EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.11.2017

COM(2017) 707 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

Ett balanserat system för säkerställande av ett skydd för immateriella rättigheter som svarar mot dagens samhällsutmaningar

{SWD(2017) 430 final}

I.INLEDNING

Verksamma, väl utformade och balanserade immaterialrättsliga system är en viktig drivkraft för investeringar i innovation och tillväxt. Immateriella rättigheter hör till företagens, upphovsmännens och uppfinnarnas främsta sätt att få avkastning på investeringar i kunskap och kreativitet. Undersökningar visar att immaterialrättsintensiva sektorer står för cirka 42 % av EU:s BNP, dvs. ca 5,7 biljoner euro per år, genererar 38 % av alla arbetstillfällen 1 och bidrar till så mycket som 90 % av EU:s export 2 .

Den digitala revolutionen har skapat många nya möjligheter. Via internet har innovativa varor, teknik och kreativt innehåll nått ett mycket bredare kundunderlag, något som gör det möjligt för uppfinnare och upphovsmän att nå nya marknader och presumtiva köpare. Men den digitala revolutionen utsätter också EU:s immaterialrättsliga system för större risker. Nätmiljön tillåter en mycket bredare och snabbare spridning av intrångsgörande varor och innehåll, och den gör det ofta svårt för konsumenterna att skilja intrångsgörande varor och innehåll från det som är äkta och lagligt. Vidare kan intrångsgörare gömma sig bakom falska identiteter, och de befinner sig ofta utanför EU i rättssystem med svaga brottsbekämpningssystem.

Allt detta har lett till ett ökat antal intrång i den immateriella äganderätten i hela världen 3 . Idag svarar varumärkesförfalskade och piratkopierade varor för 2,5 % av världshandeln. EU:s näringsliv drabbas hårt: enligt en färsk undersökning 4 är 5 % av all import till EU varumärkesförfalskade och piratkopierade varor, vilket motsvarar uppskattningsvis 85 miljarder euro i olaglig handel.

Intrång i immateriella rättigheter utgör ett särskilt hot mot sektorer där EU-företagen är världsledande, såsom kläder, lyxvaror och läkemedel, och innebär stora förluster av inkomster och sysselsättning i dessa sektorer. Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) analyserade nyligen räckvidden, omfattningen och konsekvenserna av intrång i nio sektorer 5 och beräknade de totala förlusterna i EU till 48 miljarder euro 6 . Europas kreativa branscher och kultursektorn (musik, film, programvara, böcker) drabbas också 7 . Den skada företagen lider på grund av varumärkesförfalskning och piratkopiering har en negativ inverkan på sysselsättningen i EU, och leder till förluster av skatteintäkter och socialförsäkringsavgifter 8 .

Samtidigt går vinsterna från varumärkesförfalskning och piratkopiering ofta till kriminella organisationer. Dessa är typiskt verksamma inom och utanför EU, använder både lagliga och olagliga tillverkningsanläggningar, infiltrerar leveranskedjor, exploaterar arbetskraft, betalar inte skatt, ägnar sig åt penningtvätt samt utsätter konsumenterna för risker 9 .

Handlingsplanen för säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter 10 från 2014 innebar en förskjutning av kommissionens politik på området mot angreppssättet ”följ pengarna”, som syftar till att sätta stopp för de inkomstflöden som gör de storskaliga intrångsgörarnas verksamhet lönsam. Bättre skydd för immateriella rättigheter bidrar till kommissionens prioriteringar att skapa arbetstillfällen, främja tillväxten och öka konkurrenskraften. Bättre skydd är också en nyckelfaktor för att fullborda och stärka den inre marknaden och minska splittringen bland medlemsstaterna. Detta är anledningen till att kommissionen i strategierna för den digitala inre marknaden 11 och den inre marknaden 12 anger att EU måste göra mer för att garantera att skyddet för immateriella rättigheter blir verkligt i den digitala miljön genom att stödja angreppssättet ”följ pengarna” och ägna särskild uppmärksamhet åt små och medelstora företag.

Som uppföljning till initiativen nyligen om bättre bestämmelser för upphovsrätt 13 lägger kommissionen fram ett omfattande åtgärdspaket för att ytterligare förbättra tillämpningen och skyddet av immateriella rättigheter i EU:s medlemsstater, vid våra gränser och internationellt 14 . De åtgärder som ingår i paketet beskrivs i detta meddelande och i följande dokument:

·Ett meddelande som ger vägledning om hur direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter 15 (nedan kallat Ipred-direktivet) ska tillämpas åtföljt av ett arbetsdokument med en bedömning av direktivet.

·Ett meddelande om standardessentiella patent.

·Ett arbetsdokument om bedömningen av samförståndsavtalet om försäljning av varumärkesförfalskade varor via internet.

Detta meddelande är en ram för alla dessa insatser för säkerställandet av skyddet för immateriella rättigheter och är indelat i följande fyra huvudavsnitt:

1)Åtgärder för att göra det lättare för immaterialrättshavare att dra nytta av ett enhetligt, rättvist och verksamt system för rättslig kontroll i EU. Tillsammans med vägledningen om Ipred-direktivet omfattar detta insatser och rekommendationer för att ytterligare stärka rättslig kapacitet och förutsägbarhet i EU.

2)Åtgärder till stöd för branschledda initiativ för att bekämpa intrång, t.ex. frivilliga överenskommelser med mellanhänder och åtgärder för att bättre skydda leveranskedjor mot förfalskningar.

3)Initiativ för att stärka tullmyndigheternas och andra myndigheters förmåga att skydda immateriella rättigheter.

4)Åtgärder för att intensifiera ansträngningarna att bekämpa intrång på global nivå genom att främja bästa praxis och öka samarbetet med tredjeländer.

