19.9.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 334/99 |
P8_TA(2017)0297
Ingående av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba (resolution)
Europaparlamentets förslag till resolution som inte avser lagstiftning av den 5 juli 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan (12502/2016 – C8-0517/2016 – 2016/0298(NLE) – 2017/2036(INI))
(2018/C 334/10)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av etableringen av diplomatiska förbindelser mellan EU och Kuba 1988, |
— |
med beaktande av utkastet till rådets beslut (12502/2016), |
— |
med beaktande av utkastet till avtal om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan (12504/2016), |
— |
med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 207 och 209 samt artikel 218.6 andra stycket led a och 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0517/2016), |
— |
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt avdelning V om unionens yttre åtgärder, |
— |
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt femte delen, avdelningarna I–III samt V, |
— |
med beaktande av den gemensamma ståndpunkten 96/697/CFSP av den 2 december 1996 om Kuba utfärdad av rådet på grundval av artikel J 2 i fördraget om Europeiska unionen (1), |
— |
med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2016/2233 av den 6 december 2016 om upphävande av gemensam ståndpunkt 96/697/Gusp om Kuba (2), |
— |
med beaktande av rådets slutsatser av den 17 oktober 2016 om den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, |
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2009Europeiska unionen och Latinamerika: Globala aktörer i partnerskap (COM(2009)0495), |
— |
med beaktande av förklaringarna från de toppmöten för stats- och regeringschefer från Latinamerika och Västindien, och Europeiska unionen som hittills har ägt rum, och särskilt förklaringen från det andra toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac), som ägde rum i Bryssel den 10–11 juni 2015 på temat ”Att utforma vår gemensamma framtid: att arbeta tillsammans för blomstrande, sammanhållna och hållbara samhällen för våra medborgare”, där följande politiska förklaring antogs: ”Ett partnerskap för nästa generation”. |
— |
med beaktande av rådets slutsatser av den 19 november 2012 om den gemensamma strategin för EU och Västindien, |
— |
med beaktande av den särskilda representanten för mänskliga rättigheters närvaro vid det gemensamma sammanträdet i Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor och underutskott för mänskliga rättigheter den 12 oktober 2016 för att redogöra för resultaten av människorättsdialogen mellan Kuba och EU, |
— |
med beaktande av rapporter från kubanska civilsamhällesorganisationer, |
— |
med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 5 juli 2017 (3) om utkastet till rådets beslut, |
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kuba, särskilt de av den 17 november 2004 om Kuba (4), av den 2. februari 2006 om EU:s ståndpunkt gentemot Kubas regering (5), av den 21 juni 2007 om Kuba (6) och av den 11 mars 2010 om situationen för politiska fångar och samvetsfångar i Kuba (7), |
— |
med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och övriga internationella konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter, |
— |
med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för internationell handel (A8-0233/2017), och av följande skäl: |
A. |
Europa och Kuba förenas av djupgående historiska, ekonomiska och kulturella band. |
B. |
Förbindelserna mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien är varierade och omfattande. |
C. |
EU upprätthåller förbindelser med Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac). Celac välkomnar möjligheten att utöka förbindelserna mellan EU och Kuba. |
D. |
Kuba var tidigare det enda land i Latinamerika och Västindien med vilket EU inte hade ingått någon sorts avtal. Tjugo av EU:s medlemsstater har ingått olika typer av bilaterala avtal och upprätthåller goda förbindelser med ön. |
E. |
Den gemensamma ståndpunkten 96/697/Gusp upphävdes genom rådets beslut (Gusp) 2016/2233 av den 6 december 2016. |
F. |
