppgifter som anges i punkt 1 och i syfte att ytterligare specificera formerna för tillämpning av den täckningsgrad som anges i punkt 2.

Artikel 13

Statistiska dataelement

1.De mikrodata som avses i artikel 12.1 a ska innehålla följande statistiska dataelement:

a)Det individuella identifieringsnummer som har tilldelats partneroperatören i den importerande medlemsstaten, i enlighet med artikel 214 i direktiv 2006/112/EG 27 .

b)Referensperiod.

c)Flöde.

d)Vara.

e)Partnermedlemsstat.

f)Ursprungsland.

g)Varornas värde.

h)Varornas kvantitet.

i)Transaktionstyp.

De mikrodata som avses i artikel 12.1 a får omfatta transportslag, förutsatt att de samlas in av den exporterande medlemsstaten.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2 i syfte att ange de statistiska dataelement som avses i leden a–i, och för att upprätta den förteckning över statistiska dataelement som är tillämplig för de specifika varorna eller förflyttningarna och de data som sammanställts med hjälp av de tulldeklarationsuppgifter som avses i artikel 12.1 b och 12.1 c.

2.Medlemsstaterna får på vissa villkor som uppfyller kvalitetskraven förenkla de uppgifter som ska lämnas för små enskilda transaktioner förutsatt att en sådan förenkling inte inverkar negativt på statistikens kvalitet.

I särskilda fall får medlemsstaterna samla in en mindre uppsättning statistiska dataelement enligt punkt 1, eller samla in uppgifter om vissa av dessa dataelement på en mindre detaljerad nivå.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2 i syfte att ange formerna för denna förenkling och det högsta värdet på de exporter inom unionen som denna förenkling tillämpas på.

    Artikel 14

Skydd av utbytta konfidentiella uppgifter

1.Följande regler om sekretesskydd ska gälla:

(a)Mikrodata avseende en exportör vars begäran om statistisk konfidentialitet i enlighet med artikel 18 godtagits av den exporterande medlemsstatens nationella statistikmyndighet, ska av den exporterande medlemsstatens nationella statistikmyndighet lämnas till den importerande medlemsstatens nationella statistikmyndighet, med det sanna värdet och alla statistiska dataelement som avses i artikel 13.1 samt en markering som anger att dessa mikrodata omfattas av sekretess.

(b)Den importerande medlemsstatens nationella statistikmyndighet får vid sammanställningen av statistik över import inom unionen använda mikrodata om export som omfattas av sekretess. Om den importerande medlemsstatens nationella statistikmyndighet använder mikrodata om export som omfattas av sekretess ska den säkerställa att spridningen av statistik om import inom unionen, av den importerande medlemsstatens nationella statistikmyndighet, respekterar den statistiska konfidentialitet som den exporterande medlemsstatens nationella statistikmyndighet har begärt.

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att säkerställa skydd av de konfidentiella uppgifter som utbyts i enlighet med detta kapitel, och där ange format samt säkerhets- och sekretessåtgärder för sådana uppgifter, inbegripet formerna för tillämpning av reglerna i punkt 1, samt förfarandet för utbytet av uppgifter, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.

3.Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra, och påföra sanktioner vid, åsidosättande av den statistisk konfidentialiteten av de utbytta uppgifterna. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 15

Tillgång till utbytta konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte

Forskare som gör statistiska analyser i vetenskapligt syfte får beviljas tillgång till konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 23 i förordning (EG) nr 223/2009. För detta krävs ett godkännande från den nationella statistikmyndigheten i den exporterande medlemsstat som tillhandahållit uppgifterna.

KAPITEL VI

KVALITET, ÖVERFÖRING OCH SPRIDNING

Artikel 16

Kvalitet

1.Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa kvaliteten på den europeiska företagsstatistik som överförs och på de nationella företagsstatistikregistren och EuroGroups-registret.

2.I denna förordning gäller kvalitetskriterierna i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009.

3.Kommissionen (Eurostat) ska bedöma kvaliteten på överförda data och metadata.

4.För detta ändamål ska medlemsstaterna överföra följande:

(a) Årliga kvalitets- och metadatarapporter för de data som överförts. Vid flerårig statistik ska periodiciteten för rapporterna vara samma som för statistiken.

(b) Årliga kvalitets- och metadatarapporter avseende de nationella företagsstatistikregistren.

5.Kommissionen (Eurostat) ska till medlemsstaterna lämna årliga metadata- och kvalitetsrapporter avseende EuroGroups-registret.

6.Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter för att närmare ange formerna, innehållet och tidsfristerna för överföringen av metadata och kvalitetsrapporter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.