Det finns ett uppenbart behov av kraftfullare tag mot intrång, men samtidigt måste EU ha strategier som gör att skyddet för de immateriella rättigheterna går att förena med behovet av friktionsfri utbyggnad av ny och innovativ teknik. Detta är särskilt viktigt när sådan teknik ingår i standarder. I dagens snabbt föränderliga och sammanlänkade värld är utbredda standarder som bygger på immaterialrättsligt skyddade tekniker – s.k. standardessentiella patent – nödvändiga för driftskompatibilitet, och särskilt för ändamålsenlig utbyggnad av sakernas internet. En balanserad, effektiv och hållbar ram för standardessentiella patent är därför grundläggande för att garantera rättvis tillgång till standardiserad teknik och samtidigt se till att patenthavarna kompenseras för sina investeringar i forskning och utveckling samt standardisering, så att de därigenom uppmuntras att låta sin bästa teknik ingå i standarderna.

Därför innehåller ett separat meddelande ett ramverk för standardessentiella patent. Det innehåller vägledning och rekommendationer om hur man kan göra anmälningssystemet transparentare och effektivare, och förtydliganden av vissa centrala principer om rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande praxis samt vägledning om hur man kan uppnå faktisk efterlevnad och samtidigt motverka rättegångsmissbruk. Större tydlighet på dessa punkter kommer att hjälpa EU att bli ledande i global teknisk innovation och samtidigt främja en effektiv utbyggnad av ny teknik i EU, t.ex. sakernas internet eller 5G, som är själva fundamentet för den digitala inre marknaden.

II.EFFEKTIVARE OCH MERA FÖRUTSÄGBART RÄTTSLIGT KONTROLLSYSTEM I EU

I linje med riktlinjerna för bättre lagstiftning 16 har kommissionen gjort en heltäckande resultatutvärdering av Ipred-direktivet. Resultaten visar att direktivet har lett till ett gemensamt rättsligt regelverk och till att samma uppsättning verktyg används i civila domstolar i hela EU, vilket i allmänhet tryggar en hög skyddsnivå på den inre marknaden. Det har också lett till att företagen skaffat sig EU-täckande skyddsstrategier och till att domare och rättstillämpare börjat utbyta erfarenheter av immaterialrättslig tvistlösning. Dessutom visade utvärderingen att Ipred-direktivet har varit kostnadseffektivt, samstämmigt med EU:s övriga insatser med liknande mål och att det skapat mervärde på EU-nivå. Utvärderingen ledde därför till slutsatsen att Ipred-direktivet fortfarande är ändamålsenligt.

Kommissionen konstaterade dock också att det finns skillnader i hur vissa Ipred-bestämmelser (t.ex. om förelägganden, skadestånd och rättegångskostnader) har genomförts och hur de tillämpas i praktiken. Skillnaderna beror ofta på osäkerhet och skiljaktiga uppfattningar om hur bestämmelserna ska tolkas, särskilt på grund av komplikationer förenade med den nya digitala miljön. Skillnaderna kan också bero på Ipred-direktivets drag av minimiharmonisering. Men den viktigaste orsaken till skillnaderna är förmodligen att Ipred-direktivet fungerar mot bakgrund av mycket olika nationella civilrättsliga regelverk och rättsliga traditioner. En följd av detta är att utgången, beroende på var talan väcks, kan variera kraftigt, såväl i sak som i fråga om effektivitet eller verkan. Detta kan motverka förutsägbarheten och göra det svårt att skydda rättigheterna, särskilt i ett gränsöverskridande sammanhang.

I det offentliga samrådet om utvärderingen av Ipred-direktivet 17 bekräftades kommissionens konstateranden. Även om de flesta berörda parter ansåg att de befintliga bestämmelserna faktiskt bidragit till att skydda immateriella rättigheter och förebygga intrång efterlyste många större tydlighet om hur Ipred-direktivet bör tillämpas i praktiken. Rättshavare och mellanhänder i synnerhet ansåg att åtgärderna, förfarandena och sanktionerna i Ipred-direktivet inte tillämpades enhetligt i alla medlemsstaterna, vilket innebar olika skyddsnivåer i EU. Samtidigt som skyddet av immateriella rättigheter är en grundläggande rättighet för innehavarna 18 , uttryckte många vanliga människor oro över hur väl deras grundläggande rättigheter skyddades vid immaterialrättslig tvistlösning.

Vägledning om Ipred-direktivet

För att säkerställa en samstämmigare och verksammare tillämpning av Ipred-direktivet utfärdar kommissionen i ett separat meddelande en vägledning om tolkningen och tillämpningen av åtgärderna, förfarandena och sanktionerna i Ipred-direktivet 19 . Med hjälp av EU-domstolens rättspraxis och bästa tillgängliga praxis beskriver vägledningen kommissionens syn på de Ipred-bestämmelser som har orsakat tolkningssvårigheter. Med beaktande av resultaten av utvärderingen, även det offentliga samrådet, behandlar vägledningen viktiga aspekter i Ipred-direktivet, särskilt följande:

·Tillämpningsområde.

·Betydelsen av kravet att åtgärderna, förfarandena och sanktionerna bl.a. måste vara ”rättvisa och skäliga”.

·Reglerna om bevisning, om rätten till information, om rätten till interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder samt om förelägganden.

·Ersättning för den skada som orsakats (skadestånd).

·Ersättning för kostnader för förfarandet.

Dokumentet ger också vägledning om hur man tillämpar bestämmelser i Ipred-direktivet så att man får en rättvis avvägning mellan olika grundläggande rättigheter som kan bli aktuella i immaterialrättsliga tvister och samtidigt undviker oproportionerliga utfall och rättegångsmissbruk.

Immaterialrättsliga tvister, särskilt i den digitala tidsåldern, pågår ofta samtidigt i flera medlemsstater. Exempelvis måste upphovsmän som försöker bekämpa olagligt innehåll på nätet ofta föra talan vid domstolarna i flera länder samtidigt om samma intrång. Att ansöka om samma sanktion för samma intrång i mer än ett rättssystem medför dock i allmänhet betydande kostnader och utdragna förfaranden, särskilt där det inte finns någon enhetlig EU-rättighet och där undantag och begränsningar, på grund av skillnader i den materiella rätten, kan tillämpas på olika sätt bland medlemsstaterna. Visserligen varken kan eller kommer vägledningen att lösa alla problem i det hänseendet 20 , men genom att bidra till att Ipred-direktivet tolkas och tillämpas enhetligare bör den göra det lättare för rättshavarna att driva gränsöverskridande tvister.