2008 fick dialogen på hög nivå mellan EU och Kuba en ny start och det bilaterala utvecklingssamarbetet återupptogs. Rådet inledde 2010 överläggningar om framtiden för förbindelserna mellan EU och Kuba och antog i februari 2014 förhandlingsdirektiv, varefter de officiella förhandlingarna om ett avtal om politisk dialog och samarbete (nedan kallat avtalet) inleddes i april 2014 och avslutades den 11 mars 2016. |
G. |
Avtalet fastställer allmänna principer och mål för förbindelserna mellan EU och Kuba, inbegripet tre huvudkapitel om politisk dialog, samarbete och sektorspolitisk dialog samt handel och handelssamarbete. |
H. |
Mänskliga rättigheter ingår i både kapitlet om politisk dialog och kapitlet om samarbete. Genom avtalet bekräftar båda parterna sin respekt för de allmänna mänskliga rättigheter som fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta internationella människorättsinstrument. Genom avtalet bekräftar båda parterna dessutom sitt åtagande att stärka FN:s roll och sin uppslutning bakom alla de principer och syften som ingår i FN-stadgan. Enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen ska unionens yttre åtgärder utgå från följande principer: demokrati, rättsstaten, universalitet och odelbarhet för de mänskliga rättigheterna – inklusive de medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna – och de grundläggande friheterna, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i FN-stadgan och i folkrätten. Därför bör respekt för de mänskliga rättigheterna och upprätthållande av demokratin och rättsstaten vara ett centralt mål för avtalet. |
I. |
Avtalet innehåller en så kallad människorättsklausul, som är en bärande standardbeståndsdel i EU:s internationella överenskommelser som gör att avtalet kan hävas om bestämmelserna om mänskliga rättigheter inte följs. |
J. |
Båda parter har kommit överens om breda former och områden för samarbete i samarbetskapitlet, bl.a. i fråga om mänskliga rättigheter, styrning, rättsliga frågor och civilsamhället. |
K. |
Kuba är berett att acceptera att samarbeta med EU inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR). Huvudsyftena för EIDMR är stödja, utveckla och befästa demokratin i tredjeländer, och att öka respekten för och iakttagandet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Genom avtalet erkänner båda parter att demokrati ska bygga på folkets fritt uttryckta vilja att själv fastställa sina politiska, ekonomiska, sociala och kulturella system och på dess fulla deltagande i alla delar av samhällslivet. |
L. |
Människorättsdialogen mellan EU och Kuba, ledd av EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, inrättades 2015. Situationen för de mänskliga rättigheterna ger alltjämt anledning till oro. |
M. |
Vid det andra mötet inom ramen för människorättsdialogen som hölls i Kuba i juni 2016 med deltagande av fackministerier och organisationer diskuterades bl.a. föreningsfrihet och människorättsfrågor i en multilateral kontext, såsom dödsstraffet. Det tredje mötet i människorättsdialogen ägde rum i Bryssel den 22 maj 2017. |
N. |
Parlamentet har vid tre separata tillfällen tilldelat Sacharovpriset för tankefrihet till kubanska aktivister – Oswaldo Payá år 2002, Kvinnor i vitt år 2005 och Guillermo Fariñas år 2010. |
O. |
EU har blivit den största utländska investeraren i Kuba och landets främsta export- och allmänna handelspartner. Den övergripande handeln och EU:s export till Kuba har fördubblats mellan 2009 och 2015. |
P. |
Avtalet innehåller ett kapitel om principerna för den internationella handeln, där sådana frågor som tullsamarbete, förenklade och diversifierade handelsprocedurer, standarder och tekniska regler, hållbar handel och främjande av ett stabilt, transparent och icke-diskriminerande näringsliv och investeringssystem behandlas. Kuba skulle kunna modernisera sin ekonomi genom handelsliberalisering, ekonomiska och finansiella investeringar, teknisk innovation och övergripande marknadsfriheter. |
Q. |
Riktlinjerna för den ekonomiska och sociala politiken för Kuba, som antogs efter ett förfarande med offentlig debatt 2011, innehåller ett förslag om reform, uppdatering och modernisering. |