7.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen (Eurostat) så snart som möjligt om alla relevanta upplysningar eller förändringar som rör genomförandet av denna förordning och som kan påverka kvaliteten på de data som överförs. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen (Eurostat) om större metodrelaterade eller andra ändringar som påverkar kvaliteten på de nationella företagsstatistikregistren. Upplysningarna ska lämnas så snart som möjligt och senast sex månader efter att en sådan ändring trätt i kraft.

8.På begäran av kommissionen (Eurostat) ska medlemsstaterna tillhandahålla de kompletterande upplysningar som krävs för att utvärdera de statistiska uppgifternas kvalitet.

Artikel 17

Överföring av data och metadata

1.Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) lämna de data och metadata som krävs enligt denna förordning i enlighet med standarder för utbyte av data och metadata. Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2 i syfte att fastställa sådana standarder samt ett förfarande för överföringen av data och metadata. Om de data som överförs är konfidentiella skickas det sanna värdet med en markering som anger att det omfattas av sekretess och inte får spridas.

2.Medlemsstaterna ska göra statistiska analyser av de nationella företagsstatistikregistren och överföra uppgifterna till kommissionen (Eurostat) i ett format och enligt ett förfarande som ska anges i genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.

3.På begäran av kommissionen (Eurostat) ska medlemsstaterna översända alla relevanta uppgifter om genomförandet av denna förordning i medlemsstaterna.

Artikel 18

Sekretess i fråga om spridning av statistiska uppgifter om internationell handel med varor

De nationella statistikmyndigheterna ska på importörens eller exportörens begäran besluta huruvida statistiska sammanställningar som kan göra det möjligt att identifiera den aktuella importören eller exportören ska spridas, eller om de statistiska sammanställningarna ska justeras så att spridningen inte bryter mot den statistiska konfidentialiteten, i enlighet med artikel 20.3 a i förordning (EG) nr 223/2009.

KAPITEL VII

PILOTSTUDIER OCH FINANSIERING

Artikel 19

Pilotstudier

1.Om kommissionen (Eurostat) identifierar ett behov av betydande nya datakrav eller förbättringar av de datauppsättningar som omfattas av denna förordning, får den inleda pilotstudier som medlemsstaterna genomför frivilligt före varje ny insamling av data.

2.Sådana pilotstudier ska genomföras för att bedöma hur relevant och genomförbart det är att samla in data, och fördelarna med att ha tillgång till dessa data ska beaktas i förhållande till kostnaderna för att samla in dem och bördan för företagen.

3.De första pilotstudierna som inleds ska omfatta leveransmetoderna inom internationell handel med tjänster och internationell handel med tjänster baserat på företagsparametrar.

Artikel 20

Finansiering

1.För genomförandet av denna förordning får unionen ge ekonomiskt stöd till de nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som anges i den förteckning som upprättats i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009 för kostnaderna för

(a)utveckling eller genomförande av datakrav på företagsstatistikområdet,

(b)utveckling av metoder som syftar till högre kvalitet eller lägre kostnader och administrativ börda för insamling och framställning av företagsstatistik och förbättring av det europeiska nätverket för företagsstatistikregister.

2.Unionens ekonomiska bidrag ska lämnas i enlighet med artikel 7 i Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 och artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013.

3.Unionens ekonomiska bidrag får inte överstiga 95 % av de stödberättigande kostnaderna.

KAPITEL VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 21

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5, 6, 9 och 12 ska ges till kommissionen tills vidare.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5, 6, 9 och 12 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 5, 6, 9 och 12 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 22

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 23

Samarbete med andra kommittéer

I de frågor där kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, som inrättats genom rådets beslut 2006/856/EG, är behörig ska kommissionen begära ett yttrande från denna kommitté i enlighet med det beslutet.

Artikel 24

Undantag

1.Om tillämpningen av denna förordning på en medlemsstats nationella statistiksystem skulle kräva betydande anpassningar får kommissionen, genom att använda genomförandeakter, bevilja undantag från tillämpningen av den i högst tre år, förutsatt att undantagen varken försvårar jämförbarheten mellan medlemsstaternas data eller beräkningen av de aktuella och representativa europeiska aggregat som krävs.

2.Kommissionen ska anta dessa genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.

Artikel 25

Ändring av förordning (EG) nr 184/2005

Förordning (EG) nr 184/2005 ska ändras på följande sätt:

(a)Artikel 1 ska ersättas med följande:

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning fastställs en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik över betalningsbalansen och utländska direktinvesteringar.