Vägledningen påverkar inte de åtgärder mot fördragsbrott som kommissionen får överväga i enlighet med artikel 258 i EUF-fördraget och som kommer att vara förenliga med tolkningen enligt vägledningen.

Roller och ansvar för mellanhänder, i synnerhet mellanhänder på internet, framstod som en viktig fråga för de berörda parterna både i utvärderingen och i det offentliga samrådet. I vägledningen klargörs att möjligheten att utfärda ett föreläggande mot en mellanhand på grundval av Ipred-direktivet inte är avhängigt av om mellanhanden är ansvarig för det (påstådda) intrånget 21 . I e-handelsdirektivet 22 regleras de villkor på vilka vissa mellanhänder på nätet är undantagna från ansvar. I meddelandet från 2016 om onlineplattformar 23 hävdade kommissionen visserligen att regelverket i det direktivet fortfarande är ändamålsenligt, men den utfärdade också nyligen konkreta riktlinjer 24 avsedda att kombinera snabb och effektiv upptäckt och avlägsnande av olagligt innehåll från internet, även intrångsgörande innehåll, med nödvändiga rättsliga garantier, t.ex. genom så kallade förfaranden för anmälan och åtgärd. I förslaget till direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden angav kommissionen också vissa särskilda verktyg och mekanismer för att uppnå en välfungerande marknad för upphovsrätten, och den föreslog särskilt att vissa internetleverantörer kunde börja använda lämpliga åtgärder för att tillsammans med rättshavarna förhindra att upphovsrättsskyddat innehåll blir åtkomligt utan innehavarens samtycke.

Starkare kunskapsgemenskap kring intrångsbekämpning – bättre rättslig kontroll i EU

Utvärderingen visade att många rättshavare klagar över att det är svårt att få en rättslig prövning, att förfaranden är långdragna och dyra och resultaten osäkra. Utvärderingen visade också på upplevd bristande öppenhet och förutsägbarhet kring hur de rättsliga prövningarna handläggs och vilket det (sannolika) utfallet blir. Sammantaget förefaller sådant som skillnader i de nationella civilrättsliga traditionerna och rättslig praxis fortfarande hämma utvecklingen av ett förutsägbart och enhetligt system för säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter i EU.

Förutom att ge vägledning om Ipred-direktivet uppmanar kommissionen därför medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar att tillhandahålla verksam och förutsägbar civilrättslig prövning av intrång i EU i enlighet med Ipred-direktivet, och den är redo att stödja ansträngningarna. Faktum är att större öppenhet och förutsägbarhet skulle innebära stora fördelar, särskilt för de små och medelstora företagen. Det skulle göra det lättare för dem att väcka talan vid domstolarna och främja utbyggnaden av system för rimligt prissatta försäkringar mot risker vid immaterialrättslig tvistlösning 25 .

Till att börja med kommer kommissionen att samverka med medlemsstaterna och de berörda parterna för att försöka komplettera vägledningen, där det är nödvändigt och lämpligt, med ytterligare och mer riktade anvisningar till stöd för ett enhetligt och effektivt säkerställande av skyddet för de immateriella rättigheterna i EU. I det syftet kommer den att, tillsammans med nationella experter, även nationella domare och andra berörda parter, klarlägga konkreta frågeställningar och problemområden där ytterligare vägledning på grundval av bästa praxis skulle kunna vara till nytta. Ett konkret exempel är beräkning av skadestånd och vilka bevis som behövs vid ersättning av den skada ett intrång orsakar.

Kommissionen tänker lägga ut all vägledning om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på nätet via portalen Ditt Europa 26 , så att praktisk information om rättsligt säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter i EU är tillgänglig inte bara för domare och rättstillämpare, utan för alla berörda parter.

Såsom utvärderingen av Ipred-direktivet vidare har visat är det mycket viktigt att ha domare som är specialiserade på immaterialrätt och särskilt på att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter för att man ska kunna tillämpa åtgärderna, förfarandena och sanktionerna i Ipred-direktivet verksamt och effektivt. Sådan specialisering kan ge avsevärda fördelar, framför allt snabbare, effektivare och enhetligare beslut, vilket leder till ökad rättssäkerhet. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att satsa på mer specialisering.

En annan del i strävandena efter ett verksammare och enhetligare säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter i EU är rättslig utbildning och utveckling av bästa praxis. För att stödja medlemsstaternas insatser på det området kommer kommissionen att stärka arbetet tillsammans med observationsorganet på att utveckla en heltäckande kursplan för fortbildning av domare. Detta bör uppmuntra till nätverkande och kompetensutveckling bland domare verksamma med immaterialrättsliga tvister. Här kan nämnas att tre seminarier planeras för 2018.

Slutligen är öppenhet om domar för säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter en grundförutsättning för kunskapsutbyte på den inre marknaden, bättre förutsägbarhet och ett gränsöverskridande samtal bland rättstillämpare på immaterialrättens område. Hittills har dock endast ett fåtal medlemsstater offentliggjort immaterialrättslig rättspraxis på särskilda webbplatser, och regler om åtkomst och offentlighet skiljer sig ganska kraftigt. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att systematiskt offentliggöra rättsliga avgöranden i mål om intrång, åtminstone avgöranden i appellationsdomstolar och högre instanser 27 . Kommissionen kommer för sin del att, tillsammans med EUIPO och observationsorganet, intensifiera arbetet på den databas för rättsfall, som EUIPO har tagit initiativ till, för att göra den så komplett och så användarvänlig som möjligt.

Vid sidan av de verkningsfullare rättsliga kontrollsystemen bör man också överväga alternativa tvistlösningsmetoder. Alternativ tvistlösning för att åstadkomma förlikning och skiljedom kan fungera som ett alternativt sätt att säkerställa skyddet av immateriella rättigheter. De alternativa metoderna används fortfarande sällan för att lösa immaterialrättsliga tvister, men de har fördelar (t.ex. kan gränsöverskridande tvister lösas enklare, och alternativ tvistlösning kan vara snabbare och billigare än domstolsförfaranden). Tillsammans med EUIPO håller kommissionen för närvarande på att kartlägga befintliga alternativa tvistlösningsmetoder och undersöka fördelarna med att inrätta ett medlingscentrum vid EUIPO för tvister om varumärken och mönster. Den har också för avsikt att arbeta med den planerade enhetliga patentdomstolen på att utveckla förlikning och skiljedom för patentmål. Detta bör understödja uppbyggnaden av det EU-nätverk för förlikning och skiljedom som aviserades i initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag 28 .