R. |
2016 inleddes två nya offentliga debatter i Kuba, dels ”Åskådliggörande av den ekonomiska och sociala modellen”, dels ”Nationell plan för ekonomisk och social utveckling fram till 2030: Nationens vision, huvudtankar och strategiska sektorer”. |
S. |
EU och Kuba har kommit överens om att införliva jämställdhetsperspektivet i alla delar av sitt samarbete och att lägga särskild vikt vid att förebygga och motverka alla former av våld mot kvinnor. |
T. |
Kuba har undertecknat elva av FN:s arton konventioner om mänskliga rättigheter, och har ratificerat åtta av dessa. Kuba har inte ratificerat den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. |
U. |
Kuba har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta grundläggande konventioner. |
V. |
Kubas nationalförsamling ingår i den globala Interparlamentariska unionen sedan 1977. |
W. |
FN:s nationalförsamling har antagit 26 resolutioner i följd med en uppmaning till Förenta staterna att häva embargot mot Kuba. För första gången någonsin antogs resolutionen enhälligt i oktober 2016. |
X. |
Parlamentet har länge vänt sig emot de extraterritoriella lagarna eftersom de är direkt skadliga för det kubanska folket och påverkar de europeiska företagens verksamhet. Denna ståndpunkt har parlamentet framfört vid ett flertal tillfällen och den delas även av de övriga EU-institutionerna. |
1. |
Europaparlamentet välkomnar undertecknandet, den 12 december 2016 i Bryssel, av avtalet mellan EU och Kuba, och tillkännager att avtalet utgör ett instrument som möjliggör en ny ram för förbindelserna och mellan EU och Kuba och som samtidigt upprätthåller EU:s intressen och ersätter den gemensamma ståndpunkten från 1996. Parlamentet betonar att en förutsättning för att detta avtal ska bli en framgång är att det genomförs och efterlevs. |
2. |
Europaparlamentet konstaterar att förbindelsen mellan EU och Kuba har ett stort strategiskt värde. |
3. |
Europaparlamentet anser att avtalets struktur, innehåll och dynamik stämmer överens med de principer och värderingar som fastställts av EU:s institutioner för unionens yttre förbindelser. |
4. |
Europaparlamentet understryker att rådet kom överens om att införa en ny ram för förbindelserna med Kuba och fattade beslutet att inleda förhandlingar och slutföra dem på anmärkningsvärt kort tid. |
5. |
Europaparlamentet lyfter fram Kubas åtagande gentemot EU och båda parternas ansvar för att leva upp till bestämmelserna i avtalet, även genom politisk dialog. |
6. |
Europaparlamentet påminner om att avtalet, som är den första överenskommelsen mellan EU och Kuba, kommer att innebära en vändpunkt för de bilaterala förbindelserna mellan de båda parterna. Parlamentet välkomnar att båda parter har kommit överens om att utveckla denna förbindelse på ett strukturerat sätt och att följa en dagordning och fastställda skyldigheter som är bindande för båda parter. |
7. |
Europaparlamentet understryker vikten av att avtalet innehåller ett kapitel om politisk dialog och av att det har upprättats en institutionaliserad människorättsdialog mellan EU och Kuba. EU uppmanas att stödja parlamentets åsikter om demokrati, allmänna mänskliga rättigheter och grundläggande friheter – såsom yttrandefrihet, mötesfrihet och politisk föreningsfrihet, informationsfrihet i alla dess former – samt unionens ”politiska stöd för människorättsförsvarare runtom i världen” under hela denna dialog. Parlamentet uppmuntrar båda parterna att införa garantier för människorättsförsvararnas arbete och för att alla aktörer i det civila samhället och inom den politiska oppositionen, utan begränsningar, ska kunna delta aktivt i denna dialog. Människorättsdialogen har hittills inte fått slut på de godtyckliga politiskt motiverade frihetsberövanden i Cuba. I stället har det enligt uppgifter från den kubanska kommissionen för mänskliga rättigheter och nationell försoning skett allt fler tillslag under de senaste åren. |
8. |