(b)Artikel 2.1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) överlämna de uppgifter om betalningsbalansen och utländska direktinvesteringar som avses i bilaga I. Uppgifterna ska överensstämma med definitionerna i bilaga II.”

(c)I artikel 5.1 ska led c utgå.

(d)I artikel 12 ska led a ersättas med följande:

”a) utvärdera kvaliteten på uppgifterna om betalningsbalansen och utländska direktinvesteringar,”

(e)I bilaga I ska tabell 3 (Internationell handel med tjänster) ändras i enlighet med bilaga IV till denna förordning.

Artikel 26

Upphävande

1.Förordningarna (EEG) nr 3924/91, (EG) nr 48/2004, (EG) nr 716/2007, (EG) nr 177/2008 och (EG) nr 295/2008 samt beslut (EG) nr 1608/2003 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2019.

2.Förordning (EG) nr 1165/98 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2024.

3.Förordning (EG) nr 808/2004 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2020.

4.Förordningarna (EG) nr 638/2004 och (EG) nr 471/2009 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2020.

5.Hänvisningar till de upphävda rättsakterna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 27

Ikraftträdande och tillämpning

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2019.

3.Artiklarna 11–15 ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2020.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

Ordförande    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om europeisk företagsstatistik

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 28  

2902 – Programmet för europeisk statistik

0904 – Horisont 2020

1.3.Typ av förslag eller initiativ

Ny åtgärd 

Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 29  

Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Övervakningen av de mål som ställts upp av Junckers kommission med tio prioriteringar på nationell och europeisk nivå kräver att det finns harmoniserad och jämförbar europeisk statistik. Ramförordningens integrerade strategi syftar till att tillhandahålla företagsstatistik av hög kvalitet för att man ska kunna övervaka de politiska målen enligt de nämnda prioriteringarna, särskilt när det gäller sysselsättning, tillväxt och investeringar, den digitala inre marknaden, den inre marknaden samt EU:s frihandelsavtal med USA. De statistiska uppgifterna bör tas fram så effektivt som möjligt med hjälp av moderna metoder för uppgiftsinsamling och statistikframställning.

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1

Kommissionens arbetsprogram för 2016 – Refit-initiativ nr 26, Statistikpaketet

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

2902 – Programmet för europeisk statistik

0904 – Horisont 2020


Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Initiativet bör öka den europeiska företagsstatistikens flexibilitet och anpassningsbarhet till förändrade användarbehov och även förbättra kvaliteten och enhetligheten. Initiativet stöder kommissionens viktigaste prioriteringar genom att tillhandahålla mer enhetliga och relevanta uppgifter för att övervaka t.ex. tillväxt, nya arbetstillfällen, konkurrenskraft, forskning och innovation, den digitala inre marknaden, globaliseringens konsekvenser och den inre marknadens funktion. Det bör också leda till en modernare och mer kostnadseffektiv uppgiftsframställning och göra det möjligt att minska den administrativa bördan för uppgiftslämnarna (företagen) ordenligt.

Vad gäller ändamålsenligheten medför förslaget till en början ökade kostnader för uppgiftsinsamlarna, eftersom deras processer för framställningen av uppgifterna ändras och det blir nya uppgiftskrav. Dessa extra genomförandekostnader på kort sikt uppvägs dock av effektivitetsvinster på systemnivå på längre sikt.

1.4.3.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

För varje operativt mål som fastställs i konsekvensbedömningen finns det en indikator som gör det möjligt att regelbundet övervaka genomförandet av förslaget.

Den huvudsakliga informationskällan för beräkning av de viktigaste resultatindikatorerna är nationella metadata och kvalitetsrapporter, Eurostats årliga användarundersökning samt övervakningsrapporterna om elektronisk spridning av uppgifter från Eurostat.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

På kort till medellång sikt kommer de befintliga förordningarna på området europeisk företagsstatistik att integreras och de behov som användarna sedan länge har av ytterligare uppgifter om företagen kommer att uppfyllas. Bördan för uppgiftslämnarna kommer att minskas.