III.Kraftigare branschinitiativ för att förebygga och bekämpa intrång

Kampen mot intrång bör vara en gemensam arbetsuppgift för alla aktörer, både offentliga och privata, och inte bara bedrivas med hjälp av domstolarna utan med alla möjliga medel. Under ett antal år har kommissionen arbetat med näringslivet för att stödja och främja branschinitiativ mot intrång. Tanken är att uppmuntra till eget kontrollansvar hos alla dem – t.ex. leverantörer, reklambyråer, betaltjänstleverantörer, rättshavarna själva – som deltar i utveckling eller transaktioner med koppling till intrångsgörande produkter eller innehåll. Trots betydande framsteg kan och bör mer göras för att stoppa spridningen av intrångsgörande varor och metoder.

Fullt utnyttjande av potentialen hos frivilliga avtal

Kommissionen uppmuntrar fler dialoger med berörda aktörer för att främja ett verksamt samarbete mellan partner i näringslivet i kampen mot intrång och sprida bästa branschpraxis. Ett samförståndsavtal (nedan kallat samförståndsavtalet) ingicks mellan rättshavare och internetplattformar 2011 och uppdaterades 2016 29 . Det beskriver en samarbetsinriktad metod för att bekämpa försäljningen av förfalskade varor. Sedan dess kan man dessutom konstatera följande två tendenser:

För det första har, i samband med detta första samförståndsavtal om varumärkesförfalskning, centrala resultatindikatorer (nedan kallade nyckeltal) införts för att bedöma resultaten av det frivilliga avtalet och urskilja områden där det finns fog för förbättringar. Resultaten av den första utvärderingen på grundval av nyckeltalen visar att samförståndsavtalet är verksamt och redan har gett märkbara resultat. De visar att frivilligt samarbete kan bidra avsevärt till att minska förfalskningar på nätet och erbjuda effektiva lösningar. Sedan samförståndsavtalet trädde i kraft har en stor mängd erbjudanden om förfalskade produkter avlägsnats från onlineplattformar, främst till följd av mer proaktiva och förebyggande åtgärder. Med tanke på att intrångsgörande varor emellertid hittar in på den inre marknaden i allt större utsträckning uppmuntrar kommissionen alla parter i avtalet och tillkommande signatärer att intensifiera sina ansträngningar 30 .

Under överinseende av kommissionen håller för det andra de berörda parterna på att slutföra arbetet på att ingå ett nytt samförståndsavtal inriktat på att stoppa annonsering på webbplatser där man gör intrång i immateriella rättigheter. Inkomster från reklam är en viktig inkomstkälla för sådana webbplatser, så de åtgärder man kommer att enas om bör bidra till att den viktiga källan till stöd för intrång stryps. Att det finns annonser för välkända varumärken och betaltjänster på intrångsgörande webbplatser kan få konsumenterna att tro att de är på en webbplats med ett lagligt utbud av innehåll, varor eller tjänster, när det i själva verket inte är så. Detta kan missleda konsumenterna, undergräva tilliten och därmed skada varumärkets värde.

Arbete pågår också på ett samarbetsavtal för fraktföretag. Det syftar till att hindra storskaliga försäljare av varumärkesförfalskade varor att använda de företagens tjänster för att transportera gods till EU-marknaden. Ytterligare ett samförståndsavtal förbereds och planeras för dem som erbjuder betaltjänster, vilka ofta har avgörande betydelse för det intrångsgörande utbudet på nätet.

Kommissionen stödjer vidareutveckling av dessa frivilliga avtal, särskilt för verksamheten på nätet, och kommer att försöka få alla parter i avtalen att agera snabbt och i full överensstämmelse med EU:s lagstiftning rent allmänt, och särskilt artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget. Den kommer också att sträva efter en lämplig balans mellan de olika berörda parternas intressen och efter att konsumenternas rättigheter vederbörligen respekteras. Kommissionen kommer vidare att främja ett brett deltagande i sådana avtal för alla sektorer och branscher.

Kommissionen anser att övervakningen av samförståndsavtalen bör grundas på nyckeltal. Den kommer att rapportera regelbundet om hur verkningsfulla avtalen är, i syfte att dra slutsatser om bästa praxis, hitta områden för framtida förbättringar och bedöma behovet av lagstiftningsåtgärder på EU-nivå.

Skydd för leveranskedjor mot risker för intrång

En annan del av det arbete som involverar kommissionen, näringslivet och andra partner syftar till att skydda leveranskedjor mot hot om varumärkesförfalskning och andra typer av intrång. Även här tornar utmaningarna upp sig. Vid en workshop om rimligt eget kontrollansvar och skydd för leveranskedjor mot immaterialrättsliga intrång 2015 31 drogs slutsatsen att företagen i allt större utsträckning konfronteras med fall där förfalskade produkter (t.ex. förfalskade elektroniska komponenter) smyger sig in i leveranskedjorna. Detta beror till stor del på att leveranskedjorna blir komplexare, vilket gör att det ofta är svårt för företagen – särskilt de små och medelstora – att ha uppsikt över leverantörer och underleverantörer. Framväxten av ny teknik och internet har vidare hjälpt intrångsgörare att göra bättre förfalskningar och att infiltrera de lagliga leveranskedjorna. Det finns bästa praxis för hur man gör leveranskedjor genomsynliga (riskhantering, företagens sociala ansvar). Metoderna används dock inte systematiskt för att upptäcka och bekämpa intrång i immateriella rättigheter. Brist på eget kontrollansvar äventyrar säkerheten i leveranskedjorna och tillåter att förfalskningar, som skadar företagen och utsätter medborgarna för risker, tar sig in.