Europaparlamentet betonar betydelsen av människorättsdialogen mellan EU och Kuba, och välkomnar att den inleddes innan förhandlingarna om avtalet avslutats. Parlamentet hävdar på nytt att målen för EU:s Kubapolitik måste inbegripa respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och underlättande av den ekonomiska och sociala moderniseringen, med syftet att förbättra den kubanska befolkningens levnadsstandard. |
9. |
Europaparlamentet konstaterar Kubas ansträngningar för att i sin lagstiftning införa FN:s grundläggande principer i fråga om mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, och uppmanar eftertryckligen Kuba att ratificera de av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter som landet ännu inte har ratificerat, närmare bestämt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och det fakultativa protokollet till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Parlamentet noterar det arbete som har gjorts av Kubas nationella centrum för sexualupplysning. Parlamentet uppmanar den kubanska regeringen att fortsätta sina åtgärder för att sätta stopp för alla former av diskriminering och marginalisering av hbt-personer. |
10. |
Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen den kubanska regeringen att anpassa sin människorättspolitik till de internationella standarder som fastställs i de stadgor, förklaringar och internationella instrument som Kuba har undertecknat. Parlamentet framhåller att förföljelsen och fängslandet av personer på grund av deras idéer och fredliga politiska verksamhet är en kränkning av bestämmelserna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet begär följaktligen att alla personer som fängslats under sådana omständigheter ska friges. |
11. |
Europaparlamentet påminner om att avtalet innehåller en bestämmelse om hävande av avtalet ifall bestämmelserna om mänskliga rättigheter inte följs. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten uppmanas enträget att se till att det inrättas ett regelbundet utbyte med parlamentet om genomförande av avtalet, om uppfyllande av de ömsesidiga skyldigheterna i avtalet, och framför allt om förverkligande av alla bestämmelser om mänskliga rättigheter och om miljö- och arbetsrelaterade rättigheter som omnämns i denna resolution. Utrikestjänsten uppmanas – särskilt genom EU-delegationen – att göra sitt yttersta för att på nära håll följa situationen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna på Kuba vid genomförandet av avtalet och att avlägga rapport för parlamentet. |
12. |
Europaparlamentet betonar att avtalet bör bidra till att förbättra det kubanska folkets levnadsstandard och sociala rättigheter, och bekräftar ånyo vikten av att systematiskt arbeta för att främja demokrati och mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet samt mötes- och föreningsfrihet. |
13. |
Europaparlamentet välkomnar avtalets uttryckliga referenser till civilsamhället som en samarbetsaktör. Parlamentet uttrycker sin djupa solidaritet med det kubanska folket och dess strävan efter demokrati och respekt för och främjande av de grundläggande friheterna. Parlamentet uppmuntrar båda avtalsparterna att arbeta för att ge det kubanska civila samhället en aktiv roll under avtalets genomförande. |
14. |
Europaparlamentet betonar den viktiga roll som det kubanska civila samhället spelar för landets ekonomiska och demokratiska utveckling. Parlamentet betonar att det civila samhället behöver spela en ledande roll på avtalets alla områden, inklusive de som handlar om utvecklingsstöd. Parlamentet påminner om sitt stöd, genom Sacharovpriset, till det kubanska civilsamhället i dess roll för att främja mänskliga rättigheter och demokrati i Kuba. |
15. |
Europaparlamentet påminner om att Kubas internetkonnektivitet tillhör de lägsta i världen, att åtkomsten till internet är oerhört dyr och att innehållet är fortsatt begränsat. Parlamentet välkomnar att fler kubaner får åtkomst till internet, men anser att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att främja ocensurerad åtkomst och förbättra befolkningens digitala rättigheter. |
16. |
Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att med lämpliga intervall och i enlighet med det samordningssystem som föreskrivs i avtalet hålla parlamentet underrättat om hur avtalet utvecklas och genomförs. |