På lång sikt bör initiativet leda till en effektivare insamling och sammanställning av företagsstatistik och på så sätt minska kostnaderna för de som sammanställer uppgifterna. Dessutom kommer uppgifterna att bli mer relevanta, genom att man snabbare kan tillgodose nya och viktiga behov hos användarna.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Framställningen av statistik som är harmoniserad och jämförbar mellan medlemsstaterna och som framställs för att tillgodose EU:s behov kan inte uppnås enbart på nationell nivå. EU:s statistikframställning kräver att man tillämpar en harmoniserad metod och att man definierar en gemensam modell för utdata och dess parametrar som varje enskild medlemsstat ska leverera, vilket bara kan uppnås genom en åtgärd på EU-nivå.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

För att säkerställa att nationella uppgifter lämnas in på ett sätt som överensstämmer med bestämmelserna är en förordning den lämpligaste typen av EU-åtgärd. Att det finns tio olika förordningar på området företagsstatistik samtidigt leder till inkonsekvenser i begrepp och definitioner.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Eftersom det rör sig om en ramförordning kommer den, när den träder i kraft, att samordna vad som nu är tio olika rättsliga grunder för europeisk företagsstatistik. En manual för europeisk företagsstatistik kommer att ge metodologisk vägledning.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

◻ Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

◻ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

☒ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

Efter en inledande period 2019–2021,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 30  

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

☒ inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

◻ via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

[…]

[…]

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Regelbunden, ingående kvalitetsrapportering om genomförandet av varje insamling av statistiska uppgifter, enligt Eurostats särskilda regler. Detta kommer att fortsätta och förbättras ytterligare genom det nya förslaget.

Bidragsmottagare måste överlämna insamlade uppgifter och den motsvarande kvalitetsrapporten.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats:

Eftersom den metod som valts är direkt förvaltning utgörs de huvudsakliga riskerna av risker som rör förvaltning av upphandlingar och bidrag.

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet:

Eurostat har utformat en kontrollstrategi för 2013–2017 som ska genomföras parallellt med utgifterna. Åtgärderna och verktygen i den strategin kan tillämpas fullt ut på den föreslagna förordningen. Man hoppas kunna minska risken för bedrägerier och bidra till att förebygga dem genom att förenkla administrationen, tillämpa kostnadseffektiva övervakningsförfaranden och utföra riskbaserade förhands- och efterhandskontroller. Särskilda informationsåtgärder och relevant utbildning i bedrägeribekämpning är en del av kontrollstrategin.

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Eurostat har en kontrollstrategi som syftar till att generellt begränsa risken för bristande efterlevnad under väsentlighetskriteriet på 2 % i enlighet med målen för intern kontroll och riskhantering i dess strategiska plan för 2016–2020. Alla finansiella transaktioner (dvs. 100 % av budgeten) kommer att omfattas av obligatoriska förhandskontroller i enlighet med budgetförordningen. Dessutom kommer kontroller som grundar sig på grundlig analys av dokumentationsunderlag att göras efter en årlig riskanalys. De kan omfatta 4–6 % av den totala budget som förvaltas av Eurostat.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Den 30 oktober 2013 antog Eurostat en strategi för bedrägeribekämpning för 2014–2017 i enlighet med kommissionens bedrägeribekämpningsstrategi (CAFS) av den 24 juni 2011. Eurostats bedrägeribekämpningsstrategi har följande tre operativa mål: i. Att förstärka befintliga åtgärder mot bedrägerier. ii. Att på ett bättre sätt integrera bedrägeribekämpningsaspekter i Eurostats riskbedömning/riskhantering och i revisioner, planering, rapportering och övervakning. iii. Att stärka Eurostats bedrägeribekämpningskapacitet och medvetenheten som en del av kommissionens löpande arbete mot bedrägerier. Bedrägeribekämpningsstrategin åtföljs av en handlingsplan mot bedrägeri. Under tillämpningsperioden övervakas genomförandet av strategin två gånger om året genom rapporter som skickas till ledningen.

Eurostat kommer att bedöma effekterna av strategin under 2017 och uppdatera den i enlighet med detta. Som en milstolpe i utvärderingen av strategin såg Eurostat under 2016 över sin handlingsplan mot bedrägerier.

Både översynen av Eurostats strategi och översynen av handlingsplanen genomförs på grundval av den uppdaterade metodik och vägledning som Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utfärdade i februari 2016.

Vad gäller bidrag är alla potentiella bidragsmottagare offentliga organ (nationella statistikmyndigheter och andra nationella myndigheter, enligt definitionen i förordning (EG) nr 223/2009). Bidrag beviljas dessutom utan någon ansökningsomgång. Kontroller har införts, och de omfattar dessa specifika bidragsförfaranden och inbegriper både förhands- och efterhandsanalys av bidragsförvaltningen.