Kommissionen anser att det är angeläget att skydda leveranskedjor bättre mot förfalskningar. Detta kan ske genom att man prövar ut nya verktyg och hjälper till att bygga upp och utveckla bästa praxis.

Spårbarhet är en hörnsten i säkerheten för leveranskedjor, konsumentsäkerhet och produktkvalitet. Kommissionen kommer därför att försöka stärka samarbetet mellan rättshavare och nyckelaktörer, t.ex. standardiseringsorganisationer och leverantörer av säkerhetslösningar för att underlätta spridningen av spårbarhetsteknik 32 och stödja framväxten av nya system för spårbarhet och äkthetskontroll, t.ex. blockkedjetekniken. Genom registrering av tillgångar, transaktioner och deltagare kommer den gemensamma huvudboken att ge värdefull information om produkters ursprung och historia, så att de kan spåras och äkthetskontrolleras på ett enklare sätt. Blockkedjelösningar kan därför göra det möjligt att snabbt upptäcka förfalskade delar eller produkter i för övrigt lagliga leveranskedjor, liksom även eventuell omdirigering av varor till olagliga marknader 33 . Som en del av projektet #Blockchain4EU: Blockchain for Industrial Transformations undersöker kommissionen hur tekniken kan användas för att förbättra genomsynligheten i leveranskedjor och skyddet för immateriella rättigheter. Tillsammans med Observationsorganet kommer kommissionen att ytterligare utforska och prova (särskilt genom Blockathon, en typ av intensiv utvecklingsworkshop) olika möjliga användningsområden för blockkedjor i kampen mot förfalskningar samt kartlägga potentiella rättsliga och ekonomiska hinder för att de används 34 .

Det finns vidare utrymme för informationskampanjer och spridning av bästa praxis. Näringsidkare bör göras mer medvetna om att de behöver skydda sina leveranskedjor och de bör uppmuntras att satsa på ett bättre skydd. Att bättre inlemma skyddet för immateriella rättigheter i ackrediteringsprocesser kan vara en framkomlig väg i detta sammanhang. Exempelvis antogs den 10 maj 2017 en ny ISO-standard om hållbar upphandling (ISO 20400) som för första gången uttryckligen nämner intrångsbekämpande åtgärder. Kommissionen kommer nu att försöka främja standarden genom informationsmöten för företag 35 eller större evenemang för säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter 36 .

Kommissionen kommer vidare också att titta närmare på hur efterlevnad av normer för skydd av immateriella rättigheter skulle kunna bli en del av förfarandet för att erhålla status som ”godkänd ekonomisk aktör” 37 i framtiden. Begreppet godkänd ekonomisk aktör grundar sig på Världstullorganisationens (WCO) partnerskap mellan tullen och företagen. Status som godkänd ekonomisk aktör beviljas av tullmyndigheten och ger de ekonomiska aktörerna vissa förmåner vid tullförfaranden. Alla kan söka som ingår i en leveranskedja, uppfyller vissa kvalitetskrav angivna i EU:s tullagstiftning och samverkar nära med tullmyndigheten för att säkerställa säkerheten och integriteten i leveranskedjorna. Kampen mot varumärkesförfalskningar skulle kunna lyftas fram här. För att öka säkerheten i leveranskedjorna bör de ekonomiska aktörerna välja pålitliga partner som har effektiva system för kontroll av efterlevnaden, t.ex. kan de ha status som godkänd ekonomisk aktör.

Slutligen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt situationen för små och medelstora företag som ofta har mycket begränsade möjligheter att kontrollera sina leveranskedjor. EUIPO håller på att starta en särskild undersökning om detta för att sammanfatta de bästa metoderna och erbjuda konkreta lösningar.

IV.Kamp mot intrång genom förstärkt administrativt samarbete

Det finns nu mycket information om värdet på handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor och om effekterna av den handeln 38 , liksom om de brottsliga organisationernas hemländer och längs vilka vägar de forslar sina varor till EU 39 . Tack vare ett gigantiskt uppgiftsinsamlingsarbete 40 är de värst drabbade sektorerna kända, vägarna är kända och bevisen finns. Det är därför dags att kraftsamla gemensamt inom EU och att trappa upp kampen mot intrång i immateriella rättigheter vid EU:s gränser och bortom dem.

För att ge de immateriella rättigheterna ett bättre skydd i EU kommer kommissionen att försöka förbättra samarbetet mellan alla berörda myndigheter. För det första kommer den att undersöka hur tillsynsmyndigheter med ansvar för ekonomi, handel och konsumentfrågor kan involveras bättre i kampen mot varumärkesförfalskning och piratkopiering. I vissa medlemsstater är detta redan vunnet, i andra är det inte så. Baserat på befintlig bästa praxis på vissa områden och i vissa medlemsstater kommer kommissionen att diskutera med medlemsstaterna hur man kan se till att alla relevanta myndigheter deltar ändamålsenligt. Kommissionen kommer exempelvis att fortsätta att främja utbyte av bästa praxis i jordbrukets livsmedelsindustri i olika medlemsstater när det gäller kontroll och tillsyn av särskilt geografiska beteckningar, vari även ingår fortsatt revision av medlemsstaternas kontrollsystem.

Tillsammans med EUIPO och Europol kommer kommissionen vidare att kartlägga de olika databaser som används i kampen mot varumärkesförfalskning för att hitta uppgiftsluckor och möjliga sätt att förbättra datadelning mellan de berörda myndigheterna.

Tillsammans med EUIPO och på grundval av de bevis och uppgifter som samlats in kommer kommissionen också att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att ytterligare öka allmänhetens medvetenhet om betydelsen av immateriella rättigheter och de negativa effekterna av intrång.

För att bekämpa varumärkesförfalskade varor och piratkopior vid unionens yttre gränser kommer kommissionen att fortsätta att stödja medlemsstaterna vid tillämpningen av tullbestämmelserna. Kommissionen håller nu på att bedöma resultaten av handlingsplanen för tullens bekämpning av intrång i immateriella rättigheter under perioden 2013–2017 41 . Den kommer att rapportera om detta under 2017 och vidta nödvändiga vidare åtgärder, med fokus på följande prioriteringar:

·Enhetligt genomförande av lagstiftat gränsskydd för immateriella rättigheter i hela EU.