17. |
Europaparlamentet noterar den normalisering av förbindelserna mellan Kuba och Förenta staterna som uppnåddes genom återupprättandet av de diplomatiska förbindelserna 2015, och uppmuntrar ytterligare ansträngningar. |
18. |
Europaparlamentet står fast vid sin traditionella uppfattning, som delas av de övriga institutionerna och som man uttryckt vid flera tillfällen, nämligen att de extraterritoriella lagarna och åtgärderna är förkastliga eftersom de är skadliga för det kubanska folket och påverkar de europeiska företagens normala verksamhet. |
19. |
Europaparlamentet konstaterar att avtalet kan bidra till att reformera, anpassa och modernisera processer som redan har föreslagits på Kuba, särskilt vad gäller diversifieringen av Kubas internationella partner och inrättandet av en allmän ram för politisk och ekonomisk utveckling. Närmare politiska och ekonomiska förbindelser med Kuba skulle kunna bidra till att främja de politiska reformerna i landet enligt alla det kubanska folkets förhoppningar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU-institutionerna och medlemsstaterna att stödja den ekonomiska och politiska övergången i Kuba, och att stödja utvecklingen mot demokratiska standarder och normer för genomförande av val som respekterar samtliga medborgares grundläggande rättigheter. Parlamentet stöder användningen av EU:s olika utrikespolitiska instrument, särskilt EIDMR, för att stärka EU:s dialog med Kubas civila samhälle och de människor som stöder en fredlig övergång i Kuba. |
20. |
Europaparlamentet noterar att avtalet – det första avtalet någonsin mellan EU och Kuba – utgör den nya rättsliga ramen för dessa förbindelser och att det omfattar ett kapitel om handel och handelssamarbete som syftar till att skapa mer förutsägbara och transparenta betingelser för lokala och europeiska ekonomiska aktörer. |
21. |
Europaparlamentet understryker att pelaren för handel och handelssamarbete i avtalet inte innehåller några handelsförmåner för Kuba. Parlamentet påminner om att denna pelare omfattar tullsamarbete, förenklade handelsprocedurer, immateriella rättigheter, sanitära och fytosanitära åtgärder, tekniska handelshinder, traditionella och icke-industriella varor, handel och hållbar utveckling, samarbete gällande handelspolitiska skyddsåtgärder, ursprungsregler och investeringar. |
22. |
Europaparlamentet noterar att avtalet utgör en plattform för att bredda de bilaterala handels- och investeringsförbindelserna, genom att fastställa konventionella grunder för de handelsmässiga och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kuba. |
23. |
Europaparlamentet stöder den sedan länge gällande praxis som bekräftades av kommissionsledamot Cecilia Malmström vid utfrågningen av henne den 29 september 2014 och som innebär att bestämmelser om handel och investeringar i politiskt viktiga avtal inte tillämpas provisoriskt innan parlamentet har godkänt avtalet. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och utrikestjänsten att fortsätta att tillämpa denna praxis och att utvidga den till att gälla alla internationella avtal med koppling till EU:s yttre åtgärder som berör handelsaspekter, såsom i fallet med detta avtal. |
24. |
Europaparlamentet anser att avtalet kommer att bidra till att främja dialogen och det ekonomiska samarbetet genom att underlätta ett förutsägbart och transparent företagsklimat och utvecklingen av en kraftigare och stabilare ram för framtiden som säkerställer att kubanerna kan delta i investeringar tillsammans med företag och enskilda från EU. |
25. |
Europaparlamentet uppmanar även europeiska företag som är verksamma i Kuba, särskilt de som får krediter eller annat offentligt finansiellt stöd, att tillämpa samma arbetsrättsliga och etiska standarder som krävs i deras egna hemländer. |
26. |