Tillämpningen av enhetskostnader och enhetsbelopp enligt artikel 124.1 i budgetförordningen minskar avsevärt risken för fel på grund av bidragsförvaltningen för att möjliggöra en betydligt förenklad förvaltning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av anslag

Bidrag

Nummer […][Beteckning………………………...……………]

Diff./Icke-diff. 31 .

från Efta-länder 32

från kandidat-länder 33

från tredje-länder

enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

1a

29.020100 – ESP18_20 – Programmet för europeisk statistik 2018–2020

Differentierade

JA

NEJ

NEJ

NEJ

1a

09.040201 – Ledarskap inom informations- och kommunikationsteknik (program: Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation)

Differentierade

JA

NEJ

NEJ

NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Nummer

1a Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

GD: ESTAT

År 2019

År 2020

TOTALT

•Driftsanslag

Budgetrubrik 29.020100

Åtaganden

(1)

10,285

9,185

19,470

Betalningar

(2)

1,029

4,518

5,547

Budgetrubrik (nr)

Åtaganden

(1a)

Betalningar

(2a)

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 34  

Budgetrubrik (nr)

(3)

TOTALA anslag
för GD ESTAT

Åtaganden

= 1+1 a +3

10,285

9,185

19,470

Betalningar

= 2+2 a

+3

1,029

4,518

5,547




GD: CNECT

År 2019

År 2020

TOTALT

•Driftsanslag

Budgetrubrik 09.040201

Åtaganden

(1)

1,000

1,000

2,000

Betalningar

(2)

0,100

0,450

0,550

Budgetrubrik (nr)

Åtaganden

(1a)

Betalningar

(2a)

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 35  

Budgetrubrik (nr)

(3)

TOTALA anslag
för GD CNECT

Åtaganden

= 1+1 a +3

1,000

1,000

2,000

Betalningar

= 2+2 a

+3

0,100

0,450

0,550

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

• TOTALA driftsanslag

Åtaganden

(4)

11,285

10,185

21,470

Betalningar

(5)

1,129

4,968

6,097

•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program

(6)

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga budgetramen

(referensbelopp)

Åtaganden

=4+ 6

11,285

10,185

21,470

Betalningar

=5+ 6

1,129

4,968

6,097





Rubrik i den fleråriga
budgetramen

5

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 2019

År 2020

TOTALT

GD: ESTAT

• Personalresurser

11,850

11,883

23,733

• Övriga administrativa utgifter

0,625

0,625

1,250

GD ESTAT TOTALT

12,475

12,508

24,983

TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen
 

(summa åtaganden = summa betalningar)

12,475

12,508

24,983

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 2019

År 2020

TOTALT

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–5
i den fleråriga budgetramen
 

Åtaganden

23,760

22,693

46,453

Betalningar

13,604

17,476

31,080

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

☒ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning

År 2019

År 2020

TOTALT

RESULTAT

Typ 36

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 37

– Resultat

EuroGroups-register

0,750

0,750

1,500

– Resultat

Testning av EuroGroups-register

0,250

0,250

0,500

– Resultat

Genomförande av uppgiftsinsamlingar

3,435

3,935

7,370

– Resultat

Metod- och pilotstudier

6,850

5,250

12,100

Delsumma för specifikt mål nr 1

11,285

10,185

21,470

SPECIFIKT MÅL nr 2…

– Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALA KOSTNADER

11,285

10,185

21,470

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

☒ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 2019 38

År 2020

TOTALT

RUBRIK 5i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

11,850

11,883

23,733

Övriga administrativa utgifter

0,625

0,625

1,250

Delsumma RUBRIK 5i den fleråriga budgetramen

12,475

12,508

24,983

för belopp utanför RUBRIK 5 39 i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Andra utgifterav administrativ natur

Delsummaför belopp utanför RUBRIK 5i den fleråriga budgetramen

TOTALT

12,475

12,508

24,983

Personalbehoven och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

☒ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År2019

År2020

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

29 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

74,67

74,92

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

 Extern personal (i heltidsekvivalenter) 40

29 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

25

25

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 04 yy  41

– vid huvudkontoret

– vid delegationer

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

99,67

99,92

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Metodarbete även för pilotundersökningar

It-arbete för att ta emot, validera och behandla uppgifter

Dataanalys, datapublicering och användarstöd

Extern personal

Metodarbete även för pilotundersökningar

It-arbete för att ta emot, validera och behandla uppgifter

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

☒ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

◻ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

[…]

◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

[…]