·Stärkt tullsamarbete och informationsutbyte med polisen och med andra brottsbekämpande myndigheter.

·Utveckling av riskhanteringsverktyg för säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter.

Vidare påminner kommissionen medlemsstaterna om deras skyldighet att genomföra de nya EU-reglerna i varumärkesdirektivet, inbegripet systemet för offentliga myndigheter. Dessa regler tjänar bland annat syftet att stoppa flödet av förfalskade varor, inklusive dem i transit 42 .

Förfalskade produkter uppfyller ofta inte kraven i EU:s produktlagstiftning och kan utgöra en säkerhetsrisk för konsumenterna. Eftersom detta meddelande emellertid fokuserar på bättre säkerställande av efterlevnaden av EU:s immaterialrätt, kommer efterlevnaden av annan EU-produktlagstiftning att angripas i det kommande ”varupaketet”, såsom tillkännagavs i strategin för den inre marknaden.

V.GLOBAL BEKÄMPNING AV INTRÅNG

Varumärkesförfalskning och piratkopiering är till största delen internationella problem som kräver internationella lösningar. Åtgärder vidtagna i EU bör åtföljas av internationella insatser för att förebygga brott mot immaterialrätten längs de globala leveranskedjorna.

Kommissionen arbetar enligt EU:s strategi för säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter i hela världen både bilateralt, i handelsavtal och dialoger om immateriella rättigheter med viktiga handelspartner, och multilateralt, i sådana internationella organisationer som Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) och Världshandelsorganisationens (WTO) Trips-råd och OECD samt sådana relevanta organ som ICANN 43 . Syftet är att stärka och harmonisera skyddet av immateriella rättigheter på internationell nivå och öka medvetenheten om de skador som varumärkesförfalskningar och piratkopior förorsakar.

I nära samarbete med EUIPO lanserar kommissionen tre program för tekniskt samarbete om immateriella rättigheter (nedan kallade IP Key) med Kina, Sydostasien respektive Latinamerika. Den gör detta på grundval av de positiva erfarenheterna av tidigare samarbetsprogram med Kina och Aseanregionen. Budgeten för dessa tre program kommer att uppgå till 20 miljoner euro mellan 2017 och 2020. Programmen kommer att stödja utvecklingen av ett verksamt system för immaterialrättsligt skydd i de deltagande länderna, på grundval av EU:s bästa praxis, och hjälpa EU-företagen att skydda sina immateriella rättigheter på dessa marknader.

Som en del av strategin för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer 44 kommer kommissionen att offentliggöra en uppdaterad rapport om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer. Rapporten kommer att innehålla en förteckning över nya prioriterade länder. Kommissionen kommer att intensifiera sin verksamhet i de prioriterade länderna och koncentrera sina resurser på de angivna problemområdena, särskilt frihandelszoner och geografiska beteckningar.

I samarbete med EUIPO kommer kommissionen att sammanställa en marknadsbevakningslista för immaterialrättsliga ändamål. Bevakningslistan kommer att omfatta nätmarknader och fysiska marknader utanför EU där man enligt vad som rapporteras deltar i eller underlättar omfattande intrångsverksamhet, särskilt varumärkesförfalskning och piratkopiering, till skada för konsumenter i EU. Slutresultatet av övningen kommer att bli en förteckning över de mest problematiska marknaderna med en beskrivning av deras viktigaste särdrag. Den nödvändiga informationen och garantier när det gäller förteckningens innehåll och syfte kommer att tillhandahållas av kommissionen. Kommissionen kommer också att övervaka de åtgärder som vidtas av de lokala myndigheterna med avseende på de förtecknade marknaderna och de åtgärder som vidtas av marknadsaktörer och marknadsägare för att bekämpa intrången.

I detta sammanhang kommer kommissionen att ta initiativ till ett offentligt samråd för att samla in information om marknaderna. Uppgifter som verifierats med hjälp av observationsorganet kommer att användas när beslut fattas om vilka marknader som ska förtecknas. Den första marknadsbevakningslistan för immaterialrättsliga ändamål kommer att publiceras andra halvåret 2018, och den kommer därefter att uppdateras regelbundet.

Även framgent kommer kommissionen att främja internetbaserad information om skydd av immateriella rättigheter, inklusive systemet för snabb underrättelse i fråga om immaterialrättsintrång (Acris), där man samlar in uppgifter om intrångsmål som påverkar EU:s företag i länder utanför EU. För att göra informationen på internet mer tillgänglig och användarvänlig planerar kommissionen att inrätta en portal med ingångar till alla immaterialrättsrelaterade webbplatser och databaser.

VI.SLUTSATS

Detta meddelande innehåller en omfattande uppsättning åtgärder och insatser som syftar till att garantera en samordnad och verksam strategi på EU:s samtliga politikområden för att ytterligare förbättra kampen mot intrång i immateriella rättigheter. För att säkerställa maximal synlighet arbetar kommissionen med EUIPO på att göra information om alla åtgärder och insatser tillgängliga på en enda webbplats.

Den omfattning varumärkesförfalskning och piratkopiering har och dess påverkan på vårt samhälle kräver verksam brottsbekämpning i form av snabba och samordnade insatser från många olika aktörer, såväl offentliga som privata, på alla nivåer, från lokal till global nivå.

Med detta i åtanke uppmanar kommissionen alla parter att följa upp de riktlinjer, rekommendationer och åtgärder som beskrivs i detta meddelande. Kommissionen kommer att följa framstegen och, mot den bakgrunden, bedöma behovet av ytterligare åtgärder.