Europaparlamentet välkomnar att Kuba har ratificerat alla åtta grundläggande ILO-konventioner och efterlyser åtaganden om ett snabbt genomförande av dem. Parlamentet uppmanar med kraft Kuba och alla länder som landet har eller håller på att förhandla fram avtal med att ratificera och respektera ILO:s konventioner och agendan för anständigt arbete, och att förbjuda alla former av arbetskraftsexploatering. Parlamentet konstaterar att det finns områden där sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter står på spel, t.ex. de anställningsförfaranden som tillämpas av kubanska statsägda företag och kvarhållandet av löner i turismsektorn. Parlamentet betonar i detta hänseende att alla arbetstagare måste åtnjuta en grunduppsättning arbetstagarrättigheter och ett tillfredsställande socialt skydd i enlighet med ILO-konventionerna, och uppmanar bägge parter att verka för detta i enlighet med artikel 38 i avtalet. |
27. |
Europaparlamentet noterar att EU är Kubas främsta exportpartner, näst största handelspartner och största utländska investerare. Parlamentet påpekar att EU:s utrikeshandelspolitik inte innehåller några handelsförmåner för Kuba och att EU:s tullsatser ska tillämpas i enlighet med Världshandelsorganisationens (WTO) beslut. Parlamentet påminner om att Kuba till följd av reformen av EU:s allmänna preferenssystem, från januari 2014 förlorade sina handelsförmåner för export till EU, eftersom Kuba nu klassificeras som ett högremedelinkomstland och inte längre uppfyller kriterierna för förmånsberättigande. Parlamentet betonar även att handeln fortsätter att endast utgöra en måttligt stor del av den kubanska ekonomin, med ett sammantaget export- och importvärde på 26,4 procent av BNP. |
28. |
Europaparlamentet anser att man bör undersöka möjligheterna att integrera Kuba i avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna och EU, som innehåller flera specifika och fördelaktiga kapitel om handelssamarbete och som skulle kunna göra det möjligt för Kuba att ytterligare integrera sig i regionen. |
29. |
Europaparlamentet noterar att Kuba är medlem i WTO och betonar därför att WTO:s grundläggande principer måste respekteras, exempelvis förenklade handelsprocedurer, avtal om handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder samt handelspolitiska skyddsåtgärder. |
30. |
Europaparlamentet uppmanar Kuba att ratificera WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer, som trädde i kraft i februari 2017. Parlamentet välkomnar att en kommitté för förenklade handelsprocedurer har inrättats i landet och uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att i detta hänseende ge tekniskt stöd. |
31. |
Europaparlamentet påpekar att tullsamarbete är ett mycket viktigt område som måste utvecklas för att hantera stora utmaningar såsom gränssäkerhet, folkhälsa, skydd av geografiska beteckningar samt bekämpning av förfalskade varor och terrorism. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ge tekniskt och finansiellt stöd samt inrätta bilaterala instrument genom ömsesidig överenskommelse för att hjälpa Kuba att genomföra åtgärder för förenklade handelsprocedurer och informationstjänster. |
32. |
Europaparlamentet betonar behovet av en diversifiering av Kubas export så att den inte bara omfattar traditionella produkter, och uppmanar kommissionen att inrätta tillfälliga handelscentrum för att utbyta bästa praxis och ge kubanska exportörer den kunskap de behöver för att förbättra tillträdet för varor till EU:s marknad. |
33. |
Europaparlamentet välkomnar Världstullorganisationens (WCO) roll när det gäller att ge strategiskt stöd till Kubas tullverk Aduana General de la República inom ramen för Mercator-programmet i syfte att utvärdera beredskapen för att genomföra WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet betonar vikten av att Aduana General är aktivt i genomförandet av avtalet om förenklade handelsprocedurer och uppmanar kommissionen att bistå Kuba i denna process. |
34. |
Europaparlamentet noterar de åtgärder som de kubanska myndigheterna de senaste månaderna har vidtagit för att främja fri företagsamhet och ekonomisk liberalisering. Parlamentet betonar vikten av att successivt stärka Kubas privata sektor. Parlamentet framhåller att utvecklingen av kraftfulla utländska investeringar för att förbättra den fysiska och tekniska infrastrukturen i landet och bygga upp ett konkurrenskraftigt kubanskt produktionssystem kommer att kräva ytterligare ekonomiska och finansiella åtgärder med reglering som ger rättslig förutsebarhet, bland annat genom oberoende, transparenta och oberoende institutioner och ekonomisk stabilitet i landet. Parlamentet påpekar att Kuba kan bygga vidare på EU-medlemsstaternas erfarenheter på detta område. |