3.2.5.Bidrag från tredje part

Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2019

2020

Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen 

p.m

p.m

p.m

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

p.m

p.m

p.m

(1) ESS är ett partnerskap mellan den europeiska statistikmyndigheten, dvs. kommissionen (Eurostat), och de nationella statistikmyndigheterna och andra nationella myndigheter som i varje medlemsstat ansvarar för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 av den 15 januari 2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 (EUT L 39, 9.2.2013, s. 12). Enligt förslag kan det förlängas till 2018–2020, genom COM/2016/0557 final – 2016/0265.
(3) Se http://ec.europa.eu/eurostat/web/quality/evaluation
(4) http://ec.europa.eu/eurostat/documents/10186/7142348/ABS-Report.pdf , http://ec.europa.eu/eurostat/documents/10186/6937805/Summary+report+on+the+open+public+consultations/52c01d34-ca85-4e8d-aaae-df4ae84b8dea
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar (EUT L 35, 8.2.2005, s. 23).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 177/2008 av den 20 februari 2008 om inrättande av en gemensam ram för företagsregister för statistiska ändamål och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2186/93 (EUT L 61, 5.3.2008, s. 6).
(7) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1297/2008/EG av den 16 december 2008 om ett program för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken (Meets-programmet) (EUT L 340, 19.12.2008, s. 76).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
(11) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar (EUT L 35, 8.2.2005, s. 23).
(14) Rådets förordning (EEG) nr 3924/91 av den 19 december 1991 om en statistisk undersökning av industriproduktionen i gemenskapen (EGT L 374, 31.12.1991, s. 1).
(15) Rådets förordning (EG) nr 1165/98 av den 19 maj 1998 om konjunkturstatistik (EGT L 162, 5.6.1998, s. 1).
(16) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1608/2003/EG av den 22 juli 2003 om produktion och utveckling av gemenskapsstatistik om vetenskap och teknik (EUT L 230, 16.9.2003, s. 1).
(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 48/2004 av den 5 december 2003 om framställning av årlig gemenskapsstatistik om stålindustrin för referensåren 2003–2009 (EUT L 7, 13.1.2004, s. 1).
(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 638/2004 av den 31 mars 2004 om gemenskapsstatistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3330/91 (EUT L 102, 7.4.2004, s. 1).
(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 808/2004 av den 21 april 2004 om gemenskapsstatistik om informationssamhället (EUT L 143, 30.4.2004, s. 49).
(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 716/2007 av den 20 juni 2007 om gemenskapsstatistik över utländska dotterbolags struktur och verksamhet (EUT L 171, 29.6.2007, s. 17).
(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 177/2008 av den 20 februari 2008 om inrättande av en gemensam ram för företagsregister för statistiska ändamål och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2186/93 (EUT L 61, 5.3.2008, s. 6).
(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 av den 11 mars 2008 om statistik över företagsstrukturer (omarbetning) (EUT L 97, 9.4.2008, s. 13).
(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1172/95 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 23).
(24) Rådets förordning (EEG) nr 696/93 av den 15 mars 1993 om statistiska enheter för observation och analys av produktionssystemet inom gemenskapen (EGT L 76, 30.3.1993, s. 1).
(25) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).
(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).
(27) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt(EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).
(28) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.
(29) I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.
(30) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  
(31) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.
(32) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(33) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(34) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(35) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(36) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(37) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
(38) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
(39) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(40) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
(41) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

Bryssel den 6.3.2017

COM(2017) 114 final

BILAGOR

till

Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk företagsstatistik, om ändring av förordning (EG) nr 184/2005 och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik

{SWD(2017) 98 final}
{SWD(2017) 99 final}


Bilaga I

Ämnen som ska omfattas

Ämnesområde 1. Konjunkturstatistik över företag

Ämnen

Specifika ämnen

Företagspopulation

Företagsdemografiska händelser (konkurser och registreringar)

Arbetskraftsinsatser

Sysselsättning

Utförda arbetstimmar

Arbetskraftskostnader

Priser

Importpriser

Producentpriser

Prestationer och resultat

Produktion

Försäljningsvolym

Nettoomsättning

Tillstånd

Bygglov

 

 

Ämnesområde 2. Företagsstatistik på landsnivå

Ämnen

Specifika ämnen

Företagspopulation

Population av aktiva företag

Företagsdemografiska händelser (födelse, död, överlevnad)

Utlandskontrollerade företag

Utländska kontrollerande företag (yttersta kontrollerande institutionella enhet) och inhemska dotterbolag

Population av företag som bedriver internationell handel

Arbetskraftsinsatser

Sysselsättning

Sysselsättning kopplad till företagsdemografiska händelser (födelse, död, överlevnad)

Sysselsättning i utlandskontrollerade företag

Sysselsättning i utländska kontrollerande företag (yttersta kontrollerande institutionella enhet) och inhemska dotterbolag