Översikt över de viktigaste insatserna

INSATS	AKTÖR	TIDSRAM
1.    EFFEKTIVARE OCH MERA FÖRUTSÄGBART RÄTTSLIGT KONTROLLSYSTEM I EU
Vägledning om hur de centrala bestämmelserna i direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (Ipred-direktivet) ska tolkas och tillämpas.	Kommissionen	Klart
I samarbete med nationella experter och domare arbeta på ytterligare, mer riktade anvisningar baserade på bästa praxis.	Kommissionen/medlemsstaterna/observationsorganet	Senast 2019
Publicering på nätet av ovannämnda anvisningar och bästa praxis, bl.a. via portalen Ditt Europa.	Kommissionen/observationsorganet	Senast 2019
Uppmuntra till — specialisering för domare verksamma inom immaterialrätt och skydd för immateriella rättigheter, — offentliggörande av alla domar i immaterialrättsliga mål.	Medlemsstaterna	—
Underlätta utbredd användning av alternativa tvistlösningsmetoder för immaterialrättstvister, även kartlägga de metoder för alternativ tvistlösning som finns och undersöka fördelarna med att inrätta ett medlingscentrum vid EUIPO.	Kommissionen/EUIPO	Senast 2019
2.    Kraftigare branschinitiativ för att förebygga och bekämpa intrång
Förbättra och bredda de frivilliga avtalen för att bekämpa intrång, i synnerhet genom specifikt utformade samförståndsavtal för rättshavare, onlineplattformar, reklamföretag, fraktföretag och betaltjänstleverantörer. Främja samförståndsavtalen, fortsätta att kontrollera hur väl de fungerar och hur verksamma de är samt redovisa resultaten.	Kommissionen/näringslivet Kommissionen/observationsorganet	Senast 2019 Senast 2019
Främja eget kontrollansvar över leveranskedjorna för att bekämpa intrång, undersöka potentialen hos ny teknik, t.ex. blockkedjor, och uppmuntra användningen av befintliga ackrediteringsprocesser för kontrollsystem av efterlevnaden av immaterialrätten.	Kommissionen/medlemsstaterna/observationsorganet	Senast 2019
3.    Kamp mot intrång genom förstärkt administrativt samarbete
Intensifiera insatserna och göra allmänheten mer medveten om risker förenade med intrång,	EUIPO	Senast 2019
Erbjuda ett mer riktat stöd till nationella tullmyndigheter baserat på resultaten av den nuvarande handlingsplanen samt arbeta tillsammans med rådets ordförandeland på en ny handlingsplan på tullområdet.	Kommissionen/rådet	2018
4.    GLOBAL BEKÄMPNING AV INTRÅNG
Offentliggöra en ny rapport om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer med nya målområdena (dvs. frihandelszoner, geografiska beteckningar).	Kommissionen	Första halvåret 2018
Upprätta en marknadsbevakningslista för immaterialrättsliga ändamål över nätmarknader och fysiska marknader där man deltar i eller underlättar omfattande intrångsverksamhet.	Kommissionen	2018
På grundval av årliga arbetsplaner genomföra program för tekniskt samarbete (IP Key-programmen) med Kina, Sydostasien och Latinamerika.	Kommissionen/observationsorganet	2018–2019

(1)

Siffran omfattar både direkt och indirekt sysselsättning.

(2)

EUIPO, Intellectual property rights intensive industries and economic performance in the EU, 2016.

(3)

Det finns dock även vissa positiva inslag i utvecklingen. På området upphovsrätt har nya affärsmodeller t.ex. lett till att intrången minskat på vissa marknader (finns på https://copia.is/library/the-carrot-or-the-stick/ ). Att det lagliga utbudet har gått framåt beror naturligtvis också på verksamma efterlevandeåtgärder. Kommissionens ståndpunkt har alltid varit att kampen mot piratkopieringen på internet bör kombineras med kompletterande åtgärder, inklusive utveckling av det lagliga utbudet och utbildningsinitiativ (se t.ex. kommissionens meddelanden Kreativt innehåll på internet inom den inre marknaden (KOM (2007) 836 slutlig) och Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (COM(2015) 626 final).

(4)

OECD/EUIPO, Trade in Counterfeit and Pirated Goods: Mapping the Economic Impact, 2016.

(5)

Kosmetiska produkter; kläder, accessoarer och skodon; sportutrustning; leksaker och spel; handväskor och väskor; smycken och klockor; musikinspelningar; sprit och vin; läkemedel.

(6)

Finns på https://euipo.europa.eu/ohimportal/en/web/observatory/quantification-of-ipr-infringement

(7)

Se t.ex. BASCAP/INTA, The economic impact of counterfeiting and piracy, 2017, finns på  http://www.inta.org/Communications/Documents/2017_Frontier_Report.pdf , där det totala värdet på digitala piratkopior av film, musik och mjukvara under 2015 uppskattas till 213 miljarder dollar. Se även EUIPO, The Economic cost of IPR Infringement in the recorded Music industry, maj 2016, finns på https://euipo.europa.eu/tunnel-web/secure/webdav/guest/document_library/observatory/resources/research-and-studies/ip_infringement/study7/Music_industry_en.pdf Enligt studien förlorade musikindustrin under 2014 ca 170 miljoner euro i intäkter av försäljning i EU till följd av uppspelning av musik från olagliga källor. Se även studier där UK Intellectual Property Office spårar och kartlägger omfattningen av upphovsrättsintrången på internet. I den senaste (maj 2016) uppskattar man att 15 % av de brittiska internetanvändarna i åldrarna 12 och uppåt konsumerade minst en nätbaserad olaglig innehållsprodukt mellan mars och maj 2016 och 5 % av de brittiska användarna i samma åldersgrupp konsumerade enbart olagligt innehåll (finns på

  https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/546223/OCI-tracker-6th-wave-March-May-2016.pdf ).

(8)

I den nyligen publicerade EUIPO-analysen (se fotnot 6) beräknar man att direkta och indirekta sysselsättningsförluster i de nio sektorerna överstiger 786 000 jobb. Statens förlorade intäkter i samma nio sektorer uppgår till 14,4 miljarder euro.

(9)

UNODC, The Illicit Trafficking of Counterfeit Goods and Transnational Organized Crime, 2014, finns på

https://www.unodc.org/documents/counterfeit/FocusSheet/Counterfeit_focussheet_EN_HIRES.pdf

Europol-EUIPO, Situation report on counterfeiting in the EU, 2015, finns på

https://euipo.europa.eu/ohimportal/documents/11370/80606/2015+Situation+Report+on+Counterfeiting+in+the+EU och UNICRI, Illicit pesticides, Organized crime and supply chain integrity, 2016, finns på

http://www.unicri.it/in_focus/files/The_problem_of_illicit_pesticides_low_res1.pdf

(10)

 Mot ett förnyat samförstånd om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter: En EU-handlingsplan, COM(2014) 392, 1.7.2014. Med hänvisning till den handlingsplanen uppmanade Europaparlamentet kommissionen att lägga fram en noggrann bedömning av det nuvarande regelverket, se resolution av den 9 juni 2015.