35. |
Europaparlamentet förespråkar att Kuba ska tas med som stödberättigat land i EIB:s externa mandat, förutsatt att landet uppfyller de krav som EIB ställer. |
36. |
Europaparlamentet gläder sig åt införandet i avtalet av bestämmelser som syftar till en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i Kuba, särskilt åtagandet att arbeta för uppnåendet av Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling, med beaktande av handlingsplanen för utvecklingsfinansiering från Addis Abeba. Parlamentet uppmanar parterna att, när avtalet väl har ratificerats, snabbt inleda en särskild dialog om genomförandet av Agenda 2030. |
37. |
Europaparlamentet påminner om att diplomatiska förbindelser mellan EU och Kuba inleddes 1988, att Kuba erhåller utvecklingsstöd och humanitärt bistånd från EU sedan 1984 och att landet i dag erhåller 50 miljoner euro i EU-stöd inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020. |
38. |
Europaparlamentet påminner om att avtalet kommer att underlätta Kubas deltagande i EU:s program och bidra till ett effektivare genomförande av det fleråriga vägledande programmet för perioden 2014–2020, i syfte att bidra till den ekonomiska och sociala moderniseringsstrategi som den kubanska regeringen har antagit. |
39. |
Europaparlamentet är oroat över att Kuba, som av OECD:s biståndskommitté (DAC) klassificeras som ett högremedelinkomstland, riskerar att successivt förlora sitt utvecklingsstöd inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet anser att landets status som en östat under utveckling och den ekonomiska situation som landet befinner sig i, som förvärras av den negativa effekten av unilaterala tvångsåtgärder, motiverar antagandet av åtgärder som möjliggör ett fortsatt EU-stöd till Kuba, och att man bör ägna särskild uppmärksamhet åt detta vid nästa halvtidsutvärdering av förordningen om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. |
40. |
Europaparlamentet stöder parternas bekräftelse av att alla utvecklade länder behöver avsätta 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst till offentligt utvecklingsbistånd, och att tillväxtekonomierna och högremedelinkomstländerna behöver fastställa mål för att öka sina bidrag till de internationella offentliga medlen. |
41. |
Europaparlamentet välkomnar främjandet av jämställdhetsperspektivet på alla relevanta samarbetsområden, inbegripet området för hållbar utveckling. |
42. |
Europaparlamentet uppmärksammar och välkomnar den viktiga roll som Kuba spelar inom ramen för syd-syd-samarbetet och landets åtagande och internationella solidaritet avseende humanitär hjälp, framför allt på områdena för hälso- och sjukvård och utbildning. |
43. |
Europaparlamentet noterar att avtalet innebär en möjlighet för Kuba att vara mer delaktigt i och få bättre tillgång till EU:s program, inbegripet Horisont 2020, ramprogrammet för forskning och innovation samt Erasmus+, unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott, vilket i sin tur skulle främja närmare akademiska utbyten och kontakter mellan människor. |
44. |
Europaparlamentet noterar att avtalet också kommer att utgöra ett instrument för att i multinationella forum främja gemensamma lösningar på globala utmaningar såsom migration, terrorismbekämpning och klimatförändringar. |
45. |
Europaparlamentet bekräftar sitt beslut att skicka en officiell delegation från parlamentets utrikesutskott till Kuba. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de kubanska myndigheterna att ge delegationer från Europaparlamentet inresetillstånd och att inte hindra dem från att träffa sina samtalspartner. |
46. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater och Kubas regering och parlament. |
(1) EGT L 322, 12.12.1996, s. 1.
(2) EUT L 337 I, 13.12.2016, s. 41.
(3) Antagna texter, P8_TA(2017)0296.
(4) EUT C 201 E, 18.8.2005, s. 83.
(5) EUT C 288 E, 25.11.2006, s. 81.