Utförda arbetstimmar

Arbetskraftskostnader

Arbetskraftskostnader i utlandskontrollerade företag

FoU-insatser

FoU-utgifter

FoU-sysselsättning

FoU-utgifter i utlandskontrollerade företag

FoU-sysselsättning i utlandskontrollerade företag

Offentligt finansierad FoU

Inköp

Inköp av varor och tjänster

Förändring i varulager

Inköp av varor och tjänster i utlandskontrollerade företag

Företagens import

Prestationer och resultat

Nettoomsättning

Bruttomarginal för handelsvaror

Produktionsvärde

Förädlingsvärde

Bruttodriftsöverskott

Nettoomsättning i utlandskontrollerade företag

Produktionsvärde i utlandskontrollerade företag

Förädlingsvärde i utlandskontrollerade företag

Nettoomsättning i utländska kontrollerande företag (yttersta kontrollerande institutionella enhet) och inhemska dotterbolag

Industriproduktion

Företagens export

Investeringar

Bruttoinvestering

Bruttoinvestering av utlandskontrollerade företag

Innovation

Innovation

IKT-användning och e-handel

IKT-användning och e-handel

Ämnesområde 3. Regional företagsstatistik

Ämnen

Specifika ämnen

Företagspopulation

Population per region

Företagsdemografiska händelser (födelse, död, överlevnad)

Arbetskraftsinsatser

Sysselsättning per region

Sysselsättning kopplad till företagsdemografiska händelser (födelse, död, överlevnad)

Arbetskraftskostnader per region

FoU-insatser

FoU-utgifter per region

FoU-sysselsättning per region

Ämnesområde 4. Statistik om internationell verksamhet

Ämnen

Specifika ämnen

Företagspopulation

Population av företag utomlands som ytterst kontrolleras av institutionella enheter i det rapporterande landet

Arbetskraftsinsatser

Sysselsättning i företag utomlands som ytterst kontrolleras av institutionella enheter i det rapporterande landet

Arbetskraftskostnader i företag utomlands som ytterst kontrolleras av institutionella enheter i det rapporterande landet

Investeringar

Bruttoinvesteringar av företag utomlands som ytterst kontrolleras av institutionella enheter i det rapporterande landet

Prestationer och resultat

Nettoomsättning i företag utomlands som ytterst kontrolleras av institutionella enheter i det rapporterande landet

Internationell handel med varor

Varuhandel inom EU

 

Varuhandel utanför EU

Internationell handel med tjänster

Import av tjänster (debet)

Export av tjänster (kredit)

Netto av tjänster som omfattas av ramförordningen om integrerad företagsstatistik (saldo)

Globala värdekedjor

Globala värdekedjor



Bilaga II

Ämnenas periodicitet

Ämnesområde 1. Konjunkturstatistik över företag

Ämnen

Periodicitet

Företagspopulation

kvartalsvis

Arbetskraftsinsatser

kvartalsvis

Priser

månadsvis; kvartalsvis för tjänsteproducentprisindex och producentprisindex för nya bostadshus

Prestationer och resultat

månadsvis; kvartalsvis för små länder för avdelning F i Nace

Tillstånd

kvartalsvis

Ämnesområde 2. Företagsstatistik på landsnivå

Ämnen

Periodicitet

Företagspopulation

årligen

Arbetskraftsinsatser

årligen

FoU-insatser

vartannat år; årligen för uppdelning per resultatsektor av interna FoU-utgifter och antal forskare, för statliga budgetanslag eller utgifter för FoU samt för nationell offentlig finansiering av FoU som samordnas internationellt

Inköp

årligen; vart tredje år för betalningar till underleverantörer

Prestationer och resultat

årligen; vartannat år för uppdelning av nettoomsättning per produkt och kundens hemland för Nace 69.1, 69.2, 70.2, 71.1, 71.2 och 73.2; vart femte år för nettoomsättning från jordbruk, skogsbruk, fiske och industriell verksamhet, nettoomsättning från industriell verksamhet, nettoomsättning från industriell verksamhet utom byggverksamhet, nettoomsättning från byggverksamhet, nettoomsättning från tjänsteverksamhet, nettoomsättning från parti- och detaljhandel och från förmedlingstjänster, nettoomsättning från uppförande av hus och andra byggnadsverk samt nettoomsättning från väg- och vattenbyggnad; vart tredje år för intäkter från underentreprenader

Investeringar

årligen; vart tredje år för investeringar i immateriella tillgångar

Innovation    

vartannat år

IKT-användning och e-handel

årligen



Ämnesområde 3. Regional företagsstatistik

Ämnen

Periodicitet

Företagspopulation

årligen

Arbetskraftsinsatser

årligen

FoU-insatser

vartannat år

Ämnesområde 4. Statistik om internationell verksamhet

Ämnen

Periodicitet

Företagspopulation

årligen

Arbetskraftsinsatser

årligen

Investeringar

årligen

Prestationer och resultat

årligen

Internationell handel med varor

månadsvis; vartannat år för en kombination av uppdelning per produkt och fakturavaluta för import och export av varor till och från länder utanför EU