(11)

Kommissionens meddelande – En strategi för en inre digital marknad i Europa, COM(2015) 192, 6.5.2015.

(12)

Kommissionens meddelande – Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag, COM(2015) 550 final, 28.10.2015.

(13)

Se särskilt En rättvis, effektiv och konkurrenskraftig europeisk upphovsrättsbaserad ekonomi på den digitala inre marknaden, COM(2016)592, 14.9.2016, och förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden av den 14 september 2017.

(14)

Bilagan innehåller en översikt över de viktigaste insatserna.

(15)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, 30.4.2004, s. 45).

(16)

Riktlinjerna för bättre lagstiftning beskriver de principer Europeiska kommissionen ska följa när den förvaltar och utvärderar gällande lagstiftning. Se https://ec.europa.eu/info/better-regulation-guidelines-and-toolbox_en

(17)

Resultaten av det offentliga samrådet finns på kommissionens webbplats http://ec.europa.eu/growth/content/have-your-say-enforcement-intellectual-property-rights-0_de

(18)

Se artikel 17.2 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

(19)

Kommissionens meddelande – Vägledning om vissa aspekter av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, COM(2017) 708.

(20)

Såsom förklaras i skäl 11 av Ipred-direktivet är avsikten med det direktivet inte att skapa harmoniserade regler om rättsligt samarbete, domstolsbehörighet eller erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område och inte heller att reglera frågor om tillämplig lag, eftersom det finns generella EU-rättsakter som reglerar sådana frågor och som i princip är tillämpliga även på immaterialrättens område.

(21)

Se avsnitt IV.1 i vägledningen.

(22)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).

(23)

Kommissionens meddelande – Onlineplattformar och den digitala inre marknaden – Möjligheter och utmaningar för Europa, COM(2016) 288, 25.5.2016.

(24)

Meddelande från kommissionen Hantering av olagligt innehåll på internet – Mot ett utökat ansvar för onlineplattformar, COM(2017) 555, 28.9.2017.

(25)

I enlighet med vad som tillkännagavs i initiativet för nystartade och expanderande företag, Putting intellectual property at the service of SMEs to foster innovation and growth, SWD(2016) 373, 22.11.2016, vidtar kommissionen åtgärder för att stimulera utbyggnaden av sådana försäkringssystem för immateriella rättigheter i EU, särskilt för att hjälpa de små och medelstora företagen.

(26)

  www.youreurope.be

(27)

Detta bör ske i överensstämmelse med lagstiftningen om skydd av personuppgifter. Parallellt måste medlemsstaterna också följa artikel 15 i Ipred-direktivet, som tillåter de rättsliga myndigheterna att beordra offentliggörande av rättsliga beslut på begäran av sökandena och på bekostnad av dem som gör intrång.

(28)

Se fotnot 26.

(29)

Samförståndsavtalet om försäljning av varumärkesförfalskade varor via internet av den 21 juni 2016, finns på http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/18023/attachments/1/translations Samförståndsavtalet gäller varumärken, mönster och upphovsrätt.

(30)

Närmare information om resultaten av den första utvärderingen av samförståndsavtalet, inklusive en analys med hjälp av nyckeltalen och resultaten av en enkät bland berörda parter, finns i arbetsdokumentet overview of the functioning of the Memorandum of Understanding on the sale of counterfeit goods via the internet SWD(2017) 430, bilaga till detta meddelande.

(31)

Videon av workshopen finns på kommissionens webbplats:

  http://ec.europa.eu/growth/industry/intellectual-property/enforcement/index_en.htm

(32)

Gemensamma forskningscentret vid Europeiska kommissionen genomförde en omfattande kartläggning av autentiseringsteknik och spårningssystem som offentliggjordes 2016, finns på

  http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC104204/kjna28400enn.pdf

(33)

Självklart gäller förutsättningen att blockkedjelösningar måste vara förenliga med tillämplig rätt, särskilt den om skydd för personuppgifter.

(34)

Tillsammans med Europaparlamentet kommer kommissionen vidare att starta ett observationsorgan och forum för EU om blockkedjetekniken.

(35)

Exempelvis med hjälp av helpdeskar för immateriella rättigheter.

(36)

ISO 20400 behandlades vid toppmötet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter i Berlin den 23 juni 2017.

(37)

  https://ec.europa.eu/taxation_customs/general-information-customs/customs-security/authorised-economic-operator-aeo_en

(38)

Se Europol/EUIPO,Situation Report on Counterfeiting and Piracy in the European Union, 2017, finns på

  https://euipo.europa.eu/tunnel-web/secure/webdav/guest/document_library/observatory/documents/reports/Situation%20Report%20EUIPO-Europol_en.pdf

(39)

Se OECD/EUIPO, Mapping the Real Routes of Trade in Fake Goods, juni 2017, finns på

  https://euipo.europa.eu/tunnel-web/secure/webdav/guest/document_library/observatory/documents/reports/Mapping_the_Real_Routes_of_Trade_in_Fake_Goods_en.pdf

(40)

Flera publikationer om särskilda frågeställningar rörande immaterialrätt och intrång finns på webbplatsen för observationsorganet: https://euipo.europa.eu/ohimportal/en/web/observatory/observatory-publications

(41)

Rådets resolution om EU:s handlingsplan för tullens bekämpning av intrång i immateriella rättigheter (EUT C 80, 19.3.2013, s. 1).

(42)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (EUT L 336, 23.12.2015, s. 1).

(43)

 Internet Corporation for Assigned Names and Numbers.

(44)

https://euipo.europa.eu/ohimportal/documents/11370/0/Report+on+the+protection+and+enforcement+of+intellectual+property+rights+in+third+countries