Internationell handel med tjänster

årligen; kvartalsvis för uppdelning av tjänster på första nivån

Globala värdekedjor

vart tredje år

 



Bilaga III

Element i det europeiska nätverket för företagsstatistikregister

Del A: Registrets specifika ämnen och unika identifierare

1.De enheter som förtecknas i de nationella företagsstatistikregistren och i EuroGroups-registret i enlighet med artikel 3 i denna förordning ska kännetecknas av ett id-nummer och de specifika ämnen i registret som anges i del C.

2.De enheter som förtecknas i de nationella företagsstatistikregistren och i EuroGroups-registret ska identifieras entydigt med ett id-nummer så att de europeiska företagsstatistikregistren ska kunna fungera som infrastruktur. Id-numren kommer att tillhandahållas av de nationella statistikmyndigheterna. Id-numren för rättsliga enheter och för multinationella företagsgrupper som är relevanta för EuroGroups-registret kommer att tillhandahållas av kommissionen (Eurostat). För nationella ändamål kan de nationella statistikmyndigheterna använda ytterligare id-nummer i de nationella företagsstatistikregistren.

Del B: Tidsreferens och periodicitet

3.Registreringar och strykningar i de nationella företagsstatistikregistren och EuroGroups-registret ska ske minst en gång om året.

4.Uppdateringsfrekvensen ska vara kopplad till typ av enhet, variabel, enhetens storlek och den källa som vanligen används vid uppdateringen.

5.Medlemsstaterna ska varje år göra en kopia av de nationella företagsstatistikregistren i den form de har vid årets slut och bevara denna kopia i minst 30 år för analysbehov. Kommissionen (Eurostat) ska varje år göra en kopia av EuroGroups-registret i den form det har vid årets slut och bevara denna kopia i minst 30 år för analysbehov.

Del C: Specifika ämnen för företagsregister

De nationella företagsstatistikregistren och EuroGroups-registret ska, för de enheter som fastställs i artikel 3 i denna förordning, innehålla följande specifika ämnen per enhet.



ENHETER

Specifika ämnen

1. RÄTTSLIGA ENHETER

Identifikationsparametrar

Demografiska parametrar

Ekonomiska parametrar/Stratifieringsparametrar

Kopplingar till företag

Kopplingar till andra register

Anknytning till företagsgrupp

Kontroll av enheter

Ägandeförhållanden

2. FÖRETAGSGRUPP

Identifikationsparametrar

Demografiska parametrar

Ekonomiska parametrar/Stratifieringsparametrar

3. FÖRETAG

Identifikationsparametrar

Kopplingar till andra enheter

Demografiska parametrar

Ekonomiska parametrar/Stratifieringsparametrar

4. LOKAL ENHET

Identifikationsparametrar

Demografiska parametrar

Ekonomiska parametrar/Stratifieringsparametrar

Kopplingar till andra enheter och register

5. VERKSAMHETSENHET

Identifikationsparametrar

om den behandlas som en statistisk enhet i enlighet med artikel 3.2 a iii

Demografiska parametrar

Ekonomiska parametrar/Stratifieringsparametrar

Kopplingar till andra enheter och register

Bilaga IV

Ändringar av förordning (EG) nr 184/2005

I bilaga I ska tabell 3 ersättas med följande:

”Tabell 3

Internationell handel med tjänster – bokföringsuppgifter

Tidfrist: T + 9 månader

Periodicitet: årlig

Första referensperioden: 2013

Kredit

Debet

Balans

Löner

Geo 5

Geo 5

Geo 5

Personliga transfereringar

Geo 5

Geo 5

Geo 5

Överföringar från arbetstagare

Geo 5

Geo 5

Geo 5

TJÄNSTER

Geo 6

Geo 6

Geo 6

Resor

Affärsresor

Geo 5

Geo 5

Geo5

Säsongsarbetares, gränsarbetares och andra korttidsarbetandes köp av varor och tjänster

Geo 5

Geo 5

Geo5

Övrigt

Geo 5

Geo 5

Geo5

Privatresor

Geo 5

Geo 5

Geo5

Hälsorelaterade utgifter

Geo 5

Geo 5

Geo5

Utbildningsrelaterade utgifter

Geo 5

Geo 5

Geo5

Övrigt

Geo 5

Geo 5

Geo5

Indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (FISIM)

Geo 3

Geo 3

Geo 3